Moment 4 Del 3 - Sonder, Urinkateter, Sugning & Syrgas

Moment 4 Medicinska
arbetsuppgifter

Del 3 Sonder, KAD, Sugning &
Syrgasbehandling
Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 4 Del 3
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Sond, KAD, Sugning & Syrgas
Moment 4 Del 3 Sondmatning
Att se till att vrdtagare fr i sig tillrckligt med energi och nring
r en viktig del av omvrdnaden av sjuka och ldre. Det bsta r
alltid att personen kan ta vanlig mat sjlvstndigt. Vissa
vrdtagare har dock s pass nedsatt frmga att ta, eller s
nedsatt aptit, att man mste ge nring p konstgjord vg, s
kallad artificiell nutrition.

Konstgjord nringstillfrsel kan ges p 2 olika stt:

1) antingen tillfr man nringen via mag-tarmkanalen (enteral
nutrition)

2) Eller s tillfr man nring direkt i blodbanan (parenteral
nutrition)
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Sondmatning
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Sondmatning Enteral nutrition
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Sondmatning

Parenteral nutrition
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Sondmatning Enteral och Parenteral nutrition
Om en vrdtagare inte kan ta vljer man i frsta hand enteral nutrition. D ges nringen
p det stt som mest liknar det naturliga sttet att ta s att mage och tarmar fr arbeta.
Om det inte r mjligt, exempelvis vid sjukdomar eller operationer i magen och tarmen,
anvnder man parenteral nutrition.

Enteral nutirition kan ges p 2 stt. Man kan ge flytande nring genom en sond, som
stts via nsan/munnen och leder ner genom matstrupen till magscken. Man kan ocks
ge nringslsning genom en ppning i bukvggen, direkt in till magscken eller
tunntarmen.

Enteral nutrition kan anvndas som enda nringsklla. Det kan ocks ges som tillgg till
mat och dryck om vrdtagaren kan ta lite sjlv. Att knna smak r viktigt ven nr
nringen ges via en sond. Ett stt att tillfredsstlla det behovet kan vara att lta
personen smaka p ngot som han eller hon lngtar efter, ven om det sedan mste
spottas ut.
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Sondmatning Ordination, sttning och delegation
Lkare ordinerar sondinlggning och vilken nring som ska anvndas. ven dietister och vissa
specialistsjukskterskor kan gra detta. Inlggning av stomi till magscken grs av lkare med
specialistutbildning inom
abdominell kirurgi.

Inlggning av sond via nsan
utfrs av lkare eller
sjukskterska.

Sjukskterskan ansvarar ven fr
sondmatningen. Sjlva
sondmatningen r en
uppgift som ofta delegeras till
underskterskor inom kommunal
vrd- och omsorg.
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Sondmatning Nasogastrisk sond & Gastrostomi
En sond som stts via nsan/munnen och matstrupen till magscken kallas fr en nasogastrisk
nringssond. Det stts oftast via nsan men om det finns medicinska skl kan den sttas via
munnen. Om en person behver enteral nutrition under en kortare tid, upp till 4 6 veckor,
brukar man i frsta hand vlja att stta en sond via nsan.

Nasogastriska sonder finns i olika material och r tunna och mjuka. Det finns sonder i olika
lngder som r anpassade till barn eller vuxna som ska sondmatas.
Nr en vrdtagare behver enteral nutrition under en
lngre tid r det vanligare att man vljer en
gastrostomi. D lggs en sond in via bukvggen direkt
till magscken. Det finns olika typer av gastrostomier.
De skiljer sig frmst t genom metoden man anvnder
nr man stter in dem.
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Sondmatning
Nasogastrisk sond
Gastrostomi
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Sondmatning PEG
PEG (perkutan endoskopisk gastrostomi)
lggs som en frbindelse genom
bukvggen direkt till magscken med
hjlp av ett gastroskop. Ingreppet grs i
lokalbedvning.

Lkaren lgger in en sond som sitter p
plats dels genom en stopplatta eller en
vtskefylld ballong p insidan av
magscken, dels genom en spottplatta p
utsidan av magen.

P utsidan av magen finns en kort slang
som kan kopplas till ett sondmatnings-
aggregat.
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Sondmatning Knapp & ppen Gastrostomi
Nr en vrdtagare haft en gastrostomi under en tid, och kanterna runt ppningen i bukvggen r
helt lkta, har det bildats en kanal genom huden. D kan man i stllet stta in en s kallad
Knapp. Knappen fixeras p samma stt inuti magscken men p utsidan av magen sitter en
knapp som bara r ngon centimeter hg. Det r mer praktiskt fr vrdtagaren och knappen kan
ltt dljas under ett frband. Knappen har ett lock som kan ppnas nr man ska ge nring.
En annan metod innebr att en sond
stts in i magscken genom en operation
nr patienten r svd. Detta kallas fr
ppen gastrostomi eller Witzelfistel.

