ATT SKRIVA REFERENSER ENLIGT APA-STILEN

Om referenshantering i akademiskt skrivande inom socialt arbete

Avdelningen fr socialt arbete Akademin fr hlsa, vrd och vlfrd (HVV) Eskilstuna 2011-10-11 (Reviderad, 2012-08-27)

Frord
Referenshantering p ett enhetligt och korrekt stt r en av de centrala aspekterna i vetenskapliga texter. Referenserna r viktiga fr att en text skall vara transparant dvs. att det skall vara synligt vad den studerande bygger sina pstenden och ider p. De skall vara ltta att hitta om ngon skulle vilja lsa samma bok eller artikel som frfattaren lst. Det har drfr utvecklats ngra olika, men mycket strikta refereringsstilar, exempelvis APA, Harvard, Oxford och Vancouver, fr hur referenser skall skrivas. I referensstilarna ingr mnga detaljer exempelvis vart punkt och kommatecken skall sitta. Avdelningen fr socialt arbete anvnder APA-stilen fr referenshantering i samtliga uppsatser, examinationsuppgifter och andra former av inlmningsuppgifter. Fr vriga frgor om formalia och layout (typsnitt, radavstnd, rubriksttning etc.) gller anvisningar i respektive studiehandledning. APA-stilen r utarbetad av American Psychological Association (APA) och anvnds vrlden ver i vetenskapliga tidskrifter framfrallt inom psykologi och olika samhllsvetenskapliga mnen dr socialt arbete r ett av mnena. Socialvetenskaplig Tidskrift, som den mest etablerade vetenskapliga tidskriften inom omrdet socialt arbete i Sverige, publicerar vetenskapliga artiklar med fyra nummer per r. Socionomen r en annan tidskrift som tv gnger per r ger ut ett forskningssupplement. I forskningssupplementet liksom i Socialvetenskaplig Tidskrift granskas de vetenskapliga artiklarna av minst tv externa bedmare som r experter inom sitt omrde. Tidskriften utgr frn APA-stilen nr det gller referenssystemet, men med vissa undantag bl.a. nr det gller att ange frfattarens hela frnamn och inte bara initialer. Syftet med detta r bl.a. att synliggra frfattarens kn. Avdelningen fr socialt arbete har dremot beslutat att gra som APA-stilen nr det gller frnamn med bara med initialer. APA-stilen innehller inte bara ett referenssystem utan ven en mngd andra rekommendationer fr hur en vetenskaplig rapport skall skrivas. Dessa anvisningar som gller fr alla former av akademiskt skrivande i socialt arbete baseras frmst p den sjtte upplagan (2009) av Publication Manual of the American Psychological Association. Men omfattar inte alla mjliga vervganden, utan ett antal centrala aspekter som anses skapa en tillrcklig bra grund fr den studerandes akademiska skrivande. Den studerande skall vara noggrann med att referenser till litteratur och vriga finns bde i den lpande texten och i referenslistan p slutet av uppsatsen. I princip skall den studerande undvika att anvnda noter eller fotnoter. Finns den typ av referens den studerande vill skriva inte med i de fljande anvisningarna s fr hon/han titta i Publication Manual of the American Psychological Association och/eller i lnkarna under avsnittet, Mer lstips om APA-stilen, i vilka uppdateringen r kontinuerlig, samt det finns svar och tips om olika frgor om referenshantering. Observera att angivna stdbcker och kllor inte erstter de hr

anvisningarna och vid saknaden av exemplifieringar i dessa anvisningar fr angivna stdbcker och kllor anvndas. Dessa anvisningar har sammanstllts och utarbetats av: Elinor Brunnberg, professor i socialt arbete Osman Aytar, universitetslektor i socialt arbete Eskilstuna 2012-08-27

Innehll
1. ATT REFERERA I LPANDE TEXT ............................................................................ 1 1.1. 1.2. 1.3. 1.4. 1.5. 1.6. 1.7. 1.8. 2. 3. 4. 5. Vid ett arbete av en frfattare .............................................................................. 1 Vid flera arbeten av samma frfattare ................................................................. 2 Vid arbeten med tv eller flera frfattare ............................................................ 2 Vid flera arbeten som har visat samma sak ........................................................ 2 Vid grupper som frfattare ................................................................................... 3 Vid lagar, frfattningar eller liknande .................................................................. 4 Vid sekundra kllor............................................................................................. 4 Vid personlig kommunikation .............................................................................. 4

