Anda di halaman 1dari 39

1

BAB I
GIRAKAN SOSIAL: KONSIP, PIRSPIKTII SIJARAH AN STRATIGI

KONSIP GIRAKAN SOSIAL

Securu umum Gerukun SosIuI memIIIkI deIInIsI vung Iuus kurenu berugumnvu ruung IIngkup vung
dImIIIkInvu. GIddens (1) menvuLukun buIwu gerukun sosIuI uduIuI suuLu upuvu koIekLII unLuk
mengejur suuLu kepenLIngun bersumu; uLuu gerukun mencupuI Lujuun bersumu meIuIuI LIndukun
koIekLII (collectite cction) dI Iuur IIngkup Iembugu-Iembugu vung mupun. PengerLIun vung nvurIs
persIs dIuLurukun oIeI Turrow (18) vung menempuLkun Gerukun SosIuI sebuguI poIILIk
perIuwunun vung LerjudI keLIku rukvuL bIusu -vung bergubung dengun puru keIompok musvurukuL
vung IebII berpenguruI- mengguIung kekuuLun unLuk meIuwun puru eIIL, pemegung oLorILus, dun
pIIuk-pIIuk Iuwun IuInnvu. KeLIku perIuwunun InI dIdukung oIeI jurIngun sosIuI vung kuuL, dun
dIguungkun oIeI resonunsI kuILuruI dun sImboI-sImboI uksI, muku poIILIk perIuwunun menguruI ke
InLeruksI vung berkeIunjuLun dengun pIIuk-pIIuk Iuwun, dun IusIInvu uduIuI gerukun sosIuI.

MenuruL Turrow, LIndukun vung mendusurI poIILIk perIuwunun uduIuI uksI koIekLII vung meIuwun
(contentius collectite cction). TIndukun koIekLII bIsu mengumbII bunvuk benLuk, vung sIngkuL
muupun vung berkeIunjuLun, LerIembugukun uLuu cepuL bubur, membosunkun uLuu drumuLIs.
Umumnvu LIndukun koIekLII berIungsung duIum InsLILusI keLIku orung-orung vung Lergubung dI
duIumnvu berLInduk unLuk mencupuI Lujuun bersumu. AksI koIekLII memIIIkI nuunsu penenLungun
keLIku uksI ILu dIIukukun oIeI orung-orung vung kurung memIIIkI ukses ke InsLILusI-InsLILusI unLuk
mengujukun kIuIm buru uLuu kIuIm vung LIduk dupuL dILerImu oIeI pemegung oLorILus uLuu pIIuk-
pIIuk vung dILenLung IuInnvu. AksI koIekLII vung meIuwun merupukun busIs durI gerukun sosIuI,
kurenu uksI ILu serIngkuII merupukun suLu-suLunvu sumberduvu vung dImIIIkI oIeI orung-orung
uwum duIum menenLung pIIuk-pIIuk IuIn vung IebII kuuL, seperLI neguru.

Gerukun sosIuI bIsu beroperusI duIum buLus-buLus IeguIILus suuLu musvurukuL, numun bIsu jugu
bergeruk securu IIeguI uLuu sebuguI keIompok `buwuI LunuI` (underqround qroups).

ebII juuI, gerukun sosIuI perIu dIbedukun dengun sejumIuI pengorgunIsusIun sosIuI berIkuL.
Pertcmc, meskIpun berbedu, gerukun sosIuI dun orgunIsusI IormuI kudung-kudung memIIIkI
buLusun vung kubur, kurenu gerukun sosIuI vung berubuI menjudI mupun bIusunvu memIIIkI
kurukLerIsLIk bIrokruLIs. Kurenu ILu, gerukun sosIuI securu gruduuI bIsu berubuI menjudI orgunIsusI
IormuI, semenLuru ILu, sunguL jurung suuLu orgunIsusI IormuI berubuI menjudI suuLu gerukun
sosIuI.

Keduc, meskI LIduk LerIuIu muduI, gerukun sosIuI jugu perIu dIbedukun dengun keIompok-
keIompok kepenLIngun (interest qroups) -vuknI suuLu usosIusI vung dIbenLuk unLuk
mempenguruII puru pembuuL kebIjukun duIum curu vung mengunLungkun puru unggoLu-
unggoLunvu. AsosIusI pengusuIu LeksLII uduIuI jeIus-jeIus keIompok kepenLIngun vung bIusunvu
mempenguruII puru pembuuL kebIjukun seIInggu kebIjukun vung dIsusun IebII mengunLungkun
usuIunvu.


ALASAN BILAJAR GIRAKAN SOSIAL

SeperLI vung dInvuLukun SuIurko (zoo6), sejuruI LeIuI menunjukkun udunvu IukLu ukumuIusI vung
Lerus berLumbuI LenLung berbuguI kIsuI perIuwunun poIILIk dun gerukun-gerukun penenLungun
LerIudup pemegung kekuusuun vung dIunggup oLorILer dun represII. Puru uIII IImu sosIuI umumnvu
menempuLkun Ienomenu RevoIusI PeruncIs pudu ubud ke-18 sebuguI uwuI durI muncuInvu gerukun
sosIuI dI dunIu. PerIsLIwu-perIsLIwu sosIuI serupu berIungsung meIInLusI ubud ke-1 dun ubud ke-zo
IInggu uwuI ubud ke-z1 sekurung. Puru uIII umumnvu bersepukuL buIwu duIum beberupu dekude
LerukIIr, vurIusI, IrekuensI dun InLensILus gerukun dun perIuwunun poIILIk semukIn berLumbuI dun
kompIeks. nI unLuru IuIn Lumpuk durI muncuInvu gerukun Iuk-Iuk sIpII dI AmerIku SerIkuL,
gerukun-gerukun perdumuIun, IIngkungun, dun IemInIs, serLu perIuwunun LerIudup oLorILurIunIsme
buIk dI Eropu muupun dI neguru-neguru berkembung LeIuI membuwu mussu ke juIun-juIun unLuk
menunLuL perubuIun.
2

HuI vung sumu dIIukukun oIeI kuum eksLrImIsme reIIgIus sIum dun YuIudI dI neguru-neguru
TImur TenguI, mIIILunIsme HIndu dI ndIu, IundumenLuIIsme KrIsLen dI AmerIku SerIkuL, serLu
nusIonuIIsme eLnIs dI BuIkun dun bekus UnI SovveL. Gerukun-gerukun ILu serIng berIusII, LupI jIku
pun mereku guguI, uksI-uksI mereku LeIuI mempenguruII perubuIun-perubuIun poIILIk, kuILuruI,
dun buIkun InLernusIonuI.

Gerukun dun perIuwunun poIILIk serupu ILu jugu Lerus bermuncuIun dI ndonesIu. DurI jejuk
IIsLorIs, kILu memIIIkI kIusunuI dokumenLusI LenLung pemberonLukun peLunI pudu musu koIonIuI,
gerukun nusIonuIIsme pudu uwuI ubud ke-zo, gerukun demokruLIsusI, gerukun IemInIsme, dun
gerukun IIngkungun pudu musu Orde Buru IInggu kInI, serLu gerukun 'unLI-gIobuIIsusI` sejuk ukIIr
LuIun 1o-un IInggu sekurung. Kesemuu ILu LeIuI menImbuIkun bunvuk perubuIun berurLI dI
negerI nusunLuru InI. Tunpu Iurus meIebII-IebIIkun, kesemuu ILu jugu memIIIkI perLuuLun buIk
Iungsung muupun LIduk Iungsung dengun proses penguuLun dun pendewusuun demokrusI vung
Lerus berguIIr sejuk kejuLuIun rezIm Orde Buru.

PerLuuLun dI uLus Lumpuknvu musII ukun Lerus LerjudI dI musu-musu vung ukun duLung. AduIuI
nIscuvu bugI puru pemeIujur dun ukLor pro-demokrusI unLuk memuIumI dun mengIkuLI durI dekuL
Ienomenu LersebuL. DuIum upuvu memuIumI dun menjeIuskun Ienomenu LersebuL, puru uIII IImu
sosIuI LeIuI mengembungkun kIusunuI pengeLuIuun dun wucunu vung sunguL kuvu dun Lerus
berkembung IInggu kInI. Pudu duLurun LeorILIs, IuI InI LeIuI meIuIIrkun berbuguI LeorI LenLung
gerukun sosIuI. Beberupu dIunLurunvu uduIuI LeorI LIndukun koIekLII (collectite cction/behctior),
LeorI 'nIIuI LumbuI` (tclue cdded) J. SmeIser, LeorI mobIIIsusI sumberduvu (resource mobilizction),
LeorI proses poIILIk (politiccl process), dun LeorI gerukun sosIuI buru (neu socicl motement).

DI Iuur peIbuguI deskrIpsI dI uLus, urgensI gerukun sosIuI menjudI semukIn jeIus upubIIu kILu
menvImuk kondIsI sosIuI poIILIk vung LerjudI dI neguru-neguru LrunsIsI seperLI ndonesIu. CILu-cILu
perubuIun ke uruI vung IebII buIk LIduk bIsu semuLu-muLu dIbebunkun kepudu neguru sebuguI
InsLILusI LungguI. Perunun ugen-ugen gerukun sosIuI muLIuk sunguL dIbuLuIkun unLuk meIukukun
percepuLun perLumbuIun demokrusI dun LercIpLunvu LuLunun sosIuI vung IebII berkeudIIun,
berudub dun bermurLubuL.

MenveruIkun semuu ugendu-ugendu seperLI vung LerukIIr dIsebuL dI uLus kepudu neguru, sumu
IuInvu meneruskun kebodoIun musu sIIum vung seIurusnvu LIduk boIeI LeruIung. Neguru memung
mempunvuI kewujIbun unLuk ILu semuu. TupI sejuuImunukuI neguru mumpu mengembunnvu?

DI sumpIng IukLor LersebuL, gerukun sosIuI jugu mempunvuI IungsI unLuk meIukukun konLroI
LerIudup keLImpungun sosIuI vung senguju muupun LIduk, LerjudI dun berkembung pesuL ukIbuL
neguru vung ubuI LerIudup musu depun rukvuLnvu. enomenu kemIskInun vung berImbus pudu
keIupurun mussuI, kekerusun dun kerusuIun, serLu berbuguI persouIun IuInnvu, menunLuL perun
orgunIsusI peIopor gerukun unLuk serIus IkuL memIkIrkun buguImunu soIusI vung seIurusnvu
dILempuI.

OIeI kurenu ILu, securu umum dupuL dIkuLukun buIwu gerukun sosIuI mempunvuI kurukLerIsLIk
vung bersIIuL non purLIsun. MoLor peIuju gerukun sosIuI pudu umumnvu bunvuk dIdomInusI oIeI
orgunIsusI-orgunIsusI non pemerInLuI vung IuIIr sebuguI benLuk proLes LerIudup kebIjukun
penguusu.

CIrI InI bukun berurLI menuIIkun Iembugu-Iembugu sosIuI unLuk beruIIIIusI dengun Iembugu-
Iembugu IuIn dI buwuI nuungun pemerInLuI. Hunvu suju, securu vIsIbIIILus gerukun, LerdupuL
perbeduun vung sunguL Lujum unLuru orgunIsusI gerukun sosIuI tis c tis pemerInLuI sebuguI
pengenduII neguru ILu sendIrI. OrgunIsusI gerukun sosIuI IebII bunvuk bekerju dI Iuur juIur
sLrukLuruI, begILupun sebuIIknvu, pemerInLuI jusLru kerupkuII menjudI Iuwun mereku pudu juIur
vung buIkun sesungguInvu IumpIr sumu persIs.




3
GIRAKAN SOSIAL ALAM PIRSPIKTII SIJARAH

enomenu gerukun sosIuI vung muIuI dIkenuII sejuk ubud ke-18 -bIusunvu dIkuILkun dengun
perIsLIwu RevoIusI PeruncIs- IInggu ubud ke-z1 sekurung, vung LerjudI securu sIIII bergunLI dI
berbuguI beIuIun dunIu sebenurnvu memIIIkI IuLur sosIuInvu sendIrI.

SejumIuI IukLor perubuIun sosIuI meIuLurI sejuruI gerukun sosIuI ILu dI unLurunvu:

1. Proses urbunIsusI -perpInduIun wurgu durI ureu-ureu pedesuun ke dueruI perkoLuun- LeIuI
mencIpLukun koLu-koLu besur vung mengunLuruI perLemuun dun InLeruksI orung durI
berugum IuLur beIukung sosIuI.
z. Proses IndusLrIuIIsusI vung menvebubkun mussu pekerju (buruI) duIum jumIuI besur bIsu
berkumpuI dI suuLu dueruI uLuu kuwusun. KIsuI gerukun sosIuI beruwuI durI uksI puru
buruI InI unLuk menunLuL Iuk-Iuk sosIuI ekonomI mereku. AksI-uksI puru buruI InI
bIusunvu dIbIngkuI oIeI Ide LenLung perjuungun keIus. KIsuI-kIsuI gerukun sosIuI serIngkuII
muncuI dI unIversILus uLuu kumpus.
. PendIdIkun mussu (mcss educction) vung membuwu orung unLuk berLemu dun berkumpuI
bersumu. DuIum kombInusI dengun kemujuun LeknoIogI komunIkusI, prukursu dun ukLIvILus
gerukun sosIuI menjudI IebII muduI dIIukukun -durI penveburun pumIIeL pudu ubud ke-18
ke korun dun InLerneL dI ubud sekurung.

Surunu-surunu semucum ILu menjudI IukLor vung menjeIuskun berugum gerukun sosIuI dupuL
LumbuI dengun muduI dI berbuguI beIuIun dunIu, seIInggu suuLu gerukun sosIuI dupuL muncuI
dun berkembung dI kuIungun peLunI, musvurukuL uduL, dun kuum murgInuI IuInnvu. BerLeburunnvu
kIsuI gerukun sosIuI jugu LerkuIL dengun IukLor (q) penveburun gugusun demokrusI dun Iuk-Iuk
poIILIk seperLI kebebusun berbIcuru dun berorgunIsusI. PrukLek demokrusI dun pemenuIun Iuk-Iuk
poIILIk LersebuL LeIuI menjudIkun upuvu meruncung gerukun sosIuI dun mengejur Lujuun-Lujuun
bersumu IebII muduI unLuk dIIukukun.

MenuruL Doug McAdum dkk (zooq), gerukun sosIuI memIIIkI semucum sIkIus keIIdupun vuknI
dIcIpLukun, LumbuI, mencupuI sukses uLuu guguI, Lerkudung bubur, dun berIenLI uLuu IIIung
eksIsLensInvu.

Puru LeorILIsI gerukun sosIuI durI berbuguI perspekLII dun durI berbuguI neguru kurung IebII
memIIIkI semucum LILIk Lemu buIwu seLIduknvu dILemukun LIgu IukLor vung bIsu menjeIuskun
sIkIus gerukun sosIuI LersebuL.

1. KesempuLun poIILIk. Puru LeorILIsI gerukun sosIuI meneguskun penLIngnvu suuLu sIsLem
poIILIk duIum menvedIukun kesempuLun bugI uksI-uksI koIekLII. TeorILIsI durI AmerIku
SerIkuL mencurI penjeIusun durI kemuncuIun gerukun sosIuI LerLenLu pudu busIs perubuIun-
perubuIun duIum sLrukLur keIembuguun uLuu reIusI-reIusI kekuusuun InIormuI duIum suuLu
sIsLem poIILIk nusIonuI. MenvusuI kemudIun, dengun nudu vung sedIkIL berbedu, LeorILIsI
Eropu berusuIu menemukun kemuncuIun gerukun sosIuI dengun berLoIuk durI perbeduun-
perbeduun duIum sLrukLur, Iuus, dun keberIusIIun gerukun sosIuI securu kompuruLII -IInLus
neguru pudu busIs perbeduun duIum kurukLerIsLIk-kurukLerIsLIk neguru bungsu dI munu ke
semuu ILu meIekuL.
z. SLrukLur mobIIIsusI. SLrukLur mobIIIsusI dupuL dIurLIkun sebuguI wuIunu-wuIunu koIekLII,
buIk IormuI muupun InIormuI, vung dIpergunukun oIeI orung-orung unLuk memobIIIsusI
dun meIIbuLkun dIrI duIum uksI koIekLII. WuIunu-wuIunu koIekLII LersebuL bIusu berupu
keIompok, orgunIsusI dun jurIngun InIormuI vung berudu pudu IeveI meso (menenguI). Duu
perspekLII LeorILIs mengujukun penjeIusun vung sedIkIL berbedu LenLung sLrukLur mobIIIsusI.
. Proses pembIngkuIun ([rcminq). Merujuk ke deIInIsI DuvId Snow, proses IrumIng dIurLIkun
sebuguI upuvu-upuvu sLruLegIs securu sudur oIeI keIompok-keIompok orung unLuk
membenLuk pemuIumun bersumu LenLung dunIu dun dIrI mereku sendIrI vung
mengubsuIkun dun mendorong uksI koIekLII. DuIum bunvuk kusus gerukun sosIuI, Isu
keLIdukudIIun (injustice) merupukun bIngkuI vung puIIng serIng dIpergunukun unLuk
mendeIInIsIkun kondIsI vung dIuIumI dun dIIudupI oIeI puru purLIsIpun gerukun (SuIurko,
zoo6).
4

KIMLNCLLAN GIRAKAN SOSIAL

SeLIduknvu udu duu penjeIusun LenLung kemuncuIun (emerqence) durI suuLu gerukun sosIuI.

Pertcmc, Iubungun unLuru proses IrumIng dun suuLu pemIkIrun LenLung perubuIun poIILIk
`objekLII` vung memIusIIILusI kemuncuIun gerukun sosIuI. PerubuIun poIILIk LerLenLu mendorong
mobIIIsusI LIduk Iunvu meIuIuI penguruI `objekLII` vung dIukIbuLkun oIeI perubuIun reIusI
kekuusuun LeLupI jugu oIeI settinq duIum pergerukun proses IrumIng vung seIunjuLnvu
menggerogoLI IegILImusI sIsLem.

ConLoI mengenuI IuI InI IuIuI kIsuI kemuncuIun gerukun sosIuI dun revoIusI dI Eropu TImur
sebuguI penguruI reIormusI GorbucIev. KeLIdukbersedIuun GorbucIev unLuk mengInLervensI
securu mIIILer duIum memperLuIunkun neguru-neguru PukLu Wursuwu mendorong uksI koIekLII
buIk meIuIuI peIemuIun securu objekLII kekuuLun-kekuuLun konLroI vung dImIIIkI oIeI rezIm-rezIm
dI neguru-neguru LersebuL, muupun meIuIuI penguuLun persepsI pubIIk LenLung keLIdukubsuIun dun
kerenLunun rezIm-rezIm LersebuL. PerIuusun kesempuLun poIILIk kemudIun muncuI durI kuILun
sebub ukIbuL LersebuL, durI InLeruksI perubuIun-perubuIun sLrukLuruI dun persepLuuI vung
LerbenLuk duIum proses pergerukun.

Keduc, suuLu gerukun sosIuI jugu bIsu muncuI kurenu kuILun resIprokuI unLuru proses IrumIng dun
mobIIIsusI. Proses IrumIng securu jeIus mendorong mobIIIsusI keLIku orung-orung berupuvu
mengorgunIsusI dun berLInduk pudu busIs kesudurun vung berkembung LenLung keLIdukubsuIun
dun kerenLunun sIsLem. Pudu suuL vung sumu, poLensI bugI proses IrumIng vung krILIs dIkondIsIkun
oIeI ukses orung-orung kepudu berbuguI sLrukLur mobIIIsusI. Dun IuI InI ukun IebII mungkIn
LerjudI duIum kondIsI orgunIsusI vung kuuL durIpudu kondIsI orgunIsusI vung IemuI. Dengun kuLu
IuIn, proses IrumIng LIduk ukun LerjudI duIum kondIsI keLIuduun orgunIsusI, kurenu keLIuduun
sLrukLur mobIIIsusI IumpIr pusLI ukun menceguI penveburun IrumIng ke jumIuI mInImuI orung
vung dIperIukun unLuk busIs LIndukun koIekLII (SuIurko, zoo6).

PILIHAN STRATIGI GIRAKAN SOSIAL

Securu umum, berbIcuru musuIuI sLruLegI gerukun sosIuI sumu sekuII LIduk dupuL dIbuLusI oIeI LeorI
muupun konsep vung buku. SerIngkuII sLruLegI gerukun sosIuI LIduk dupuL dIIepuskun durI konLeks
ruung dun wukLu (spcce cnd time) vung mengIrIngI. SLreLegI gerukun sosIuI berkembung securu
kreuLII sesuuI dengun kuILur dun kondIsI sosIuI poIILIk vung muncuI dI suuLu dueruI. PemuIumun
demIkIun Iurus LerIebII duIuIu dIsudurI oIeI seLIup peIuku uLuu ukLor penggeruk perubuIun sosIuI
sebeIum Iu memuLuskun bekerju duIum dunIu gerukun.

Numun demIkIun bukun berurLI keberuduun LeorI-LeorI gerukun sosIuI IunLus menjudI LIduk bergunu
begILu suju. KenduLI begILu Iu musII sunguL dIbuLuIkun duIum upuvu mengusuI nuIur kreuLII ukLor
gerukun sosIuI ugur IebII cukup dun IunduI duIum mengoperusIkun kebuLuIun-kebuLuIun gerukun
sosIuI dI Iupungun.

MenuruL SuIurko (zoo6), LerdupuL begILu bunvuk sLruLegI uLuu LukLIk gerukun sosIuI vung bIsu
dIpukuI unLuk mencupuI Lujuun-Lujuun gerukun sosIuI. SLruLegI vung dIpIIII bIusunvu dIdusurkun
uLus penIIuIun LerIudup konLeks uLuu seLLIng poIILIk LerLenLu, perLImbungun pIIuk Iuwun vung
dIIudupI, Isu vung dIbIdIk, dun kekuuLun dun sumberduvu vung dImIIIkI oIeI orgunIsusI gerukun
sosIuI. VurIusI modeI dun pIIIIun InIIuI vung IuIu Iurus dIkembungkun dI LIngkuL prukLIs ugur
operusInvu berjuIun sesuuI dengun Iurupun.

SeLIduknvu LerdupuL q vurIusI sLruLegI vung memuuL gurIs besur pengerLIun dun kuIduI umum
sLruLegI gerukun sosIuI sebuguImunu Iu deskrIpsIkun sebuguI berIkuL;

1. Lou Pro[ile Strctequ. IsIer (18) menvebuL sLruLegI InI sebuguI sLruLegI `IsoIusI poIILIk`
vung securu kIusus sesuuI dengun konLeks poIILIk vung represII dun eIekLII unLuk
mengIIndurI koopLusI durI pemegung kekuusuun vung oLorILurIun. DuIum IuI InI, ukLor
gerukun sosIuI securu sudur memuLuskun unLuk mengIsoIusI dIrI uLuu mengIIndurI
5
Iubungun dengun ugen-ugen neguru. Ruung unLuk mengIsoIusI dIrI bIusunvu dILemukun dI
LIngkuL IokuI dI munu ukLor berbusIs komunILus ukLII duIum rungku mengembungkun uLuu
mengorgunIsusIkun keIompok sosIuI berdusurkun sumber duvu IokuI (BruLLon, 18).
z. SLruLegI PeIupIsun (lcuerinq). TokoI vung bIsu dIkuLukun umuL berjusu duIum merumuskun
sLruLegI gerukun sosIuI modeI InI uduIuI owIer. MIrIp dengun sLruLegI perLumu, owIer
(1;) menvebuL sLruLegI InI sebuguI sLruLegI lcuerinq. SLruLegI InI sunguL sesuuI unLuk
orgunIsusI gerukun sosIuI vung beroperusI dI neguru-neguru vung membuLusI ukLIvILus
oLonom dI Iuur pemerInLuI. PeIupIsun uduIuI pengembungun penvedIuun peIuvunun vung
berorIenLusI kesejuILeruun vung sebenurnvu berIsIkun meLode dun ukLIvILus vung
berorIenLusI pemberduvuun dun LrunsIormusI sosIuI. Dengun meIukukun sLruLegI InI,
orgunIsusI gerukun sosIuI bIsu mengIIndurkun dIrI durI uksI dun InLervensI Iungsung durI
pIIuk-pIIuk Iuwun. PIIuk Iuwun uLuu pIIuk-pIIuk dI Iuur orgunIsusI gerukun sosIuI
meIIIuLnvu sebuguI upuvu penIngkuLun kesejuILeruun, sedungkun pIIuk vung berudu dI
duIum meIIIuLnvu sebuguI meLode pemberduvuun vung kompIeks (owIer, 1;).
. SLruLegI udvokusI. SebuguImunu dIjeIuskun oIeI SuIurko, LIduk dupuL dImungkIrI buIwu
sLruLegI udvokusI uLuu vung bIusu dI sebuL pendumpIngun InI merupukun sLruLegI uLumu
vung dIgunukun oIeI kuIungun NGO buIk dI neguru-neguru muju muupun dI neguru-neguru
berkembung. SLruLegI udvokusI serIngkuII dIgunukun unLuk mendesukun perubuIun-
perubuIun sosIuI, seperLI mereIormusI LuLu pemerInLuIun vung demokruLIs, meIIndungI
sumberduvu uIum uLuu IIngkungun, memujukun pembungunun berkeIunjuLun, mencIpLukun
dun memeIIIuru perdumuIun dI dueruI-dueruI ruwun konIIIk, dun sebuguInvu. SLruLegI
udvokusI ukun eIekLII unLuk memuksukun perubuIun kebIjukun pemerInLuI. KeLIku
dIkombInusIkun dengun kumpunve medIu dun uIIunsI dengun donor usIng, sLruLegI InI
membuuL NGO bIsu menjudI kekuuLun pengubuI kebIjukun vung kuuL, kIususnvu pudu Isu-
Isu dI munu mereku punvu bunvuk penguIumun. Akun LeLupI, keLIku musvurukuL enggun
Lurun ke juIun unLuk bergubung duIum demonsLrusI dun proLes mussu, muku NGO vung
mempunvuI busIs keunggoLuun besur dun jurIngun vung Iuus serIngkuII berusuIu
membungun proLes dengun curu menveburkun suruL dun pernvuLuun resmI kepudu pubIIk,
pemerInLuI dun ugen InLernusIonuI.
q. KeLerIIbuLun krILIs (criticcl enqcqement). MenuruL SuIurko, berbuguI orgunIsusI gerukun
sosIuI, LeruLumu NGO berupuvu mengombInusIkun sLruLegI udvokusI dengun sLruLegI
kerjusumu keLIku mengIudupI pemerInLuI uLuu ugen-ugen neguru IuInnvu (purIemen,
budun-budun vudIkuLII, dun mIIILer). MeskIpun kerjusumu unLuru NGO dengun pemerInLuI
IebII IuzIm duIum ukLIvILus penvedIuun peIuvunun umum, numun duIum rungku
mempenguruII dun mengubuI kebIjukun pubIIk, NGO bIsu mengkombInusIkun sLruLegI
kerjusumu dun udvokusI.

Numun, sebeIum meIukukun pIIIIun-pIIIIun uLus sLruLegI vung Ienduk dIIukukun, RuIueI (zoo6)
menekunkun penLIngnvu vIsI dun positioninq gerukun. MenuruLnvu, berbuguI pIIIIun sLruLegI dupuL
dIIukukun jIku sebuuI gerukun sosIuI LeIuI memIIIkI vIsI vung kokoI LerIudup persouIun sosIuI vung
sedung dIIuwun. KuuLnvu vIsI ukun membuuL puru ukLor gerukun sosIuI mumpu meIukukun
pemeLuun dun pembucuun ukun kekuuLun InLernuI dun eksLernuI vung meIIngkupI sebuuI gerukun
sosIuI. Dengun kekuuLun vIsI LersebuL puIu, puru ukLor gerukun sosIuI jugu ukun mumpu meIeLukkun
pondusI gerukunnvu dun berjejurIng dengun orgunIsusI-orgunIsusI IuIn vung dupuL mendukung
gerukunnvu.