Den hr metoden anvnds inte lika ofta
som PEG-tekniken

Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Sondmatning Utrustning och hygien
Nr man sondmatar anvnds olika tillbehr. Det kan vara
sondmatningsaggregat, sondsprutor och matningsslangar. De
flesta r engngsmaterial och fr bara anvndas en gng. Det r
viktigt att lsa tillverkarens anvisningar om vad som r
engngsmaterial och vad som kan rengras och anvndas flera
gnger. Handdesinfektion och engngshandskar r ndvndigt vid
allt arbete med sonder, sondmatningsaggregat och sondnring.
Det r viktigt fr att undvika att man fr in bakterier i
nringslsningen.
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Sondmatning Sondspruta
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Sondmatning Matning med pump
Sondmatningspump
Sondmatningsaggregat
Pse med sondmat
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Sondmatning Matning med pump
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Sondmatning Olika sorter och frvaring
Sondnringar finns i olika typer som r anpassade efter olika behov. Det kan
exempelvis vara sondnring som r srskilt energirik (extra kalorier), innehller extra
fibrer eller med mer protein eller mindre fett.

Sondnring kan vara frpackad i glas- eller plastflaskor eller i srskilda plastpsar.
Frpackningar med sondnring som inte r ppnade kan frvaras i rumstemperatur.
ppnade frpackningar som frvaras i kylskp ska anvndas inom den tid som finns
angiven p frpackningen. En ppnad frpackning som str i rumstemperatur ska
kastas efter 4 timmar. Ls alltid p frpackningen fr att kontrollera vilken
hllbarhetstid som gller.

Av dessa anledningar skall alltid datum antecknas p frpackningarna nr du ppnar
en frpackning och ska frvara den i kylskp.
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Sondmatning Olika sorter
Standard fr dropp/pump
1 mltid
Extra fibrer fr dropp/pump
1 mltid
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Sondmatning Nringsdrycker
Kan drickas eller anvndas med sondspruta, olika sorter med extra protein, extra
kalorier, extra fibrer och extra vitaminer samt mineraler. Olika smaker.
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Sondmatning Uppvrmning
Den sondnring som ges till vrdtagaren ska alltid vara
rumstempererad. Om man ger kall sondmat kan det leda
till att vrdtagaren fr ont i magen eller krks. Innan
matningen ska man skaka frpackningen med sondnring
s att innehllet blandas ordentligt.

Om frpackningen ska anvndas flera gnger skall datum
och klockslag antecknas innan den placeras i kylskpet.
Innan frpackningen ska anvndas igen s mste
sondnringen vrmas upp igen. Vissa sondnringar kan
vrmas i mikro tills rumstemperatur, andra fr st i 10 20
minuter i rumstemperatur tills de vrmts upp innan det
ges till patienten.

Ls alltid p frpackning om frvaring och uppvrmning av
sondnring.
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Sondmatning Reflux och Aspiration
En person som r uppegende och som fr nring via en sond, behver ocks f sitta med vid
matbordet, f social samvaro och knna dofter frn mat. Forskning har visat p att vrdtagare
som fr gra detta ofta mr bttre och har bttre aptit, vilket leder till frbttrad
mnesomsttning och generellt bttre hlsa.

Sngliggande vrdtagare och som som samtidigt har snkt medvetande, eller som inte har
normal svljreflex, har kad risk fr reflux.
Detta innebr att mat kommer tillbaka upp i
matstrupen. Detta kan leda till aspiration, som
innebr att maten dras ner i luftstrupen.

Aspiration kan ge lunginflammation, den allvarligaste
komplikationen vid sondmatning. Medvetandesnkta
personer och personer med svljningsproblem ska
drfr vervakas extra noga under sondmatning. Fr
att undvika reflux br vrdtagaren sitta upp under
sondmatningen. Om vrdtagaren r sngliggande ska
huvudndan hjas till minst 30 grader.

Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Sondmatning Aspiration
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Sondmatning Aspiration
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Sondmatning Rutiner
Sondmatning kan gras p olika stt:

Matningen grs 4 5 gnger per dag med hjlp av en sondspruta. Mngden sondnring
motsvarar en mltid och matningen tar cirka 30 minuter vid varje tillflle.

