RB27
Operativ tidsperiod /========================================================/ -------|--------|--------|--------|--------|--------|--------|--------|--------|--------|---------|--------|-----
1945
1950
1960
1970
1980
1990
2000
En stridsrobot RB27 eller RB28 preparerades fre avfyring genom att skilda signaler tillfrs den frn det brande flygplanets bevpningssystem. RB27 tog via RB27 och RB28 Robothjlpapparater emot preparerings- och avfyringssignaler frn Radarsikte S-7B3/31, slavningssignaler frn Siktesradar PS-01/011, frn enheter i roboten sjlv samt vissa signaler som fanns p siktesradarns Indikator. Signalerna avlnkade fokuserade ljusstrlar som registrerades p ljusknslig oscillogramfilm. Flygfraren upprttade ett Registreringsprotokoll med grundlggande uppgifter som rdit vid de anfall som genomfrts. Filmen framkallades efter avslutad flygning med en speciell framkallningsutrustning. Utvrderingen skedde sedan med hjlp av fr de olika kanalerna specifika mallar. Resultatet jmfrdes sedan med frarens uppgifter och de normer som gllde fr prepareringarna, flygfrarens handhavande samt en stridsrobots skjutgrnser.
Bild SAAB/FMV De delar som fljde med frn stridsrobot RB27 utgjordes av Mlskarhuvud, Blandarenhet, Teleenhet, Kraftenhet, Kopplingsbox, Kontaktplint och AFR-antenn. De vriga komponenterna r framtagna fr registreringsndamlet. Batterisimulatorn frsrjdes frn flygplanets installation. Den ersatte robotbatteriet och lmnade anpassad spnning och strm efter B-preparering, d v s Inre kraft IK. Relenheten sktte alla tidsbundna omkopplingar fr mjliggrande av alla typer av registreringar. Registreringsenheten p bilden ovan var uppdelad i tv delar, dels en Anpassningsenhet och dels en specifik Registreringsenhet.
Anpassningsenhet. Bild Robotmuseet i Arboga Anpassningsenheten bestod av elektronik som omvandlade och anpassade de olika signalerna frn flygplanets och robotens elektronik som skulle dokumenteras till anvndbara och drivande signaler fr elektromekanisk styrning i Registreringsenheten.
Registrerenhet (med Filmkassetten till hger)Bild Robotmuseet i Arboga. Registrerenheten bestod av ett mekaniska arrangemang med lampor, fokuserade ljusstrlar och vridbara speglar, samt en kassett med den ljusknsliga oscillogramfilmen. Via speglarna och lamporna riktades och avlnkades eller tndes ljusstrlarna beroende p de olika signalernas vrden eller nrvaro mot oscillogramfilmens rrliga yta i en Filmkassett, en ljusstrle fr varje kanalregistrering. Filmrrelsens hastighet var en sek / cm film. Filmens lngd vid full kassett (4.5 m) medgav 7.5 minuters registrering. Detta rckte till registrering av ca sju normala Radarkopplade och Siktesstyrda robotanfall.