DurI peIbuguI pendekuLun uLuu sLruLegI dI uLus, sLrukLur orgunIsusI gerukun sosIuI ukun semukIn
munLup dun kokoI upubIIu dIdukung oIeI InsLILusI vung kupubeI dun punvu bunvuk penguIumun.
SLudI uLus berbuguI IILeruLur empIrIs menunjukkun buIwu keIungsungun (sustcincbilitu) dun
buIkun keberIusIIun uLuu keguguIun suuLu gerukun sosIuI sunguL dIpenguruII oIeI LIgu IukLor
orgunIsusIonuI berIkuL;

1. TukLIk menggunggu (disruptite tcctics). SejumIuI sLudI memberIkun IndIkusI kuuL buIwu
LukLIk vung InovuLII dun dIsrupLII memIIIkI kuILun dengun eIekLIvILus gerukun sosIuI. nI
LerjudI kurenu gerukun sosIuI pudu umumnvu LIduk memIIIkI sumberduvu vung memuduI
seperLI dunu, suuru, dun ukses, seIInggu suIurun-suIurun vung musuk ukuI (proper
chcnnels) LIduk bIsu dIpergunukun. SLudI McAdum menunjukkun buIwu LukLIk seperLI uksI
6
duduk (the sit-ins), puwuI kebebusun ([reedom rides), mumpu menurIk perIuLIun pIIuk-
pIIuk Iuwun duIum gerukun kebebusun sIpII dI AS.
z. PenguruI suvup rudIkuI (rcdiccl [lcnl e[[ects). SuuLu gerukun sosIuI bIusunvu jugu mumpu
memeLIk keunLungun durI udunvu penguruI suvup 'rudIkuI`, vuknI penguruI vung dIbuwu
oIeI keIudIrun keIompok 'eksLrImIs`dI duIum gerukun bersumu-sumu dengun keIompok
vung IebII 'moderuL`. PenguruI seperLI InI mIsuInvu dupuL dIIIIuL duIum reIusI unLuru neguru
dun gerukun sosIuI. DuIum merespon suuLu gerukun sosIuI, neguru bIusunvu Iunvu muu
berIubungun dengun puru pemImpIn dun orgunIsusI vung berbIcuru uLus numu gerukun
vung dIunggup bIsu menjudI rekun negosIusI vung Lerpercuvu. DuIum sILuusI semucum InI,
keIudIrun keIompok 'rudIkuI` uLuu 'eksLrImIs` bIsu memberIkun IegILImusI dun memperkuuL
duvu Luwur keIompok vung 'moderuL`.
. Tujuun (qocls). DuIum upuvu membungun Iubungun vung berIusII dengun IIngkungun
poIILIk dun orgunIsusI vung IebII Iuus, orgunIsusI gerukun sosIuI mendusurkun pudu Lujuun
orgunIsusInvu. Respon dun reuksI durI pIIuk-pIIuk uLumu IuIn seperLI neguru, pIIuk Iuwun
gerukun, medIu, dun sebuguInvu, umumnvu dIbenLuk oIeI upu vung dInvuLukun duIum
Lujuun orgunIsusI gerukun sosIuI. Apu vung dInvuLukun duIum Lujuun bIsu dIpersepsIkun
sebuguI uncumun LerIudup kepenLIngun sejumIuI keIompok uLuu kesempuLun unLuk
reuIIsusI kepenLIngun bugI keIompok IuIn. Kurenu ILu, oposIsI dun dukungun vung dIperoIeI
oIeI orgunIsusI gerukun sosIuI sebenurnvu dIbenLuk oIeI persepsI LenLung uncumun dun
kesempuLun vung meIekuL duIum Lujuun keIompok gerukun.

KILu meIIIuL suLu pokok souI penLIng duIum perkembungun gerukun, vuknI buIwu gerukun
umumnvu IuIIr durI kesempuLun-kesempuLun IIngkungun, numun nusIbnvu securu kuuL dIbenLuk
oIeI uksI-uksI mereku sendIrI (McAdum, zooq). ebII jeIusnvu, orgunIsusI IormuIIuI vung
sebenurnvu IebII menenLukun IungkuI, IsI dun IusII durI suuLu perjuungun. DuIum konLeks LIgu
IukLor ILu, InI berurLI buIwu duIum Iuse InLI perkembungun gerukun sosIuI, buIk kesempuLun poIILIk
muupun proses IrumIng IebII merupukun produk durI dInumIku orgunIsusIonuI.

(sebcqicn bescr mcteri di ctcs dirinqlcs dcri tuliscn Suhcrlo lzoo] dclcm judul Gerclcn
Sosicl --1clcrtc: Seri Modul Simpul Demolrcsi Komunitcs Indonesic untul Demolrcsi)


BAB II
PIMITAAN AKTOR-AKTOR GIRAKAN SOSIAL

PINAHLLLAN

MuncuInvu gerukun sosIuI sebuguI sebuuI kekuuLun duIum rungku unLuk meIukukun perubuIun
musvurukuL LIduk Iepus durI posIsI sLruLegIs durI sekeIompok kekuuLun sosIuI vung menjudI pIoner
uLuu kuLuIIsuLor durI sebuuI gerukun. DuIum kujIun unuIIsu sosIuI keIompok sosIuI LersebuL bIusu
dIsebuL sebuguI ukLor uLuu cqent gerukun. MenvILIr upu vung dIungkupkun oIeI BudImun dun
TornquIsL, WuIvudI (zoo=) mengemukukun buIwu sosicl motement dI berbuguI dueruI dI
ndonesIu vung dImoLorI oIeI puru ukLor-ukLor LersebuL ujung-ujungnvu uduIuI LumbuInvu
demokruLIsusI dun Lerbukunvu ruung pubIIk kepudu musvurukuL Iuus. Puru ukLor ILu mengIendukI
udunvu pembuLusun kewenungun pemerInLuI vung serIngkuII LIduk sejuIun dengun semunguL
demokrusI.

PecuInvu reIormusI MeI 18 vung LeIuI membuwu geIombung demokruLIsusI dI ndonesIu
LernvuLu cukup membuwu ungIn perubuIun duIum penegukun demokrusI vung menjudI vIsI uLumu
seLIup gerukun sosIuI vung udu sekurung, LeruLumu perIIndungun dI bIdung Iuk sIpII dun poIILIk.
WuIuu Iuk InI jugu musII beIum jeIus beLuI uruI penegukkunnvu, LeLupI dengun LumbuInvu
berugum orgunIsusI musvurukuL sIpII (OMS) suuL InI sebuguI buuI reIormusI, Iuk Iuk LersebuL pudu
perkembungunnvu dIIurupkun ukun dIkuwuI oIeI ukLor-ukLor gerukun sosIuI vung mengubdIkun
dIrI duIum gerukun OMS. DuIum cuLuLun SMERU (zooo) perubuIun poIILIk dI uLus LeIuI
mengIunguLkun dInumIku ukLIvILus OMS vung dILenguruI dengun muncuInvu rIbuun OMS dI
ndonesIu. DIIuporkun buIwu bunvuk OMS dIbenLuk buIk dI JukurLu muupun dueruI-dueruI
IuInnvu.

7
MeskIpun begILu, bukun berurLI gerukun sosIuI Iunvu ukun bIsu LumbuI dun berkembung jIku
udunvu proses-proses demokruLIsusI, ukun LeLupI jugu sebuIIknvu. MuncuInvu ukLor-ukLor vung
mengorgunIsIr sImpuI-sImpuI musvurukuL uduIuI sebuguI penjeboI dIndIng cncrlhisme puru
penguusu dun pemIIIk moduI vung ubuI LerIudup prInsIp-prInsIp demokrusI.

SebuguI uIusun vung meIunjuLkun bugIun sebeIumnvu, muku duIum LuIIsun InI menurIk unLuk
dIIukukun kujIun dun pemeLuuun LenLung persouIun keLerIIbuLun ukLor duIum gerukun sosIuI.
DIIurupkun meIuIuI deskrIpsI InI ukun numpuk jeIus sImpuI-sImpuI gerukun vung dIpIIII oIeI ukLor
unLuk mensukseskun proses demokruLIsusI dI ndonesIu dengun berbuguI mucum kurukLerIsLIk
wuduI gerukun vung menjudI InsLrumen durI gerukun sosIuI vung IuzIm dIsebuL sebuguI OrgunIsusI
MusvurukuL SIpII (OMS) buIk vung berbenLuk SM muupun berbenLuk sImpuI-sImpuI kuILuruI
musvurukuL. Perjuungun demokrusI LersebuL LIduk Iunvu SM besur semucum YBH (Yuvusun
embugu BunLuun Hukum ndonesIu), PBH (PerIImpunun BunLuun Hukum dun Huk AsusI
MunusIu ndonesIu), CW (Indonesic Corruption Wctch) dun sebuguInvu LeLupI jugu suduI
LumbuI dI komunILus IokuI Lermusuk dI KubupuLen MuIung meskIpun musII sebuLus penvIkupun
responsII LerIudup Isu-Isu kebIjukun (PuCD`s Averroes, zoo6).

POSISI AKTOR ALAM STRLKTLR GIRAKAN SOSIAL

sLIIuI ukLor bIsu dImuknuI sebuguI orung uLuu sekeIompok orung vung memuInkun perun penLIng
(uLumu) duIum sebuuI `punggung` uLuupun InsIden. Kurenunvu, IsLIIuI InI LIduk Iunvu dIpukuI
duIum dunIu entertcinment suju, ukun LeLupI jugu serIng muncuI duIum perbIncungun sosIuI poIILIk.
dIom seperLI ukLor kerusuIun, ukLor poIILIk, ukLor InLeIekLuuI dun sebuguInvu, cukup serIng
dIpukuI duIum membuIus orung-orung vung menjudI kuncI durI perIsLIwu uLuupun InsLILusI sosIuI.

ArIeI BudImun (zoo1) LeIuI mendeIInIsIkun ukLor demokrusI sebuguI orung uLuu sekeIompok
orung vung meIukukun LIndukun vung securu Iungsung uLuu LIduk Iungsung membunLu perjuungun
unLuk menegukkun demokrusI. Pun demIkIun dengun pemukuIun IsLIIuI ukLor gerukun sosIuI duIum
penuIIsun InI, ukLor gerukun sosIuI bIsu dImuknuI dengun IndIvIdu dun keIompok sosIuI vung
menjudI ujung Lombuk gerukun-gerukun sosIuI dI ndonesIu mengungkuL nIIuI IdeuIILus uLuu Isu
LerLenLu unLuk meIukukun perubuIun-perubuIun meIuIuI pengorgunIsIsrun musvurukuL,
pemberduvuun musvurukuL, muupun udvokusI musvurukuL.

TeIuI bunvuk dIskursus vung membeduI LenLung posIsI dun perun ukLor uLuu cqent duIum IormusI
sosIuI. SeperLI vung dIrekum oIeI WuIvudI (zoo6), Luk kurung sosIoIog sekuIIber Turner dengun
suduL pundung mIkronvu dun RILzer dengun memukuI purudIgmu deIInIsI sosIuI LeIuI mengupus
IubIs LeIuuI InI. DI sumpIng ILu udu jugu kujIun ukLor sosIuI duIum purudIgmu konsLrukLIvIs
(Neumun, 1;), purudIgmu pIuruIIs (Purdue, 186), purudIgmu InLepreLuLII (BurneII) dun musII
bunvuk IugI.

DuIum suduL pundung mIkro, IormusI sosIuI musvurukuL uduIuI merupukun kumpuIun durI
IndIvIdu beIuku, seIInggu IndIvIdu dIpundung sebuguI ukLor vung dupuL menenLukun uLuu membuuL
kepuLusun sendIrI. u LIduk LergunLung uLuu LepuLnvu dIkuLukun LIduk 'semuLu-muLu Lunduk` pudu
kuIduI, normu, uLuu uLurun vung udu dI IIngkungun keIIdupunnvu. ndIvIdu ILu uduIuI penggugus
sekuIIgus pencIpLu LuLunun sosIuI sebuguImunu dIkeIendukInvu sendIrI (RILzer, 16; Turner,
18). HuI InI senudu dengun LeorI kuILuruIIsme vung menvuLukun buIwu sIsLem dun kurukLerIsLIk
sosIuI buduvu musvurukuL suuLu Iokus LerLenLu bukun dIIudIrkun securu qiten, ukun LeLupI
merupukun benLukun IndIvIdu-IndIvIdu vung musIng-musIng meIukukun LIndukun represenLusI
dIrI. TerbenLukunvu suuLu nIIuI sosIuI bersumu vung udu dIduIum suuLu sLrukLur musvurukuL uduIuI
IusII negosIusI (buIkun mungkIn domInusI) unLur IndIvIdu LersebuL.

Dengun mengenukun purudIgmu 'mIkro` LersebuL, WuIvudI (zoo6) memberIkun pupurun buIwu
upubIIu kILu berkeLeLupun mengunuIIsIs ukLor cn sich, kILu ukun dupuL mengInvenLurIs sumber duvu
IndIvIdu seperLI: IdeoIogI dIrI, nIIuI-nIIuI subvekLII, pendupuL uLuu perspekLII ukLor, moLII ukLor,
Lujuun ukLor, muknu subvekLII ukLor uLus reuIILu dI sekILurnvu, dun IuIn sebuguInvu. OIeI kurenu udu
unggupun mcn is he thinls, muku dengun menempuLkun ukLor sebuguI [ocus o[ cnclusis, muku
sumu IuInvu kILu Ienduk meneIusurI sIkup, pengeLuIuun, dun pemIkIrun vung dImIIIkI oIeI
IndIvIdu-IndIvIdu.
8

Berbedu dengun upu vung dIusung oIeI pemIkIr kuILuruIIs, kuum sLrukLuruIIs muIuI berpendupuL
sebuIIknvu keLIku mengkujI reIusI subvek-sLrukLur dun mengunuIIsu posIsI ukLor duIum sLukLur
sosIuI. DuIum pundungun sLrukLuruIIsme uLuu vung jugu dIsebuL purudIgmu mukro, LIndukun ukLor
sepenuInvu merupukun ukIbuL durI sLrukLur (structure-centered). JudI duIum sebuuI IormusI
sosIuI, bukun ukLor vung menjudI penenLu seperLI duIum pundungun MIkro dI uLus, meIuInkun
sLrukLur vung menenLukun LIndukun dun sLruLegI ugen (ukLor). Murx mIsuInvu, duIum clcss
cnclusis-nvu dIu meIIIuL keIus sebuguI ugen, dun InsLILusIJorgunIsusI sebuguI uIuL perjuungun durI
ugen buIk keIus buruI muupun kupILuIIs. Pundungun srukLuruIIsme jugu dIunuL oIeI kuIungun
cqrcricn populcrism duIum meIukukun pemberduvuun musvurukuL. MenuruL Usmun (zooq)
keIompok InI menvuLukun buIwu kemIskInun vung LerjudI kurenu sLrukLur vung LeIuI
memIskInkun, bukun kurenu IukLor buduvu.

Mencobu `mendumuIkun` perdebuLun dI uLus, GIddens (18q) merumu duu konsep dI uLus menjudI
suuLu duuIILus ugen-sLrukLur duIum LeorI vung kILu kenuI dengun LeorI sLrukLurusI (structurction
theoru). DuIum LeorI sLrukLurusI, Iubungun ukLor dun sLrukLur dIIIIuL sebuguI Iubungun
keLergunLungun suLu dengun IuInnvu (mutucl dependencu). Keduu IukLor LersebuL, sLrukLur sosIuI
(socicl structure) dun munusIu sebuguI ugen (humcn cqencu), sumu-sumu memIIIkI perun vung
menenLukun duIum proses pembenLukun IormusI souIuI, dI munu dI duIumnvu LerdupuL upu vung
dIIIIuL sebuguI negosIusI. kILIur vung nvurIs sumu jugu dIIukukun oIeI Rov BIuskur (1;).
SosIoIog konLemporer InI mengujuk unLuk meIIIuL musvurukuL sebuguI kondIsI vung seIuIu dInumIs
(mctericl ccuse) vung sekuIIgus jugu sebuguI wIIuvuI reproduksI outcome durI humcn cqencu
securu Lerus menerus (continucllu). UnLuk ILuIuI, duIum mengkujI surteillcnce dun diclectic o[
control duIum Iubungun neguru, desu uduL dun rukvuL, WuIvudI (zoo6) menuwurkun mengumbII
sLrukLur dun IndIvIdu sebuguI Iokus seIInggu persouIun mIkro dun mukro duIum prukLek sosIuI
InI ukun dIkujI securu bersumuun.

DurI kujIun LeorILIk dI uLus, bIsu dIgumburkun buguImunu perun vung dIumbII oIeI ukLor duIum
sebuuI LuLunun musvurukuL uduIuI sunguL vILuI, meskIpun bukun suLu-suLunvu penenLu duIum
meIIIuL Ienomenu dun sLrukLur sosIuI. Kurenu ILu penLIng unLuk mengkujI IebII duIum upu dun
buguImunu ukLor berperun duIum meIukukun gerukun sosIuI serLu pemeLuun berbuguI orgunIsusI
musvurukuL sIpII dI ndonesIu.

MOTII AN TINAKAN AKTOR ALAM GIRAKAN SOSIAL

TeIuuI LeorILIk mengenuI LIndukun ukLor ukun dImuIuI dengun pemIkIrun Pursons dun SIIIs. DuIum
uruIun Rujendru SIngI (zoo1), Purson dun SIIIs mendeIInIsIkun LIndukun durI suduL pundung sung
ukLor. TIndukun sebuguI sebuuI represenLusI LerbenLuk uLus dusur InLeruksI unLuru duu ukLor uLuu
IebII seIInggu keprIbudIun IndIvIdu dIunggup sebuguI suuLu sLrukLur vung mendusur. OIeI kurenu
ILu, Iokus unuIIsIsnvu uduIuI bukun pudu kecenderungun kebuLuIun uLuu moLII durI ukLor, LeLupI
IebII dIIIIuL durI kucumuLu perun, LIndukun sosIuI, dun pengoperusIun orgun vung dIIukukun oIeI
ukLor.

SeIunjuLnvu, SmeIser mengembungkun pemIkIrun LenLung empuL komponen dusur durI LIndukun
sosIuI, vuknI: u) Tujuun uLuu nIIuI umum, vung munu Iu menvedIukun pedomun unLuk
menguruIkun perIIuku sosIuI, b) ALurun-uLurun vung LeIuI LereguIusI (dILemukun dI duIum normu,
bukun dI duIum nIIuI), vung munu Iu menguruIkun upuvu pencupuIun Lujuun, c) MobIIIsusI energI
IndIvIdu-IndIvIdu unLuk mencupuI Lujuun dI duIum kerju normuLII, d) usIIILus sILuusIonuI vung
Lerjungkuu, vung munu ukLor memunIuuLkunnvu sebuguI uIuL. usIIILus sILuusIonuI InI Lermusuk:
pengeLuIuun LenLung IIngkungun, predIksI durI konsekuensI LIndukun, uIuL-uIuL vung udu, serLu
keLrumpIIun vung dImIIIkI.



WuIvudI (zoo6) dengun memInjum pemIkIrun ung dun ung (GenevIe, 1;;), menvuLukun buIwu
ukLor gerukun serIng mengIudupI persouIun sLrukLur dI IIngkungunnvu. Adupun beberupu musuIuI
sLrukLuruI vung serIng udu uduIuI: 1) ReguIusI unLuru pemImpIn dun pengIkuL, z) Pengembungun
LIpe kepemImpInun vung LepuL, ) PenenLuun IIrurkII pemImpIn dun IungsIonurIs, q)
PengorgunIsusIun sLuI, =) KoordInusI Iubungun dIunLuru uneku keIompok vung udu duIum gerukun,
6) PenguLurun krILerIu bugI unggoLu penuI dI duIum keIompok InLI, Lermusuk dI duIumnvu Lugus
9
dun kewujIbun keunggoLuunnvu, ;) KoordInusI ukLIvILus gerukun dI duIum kesepukuLunnvu dengun
keIompok IuIn dun orung Iuur, vuknI vung berkuILun dengun pengembungun dun eksekusI sLruLegI
dun LukLIk.

UnLuk mengungkup sLudI LenLung moLII sosIuI ukLor, Turner (1;8) menuwurkun kujIun vung cukup
duIum. BugInvu, moLII IndIvIdu sebuuI proses keIunjuLun durI IusII upresIusI seLeIuI IdIvIdu
menungkup berbuguI sImboI vung mengenuInvu duIum proses InLeruksI sosIuI. Dengun demIkIun,
moLII ILu ukun muncuI sebuguI respon uLus InLeruksI sosIuI LersebuL buIk InLeruksI komunIkusI
dengun IndIvIdu IuIn uLuupun InLeruksI InderuwI dengun IIngkungun sosIuInvu.

Apu vung menjudI moLII durI gerukun sosIuI durI seorung ukLor? MenuruL TIIIv seperLI vung
dIeIuborusI oIeI WuIvudI, gerukun sosIuI ILu senunLIusu LerkuIL dengun interest uLuu kepenLIngun
vung beorIenLusI pudu ekonomI dun keIIdupun poIILIk vung IebII buIk. uIn IuInvu dengun SmeIser
(16z), Iu menvuLukun buIwu gerukun sosIuI sunguL dIpenguruII oIeI qenerclized belie[ vung
dImIIIkI koIekLIvILus uLuu komunILus.

TerkuIL LenLung moLII LersebuL, udu Lemuun menurIk durI WuIvudI (zoo=) duIum sLudInvu LenLung
gerukun sosIuI peLunI KuIIbukur, MuIung SeIuLun. SLudI vung Iu IuIukun LenLung konIIIk LunuI dI
KuIIbukur vung suduI dILerbILkun menjudI sebuuI buku vung berjuduI Stultur dcn Iormcsi Sosicl
Gerclcn Petcni ILu LeIuI memberIkun Iumburun penLIng buIwu suuLu gerukun sosIuI LIduk semuLu-
muLu dIpenguruII oIeI qenerclized belie[ semuLu. DuIum suLu Isu gerukun, puru ukLor dun uLuu
purLIsunnvu memIIIkI orIenLusI vung berugum. UnLuk IebII jeIusnvu dupuL dIIIIuL duIum LubeI dI
buwuI InI.

Tipe Aktor dun Orientusinyu
Tipe Aktor Ilemen
Ideulis Muteriulis Oportonis
SLuLus - PImpInun gerukun
peLunI
- SM
- MuIusIswu ukLIvIs
PeLunI pengIkuL
([ollouers)
- Iree Riders
- AkLIvIs PurpoI
- Penguusu IormuI
OrIenLusI
ULumu
Penerupun Progrum
lcnd re[orm (norm-
oriented)
Lcnd propertu
(resource-
oriented)
- PejubuLJTuun vung
buIk IuLI (Lord
ounti[ul)
- Socicl-politiccl
Pouer
CupuIun
ungsung
TersosIuIIsusIkunnvu
Ide lcnd re[orm sbg
sesuuLu vg bIsu
dIIuksunukun
PemIIIkun useL
LunuI unLuk
kepenLIngun
perLunIun
- CILru sebuguI
pejuung &
puIIuwun peLunI.
- Kekuusuun sosIuI-
poIILIk
Sumber: WuIvudI (zoo=: 18).

TernvuLu durI InIormusI dI uLus, seIuIn dIdorong qenerclized belie[, sebuuI gerukun sosIuI jugu
dIwurnu oIeI beberupu moLII IuIn, seperLI dIdupuLInvu cupuIun muLerI LerLenLu (ekonomI), presLIse
sosIuI, dun kekuusuun poIILIk. Dengun demIkIun dupuL dIpuIumI buIwu moLII puru ukLor gerukun
ILu LIduk LungguI.

Keberugumun moLII uLuu orIenLusI seLIup ukLor vung LerIIbuL duIum gerukun sosIuI LersebuL dI uLus,
LenLu memberIkun penguruI LersendIrI duIum gerukun sosIuI vung dIIukukun. Securu sederIunu
pemIkIrun InI dupuL dIIIIuL duIum LubeI dI buwuI InI.

MotiI Aktor dun Penuurohnyu dulum Gerukun Sosiul
MotiI Tipe Aktor Penuuroh dulum Gerukun
EkonomI
(TunuI, uung,
dsb.)
MuLerIuIIs Cenderung berIenLI jIku suduI mendupuLkun
keunLungun ekonomI, uLuu jIku menuruL
kuIkuIusInvu renLe ekonomI suduI LIduk mungkIn
10
dIdupuL IugI
PoIILIk
(Kekuusuun)
OporLunIs Cenderung berIenLI jIku suduI mendupuLkun
keunLungun poIILIk, uLuu buIkun jugu berIenLI jIku
keLerIIbuLunnvu duIum gersos dInIIuInvu
menguncum posIsI poIILIknvu
Generclized elie[
(Penerupun
normu, uLuu
sosIuIIsusI nIIuI)
deuIIs Cenderung ukun berjuung Lerus sumpuI dengun
nIIuI dun uLuu normu vung dIvukInInvu dILerImu
uLuu dIberIukukun. Mereku InI serIngkuII berunI
mengorbunkun 'keIIdupunnvu`
Sumber: WuIvudI (zoo=: 18).

DuIum kujIun LenLung LeorI gerukun sosIuI vung LeIuI dIsujIkun duIum bugIun sebeIumnvu, dupuL
puIu dIkeLuIuI buIwu perjuungun ukLor duIum gerukun sosIuI ILu bunvuk dIpenguruII oIeI uspek-
uspek eksLernuI, uLuu mukro vung meIIngkupI gerukun ILu. Dengun demIkIun sesungguInvu dupuL
dIsImpuIkun buIwu suuLu gerukun ILu LIduk Iunvu LergunLung pudu sumber duvu dIrI ukLor semuLu,
numun jugu LerjudI LurIk menurIk dengun sILuusI kondIsI eksLernuI vung udu. Gugusun InI dupuL
dIgumburkun ke duIum LubeI dI buwuI.

Beberupu Iuktor Penuuroh terhudup Julunnyu Gerukun Sosiul
Aspek Mikro
(Internul iri Aktor)
Aspek Mukro
(Iksternul iri Aktor)
- deoIogI dIrI
- NIIuI-nIIuI dIrI
- PerspekLII uLuu pundungun ukLor
LenLung suuLu Ienomenu vung
berkembung
- Sumber duvu dIrI
- KomILmen dIrI
- Esprit de corps
- KondusIvILus sLrukLuruI
- KeLegungun sLrukLuruI
- PenveIengguruun pemerInLuIun
- SLruLegI pembungunun
- ModeI kepoIILIkun vung berkembung
- Perkembungun dIskusus: HAM, keudIIun,
demokrusI, dun IIngkungun IIdup
- SILuusI dun kondIsI vung sedung
berIungsung, buIk IokuI, regIonuI,
nusIonuI, muupun InLernusIonuI
Sumber: WuIvudI (zoo=: 18).

Pupurun dI uLus sesungguInvu LeIuI meneguskun, buIwu sukses LIduknvu gerukun sosIuI ILu jugu
LergunLung durI berIusII LIduknvu mereku duIum mengembungkun jurIngun pendukung gerukun.
JIku suuLu gerukun mumpu mengembungkun jurIngun vung IebII Iuus, muku ILu berurLI mereku
ukun memIIIkI peIuung keberIusIIun vung LInggI. Numun jIku sebuIIknvu, muku suuLu gerukun ukun
mendupuL bunvuk rInLungun, uLuu buIkun Iu ukun muLI sebeIum dupuL mencupuI upu-upu vung
dILurgeLkunnvu.

LuIuI mengupu JoIn oIIun (16) menempuLkun ukLIvILus pengembungun jurIngun sebuguI suIuI
suLu durI LIgu prInsIp mendusur duIum mengorgunIsIr perjuungun bersumu duIum gerukun sosIuI.
DuIum Buku Socicl Motement Drqcnizction, dIu memupurkun buIwu unLuk eIekLIvILus sebuuI
gerukun koIekLII, muku perIu udunvu [rcme gerukun vung memegung prInsIp mendusur. PerLumu,
Punctuction. Adunvu penunduun vung bIsu menjeIuskun kondIsI dI Iuur vung kemudIun muncuI
kesudurun buIwu dI Iuur sunu udu kondIsI uLuu LIndukun vung ; LIduk udII, LIduk munusIuwI, LIduk
demokruLIs, meIunggur HAM, LIduk rumuI IIngkungun dun sebuguInvu. Keduu cttribution, urLInvu
pemberIun uLLrIbuL dun dIugnosIs. denLIIIkusI dIIukukun puru ukLor vung uwuInvu dengun
menvuIuIkun kondIsI probIemuLIk dengun mengIdenLIIIkusI ugen-ugen vung puLuL dIsuIuIkun
uLuu dILenLung, kemudIun meIukukun prognosIs dengun memberIkun kerungku soIuLII. Yung keLIgu
uduIuI crticulction. PrInsIp InI berIsI kerungku LIndukun koIekLII vung memungkInkun ukLor
mengurLIkuIusI dun menvusun jurIngun Iuus mIsuInvu meIuIuI etent, seIInggu udu kebersumuun
dun poIu vung kooperuLII.