ATT HANTERA CITAT I LPANDE TEXT ................................................................... 5 ATT HANTERA SIFFROR I LPANDE TEXT .............................................................. 5 ATT HANTERA TABELLER, FIGURER, DIAGRAM ELLER LIKNANDE .................... 6 ATT SKRIVA EN REFERENSLISTA ............................................................................ 6 5.1. 5.2. 5.3. Monografier ........................................................................................................... 6 Antologier.............................................................................................................. 7 Tidskriftsartiklar.................................................................................................... 8 Artiklar i vetenskapliga tidskrifter ...................................................................... 8 Artiklar i fackpress ............................................................................................ 9

5.3.1. 5.3.2. 5.4. 5.5. 5.6. 5.7. 5.8. 6.

Tidningsartiklar ................................................................................................... 10 Encyklopedier, lexikon, ordbok eller liknande ................................................. 10 Lagar, frfattningar eller liknande ..................................................................... 11 vriga elektroniska kllor .................................................................................. 12 Ytterligare rd nr en referenslista skrivs......................................................... 12

MER LSNINGSTIPS FR APA-STILEN ...................................................................12

REFERENSER .....................................................................................................................13

1. Att referera i lpande text

1.1.

Vid ett arbete av en frfattare

I den lpande texten anges frfattarens namn, rtal och eventuella sidhnvisningar inom parentes enligt fljande: Brunnberg (2003) menar att som Hellertz (1999) visar i sin avhandling med den nya forskningen omkring lrandestrategier (Hellertz, 1999) gller det...

Vill den studerande ange sidhnvisning, vilket ibland r relevant att gra, kan det gras p det hr sttet: med den nya forskningen omkring lrandestrategier (Hellertz, 1999, s. 32) gller det

Vill den studerande istllet hnvisa till ett kapitel: med den nya forskningen omkring lrandestrategier (Hellertz, 1999, kap. 7) gller det

Om det r ett kapitel i en antologi den studerande refererar till i den lpande texten skall den studerande skriva p samma stt som vid monografier dvs. efternamn p kapitelfrfattaren och rtal: Kullberg (2007) hvdar att det finns dilemman fr mn som befinner sig p

Men kapitlet i frga hanteras p ett visst stt i en referenslista dr ndvndig information om kapitlet och antologin framgr (se nedan fr hur kapitel i antologier hanteras i en referenslista).

1.2.

Vid flera arbeten av samma frfattare

Vid flera arbeten av samma frfattare under samma r anges detta med att ge arbeten ett bokstavstillgg (Hellertz, 1999a, 1999b, 1999c). Vid flera arbeten av samma frfattare skall rtalen komma i ordningen att den ldsta placeras frst (Hellertz, 1999, 2004).

1.3.

Vid arbeten med tv eller flera frfattare

Om det bara r tv frfattare skall bdas namn alltid anges i lpande text. Om det r tre, fyra eller fem frfattare skall alla namnen vara med frsta gngen de refereras. Det kan vara s hr: Eriksson, Lindberg, Flygare och Daneback (2002) menar att

Eller s hr: Enligt en studie (Eriksson, Lindberg, Flygare, & Daneback, 2002)

Vid andra tillfllet nr den studerande i texten hnvisar till samma frfattare och samma arbete skrivs refereringen s hr: Eriksson m.fl. (2002) eller (Eriksson m.fl., 2002).

Vid refereringen till samma arbete i ett och samma stycke anges rtal vid frsta gngen i stycket och drefter anges frfattarnamn utan ngot rtal. Om det r sex eller fler frfattare skrivs refereringen enligt fljande struktur: Den frsta frfattarens namn med fljd av m.fl. (vid studier p svenska) eller et al. (vid studier p engelska).

1.4.