Locket psatt
Locket avtaget
Kassetten borttagen
RB27 sedd bakifrn. Bild UGM Filmkassetten var tkomlig i robotens bakdel, dr ven en speciell Anslutningskabel och Strmstllare fr simulering (systemidentifiering) av och fr registrering av RB27 eller RB28. Filmkassettens lock kunde ltt avtagas varvid kassettens indikeringsfnster med tillgnglig filmlngd och registreringstid exponerades. ven kassetten kunde ltt demonteras fr plundring samt fr montering av nyladdad dito. Med anledning av att fler informationer n de som normalt gick via RB27 anslutning i upphngningbalken F5, hade balken och RB27 kompletterats med extra kablage och skarvdon i dess bakre del (se bild ovan) fr anslutning av en separat kabel fr ndamlet. Registreringsprotokollet som skrevs av flygfraren, var gemensamt fr alla registreringar i J35. Det innehll de grundlggande frutsttningarna som gllde vid samtliga anfall som genomfrts under flygpasset. Dr framgick administrativa uppgifter som typ av registrerutrustning, flottilj, division, flygplan, tid, passnummer, vningstyp och flygfrare. Vidare framgick fr varje anfall hjd och fart fr jakten samt skillnadshjden till mlet, mltyp och milj, anfallsriktning och vapenval, typ av inriktning, om avfyring skett och om RB27-filmen skulle
Registreringsprotokoll fr anfallsutvrdering J35. Bild frfattaren. I RB27 registrerades signalerna i totalt 31 kanaler, som tillsammans med en rellogik gav bde direkt och indirekt information. Av dessa representerade 10 analoga signaler varav av 1 utgjorde referens vid utvrdering samt 21 digitala signaler vars nrvaro och varaktighet hade olika betydelse. Fr varje sekund fanns en tvrgende markeringslinje. De analoga signalerna kunde identifieras i frhllande till varandra med hjlp av Identifieringsluckor IL, se ordningen under Analoga signalernas systemfunktioner nedan. Luckorna var 0.2 sek lnga och differerade i tid 0.2 sek samt upptrdde med 8 sek regelbundenhet. Ett totalt anfallsfrlopp frn Start till Skring av Bevpningssystemet bestod av ett antal, frn Siktet och i RB27 styrda tidssekvenser d olika hndelser utspelades i systemet och i RB. Dessa utgjordes i RB27 av: Registreringsfrlopp 1. Noshjul upp NHU; RB27/28 + 15 sek. Mste genomfras fre nsta sekvens. Initieras av att flygplanets Noshjul inflldes och varade alltid i 15 sekunder. Registreringsfrlopp 2. A-preparering; RB27 + 9 sek (senare 3 sek) och RB28 + 3 sek. Mste genomfras fre nsta sekvens. Initieras vid Radarkopplat anfall av A-tid ca
En utvrderingsremsa frn en RB27 nedan visar registrering frn slutdelen av en Kalibreringsfas (de digitala kanalerna avslutas efter 4 sek och syns ej) frn ett tidigare anfall fram till F + 10 sek i innevarande anfall. De olika kanalerna var numrerades frn 1 31, uppifrn och ned. Det kan synas var en enda rra av linjer och borde varit svrt att urskilja alla detaljer i registrerade kanalerna och mtning av dess vrden men en van utvrderare vid den tiden klarade av ett anfall p ngra minuter. Nedanstende remsa (i vardagstal) hrrr frn det prov med RB27 som gjordes vid RFN i Vidsel enligt Registreringsprotokollet ovan. Detta verifieras bl att flygplanets Rollvinkel (kanal 16) under anfallets slutskede visar ett vrde som medfr en mlvinkel p ca 70 grader (jmfr Registreringsprotokollet) vid det aktuella Hundkurveanfallet HK.
Framkallad oscillogramfilm frn ett reellt anfall. Bild frfattaren. Digitala signalernas systemfunktioner: Tndsignal kopplas fram. Kanal 2 visar Tidpunkt fr Aktivering av robotens Raketmotor. Styrsignalauktoritetens Parameterberkningar kopplas fram (10 kanaler).