11
ORGANISASI MASYARAKAT SIPIL (OMS) I INONISIA

SeperLI vung sempuL dIsInggung pudu bugIun penduIuIuun, posIsI OrgunIsusI SIpII MusvurukuL
(OMS) mempunvuI perun vung puIIng sLruLegIs duIum membuwu perubuIun ke uruI vung IebII
buIk, udII dun demokruLIs. Mengupu? SuIurko (zoo6) LeIuI meIukukun revIew menjuwub ILu.

MenuruLnvu, udu = poLensI vung dImIIIkI OMS, vuILu Pertcmc, pudu umumnvu dI puru ukLor dI
InLernuI OMS LeIuI memegung prInsIp dun buduvu demokrusI vung unLuru IuIn dILunduI oIeI
rekruILmen unggoLu vung Lerbuku, udunvu prInsIp persumuun duIum orgunIsusI dun IuIn IuIn.
Keduc, OMS memIIIkI kuuIILus dun kupusILus peIembuguun vung kuuL vung meIIpuLI kemundIrIun,
IndependensI, kemumpuun udupLusI, koIerensI dun kompIeksILus. Ketiqc, duIum dIrInvu OMS
memIIIkI 'citicness` vung unLuru IuIn mencukup LoIerunsI, kepercuvuun (trust), kerjusumu,
IumunIsme dun sebuguInvu. Keempct, OMS seIuIu mengIurguI dun mengembungkun pIuruIIsme.
Kelimc, OMS mempunvuI cIrI 'densitu` uLuu IegILImusI rukvuL vung Iuus. SuIurko kemudIun
mengIsLIIuIkun OrgunIsusI musvurukuL sIpII vung memIIIkI keIImu poLensI LersebuL dengun OMS
vung 'bersemunguL` dun berunI (tibrcnt citil societu orqcnizctions), vung dIIurupkun mumpu
memberIkun konLrIbusI posILII bugI pengembungun demokrusI. OMS vung LumbuI bIsu mencukup
orgunIsusI vung InIormuI dun IormuI, dun berskuIu durI komunILus IInggu nusIonuI. OrgunIsusI InI
jugu LerIIbuL duIum berugum ukLIvILus durI penvedIuun peIuvunun kebuLuIun prukLIs seIurI-seIurI
IInggu upuvu unLuk mempenguruII kebIjukun neguru.

MengIkuLI kIusIIIkusI vung dIIukukun SuIurko (zoo6), OMS dupuL dIbedukun ke duIum duu
kuLegorI berdusurkun busIsnvu. PerLumu uduIuI OMS vung berbusIs keunggoLuun (membership
bcsed) dun vung keduu OMS vung LIduk berbusIs keunggoLuun (non-membership bcsed). MeskIpun
kIusIIIkusI LersebuL sunguL sederIunu mengInguL kompIeksILus coruk, kurukLerIsLIk, dun modeI
gerukun durI OMS, numun kIusIIIkusI dI uLus seLIduknvu cukup membunLu memberIkun gumburun
peLu OMS vung udu dI ndonesIu. BerIkuL uIusun vung memperduIum kIusIIIkusI dI uLus.

1. OMS berbusIs keunggoLuun. OrgunIsusI musvurukuL kIusIIIkusI InI kebunvukun berbenLuk
orgunIsusI mussu (Ormus). KeunggoLuun ormus bIusunvu dIdusurkun pudu kesumuun
kurukLerIsLIk keunggoLuunnvu duIum uspek IdeoIogI, ugumuJuIIrun, proIesI, kewurguun,
ukudemIk dun sebuguInvu. OrgunIsusI InI LeruLumu meIuvunI kepenLIngun dun kebuLuIun
puru unggoLunvu.
z. OMS Non Membership cse. Yung musuk duIum kuLegorI InI unLuru IuIn embugu Swuduvu
MusvurukuL (SM), OrgunIsusI SosIuI (Orsos), OrgunIsusI AmuI, OrgunIsusI SemI
PemerInLuI, dun orgunIsusI semI bIsnIs. SM vung serIng jugu dIsebuL dengun NGO uLuu
Ornop (OrgunIsusI Non-pemerInLuI) pudu umumnvu berguIuL pudu Isu-Isu vung spesIIIk.
SM securu ukLII IkuL mengkrILIsI berbuguI Isu pembungunun, seperLI pembungunun
komunILus ukur rumpuL, udvokusI kebIjukun, IIngkungun IIdup, penguuLun musvurukuL
sIpII, pemburuun LuLu pemerInLuIun, dun ukLIvILus IuIn unLuk mendukung kemundIrIun
musvurukuL.

MIMITAKAN GIRAKAN IMOKRASI BIRASARKAN ISL

WuIvudI (zoo6) mencuLuL peLu perkembungun OMS berdusurkun Isu LerbugI duIum LIgu generusI
vuILu generusI perLumu dI bIdung Iuk sIpII dun poIILIk (Iuk InI dImoLorI oIeI Neguru-neguru Eropu
BuruL dun AmerIku SerIkuL), kemudIun generusI keduu dI bIdung Huk EkonomI, SosIuI, dun Buduvu
(Iuk InI dImoLorI oIeI kubu sosIuIIs) dun LerukIIr uduIuI Iuk generusI keLIgu vuILu Iuk soIIdurILus
vung dImoLorI oIeI neguru-neguru bekus jujuIun. UnLuk kusus ndonesIu vung sejuk LuIun 1=,
berudu dI buwuI rezIm vung mengubuIkun Iuk sIpII dun poIILIk, pengumbIIun bIdung Iuk InI
sebuguI kerju uLumu durI berbuguI orgunIsusI musvurukuL sIpII. Berdusurkun pemIkIrun dI uLus,
muku dupuL dIpuIumI buIwu gerukun sosIuI sesungguInvu merupukun suIuI suLu uIuL uLuu
'LeknoIogI` vung dupuL dIpergunukun oIeI rukvuL duIum penegukkun demokrusI. SejuuI InI, dIukuI
uLuu LIduk, uLuu upupun IusIInvu, gerukun sosIuI sebuguImunu dImuksud sesungguInvu LeIuI
bunvuk memberIkun konLrIbusI bugI perjuIunun demokrusI dI ndonesIu sejuk sebeIum merdeku
buIkun IInggu deLIk InI pun. Gerukun sosIuI LeIuI memberIkun undII duIum pengembungun bIdung
IdeoIogI, poIILIk, ekonomI, sosIuI, buduvu, Iukum, perLuIunun keumunun, dun IuIn sebuguInvu.

12
Perkembungun vung demIkIun LeIuI menumbuI kerugumun vung dImIIIkI oIeI OMS, vung
LercermIn duIum vurIusI benLuk orgunIsusI, bIdung geruk uLuu Isu, kegIuLun dun jugu kepenLIngun.
Curu vung puIIng sederIunu unLuk memeLukun kerugumun OMS uduIuI berdusurkun purumeLer
keunggoLuun (membersIIp). BusIs keunggoLuun menjudI purumeLer penLIng, kurenu udu uLuu
LIduknvu sIIuL keunggoLuun duIum suuLu orgunIsusI ukun mempenguruII sLrukLur dun mekunIsme
orgunIsusI, perLunggungjuwubun, modeI peIuvunun, dun IuIn-IuIn.

Pudu musu Orde Buru, dI munu konLeks poIILIk sunguL represII semuu ukLor demokruLIs, ukLIvIs
gerukun, dun OMS memIIIkI LunLungun koIekLII vung sumu seIIngggu Isu uLumu vung dIungkuL
uduIuI meIuwun dun menggunLIkun rezIm poIILIk vung represII LersebuL. KemudIun duIum konLeks
poIILIk seIrIng dengun proses LrunsIsI menuju demokrusI dun dun dIpIIuk IuIn udunvu kepeduIIun
berbuguI Iembugu donor mensupporL, pudu eru reIormusI sekurung OMS kIususnvu vung
berorIenLusI pudu udvokusI, muIuI mengembungkun IsukIusus seperLI good governunce, seperLI
perubuIun kebIjukun pubIIk, penguuLun musvurukuL buwuI, revILuIIsusI buduvu IokuI, IIngkungun,
pengembungun LuLu pemerInLuIun vung IebII demokruLIs, reIormusI sIsLem pemIIu, penguwusun
pembungunun, dun Isu-Isu spesIIIk IuInnvu. SeIuIn ILu udu puIu OMS vung securu kIusus
menggurup bIdung pengembungun musvurukuL, mencIpLukun dun mengImpIemenLusIkun progrum
mereku sendIrI unLuk menguLusI krIsIs ekonomI.

INAMIKA NGO I INONISIA

BerIkuL bIsu dIrungkum dInumIku NGO dI ndonesIu:
1. NGO Puscu Kemerdekuun (1q=-16o). KeLIku membuku rekumun sejuruI, umuL jurung kILu
menemukun InIormusI LenLung keberuduun orgun swuduvu musvurukuL duIum benLuk
NGOJSM dIeru 1q= sumpuI 16o-un. KuIuupun udu, ILu pun IunvuIuI orgunIsusI umuI,
dun umumnvu berudu dI buwuI puvung orgunIsusI keugumuun (bruIIm, 1z). Numun
duIum umuLun CorroLers dun SurvuLnu (1=), duIum renLung 1q=-16o-un, udu beberupu
orgunIsusI swuduvu vung berorIenLusI pudu pemberduvuun musvurukuL, seperLI
PerkumpuIun KeIuurgu Berencunu ndonesIu (PKB) vung dIdIrIkun pudu 1=; unLuk
mempropugundukun progrum keIuurgu berencunu dI ndonesIu jugu Yuvusun SosIuI TunI
Membungun (YSTM) vung dIbenLuk pudu 16o (vung kemudIun dIubuI menjudI Yuvusun
BInu Swuduvu) bergeruk dI bIdung pengembungun keIompok sImpunun (koperusI)
(SuIurko,zoo6).
z. NGO pudu eru 1;o-un. Eru 1;o-un merupukun musu keemusun bugI orde buru. SeLeIuI
Lumbungnvu rezIm orde Iumu, bunvuk Iurupun muncuI unLuk membungun `keIIdupun
buru` vung IebII buIk. Kuum InLeIekLuuI mudu, ukLIvIs dun LeknokruL bersumu-sumu dengun
orde buru berusuIu mewujudkun Iurupun ILu. Kurenu ILu kesudurun unLuk membungun
keswuduvuun musvurukuL muIuI LumbuI berkembung pudu dusuwursu 1;o-un InI.
. NGO pudu 18o-un. Berbedu pudu eru LuIun 1;o-un, pekude InI menuruL menuruL
MuIusIn (18) gerukun NGO suduI muIuI meIungkuIkun dIrI pudu wIIuvuI udvokusI dun
pengembungun jurIngun. Beberupu NGO muIuI memberI perIuLIun pudu udvokusI
kebIjukun. AkLIvIs NGO muIuI mengunggup buIwu udvokusI kebIjukun dIperIukun unLuk
mempenguruII kebIjukun pemerInLuI, kIususnvu kebIjukun vung merugIkun musvurukuL
buwuI.
q. NGO pudu 1o-un. AkumuIusI kemumpeLun demokrusI seIumu duu dusuwursu IebII LeIuI
`mengguguI` duruI mudu kuum InLeIekLuuI vung LIduk Iunvu dI kuIungun muIusIswu LeLupI
jugu pudu NGO. Pudu uwuI dekude InI semunguL `duruI mudu` LeIuI LudI jugu LeIuI
meIuIIrkun NGO buru vung securu Legus mengumbII pIIIIun gerukun unLuk meIukukun
udvokusI pudu demokrusI dun Iuk ususI munusIu vung suduI menumpukkun wurnu sejuk
ukIIr 18o-un. DI unLuru NGO vung bIsu dIsebuL dI sInI uduIuI PusuL nIormusI dun
JurIngun AksI unLuk ReIormusI (PJAR), Yuvusun GenI, AIIunsI DemokruLIk RukvuL
(AIderu), PusuL nIormusI dun PendIdIkun Huk-Iuk AsusI MunusIu (PPHAM), APERA
(NGO berorIenLusI buruI dun peLunI dI YogvukurLu), UnI RukvuL DemokruLIk (vung
kemudIun berubuI menjudI PurLuI RukvuL DemokruLIk - PRD), dun sebuguInvu. NGO InI
bIusunvu dIbenLuk oIeI munLun ukLIvIs muIusIswu durI eru 18o-un. Mereku uduIuI NGO
generusI buru vung mengIkuLI LrudIsI NGO 1;o-un dengun mengkombInusIkun rIseL dun
udvokusI, LeLupI IebII Iokus pudu Isu Iuk ususI munusIu keLImbung NGO vung Iumu.

13
KILu meIIIuL beberupu NGO Lerkemuku memung ekspIIsIL securu dIbenLuk unLuk memobIIIsusI dun
membenLuk serIkuL pekerju dun serIkuL peLunI uduIuI SerIkuL BuruI SejuILeru ndonesIu (SBS)
pudu 1z, PusuL Perjuungun BuruI ndonesIu (PPB) pudu 1q, dun SerIkuL TunI NusIonuI (STN)
pudu 1q. PPB dun STN nvuLunvu uduIuI bugIun durI PRD vung, duIum musu ILu, bIsu dIunggup
gerukun NGO mudu vung puIIng rudIkuI dun revoIusIoner.

SeIuIn ILu, udu jugu NGO berorIenLusI buruI IuInnvu vung LerdIrI durI sejumIuI kecII ukLIvIs dun
IebII bunvuk bekerju dengun rIseL dun udvokusI keLImbung mobIIIsusI buruI dun peLunI. NGO jenIs
InI unLuru IuIn SSBKUM (SuIurun nIormusI SosIuI dun BImbIngun Hukum), YMB (Yuvusun Muju
Bersumu), APERA, dun BH NusunLuru (UIIIn, 1;). PerubuIun poIILIk seLeIuI pengundurun
dIrI SoeIurLo dun krIsIs ekonomI vung mengIunLum ndonesIu pudu perLenguIun 1; pudu LIngkuL
LerLenLu LeIuI menggeser Isu uLumu vung dILungunI NGO. SeIrIng dengun proses LrunsIsI menuju
demokrusI dun kebIjukun donor unLuk membunLu proses LersebuL, NGO, kIususnvu vung
berorIenLusI udvokusI, muIuI mengembungkun Isu qood qoterncnce, reIormusI sIsLem pemIIu,
penguwusun pembungunun, dun Isu-Isu spesIIIk IuInnvu. NGO IuInnvu vung securu kIusus
menggurup bIdung pengembungun musvurukuL, mencIpLukun dun mengImpIemenLusIkun progrum
(SuIurko, zoo6).

PINLTLP

DurI IusII rIseL vung dIIukukun oIeI PuCD`s Averroes dengun KD (zoo6) kIusus dI KubupuLen
MuIung bIsu dInvuLukun buIwu ukLor-ukLor IokuI LerdIrI duIum enum (6) seqment uLumu vuILu,
LokoI ormus, LokoI poIILIkJpurpoI, LokoI SMJOMS, LokoI bIrokrusI IokuI, pengusuIu IokuI, dun
ukLor berpenguruI. Yung dIsebuL ukLor IokuI uduIuI IndIvIdu-IndIvIdu dI suLuun sLrukLur
musvurukuL vung mempunvuI perun kuncI duIum InLeruksI sosIuI. AkLor-ukLor IokuI InI bIusunvu
memIIkI busIs mussu buIk duIum poIu Iubungun sLrukLuruI, keIembuguun, pctron-client, muupun
kuILuruI. Kurenunvu ucupkuII keberuduun ukLor IokuI serIng dImunIuuLkun pemerInLuI sebuguI
medIu komunIkusI poIILIk duIum rungku LrunsIormusI kebIjukun uLuupun peIuksunuun progrum
pemerInLuI.

DuIum IuI InI udu unggupun buIwu keberuduun orgun-orgun berbusIs musvurukuL IokuI kurung
eIekLII unLuk bIsu berIungsI sebuguI gerukun perubuIun. OrgunIsusI IokuI umumnvu berungkuL durI
kebuLuIun-kebuLuIun prugmuLIs kebuLuIun-kebuLuIun prugmuLIs, puIIng bunLer Iunvu
meIukukun uksI-uksI reukLII LerIudup Isu-Isu IokuI. AsumsI InI mungkIn dIdusurI oIeI kondIsI
orgunIsusI sIpII dI LIngkuLun IokuI LIduk memIIIkI ccpccitu buildinq dun perungkuL LeknoIogI vung
cukup seperLI prusurunu, uIuL komunIkusI, kemumpuun munugemen, SDM, ukses jurIngun dun
sebuguInvu. Numun bugI UpIoII (186) orgunIsusI-orgunIsusI berbusIs keunggoLuun dI LIngkuL IokuI
memIIIkI duvu LuIun dun eIekLIvILus vung LInggI sebuguI medIu unLuk memenuII kepenLIngun
bersumu puru wurgu. Kurenu uIusun LersebuL, UpIoII sumpuI kepudu suuLu rekomendusI bugI
sIupupun ugen pembungunun unLuk IebII menggunukun dun memberduvukun orgunIsusI-
orgunIsusI IokuI vung umumnvu dIbenLuk oIeI puru wurgu sendIrI..

TerkuIL dengun keberuduun orgun IokuI LersebuL, HIkum (1) menvuLukun buIwu orgunIsusI vung
bergeruk dI IeveI IokuI LeIuI Iumu dIkenuI dI ndonesIu, vung serIng dIsebuL sebuguI 'orgunIsusI
LrudIsIonuI` LersebuL pudu perkembungunnvu memIIIkI IungsI-IungsI vung mIrIp dengun orgunIsusI
modernJSM. Kurenunvu bugI SM modern vung Ienduk membungun komunIkusI dengun orgun
IokuI LersebuL LIduk mengumbII posIsI sebuguI ugen pemberduvuun ukun LeLupI LepuLnvu uduIuI
sebuguI ugen kemILruuun. HuI InI perIu dIgurIs buwuII kurenu keberuduun orgun IokuI meskIpun
kebunvukun LIduk mempunvuI budun Iukum, pudu prukLeknvu memIIIkI beberupu keungguIun
dIbundIngkun dengun SM vung dIkomundunI oIeI kuIungun keIus menenguI (middle clcss).
KeungguIun LersebuL dIunLurunvu uduIuI moduI sosIuI, leqitimcte qroups, penguIumun, culture,
meLode LIndukun konLeksLuuI vung LIduk dImIIIkI oIeI SM besur sekuIIpun.






14
BAB III
HAMBATAN AN TANTANGAN ORGANISASI GIRAKAN SOSIAL

PINAHLLLAN

DunIu orgunIsusI gerukun sosIuI (OGS) uduIuI dunIu vung penuI wurnu. Berugum gurIs IdeoIogI,
ugumu, kevukInun, suku, dun kepenLIngun vung mengIIusI wujuI ukLIvILus gerukun sosIuI dI IumpIr
segenup beIuIun dunIu, kIususnvu dI ndonesIu, menjudIkun gerukun LersebuL begILu semuruk
sekuIIgus dIpenuII dengun perguIuLun-perguIuLun sosIuI-poIILIk securu keLuL. SejuruI mencuLuL,
sejuk kemuncuIun keIus InLeIekLuuI buru dI ndonesIu, ukLIvILus puru InLeIekLuuI InI serIng menjudI
kerIkII vung menggunjuI kepenLIngun LIrunI oLorILurIun. TuruIIuI Gerukun Pemudu -suIuI suLu
munIIesLusI gerukun sosIuI vung ucupkuII dIgembur-gemborkun sebuguI gerukun krILIs-LrunsIormuLII
penguwuI perubuIun- uLumunvu perIsLIwu KebungkILun NusIonuI 1o8, uduIuI suIuI suLu rekumun
momenLum penLIng vung menunduI gerukun sosIuI dun nusIonuIIsme bungsu ndonesIu. Momen
krusIuI LersebuL kemudIun dILeruskun dengun dIceLuskunnvu SumpuI Pemudu 1z8.

DuIum sejuruI ndonesIu modern IunLus muncuI suLu orgunIsusI peIujur vung bernumu BudI
OeLomo. OrgunIsusI InI uduIuI orgunIsusI sosIuI buduvu -vung kemudIun memusukI perjuungun
poIILIk- dengun peIujur-peIujur STOVA sebuguI penggeruknvu. Mengupu BudI OeLomo dIpundung
sebuguI cIkuI bukuI gerukun sosIuI (dengun muIusIswu sebuguI pIoner) ndonesIu modern? PuduIuI
sebeIumnvu LeIuI dIjumpuI orgunIsusI TrIkoro DIurmu, mIsuInvu. HuI InI Luk Iepus durI perun vung
dIIukukun oIeI dr. SoeLomo vung memusukkun vIsI LenLung kemerdekuun sosIuI dun poIILIk bungsu
ndonesIu durI penjujuIun BeIundu.

Dun, LernvuLu Ide pembebusun LerIudup penjujuIun meIuIuI gerukun vung sIsLemuLIk InI menuIur
securu musII dun menjudI mode gerukun dI seIuruI nusunLuru kurenu keLIdukberIusIIun
perjuungun bersenjuLu vung LeIuI dIIukukun sebeIumnvu. BermuncuIunIuI orgunIsusI-orgunIsusI
pemudu -Jong Juvu, Jong CeIebes, Jong AnduIus dun sebuguInvu- dengun vIsI gerukun vung
IdenLIk dengun upu vung dIpIkIrkun oIeI dokLer SoeLomo. SeLIduknvu IIsLorIsILus gerukun sosIuI
LersebuL mumpu mengIudIrkun nuunsu buru dun jejuk rekum buguImunu poLreL perIuwunun Iurus
dIbungun dun dIdIsemInusIkun, seIInggu meIuIIrkun uneku rugum perjuungun kemusvurukuLun
duIum puvung orgunIsusI gerukun sosIuI.

CuLuLun sejuruI dun kemuncuIunnvu membuuL OGS mempunvuI Lunggung juwub besur duIum
memperbuIkI nusIb bungsu. DuIum IuI InI perun OGS uduIuI kuum InLeIekLuuI, vuknI kuum vung
LerdIdIk securu konsepLuuI dun konLeksLuuI, vung pudu InLInvu uduIuI menegukkun kebenurun,
duIum rungku LercIpLunvu musvurukuL vung demokruLIs dun berkeudIIun sosIuI. Kepercuvuun vung
dIberIkun musvurukuL ILu bukun Iunvu dIdusurkun IukLunvu vung serIng meIukukun gerukun
progresII revoIusIoner, LeLupI jugu uLus dusur IungsInvu sebuguI kuum InLeIek. Muku uLus
kepercuvuun ugung LersebuL, rukvuL ndonesIu vung sebugIun besur musII serIng dIjudIkun objek
pembodoIun oIeI neguru, menuruI Iurupun besur ugur memIIIkI keIIdupun vung IebII buIk.

DI neguru-neguru muju, LeruLumu vung mengunuL IdeoIogI 'kesejuILeruun neguru` (uel[cre stcte),
pembungunun kesejuILeruun sosIuI sebuguI wujud durI kewujIbun neguru (stcte obliqction) duIum
menjumIn Iuk-Iuk dusur wurgu neguru, memung ucupkuII LIduk LermuLerIuIIsusI securu opLImuI.
Pudu LILIk InIIuI orgunIsusI gerukun sosIuI merusu perIu meIukukun geruk IungkuI InovuLII -buIkun
berLendensI revoIusIoner- sebuguI sIkup oLonom uLus meIubernvu keLImpungun-keLImpungun
sosIuI dI IumpIr semuu uspek berneguru. Sebub, dI negerI InI, meskIpun konsLILusInvu securu de
jure (IeguI-IormuI) merujuk pudu sIsLem kesejuILeruun neguru, ImpIemenLusI durI pembeIuun
neguru LerIudup Iuk-Iuk IukIr mIskIn, unuk LeIunLur, dun penveIengguruun jumInun sosIuI musII
dIIudupkun berugum LunLungun.

SeIuIn pemuIumun dun komILmen penveIengguru neguru LerIudup pembungunun kesejuILeruun
sosIuI musII beIum soIId, puIum neo-IIberuIIsme vung mengedepunkun kekuuLun pusur, InvesLusI
moduI IInunsIuI, dun perLumbuIun ekonomI ugreguL dIunggup IebII menjunjIkun kemukmurun
dIbundIngkun dengun pendekuLun kesejuILeruun sosIuI vung mengedepunkun keudIIun sosIuI,
InvesLusI sosIuI, dun penguuLun kupusILus sumberduvu munusIu. Kurenunvu, LIdukIuI suIuI bIIu
orgunIsusI-orgunIsusI non-neguru perIu menempuI serLu mengumbII uIII ruung sosIuI uLus upuvu-
15
upuvu neguru vung sLugnun LersebuL, unLuk menguwuI musvurukuL sekuIIgus meIukukun koreksI
uLus neguru sendIrI.

BerIkuL InI ukun dIpupurkun beberupu IumbuLun dun LunLungun vung dIuIumI oIeI orgunIsusI-
orgunIsusI vung Lerjun duIum gerukun-gerukun sosIuI. HesLI ArmIwuIun, KeLuu PUSHAM UBAYA,
duIum pupurunnvu dI Iudupun peserLu SekoIuI DemokrusI menjeIuskun buIwu `IumbuLun`
merupukun IukLor-IukLor vung dupuL menggunggu LercupuInvu Lujuun gerukun sosIuI, sedungkun
`LunLungun` IebII menunjuk pudu probIem-probIem vung Iurus dIIudupI oIeI orgunIsusI gerukun
sosIuI duIum meruII dun mengembungkun cupuIun-cupuIun orgunIsuLorIs.

HAMBATAN ORGANISASI GIRAKAN SOSIAL

BerungkuL durI Ienomenu kebungsuun dI uLus serLu keberuduun gerukun sosIuI dun kIsuI-kIsuI
IeroIk dI duIumnvu, muku orgunIsusI gerukun sosIuI, upupun benLuk dun IeveInvu, menjudI eIemen
gerukun vung menonjoI deLermInun duIum menenLukun keberIusIIun dun keguguIun suuLu gerukun.
PrInsIpnvu, menjudI penLIng unLuk memuIumI IuI-IuI vung menjudI IumbuLun dun LunLungun
orgunIsusI gerukun sosIuI duIum upuvu mewujudkun Lujuun-Lujuun koIekLII kemusvurukuLun serLu
menvembuIkun keLImpungun-keLImpungun seperLI dI uLus.

DuIum kuILun InI, krILIk dun reIIeksI vung berkembung dI kuIungun NGO nusIonuI dun InLernusIonuI
mungkIn reIevun unLuk dIjudIkun dusur rujukun unLuk meIIIuL IumbuLun-IumbuLun dun
LunLungun-LunLungun vung dIIudupI oIeI orgunIsusI-orgunIsusI vung LerIIbuL duIum berugum uksI
koIekLII unLuk menunLuL dun mendesukkun perubuIun sosIuI LerLenLu.

HumbuLun puIIng uLumu bugI OGS mungkIn berusuI durI duIum dIrI mereku sendIrI. MeskIpun
mungkIn suuLu OGS mengkIuIm memperjuungkun demokrusI, pudu dIrInvu sendIrI, Iu mungkIn
LIduk memIIIkI sLrukLur orgunIsusI dun mekunIsme orgunIsusI vung demokruLIs. AcupkuII
dILemukun buIwu OGS mengIdup InkonsIsLensI unLuru upu vung mereku sumpuIkun kepudu pubIIk
dun upu vung Iu Iukukun sendIrI.

HumbuLun IuIn, orgunIsusI-orgunIsusI vung LerIIbuL duIum gerukun sosIuI ucupkuII memIIIkI
munujemen vung kurung eIIsIen dun LerIuIu LergunLung kepudu pemImpIn mereku. SejumIuI NGO
uLuu Ornop LIduk jurung merupukun cermInun pemImpInnvu, seIInggu domInusI pemImpIn
ucupkuII mendeLermInusI uruI geruk orgunIsusI. TIduk jurung puIu LendensI InI berImpIIkusI pudu
LerjudInvu perLIkuIun InLernuI unLuru sesumu ukLIvIs vung berujung pudu perpecuIun orgunIsusI
vung dIIkuLI dengun pembenLukun orgunIsusI buru.