Vid flera arbeten som har visat samma sak

Vid flera arbeten som visat samma sak och som den studerande samtidigt refererar till skrivs referenserna inom parentesen i alfabetisk ordning med ett semikolon mellan arbetena:

One of the religious behaviors that has been shown to be related to health and well-being is prayer (Finney & Maloney, 1985; McCullough, 1995; Paloma & Pendleton, 1991).

bekrftas av flera studier (Dellgran & Hjer, 1999; Hellertz, 1999; Sjstrm, 1980).

1.5.

Vid grupper som frfattare

Vid arbeten dr organisationer, institutioner och grupper str som frfattare refereras sdana arbeten enligt fljande exempel: Om organisationen i frga inte r knd med sin frkortning eller saknar en frkortning ser refereringen i lpande text ut som fljer: Socialstyrelsen (2001) krver att Enligt gllande krav (Socialstyrelsen, 2001)

Om organisationen i frga r knd ven med sin frkortning kan refereringen i lpande text se ut som fljer: Europeiska unionen (EU, 2009) beslutade att (vid frsta referering) Enligt det tidigare nmnda beslutet frn EU (2009) (vid andra och fljande refereringar i samma text)

Eller kan refereringen se ut som fljer: Enligt nya krav p kandidatlnderna (Europeiska unionen [EU], 2009) (vid frsta referering) Men kandidatlnder r kritiska mot nya krav (EU, 2009) vilka anses vara (vid alla fljande refereringar i texten)

Vid arbeten som saknar namngiven frfattare samtidigt som det inte r mjligt att ta en organisation, institution eller annan grupp som frfattare kan den studerande g exempelvis till http://www.apastyle.org/ fr referenshantering.

1.6.

Vid lagar, frfattningar eller liknande

Refereringar till lagar, frfattningar eller liknande i lpande text beror p var de r hmtade. Om lagtexten r hmtad frn databas (exempelvis frn Riksdagens databas) skall refereringen till Socialtjnstlagen (2001: 453) i lpande text skrivas enligt fljande exempel: Enligt 1 i 1 kap. av Socialtjnstlagen (2001: 453) skall socialtjnsten

Fr hantering av denna klla i en referenslista se avsnitt 5.6 om lagar, frfattningar eller liknande. Vid referering till Socialtjnstlagen (2001: 453), som exempelvis r med i Norstrm och Thunved (2010), skall den studerande skriva referensen i lpande text enligt fljande exempel: Enligt 1 i 1 kap. av Socialtjnstlagen (2001: 453) (Norstrm & Thunved, 2010) skall socialtjnsten

Fr hantering av denna klla i en referenslista se avsnitt 5.6 om lagar, frfattningar eller liknande.

1.7.

Vid sekundra kllor

I princip skall den studerande anvnda en original klla vid refereringen. I de fall en sekundr klla trots detta mste anvndas kan refereringen skrivas enligt fljande: Henry Sidgwiks formulering av utilitarismen (citerad i Rawls, 1999)

1.8.

Vid personlig kommunikation

Privata brev, minnesanteckningar, e-mail, telefonsamtal och liknande, vilka betraktas som personliga kommunikationer, kan refereras i lpande text. Dessa kllor skall inte skrivas i en referenslist utan enbart i lpande text enligt fljande exempel: Enligt T. Lundqvist (personlig kommunikation, 14 september, 2011) En av konferensdeltagarna (T. Lundqvist, personlig kommunikation, 14 september, 2011) har freslagit att

2. Att hantera citat i lpande text

Vid citat s ska det se ut enligt fljande om citatet innehller 40 ord eller mer. Citatet synliggrs grna genom att anvnda indragen text (1,25 cm) och mindre textstorlek (Georgia, 10p): Hellertz (2007) menar att sedan socialt arbete 1977 blev en vetenskaplig disciplin har:
kontroversen mellan den vetenskapliga skolningen och de professionsfrberedande momenten mrkts i diskussioner och utredningar. Denna kontrovers r dock inte enbart paradigmatisk. Paradigmen styr sttet att utbilda och bedma lrande, val av undervisningsformer och examinationer, val av forskningsfrgor och av vetenskapliga metoder (s. 168).

