Svar till Skolinspektionen

Den 21 november 2012 tilltrdde jag som rektor vid Maria Elementarskola p Sdermalm. Min fretrdare hade d blivit avskedad och det rdde en upprrd stmning 1 frldrafreningen och en del oro i personaigruppen. Samtliga dessa faktorer ledde ven till en bevakning av skolan av de lokala medierna med pfljande nyhetsinslag bde televisionen och tidningar. Maria Elementarskola hade under vren varit freml fr en skolinspektion och Stiftelsen Maria Elementars styrelse vntade p ett beslut fran Skolinspektionen kring de tgrder som min fretrdare hade vidtagit fr att bemta det som ansgs bristflligt i skolans verksamhet. 1 sin frsta rapport ansg Skolinspektionen att andelen obehriga lrare var fr hg. Till hstterminen hade ett antal behriga lrare anstllts. Behrighetsgraden kade givetvis men ocks lrarttheten med allvarliga konsekvenser fr skolans ekonomi. Detta var mitt ingngslge som en mnad senare kompletterades med ett beslut om vitesfrelggande frn Skolinspektionen on inte ett antal punkter i beslutet tgrdades senast den 21mars 2013. Dessa punkter kommer jag att bemta i denna rapport och jag anser att mitt arbete med rapporten och det jag har lyckats eller inte lyckats med mste ses i sin helhet. Sedan den 21 november 2012 har jag mlmedvetet arbetat med att skapa frutsttningar, inte bara fr att rtta till de brister som ptalas av Skolinspektionen i sina bda rapporter, utan ven rr att skolan skall kunna utvecklas i framtiden. Kortfattat en del beslut som tagits av mig har tagits i ett perspekfiv lngre n vrterminen. Ett konkret exempel p detta r behrighetsgraden som jag lite senare vi]l terkomma till.
Som en bakgrund till mitt arbete finns Stiftelsen Maria Elementars styrelses uppdrag till mig:

1. Rektortomjuni 2013 Uppdraget som rektor innefattar det ansvar och befogenheter som stlls p Rektor enligt skollagen. Rektor ansvarar fr verksamheten p Maria Elementarskola och fritidshemrnen Rex och Hgberg. 2. Se ver skolans organisation med fokus p Skolans ekonomi Schemalggning och bemanning Skolinspektionens rapport och de tgrder som frfattningarna stller Forma ett bra arbetsklimat. 3. Vara beh jlplig i styrelsens arbete att rekrytera en ordinarie rektor samt skapa frutsttningar fr denna rektor att ta ver verksamheten hstterminen 2013 4. Rapportera till styrelsen mnatligen samt fresl till styrelsen de tgrder som krver styrelsebeslut
-

Utifrn ovanstende uppdrag och fr att kunna arbeta mlmedvetet har jag definierat fljande arbetsomrden. Styrelsen Ekonomi Personal Frldrar Elever Organisation och styrning Skolinspektionens beslut av den 20 december 2012 Jag kommer att redogra fr delvis min syn p vad jag anser varje arbetsoinrde krver och det jag har gjort fr att n dit. Styrelsen: Stiftelsen Maria Etementarskola r min uppdragsgivare. Vid frhandlingarna om mitt tifltrde som interimrektor var jag mycket tydlig med att arbeta utifrn ett tydligt mandat. Av erfarenhet vet jag att det krvs bde ett formellt men ocks reellt mandat fr att framgngsrikt kunna styra en organisation. Ovanstende uppdrag r tydlig och en bra Frutsttning fr ledarskap. Frutom detta vill jag hrmed ocks bekrfta att vare sig styrelsen eller stiftaren p ngot vis har agerat p ett sdant stt att det skuHe ventyra ruin roll som rektor och ansvarig fr den dagliga verksamheten. 1 de)] biN som beskrivs av tidigare relationer mellan dessa parter knner jag inte igen mig. Ekonomi: KortsiktiRt Skolans ekonomiska frutsttningar hade frsmrats vid hstterminens brjan. Lrarlnerna lgt paritet med skolans intkter och resultatrkningen visade ett ackumulerande minus fr varje mnad. Dessutom hade skolan tappat 31 elever vid skolstarten i januari vilket frsmrade ekonomin avsevrt. Detta innebar att antalet personal mste reduceras s snart som mjiigt.
-

tgrd Enligt LAS listan fanns ett antal nyanstllda lrare med provanstllning. Endast en av dessa var obehrig men i motsats till de tillsvidare provanstllda behriga lrarna hade denna lrare en tidsbegrnsad provanstllning tom. juni. Inklusive tv lrare som sa upp sig lmnade tta lrare, tv fritidspersonal och en elevassistent sina tjnster mellan december och mars. Resultatet av denna personalminskning har dock terigen skapat en balans i ekonomin, en Frutsttning fr att skolan skulle klara sina ekonomiska taganden.