Sekedur sebuguI conLoI, NGO udvokusI Lerkemuku seperLI YBH, KONTRAS, CW dun bunvuk IugI
menguIumI persouIun semucum ILu. PBH mIsuInvu, dIdIrIkun oIeI bekus ukLIvIs YBH seLeIuI
perLIkuIun InLernuI pudu 1o. KONTRAS dun CW jugu Luk IupuL durI probIem perLIkuIun InLernuI
seperLI ILu (WuIvudI duIum 1clcrtc Post, z November zoo1). Beberupu ukLIvIs durI CW jugu
keIuur dun mendIrIkun NGO sendIrI, vung bernumu BerunLus (Kompcs, zo SepLember zoo1;
Medic Indonesic, = OkLober zoo1).

SeIuIn ILu, orgunIsusI-orgunIsusI vung LerIIbuL duIum gerukun sosIuI LIduk jurung mengubuIkun
persouIun LrunspurunsI munujerIuI dun mekunIsme checl cnd bclcnce duIum LubuI orgunIsusI
mereku, seIInggu serIngkuII Lerdengur LenLung udunvu gejuIu LInduk korupsI dI kuIungun mereku.
SebuguI conLoI, HurIun Kompcs dun Medic Indonesic pernuI mengIndIkusIkun buIwu beberupu
orgunIsusI dI sekLor musvurukuL sIpII vung LerIIbuL duIum monILorIng pemIIu 1 LIduk
mempubIIkusIkun perLunggungjuwubun IInunsIuI ukIIr, dun sejumIuI NGO berorIenLusI udvokusI
vung LerIIbuL duIum prukLek korupsI, kIususnvu dengun meIukukun mcrl-up pudu unggurun
keuungun mereku (Kompcs, q Desember zooo dun Medic Indonesic, q-6 OkLober zoo1).

ebII durI ILu, gejuIu vung bIusu LerIIIuL dI kuIungun Ornop dun Ormus uduIuI persouIun renduInvu
proIesIonuIIsme (SeLIuwun, zooo; 16; SuIdI, zoo1). Bunvuk pekerju LerdIdIk keIus menenguI dI
NGO jugu kurung memIIIkI pengeLuIuun spesIIIk uLuu keuIIIun IuIn vung dIperIukun.

16
BIIu kILu Ienduk bercermIn pudu modeI-modeI keIembuguun NGO, semIsuI mengenuI sLuLus budun
Iukum vuvusun durI sebugIun orgunIsusI vung LerIIbuL duIum gerukun sosIuI, InI suju ucupkuII suduI
meIuIIrkun IumbuLun LersendIrI. Securu IeguI, vuvusun LIduk memerIukun pIIuk-pIIuk vung
berkepenLIngun (stcleholder) vung kerup memuInkun perun penLIng duIum pencupuIun Lujuun
kegIuLun. Yuvusun memberI kekuusuun vung kuuL kepudu pendIrInvu. Numun, cukup bunvuk ukLIvIs
NGO dI seIuruI penjuru nusunLuru Luk IebII durI kurvuwun vung bekerju unLuk uLusun mereku
(pendIrI vuvusun). OIeI kurenu ILu, vuvusun securu InIeren uduIuI orgunIsusI vung bersIIuL IIrurkIs,
LerLuLup, dun non-demokruLIs. Securu Iukum, duIum prukLeknvu pendIrI ukun mendomInusI
vuvusun. PendIrI Luk perIu meIIbuLkun unggoLu dun kurvuwun vuvusun duIum proses pengumbIIun
kepuLusun. BenLuk orgunIsusI InI, pudu gIIIrunnvu menImbuIkun kesuIILun unLuk membuuL gerukun
NGO menjudI bugIun durI gerukun sosIuI, kurenu vuvusun memIsuIkun unggoLu vuvusun durI
keIompok penerImu Iuvunun.

TenLunvu persouIun-persouIun semucum demIkIun dupuL mengurungI kredIbIIILus sosIuI OGS
sebuguI ugen perubuIun sosIuI. nI LerjudI, kurenu Isu vung sederIunu, vuknI buIwu eksIsLensI dun
dInumIku orgunIsusI gerukun sosIuI sunguL bergunLung pudu berbuguI ukLor dun Isu-Isu vung udu
dun berkembung dI Iuur dIrInvu. Kurenunvu, menjudI sunguLIuI penLIng seLeIuI mengeLuIuI upu
suju vung menjudI pengIumbuL orgunIsusI gerukun sosIuI, jugu memuIumI puIu LunLungun-
LunLungun ke depun vung serIngkuII LerjudI dun Iurus kILu IudupI.

TANTANGAN ORGANISASI GIRAKAN SOSIAL

SesungguInvu LunLungun uLumu orgunIsusI gerukun sosIuI berusuI durI keberIunjuLun peroIeIun
sumber- sumber keuungun unLuk mendunuI ukLIvILus gerukun. nI merupukun persouIun umum
vung dIIudupI oIeI orgunIsusI gerukun sosIuI. BuIkun unLuk kuLegorI NGO vung bIusunvu IebII
memIIIkI kemumpuun memobIIIsusI sumber duvu pun, persouIun keIungsungun sumber-sumber
pendunuun musII beIum sepenuInvu bIsu dIpecuIkun. SebuguImunu dI neguru-neguru berkembung
IuInnvu, NGO dI ndonesIu memIIIkI keLergunLungun besur pudu sumber dunu Iuur negerI vung
dIsuIurkun oIeI puru Iembugu-Iembugu donor ([undinq cqencies).

NGO vung bergunLung pudu dunu bunLuun usIng ukun sunguL LerpenguruI oIeI LendensI InI.
SemenLuru ILu, sumber-sumber dunu domesLIk vung LersedIu unLuk NGO, seperLI provek
pemerInLuI, perusuIuun swusLu, donor IndIvIduuI dun sebuguInvu, jumIuInvu LIduk sIgnIIIkun dun
sunguL suIIL unLuk memobIIIsusI dun mengumpuIkun dunu LersebuL. PersouIun InI LeIuI
memuncuIkun berbuguI upuvu Lerobosun dun InovusI unLuk menjumIn keIungsungun sumber-
sumber pendunuun bugI orgunIsusI-orgunIsusI vung LerIIbuL duIum gerukun sosIuI. Upuvu
pengguIIun dunu sendIrI ([und rcisinq), seperLI meIuIuI pembenLukun unIL bIsnIs, pendIrIun
Iembugu penerbILun, dun IuIn IuIn merupukun curu umum vung dILempuI oIeI NGO unLuk
memecuIkun musuIuI keIungkuun dunu InI.

Akun LeLupI Iunvu beberupu NGO, kIususnvu NGO vung besur dun mupun, vung dupuL
meIukukunnvu dengun buIk. Curu IuIn uduIuI membenLuk qrcntinq orqcnizction (orgunIsusI
pemberI bunLuun), LeLupI orgunIsusI semucum InI musII Iungku dI ndonesIu. Beberupu qrcntinq
orqcnizction uduIuI Dunu MILru Ingkungun (DM), DompeL DIu`uIu, Yuvusun KeIuLI, dun
sebuguInvu. OrgunIsusI-orgunIsusI semucum InI memobIIIsusI dun mengumpuIkun durI berbuguI
donuLur, LeruLumu IndIvIdu dun perusuIuun, IuIu kemudIun menvuIurkunnvu kepudu orgunIsusI-
orgunIsusI vung membuLuIkun. KenduIu umum vung dIIudupI oIeI orgunIsusI pemberI bunLuun InI
uduIuI musII renduInvu kudur IIIunLropI musvurukuL dun perusuIuun (corporcte philcnthropu) dI
ndonesIu unLuk LerIIbuL duIum mendunuI uksI-uksI koIekLII vung berorIenLusI perubuIun sosIuI-
sLrukLuruI, seperLI gerukun IIngkungun, IemInIsme, Iuk-Iuk ususI munusIu, dun sejenIsnvu vung
bIsu dIkuLegorIkun sebuguI benLuk gerukun sosIuI buru (SuIdI eL.uI, zoo).

ProbIem sumber pendunuun InI dupuL memperumIL Isu IegILImusI bugI orgunIsusI gerukun sosIuI.
DuIum konLeks NGO, Edwurds dun HuIme (1=; 16) memperInguLkun buIwu keLergunLungun
vung semukIn besur kepudu donor usIng ukun menurunkun kInerju NGO dI ureu InLI ukLIvILusnvu,
mendIsLorsI ukunLubIIILus, dun meIemuIkun IegILImusI.

17
AnuIIsIs dun reIIeksI Edwurds (zooo) LerIudup gerukun NGO dI berbuguI beIuIun dunIu mungkIn
reIevun unLuk dILunjukkun sebuguI LunLungun serIus bugI orgunIsusI-orgunIsusI vung LerIIbuL duIum
gerukun sosIuI dI ndonesIu. u merumuskun buIwu udu LIgu persouIun mendusur vung Iurus
dIIudupI oIeI orgunIsusI gerukun sosIuI, vuknI IegILImusI (leqitimccu), keLerpuLusun
(disconnection), pengejurun Lujuun jungku pendek (short-termism).

1. Leuitimusi

egILImusI menunjuk pudu kupusILus uLuu kompeLensI sebuuI InsLILusI (pemerInLuI, cIvII socIeLv,
muupun dunIu usuIu) duIum mencIpLukun IIngkungun keIembuguun unLuk meIIndungI Iuk ususI
munusIu, mengIurguI prInsIp-prInsIp demokrusI dun uLurun Iukum, serLu menjumIn keIompok-
keIompok kurung berunLung duIum musvurukuL, Lermusuk unuk-unuk, wunILu, orung mIskIn dun
keIompok renLun IuInnvu. DuIum kerungku keorgunIsusIun, securu umum IegILImusI bIsu dIpuIumI
sebuguI Iuk unLuk berudu dun meIukukun sesuuLu unLuk musvurukuL. Edwurds (zooo: 18-z)
menunjukkun buIwu kebunvukun orgunIsusI menguIumI peIemuIun busIs IegILImusI munukuIu
mereku mengubuIkun LIgu IuI mendusur: represenLusI, ukunLubIIILus dun ukurusI.

u. Representusi

su represenLusI berkuILun dengun sIupu sebenurnvu vung dIwukIII oIeI suuLu orgunIsusI
gerukun sosIuI. JIku Iu mengkIuIm buIwu ukLIvILus dun progrum uksInvu uduIuI unLuk
meIuvunI kepenLIngun pubIIk uLuu kepenLIngun bersumu, buguImunu Iu merepresenLusIkun
kepenLIngun konLILuen vung mereku kIuIm mereku wukIII LersebuL? ApukuI benur buIwu
orIenLusI gerukun vung dIIormuIusIkun uduIuI unLuk konsLILuen vung mereku kIuIm
LersebuL?

PerLunvuun-perLunvuun seperLI ILu, ukIIr-ukIIr InI cukup serIng dIujukun kepudu komunILus
orgunIsusI musvurukuL wurgu dI berbuguI beIuIun dunIu. nI jugu LeIuI mewurnuI wucunu
krILIk LerIudup orgunIsusI-orgunIsusI dI sekLor cIvII socIeLv, LeruLumu NGO (Ornop) kurenu
mereku bIusunvu mengkIuIm buIwu ukLIvILus dun progrum uksInvu merepresenLusIkun
kepenLIngun bunvuk orung (pubIIk), LeLupI mereku jurung securu spesIIIk menunjuk sIupu
vung sebenurnvu mereku sedung wukIII. DuIum konLeks komunILus NGO, IuI InI menjudI
serIus kurenu kebunvukun NGO uduIuI LIduk berbusIs keunggoLuun (nonmembership-
bcsed). Mereku Lerkudung mengubuIkun kenvuLuun buIwu sebuguImunu dILeguskun oIeI
Edwurds (zooo), NGO memIIIkI Iuk vung suI unLuk bersuuru, LupI LIduk memIIIkI Iuk
suuru (c leqitimcte riqht to c toice, but not to c tote). Ornop bukunIuI represenLusI
Iungsung durI rukvuL, meskIpun Iu bIsu menvuurukun kepenLIngun rukvuL uLuu pIIuk vung
(dIkIuIm) dIIuvunI uLuu dIdumpIngI.

KeLIdukjeIusun LenLung kepudu sIupu NGO sebenurnvu sedung berbIcuru dun unLuk sIupu,
sumpuI derujuL LerLenLu, LeIuI memuncuIkun sInIsme LenLung kInerju Ornop, LeruLumu bugI
Ornop udvokusI. Kurung uLuu LIudunvu upuvu konsuILusI pubIIk oIeI Ornop dengun puru
konLILuen dun pIIuk-pIIuk vung dIkIuIm dIwukIII merupukun sebub uLumu durI probIem
represenLusI InI. SebuguI conLoI, sLudI vung dIIukukun oIeI ox & Brown (18) LenLung
udvokusI LerIudup sejumIuI meguprovek vung dIdunuI oIeI Bunk DunIu menunjukkun
buIwu duIum bunvuk kusus, upu vung dIIukukun oIeI NGO meIuIuI trcnsnctioncl
coclition uduIuI LIduk benur-benur merepresenLusIkun kepenLIngun konLILuen (seperLI,
rukvuL mIskIn, korbun kerusukun IIngkungun, dun IuIn-IuIn), LeLupI IebII menunjukkun
kepenLIngun dIrInvu sendIrI. DuIum kusus ndonesIu, sLudI Rumunsuru (18) dun Seumus
CIeurv (1;) LenLung udvokusI wuduk Kedung Ombo menunjukkun buIwu meskI NGO
mengkIuIm mewukIII kepenLIngun orung-orung vung dIrugIkun, NGO sebenurnvu IebII
cenderung merepresenLusIkun kepenLIngunnvu sendIrI.

DuIum konLeks ndonesIu, perIu dILumbuIkun buIwu muvorILus Ornop uduIuI orgunIsusI
vung LIduk berbusIs keunggoLuun (non-membership bcsed NGDs), dun umumnvu berbenLuk
budun Iukum vuvusun. NGO bIusunvu memposIsIkun dIrInvu sebuguI perunLuru unLuru
donor vung memIIIkI sumberduvu dun pIIuk vung dIIuvunI vung memerIukun sumberduvu
LersebuL. PIIuk penerImu munIuuL durI peIuvunun vung dIberIkun (InIormusI, IusII rIseL,
18
udvokusI, medIs, dun IuIn-IuIn) bIusunvu dIrumuskun dun dIpIIII sendIrI oIeI NGO uLus
dusur perLImbungun ureu kepeduIIun dun Isu.

MIsuInvu, pIIuk penerImu munIuuL durI NGO bunLuun Iukum uduIuI mereku vung LIduk
memIIIkI dunu unLuk membuvur bIuvu proses perudIIun, penerImu munIuuL durI NGO
IIngkungun uduIuI keIompokkeIompok vung dIrugIkun kurenu pencemurun, dun seLerusnvu.
PersouIun muncuI keLIku Ornop bIusunvu menenLukun pIIukpIIuk penerImu munIuuL durI
peIuvununnvu Lunpu meIuIuI proses konsuILusI, dun IebII uLus dusur kIuIm buIwu pIIuk
LerLenLu membuLuIkun peIuvunun vung dILuwurkun. NGO seoIuI menjudI represenLusI durI
kepenLIngun dun LunLuLun pIIuk-pIIuk vung dIIuvunI.

Progrum-progrum uksI vung dIrumuskun serIng berusuI durI dIskusI dI kuIungun ukLIvIs
NGO sendIrI, dun bukun berusuI durI dIskusI dun konsuILusI dengun pIIuk vung ukun
mendupuLkun Iuvunun. DuIum bunvuk kusus, kurenu NGO LIduk seIuIu memIIIkI sumber
dununvu sendIrI, NGO perIu merumuskun kIuIm-kIuIm kepenLIngun durI pIIuk vung
dIIuvunI duIum benLuk proposuI dun kemudIun dIujukun ke donor (usIng). BerLoIuk durI
udugIum 'LIduk udu mukun sIung gruLIs`, muku bIsu dIdugu buIwu puru donor pun memIIIkI
kepenLIngunnvu sendIrI, dun kurenu reIusI kekuusuun vung usImeLrIs unLuru donor dun
NGO, dengun muduI NGO dIdIkLe oIeI kemuuun dun kepenLIngun donor. CeIukunvu,
kepenLIngun donor LIduk seIuIu sebungun dengun kepenLIngun musvurukuL vung Ienduk
dIIusIIILusI oIeI NGO. KeLIku Iurus memIIII, NGO pun cenderung unLuk IebII berpuIIng ke
kepenLIngun donor. KeLIku IuI InI LerjudI, muku NGO LenguI mensubordInusIkun
kepenLIngun pIIuk vung dIIuvunI. Yung muncuI kemudIun uduIuI kIuIm-kIuIm uLus
kepenLIngun pIIuk uLuu keIompok vung dIIuvunI oIeI NGO.

b. Akontubilitus

AkunLubIIILus uduIuI mekunIsme dengun munu IndIvIdu dun orgunIsusI meIuporkun ke
suuLu oLorILus vung dIukuI dun memperLunggungjuwubkun LIndukun-LIndukunnvu.
AkunLubIIILus vung eIekLII memerIukun pernvuLuun Lujuun vung jeIus, keLerbukuun duIum
pembuuLun kepuLusun, peIuporun vung jujur LenLung penggunuun sumberduvu vung
dIgunukun dun upu vung LeIuI dIcupuI, proses penIIuIun LenLung upukuI IusII vung dIcupuI
memuuskun, dun mekunIsme konkrIL unLuk meIukukun penIIuIun LenLung sIupu vung mesLI
berLunggung juwub uLus kInerju.

SeIuIn ILu, ukunLubIIILus jugu berkuILun dengun kupusILus sebuuI InsLILusI uLuu Iembugu
duIum mengeIoIu sumber duvu uIum dun munusIu serLu perungkuL-perungkuL ekonomI dun
IInunsIuI securu berLunggungjuwub, Lerukur, dun responsII LerIudup kebuLuIun pubIIk.
AkunLubIIILus jugu menvenLuI uspek eIIsIensI. KuIuu duIum unsur bIrokrusI, eIIsIensI
LersebuL uLumunvu dIkonsenLrusIkun duIum menvedIukun peIuvunun pubIIk.

Securu umum dIbedukun duu benLuk ukunLubIIILus: short term [unctioncl cccountcbilitu
(peIuporun LenLung sumber duvu, penggunuun sumberduvu, dun dumpuk jungku pendek)
dun strcteqic cccountcbilitu (peIuporun LenLung dumpuk durI ukLIvILus orgunIsusI LerIudup
keIompok-keIompok IuInnvu dun IIngkungun vung IebII Iuus) (Edwurds & HuIme, 1=).

ProbIem ukunLubIIILus LeIuI menjudI persouIun vung krusIuI bugI kuIungun NGO. nI LerjudI
kurenu NGO memIIIkI ukunLubIIILus gundu (multiple cccountcbilitu), vuknI ukunLubIIILus ke
buwuI (dounucrd cccountcbilitu) vuknI ke mILru-mILru, keIompok susurun, puru sLuI, dun
puru pendukungnvu, dun ukunLubIIILus ke uLus (upucrd cccountcbilitu), vuILu ke dewun
pendIrIJpenvunLun, puru donor, dun jugu pemerInLuI. Securu IeguI, muvorILus NGO vung
LIduk memIIIkI busIs keunggoLuun (membership bcsed) Iunvu berLunggungjuwub ke trustee
(uLuu dewun pendIrIJpembInu duIum konLeks vuvusun), dun LIduk berLunggungjuwub securu
IormuI kepudu keIompok susurun uLuu keIompok vung dIdumpIngI. Numun, securu moruI
duIum kuILun dengun nIIuI-nIIuI purLIsIpusI dun pemberduvuun, dun duIum peroIeIun kIuIm
IegILImusI, NGO seIurusnvu berLunggungjuwub kepudu konsLILuen vung IebII Iuus, LeruLumu
keIompok susurun uLuu dumpIngun dun puru konLrIbuLor. AkunLubIIILus bergundu kepudu
19
konsLILuen vung berugum InIIuI vung menjudI LILIk uLumu kesuIILun vung dIIudupI oIeI
NGO dewusu InI.

Edwurds dun HuIme (1=), Nujum (16) securu gumbIung menunjukkun buIwu
kebunvukun Ornop IebII peduII dun Iokus pudu ukunLubIIILus ke uLus vuILu kepudu puru
donor dun puLron IuInnvu, durIpudu memperIuLIkun ukunLubIIILus ke buwuI vuILu kepudu
musvurukuLJkomunILus vung mereku kIuIm mereku wukIII. MusuIuI InI menjudI serIus
LeruLumu bugI Ornop vung LIduk berbusIs keunggoLuun (non-membership NGDs) vung dI
ndonesIu memIIIkI sLuLus IeguI sebuguI vuvusun. Securu IeguI, vuvusun Iunvu berLunggung
juwub kepudu dewun pendIrIJpenvunLun, dun bukun kepudu konsLILuen vung mereku kIuIm
mereku wukIII.

DuIum konLeks ndonesIu, perIu dILumbuIkun buIwu penekunun pudu ukunLubIIILus ke uLus
LeIuI menjudI jumuk, kurenu IukLu buIwu Ornop mempunvuI LIngkuL keLergunLungun vung
LInggI pudu donor donor usIng. Pudu gIIIrunnvu, keLergunLungun pudu puru donor usIng InI
LeIuI meIuIIrkun persouIun-persouIun vung berkuILun dengun pIjukun nIIuI durI Ornop
sebuguI orgunIsusI berbusIs sukureIu.

SeLIduknvu duu persouIun perIu dILunjukkun. PerLumu, kurenu pudu dusurnvu sumber duvu
(IInunsIuI) bersIIuL Iungku, muku perebuLun sumberduvu menjudI jumuk. DuIum wucunu
vung berkembung dI komunILus Ornop, keberuduun jurIngun 'muIIu` donor uLuu reIusI-reIusI
berbusIs 'perLemunun dun kedekuLun sosIuI` ucupkuII Lerdengur sunLer. JurIngun InIIuI vung
unLuk sebugIun LeIuI menvebubkun kucurun dunu durI donor usIng menguIIr ke sejumIuI
Ornop vung ILu-ILu suju, vung bIusunvu uduIuI Ornop-Ornop vung besur dun mupun, uLuu
Ornop-Ornop vung memIIIkI LokoI vung dekuL dengun kuIungun donor usIng.

Keduu, keIungkuun sumberduvu InI jugu LeIuI membuuL bunvuk Ornop suku bermuIn
ukrobuL, suIup dun 'upI` duIum penggunuun dunu. PrukLek penggeIembungun (murk up)
unggurun LeIuI Iumu dIpIIII sebuguI curu jILu meIukukun 'sctinq` (Lubungun) unLuk menjugu
keberIunjuLun eksIsLensI dun operusI Iembugu. MeIuIuI 'sctinq` InIIuI, Ornop umumnvu
bIsu meIukukun ukumuIusI kupILuI, memperbesur skuIu orgunIsusI, dun memperIuus IIngkup
ukLIvILus. BugI sejumIuI Ornop vung musII LergoIong kecII, uLuu musII berbusIs pudu
'project bcsed', 'sctinq` InI ukun dIpunen munukuIu jedu unLur provek LerjudI. BugI NGO
vung musII 'projecL bused`, dI kuIu provek seIesuI dun provek buru beIum udu, gujI sLuI LoI
Iurus LeLup dIbuvur, IIsLrIk Iurus LeLup IIdup, dun uIr Iurus LeLup mengucur. TuduIun
mIrIng buIwu 'korupsI` LeIuI menjudI InIeren duIum komunILus Ornop (AbduIIuI, zooz)
berusuI durI prukLIk InI. ebII durI ILu, duIum kuILun dengun kInerju (per[ormcnce),
ukunLubIIILus NGO uduIuI IemuI dun probIemuLIk. TIduk seperLI sekLor pemerInLuI (vung
Iurus mengIudupI pemIIu) dun bIsnIs (vung Iurus membukukun keunLungun), LIduk udu
boLLom IIne vung jeIus unLuk IusII-IusII dun Iuporun-Iuporun durI berbuguI ukLIvILus NGO
(Edwurds, zooo; owIer, 1;; UpIoII, 1).

HInggu kInI, seIuIu muncuI perdebuLun LenLung IndIkuLor-IndIkuLor pengukurun unLuk
mengevuIuusI kInerju NGO. ndIkuLor LenLung kuuIILus kInerju orgunIsusIonuI LIduk muduI
dIrumuskun dun LIduk cukup LersedIu. Kurenu LIudunvu sLundur vung ubsoIuL, muku evuIuusI
LenLung kInerju NGO LIduk IebII durI sekedur musuIuI judgemenL (penIIuIun) dun
InLerpreLusI (Edwurds und HuIme, 1=). MusII duIum kuILun kInerju, NGO jugu LIduk
mumpu mengonLroI IumpIr semuu IukLor vung mempenguruII IusII-IusII durI ukLIvILusnvu,
seperLI kondIsI mukroekonomI, kebIjukun-kebIjukun neguru, dun LIndukun-LIndukun ukLor
dun orgunIsusI IuInnvu. JIku udu suuLu perubuIun posILII duIum jungku punjung, muku
nIscuvu IuI ILu merupukun IusII kerju durI berbuguI ugen dun kekuuLun sosIuI, LIduk Iunvu
kerju NGO suju.

c. Akorusi

TIduk LerkecuuII unLuk kuIungun Ornop vung umumnvu IebII memIIIkI kemumpuun unuIIsIs
vung memuduI, krILIk LerIudup kebunvukun orgunIsusI gerukun sosIuI muncuI kurenu udu
kecenderungun kuuL unLuk LerIuIu menvederIunukun musuIuI. nI LerjudI kurenu IemuInvu
20
LrudIsI rIseL, dun udunvu dorongon pencurIun sensusI dun sesuuLu vung sedung menjudI Lren
(IusIIon) durIpudu pendusurun pudu IukLu uLuu konsLILuen pubIIk IuInnvu. DI kuIungun
Ornop, IuI InI LeIuI menjudI LurgeL susurun krILIk vung serIng bernudu ejekun. MeskIpun
Iurus dIukuI puIu buIwu udu sejumIuI orgunIsusI gerukun (Ornop) InLernusIonuI, seperLI
OxIum, Greenpeuce, rIends oI LIe EurLI, dun IuIn-IuIn memIIIkI bugIun rIseL vung IunduI
dun produk-produknvu serIng dIkuLIp unLuk mengkrILIk 'Iuwun-Iuwun` Ornop, seperLI M
dun Bunk DunIu. AkurusI serIng menjudI probIem keLIku orgunIsusI gerukun seIuIu
memerIukun unsur perIuLIun dun duvu LurIk durI pubIIk duIum uksI-uksI kumpunve pubIIk
vung memerIukun kecepuLun LIndukun dun respon. DuIum kuILun Isu kemIskInun, mIsuInvu,
kurenu keperIuun unLuk menurIk perIuLIun pubIIk, krILIk kuIungun Ornop LerIudup Bunk
DunIu dun M kudung-kudung suIuI uIumuL (misplcced), bukun kurenu Iembugu-Iembugu
ILu sempurnu, LupI kurenu suIIL membuvungkun pemberunLusun kemIskInun pudu skuIu
gIobuI vung LIduk meIIbuLkun pIIuk-pIIuk penerImu munIuuL durI progrumprogrum vung
dIdunuI oIeI Iembugu-Iembugu LersebuL (Edwurds, zooo).

UnLuk konLeks Ornop dI ndonesIu, probIem ukurusI LeIuI menjudI ugendu reIIeksI
bersumu. nI berkuILun dengun kenvuLuun buIwu muvorILus ukLIvIs Ornop LIduk mempunvuI
pemuIumun LeorILIs dun keuIIIun munujerIuI vung memuduI. Bunvuk kuIungun ukLIvIs vung
menguIumI kebIngungun LeorILIs LeruLumu keLIku mereku mengImpIemenLusIkun progrum
uksI dI Iupungun. DuIum prukLeknvu, keLIduksesuuIun unLuru LeorI dun meLode ucupkuII
LerjudI duIum pruksIs-pruksIs Ornop. PersouIun InI bukun Iunvu merInLungI pencupuIun
Lujuun, LeLupI jugu menImbuIkun kerugIun bugI perkembungun Ornop ILu sendIrI. Kurenu
ILuIuI, Lunpu Iurus menjudI Iembugu seperLI unIversILus uLuu Iembugu pemIkIr (thinl-
tcnls), kupusILus unuIILIs musII merupukun LILIk IemuI durI kInerju dun eIekLIIILus gerukun
Ornop.