Matningen grs med en sondmatningspump vid flera tillfllen under dygnet med uppehll p
2 3 timmar dremellan.
Matningen grs med
sondmatningspump och pgr
kontinuerligt, det vill sga det
droppar sakta hela tiden. Vid
kontinuerlig sondmatning brukar
man gra ett avbrott p 4 timmar
varje dygn, fr att mage och tarm
ska f vila.
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Sondmatning Kontroll av sondlge
Fre matningen ska alltid sondens lge kontrolleras.

Nasogastrisk sond: Sondlget kan kontrolleras genom att man sprutar ner luft i
sonden med en spruta och samtidigt lyssna med ett stetoskop efter bubblande ljud i
magen. Man kan ocks dra upp (aspirera) vtska frn magen genom sonden med hjlp
av en spruta. Vtskan kan testas med ett lackmuspapper. Om det inte hrs ngot
bubblande ljud eller om det inte gr att aspirera ngon vtska ska man kontakta
sjukskterska och avst frn att ge patienten sondnringen tills du fr svar frn
sjukskterskan.

PEG: Om man anvnder en sond som hlls p plats med en vtskefylld ballong p
insidan av magscken drar man fre matningen frsiktigt ut sonden tills ballongen tar
emot p insidan. Om man inte gr det kan kateterns ballong tppa till den nedre
magmunnen vilket kan gra att vrdtagaren krks. Lget p en sond som sitter fast p
insidan med hjlp av en stopplatta kontrolleras genom att den synliga delen har
samma lngd som angetts nr man lade in sonden.
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Sondmatning Att mata via Nasogastrisk sond
Kontrollera sondens lge

Spola igenom sonden med 30 50 ml rumstempererat vatten

Vid matning via spruta: Fyll sondsprutan med nringslsning och spruta in sakta. Upprepa
tills vrdtagaren ftt den mngd som ordinerats. Matningen ska gras lngsamt under cirka
30 minuter.

Vid matning via aggregat: Anslut aggregatet till frpackningen. ppna klmman p
aggregatet och fyll hela slangen med sondnring fr att undvika att luft sprutas in i
magscken. Koppla aggregatet till sonden och stll in dropphastigheten enligt ordination.

Avsluta matningen genom att spruta ner den mngd rumstempererat vatten som r
ordinerat.
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Sondmatning Att mata via PEG
Kontrollera sondens lge

Spola igenom sonden med ordinerad mngd rumstempererat vatten

Vid matning via spruta: Fyll sondsprutan med nringslsning och spruta in sakta. Upprepa
tills vrdtagaren ftt den mngd som ordinerats. Matningen ska gras lngsamt under cirka
30 minuter.

Vid matning via aggregat: Anslut aggregatet till frpackningen. Till en knapp anvnds en
kopplingsslang mellan aggregatet och knappen. Man fr aldrig spruta ngot direkt i knappen.
Kopplingsslangen ska inte sitta i nr den inte anvnds. Den r oftast av flergngsbruk och ska
drfr rengras regelbundet.

ppna klmman p aggregatet och fyll hela slangen med sondnring fr att undvika att luft
sprutas in i magscken. Koppla aggregatet och stll in dropphastigheten enligt ordination.

Avsluta matningen genom att spruta ner den mngd rumstempererat vatten som r
ordinerat.
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Sondmatning Lkemedel och Sktsel av nasogastrisk sond
Om man ska ge lkemedel till vrdtagare genom sonden ger man det via samma ingng
som sondmaten. I frsta hand anvnder man flytande lkemedel. Nr man ger tabletter
krossar man dem frst noga i en mortel. Sedan spder man med vatten och sprutar in
lsningen i sonden med en spruta. Avsluta alltid lkemedelsgivningen med 40 50 ml
vatten s att inte rester av lkemedlet finns kvar i sonden. Vissa lkemedel fr inte
krossas eller ges i sond. Kontrollera alltid med sjukskterska eller FASS om vad som
gller.

Vid sond i nsan r det viktigt att sonden sitter stadigt och bra fixerad. Den fr inte
trycka mot insidan av nsan. Om sonden sitter lst irriterar den. Sonden kan fixeras
med tejp p nsan, utmed kinden och ovanfr och bakom rat. Kontrollera nsan varje
dag. Se till att det inte blivit sr eller torra krustor runt sonden. ndra lget p sonden
med jmna mellanrum s att det inte uppstr tryckskador. Torka frsiktigt ur nsan med
en fuktig kompress nr det behvs. Om sonden ker ut ska du kontakta sjukskterska.
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Sondmatning Lkemedel via sond
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Sondmatning Sktsel av PEG/Gastrostomi
Nr PEG anvnds ska huden runt PEG:en inspekteras och tvttas dagligen. Anvnd ljummet
vatten och eventuellt en mild tvl. Torka torrt. Om huden runt stomin r rd, svullen, varig,
irriterad eller gr ont kan det vara tecken p infektion. D ska du kontakta sjukskterska. Det r
normalt att det kommer lite sekret frn insticksstllet men det ska inte vara varigt (gul eller
grnaktig srja).