Lnsiktigt Det finns anmrkningsvrda diskrepanser i lnelistan och inte bara i lrargruppen.

tgrd Det krvs en mlmedveten lnepolicy ver lngre tid fr att komma till rtta med dessa. P lrarsidan kommer pensionsavgngar till sommaren att rtta till de allra strsta skillnaderna. Inom skolans administration krvs dessutom en omfattande omorganisation fr att skapa en strre effektivitet.

Personal: Jag anser att personalen har ftt bra en alldeles fr stor del av ansvaret fr de problem som finns p skolan. Enligt min mening har skolan ver flera r lidit av brist p struktur och tydligt ledarskap. Detta har resulterat i ett antal informella ledare och den oskerhet dessa skapar. Det finns ett markant vi och dem tnkande samt irritation ver att alla inte behandlas lika. Fr mig har det varit vikt[gt att bryta detta mnster och skapa tillit mellan mig och personalen. tgrd En av mina frsta tgrder, den 21 november, var att f en bild av personalens kompetens och behrighet i olika mnen. [Bilaga 1) En andra tgrd var att frndra den p pappret fungerande organisationen till en mera anpassad organisation utifrn mina behov. Detta fr att kunna skapa bde till[t till personalen men ocks fr att kunna styra skolan. Varje del i denna organisation belades med en lista ver vad jag frvntade mig avjust de mnniskor som verkade i de olika fora. (Bilaga 2 och 3) Kortfattat handlar min organisation om ett direkt informationsfide frn bde elever och personal till rektorn och ledningsgruppen. Dessa underlag ligger sedan till grund fr de beslut som fattas. Direktiven gr sedan frn rektor till arbetslagsledarna 1 ledningsgruppen, till lrarna i arbetslagen. Klassrd och elevrd byggs och fungerar p samma stt. Ett enkelt och effektivt styrsystem som garanterar en hg grad av medverkan fr bde elever och personal. Samtidigt margina[iseras eventuella informella ledare och ryktesspridning nr krav stlls p en ppen dialog i korrekt forum med pfljande dokumentation i form av ett protokoll eller minnesanteckningar. Fr att terg till behrighetsgraden kommer denna att ka till hstterminen och det kommer att vara frre undervisande, obehriga lrare n nr jag tilltrdde. Detta kommer att ske genom att en lrare avslutar sin utbildning, en tidsbegrnsad lrare slutar sin anstllning och erstts med en behrig. En oplitnering av tjnstefrdelningen innebr att en obehrig lrare tergr till att vara resurs och erstts av befintlig lrarpersonal. En sprklrare och en sljdlrare kompletterar sin utbildning. Under lsret 2013/2014 kommer dock nuvarande klass 2 ha kvar sin lrare tilldess att hon gr i pension sommaren 2014. Sammanlagt har d skolan fyra undervisande obehriga lrare drav tv som vidareutbildar sig.

Frldrar

Frldrarna har varit en viktig resurs p Maria Elementarskola. Dessvrre har frldrarna blivit mer och mer desillusionerade med skolans utveckling, vilket har lett till olika grupperingar och motsttningar dessa emellan. tgrd 1. Att informera fr]drarna om mina och skolans ml och fortlpande hlla dem informerade om mina beslut och vad som sker p skolan. Jag bifogar samtliga informationsbrev och underlag frn informationsmten. (Bi[aga 4,5678,910,11,12,13 och 14) 2. Informera frldrar 1 anvndandet av Skolia som r ett utmrkt verktyg fr kommunikation och samtidigt fungerar som ett fnster in i skolans dagliga verksamhet. 3 Vara medverkande i frldrafreningens arbete med att se ver freningens framtida roll. Enligt 4 kap. 12,13,14