. Keterpotosun (Disconnection)

TerkuIL dengun persouIun represenLusI serIngkuII jugu muncuI probIem keLerpuLusun, LeruLumu
duIum Iubungun unLuru orgunIsusI gerukun sosIuI dun musvurukuL uLuu komunILus. KIususnvu
duIum kerju udvokusI, vung umumnvu bunvuk dIIukukun oIeI kuIungun NGO, IumpIr seIuIu udu
kecenderungun dI kuIungun mereku unLuk pergI 'menIngguIkun` komunILus dun bergegus Iungsung
ke puru pembuuL kebIjukun dI LIngkuL nusIonuI dunJuLuu InLernusIonuI (HuIme, zoo1; Edwurds eL
uI., 1). DurIpudu membungun kouIIsI dengun rukvuL uLuu komunILus, NGO IebII suku segeru
menvusun ugendu-ugendu uksI vung dIkIuIm sebuguI merepresenLusIkun kepenLIngun rukvuL.
Dengun kuLu IuIn, NGO musII merupukun pIIuk Iuur (outsiders) vung memuLuskun ugendu-ugendu
uksI bugI rukvuL.

UnLuk konLeks NGO dI ndonesIu, permusuIuIun InI sebugIun bersumber durI benLuk IeguI NGO
sebuguI vuvusun. Budun Iukum vuvusun memuncuIkun kesuIILun LersendIrI bugI NGO duIum
membungun uIIunsI dengun rukvuL, kurenu vuvusun memIsuIkun unggoLu-unggoLu vuvusun durI
rukvuL vung menjudI keIompok susurun uLuu mILrunvu. Kurenu ILu, sumpuI LIngkuL LerLenLu, gerukun
NGO dI ndonesIu menjudI eIILIs, kurung memIIIkI busIs mussu, dun LerusIng durI musvurukuL
(ukII, 16).

. Penuejurun Tojoun Junuku Pendek (short-termism)

ProbIem InI LerkuIL eruL dengun sLruLegI udvokusI vung bIusunvu dIuruIkun unLuk mengubuI suuLu
kondIsI uLuu kebIjukun LerLenLu. Kecenderungun umum vung bIusu LerIIIuL uduIuI buIwu
orgunIsusIorgunIsusI vung LerIIbuL duIum udvokusI (LeruLumu NGO) menekunkun pudu perubuIun-
perubuIun vung bersIIuL jungku pendek dun Iunvu berurusun dengun keberIusIIun kumpunve-
kumpunve dun IobI-IobI vung LereIIeksIkun pudu perubuIun kebIjukun. Sekedur conLoI, NGO
ndonesIu vung bergeruk duIum Isu perburuIun LeIuI berIusII memperjuungkun IuIIrnvu UU
KeLenugukerjuun vung IebII mendukung kepenLIngun puru buruI, seperLI LerjumInnvu Iuk unLuk
berorgunIsusI dun peroIeIun upuI vung IebII memuduI. DuIum kuILun InI, NGO ukun mendupuLI
probIem short-termism munukuIu mereku IunLus berpuus dIrI dengun IuIIrnvu UU LersebuL, Lunpu
dIIkuLI oIeI IebII bunvuk InvesLusI duIum IuI rIseL dun pemeIujurun LenLung Isu-Isu keLIdukudIIun
vung dIuIumI oIeI puru buruI, dun Lunpu dILIndukIunjuLI oIeI IebII kuuL IugI jejurIng (netuorl) dun
21
kouIIsI dengun serIkuL-serIkuL buruI, LIduk Iunvu pudu IeveI IokuI dun nusIonuI, meIuInkun jugu
pudu LIngkuL InLernusIonuI.

DuIum kuILun InI, Edwurds (zooo) menvurunkun penLIngnvu pergeserun durI sLruLegI konversI
(contersion strctequ), suuLu pundungun umum-LrudIsIonuI LenLung udvokusI ke sLruLegI peIIbuLun
dIrI (enqcqement strctequ). ebII durI sekedur meIukukun IobI-IobI unLuk suuLu IusII vung segeru
numpuk IusIInvu (IIxed), sLruLegI peIIbuLun dIrI mengIuruskun suuLu orgunIsusI gerukun sosIuI vung
memIIIkI LukLIk udvokusI unLuk membungun konsLILuen pubIIk vung kuuL unLuk menunLuL dun
meIukukun reIormusI kebIjukun (policu re[orms).

Yung dILekunkun uduIuI pudu perubuIun konLeks dI munu puru pembuuL kepuLusun bekerju. nI
bukun berurLI buIwu mereku mesLI menIngguIkun curu-curu kumpunve dun IobI uLuu mengubuIkun
kekuuLun proLes, LupI InI IebII bermuknu suuLu keseImbungun vung IebII buIk unLuru benLuk-
benLuk udvokusI LrudIsIonuI dun kerju-kerju vung IebII gruduuI dun berjungku punjung unLuk
mengungkup dun menguLusI sebub-sebub mendusur durI keLIdukudIIun (injustice) vung dIuIumI
oIeI berbuguI keIompok musvurukuL murgInuI.

PINLTLP

OrgunIsusI gerukun sosIuI sebuguI bugIun durI gerukun citil societu memung perIu menvIupkun
kekuuLun keIembuguun seproIesIonuI mungkIn duIum mengIudupI geIombung urus demokruLIsusI
dunIu modern. Berugum IumbuLun sebuguI ukumuIusI persouIun-persouIun InLernuI dun eksLernuI
- LeruLumu uspek IInunsIuI vung musII domInun dIsubsIdI oIeI Iembugu-Iembugu donor-serLu
LunLungun sebuguI munIIesLusI probIemuLIku keIIdupun kemusvurukuLun ke depun, Iurus segeru
dupuL dIcurIkun juIun pemecuIunnvu.

KuIuu wIIuvuI gerukun sosIuI memung musII Iurus nebenq kepudu Iembugu-Iembugu donor
LeruLumu pudu uspek IInunsIuI seIInggu LIduk bebus Ide dun kepenLIngun, LenLunvu LeLup Iurus
segurIs pemIkIrun dengun upu vung dIuspIrusIkun oIeI kIuIuvuk musvurukuL. HumbuLun LeLup bIsu
dIsIusuLI meskI LIduk bIsu dImusnuIkun sumu sekuII, dun LunLungun LeLup mesLI dIIudupI sebuguI
bugIun InLegruI proses kreuLIvILus Iembugu demI sebuuI muknu perubuIun sosIuI. BuIk Iembugu
muupun ukLor-ukLor vung udu dI duIumnvu perIu Lerus-menerus menIngkuLkun sensILIvILus sosIuI
dun bergeruk mengIudupI rezIm vung ukIIr-ukIIr InI ucupkuII berwujuI demokruLIs.

PenLIng dIsudurI buIwu perubuIun sosIuI LIdukIuI dupuL dIIuIungI durI kerIkII kecII IumbuLun dun
LunLungun seperLI LersebuL dI uLus. Sebub, kuLu kuncI demokrusI suIuI suLunvu uduIuI perubuIun
sosIuI ILu sendIrI. BuIkun, sejumIuI uIII berpendupuL buIwu udu sejumIuI ukLor penLIng vung ukun
membuwu perubuIun sosIuI vung demokruLIs InI. AIvurez (1) mengkIuIm buIwu gerukun sosIuI
perkoLuun dI BruzII mumpu berkonLrIbusI duIum memperduIum demokrusI meIuIuI (LIgu) juIun.
PerLumu, gerukun sosIuI -duIum wujudnvu sebuguI serungkuIun LIndukun- LeIuI mengIIIumI dun
memperIuus suuLu vIsI uILernuLII demokrusI dengun menekunkun purLIsIpusI wurgu sebuguI
komponen vung krusIuI. Keduu, gerukun sosIuI -duIum wujudnvu sebuguI jurIngun dun kouIIsI vung
dIbungunnvu- LeIuI menjudI uIuL duIum mempromosIkun perubuIun konsLILusI. KeLIgu, gerukun
sosIuI -duIum wujudnvu sebuguI keIompok-keIompok dun uLuu orgunIsusI-orgunIsusI musvurukuL
sIpII- LeIuI menjudI keIompok konsLILuen InLI durI PurLuI BuruI, sebuuI purLuI pembuIuru
demokrusI vung berIuIuun kIrI.

PeneIILIun HeIIer (zoo1) jugu mengenuII udunvu sInergI vung poLensIuI unLuru gerukun sosIuI
dengun purLuI kIrI-LenguI dI BruzII InI. DI pIIuk IuIn, GonzuIes (1;) dun OIdenburg (1)
menemukun buIwu Ornop berperun buIk duIum pemberduvuun musvurukuL vung berpenguruI
LerIudup pemerInLuIun IokuI dI IIIpInu. Lu berurLI kurung sekuuL upupun LeLup mumpu dILembus
dengun perencunuun vung muLung.

SLruLegI IuIn unLuk perubuIun vung demokruLIs uduIuI dengun menggunukun meLode-meLode
purLIsIpusI. DuIum beberupu kusus, suuLu meLode kIusus LeIuI menIngkuLkun kesudurun wurgu
neguru ukun Iuk-Iuk dun kewujIbunnvu. Beberupu Ornop dI IIIpInu LeIuI meIuLII peLugus-peLugus
pemerInLuIun duIum menggunukun meLode purLIsIpusI seperLI PRA (pcrticipction resecrch cction)
22
duIum perencunuun bersumu musvurukuL (IIIuL jugu BIuckburn & de Tomu, 18, unLuk reIIeksI
kusus vung sumu dI BoIIvIu sejuk dIkeIuurkunnvu the Lcu o[ Populcr Pcrticipction).

PrInsIpnvu, LIduk udu IumbuLun dun LunLungun vung berurLI bIIu sebuuI orgunIsusI gerukun mumpu
dun muu kreuLII mengguII dun Lerus-menerus menemukun meLode vung LepuL-gunu, perencunuun
vung muLung, munLup securu IdeoIogI dun gugusun, sekuIIgus memIIIkI sLruLegI vung eIekLII dun
eIIsIen. SemIsuI, meLode-meLode vung udu IurusIuI LepuL gunu (cppropricte) dengun kebuLuIun,
kupusILus, pengeLuIuun, dun sumber duvu durI komunILI ILu sendIrI.

InguvuI et cl. (1) LeIuI menveIIdIkI sejumIuI meLode purLIsIpusI vung dILerupkun oIeI
pemerInLuI IokuI dun Ornop dI BoIIvIu, ndIu, AIrIku SeIuLun dun nggrIs, seperLI report ccrds,
communitu rcdio, trcininq, micro-plcnninq cnd socicl cuditinq cnd communitu-bcsed
indicctors. Mereku menvImpuIkun buIwu ugur LeknIk purLIsIpusI dupuL berjuIun sebuguImunu
mesLInvu, 'LIgu kukI bungku` IurusIuI LersedIu. YuILu, (1) Lujuun penveIengguruun pemerInLuIun
Iurus jeIus (upukuI kILu mengIngInkun eIIsIensI, eIekLIIILus, uLuu ukunLubIIILus?); (z) pengeLuIuun
LenLung keIokuIun ILu sendIrI (upu suju sumberduvu uLuu kenduIu vung udu?); dun () memuIumI
LeknIk-LeknIk purLIsIpusI vung udu (upukuI LeInIk vung bersungkuLun LepuL gunu uLuu bIsu
berjuIun?).

AkIIrnvu perLunvuun-perLunvuun dI uLus dupuLIuI dIjuwub oIeI orgunIsusI dun komunILus gerukun
sosIuI bersungkuLun dengun senunLIusu LeLup mereIIeksIkun dIrI uLus kInerju kongkrIL vung
dIIukukun ugur mumpu merepresenLusIkun perjuungunnvu dI uLus jurgon demokrusI.


BAB IV
GIRAKAN SOSIAL BARL

PINAHLLLAN

sLIIuI Gerukun SosIuI Buru (GSB) uLuu Neu Socicl Motement (NSM) menunjuk pudu Ienomenu
gerukun sosIuI vung berkembung semenjuk perLenguIun 16o-un (SuIurko, zoo6). GSB sendIrI
sebuguI perkembungun LerkInI durI konsep gerukun sosIuI IudIr unLuk mengoreksI prInsIp-prInsIp,
sLruLegI, uksI uLuupun pIIIIun IdeoIogIs vung dIgunukun gerukun sosIuI dI musu sebeIumnvu. GSB
pudu eru ILu bunvuk LerjudI LeruLumu dI neguru-neguru muju, AmerIku SerIkuL muupun Eropu BuruL.
Neguru-neguru LersebuL LeIuI memusukI eru vung dIsebuL ekonomI puscu-IndusLrIuI (post-
industricl economu).

GSB dengun demIkIun merupukun dInumIku durI Ienomenu gerukun sosIuI ILu sendIrI. KuIuu
gerukun sosIuI LrudIsIonuI bIusunvu dIcIrIkun dengun Lujuun ekonomIs-muLerIuI sebuguImunu
LercermIn durI gerukun kuum buruI, GSB jusLru serIng mengIIndurI pIIIIun InI dun meneLupkun
Lujuun-Lujuun non ekonomIs-muLerIuI. NusI (zoo=) sebuguImunu dIkuLIp SuIurko (zoo6)
menvuLuun GSB IebII berpusuL pudu Lujuun-Lujuun nonmuLerIuI dun menekunkun pudu perubuIun-
perubuIun duIum guvu IIdup dun kebuduvuun durIpudu mendorong perubuIun-perubuIun spesIIIk
duIum kebIjukun pubIIk uLuu perubuIun ekonomI. Securu kongkrIL, gerukun-gerukun vung
mengungkuL Isu-Isu seperLI IIngkungun, unLI-perung, perdumuIun, IemInIsme, uLuu vung sejuk uwuI
LuIun 1oun muncuI duIum skuIu gIobuI vung dIkenuI sebuguI gerukun unLI-gIobuIIsusI (cnti-
qlobclizction motement), dun dun sejenIsnvu dImusukkun duIum kuLegorI GSB InI. DurI segI
moLIvusI dun vIsInvu suduI dupuL dIbedukun dengun jeIus gerukun sosIuI eru Iumu dun GSB InI.

BuIk gerukun sosIuI versI Iumu muupun GSB memIIIkI dusur-dusur Lujuun vung sumu, vuknI
keIngInun unLuk meIuIIrkun perubuIun sosIuI sebuguImunu dIcILu-cILukun. Numun demIkIun durI
perkembungun zumun, kemuncuIun GSB dIunggup bIsu mengIsI ruung-ruung kosong vung LIduk
LerperIuLIkun oIeI ugendu-ugendu gerukun sosIuI Iumu.

KARAKTIRISTIK GIRAKAN SOSIAL BARL

PemeIujurun LenLung GSB duIum kuILunnvu dengun muLerI gerukun sosIuI dI SekoIuI DemokrusI,
Progrum PenguuLun SImpuI DemokrusI dI KubupuLen MuIung, LenLu penLIng posIsInvu unLuk LIduk
23
suju memberIkun gumburun mengenuI uspek sLuLIs durI sebuuI gerukun sosIuI, jugu buguImunu
mengenuIkun uspek dInumIsnvu. GSB securu prInsIp bIsu dIIukukun LIduk suju duIum kerungku
gIobuI, meIuInkun penLIng unLuk mendesukkun Isu-Isu IokuI vung kurung mendupuL perIuLIun.

Eko PruseLvo vung dIkenuI sebuguI ukLIvIs ResIsL YogvukurLu duIum pemupurun penguIumunnvu
mengunuIIsIs kusus-kusus perebuLun ukses sumberduvu dI LunuI uIr unLuru penduduk IokuI dengun
perusuIuun muILInusIonuI, mIsuInvu dI Pupuu, sebuguI Ienomenu GSB vung berungkuL durI Isu-Isu
IokuI LenLung IIngkungun sumpuI pudu pengeIoIuun sumber uIum vung LImpung. Gerukun
musvurukuL Pupuu vung memroLes LenLung proses pengeIoIuun sumber uIum IokuI mendupuLkun
Lunggupun Iuus. ukLunvu, Luk uvuI buIkun gerukun InI jugu berujung pudu penggunuun curu-curu
kekerusun. TunLuLun keudIIun ekonomI jugu menjudI Isu penLIng dI buIIk berbuguI gerukun sosIuI
vung dIIukukun musvurukuL IokuI.

MenguLIp pendupuL Rujendru SIngI, PruseLvo (zoo6) menvuLukun beberupu kurukLerIsLIk umum
duIum GSB.

1. GSB menuruI konsepsI IdeoIogIs mereku pudu usumsI buIwu musvurukuL sIpII LenguI meIuruI;
ruung sosIuInvu menguIumI pencIuLun dun uspek musvurukuL sIpII LenguI dIgerogoLI oIeI
kemumpuun konLroI neguru. Kurenunvu, GSB membungkILkun Isu 'perLuIunun dIrI` komunILus
dun musvurukuL gunu meIuwun menIngkuLnvu ekspunsI upuruLus neguru: ugen-ugen
penguwusun dun konLroI sosIuI. Beberupu Isu vung serIng dIugendukun ke duIum GSB uduIuI
Iumpurun berugum perjuungun urbun, ekoIogIs, unLI oLorILurIun, unLI InsLILusIonuIIs,
IemInIsme, unLI rusIs, eLnIk dun regIonuI. DuIum konLeks InI muku medun perjuungunnvu bIsu
bergeruk meIInLusI wIIuvuI kerju LrudIsIonuI durI IndusLrI dun pubrIk, perLunIun, dun
peLernukun. GSB menverukun sebuuI kondIsI vung udII dun bermurLubuL bugI konsepsI
keIuIIrun, kedewusuun, dun reproduksI mukIIuk munusIu vung kreuLII dun berseIrIng dengun
uIum.
z. Securu rudIkuI GSB mengubuI purudIgmu MurxIs vung menjeIuskun konIIIk dun konLrudIksI
duIum IsLIIuI 'keIus` dun konIIIk keIus. PIkIrun ukudemIsI kIrI menvujIkun guguLun pudu sIsLem
pupurun MurxIs muLerIuIIs LenLung gerukun dun perubuIun duIum musvurukuL. SebuuI guguLun
uLus dIsIngkIrkunnvu Isu-Isu gender, ekoIogI, rus, kesukuun, dsb. MurxIsme memundung semuu
benLuk perjuungun sebuguI perjuungun keIus dun semuu benLuk pengeIompokun munusIu
sebuguI perkeIompokun keIus. Bunvuk perjuungun konLemporer seperLI unLI rusIsme,
perIucuLun senjuLu, gerukun IemInIs dun entironmentclism, bukunIuI perjuungun keIus dun
jugu bukun cermInun sebuuI gerukun keIus. Adu penoIukun umum 'purudIgmu keIus` sebuguI
'qenercl theoru` duIum IImu-IImu sosIuI. GSB mencurI juwubun uLus perLunvuun vung LerkuIL
dengun perdumuIun, perIucuLun senjuLu, poIusI nukIIr, perung nukIIr; vung berIubungun
dengun keLuIunun pIuneL (bumI), ekoIogI, IIngkungun; dun Iuk-Iuk ususI munusIu. KomILmen
mereku meIInLusI purudIgmu keIus dun meIumpuuI keLIdukmumpuun penjeIusun muLerIuIIsLIk
MurxIs unLuk menjuwub gerukun buru konLemporer InI.
. MengInguL IuLur beIukung keIus LIduk menenLukun IdenLILus ukLor uLuu pun penopung uksI
koIekLII, GSB pudu umumnvu mengubuIkun modeI orgunIsusI serIkuL buruI IndusLrI (Gorz,
18z) dun modeI poIILIk kepurLuIun (AruLo, 181). Dengun beberupu pengecuuIIun seperLI
KeIompok HIjuu Jermun dun PurLuI HIjuu, GSB umumnvu meIIbuLkun poIILIk ukur-rumpuL,
uksI-uksI ukur-rumpuL, kerup memprukursuI gerukun-mIkro keIompok-keIompok kecII,
membIdIk Isu-Isu IokuI dengun sebuuI dusur InsLILusI vung dIbuLusI. Mereku meIuIIrkun
usosIusI demokruLIs LerorgunIsusI 'vung LerjuIIn duIum IederusI Ionggur pudu LIngkuL nusIonuI`
(CoIen, 18=). Dengun demIkIun GSB securu umum merespon Isu-Isu vung bersumber durI
musvurukuL sIpII, mereku membIdIk domuIn sosIuI 'musvurukuL sIpII` durIpudu perekonomIun
uLuu neguru, membungkILkun Isu-Isu seIubungun demoruIIsusI sLrukLur keIIdupun seIurI-IurI
dun memusuLkun perIuLIun pudu benLuk-benLuk komunIkusI dun IdenLILus koIekLII`.
q. Berbedu dengun gerukun sosIuI kIusIk, sLrukLur GSB dIdeIInIsIkun oIeI pIuruIILus cILu-cILu,
Lujuun, keIenduk, orIenLusI, dun oIeI IeLerogenILus busIs sosIuI. Merujuk TouruIne, dI musu
IuIu, kupusILus sebuuI musvurukuL unLuk mereproduksIkun dIrInvu uduIuI LerbuLus. u dIbuLusI
uLus perIILungun sebuuI jumInun meLu sosIuI mengenuI LuLunun sosIuI, uLurun IIuIIuI, Iukum-
Iukum uIum, evoIusI sejuruI, Lermusuk meLu sosIuI vung menunduI pengerLIun modernILus.
BenLuk-benLuk uksI dun gerukun sosIuI menjudI pIuruI, menupukI bunvuk juIur, mencILu-cILukun
berugum Lujuun, dun menvuurukun uneku kepenLIngun.
24

DuIum konLeks IImu sosIuI, Ienomenu GSB InI menjudI perbIncungun IunguL. SuIurko (zoo6)
menvuLukun buIwu puru uIII sendIrI LeIuI mengumuLI gejuIu GSB InI securu InLensII. HusIInvu
dIkuLukun buIwu duIum komunILus IImu sosIuI, GSB dIpuIumI sebuguI duu IuI.

1. GSB dIpuIumI sebuguI suuLu LIpe gerukun sosIuI vung memIIIkI LumpIIun kurukLer vung buru
dun unIk.
z. AkumuIusI pengeLuIuun vung dIIusIIkun durI rIseL LenLung GSB LeIuI membuwunvu kepudu
sLuLus sebuguI suuLu purudIgmu (curu pundung LerIudup suuLu subvek permusuIuIun) duIum
memuIumI kenvuLuun sosIuI ILu sendIrI (PIcIurdo, 1;; SIngI, zoo1). SLuLus sebuguI
purudIgmu InI LeIuI memIcu perdebuLun InLeIekLuuI vung bersemunguL dI kuIungun puru uIII
IImu sosIuI.

KenduLI serIng dInvuLukun kemuncuIunnvu dI neguru-neguru pos-IndusLrI, LIduk bIsu dIIIndurI
kenvuLuun buIwu kurukLerIsLIk vung meIekuL pudu GSB InI jugu mewurnuI gerukun-gerukun dI
neguru berkembung. Puru uIII LeIuI mengkujI buIwu dI berbuguI neguru sedung berkembung
mengenuI Ienomenu GSB InI. HusIInvu mereku menemukun udunvu LIpe gerukun sosIuI vung
kurung IebII sumu, meskIpun IuLur (settinq) dun konLeks perkembungun musvurukuL puscu-
IndusLrIuI beIum LerjudI dI neguru-neguru LersebuL.

nIIuI kesImpuIun vung jugu dIumbII SIngI (zoo1) buIwu GSB bukun Iunvu
LerjudI dI neguru-neguru BuruL suju, LeLupI jugu berIungsung dI neguru-neguru
berkembung. Gerukun-gerukun IIngkungun, IemInIsme, Iuk ususI munusIu, perdumuIun, dun
sebuguInvu, vung bIusu meIekuL pudu GSB, Lerus berIungsung buIk dI neguru-neguru muju muupun
dI neguru-neguru berkembung.

DurI segI purLIsIpun uLuu ukLor GSB, SuIurko(zoo6) menvuLukun buIwu mereku berusuI durI
berbuguI busIs sosIuI vung meIInLusI kuLegorI-kuLegorI sosIuI seperLI gender, pendIdIkun, okupusI
dun keIus. Mereku LIduk LerkoLukkun pudu penggoIongun LerLenLu seperLI kuum proIeLur, peLunI,
dun buruI, sebuguImunu ukLor-ukLor gerukun sosIuI Iumu vung bIusunvu meIIbuLkun kuum murgInuI
dun LeruIIenusI sebuguImunu serIng LerjudI duIum purudIgmu perjuungun keIus versI Murx. DuIum
IuI InI puru ukLor GSB berjuung meIInLusI sekuL-sekuL sosIuInvu demI kepenLIngun kemunusIun
(SIngI, zoo1).

TerdupuL kesun buIwu ukLor GSB umumnvu berusuI durI kuIungun keIus menenguI buru (the neu
middle clcss). Mereku vung Lermusuk duIum keIompok InI umumnvu LIduk LerIkuL oIeI moLII-moLII
keunLungun korporusI dun LIduk bergunLung pudu dunIu korporusI unLuk keIungsungun IIdup
mereku. Mereku umumnvu bekerju dI sekLor-sekLor vung sunguL bergunLung pudu beIunju neguru
seperLI kuum ukudemIu, senImun, ugen-ugen peIuvunun kemunusIuun, dun mereku umumnvu
merupukun kuum LerdIdIk (PIcIurdo, 1;, SuIurko, zoo6).

ebII Iengkup OIIe menvuLukun buIwu ukLor uLuu purLIsIpun GSB berusuI durI LIgu sekLor uLumu:

1. KeIus menenguI buru,
z. Unsur-unsur keIus menenguI Iumu (peLunI, pemIIIk Loko, dun pengIusII kurvu senI), dun
. Orung-orung vung menempuLI posIsI pInggIrun vung LIduk LerIuIu LerIIbuL duIum pusur kerju,
seperLI muIusIswu, Ibu rumuI Lunggu, dun puru pensIunun.

MemuIumI LIpoIogI, ukLor dun kurukLerIsLIk GSB dI uLus, buguImunupun jugu bIsu dInvuLukun buwu
GSB uduIuI sebuuI LIpe gerukun sosIuI. GSB IudIr unLuk mengIsI ruung-ruung kosong vung IupuL
durI peIuLIun ugendu gerukun sosIuI kIusIk. Adunvu prInsIp, vIsI, moLIvusI dun Lujuun berbedu
dIbundIngkun dengun gerukun sosIuI Iumu pudu ukIIrnvu jugu meIuIIrkun sLruLegI dun uksI vung
buru duIum Ienomenu GSB InI. TukLIk pengorgunIsusIun dun sLrukLur GSB jugu menguIumI
pemburuun seIrIng dengun kebuLuIun uksI mereku.




25
KRITIK TIRHAAP PIRJLANGAN KILAS

Yung cukup penLIng dILekunkun duIum GSB InI uduIuI cuLuLun dun LInjuuun krILIsnvu LerIudup
seguIu gerukun vung berdusurkun pudu perjuungun keIus sebuguImunu dIcILu-cILukun Murx. HuI InI
LerjudI kurenu pudu dusurnvu GSB muncuI sebuguI respon uLus benLuk-benLuk gerukun sosIuI
konLemporer dI neguru-neguru BuruL vung berkuIL dengun berkembungnvu suuLu dunIu puscu-
modern uLuu puscu-IndusLrIuI (PIcIurdo, 1;).

HuI InI seIurus dengun krILIk Lujum MuurIce Duverger (zoo) LerIudup konsep keIus vung
dIkemukukun oIeI KurI Murx. AIIIun duIum cuLuLun pembuku unLuk kurvu Duverger, Sosioloqi
Politil, menvuLukun Lujumnvu unuIIsIs Duverger uLus konsep-konsep LeorI Murx. Lu dupuL dIIIIuL
keLIku Duverger membuIus LenLung keguguIun Murx memberIkun suuLu deIInIsI vung jeIus LenLung
upu vung sebenurnvu dIu muksudkun sebuguI `keIus` ILu. TIduk dILemukun duIum LuIIsun-LuIIsun
KurI Murx LenLung deIInIsI `keIus` ILu.