Analoga signalernas systemfunktioner: Gldspnningen till Robotarnas elektronrr fre IK. Kanal 1 (IL 1) visade Varaktighet och Vrde p; - Lg gldspnning till alla hnga RB28, senare ven RB27 fre A-prep. - Frhjd gldspnning till valda robotar efter A-prep. (9 sek RB27, senare 3 sek som RB28) - Normal gldspnning till valda robotar efter A-prep. Robotmlskarlget koordinerade till horisontalplanet och respektive robotars hngningsplats efter IK. Kanal 1 (IL 1) visar Signalvrdena p; - Mlskarens lge i hjdled, fr tipplget varannan sekund. - Mlskarens lge i sidled, fr girlget varannan sekund. Antennslavningsfunktionen mellan Radarantennens lge och valda robotars Mlskare. - Visade Slavningsfunktionen fre avfyring. - Visade mlskarens Mlfljningen i sju sekunder efter avfyring. Kanal 13 (IL 2) visade skillnaden i signalvrden i tippled. Kanal 19 (IL 7) visade skillnaden i signalvrden i girled. Styrfelet inducerat av flygfraren gentemot siktets berknade nominell. Kanal 15 (IL 3) visade vrdet p avvikelsen i sidled p radarindikatorn. Kanal 17 (IL 5) visade vrdet p avvikelsen i hjdled p radarindikatorn. Flygplanets rollge i frhllande till horisontalplanet. Kanal 16 (IL 4) visade vrdet p flygplanets rollvinkel i grader vnster eller hger. Avstndsslavningsfunktionen i valda robotars mlskare beroende p flygskede. Kanal 18 (IL 6) visade Mlskarens avvikelse frn och insvngningstid till lsning p Radarmlavstndet fre avfyring. Avstndsfljningsfunktionen i valda robotars mlskare beroende p flygskede. Kanal 18 (IL 6) visade skillnaden mellan Radarns och Mlskarens avstndsfljning (avvikelsen i avstnd) p mlet i sju sekunder efter avfyring. Frekvensslavningsfunktionen i valda robotars Mlskare beroende p flygskede. Kanal 27 (IL 8) visade Mlskarens avvikelse frn och insvngningstid till den instllda Radarfrekvensen vid; - Grovslavningen fre IK. - Finslavningen efter IK. Mlskarens mottagarfunktionens Automatiska Knslighetsreglering AKR i valda robotars mlskare beroende p flygskede. Kanal 27 (IL 8) visade vrdet p Signaltillskottet (AKR-spnningen) frn mlekot i mlskarens mottagare vid Mlfljningen i sju sekunder efter avfyring. Mlavstndet frn radarn.
Utvrdering av anfall med J35F och RB27 utfrdes, som tidigare nmnts vid olika tillfllen och med skilda bakgrunder. Vid utbildning eller vningar av taktisk karaktr gjordes de flesta utvrderingar. Dessa avsg Handhavande av bevpningssystemet samt sannolik Vapenverkan. Handhavandet av systemet var helt avhngligt hur stort Styrfelet var utifrn den av siktet berknade anfallsprofil samt nr i tid Avfyringen gjordes vid anfallen. I strd milj kom ven andra aspekter med i bilden. Dessa parametrar jmfrdes sedan med bestmda normer fr RB27/28 mlskar- och flygtekniska prestanda, d v s dess skjutgrnser. Vapenverkan beskrevs i termer av Bekmpningssannolikhet i olika grader vilka uttrycktes i fem intervaller; Mycket God / God / Mindre God / Liten / Ingen. Resultatet noterades p ett protokoll, ett fr varje flygfrare och flygpass. Dessa lmnades till respektive divisionsschef fr sammanstllning och redovisning till divisionens flygfrare. Direktiv gavs sedan om eventuella utbildningsinsatser etc. Nr kontroll av bevpningssystemets funktion anbefalldes eller nskades utfrdes detta enligt en gllande Teknisk Order TO och/eller enligt lokal Teknisk Anvisning. En orsak kunde vara av bestmd regelbundenhet (t ex kvartal) och omfatta samtliga balklgen p flygplanet. En annan orsak var att gra en kontroll vid befarat tekniskt fel i ngon del av Bevpningssystemet i flygplanet eller i ngon specifik RB27 eller efter tgrd av teknisk fel. Flygningen utfrdes i samtliga fall av auktoriserad Kontrollflygare enligt speciellt program eller direktiv. Utvrderingen var sedan relativt omfattande och krvde stor kunskap av utvrderingpersonalen. Mlet var att ge tips till den tekniska personalen om fel frelg (vid regelbundna kontroller) och/eller var i systemet ett felet kunde lokaliseras. Vid teknisk eller taktisk utprovning av bevpningssystemet fr utredning av begrnsningar i olika miljer och flygfall samt av typbundna ofullstndigheter. Resultatet skulle sedan ligga till grund fr bedmning av infrande av tgrder samt utprovning av dessa. S gjordes under 1980-talets frsta hlft d bde Bevpningssystemet taktiska utformning modifierades i J35J och lghjdsprov med RB27 bidrog till att ZON-rret i RB27 ndrades.
Underhll Tillsyn p RB27 utfrdes regelbundet vid A- och B-niv (kompani resp verkstad) vid flottilj. versyn gjordes vid Centrala Verkstaden i Arboga CVA robotverkstad. Skrivet av Gran Hawe