Elever Det r knappast en nyhet att mnniskor som knner sig delaktiga och sedda i en organisation presterar och mr bttre n dem som inte gr det Unga mnniskor och barn utgr inget undantag och vill man n de bsta resultaten i en skola nste organisationen planeras just utifrn ett sdant perspektiv. Jag anser att det flnns f saker i en skola som inte elever ska]! kunna ha en synpunkt kring och pverka. Det viktigaste r att dialogen leds under korrekta former och dokumenteras. Min erfarenhet sedan tidigare r att elevrden oftast fungerar bra ju nrmare rektorn man kommer och att det ofta brister p kiassrumsniv. Det r drfr viktigt att strukturen kring elevernas representation inte bara klargrs utan att det finns en ansvarig person som ser till att inte bara k]assrd hlls utan att dessa har ett meningsfullt innehll och dokumeriteras. Jag vill understryka att en vlsktt elevdemokrati bli]- ett viktigt verktyg ven nr det gller elevernas inflytande ver undervisningen.

tgrd 1. Skolan har tidigare haft en lrare som har hllit i elevrd. Denna lrare r nu utsedd att vara ansvarig fr he]a elevdemolu-atin. 2. Organisationsplan med en tydlig elevdemokratistruktur. (Bilaga 15) 3. Faststlld, gemensam dagordning fr klassrd, elevrd, arbetslagen, ledningsgruppen och rapport till Stiftelsens stvrelsemten. (Bilaga 16)

Enligt Lgrll och 4 kap. 4,10 i Skollagen

Organisation och styrning

1 den komplexa vrld en skola utgr r rektorns mjligheter till styrning avgrande fr skolans vlmende och resultat. 1 en modern organisation mste denna styrning, frLitom lagstiftning och huvudmannens ml, vila p en varaktig knsla av delaktighet hos samtliga indWider i organisationen. Det r denna delaktighet som utgr grunden fr att direktiv, order och uppdrag respekteras och genomfrs p ett professionellt stt. Grundbulten i en organisation r att samtliga r medvetna om sina roller, uppgifter och i vilka fora dessa ryms. Kortfattat kan det hela sammanfattas som en strukturerad tvvgskommunikation mellan rektor och varje individ p skolan, svl elev som vuxen Nr denna tvvgskommunil<ation fungerar fr rektorn en optimal styrning av sina medarbetare och drmed organisationen. tgrd 1. Jag har upprttat en organisationsplan (Rilaga 2) fr Maria Elementarskola dr ansvarsomrden och arbetsuppgifter (Bilaga 3) definieras och samtidigt ger en klar bild ver befogenheter och rapporterings- och beslutsfattande kedja enligt skollagen 1 kap. 11*. 4 kap. 4 2. En faststlld dagordning r lika fr arbetslagen svl ledningsgruppen, elevrd och k]assrd dr samtliga mten frs med protokoll eller minnesanteckningar.[Bilaga 16) 4 kap. 4 Skollagen 3. Protokoll/minnesantecknirigar lggs ut p Skolia. 4 kap. 4 Skollagen 4. Protokoll frn ledningsgruppen skickas till huvudman. 4 kap. 4-7 Skollagen

Skolinspektionens rapport av den 20december 2012 Anvnda arbetsstt i undervisningen som r anpassade efter elevernas olika frutsttningar och behov och som ger eleverna mjlighet att utvecklas i riktning mot de vergripande mlen i lroplanens andra del [1 kap. 11, 4 kap.3-4 skol]agen, frordningen (SKOLFS 2010:37J om lroplan fr grundskolan, frskoleklassen och fritidsbeinmet. (Lgr 11). tgrd: 1. Direktiv till personal i januari [Bilaga 17] 2. Jag har upprttat en organisationsplan (Bilaga 2] fr Maria Flementarskola dr ansvarsomrden och arbetsuppgifter (Bilaga 3] definieras och samtidigt ger en klar bild ver befogenheter och rapporterings- och beslutsfattande kedja enligt skollagen 1 kap. 1I, 4 kap. 4