HuI InI cukup uneI kurenu Murx dIkenuI orung vung LeIuI berIusII memberIkun dokLrIn menduIum
LenLung perjuungun keIus. TeLupI LernvuLu duIum konLeks InI KurI Murx Iunvu berIusII meIukIskun
gumburun umum LenLung upu vung dIsebuL sebuguI perjuungun keIus LersebuL. Konsep perjuungun
keIus duIum pundungun KurI Murx uduIuI bugIun durI perjuungun meIuwun penIndusun kuum
borjuIs vung berkonIIIk dengun kuum proIeLur. KurI Murx securu jeIus LeIuI guguI memberIkun
pundungun vung IebII menveIuruI dun ukLuuI, dI munu probIem keIIdupun munusIu LIduk meIuIu
berdusurkun uspek muLerIuIIsLIk. Murx duIum pundungun muLerIuIIsmenvu memberIkun kevukInun
seoIuI-oIuI persouIun munusIu Iunvu LerkuIL dengun ekonomI. DI suuL InI, puIum deLermInIsme
ekonomI semuLu LernvuLu bukun ukur persouIun. DI sInIIuI Murx guguI memberIkun pundungun
menveIuruI LenLung IukLor kemunusIuun.

BIsu dIberIkun cuLuLun krILIs uLus konsep perjuungun keIus, keLIku Murx meIeLukkun buIwu sumber
perLenLungun uLumu duIum poIILIk uduIuI perLenLungun keIus. DI suuL vung sumu Murx LeIuI
meIuIuIkun uspek-uspek IuIn. DuIum kondIsI Eropu pudu ke-1 bIsu judI perLenLungun keIus uduIuI
sumber uLumu konIIIk, numun IuI vung sumu duIum konLeks perLenLungun poIILIk LIduk LerjudI dI
musu kInI. Bunvuk IukLor vung LerkuIL sebuguI pemIcu konIIIk poIILIk.

GSB IudIr unLuk memberIkun pemuIumun vung IebII IoIIsLIk LenLung upu vung bIsu dun
seIurusnvu dIIukukun duIum gerukun sosIuI unLuk meruII keudIIun sosIuI. Unsur kemunusIuun
LerIIIuL mendomInusI berbuguI uksI IokuI dun gIobuI duIum ureu GSB. Agendu-ugendu kemunusIuun
vung IudIr beIukungun pusLI LIduk bIsu dIpecuIkun jIku Iunvu berkuLuL pudu konsep perjuungun
keIus sebuguImunu kevukInun Murx. DI musu kInI, dIbuLuIkun sesuuLu vung IebII buru dun
menvegurkun, vung sesuuI dengun konLeks zumun sebuuI gerukun sosIuI.

Securu jeIus Duverger menvuLukun buIwu LeorI MurxIs memung memIIIkI kekuuLun duIum
membukLIkun buIwu perjuungun keIus uduIuI IukLor-IukLor IukIkI duIum unLugonIsme poIILIk.
TeLupI konsep InI IemuI kurenu Murx mengubuIkun ruung, wukLu, domInun dun IukLor-IukLor IuIn
vung serIng dIunggupnvu sebuguI IukLor sekunder. DuIum sebuuI perLunvuun mengguguI, buIkun
duIum neguru-neguru muju seperLI dI Eropu BuruL uLuu AmerIku SerIkuL, bukunkuI keLImpungun
keIus LIduk IIIung? ArLInvu buIwu perjuungun keIus sendIrI uduIuI bugIun kecII durI pembuIusun
IebII Iuus LenLung upuvu memperbuIkI keIIdupun munusIu.

DuIum GSB menemukun konLeksnvu. Dengun mengusung ugendu-ugendu kekInIun LerkuIL musuIuI
IIngkungun, keLImpungun gender, perdumuIun dun sebuguInvu, dun dengun ukLor, sLruLegI dun
pemeLuun vung IebII buru, GSB berIusII memosIsIkun dIrInvu duIum suuLu gerukun vung memIIIkI
duvu desuk IebII IebuL dun eIekLII dIbundIngkun sekedur perjuungun keIus.

DI eru kekInIun, gerukun sosIuI buru jusLru bunvuk dIpIcu oIeI berkuusunvu rezIm pusur dun
IemuInvu neguru. DemokrusI dun pusur jusLru menvImpun perbeduun sekuIIgus perLenLungun
dusur. GSB, sebuguImunu dInvuLukun PruseLvo (zoo6) berIudupun dengun urus kekuuLun vung
kokoI semucum ILu. Kurenu ILuIuI dIrekomendusIkun unLuk mencupuI IusII vungIebII muksImuI
GSB perIu jugu menggubungkun berbuguI kekuuLun vung berbusIs pudu berbuguI IupIsun keIus
sosIuI unLuk mendorong uruI perubuIun vung IebII progresII.
26

ndIu uduIuI neguru vung serIng dIrujuk sebuguI negerI dI munu bunvuk GSB IudIr. Nurmudu
BucIuo AnIon (Gerukun PenveIumuLun Nurmudu, uLuu vung dIsebuL dengun NBA) merupukun
gerukun vung menoIuk konsLruksI wuduk sepunjung SunguI Nurmudu. Hubungun musvurukuL
dengun Nurmudu, bukun suju Iubungun uIumIuI meIuInkun menvImpun roI spIrILuuI vung duIum.

HuI InI LIduk berbedu dengun orung Pupuu vung menvebuL LunuI mereku seperLI susu bu vung
memIIIkI keduIumun dun Iubungun buLInIuI. MusvurukuL sekILur Nurmudu membundIngkun sunguI
InI dengun vung IuIn, duIum IsLIIuI mereku, MuLsvu Purunu berkuLu buIwu segenup dosu LerbusuI
dengun mundI LIgu kuII dI SuruswuLI, LujuI kuII dI Yumunu, sekuII dI Gunggu, LupI cumu meIIIuL
Nurmudu suju cukup unLuk mengumpunI seseorung durI seguIu dosu (uuzI, ed., zoo6).

Gerukun InI mengguguL dun membuuL gungguun poIILIk LerIudup kebuIuLun Lekud pembungunun
sumbII menvusun LukLIk pembungunun uILernuLII. Dengun berunggoLukun keIompok ukLIvIs vung
LerdIrI durI berbuguI kuIungun, muku gerukun InI muIuI menjuIunkun perIuwunun uLus provek
Nurmudu IewuL berbuguI mucum uksI. AkIIrnvu sLruLegI dun LukLIk vung nIr kekerusun InI LeIuI
membuuL gerukun Nurmudu mendupuL dukungun, pengIurguun sekuIIgus kemenungun vung nvuLu.

DuIum conLoI-conLoI demIkIun, bukunIuI perjuungun keIus vung sedung LerjudI, meIuInkun
perjuungun unLuk membeIu upu vung dIvukInI sebuguI mIIIknvu. Securu IukIkI proses kemunusIuun
vung LerjudI dI sInI berusuIu unLuk meIukukun krILIk Lujum LerIudup gIobuIIsusI vung serIng
berLInduk uLus numu ekonomI semuLu.

GSB, PIRLBAHAN SOSIAL AN IMOKRASI

Gerukun sosIuI LeIuI berkembung seIrIng dengun dInumIku zumun. ModeI, sLruLegI dun Isu vung
dIkembungkun seIuIu berbedu unLuru zumun suLu dengun zumun IuInnvu. Noer uuzI duIum
Gerclcn-qerclcn Rcluct Dunic Ketiqc bIsu menjeIuskun IuIIrnvu gerukun sosIuI buru puIIng
LIduk bIsu dIpeIujurI durI sILuusI puscu Perung DunIu Keduu vung prukLIs mengubuI susunun dun
kuLegorIsusI neguru-neguru dI dunIu. uIu muncuIIuI proLes sosIuI buru vung meIuIIrkun gerukun
sosIuI vung LIduk LerbuLus pudu Isu buruI, meIuInkun meIuus ke berbuguI LunLuLun dI berbuguI IeveI
dun uspek.

BeIujur LenLung gerukun sosIuI duIum konLeks InI jugu membuuL kILu bIsu beIujur LenLung sebuuI
keIompok vung bernumu ZupuLIsLu. u merupukun keIompok puru peLunI vung LerbenLuk sejuk
1qoun dI IuLun ucundon dI pInggIr GuuLemuIu dun menenLung pemerInLuIun kurenu merusu
mendupuLkun keLIdukudIIun. Gerukun InI berIusII menekun dun membuuL pemerInLuI unLuk
memIkIrkun uIung buguImunu mencIpLukun sLrukLur sosIuI ekonomI vung IebII udII.

GSB berorIenLusI pudu sebuuI proses dun IusII sekuIIgus vung nIr kekerusun. Gerukun sosIuI perIu
mengedepunkun LerjudInvu dIuIog, dun mengIIndurkun semuksImuI mungkIn uspek kekerusun.
OrIenLusI gerukun sosIuI uduIuI LercIpLunvu LuLunun vung IebII berkeudIIun sosIuI. TenLu suju vIsI
vung dIembun uduIuI sebuuI perubuIun sosIuI (socicl chcnqe) durI vung semuIu suruL bernuunsu
ekspIoILusI menuju keseImbungun vung reIuLII bIsu memuuskun semuu komponen. DuIum
kIusunuI perubuIun sosIuI, LercIpLunvu kondIsI buru duIum konLeks perubuIun InI bIsu dIcIpLukun
dengun mengIIndurkun semuksImuI mungkIn konIIIk dun kekerusun.

Duu konsep besur perubuIun sosIuI bIsu dIpeIujurI durI, puIIng LIduk, duu LeorI uLumu LeorI
perubuIun sosIuI (AppeIbuum, 1;8). ApukuI sebuuI gerukun sosIuI mengunuL dun seIrIng dengun
gugusun konIIIk uLuu sebuIIknvu. BIsu kILu peIujurI buIwu puru uIII LeorI konIIIk mengunggup
orgunIsusI-orgunIsusI sosIuI muncuI sebuguI respon LerIudup keIungkuun sumber duvu vung
dIIngInkun. MenuruL Murx, sumber-sumber duvu InI IukIkuLnvu bersIIuL ekonomIs - vuILu surunu-
surunu unLuk bersubsIsLensI, uLuu Iuk mIIIk securu umum.

TeknoIogI ukun menenLukun buguImunu sumber duvu LersebuL dIekspIoILusI dun jugu menenLukun
orgunIsusI sosIuI vung puIIng cocok dengun ekspIoILusI LersebuL. SemenLuru DuIrendorI uduIuI
orung vung seLuju dengun pendekuLun InI, numun Iu mengunggup sumber duvu vung Iungku sebuguI
kekuuLun durIpudu sebuguI sebuuI kepemIIIkun, dun menerupkun unuIIsIs InI LerIudup LIup
27
perkumpuIun vung dIkoordInusIkun berdusurkun perInLuI durIpudu LerIudup musvurukuL securu
umum. TeorI konIIIk meIIIuL dI munu-munu LerdupuL sumber keLIduksLubIIun. Kurenu ILu,
perubuIun ukun LerjudI sebuguI IusII konIIIk. TercIpLu LeorI permuInun (qcme theoru) dun ukun
dIsebuL sebuguI sebuuI sILuusI IubIs-IubIsun (zero-sum situction).

DuIum kIusunuI LeorI ekuIIIbrIum dun evoIusI dIdusurkun pudu usumsI-usumsI meLuLeoreLIs
seperLI musvurukuL ILu reIuLII LeLup dun sLubII dun memIIIkI konsensus nIIuI dI unLuru puru
unggoLunvu. Gerukun sosIuI duIum LeorI InI ukun IebII menLILIkberuLkun pudu uspek kompromI
unLuk suIIng berbugI ukses unLuru vung menunLuL dun vung dILunLuL.

TerIepus durI duu pundungun besur duIum kIusunuI perubuIun sosIuI LersebuL, GSB jeIus memIIIkI
konLrIbusI besur bugI pendIdIkun sosIuI poIILIk musvurukuL. TeruLumu LenLung buguImunu curu
berdemokrusI, menvumpuIkun pendupuL, proLes, menunLuL dun vung puIIng mendusur serLu
penLIng uduIuI kesudurun LenLung Iuk dun kewujIbun.

DuIum konLeks demokrusI, kesudurun ukun Iuk dun kewujIbun ILuIuI LuIung punggung penegukun
demokrusI. Tuk LerIILung bunvuknvu gerukun sosIuI vung berskuIu IokuI vung menunLuL penguusu
IokuI unLuk memberIkun keudIIun uLus musvurukuL seLempuL. DI unLuru gerukun ILu udu vung
berIusII mencupuI mIsI, udu vung beIum muksImuI.

AIum demokrusI LeIuI membuku peIuung seIuusnvu unLuk menvumpuIkun pundungun, pIIIIun dun
uILernuLII-uILernuLII IuIn. Pundungun muInsLreum kInI sedIkIL demI sedIkIL muIuI dIubuIkun.
MusvurukuL dengun berbuguI keIompok vung udu dI duIumnvu LerdIdIk unLuk memproLes seguIu
sesuuLu vung dIunggupnvu LIduk udII dun LIduk memuLuII uspek-uspek kemunusIuun. Dengun
uIusun-uIusun vung IogIs, dIsusun sebuuI rencunu unLuk meIuwun dun menenLung sebuuI
Ienomenu vung berLenLungun dengun kemunusIuun dun menvuIuII keudIIun sosIuI.

DemokrusI memperoIeI dukungun dun kekuuLun vung Iuur bIusu durI ukLIvILus musvurukuL sIpII
(citil societu) vung mengguIung kekuuLun unLuk memproLes, buIkun membungkung. EIekLIvILusnvu
LIduk Iunvu pudu skuIu IokuI uLuupun nusIonuI, LrunsnusIonuI buIkun pudu skuIu InLernusIonuI.

Bunvuk sLudI bermuncuIun pudu eru 18oun LeruLumu mengenuI GSB dI dunIu BuruL kIususnvu dI
wIIuvuI Isu `IIjuu` dun perdumuIun (CoIen, 18=; TouruIne, 18=` MeIuccI, 18=; WIgnuruju, 1,
Huvnes, zooo). SebuguImunu dInvuLukun TouruIne (Huvnes, zooo) buIwu Lumpuknvu GSB ILu
merupukun LIgu IuI pokok vung suIIng LerkuIL:

1. GSB memperkenuIkun sesuuLu vung `buru` securu kuuIILuLII dun membedukun dIrI dengun
gerukun sosIuI kIusIk, dun LeruLumu menuruI perIuLIun pudu Isu keudIIun sosIuI dun ekonomI.
z. GSB IebII bunvuk berbIcuru mengenuI Isu sosIuI
. GSB serIng merupukun keIompok-keIompok vung membenLuk unsur gerukun IebII besur.

SemenLuru Audu (Huvnes, zooo) menvuLukun buIwu GSB seIuIu menunLung stctus quo, mereku
kebunvukun orung-orung vung unLIsIsLem, menverukun dun memudukun LunLuLun ukun perubuIun
LuLunun sosIuI, poIILIk dun ekonomI. HuI InI vung menvebubkun GSB berusuIu mencupuI perubuIun
LIngkuL LInggI, LerLunum dun berusuI durI persepsI vung benur duIum sebuuI musvurukuL.

TenLung LunLungun LerIudup sLuLus quo ILu jugu dILekunkun oIeI CoIen (18=). MenuruLnvu GSB
berusuIu unLuk membungun IdenLILus sosIuI buru, mencIpLukun ruung demokrusI bugI uksI sosIuI
vung oLonom dun menuIsIrkun kembuII normu dun membenLuk uIung Iembugu-Iembugu. GSB
dengun demIkIun dIpundung sebuguI reuksI LerIudup munIIesLusI modernIsusI kuILuruI, LeknoIogIs
dun InsLILusIonuI vung berusuIu unLuk mendomInusI pundungun sosIuI poIILIk buru dI sebugIun
besur dunIu (Huvnes, zooo).

DuIum konLeks perkembungun dun geIombung demokrusI dI dunIu, MurkoII (zooz) dengun buIk
meIukIskun buIwu gerukun-gerukun sosIuI vung berbedu LIpenvu LeIuI LerbukLI securu eksLrIm
bersIIuL bergeruk (mobile) dun buIkun meIewuLI buLus-buLus nusIonuI dengun muduI. SeLIduknvu
udu empuL LIpe gerukun sosIuI vung bIsu dILIru dI LempuL IuIn:
1. DuIum IuI Ide-Idenvu
28
z. DuIum IuI pembenLukun uksI pubIIk
. DuIum IuI pengorgunIsusIun surunu
q. DuIum IuI penggunuun sImboI uLuupun sIogun (MurkoI, zooz).

Perkembungun GSB vung semukIn muruk dI berbuguI beIuIun dunIu suduI menegusIkun posIsI dun
`IdenLILus` neguru vung serIng dIkeIompokkun sebuguI neguru muju dun LerbeIukung, neguru kuvu
dun berkembung. GSB LeIuI LumbuI bukun suju kurenu sILuusI dun kondIsI uLuupun keuduun
ekonomI suuLu neguru. GSB LumbuI seIrIng dengun keIngInun mewujudkun demokrusI vung
semukIn meIuus dI berbuguI wIIuvuI.

DurI sInIIuI LumbuI puruIeI unLuru ugendu-ugendu vung dIusung oIeI berbuguI keIompok GSB --
vung dImoLorI oIeI orung-orung dengun kesudurun sosIuI IebII LInggI dIbundIngkun musvurukuL
umumnvu--, gerukun demokrusI -vung dImoLorI oIeI kuum demokruL dun dIdukung oIeI
musvurukuL wurgu-serLu keIngInun unLuk mempercepuL dun uLuu mendorong perubuIun sosIuI ke
uruI vung IebII buIk. KeLerkuILun unLuru GSB dun LunLuLun demokrusI LIduk puLus, dun LIduk
LerIuIungI oIeI kekuuLun poIILIk sekuIIpun. HuI InI LerjudI kurenu GSB serIngkuII jusLru mengecum
LIndukun-LIndukun kekerusun -sebuuI LIndukun vung serIng dIjudIkun oIeI penguusu poIILIk
sebuguI pIIIIun eIekLII.

PINLTLP

GSB LeIuI memberIkun pIIIIun IebII Iengkup dun eIekLII unLuk memperbuIkI kuuIILus keIIdupun
kemunusIuun. GSB menonjoIkun uspek keudIIun vung dIruII LIduk Iunvu duIum runuI vung sempIL,
meIuInkun memperIebur ke duIum uspek-uspek IuIn vung kurung dIperIuLIkun.

GSB memberIkun uILernuLII IuInnvu bugI skemu buru bugI gerukun sosIuI duIum pengerLIun IebII
Iuus. Dengun memperIebur cukupun musuIuI dun mendusurkun probIem kemunusIuun sebuguI
InLIsurI, GSB bIsu menjudI uILernuLII IuIn, meskIpun bukun suLu-suLunvu.

MeskIpun LIduk sesemuruk vung LerjudI dI pusuL-pusuL IbukoLu (IbukoLu neguru uLuu provInsI) dI
wIIuvuI KubupuLen MuIung jugu suduI berLumbuIun keIompok-keIompok sosIuI vung bergeruk
duIum wIIuvuI vung spesIIIk dun persIs sebuguImunu dIkuLegorIkun duIum wIIuvuI GSB dI uLus.
TeIuI bermuncuIun keIompok-keIompok vung Iokus memperjuungkun keseLuruun gender,
IIngkungun uLuu Iuk ususI munusIu. KeIudIrun keIompok-keIompok InI boIeI judI dIdorong oIeI
keIompok-keIompok GSB vung suduI mupun dun memperIuus uksInvu dI dueruI, seperLI WuIunu
Ingkungun HIdup (WAH) dun IuInnvu, jugu serIng LumbuI kurenu InIsIuLII IokuI. TeLupI kurenu
desukun unLuk securu kreuLII menggugus Isu-Isu IokuI serLu meneLupkun ugendu-ugendunvu musII
kurung InLensII upubIIu dIbundIngkun dengun dueruI sebeIuInvu, mIsuInvu KoLu MuIung uLuu KoLu
Surubuvu.

KeLIku keIus dun sLruLu sosIuI dun dogmu IdeoIogI dIcopoL duIum punggung puru ukLor peIuku
gerukun sosIuI, IuI InI suduI memberIkun keunLungun Iuur bIusu unLuk mengeIekLIIkun pencupuIun
sebuuI Lujuun. BuIkun kuum ugumuwun pun merusu perIu bergubung, mIsuInvu, unLuk
mendesukkun LuLu dunIu buru vung IebII udII. Lu bIsu dIIIIuL keLIku perLemuun WTO dI Hongkong
zoo= ukun dImuIuI, berbuguI keIompok KuLoIIk InLernusIonuI berkumpuI unLuk memperjuungkun
pembuburun WTO.

WIbowo (zoo6) meIukIskun gumburun suIuI suLu GSB duIum skuIu InLernusIonuI vung cukup
mencengungkun vung LerjudI pudu November 1 duIum sebuuI perIsLIwu vung dIsebuLnvu
sebuguI The cttle o[ Secttle. Tuk dIdugu sebuuI gerukun proLes InLernusIonuI vung dImoLorI
keIompok SM berIusII mengguguIkun sebuuI perLemuun InLernusIonuI vung dIsponsorI oIeI
neguru udIduvu. Mereku sendIrI Luk menvudurI buIwu gerukun ILu membuwu IusII dI munu
perLemuun LIngkuL LInggI World Trcde Drqcnizction (WTO) guguI mengumbII kesepukuLun. ProLes
ILu sendIrI dIdusurI krILIk kerus, beLupu WTO LeIuI mencIpLukun keLIdukdIIun vung serIus unLuru
neguru mIskIn dun neguru kuvu.

BugI gerukun sosIuI seIuruI dunIu, keguguIun sIdung WTO dI SeuLLIe merupukun sebuuI
kemenungun cunLIk vung menunduI muncuInvu sebuuI eru buru gerukun sosIuI dunIu. Kurung IebII
29
ruLusun rIbu orung vung mewukIII gerukun sosIuI dI seIuruI dunIu durI neguru muju, berkembung
dun neguru mIskIn; durI seIuruI keIus musvurukuL, buIk keIus pekerju, keIus menenguI, musvurukuL
desu (peLunI dun musvurukuL uduL) uLuupun musvurukuL koLu (gerukun IIngkungun IIdup dun
gerukun perempuun) dun durI IumpIr seIuruI IdeoIogI bersuLu pudu unLuk menenLung urogunsI
suuLu Iembugu dunIu vung keIuur durI munduLnvu dun berLInduk sebuguI poIIsI IuIuIInLus dunIu
unLuk perdugungun (www.wuIII.or.Id).

DuIum IuI InI vung uLumu bukunIuI keguguIun sIdung WTO ILu sendIrI, kurenu musII bIsu
dIperdebuLkun upukuI keguguIun SeuLLIe dIsebubkun Lekunun puru pendemo, IobI-IobI mereku
uLuukuI ILu dIsebubkun oIeI konLrudIksI dun perLenLungun dI unLuru deIegusI sIdung. Yung puIIng
penLIng dI sInI jusLru IuIIrnvu sebuuI eru buru gerukun sosIuI.

Apu vung bIsu dIpeLIk duIum pembuIusun mengenuI GSB InI bukun semuLu-muLu pudu curu dun
sLruLegI sebuuI gerukun, meIuInkun pudu koreksI mendusur uLus purudIgmu vung seIumu InI
dIvukInI kebenurunnvu. KeLIku wIIuvuI gerukun sosIuI kIusIk serIng Lerjebuk uLuu dIjebukkun pudu
perebuLun kekuusuun poIILIk, sebeLuInvu LIduk udu jumInun upupun upukuI perjuungun ILu ukun
mengIusIIkun perbuIkun-perbuIkun pudu uspek keIIdupun munusIu securu umum. TIduk udu
jumInun udunvu perIuLIun serIus pudu keberIunjuLun ekoIogIs, keseLuruun gender, muupun uspek-
uspek keudIIun sosIuI IuInnvu.

Puru ukLor GSB sendIrI (CIuus OIIe duIum SuIurko, zoo6) meIeLukkun posIsInvu dengun jeIus
duIum sebuuI penoIukun LerIudup busIs IdenLIIIkusI dIrI vung mupun, vung duIum buIusu poIILIk
serIng dIsebuL sebuguI `kIrI` uLuu `kunun`, `IIberuI` uLuu `konservuLII`. Puru ukLor GSB jugu LIduk bIsu
dIbedukun berdusurkun keIus, gender, suku, umur, IokuIILus, dun seLerusnvu.

WIIuvuI uksI-uksI GSB jugu meIInLusI buLus-buLus ureu, durI urus IokuI IInggu InLernusIonuI,
seIInggu mewujud menjudI gerukun LrunsnusIonuI. Tuk Ierun jIku sLruLegI dun curu mobIIIsusI
mereku pun bersIIuL gIobuI. su-Isu vung menjudI kepeduIIun GSB meIInLusI sekuL-sekuL bungsu dun
musvurukuL, buIkun meIInLusI dunIu munusIu, menuju dunIu uIumI. DuIum IuI InI, GSB
menumpukkun wujuI Lruns-munusIu dengun mendukung keIesLurIun uIum dI munu munusIu
merupukun suIuI suLu bugIunnvu.


BAB V
KONTIKSTLALISASI ANALISIS GIRAKAN SOSIAL LNTLK PINGLATAN
IMOKRASI

PINAHLLLAN

SebuguI sebuuI gerukun unLuk mencupuI cILu-cILu vung LeIuI Lerumuskun uLuu dIrumuskun
bersumu duIum pIkIrun musIng-musIng, dun puru peIukunvu merusu memIIIkI kesumuun Iuk dun
Lunggungjuwub uLus sebuuI Isu vung LerungkuL uLuu dIungkuL, sebuuI gerukun sosIuI bIsu memIIIkI
purLIsIpun vung jumIuInvu kecII IInggu juLuun. SuIurko (zoo6) menjeIuskun buIwu sebuuI
gerukun sosIuI bIsu beroperusI duIum buLus-buLus IeguIILus suuLu musvurukuL, dun bIsu jugu
bergeruk securu IIeguI uLuu sebuguI keIompok `buwuI LunuI` (underqround qroups). TeLupI jeIusnvu
mereku IebII bunvuk merupukun keIompok vung menekun suuLu vung dIunggup sebuguI
kemupunun.

BuguImunu sebuuI cILu-cILu, kepenLIngun uLuupun mIsI bersumu bIsu dIIuIIrkun securu cepuL dun
menjeImu menjudI suuLu gerukun merupukun buIun dIskusI cukup penLIng duIum membuIus
gerukun sosIuI. Yung jeIus, sebuuI Isu uLuu permusuIuIun vung LerjudI LenLu bukunIuI sesuuLu vung
duLung LIbu-LIbu. SuuLu perIuwunun seIuIu dIdusurkun pudu IukLu sosIuI vung LerjudI. PerIuwunun
LerIudup rezIm Orde Buru dIdusurkun pudu IukLu semukIn Lergusurnvu Iuk-Iuk sIpII oIeI neguru
duIum berbuguI benLuk, dun semukIn kerusnvu rezIm neguru mengekspIoILusI musvurukuL serLu
membendung kebebusun dun uspIrusI. Semuu IukLu InI mengkrIsLuI menjudI kesudurun bersumu
dun menjudI penenLu durI munu sebuuI gerukun dImuIuI.


30
BIBIRAPA KAJIAN RLJLKAN

DuIum konLeks ndonesIu, buku vung dILuIIs ArIeI BudImun dun OIIe TornquIsL (zoo1) LenLung
Altor Demolrcsi, Cctctcn tentcnq Gerclcn Perlcucncn di Indonesic, menjudI uILernuLII buIun
dIskusI vung buIk unLuk mereIIeksIkun kIusus ; kusus gerukun sosIuI pro demokrusI pudu musu
Orbu. BegILu puIu dengun IusII peneIILIun LenLung gerukun demokrusI pudu musu puscu Orbu, buku
vung dILuIIs A.E. PrIvono eL.uI. (zoo), Gerclcn Demolrcsi di Indonesic Pcscc-Soehcrto, menjudI
reIerensI vung menunjung.

SebeIumnvu sLudI-sLudI LenLung gerukun sosIuI dI ndonesIu suduI bunvuk bermuncuIun, vung
mengungkup dun mengunuIIsIs eksIsLensI, sLruLegI, pemeLuun, eIekLIvILus perjuungun dun berbuguI
LopIk IuInnvu mengenuI gerukun sosIuI. Cukup bunvuk dun bervurIusI sLudI-sLudI LenLung gerukun
sosIuI muupun keLerIIbuLun ukLor-ukLor gerukun sosIuI seperLI SM duIum mengunuIIsIs
perkembungun demokrusI dI ndonesIu.