Vill den studerande gra ett citat som r kortare n 40 ord kan hon/han ha det i den lpande texten: Hellertz (2007) fr en diskussion om en paradigmatisk kontrovers som styr sttet att utbilda och bedma lrande, val av undervisningsformer och examinationer, val av forskningsfrgor och av vetenskapliga metoder (s. 168).

Om citatet r kortare n 40 ord kan den studerande ocks gra s hr: Hon menar att paradigmen styr sttet att utbilda och bedma lrande, val av undervisningsformer och examinationer, val av forskningsfrgor och av vetenskapliga metoder (Hellertz, 2007, s. 168).

In Sweden girls and boys with disabilities, 1516 years of age, report a significantly higher rate of sexual debut than adolescents with no disabilities (Brunnberg, Lindn Bostrm, & Berglund, 2009, p. 139).

3. Att hantera siffror i lpande text

Den generella regeln r att antalet 10 och drver utrycks med siffror medan text uttrycker antal under 10 ett, tv, tre osv. Brja dock aldrig en mening med siffror. Skriv INTE s hr: frsta gngen det skedde var 2008. 75 personer kom brande p var sin gryta

Skriv istllet s hr: frsta gngen det skedde var 2008. Sjuttiofem personer kom brande p var sin gryta

4. Att hantera tabeller, figurer, diagram eller liknande

Enligt APA-stilen skall rubriker skrivas ovanfr tabeller, figurer, diagram eller liknande. Sjlva formen av dessa visuella presentationer kan variera beroende p de utvalda stten att konstruera dessa. Den studerande kan anvnda bda frdiga mallar och anpassa mallarna till sin egen text. Om dessa visuella presentationer tas frn andra kllor skall kllan st nedanfr dem i stil med Klla: Referens (samma som refereringar i lpande text beroende p typ av kllan). Korta frklaringar till dessa visuella presentationer skall ocks st under presentationerna. Det viktiga hr att den studerande r konsekvent i sin anvndning av rubriker, format och referenser till kllor. Fr vriga anvndbara tips kan den studerande g exempelvis till http://www.apastyle.org/

5. Att skriva en referenslista

Referenslistan placeras efter texten och d p en ny sida. Varje referens har ett hngande format med indrag p 1,25 cm utom den frsta raden. Citatet synliggrs genom att anvnda indragen text p 1,25 cm och mindre textstorlek (exempelvis Georgia, 10p). Kursivering sker enligt exemplen nedan. Observera att referenserna placeras i alfabetisk ordning med utgngspunkt i frsta frfattarens efternamn och det gller fr samtliga referenser. Referenslistan skall inte vara uppdelad i monografier, antologier osv. var fr sig. Den kommande uppdelningen r bara fr att ni skall f exempel p de olika typerna av referenser. Referenserna ser i princip likadana ut oavsett om det r tryckt eller elektroniskt medium. Det som i frsta hand skall anges r frfattare och rtal. Saknas uppgift om frfattare anvnds myndighetens eller organisationens namn som frfattare eller titel till publikationen. Vid online-versioner av referenser anges ven datum fr inhmtning av referensen och lnken till referensen i enlighet med Hmtad den xx (dag) xxxxxxx (mnad) xxxx (r) frn http://www... (lnken till referensen). Exempel: Hmtad den 14 september 2011 frn http://www.dn.se/debatt/sveriges-klimatutslapp-ar-storre-an-regeringen-sager Observera att inte avsluta lnken med en punkt eftersom en sdan punkt kan tolkas att den tillhr lnken i frga.

5.1.

Monografier

Monografier skrivs enligt nedanstende exempel i en referenslista. Observera att monografins namn skall kursiveras.

Efternamn, Initialer, & Efternamn, Initialer (Utgivningsr inom parentes). Titel (kursiverad). Frlagsort: Frlag.

Payne, M. (2002). Modern teoribildning i socialt arbete. Stockholm: Natur och Kultur. Brunnberg, E. (2003). Vi bytte vra hrande skolkamrater mot dva! Frndring av hrselskadade barns identitet och sjlvfrtroende vid byte av sprklig skolmiljn. rebro: rebro Universitet, rebro Studies in Social Work. Lindn Bostrm, M., & Persson, C. (2007). Tonringars psykiska hlsa. Liv & hlsa ung i rebro ln 2005. rebro: rebro lns landsting, Samhllsmedicinska enheten.