Om huden runt stomin r torr och ser fin ut behvs inget frband. Om det lcker eller om
vrdtagaren vill det, kan man lgga om stomin med ett frband. Frbandet ska bytas dagligen.
Fr att frhindra att PEG:en fastnar p insidan av bukvggen ska den roteras ett halvt till ett helt
varv varje dag.

Nr en PEG inte anvnds spolas den igenom med vatten varje dag fr att det inte ska bli stopp i
den. Om sonden ker ur ska du kontakta sjukskterska omedelbart. Man mste stta in en ny
sond s snart som mjligt eftersom kanalen i bukvggen snabbt drar ihop sig. En person med
PEG kan duscha och bada som vanligt.
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Sondmatning Munvrd
Vid sondmatning r det extra viktigt med munvrd. Nr man inte ter p vanligt stt och tuggar
mat kar risken att f skra och torra slemhinnor i munnen.

ven risken fr svampinfektioner kar. Tnderna och slemhinnan i munnen ska kontrolleras
dagligen p vrdtagare som sondmatas och munvrd ska utfras minst 2 gnger dagligen.
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Urinkateter Indikationer och olika typer av urinkatetrar
Ibland kan man behva tmma urinblsan via en tunn slang, en kateter,
som frs in i urinrret till urinblsan. Det kan exempelvis vara vid
neurologiska sjukdomar, som multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom,
vid skador p nerver eller infr en operation. En annan vanlig orsak till
urinretention, det vill sga att urinblsan inte kan tmmas, r
prostatafrstoring.

Kateterisering kan gras med en engngskateter varje gng blsan behver
tmmas. Detta kallas fr ren intermittent kateterisering (RIK). Ren
intermittent kateterisering utfrs av personen sjlv eller med hjlp av
USK/SSK.

En annan sorts kateter kan sitta kvar i urinblsan under en lngre tid. Det
kallas fr kvarliggande kateter eller kateter demeure (KAD).

Nr en person behver kateter under en lngre tid eller har skador p
urinrret kan man f katetern infrd i urinblsan via bukvggen. Det kallas
d fr suprapubiskateter.
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Urinkateter Intermittenta katetrar
Rena intermittenta katetrar (RIK)
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Urinkateter KAD
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Urinkateter Olika urinkatetrar
KAD

Suprapubiskateter
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Urinkateter Komplikationer och ordination
Urinvgsinfektioner som orsakats av katetrar r en av de vanligaste vrdrelaterade infektionerna.
De leder till frlngda vrdtider och kade kostnader. Intermittent kateterisering och
suprapubiskateter minskar risken fr vrdrelaterade infektioner jmfrt med kvarliggande
kateter. En kvarliggande kateter ska drfr bara anvndas om det inte finns andra alternativ och
alltid s kort tid som mjligt fr att minska risken fr infektioner.

Man ska inte anvnda KAD-behandling p
grund av inkontinens eller drfr att det
underlttar arbetet fr omvrdnad-
spersonalen.

Kateterbehandling ordineras alltid av
lkare eller DSK (distriktsskterska p
vrdcentral).

Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Urinkateter Typer och storlekar
Katetrar finns i olika typer, i olika lngd och tjocklekar och av olika material. De
vanligaste materialen i en kateter r latex och silikon. Materialen har olika
egenskaper. Latex r mjukt och fljsamt och silikon r skonsamt mot vvnaden i
kroppen. Vilket material man vljer beror bland annat p hur lnge katetern ska
sitta och om vrdtagaren har allergi mot latex eller inte.

Lngden p katetrar varier mellan 20 45 cm och vljs eter om det r en kvinna,
en man, eller ett barn som ska ha den. Kvinnor har kortare urinrr n mn och till
kvinnor och barn anvnds drfr en kortare kateter. Tjockleken, det vill sga hur
stor omkrets katetern ha, anges i den Amerikanska enheten Charriere (Ch). 1 Ch
= 1/3 mm. Man ska vlja en s tunn kateter som mjligt och tjockleken vljs
utifrn urinflde (vrdtagarens normalproduktion av urinmngd per dygn).
Vanliga storlekar som anvnds r 12 och 14 Ch. En grvre kateter kan behvas
ven om urinen r grumlig, oftast p grund av urinvgsinfektion eller andra
sjukdomar.
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Urinkateter Kuff i KAD
Den vanligaste typen av kvarliggande kateter (KAD) kallas Foleykateter. Den sitter kvar i
urinblsan med hjlp av en liten ballong (kuff), som fylls med sterilt vatten.