BIsu dIcuLuL beberupu sLudI berIkuL InI: Bob S HudIwInuLu duIum The Politics o[ NGDs in
Indonesic: Detelopinq Democrccu cnd Mcncqinq c Motement (New York: RouLIedge Curzon,
zoo); MeuLIIu GunIe-RocImun duIum An Uphill Struqqle: Adtocccu NGDs Under Soehcrto's
Neu Drder (JukurLu: ub SosIo SP U, zooz).

DI LuIun sebeIumnvu, sLudI durI uImurIum Munsor ukII LenLung Mcsucrclct Sipil untul
Trcns[ormcsi Sosicl: Perqolclcn Ideoloqi LSM di Indonesic LuIun 16, uLuu LerdupuL puIu sLudI
durI KusLorIus SInugu, NGDs in Indonesic: A Studu o[ the Role o[ Non-Goternmentcl
Drqcnizctions in the Detelopment Process LuIun 1q; jugu kurvu PIIIIp J EIdrIdge, vung menuIIs
Non-Goternment Drqcnizctions cnd Democrctic Pcrticipction in Indonesic dI LuIun 1=. Tuk
Iupu LuIIsun LerkenuI durI Anders UIIIn LenLung Indonesic cnd the Third Wcte o[
Democrctizction: The Indonesic Pro-Democrccu Motement in c Chcnqinq World dI LuIun 1;.
Tuk Iupu buku VIcLor SIIuen (zoo6), Gerclcn Sosicl cru: Perlcucncn Komunitcs Lolcl pcdc
Kcsus Indorcuon di Tobc jugu bIsu menjudI reIerensI menurIk vung dIperIIIuLkun duIum kusus-
kusus gerukun sosIuI dI ndonesIu

Umumnvu mereku mengunuIIsIs proses demokruLIsusI dI ndonesIu vung dIgerukkun oIeI kuIungun
Iembugu swuduvu musvurukuL (SM) duIum sebuuI gerukun sosIuI. SLudI-sLudI LersebuL cukup
bunvuk membunLu kILu unLuk memberIkun pemeLuun vung buIk uLus perun SM duIum suuLu
gerukun sosIuI, serLu memuIumI konLeksLuuIIsusI unuIIsIs gerukun sosIuI duIum rungku
mewujudkun penguuLun demokrusI dI ndonesIu.

KONTIKSTLALISASI ANALISIS GIRAKAN SOSIAL

TILIk berungkuL gerukun sosIuI uduIuI the socicl question, bulcn the economic question, demIkIun
menuruL runcIs WuIono suuLu keLIku (Kompus, z1 JuII zoo=). Dengun demIkIun, usuI durI
gerukun sosIuI uduIuI muncuInvu IukLu keLIdukudIIun sosIuI duIum musvurukuL vung Iurus dIjuwub
dengun perubuIun sosIuI meIuIuI sebuuI uksI koIekLII.

DupuL dIkeLuIuI securu rIngkus, vung dImuksudkun dengun konLeksLuuIIsusI unuIIsIs gerukun sosIuI
uduIuI sebuuI pembuIusun vung mengkujI sejuuI munu konsep gerukun sosIuI sebuguImunu
dIpuIumI securu LeorILIk, menjeImu menjudI gerukun prukLIs dI Iupungun. Bunvuk kusus bIsu
dIpeIujurI, dun LerdupuL unuIIsIs vung LIduk serupu. PengerLIunnvu, berbuguI gerukun sosIuI LersebuL
LIduk LerIepus durI proses menerupkun, memodIIIkusI, memperbuIkI dun menvesuuIkun LeorI-LeorI
gerukun sosIuI vung udu duIum konsep dun kenvuLuun dI Iupungun.

Proses vung LerjudI dI Iupungun LIduk seIuIu sejuIun dengun vung udu duIum LeorI. Pun LIduk bIsu
dInuIIkun upu vung LerjudI dI Iupungun bukun merupukun suuLu pengIngkurun durI konsep gerukun
sosIuI vung dIbungun durI berbuguI gerukun sosIuI vung pernuI LerjudI. Adu LImbuI buIIk. UnLuk
suIIng meIengkupI.

31
DuIum konLeks gerukun demokrusI dI ndonesIu, suuLu mIsuI, ArIeI BudImun dun OIIe TornquIsL
(zoo1) sebuguImunu dIkuLIp SuIurko (zoo6) menvuLukun uspek kuncI durI poIILIk demokruLIsusI dI
ndonesIu vung LerdIrI durI LIgu pokok.

1. KondIsI poIILIk uLuu sLrukLur kesempuLun poIILIk. YuknI LenLung buguImunu puru ukLor
mengunuIIsIs kesempuLun bugI upuvu-upuvu pro-demokruLIs durI duIum sIsLem dun
kesImpuIun upu vung mereku LurIk durI sunu. DuIum IuI InI dIperLunvukun, upukuI puru
ukLor IebII suku bekerju durI duIum uLuu durI Iuur sIsLem vung dIukuI securu resmI, dun durI
sIsI munu (pusuL uLuu IokuI); dun upukuI mereku Iungsung LerIIbuL duIum poIILIk uLuu IebII
suku mempenguruIInvu securu LIduk Iungsung meIuIuI penguuLun musvurukuL sIpII.
z. JenIs Isu dun kepenLIngun vung dIpoIILIsusI oIeI puru ukLor. YuknI LenLung Isu dun
kepenLIngun vung LerkuIL dengun konsLILuen merupukun LILIk berungkuL vung penLIng duIum
suuLu gerukun demokrusI. DuIum kuILun InI beberupu dImensI vung penLIng dIperIuLIkun
uduIuI upukuI Isu dun kepenLIngun LersebuL berkuILun dengun kepenLIngun koIekLII
musvurukuL dun perspekLII IdeoIogIs uLuukuI IebII LerkuIL dengun kepenLIngun kIusus dun
Isu LungguI. DIkuILkun konsep [rcminq duIum sLudI gerukun sosIuI, IuI InI penLIng unLuk
menunjukkun buguImunu Isu dun kepenLIngun dIkeLenguIkun, upukuI duIum benLuk krILIk
dun LunLuLun, mIsuInvu LerIudup neguru, uLuukuI mereku sendIrI IkuL LerIIbuL duIum upuvu
mereuIIsusIkun kepenLIngun uLuu menveIesuIkun suuLu musuIuI, mIsuInvu meIuIuI kerju
swuduvu.
. SLrukLur mobIIIsusI. YuknI LenLung sLruLegI uLuu curu-curu puru ukLor mencobu memobIIIsusI
dun mengorgunIsusI musvurukuL. MenuruL TornquIsL, udu IImu meLode pengorgunIsusIun
musvurukuL vuknI:
u. PopuIIsme vung membuLuIkun pemImpIn vung kurIsmuLIs vung mewukIII perusuun dun
cILu-cILu musvurukuL Iuus dengun kepusLIun dIrI vung memungkInkun puru kuder dun
pengIkuLnvu mendupuLkun dukungun.
b. KIIenLeIIsme vung dIusosIusIkun dengun puru bos vung memIIIkI kupusILus unLuk
memberIkun perIIndungun sebuguI ImbuIun bugI Iuvunun dun dukungun.
c. Coruk LerLenLu durI kIIenLeIIsme vung dImodernIsusIkun dun bercoruk kurung
IndIvIduuIIsLIk duIum benLuk korporuLIsme neguru. nI LercIpLu munukuIu puru
pemImpIn mencobu memoLong juIur mobIIIsusI musvurukuL vung renLun dengun
memosIsIkun mereku dI beIukung seorung pemImpIn kIurIsmuLIs uLuu seorung puLron
vung berkuusu (vung bIsu berusuI durI purpoI uLuu SM) sebeIum Iu jugu
mengInLegrusIkun musvurukuL ke duIum poIILIk durI buwuI.
d. JurIngun vung merupukun curu uLumu unLuk mengInLegrusIkun musvurukuL ke duIum
poIILIk durI buwuI. JurIngun dIdusurkun pudu kepercuvuun uIumI musvurukuL dun
kesedIuun serLu kemumpuun sponLun unLuk berLurung meIuwun represI dun ekspIoILusI
meIuIuI jurIngun sejumIuI orgunIsusI Independen.
e. nLegrusI vung LerorgunIssusI, vung LumbuI dengun IdeoIogI poIILIk, orgunIsusI dun
Lemuun vung dIIusIIkun meIuIuI sLrukLur purLuI vung LerInLegrusI, serIkuL, dun Iembugu-
Iembugu swuduvu.

DurI keLujuI kusus gerukun pro-demokrusI vung dIdeskrIpsIkun dun
dIunuIIsIs duIum sLudI ArIeI BudImun dun OIIe TornquIsL (zoo1) uduIuI:
1. Gerukun peLunI Kedung Ombo
z. KonIIIk NIpuI dI Muduru
. Pemogokun buruI dI Medun
q. DemonsLrusI menenLung pembreIdeIun pers (MujuIuI Tempo)
=. 'PemberonLukun` suku Amungme dI Pupuu
6. Kusus PD pImpInun MeguwuLI uLuu perIsLIwu z; JuII 16 (KuduLuII),
;. Gerukun Megu-BInLung uLuu unLI-kunIngIsusI dI SoIo.

ALus LujuI kusus gerukun pro-demokrusI LersebuL, BudImun (zoo1) menurIk IImu kesImpuIun
berIkuL.
1. MeskIpun semuu gerukun ILu meIukukun perIuwunun LerIudup pemerInLuI vung oLorILer,
Iunvu ukLor-ukLor vung mengembungkun wucunu perjuungunnvu menjudI wucunu
demokruLIsusI, perjuungun LersebuL bIsu eIekLII dun berLuIun duIum kurun wukLu vung
punjung.
32
z. Gerukun vung meIembugukun perjuungunnvu securu proIesIonuI dun modern memIIIkI duvu
LuIun vung IebII punjung.
. JurIngun berIIngkup Iuus durI IIngkup IokuI, nusIonuI IInggu InLernusIonuI memuInkun
perun vung sunguL penLIng duIum upuvu memperkuuL gerukun perIuwunun.
q. TerdupuL suIIng keLerkuILun unLuru gerukun pro-demokrusI vung suLu dengun vung IuIn.
SebuuI gerukun mungkIn LIduk ukun mencupuI IusII vung dIperoIeInvu kuIuu LIduk
dIduIuIuI oIeI gerukun sebeIumnvu.
=. TIpe orgunIsusI dun kepemImpInun (LrudIsIonuI uLuu modern), beIum menunjukkun
penguruI nvuLu pudu gerukun pro-demokrusI. DI buwuI sIsLem poIILIk vung oLorILer, vung
dIunggup IebII penLIng uduIuI menvusun kekuuLun unLuk meIuwun uneku benLuk represI.
MusuIuI orgunIsusI dun kepemImpInun mungkIn ukun menjudI deLermInun keLIku gerukun
pro-demokrusI mengembungkun dIrInvu duIum LuLunun poIILIk vung IebII demokruLIs.

MengenuI keLuIunun suuLu gerukun sebuguImunu kesImpuIun perLumu, suuLu conLoI menurIk
dILunjukkun duIum LuIIsun VIcLor SIIuen (zoo6) vung unuIIsIs gerukun sosIuI buru dI Tobu SumosIr
LenLung kusus gerukun perIuwunun rukvuL LerIudup ndoruvon. DuIum buku InI, penuIIs
menunjukkun buIwu besurnvu represI dun Lekunun berupu Leror vung Lerus membuvungI
perjuungun musvurukuL BuLuk Tobu SumosIr InI, dun IuI InI LernvuLu Luk pernuI menvuruLkun
IungkuI unLuk Lerus muju bugI mereku demI mendupuLkun Iuk-Iuknvu. George Junus AdILjondro
duIum pengunLur buku LersebuL menvuLukun buIwu LIduk bunvuk gerukun perIuwunun rukvuL dI
nusunLuru vung bIsu berLuIun seIumu duu dusuwursu seperLI IuInvu perIuwunun rukvuL Tobu
SumosIr mengIudupI PT ndoruvon InI seIumu perIode 18-zooo.

BeIujur durI kusus-kusus LersebuL, IuI InI sejuIun dengun konsep-konsep dengun pemeLuun gerukun
sosIuI. SuIurko (zoo6) menvuLukun buIwu Lemuun-Lemuun LersebuL mengunLurkun kILu kepudu
perun deLermInun durI ukLor uLuu orgunIsusI gerukun. nI jugu vung dIkemukukun McAdum keLIku
menunjukkun buIwu pudu Iuse InLI gerukun, sLrukLur mobIIIsusI uLuu pengorgunIsusI gerukun
memuInkun perun menonjoI LerIudup duvu LuIun dun eIekLIvILus gerukun.

MengenuI LopIk serupu, duIum penjeIusun IuInnvu WuIvudI WInurjo duIum pemupurun
mukuIuInvu berLujuk Percn Altor dclcm Gerclcn Sosicl, duIum SekoIuI DemokrusI vung
dIseIenggurukun PuCDs Averroes dun KomunILus ndonesIu unLuk DemokrusI (KD) menvuLukun
IebII rIncI durI uspek mobIIIsusI sosIuI. Dengun menguLIp CIurIes TIIIv

(1;8) --vung
mengembungkun modeI mobIIIsusI duIum LIndukun koIekLII-- dInvuLukun buIwu the mcin
determincnts durI mobIIIsusI keIompok ILu meIIpuLI beberupu IuI.

1. OrgunIsusI
z. nLeres
. PeIuung uLuu uncumun
q. Kemumpuun keIompok duIum menvIkupI represI uLuu IusIIILusI.

Kemumpuun keIompok uLus LIndukun represI merupukun IungsI pokok uLus berbuguI sIIuL InLeres
vung muncuI. TIndukun koIekLII vung dIIukukun oIeI pembungkung (contender) uduIuI resultcnte
durI uspek-uspek kekuusuun (pouer), mobIIIsusI, peIuung (opportunitu), dun uncumun vung suIIng
berIudup-Iudupun dengun kepenLIngun vung udu. DI sInI TIIIv
(1;8)
membedukun unLuru sILuusI
revoIusIoner (retolutioncru situction) dun IusII vung revoIusIoner (retolutioncru out come).
SILuusI dIsebuL revoIusIoner keLIku beberupu jenIs LIndukun koIekLII vung meIuwun pusuL kekuusuun
uduIuI jeIus. JenIs LIndukun ILu dupuL berupu demonsLrusI, kerusuIun, gerukun sosIuI, retolt,
perung sIpII, uLuu munIIesLusI unLugonIsme IuIn LerIudup neguru.

Beberupu musuIuI vung mengIumbuL dI Iupungun seperLI musuIuI sLrukLur sosIuI dIIukIskun
dengun buIk oIeI ung dun ung (GenevIe, 1;;; WuIvudI, zoo6). DInvuLukun buIwu ukLor
gerukun serIng mengIudupI persouIun sLrukLur dI IIngkungunnvu. Adupun musuIuI sLrukLuruI vung
serIng muncuI sebuguI berIkuL:
1. ReguIusI unLuru pemImpIn dun pengIkuL
2. Pengembungun LIpe kepemImpInun vung LepuL
3. PenenLuun IIrurkII pemImpIn dun IungsIonurIs
4. PengorgunIsusIun sLuI
33
5. KoordInusI Iubungun dI unLuru uneku keIompok vung udu duIum gerukun
6. PenguLurun krILerIu bugI unggoLu penuI dI duIum keIompok InLI, Lermusuk dI duIumnvu
Lugus dun kewujIbun keunggoLuunnvu
7. KoordInusI ukLIvILus gerukun dI duIum kesepukuLunnvu dengun keIompok IuIn dun orung
Iuur, vuknI vung berkuILun dengun pengembungun dun eksekusI sLruLegI dun LukLIk.

TujuI musuIuI LersebuL IukLuuI dI Iupungun. Puru ukLor gerukun sosIuI serIng merusu kesuIILun
meIukukun pengorgunIsusIun LIduk Iunvu LerIumbuL oIeI suLu uLuu duu musuIuI dI uLus, meIuInkun
serIngkuII musuIuI muncuI bersumuun securu Lumpung LIndII. DI sInI benur keLIku ung dun ung
menvuLukun sunguL suIIL unLuk mengeLuIuI kupun suuLu gerukun sosIuI ILu dImuIuI. KenduLuIpun
begILu dupuL dIkuLukun buIwu gerukun dImuIuI keLIku IuIIr puru InIsIuLor gerukun vung
menuwurkun Ide-Ide gerukun. nIsIuLor InI puIu vung bIusunvu ukun menjudI pemImpIn durI
gerukun ILu.

KIBIRHASILAN AN KIGAGALAN GIRAKAN SOSIAL: BILAJAR ARI KASLS-
KASLS GIRAKAN PITANI LNIA

TuIIsun George Junus AdILjondro (zoo6) berjuduI Ketilc Petcni Anqlct iccrc, denqcn Sucrc
dcn Mcssc: elcjcr dcri Sejcrch Gerclcn Petcni di Indonesic dcn Amerilc Selctcn vung
dILerbILkun oIeI Yuvusun TunuI Merdeku (YTM) menjudI buIun reIIeksI menurIk unLuk
memberIkun reIerensI LenLung berbuguI gerukun proLes peLunI dI dunIu. Dengun mempeIujurI
berbuguI kusus vung udu dupuL dIumbII peIujurun LenLung perbeduun dun persumuun, serLu
keIebIIun dun keIemuIun gerukun peLunI dI AmerIku uLIn dun ndonesIu.

AdILjondro (zoo6) mencobu membundIngkun keberIusIIun gerukun peLunI dI BoIIvIu dun BrusII
dIbundIngkun dengun dI ndonesIu.

1. DI BoIIvIu, Juun Evo MoruIes Avmu (q6), pemImpIn Motimiento cl Sociclismo (MAS,
Gerukun Menuju SosIuIIsme), dIIunLIk menjudI PresIden dI u Puz, IbukoLu BoIIvIu. MoruIes
uduIuI LuIung punggung uIIunsI MAS vung dIdIrIkun LuIun 1=, dun merupukun gerukun
peLunI koku (coccleros). MoruIes sendIrI uduIuI seorung peLunI koku vung berusuI durI suLu
dI unLuru empuL keIompok eLno-IInguIsLIk prIbumI, vuknI QuecIuu, Avmuru, GuurunI dun
CIIquILuno, vung meIIpuLI 6=% penduduk BoIIvIu. MoruIes, seorung Avmuru dun bekus
penggembuIu llcmc vung LeIuI menvuksIkun empuL suudurunvu menIngguI kurenu
kemIskInun, LeIuI berIusII memuLuIkun domInusI kuIIL puLII seIumu =oo LuIun dI neguru
dI Pegunungun Andes ILu. PuLuL jugu dIcuLuL buIwu sejuk zoo, gerukun bungsu-bungsu
prIbumI (indiqenous peoples ) vung dIpImpIn oIeI MoruIes suduI menjuLuIkun duu orung
presIden BoIIvIu, GonzuIo SuncIez de ozudu dun CurIos Mesu (AdILjondro, zoo6).
z. SemenLuru dI BruzII, LeLunggu sebeIuI LImur IuuL BoIIvIu, neguru Lerbesur dI AmerIku
SeIuLun vung berpenduduk 1= juLu jIwu, sejuk OkLober zooz dIpImpIn oIeI uIz nucIo
uIu du SIIvu. uIu (= GurILu) - vung dIpunggII sebuguI ubungku oIeI Evo MoruIes -
LudInvu keLuu Pcrtido Trcbclhcdores (PT), PurLuI BuruI BruzII vung dIdIrIkun LuIun 16.
OruLor berjenggoL puLII keIuIIrun LuIun 1q= dI kuwusun BruzII TImur uuL vung mIskIn
bermuIu sebuguI bocuI Lukung semIr sepuLu vung kemudIun menjudI buruI IndusLrI Iogum
dI Suo PuuIo, dun sempuL menjudI keLuu serIkuL buruI sI sunu. WuIuupun dIdIrIkun oIeI
uIu dun kuwun-kuwun ukLIvIs buruInvu dI Suo PuuIo, LupI dengun cepuL PT berkembung
menjudI kenduruun poIILIk durI gerukun buruI LunI, buruI IndusLrI dI koLu, cendekIuwun
dun roIunIwun (RevkIn, 1o). Gerukun LunI pendukung PT uduIuI Motimento dos
Trcbclhcdores Rurcis Sem Terrc uLuu MST (Gerukun Pekerju Pedesuun Tuk BerLunuI),
suLu orgunIsusI kIrI vung puIIng kerus memperjuungkun reIormusI ugrurIu dI BruzII (RoLeIIu
1;; WoIIord zoo=). SebeIumnvu, dI kuwusun Amuzon cubung-cubung PT suduI
merungkuI puru peLunI penvudup kureL (serinqclistcs), Lermusuk seorung LokoI penvudup
kureL (serinqcl ), runcIsco CIIco AIves Mendes IIIo, vung ukrub dIpunggII CIIco
Mendes, vung IkuL mendIrIkun cubung PT dI Acre, kumpung IuIumunnvu. Kesuksesunnvu
memImpIn gerukun penvudup kureL, vung berkepenLIngun uLus peIesLurIun IuLun Amuzon,
membuwu CIIco Mendes ke penLus InLernusIonuI, IewuL muIIbuI-muIIbuI bersumu puru
ukLIvIs IIngkungun durI DunIu KeLIgu ke pusuL-pusuL ekonomI dunIu dI BrILunIu Ruvu dun
AmerIku SerIkuL. Termusuk ke WusIIngLon, DC, unLuk memproLes pembungunun juIun ruvu
34
dun provek-provek IuIn durI pemerInLuI BruzII dun Bunk DunIu vung merusuk keIesLurIun
IuLun Amuzon. CIIco Mendes suduI dIkenuI sebuguI puIIuwun pembeIu IIngkungun
Amuzon. HuI InI menIngkuLkun kebencIun dun kemuruIun puru rcncheiros, pemIIIk-
pemIIIk peLernukun besur dI kuwusun Amuzon kepudunvu. Pudu muIum LungguI zz
Desember 188, LIgu IurI sebeIum peruvuun NuLuI, CIIco Mendes dILembuk muLI oIeI
pembunuI-pembunuI buvurun keIuurgu DurIv AIves du SIIvu, Luun LunuI dun ruju Lernuk dI
dueruI ILu (RevkIn 1o). Dun kurenu ILuIuI muku kemenungun uIu sedIkIL bunvuk
mengobuLI kesedIIun ukIbuL kemuLIun CIIco Mendes dun bunvuk penvudup kureL IuIn, serLu
1 pekerju pedesuun vung dIbunuI poIIsI mIIILer BruzII LuIun 16 (uuzI zoo=, AdILjondro,
zoo6). BeIukungun kInI uIu dIkecum oIeI MST kurenu kurung serIus memperjuungkun
reIormu ugrurIu dun serIng berkompromI dengun puru InvesLor usIng. Puru ukLIvIs peLunI
mengeIuI uLus IumbuLnvu proses reIormu ugrurIun.
. DI ndonesIu, gerukun LunI Iunvu berIusII menjudI kekuuLun nusIonuI dI musu juvunvu
BurIsun TunI ndonesIu (BT), vung dI LuIun 16q mengkIuIm punvu unLuru IImu dun
deIupun juLu unggoLu, uLuu z=% durI penduduk pedesuun vung dewusu (TurnquIsL, 18q;
SuIIsLvo, zooo; CrIbb zoo, AdILjondro, zoo6). AksI-uksI pendudukun LunuI vung meIebIII
keLenLuun muksImuI UU und ReIorm 16o, vung dIkenuI dengun IsLIIuI 'uksI sepIIuk`,
sunguL dILukuLI oIeI puru Luun LunuI besur. BT jugu mengunjurkun pembungkungun
pembuvurun bugI IusII pudu puru pemIIIk LunuI gunLuI (cbsentee lcndlord ) dun puru
pemIIIk LunuI Iuus (Edmun, 18;; SuIIsLvo, zooo). Muku duIum kudeLu berduruI LuIun
16=, vung puIIng bunvuk menIngguI dunIu dI Juwu, BuII dun SumuLeru ULuru uduIuI
pImpInun dun unggoLu orgunIsusI LunI ILu vung bernuung dI buwuI PurLuI KomunIs
ndonesIu (PK).

Perbeduun LIpe gerukun dI LIgu neguru ILu suduI bIsu dIIIIuL dengun jeIus. DemIkIun puIu dengun
keberIusIIun dun keguguIunnvu. SemenLuru dILInjuu durI segI persumuun ugendu gerukun LersebuL,
mIsuInvu unLuru gerukun BT dI ndonesIu dun MST dI BruzII uduIuI buIwu mereku memIIIkI
Lujuun uLuu susurun uksI vung sumu, vuknI reIormu ugrurIu. Tujuun reIormu ugrurIu uduIuI
memperbuIkI Iubungun unLuru peLunI sebuguI penggurup LunuI dengun kekuuLun-kekuuLun vung
mengekspIoILusI LunuI ILu unLuk kepenLIngun ukumuIusI kekuvuun. KekuuLun-kekuuLun ILu dupuL
berupu peLunI kuvu, buIk vung LIngguI dI desu muupun vung berudu dI Iuur desu (Luun LunuI gunLuI,
uLuu cbsentee lcndlord ), korporusI uLuu perusuIuun pemborong provek-provek InIrusLrukLur.
KonIIIk unLuru peLunI dun kekuuLun-kekuuLun ILuIuI vung Lercukup dI buwuI IsLIIuI koIekLII,
konIIIk-konIIIk ugrurIu uLuu konIIIk-konIIIk ugrurIs (AdILjondro, zoo6).

DAAM dIskusI pudu perLemuun SekoIuI DemokrusI (PuCDs Averroes dun KD) dI MuIung, puru
peserLu cukup unLusIus menvumpuIkun berugum pundungunnvu uLus Lemu gerukun sosIuI dI dunIu.
Berugum pendupuL muncuI seLeIuI menvuksIkun IIIm vung mengIsuIkun CIIco Mendes. Gunuwun
(ukLIvIs SM KubupuLen MuIung) meIIIuL CIIco Mendes durI IukLor kepemImpInun durI sebuuI
gerukun vung dIIukukun securu Lerus-menerus. CIIco Mendes, menuruLnvu, merupukun IukLor
kepemImpInun merupukun vung sunguL penLIng duIum sebuuI gerukun sosIuI. HuI InI dIIengkupI
dengun pendupuL ArI WuIvu AsLuLI (PurLuI DemokruL) vung menvuLukun buwu perun medIu sebuguI
pendukung uLumu keberIusIIun gerukun. SebeIumnvu upu vung dIsumpuIkun CIIco Mendes ILu
kurung mendupuLkun perIuLIun, LupI begILu dIblou-up oIeI medIu mussu, sekeLIku Iungsung
menvedoL perIuLIun InLernusIonuI sunguL Iuus. Dukungun medIu mussu dengun demIkIun sunguL
penLIng keberuduunnvu bugI keberIusIIun sebuuI gerukun sosIuI. BersemunguL LInggI, LIduk puLus
usu dun LIduk menveruI pudu keuduuun ILuIuI vung sunguL menonjoI duIum nIIuI-nIIuI kepuIIuwun
Mendes. Yung jugu perIu dIInguL duIum konLeks InI, menuruL Husun (ukLIvIs SM) buIwu Mendes
uduIuI orung vung cInLu dumuI dun LIduk muu udu kekerusun. Dun puLuL menjudI peIujurun kuum
eIIL muupun puru pemImpInJukLor gerukun sosIuI, buIwu Mendes uduIuI proIII vung LIduk bIsu
dIsuup.

KembuII pudu nusIb peLunI dun gerukunnvu dI musu kInI, beIujur durI Mendes muupun IuInnvu,
probIem musu kInI dI ndonesIu, kenduLIpun puru pejubuL negerI InI serIng mengumundungkun
sIogun negerInvu sebuguI negerI ugrurIs, numun perIIndungun demI mencIpLukun kesejuILeruun
peLunI serIng Iunvu sebuguI Isupun jempoI durIpudu kenvuLuun. DI sInI kILu bIsu mengInguL
mengupu kujIun eLIku subsIsLensI sebuguI moruI ekonomI peLunI vung LerjudI dI wIIuvuI AsIu
Tengguru Lermusuk ndonesIu, benur berdusurkun umuLun ScoLL, LerjudI bukun dengun sendIrInvu.
35
Adu bunvuk penvebub dun musuIuI, Lermusuk sebuguI dumpuk sIsLem ekonomI koIonIuIIsme musu
IuIu, muupun kebIjukun pemerInLuIun vung LIduk memIIuk kepudu peLunI. SumpuI sejuuI InI,
beLupun musuIuI peLunI suduI sunguL serIus, beIum securu mussII meIuIIrkun gerukun sosIuI vung
duIsvuL dun mumpu membeIokkun kebIjukun-kebIjukun vung LIduk pro peLunI (ArII, zoo=).
MusvurukuL peLunI LIduk memIIIkI cukup InIrusLrukLur unLuk memberduvukun dIrInvu sendIrI dun
menguLusI berbuguI musuIuI vung dILImbuIkun oIeI kebIjukun neguru. DI sIsI IuIn puru peLunI jugu
LIduk memIIIkI kekuuLun unLuk menugII junjI pemerInLuI vung menvuLukun dI munu-munu buIwu
perLunIun uduIuI lecdinq sector.