Det kan hnda att en monografi inte har ngon person utan en myndighet eller organisation som frfattare, det vill sga grupper som frfattare. Till exempel kan en rapport frn Barnombudsmannen som r tillgnglig p ntet refereras enligt nedanstende exempel: Barnombudsmannen. (2007). Klara, frdiga, g! Om de yngsta medborgarna och deras rttigheter. Stockholm: Barnombudsmannen. Hmtad den 20 december 2009 frn http://www.bo.se/files/publikationer,%20pdf/klarafardiga070309_72dpi.pdf

5.2.

Antologier

Referenser till kapitel i antologier skrivs enligt nedanstende exempel. Observera att det r bokens titel som skall vara kursiverad och att redaktrens frnamn (med initialer) skall st fre efternamnet. Efternamn, Initialer, & Efternamn, Initialer (Utgivningsr inom parentes). Titel p kapitlet (ej kursiverad). I Frnamn (med initialer) Efternamn (Red.), Bokens titel (kursiverad). (Sidhnvisning). Frlagsort: Frlag.

Kullberg, C. (2007). Icke-traditionella mn p traditionellt kvinnliga omrden? Dilemman fr mn p socionomutbildningen och i socialt arbete. I E. Brunnberg (Red.), Socionomutbildning i omvandling 1967 till 2007 En jubileumsskrift (s. 217-238). rebro: rebro Universitet, Proceedings in Social Work. Blennberg, E. (2007). Etik fr socialt arbete. I A. Meeuwisse, S. Sunesson, & H. Svrd (Red.), Socialt arbete. En grundbok (s. 227-246). Stockholm: Natur och Kultur.

Om den studerande vill referera till en antologi som helhet skrivs detta enligt fljande exempel: 7

Meeuwisse, A., Sunesson, S., & Svrd, H. (Red.). (2007). Socialt arbete. En grundbok. Stockholm: Natur och Kultur.

5.3.

Tidskriftsartiklar

Tidskriftsartiklar som r tillgngliga p Internet skall, enligt APA-stilen, skrivas i en referenslista p olika stt beroende p om de r med DOI-nummer (Digital Object Identifier), eller utan DOI-nummer. I dessa anvisningar fr akademiska texter i socialt arbete grs ett undantag fr DOI-nummer, s att datum anges fr samtliga referenser. Den studerande skall skriva referenser fr tidskriftsartiklar (oavsett artiklar hmtade frn vetenskapliga-, populrvetenskapliga- eller facktidskrifter) enligt nedanstende exempel. Observera att tidskriften namn skall vara kursiverat.

5.3.1.

Artiklar i vetenskapliga tidskrifter

Vid artiklar som r hmtade vetenskapliga tidskrifter (samtliga artiklar granskas av minst tv externa bedmare som r experter inom sitt omrde) skrivs referenser enligt nedanstende exempel: Efternamn, Initialer, & Efternamn, Initialer (Utgivningsr inom parentes). Titel p artikeln (ej kursiverad). Tidskriftens namn (kursiverat), volym/rgng och nummer inom parentes, mellan vilka sidor. Billquist, L., & Johnsson, L. (2007). Sociala akter som empiri. Om mjligheter och svrigheter med att anvnda socialarbetares dokumentation i forskningssyfte. Socialvetenskaplig Tidskrift, 14(1), 3-18.

Om samma artikel r en online-version skrivs referensen enligt nedanstende exempel:

Billquist, L., & Johnsson, L. (2007). Sociala akter som empiri. Om mjligheter och svrigheter med att anvnda socialarbetares dokumentation i forskningssyfte. Socialvetenskaplig Tidskrift, 14(1), 3-18. Hmtad den 14 september 2011 frn http://svt.forsa.nu/Documents/Forsa/Documents/Socialvetenskaplig%20tidskrift/Ar tiklar/2007/Sociala%20akter%20som%20empiri.%20Om%20mjligheter%20och%2 0svrigheter%20med%20att%20anvnda%20socialarbetares%20dokumentation%20 i%20forskningssyfte%20av%20Leila%20Billquist%20och%20Lisbeth%20Johnsson.p df

Observera att artikeln har samma sidnumrering ssom i tryckt version p grund av att formatet av artikeln r samma som i tryckt version.