Inuti katetern finns en tunn kanal som mynnar ut i kateterballongen (man ser allts tv
kanalppningar p utsidan av katetern). Hur mycket vatten som ska fyllas i kuffen str bde p
frpackningen och p sjlva kateterslangen.

En kateter kan sttas med ren eller steril metod utifrn lokala anvisningar p kliniken. I kursen
beskrivs ren metod.
Kuff
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Urinkateter Frberedelser
Plocka alltid fram och frbered allt material du kommer att behva. Det br vara 2 personer som
hjlps t nr man ska stta kateter, en som stter katetern och en som assisterar. Informera alltid
vrdtagaren om vad du kommer att gra. Tnk ocks p att inte blotta vrdtagaren mer n
ndvndigt. Lgg exempelvis ver ett lakan eller en handduk.

Plocka fram:
Katetern som ligger frpackad i en dubbel plastfrpackning varav den inre ska vara steril
Engngshandskar fr dig och assistenten samt skyddsfrklde
Frdigfrpackat kateteriseringsset som innehller en tvttskl, torkar och kompresser, pincett
och en duk
Tvl och vatten
Bedvningsgel (Xylocaingel 2 % eller Lidokaingel 2 %)
En injektionsspruta 50 ml som fylls med steril vatten fr kateterskljning
En mindre injektionsspruta 10 ml som fylls med sterilt vatten fr kuffning
Urinuppsamlingspse med hngare
Hygienunderlgg
Rena handdukar
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Urinkateter Att stta en KAD
Tvtta och desinfektera dina hnder. Ta p handskar och skyddsfrklde. Lgg en handduk
under patienten med ett rent underlgg ovanp handduken.

Tvtta patientens underliv med mild tvl och vatten. Ta av handskarna, desinfektera
hnderna och ta p nya handskar.

Spruta in bedvningsmedel i urinrret. Stt lite gel i mynningen av urinrret och vnta i ngra
minuter. Spruta sedan lngsamt in gel i urinrret (cirka 5 10 ml gel p kvinnor och cirka 20
ml p mn). Hll penis utstrckt och uppt s att urinrret rtas ut och gelen kan rinna in. P
kvinnor ska man hlla isr blygdlpparna med hjlp av en kompress. Vnta 3 5 minuter s
att bedvningen hinner verka.

Fr frsiktigt in urinkatetern. Den ska glida in utan strre motstnd. Katetern fr aldrig rras
med fingrarna ven om du har handskar eftersom den d inte lngre r steril. Anvnd
pincetten eller hll i katetern genom den inre frpackningen. Kontrollera att det kommer
urin.
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Kuffa katetern med s mycket sterilt vatten som str angivet. Var noga med att kontrollera att
katetern inte glidit ut innan du fyller kateterkuffen. Observera vrdtagaren, det ska inte gra
ont nr kateterkuffen fylls.

Dra ut katetern en liten bit, tills du knner att kuffen tar emot. Fr sedan in katetern en liten
bit igen s den inte trycker mot urinblsans botten och p s stt inte hmmar urinfldet.

Spola katetern med 50 ml sterilt vatten (den stora sprutan) och kontrollera att vattnet rinner
ut i uppsamlingssklen.

Koppla p en urinuppsamlingspse och se att det rinner urin/spolvatten i psen.

Fixera psen p patientsngen genom pshllare.

Kasta engngsartiklar, desinfektera och lufttorka dina hnder.
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Film om kateteriseing (KAD) p man:

http://www.vardhandboken.se/Texter/Kateterisering-av-urinblasa/KAD-man/

Scrolla ner en bit fr att komma till filmen
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Urinkateter Dokumentation och borttagning
Kontakta alltid sjukskterska om det uppstr problem vid insttning eller
borttagning av en kateter.

Efter att katetern r satt ska man dokumentera i vrdtagarens journal. I
dokumentationen ska det st vilken lkare som ordinerat behandlingen, varfr
katetern satts, hur lnge den ska sitta kvar, vilken typ och storlek det r p
katetern och hur mycket vtska som finns i kateterkuffen. Man ska ven anteckna
om det varit ngra speciella svrigheter vid katetersttningen eller om det varit
obehagligt fr vrdtagaren p ngot stt.