3. En faststlld dagordning r ]ika fr arbetslagen svl ledningsgruppen, elevrd och klassrd dr samtliga mten frs med protokoll eller rninnesanteckningar.(Bilaga 16) 4 kap. 4 Skollagen 4. Lektionsbesk och observation av rektor enligt plan. [Bilaga 18) 5. Elevvrdering infr utveckli ngssamtal vtl3. En fr k 4-5 en fr k 6 och en fr k 7-9 [Bilaga 32.1-6, 33.1-10 och 3 4.1-10) 6. Rektor leder pedagogiskt seminarium med varje arbetslag enligt plan. [Bilaga 18] 7. Uppfljning, analys och utveckling i juni. 8. En kravprofil fr lrare p Maria Elementarskola, introduceras vid planeringsdagarna i augusti, infr nsta lsr.(Hilaga 19)

Flj upp hur samtliga lrare planerar och genomfr undervisningen och analysera hur lrarnas arbetsstt frhller sig till de riktlinjer som anges i Lgrl 1 samt anvnda slutsatserna som utgngspunkt fr det systematiska kvalitetsarbetet [1 kap. 11 skollagen, frordningen (SKOLFS 2010:37Jom lroplan fr grundskolan, frskoleklassen och fritidshemmet. (Lgr 11) tgrd: 1. Direktiv till personal den 7januari (Bilaga 17] 2. Jag har upprttat en organisationsplan (Bilaga 2] fr Maria Liementarskola dr ansvarsomrden och arbetsuppgifter [Bi]aga 3) definieras och samtidigt ger en k]ar bild ver befogenheter och rapporterings- och beslutsfattande kedja enligt skollagen 1 kap. 1 1, 4 kap. 4 3. LPP och rskiockor p Skolia med LPP information till frldrarna om vad dessa har fr funktion. (Bilaga 20) 4. Lektionsbesk och observation av rektor enligt plan.(Bi]aga 18) Rektor 5. leder pedagogiskt seminarium med varje arbetslag enligt plan. (Silaga 18] 6. Uppfljning, analys och utveckling i juni. 7. hn kravprofil fr lrare p Maria Elementarskola som introduceras infr nsta lsr. (Bilaga 19)

Kartlgga elevernas trygghet och frekomsten av krnkande behandling dels mellan e]ever, dels mellan personal och e]ever [6 kap. 6 skollagen]

tgrd 1. Direktiv till skolskterskan den 7januari. (Bi)aga 17) 2. Elev och personalenkt har lmnats ut. Elevenkt fr skolelever och fr frtidsbarn har lmnats separat. [Bilaga 21.1-21.2, 221-10 och 231-10)

Analysera resultatet av kartlggningen och vidta konkreta tgrder fr att frebygga och frhindra krnkande behandling. (6 kap. 7 skol]agen) tgrd: 1. Elevhlsoteam kommer att arbeta med denna analys from. vecka 11 fr skolan och fr.o.m. vi 3 fr fritids. 2. Kartlggningen kommer att ligga till grund fr bde kortsiktiga och lngsiktiga tgrder enligt 6 kap. 6,7 1 skollagen

Implementera rutinerna fr hur signaler om krnkande behandling vid Maria Elementarsko[a ska anmlas till rektorn respektive huvudruannen, (6 kap. 10 skollagen) tgrd; 1. Blanketten Direktrapport till rektor [Bilaga 24) kompletterar planen mot krnkande behandling. Kopia av direktrapporten sk[ckas till huvudman enligt 6 kap. 6,7 2. Rektor har genom automatisk delegering i uppdrag att skyndsamt utreda omstndigheterna kring de rapporterade krnkningar och i frekommande fall vidta de Mgrder som skligen kan krvas. terrapportering till

huvudman sker p blankett Direktrapport till rektor [Bilaga 24] enligt 6 kap. 1O skollagen.

Utarbeta en plan mot krnkande behandling som innehller en versikt ver de tgrder som behvs fr att frebygga och frhindra krnkande behandling av barn och elever. Planen ska ven innehlla en redogrelse fr vilka av dessa tgrder som avses att pbrjas eller genomfras under det kommande ret [6 kap. 8 skollagen) tgrd: 1. Nuvarande plan mot krnkande behandling erstts med en plan mot krnkande behandling som innehller en versikt ver de &grder som behvs fr att frebygga och frhindra krnkande behandling av barn och elever. Planen innehl]er en redogrelse fr vilka av dessa tgrder som avses att pbrjas eller genomfras under det kommande ret enligt 6 kap. 8 i skollagen 2. Den nya planen mot krnkande behandling introduceras under vrterminen 2013. (Bilaga 25.1-4) 3. Den nya planen mot krnkande behandling kompletteras med en versikt av arbetsgngen fr elevhlsoteamets arbete. (Bilaga 26).