En artikel som har hittats i MDH:s databaser skall skrivas i referenslista enligt fljande exempel: Breton, M. (2010). Citizenship Consciousness, Nonbounded Solidarity, and Social Justice. Social Work With Groups, 34 (1), 35-50. Hmtad den 13 augusti 2011 frn http://www.tandfonline.com/doi/pdf/10.1080/01609513.2010.520103

Observera att lnkar till artiklar som r hittade genom MDH:s databaser fungerar under frutsttningen att den studerande anvnder antingen MDH:s datorer eller sina inloggningsuppgifter fr att komma t artikeln i frga. Denna begrnsning r inte aktuell fr artiklar som r tillgngliga fr alla p ngon webbsida.

5.3.2.

Artiklar i fackpress

Vid artiklar som r hmtade frn populrvetenskapliga tidskrifter, medlemstidskrifter, mnads- och veckomagasin och liknande (inga principiella krav p granskning av minst tv externa bedmare som r experter inom sitt omrde) skrivs referenser enligt nedanstende exempel: Efternamn, Initialer, & Efternamn, Initialer (Utgivningsr, mnad inom parentes). Titel p artikeln (ej kursiverad). Tidskriftens namn (kursiverat), volym/rgng och nummer inom parentes, alternativt enbart nummer utan ngon parantes om uppgifter om volym/rgng saknas, mellan vilka sidor.

Fredriksson, A., & Korpskog, M. (2011, januari). I Sverige fryser folk ocks ihjl. Socionomen, nr. 1, 6-9.

Om samma artikel r en online-version skrivs enligt nedanstende exempel: Fredriksson, A., & Korpskog, M. (2011, januari). I Sverige fryser folk ocks ihjl. Socionomen, nr. 1. Hmtad den 14 september 2011 frn http://www.socionomen.nu/text/i-sverigefryser-folk-ocksa-ihjal

Observera att sidnumreringen finns nr artikeln r i tryckt form (pappersversion eller kopia av den). Vid publicering online finns det ofta inte sidnummer.

5.4.

Tidningsartiklar

Referenser fr tidningsartiklar i tryckta versioner skrivs enligt nedanstende exempel. Observera att tidskriften namn skall vara kursiverat.

Efternamn, Initialer, & Efternamn, Initialer (Utgivningsr, dag mnad inom parentes). Titel p artikeln (ej kursiverad). Tidningens namn (kursiverat), mellan vilka sidor.

Berglund, M., Jakobsson, K., & Aleklett, K. (2011, 14 september). Sveriges klimatutslpp r strre n regeringen sger. Dagens nyheter, s. 5.

Om samma artikel r en online-version skrivs referensen enligt nedanstende exempel: Berglund, M., Jakobsson, K., & Aleklett, K. (2011, 14 september). Sveriges klimatutslpp r strre n regeringen sger. Dagens nyheter. Hmtad den 14 september 2011 frn http://www.dn.se/debatt/sveriges-klimatutslapp-ar-storre-an-regeringen-sager

Observera att sidnumreringen frsvinner nr artikeln inte r i tryckt form (pappersversion) ven om innehllet r samma.

5.5.

Encyklopedier, lexikon, ordbok eller liknande

Referenshanteringen vid encyklopedier, lexikon, ordbcker eller liknande r samma som vid monografier och antologier. Om det finns frfattare till det begrepp, ord eller namn som den studerande vill referera till skrivs referensen enligt fljande exempel: Schmid, H. (1998). Social grupp. I T. Brante, H. Andersen, & O. Korsnes (Red.), Sociologiskt lexikon (s. 283-284). Stockholm: Universitetsfrlaget.