Nr katetern ska tas bort tmmer man frst kateterkuffen med en spruta och drar
ut vtskan. Det r viktigt att kontrollera att vtskemngden som dras ut stmmer
med den mngd som sprutats in nr katetern sattes in. Efter det dras katetern
frsiktigt ut. Det ska inte finnas ngot motstnd utan katetern ska ltt glida ur
urinrret.
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Urinkateter Katetermaterial, blstrning och klmma
Psar som anvnds till att samla upp urinen i finns i flera utfranden. Vissa har en ventil i botten
och gr att tmma. Andra byts nr psen r fylld. Det r alltid bst att anvnda en tmbar pse.
D blir systemet slutet vilket minskar risken fr att det kommer in bakterier i urinblsan. Den
tmbara psen byts cirka en gng i veckan. Fr vrdtagare som r uppegende anvnder man en
pse med kort slang. P natten kan psen ppnas och kopplas till en strre pse med lngre
slang som fsts p sngen.

Nr vrdtagaren har en uppsamlingspse kopplad till katetern r det viktigt att den fixeras
ordentligt s att det inte drar i katetern. Katetern kan fixeras med band eller speciella psar som
fsts kring benet. Ibland stnger man av katetern och ppnar den med jmna intervall fr att
urinblsan ska behlla sin storlek och elasticitet under kateterbehandlingen. Det brukas fr
blstrning. En kateter ska bara stngas av p det hr sttet p ordination av lkare. En kateter
ska inte vara stngd i lngre n 4 timmar.

Om vrdtagaren inte har en uppsamlingspse kopplad till katetern kan den stngas med en
ventil eller propp. Det finns ven klmmor till katetrar men de kan skada kuffkanalen om de
stts direkt p kateterslangen. Klmman kan anvndas p slangen till urinuppsamlingspsen.

Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Urinkateter Uppsamlingspsar
Koppling till KAD
Koppling till ytterligare uppsamlingspse
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Urinkateter Hnganordning och klmma
Hnganordning fr pse till patientsng
Kateterklmma
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Urinkateter Sktsel av KAD
En vrdtagare som har kateter ska tvtta underlivet och katetern med vatten och mild tvl varje
dag. Man ska undvika tvl som innehller desinfekterande medel. Hos mn r det viktigt att dra
tillbaka frhuden och tvtta ollonet, torka torrt och sedan ter fra fram frhuden. Ibland kan
det komma lite blod och sekret bredvid katetern. Det r inte farligt men viktigt att tvtta bort fr
att minska risken fr infektion.

Om vrdtagaren ska duscha lter man urinuppsamlingspsen sitta kvar. D behlls det slutna
systemet och infektionsrisken minskar. Vissa uppsamlingspsar har en baksida av textilmaterial.
En sdan pse kan man lgga i en plastpse nr patienten ska duscha. En vrdtagare som har
kateter br undvika att bada i badkar d bakterier frodas i stilla vatten.

Om vrdtagaren visar tecken p urinvgsinfektion, som exempelvis feber, smrta eller trningar,
ska sjukskterska kontaktas. Fr att spola rent i urinblsa och kateter r det bra om patienten
kan dricka rikligt. Ibland blir det stopp i katetern. Det kan bero p att urinen r grumlig eller att
slangen till kateterpsen kommit i klm. Ibland kan stoppet tgrdas genom att man spolar rent i
katetern. Om det blir stopp kontaktar man sjukskterska som fr bedma vilka tgrder som
behvs.
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Urinkateter Sktsel av Suprapubiskateter
Som tidigare nmnts stts en suprapubiskateter in i urinblsan genom buken.
Ingreppet grs av en lkare med specialistutbildning inom kirurgi. Katetern hlls p
plats med en vtskefylld kuff p samma stt som en KAD. Inspektera insticksstllet
varje dag och tvtta med tvl och vatten runt instickshlet och ven katetern.
Katetern kan tckas med ett frband men det r inte ndvndigt. Om det kommit
sekret vid sidan av katetern ska man vara extra noggrann med att hlla rent. D kan
man ocks fsta en mjuk kompress runt katetern. Byt kompressen vid varje
rengring. Om det blir rtt, irriterat, mt eller varigt runt instickshlet ska man
rapportera till sjukskterska.