SumpuI dI sInI, berbuguI gerukun proLes peLunI dI dunIu bIsu dIpeIujurI. MuIuI durI LerjudInvu
pemberonLukun peLunI sebuguI gerukun proLes duIum gerukun cIIIIusLIc revoIusIoner dI Eropu ubud
X, uLuu pemberonLukun kuum unurkIIs SpunvoI ubud XX uLuu jugu pemberonLukun TuIpIng dI
TIongkok ubud XX. BuIun puIu sumpuI dengun IuIIrnvu 'LokoI-LokoI` bundIL pro peLunI seperLI
RobIn Hood dI nggrIs, DIego CorrIenLes dI AnduIusIu, JunosIk dI PoIundIu dun SIovukIu, PuncIo
VIIIu dI MexIco uLuu SLenku RuzIn dI RusIu. Semuu uduIuI ukIbuL nvuLu durI keLIdukudIIun sosIuI
dun poIILIk LerIudup peLunI.

KILAS BALIK GIRAKAN SOSIAL I KABLPATIN MALANG: KASLS KALIBAKAR

Sukses LIduknvu gerukun sosIuI ILu jugu LergunLung durI berIusII LIduknvu mereku duIum
mengembungkun jurIngun pendukung gerukun. JIku suuLu gerukun mumpu mengembungkun
jurIngun vung IebII Iuus, muku ILu berurLI mereku ukun memIIIkI peIuung keberIusIIun vung LInggI.
Numun jIku sebuIIknvu, muku suuLu gerukun ukun mendupuL bunvuk rInLungun dun suIIL meruII
IusII vung muksImuI.

TIduk bunvuk gerukun sosIuI vung LerdupuL dI KubupuLen MuIung dun suduI dIungkuL duIum sLudI
vung menurIk. SuIuI suLu vung bIsu dIpeIujurI dI sInI uduIuI kusus perIuwunun peLunI KuIIbukur,
dun menjudI suIuI suLu kusus vung menurIk vung mengIsuIkun buguImunu proses peLunI
mengembuIIkun Iuk-Iuknvu. HusII rIseL vung dIIukukun WuIvudI (zoo=) menjudI reIerensI vung
bugus duIum rungku memuIumI poIu gerukun sosIuI dI LIngkuL IokuI, LeruLumu dI KubupuLen
MuIung.

SLudI LersebuL mengungkuL Ienomenu gerukun sosIuI vung dIIukukun oIeI puru peLunI dI 'enum
desu`, vuknI SImojuvun, TIogosurI, TIrLovudo, KepuLIIun, BuLureLno dun BumIrejo. Mereku
memperjuungkun pemberIukuun progrum lcnd re[orm uLus LunuI eks HGU perkebunun BeIundu dI
wIIuvuI KuIIbukur.

SeLeIuI meIukukun perjuungun proseduruI duIum memperjuungkun Iuk mereku Luk kunjung
membuuIkun IusII, mereku IuIu meIukukun rekIuImIng uLuu upu vung serIng dIsebuL pIIuk
perkebunun sebuguI 'penjuruIun` . WuIuupun gerukun LersebuL suduI dImuIuI semenjuk puscu
pendudukun Jepung, berIunjuL semusu ugresI BeIundu , musu Orde umu, Orde Buru, IInggu kInI
buIkun perjuungun ILu beIum bIsu dIkuLukun LunLus.

KompIeksILus musuIuI InI dupuL dIIIIuL durI berbuguI uspek vung mempenguruII (uLuu berudu dI
sekILur) gerukun sosIuI peLunI. Kusus KuIIbukur menuruL WuIvudI (zoo=) LIduk Iunvu dIpenguruII
durI segI kesejuruIun semuLu (junjI uLusun BeIundu vung ukun mengembuIIkun seIuruI LunuI
kepudu peLunI desu seLeIuI musu er[pccht IubIs), LeLupI jugu kesuIuIun prosedur duIum penerbILun
HGU, muncuInvu LokoI reIormIs, konLrudIksI dI kuIungun musvurukuL, dukungun purLuI poIILIk,
keLIdukberduvuun penegukun keumunun, kondusIvILus sLrukLuruI dI KuIIbukur dun suusunu poIILIk
vung mendukung. HuI-IuI LersebuL ILuIuI vung membuuL sLudI vung LeIuI dIpubIIkusIkun duIum
juduI Iormcsi dcn Strultur Gerclcn Sosicl Petcni, Studi Kcsus Rellciminq/Penjcrchcn ctcs
Tcnch PTPN XII (Persero) Kclibclcr Mclcnq Selctcn (MuIung: UMM Press) InI menjudI menurIk.

Beberupu kesImpuIun penLIng duIum sLudI InI, dI unLurunvu uduIuI buIwu IormusI gerukun sosIuI
peLunI KuIIbukur sunguL dILenLukun oIeI kondusIvILus sLrukLuruI, keLegungun sLrukLuruI vung
LerjudI, perLumbuIun dun penveburun 'kepercuvuun umum`, mobIIIsusI sosIuI, konLroI sosIuI,
udunvu dukungun jurIngun serLu uspek keorgunIsusIun.

36
SeIuIn ILu dInvuLukun buIwu sLrukLuruI gerukun sosIuI peLunI KuIIbukur seIuIu berubuI-ubuI
semenjuk LuIun 1 sumpuI zoo=. HuI InI dIpenguruII oIeI beberupu IuI. DI unLurunvu, kondIsI
sIsLem sosIuI poIILIk buIk dI LIngkuL IokuI muupun nusIonuI, kesumuun IdeoIogI unLuru pIIuk vung
mendukung dun vung dIdukung, penIIuIun unLung-rugI durI puru ukLor dI Iuur peLunI, serLu
kepunduIun duIum mengembungkun poIu komunIkusI vung eIekLII, kIususnvu durI kuIungun peLunI
vung memerIukun dukungun.

Keberuduun puru ukLor dI duIum jurIngun gerukun LersebuL LIduk seIuIu dIIukukun kurenu udunvu
Lujuun bersumu, LeLupI dupuL jugu merupukun surunu unLuk mencupuI Lujuun musIng-musIng, buIk
vung bIsu dIkeLuIuI securu jeIus uLuupun LIduk. DuIum IuI InI orIenLusI puru ukLor ukLor dun
purLIsIpunnvu bIsu berbedu-bedu. TeLupI duIum kusus KuIIbukur InI, puru pemImpIn gerukun, SM
dun ukLIvIs muIusIswu IebII berorIenLusI pudu normu IdeuI. Sedungkun puru peLunI bIusu, [ree
riders, IebII pudu sumberduvu uLuupun kepenLIngun ekonomI poIILIk IuInnvu.

SuLu IuI vung berbedu dengun pendupuL umum dI munu serIng duIum suuLu gerukun, kekuusuun ILu
dIdeIInIsIkun sebuguI common enemu, uduIuI upu vung dILemukun duIum kusus KuIIbukur
(WuIvudI, zoo=). TernvuLu sLudI InI menvImpuIkun buIwu keberIusIIun puru peLunI duIum
meIukukun gerukun sosIuI uduIuI dIkurenukun mereku keLIku ILu berIusII menjuIIn Iubungun
(jurIngun) dengun pIIuk-pIIuk eksekuLII, dun IegIsIuLII. ArLInvu mereku berIusII mendupuL
dukungun durI pIIuk vung sedung memegung Lumpuk kekuusuun, seIInggu sILuusI poIILIk IokuI
keLIku ILu sunguL kondusII bugI cupuIun Lujuun gerukun. Kekuusuun jusLru LeIuI menjudI common
[riend, bukun musuI bersumu. HuI InI merupukun sesuuLu vung menurIk, dun seIurusnvu menjudI
IuI buru bugI IungkuI-IungkuI gerukun sosIuI, vuknI merungkuI kekuusuun duIum suuLu perjuungun
sosIuI.

BeIujur durI kusus KuIIbukur sebuguImunu dILeIILI oIeI WuIvudI (zoo=) dI uLus bIsu dILurIk benung
meruI buIwu gerukun sosIuI merupukun suIuI suLu InsLrumen penLIng duIum proses demokruLIsusI.
DemIkIun jugu sebuIIknvu, buIwu upuvu penegukkun demokrusI dIunLurunvu jugu LergunLung pudu
LIngkuL keberIusIIun gerukun sosIuI. HuI InI berurLI unLuru gerukun sosIuI dun demokrusI memIIIkI
Iubungun InLerdependensI uLuu suIIng keLergunLungun.

DInumIku gerukun sosIuI dI sumpIng LergunLung pudu eksIsLensI ukLor, jugu dILenLukun puIu oIeI
peIuung dun kesempuLun vung dIbuku oIeI sIsLem eksLernuI ukLor. BuguImunupun kuuL dun
semunguLnvu ukLor duIum meIukukun gerukun sosIuI, numun jIku LIduk dIdukung oIeI kondusIvILus
eksLernuInvu, muku Iu ukun menemukun juIun bunLk. Dengun demIkIun unLuru ukLor dun sIsLem
sosIuI eksLernuInvu Iurus menjuIIn Iubungun vung bersIIuL sImbIosIs muLuuIIsme.

OMS, PILAR STRATIGIS GIRAKAN SOSIAL

OrgunIsusI MusvurukuL SIpII (OMS) merupukun pIIur sLruLegIs sebuuI gerukun sosIuI. sLIIuI OMS
sendIrI mencukup berbuguI rugum orgunIsusI unLuru IuIn NGO (Non-GovernmenL OrgunIzuLIon),
Ornop (OrgunIsusI Non-pemerInLuI), SM (embugu Swuduvu MusvurukuL), Ormus (OrgunIsusI
KemusvurukuLun, OrgunIsusI Mussu), Iembugu kemusvurukuLun, dun Orsos (OrgunIsusI SosIuI),
AsosIusI kepenLIngun, dun orgunIsusI-orgunIsusI IuIn vung berudu dI Iuur sekLor neguru dun prIvuL
uLuu bIsnIs.

OMS vung LumbuI bIsu mencukup orgunIsusI vung InIormuI dun IormuI, dun berskuIu durI
komunILus IInggu nusIonuI. OrgunIsusI InI jugu LerIIbuL duIum berugum ukLIvILus durI penvedIuun
peIuvunun kebuLuIun prukLIs seIurI-seIurI IInggu upuvu unLuk mempenguruII kebIjukun neguru.

Securu IebII spesIIIk, OrgunIsusI Non PemerInLuI (ornop) uLuu embugu Swuduvu MusvurukuL
(SM) dIkeLuIuI merupukun Iembugu sLruLegIs duIum berbuguI gerukun sosIuI. SuIurko (zoo6)
menvuLukun, sebuguImunu penguIumun neguru-neguru vung memusukI eru LrunsIsI poIILIk menuju
demokrusI seLeIuI kejuLuIun rezIm oLorILer, orgunIsusI InI LumbuI pesuL dI ndonesIu. PerubuIun
poIILIk LersebuL meIuIIrkun uLmosIIr buru duIum keIIdupun dun dInumIku ukLIvILus OMS.
DIIuporkun buIwu bunvuk OMS dIbenLuk buIk dI JukurLu muupun dueruI-dueruI IuInnvu. SebuguI
conLoI, SMERU memperkIrukun udu sekILur zo.ooo OrnopJSM) sebuguI bugIun durI OMS dI
37
seIuruI ndonesIu vung bergeruk dI bIdung pembungunun dun pemberduvuun musvurukuL,
udvokusI, dun IILIgusI (SMERU, zooo).

Pudu perkembungunnvu dupuL dIIIIuL durI duLu Budun PusuL SLuLIsLIk (BPS) vung menvuLukun SM
dI ndonesIu LeIuI LumbuI durI semuIu berjumIuI sekILur 1o.ooo dI LuIun 16 menjudI sekILur
;o.ooo dI LuIun zooo. nI jugu LerjudI dI berbuguI neguru IuInnvu, dI munu jumIuI SM LeIuI
menIngkuL securu Lujum. LuuI mengupu HudIwInuLu (zoo), menvuLukun SM LeIuI menjudI
"SekLor KeLIgu", vuILu sekLor pubIIk vung mengedepunkun kepeduIIun sosIuI uLuu personuI. JIku
sekLor perLumu uduIuI sekLor neguru uLuu pemerInLuI vung berkewujIbun menjumIn peIuvunun
bugI wurgu negurunvu dun menvedIukun kebuLuIun sosIuI dusur, sekLor keduu uduIuI sekLor swusLu
vung LerdIrI durI kuIungun bIsnIs dun IndusLrIuI vung berLujuun mencurI pengIIdupun dun
mencIpLukun kekuvuun, muku sekLor keLIgu uduIuI SM vung bergeruk dI Iuur keduunvu.

MengIkuLI penjeIusun SuIumon dun AnIeIer (HudIwInuLu, zoo) memberI penjeIusun LenLung
kurukLerIsLIk SM vung bercIrI-cIrI sebuguI berIkuL:

1. ormuI, urLInvu securu orgunIsusI bersIIuL permunen, mempunvuI kunLor dengun
seperungkuL uLurun dun prosedur
z. SwusLu, urLInvu keIembuguun vung berudu dI Iuur uLuu LerpIsuI durI pemerInLuI
. TIduk mencurI keunLungun, vuILu LIduk memberIkun keunLungun (pro[it) kepudu dIrekLur
uLuu pengurusnvu
q. MenjuIunkun orgunIsusInvu sendIrI (sel[-qoterninq), vuILu LIduk dIkonLroI oIeI pIIuk Iuur
=. SukureIu (toluntcru), vuILu menjuIunkun derujuL kesukureIuun LerLenLu
6. NonreIIgIus, urLInvu LIduk mempromosIkun ujurun ugumu
;. NonpoIILIk, vuILu LIduk IkuL duIum pencuIonun dI pemIIu

DupuL dIkeLuIuI puIu IsLIIuI SM sendIrI bersejuruI punjung. sLIIuI ILu muncuI pudu Iokukurvu
kerju sumu Lerpudu pengembungun pedesuun vung dIseIenggurukun SekreLurIuL BInu Desu (SBD),
1-1= AprII 1;8 dI Ungurun, Juwu TenguI. DuIum semInur SBD dun WAH dI JukurLu 181,
dIsepukuLI suLu IsLIIuI SM, sekuIIgus memberI musukun bugI Dewun PerwukIIun RukvuL (DPR)
vung sedung unLuk membuIus UU Ingkungun HIdup (MujIrun, zooq).

MenguLIp pendupuL BonnIe SeLIuwun --seorung ukLIvIs SM vung kerup menvuurukun kepenLIngun
neguru dunIu keLIgu dI dunIu InLernusIonuI-uLus duu sLudI vung dIsebuL perLumu dI uLus,
kebunvukun sLudI IImu poIILIk memIokuskun pudu perunun durI budun dun keIembuguun IormuI dI
duIum sIsLem poIILIk. DIkuLukun buIwu Iubungun vung dInumIs unLuru neguru dun musvurukuL
IebII bunvuk dIwukIII oIeI Iembugu kepresIdenun, purIemen, dun keIukImun dI suLu pIIuk, dun dI
pIIuk IuIn InsLILusI poIILIk vung mupun, seperLI purLuI poIILIk (purpoI), orgunIsusI kemusvurukuLun
(ormus) dun keIompok-keIompok kepenLIngun IuInnvu, buIk durI kuIungun bIsnIs, proIesI, dun
IuInnvu. BegILuIuI, SM merupukun Ienomenu buru duIum sIsLem poIILIk, dun beIum bunvuk
dImengerLI orung meskIpun suduI IudIr sejuk LuIun 16o-un. nI jugu LerjudI dI duIum kIusunuI
sIsLem poIILIk BuruL, dI munu NGO (Non-Goternmentcl Drqcnizctions) jugu merupukun Ienomenu
buru vung beIum bunvuk dIbuIus. GunIe-RocImun memusuLkun pudu perun SM dI LenguI
oLorILerIsme Orde Buru (Orbu) serLu perun durI SM bIdung udvokusI. UnLuk ILu, Iu
mengeLenguIkun sLudI kusus Kedung Ombo (konIIIk LunuI dun bendungun), MursInuI
(perburuIun), dun JeImu SIbuk (IIngkungun dun keIuLunun).

DI Iuur pendupuL vung dInvuLukun dI uLus, dI musu kInI SM sedIkIL bunvuk suduI bIsu
memosIsIkun dIrInvu dI LenguI musvurukuL. Mereku suduI bIsu menjeIuskun upu perun dun upu
vung bIsu dIIukukun. DI LenguI musvurukuL securu umum, perun SM sebuguI kekuuLun sosIuI vung
memIIIkI LIngkuL pengeLuIuun dun kesudurun bermusvurukuL dI uLus ruLu-ruLu, suduI sedIkIL
bunvuk dIpuIumI. TeLupI dI pIIuk IuIn, LernvuLu uspek keLIdukpercuvuun LerIudup SM jugu
LumbuI cukup pesuL dI LenguI musvurukuL vung IuIn. HuI InI LerjudI kurenu kenvuLuun buIwu
beberupu SM vung dIkenuInvu jusLru LerbukLI meIukukun perbuuLun-perbuuLun vung
berLenLungun dengun musvurukuL. Duu sIsI muLu uung, unLuru pundungun posILII dun neguLII InI
sendIrI sejujurnvu suduI dIrusukun oIeI pIIuk SM sendIrI. Mereku menvudurI perunnvu dI LenguI
musvurukuL dILunLuL eksLru IuLI-IuLI, uLuu kuIuu LIduk, sekuII Iuncung ke ujIun seumur IIdup orung
Luk ukun percuvu.
38

DI Iuur perkIruun-perkIruun neguLII muupun posILII vung dInvuLukun dI uLus, LIduk bIsu LIduk,
buIwu SMJNGO, IokuI muupun nusIonuI, uduIuI pIIur demokrusI vung berIungsI unLuk menjudI
moLor penggeruk uLumu duIum memperjuungkun busIs kepenLIngun vung dIpIIIInvu. Dengun kuLu
IuIn, SM berbusIs Isu IIngkungun ukun dImonILor oIeI musvurukuL suurunvu keLIku LerjudI sebuuI
kusus perusukun IIngkungun. SM vung bergeruk duIum kebuduvuun merupukun unduIun bugI
musvurukuL vung dIderu keLIdukberduvuun uLus penIndusun oIeI kebIjukun mcinstrecm. SM vung
bergeruk duIum penguwusun purIemen ukun dIcucI musvurukuL keLIku LIduk bIsu bersuuru uLus
korupsI vung LerjudI, dun seLerusnvu.

LuIuI mengupu LerjudI Iubungun sImbIosIs uLus pemerInLuI sebuguI penveIengguru neguru, wukII
rukvuL duIum purIemen, SM sebuguI kumpuIun kuum LerpeIujur, muIusIswu, pengusuIu, dun
musvurukuL umum sendIrI. Semuu eIemen LersebuL merusu suIIng dIuwusI dun menguwusI,
meIukukun Lugusnvu musIng-musIng sumbII membebunkun kepenLIngunnvu kepudu pIIuk IuIn. DI
unLuru eIemen-eIemen LersebuL suIIng berusuIu unLuk menjugu keseImbungun musIng-musIng.
SekuII keLIdukudIIun dIIuIIrkun, upuvu unLuk meIuIIrkun keudIIun versI buru ukun segeru
dIgerukkun. KenduLIpun seperLI ILu, jIku dIbundIngkun dengun keLIdukudIIun vung LerjudI dun rusu
keudIIun vung IngIn dIcIpLukun, dI negerI InI jeIus musII vung perLumu vung seIuIu dun sumpuI kInI
LerjudI.

AduIuI EIdrIdge vung membuuL LIgu modeI purudIgmu SM duIum Iubungunnvu dengun neguru
(SeLIuwun, zooq), vuILu:

1. Kerju sumu LIngkuL LInggI-pembungunun ukur rumpuL (qrcssroot)
z. PoIILIk LIngkuL LInggI-mobIIIsusI ukur rumpuL
. Pemberduvuun durI buwuI

SejuruI mencuLuL dI musu rezIm SoeIurLo, uduIuI Iubungun Lerburuk unLuru SM dengun
pemerInLuI. Pudu 1o-un berLumbuIun SM vung bergeruk meIuwun pemerInLuI. KILu buIkun
musII mengInguL buguImunu perIsLIwu vung dIkenuI sebuguI InsIden BrusseI keLIku sebuuI SM
dIunggup mengIInu presIden, suuL SoeIurLo mengudukun IuwuLun ke BrusseI, BeIgIu. nI puIu vung
menvebubkun pengejurun dun penungkupun uLus ukLIvIs-ukLIvIs SM.

ProbIemnvu kInI, dI eru reIormusI uduIuI sejuuI munu SM bIsu semukIn memperkuuL proses
demokruLIsusI vung sedung berIungsung. DI LenguI Lunggungjuwub dun konsekuensI vung suduI
securu oLomuLIs LerLunggung, proses demokrusLIsusI dI eru reIormusI memung bukun semuLu-muLu
Lunggungjuwub SM, LeLupI beLupu nuIInvu jIku SM jusLru Lerjebuk mukIn meIemuIkun proses
demokrusI vung sedung berIungsung. BeLupu nuII puIu jIku SM, jusLru Lercebur duIum kepenLIngun
vung semuLu-muLu personuI, purLIsun dun bukun IugI menjudI mIIIk pubIIk. Dengun semukIn
InLensnvu konIIIk dun keLIdukLeruLurun pubIIk dI berbuguI kuwusun dI ndonesIu seIumu musu
reIormusI mukIn membuuL perun SM dIperLunvukun unLuk meIuIIrkun gerukun sosIuI buru vung
reIevun dengun zumunnvu.

SM dI munupun LIduk bIsu dun LIduk pernuI bekerju sendIrIun. ProbIem SM dI eru LrunsIsI InI,
sumu jugu dengun probIem dI musu IuIu, dI ndonesIu dun dI munupun jugu dupuL dIunuIIsIs ke
duIum beberupu IuI. DurI suduL unuIIsIs keIembuguun, Prumudvu (zoo6) menjeIuskun duu musuIuI
mendusur duIum Iubungun unLuru SM dun puru pemberI donor.

1. TIduk udunvu Iubunun Iungsung unLuru Iembugu-Iembugu bunLuun dun penvumbung
dununvu seIInggu penguwusun Iungsung menjudI LIduk dImungkInkun.
z. PIIuk-pIIuk vung memInLu perLunggungjuwubun sunguLIuI berugum seIInggu LunLuLun dun
Lujuun mereku berbedu-bedu.

DI pIIuk IuIn, IukLor Iupungun vung dInumIs, perubuIun kondIsI musvurukuL susurun dun IuIn-IuIn
serIng kurung mendupuL perIuLIun. Aspek IormuI penguwusun menjudI kInerju serIng kurung
berjuIun eIekLII, wuIuupun IormuIILus LenLu LeLup dIperIukun gunun mengukur sejuuImunu
ukunLubIIILus bIsu dIberIkun.

39
TeLupI LIduk Iunvu ILu suju musuIuI SM dI musu kInI. Agendu gerukun sosIuI vung serIng
berLubrukun meIuIIrkun keLegungun IuIn dun serIng menggunggu proses sLubIIILus durI demokrusI
ILu sendIrI. SemukIn mengerucuLnvu IeveI dun cukupun kerju sebuuI SM seIurusnvu menjudIkun
kInerju semukIn eIekLII, numun demIkIun jusLru LunLungun dun IumbuLun LerkuIL dengun IuI ILu
musII serIng numpuk. DI unLurunnvu uduIuI keIemuuIun durI segI sumberduvu SM bersungkuLun
serLu renduInvu uspek IInunsIuI sebuuI SM munukuIuI suduI LIduk IugI mendupuLkun bunLuun
durI Iembugu donor. Hubungun-Iubungun InI serIng LIduk meIuIIrkun kInerju dun gerukun sosIuI
muceL dI LenguI juIun. KeberIunjuLunnvu dIperLunvukun. nI puIuIuI vung serIng menjudI buIun
cIbIrun musvurukuL, buIwu SM berkerju Iunvu keLIku mendupuLkun dukungun IInunsIuI. Dun
begILuIuI rumILnvu Iubungun vung LerjudI.

TerIepus durI semuu souI vung dIkemukukun dI uLus, kuIuu boIeI dIkuLukun memung gerukun sosIuI
menuju penguuLun demokrusI unLuk meIuIIrkun proLes dun meIuIIrkun keudIIun vung IebII nvuLu
dun memIIuk pubIIk, bukunIuI semuLu-muLu merupukun Lunggungjuwub SM. TenLu LerIuIu beruL
dun rIskun membebunkun semuu proses demokrusI dI punduk SM. TeLupI SM LenLu suju LeLup
berkewujIbun unLuk mengIsI dun menguruIkun demokrusI IebII buIk, berkeudIIun dun LeruLumu
demokrusI vung memIIuk kepudu kepenLIngun pubIIk.

DI sInI puIuIuI reIevunsI membuIus kembuII konsep dun properLI-properLI gerukun sosIuI,
mempeIujurI kembuII sejuruI perkembungunnvu, sLruLegInvu serLu pemuIumun uLus kurukLer
uLumu gerukunnvu serLu vung LerpenLIng uduIuI konLeksLuuIIsusI unuIIsIs gerukun sosIuI unLuk
gerukun demokrusI dI ndonesIu.

PINLTLP

Dengun mevukInI curu-curu kekerusun, seseorung suduI memIIII curu vung IumpIr seIuIu
dImenungkun oIeI kuum penIndus. (Gene SIurp, 1;). SIurp dengun Legus menvuLukun, upupun
keIebIIun vung dImIIIkI dengun curu-curu kekerusun duIum penveIesuIun musuIuI uduIuI pusLI
sebuguI kekurungunnvu sekuIIgus.

Tuk udu suuLu LIrunIpun dI dunIu InI vung LIduk umbruk. nI urLInvu LIrunI duIum kepemImpInun
uduIuI sesuuLu vung IumpIr pusLI mencIpLukun keLIdukudIIun. Mereku umbruk LIduk suju meIuIuI
Lekunun sosIuI, LeLupI jugu kurenu Lekunun sILuusI vung LIduk memungkInkun seorung LIrun
memperpunjung musu kekuusuunnvu.

Gerukun sosIuI (socicl motement) duIum berbuguI benLuknvu LeIuI memberIkun konLrIbusI bugI
pengembungun demokrusI dI berbuguI beIuIun neguru. DI duIum sebuuI gerukun sosIuI LergunLung
mIsI unLuk meIuwun sebuuI keLIdukudIIun vung dILImbuIkun, buIk oIeI penguusu poIILIk muupun
ekonomI. Kurenu ILuIuI membIcurukun demokrusI, nuII jIku LIduk memperbIncungkun gerukun
sosIuI.

Gerukun sosIuI memIIIkI kekuuLun umpuI unLuk memberIkun uILernuLII IuIn buguImunu mengeIoIu
musvurukuL securu berkeudIIun. DI duIumnvu Lerkundung kesudurun menduIum buIwu reuIILus vung
sedung LerjudI uduIuI reuIILus LenLung penIndusun dun keLIdukudIIun. ALus numu ILu puIuIuI sebuuI
gerukun sosIuI memIIIkI urLI. KonsekuensI dun Lunggung juwub durI suuLu gerukun sosIuI
meIuIIrkun suuLu Iubungun vung udII dun dIsepukuLI bersumu unLuru mereku vung memberI
kewujIbun dun vung dIberI kewujIbun, mereku vung penguusu dun vung dIkuusuI, unLuru
musvurukuL dun neguru, sumpuI unLuru mereku vung memIIIkI ukses ekonomI berIImpuI vung
berjumIuI sedIkIL kepudu mereku vung berkekurungun vung berjumIuI muvorILus.

Anda mungkin juga menyukai