Refereringen till denna klla i lpande text skrivs enligt fljande exempel: Schmid (1998) definierar social grupp

Referenser till begrepp med frfattare, men utan rtal i Nationalencyklopedins ntversion skrivs i referenslistan enligt fljande exempel:

10

Hessle, S. Socialt arbete. I Nationalencyklopedin. Hmtad den 15 september 2011 frn http://www.ne.se/lang/socialt-arbete

Refereringen till denna klla i lpande text skrivs enligt fljande exempel: Enligt Hessles definition av socialt arbete i Nationalencyklopedin

Referenser till begrepp utan angiven frfattare och rtal i Nationalencyklopedins ntversion skrivs i referenslistan enligt fljande exempel: Empati. I Nationalencyklopedin. Hmtad den 15 september 2011 frn http://www.ne.se/lang/empati

Refereringen till denna klla i lpande text skrivs enligt fljande exempel: Empati definieras i Nationalencyklopedin

Enligt APA-stilen skrivs n.d. (frkortning fr no date) inom parantes nr ett begrepp saknar ett specifikt rtal. Men i dessa anvisningar grs undantag fr detta och skrivs referenser som ovan (exempel om socialt arbete och empati) utan ngot rtal.

5.6.

Lagar, frfattningar eller liknande

Referenser till lagar, frfattningar eller liknande skrivs enligt fljande exempel: Socialtjnstlagen (2001: 453). Hmtad den 4 oktober 2011 frn http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=2001:453

Om samma lag skall refereras till frn en tryckt publikation dr ett antal lag- och frfattningstexter ingr ser referenshantering annorlunda ut. Det skall vara enligt fljande: Norstrm, C., & Thunved, A. (2010). Nya sociallagarna. Med kommentarer, lagar och frordningar som de lyder den 1 januari 2010. Stockholm: Norstedts Juridik.

11

5.7.

vriga elektroniska kllor

Som nmns ovan refereras kllor p Internet p samma stt som referenser till tryckta kllor. Ett av problemen r att all information som r tillgnglig och kan anvndas p Internet har inte en frfattare. Exempelvis finns en del fakta och statistik p hemsidor utan att ngon frfattare anges. Om den studerande till exempel refererar till en presentationstext p Barnombudsmannens webbsida fr att skriva om vad Barnombudsmannen r kan detta skrivas i lpande text enligt fljande exempel: Barnombudsmannen har som uppgift att fretrda barns och ungas rttigheter och intressen utifrn FN:s konvention om barnets rttigheter, barnkonventionen (Barnombudsmannen, 2011).

I referenslistan anges kllan sedan enligt fljande: Barnombudsmannen. (2011). Barnombudsmannen uppdrag, organisation och arbetsstt. Hmtat den 14 september 2011 frn http://www.barnombudsmannen.se/Adfinity.aspx?pageid=42

5.8.

Ytterligare rd nr en referenslista skrivs

Det r ytterst viktigt att den studerande kommer ihg dessa rd vid skrivande av en referenslista:
Alfabetisk ordning i referenslistan. Undvik att avstava Internetadresser. Mste avstavning ske s gr det mellan adressens huvuddelar, inte mitt i den. Ingen sortering efter om det r monografier, antologier etc. Publikationer av samma frfattare sorteras kronologisk efter utgivningsr. Publikationer av samma frfattare och med samma utgivningsr skiljs t med hjlp av ett bokstavstillgg: 2009a, 2009b, 2009c. Publikationer dr frfattaren har medfrfattare kommer i referenslistan efter publikationer som ensam frfattare. Alla frfattarnas frnamns initialer och fullstndiga efternamn skall anges, nr dessa finns angivna.

6. Mer lsningstips fr APA-stilen

Anvnd den 6:e upplagan, Publication Manual of the American Psychological Association (2009) som uppslagsbok. 12

Den studerande kan tills vidare ven anvnda den 5:e upplagan, Publication Manual of the American Psychological Association (2001). Utver de tv senaste upplagorna (5. och 6.) av Publication Manual of the American Psychological Association, kan den studerande ocks hitta information om APA-stilen p Internet: http://www.apastyle.org/ http://www.vanguard.edu/faculty/ddegelman/detail.aspx?doc_id=796 APA-stilen har anvnts ven i en hel del metodbcker, exempelvis i Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.

Referenser
American Psychological Association. (2001). Publication Manual of the American Psychological Association. Washington, DC: American Psychological Association. American Psychological Association. (2009). Publication Manual of the American Psychological Association. Washington, DC: American Psychological Association. Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.

13