Det r vanligast att suprapubiskatetern hlls stngd med en kateterventil som ppnas
med hmna mellanrum. Den kan ocks kopplas till en uppsamlingspse. Patienter
med suprapubiskateter kan duscha och bada som vanligt. En reservkateter ska alltid
finnas till hands. Om en suprapubiskater glider ur mste en ny sttas in omedelbart
fr att undvika att instickshlet tpps igen. Precis som med vrdtagare med KAD r
det viktigt att dricka rikligt.
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Sugning av vre luftvgar Bakgrund
Ibland kan en vrdtagare inte sjlv
hosta upp slem som samlats i
munnen och svalget. D kan man
behva hjlpa personen att kunna
andas bttre genom att suga rent i
de vre luftvgarna. Till de vre
luftvgarna rknas nsa, munhla
och svalg, det vill sga de delar som
ligger ovanfr struphuvudet. Man
ska bara suga rent i luftvgarna nr
det verkligen behvs. Om man suger
i luftvgarna fr ofta kan det leda till
att slemhinnan blir irriterad och
brjar producera nnu mer slem.
Hur ofta luftvgarna ska sugas beror
dels p hur mycket slem som bildas,
dels p hur mycket besvr
vrdtagaren har.
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Sugning av vre luftvgar Ordination och hygienrutiner
Sugning av vre luftvgar grs efter ordination av lkare eller sjukskterska och uppgiften kan
delegeras till Underskterskor. Nr det r ndvndigt att suga rent i de nedre luftvgarna finns
det risk fr komplikationer. Sugning av nedre luftvgar utfrs av lkare eller sjukskterska, eller
underskterskor med fortbildning och delegering p IVA eller ambulansen.

Man ska alltid ha engngshandskar, plastfrklde/skyddsrock vid sugning av luftvgar. Slem och
upphostningar innehller bakterier och andra mikroorganismer. Om vrdtagaren har en
smittsam sjukdom kan man ven behva munskydd och visir eller munskydd och
skyddsglasgon.
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Sugning av vre luftvgar Utseende och Rengring
En sug bestr av en flaska och ett ttt lock. Frn locket leder 2 slangar. Den ena slangen kallas
slugslang och p den fster man en sugkateter. Den andra slangen r kopplad till en elektrisk
sug. P sjukhus kopplas slangen frn slugflaskan direkt till ett uttag p vggpanelen vid
patientens sng. Nr man stter p reglaget till sugen skapas ett undertryck i flaskan. P reglaget
finns en mtare som gr att man kan stlla in sugtrycket p olika effekt. Effekten mts i enheten
kPa (kilo pascal).

Fr att det ska bli lttare att rengra sugflaskan ska det finnas lite vatten i botten p den nr
man anvnder den. Det finns ven modeller av sugflaskor som har en tmbar innerpse. D
behvs inget vatten fyllas i fre sugningen. Vissa sugslangar har ett Y-format rr som man
anvnder fr att aktivera sugningen. Andra kan ha en ppning i sjlva slangen fr detta. Flj
instruktioner och titta p anvisningar s att du vet vad som gller fr den utrustning som du ska
anvnda. Sugkatetrar finns i olika storlekar. De r anpassade efter vrdtagarens lder och efter
hur lng ner i luftvgen man ska suga.

Sugkatetern r engngsmaterial och kastas efter varje gng. En ppnad sugslang byts en eller tv
gnger per dygn.
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Sugning av vre luftvgar

Sugmaskin
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Sugning av vre luftvgar Att suga vre luftvgar
Stll in sugeffekten p hgst 10 kPa. Om vrdtagaren ltt blder i munnen stller man in lite
lgre effekt.

Fukta sugkatetern i lite vatten.

Fr in katetern i munhlan och sug i munhlan, under tungan, mellan kinden och tnderna
och till sist i svalget. Rotera hela tiden sugkatetern mellan fingrarna s att den inte sugs fast i
slemhinnan.

Ska du suga genom nsan brjar du dr fr att lngsamt och frsiktigt g bak till svalget.

Sug s kort tid som mjligt, hgst 5 10 sekunder t gngen. Var frsiktig nr du suger i
svalget. Vissa personer r mycket knsliga dr och suger man fr lnge eller fr lngt bak i
svalget finns risk fr att vrdtagaren mr illa eller krks.

Stng av reglaget. Dra handsken ver sugkatetern innan du kastar den.

Spola igenom sugslangen genom att suga upp lite vatten frn en mugg eller bgare.
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Sugning av vre luftvgar Att suga vre luftvgar
Film om sugning av vre luftvgar:

http://www.vardhandboken.se/Texter/Sugning-av-luftvagar/Film-om-sugning-av-ovre-luftvagar/
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Syrgasbehandling Saturation och Hypoxi
En frisk person har ungefr 97 99 % syremttnad i sitt blod. Syremttnad kallas fr saturation.
Saturationen hos en person kan mtas med en apparat som kallas saturationsmtare eller
pulsoximeter. Den har en klmma som kan sttas till exempel p vrdtagarens fingertopp eller
ronsnibb. Dr knner klmman av hur mycket syre som finns i blodet. Saturationen kan ocks
mtas med hjlp av ett arteriellt blodprov (prov frn en artr).