Utarbeta och implernentera rutiner fr arbetsgngen med srskilt std som verensstmmer med skollagens krav. [3 kap. S skollagen) tgrd: 1. Skolans arbetsgng avseende srskilt std till elever kompletteras med en versikt fr elevhlsoteamets arbete. [Bilaga 26] 2. Skolans arbetsgng avseende srskilt std till elever kompletteras med en direktrapport till elevhlsoteamet (Bilaga 27)

Utreda samtliga elever som r eller kan vara i behov av srskilt std och se till att utredningen sker i samband med elevhlsan (3 kap. 8-9 skollagen) tgrd: 1. Skolans arbetsgng avseende srskilt std till elever kompletteras med en versikt fr elevhlsoteamets arbete. (Bilaga 26.1 och 26.2) 2. Skolans arbetsgng avseende srskilt std till elever kompletteras med en direktrapport till elevhlsoteamet. (Bilaga 27) 3. Arbetslagen fr i uppdrag den 7 januari att genom direktrapporten tu] elevhlsoteamet genomfra en kartlggning av samtliga elever som r eller kan varat behov av srskilt std senast den 15 februari 2013 (Bilaga 17]

Utforma skolans tgrdsprogram s att de beskriver tgrder som svarar mot elevens behov av srskilt std samt att det i tgrdsprogrammen anges hur och nr tgrderna ska fljas upp och utvrderas. tgrd: 1. Ett nytt tgrdsprogram introduceras under vrterminen. (Bilaga 35)

Utforma betygskatalogen s att den anger huvudmannens namn, skolkod och datum fr betygssttning av respektive betyg samt i vrigt motsvarar kraven i Skolverkets freskrifter om betygskatalog (3,7 och 8 Sko]verkets freskrifter om hetygskatalog (SKOLFS 2011. 123) tgrd: 1. Omarbetat betygskatalog kommer att anvndas from. vrterminen 2013 enligt Skolverkets freskrifter om betygskatalog (SKOLFS 2011:123) (Bilaga 28.1 och 28.2)

Se till att rektorn bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete p skolniv som dokumenteras och innefattar pianering, uppfljning och utveckling av verksamheten vid skolan och fritidshemmet (4 kap. 3,5-7 skollagen] tgrd: 1. Se ovan under organisation och styrning 2. Resultatuppfljningsblankett (Bilaga 29.1-3) 3. Frutom ett fortlpande systematiskt kvalitetsarbete 1 arbetslagen och ledningsgruppen som dokumenteras 1 minnesanteckningar eller protokoll sker en uppf]jning och analys av resultaten vid varje terminsslut. Planering och utveckling infr kommande termin bygger p dessa underlag. 4. Rapport till huvudman sker vid varje styrelsemte enligt biFogad dagordning. (Bilaga 16] 5. Arbetslagen fr i uppdrag att rapportera hstens resultat till ledningsgruppen genom resultatuppfljningsblankett senast den 8 mars (Bilaga 30 och 31)

Ge eleverna tillgng till ett skolbibliotek som r anpassat till deras behov. Biblioteket ska omfatta bcker, informationsteknik och andra medier och anvndas i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stdja elevernas lrande (2 kap. 36 skollagen)

tgrd: 1. Bibliotekarien har ftt i uppdrag att kartlgga det som saknas i biblioteket [Bilaga 31) 2. Fr att underltta detta arbete och ven fr att skapa Frutsttningara fr ett nrmare pedagogiska samarbete i framtiden har bibliotekarien knutits till ett arbetslag. 3. Varje arbetslag har den 7januari ftt i uppdrag att lmna en nskelista till bibliotekarien om det man anser Nblioteket br kompletteras med. Inkp pbjas under varterinen.(BiIaga 17]

4. Fyra stationra datorer finns nu i biblioteket. Kompletteringen av biblioteksdatorer kommer att ske successivt under nsta lsr. Av utrymmesskl kommer skolan i framtiden endast kpa in brbara datorer.

Rick von Alten Rektor Maria Elementarskola Kvicksund den 15mars2013