Om syremttnaden sjunker under 90 % under en lngre tid har det en skadlig inverkan p
kroppen. Fr lg syremttnad i blodet kallas fr hypoxi. Vid hypoxi kan det bli aktuellt att tillfra
syrgas, oxygen, till vrdtagaren.
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Syrgasbehandling Ordination och anlggning
Oxygen r ett lkemedel som ordineras av
lkare, anestesisjukskterska eller
ambulanssjukskterska (med delegering
frn lkare). Oxygen ordineras i enheten
liter per minut. Alltfr hga doser av syrgas
kan vara livsfarligt vid vissa tillstnd. Drfr
r man frsiktig nr man doserar syrgas.

P sjukhus anvnds oftast oxygen som
kommer frn en central anlggning. I
hemmet kan syrgas ges frn gasflaskor som
en gas frn en behllare med flytande
oxygen, eller frn en oxygenkoncentrator
som anvnder och koncentrerar syret som
finns i luften.
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Syrgasbehandling Tillfrsel
Vrdtagaren kan f oxygen via en nsgrimma eller en
andningsmask. Om vrdtagaren behver syrgas hela tiden r det
vanligast och minst strande fr personen att man anvnder
nsgrimma. Nr man anvnder strre mngder syrgas r det
bttre att anvnda en andningsmask som tnker bde mun och
nsa. Nr en vrdtagare behver syrgas under en lngre tid brukar
man koppla en fuktflaska till syrgasen. Fukten frhindrar att
luftvgarna torkar ut.
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Syrgasbehandling Skerhet och rkning
Syrgas brjar inte brinna av sig sjlv men om det finns mycket syrgas i luften, eller i exempelvis
textilierna i en sng, kar brandrisken eftersom syrgas r en andtndningsbart.

mnen som annars inte brinner kan d ocks brja brinna om de har mycket syrgas runt sig eller
p sig. Rkning och ppen eld, exempelvis med levande ljus, fr inte frekomma i det rum dr
ngon fr behandling med syrgas.
Om en vrdtagare r som anvnder syrgas r rkare ska
man frst koppla bort syrgasen, kamma ut hr och skgg
fr att f bort syrgas som samlats dr innan man man
gr ut och rker.

Dessutom behver man ha en tt jacka ver sina klder
eller byta trja innan man gr ut och rker.

Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Syrgasbehandling Fett, krmer och skyltning
Om fett kommer i kontakt med syrgas vid hgt tryck, som det r p gasflaskor, kan det
sjlvantnda och brinna explosionsartat. Vrdtagaren kan anvnda salva, krm eller cerat i
mttliga mngder men det fr inte komma salva eller annat fett p syrgasutrustningen. Man ska
inte heller smrja in sina hnder precis innan man ska hantera utrustningen.

Mnga inom vrden smrjer sina hnde som ltt blir torra av all handdesinfektion med krmer.
D mste man vnta minst 20 minuter efter att man smrjt hnderna innan man hanterar en
vrdtagares syrgasutrustning. Det gller bde grimma, mask, slangar och syrgasflaskor.

Nr en person ska ha behandling med syrgas i hemmet ska alltid rddningstjnsten informeras.
P utsidan av drren till det rum dr gasflaskorna frvaras ska det sitta en varningsskylt. Inom
kommunal vrd eller andra institutioner ska det ven finnas en skylt upptill p utsidan av
ytterdrren hos en brukare. Nr en person har syrgasbehandling i hemmet ska varningsskylten
sitta p ytterdrrens insida.

Moment 4 Del 3 - Sonder, Urinkateter, Sugning & Syrgas

Diunggah oleh

Informasi Dokumen

Judul Asli

Hak Cipta

Format Tersedia

Bagikan dokumen Ini

Bagikan atau Tanam Dokumen

Opsi Berbagi

Apakah menurut Anda dokumen ini bermanfaat?

Apakah konten ini tidak pantas?

Hak Cipta:

Format Tersedia

Moment 4 Del 3 - Sonder, Urinkateter, Sugning & Syrgas

Diunggah oleh

Hak Cipta:

Format Tersedia

Moment 4 Medicinska

Anda mungkin juga menyukai