The Black Box - i stormens ga

- grupprocess, reflektion & resultat

Liselott Garnell, Sandra Malmberg, Matilda Nilsson, Elin Slettengren & Jenny Tunhielm. 2013-01-14 Landskapsarkitektur Studio Design - LK0127
1

Inledning
Detta dokument r en redogrelse fr gruppen The Black Box arbetsprocess i en fullskaleuppgift p Landskapsarkitektprogrammet hsten 2012. Utgngspunkten fr projektet r vr frgestllning med vilka tillgg kan vi avleda uppmrksamheten frn den bullriga omgivningen fr att lyfta fram platsens lugn och frtydliga platsen som en egen yta? applicerad p Martin Luther Kings Plan i Uppsala. Texten r uppdelad i sex delar, vilka fljer arbetets gng och som avslutas med en summering och en reflektion av resultatet. De fem faserna r: uppstart, val av plats, idfas, genomfrande och gestaltning samt resultat. Varje del avslutas ven med en reflekterande diskussion.
Centralpassagens skala och obefintlighet av frg intresserade oss.

Val av plats
Fr att komma vidare i arbetsprocessen arbetade vi individuellt med att fundera ver typer av platser att applicera frgestllningen p. Dessa innefattade: - Platser med ett historiskt vrde - Ptvingade vntplatser (t.ex. bankomatk, vid trafikljus) - Lugna oaser i en annars rrig milj. Drefter diskuterade vi vilka platser vi ansg knnetecknas av dessa egenskaper. Skandet avgrnsades till offentliga rum centralt belgna i staden. Anledningen till avgrnsningen var att vi ville jobba i ett rum som mnga kan f ta del av och ltt ta sig till. De platser som utmrkte sig mest i detta avseende var Centralpassagen, Vaksalatorg, Bleke backe, Stora torget, Islandsbron, Fyristorg samt Ggatan. Fr att f bttre koll p dessa platser gjordes platsbesk. Det var dock inte enbart dessa tidigare nmnda platser som besktes utan tanken var ven att hlla gon och sinnen ppna fr helt andra platser med frgestllningen i tanke. Efter inventeringen av platser p stan diskuterade gruppen gemensamt vilka tre platser som vore roligast och bst lmpade att arbeta vidare med. Att vi valde ut tre var av den enkla anledningen att vi ville begrnsa oss rejlt, men fortfarande ha alternativ att diskutera fr och nackdelar med. Centralpassagen lockade med sin tydliga rumslighet och variationen i ppet kontra slutet. Resonemanget kretsade kring hur vi skulle kunna frstrka platsens vistelsekaraktr samt mtes- och uppehllsmjligheter. Martin Luther Kings plan ansgs ha upplevelsekvaliteter som inte var srskilt ptagliga, vilka skulle kunna upptckas bttre genom tillgg som minskade ljudet frn trafiken och bttre uppmrksammade platsen i sig. Svintorget upplevdes splittrad och ett tillgg hr skulle ha kunnat anvnts fr att sammanbinda platsens olika delar. D vi inom gruppen fortfarande hade problem med att vara helt eniga gllande vad vi ville gra s omarbetades frgestllningen ytterligare. Vi insg att frgestllningen mste vara mer konkret. Den nya frgestllningen ld: Vilket eller vilka tillgg kan ge oss en kad frstelse fr ett offentligt stadsrums frbisedda kvaliteter och/eller dolda brister samt gra upplevelsen av platsen starkare?

Uppstart
Den ursprungliga gruppkonstellationen skapades med utgngspunkt i de ider och som behandlats i kursens inledande seminarium. Frsta mtet inleddes med att var och en fick bertta om sina frvntningar och tankar kring val av mne. Vi enades om att gra ngot fr att uppmrksamma det mindre uppenbara i stadsrummet till exempel alternativa funktioner. Fokus lg i detta skede frmst p att f ppna brukarnas gon snarare n att arbeta utifrn oss sjlva. Vi i gruppen diskuterade hur vi skulle kunna arbeta med meddelande i form av skyltar, Wordfeud, eller bokstver utspridda i staden. Idn med budskap p vl utvalda platser var tnkt att hjlpa stadens invnare med att f upp gonen fr staden p ett nytt stt. Vr id redovisades fr klassen och efter mottagen kritik kom vi fram till att motiveringen och syftet fr projektet mste bearbetas ytterligare. Fokus ndrades d vi kom fram till att det vore bttre att arbeta vidare utifrn oss sjlva. Anledningen var frst och frmst att vi insg att vi inte skulle f ut s mycket av att peka ut saker t andra mnniskor. Frgestllningen som utarbetades ld: Vilka tillgg kan hjlpa oss att f upp gonen fr det mindre uppenbara i ett stadsrum? Reflektion Det var till en brjan svrt att f grepp om fr vem vi ville gra ett tillgg och vad vrt syfte var. Det var ltt att hitta ider utifrn de ursprungsider som sammanfrt gruppen, men desto svrare att motivera dessa och precisera en frgestllning. De flesta fastnade fr idn att sprida budskap till andra via Wordfeud, vilket resulterade i att det var svrt att, efter kritiken, slppa taget om tillgget/idn och tnka i nya banor. Kill your darlings r svrt.

Vi kunde inte placera vad det var med Martin Luther Kings plan som tilltalade oss trots allt buller runtomkring.

Svintorget kndes bortglmt bland alla de hga byggnaderna.

D gruppen bestod av nio personer var det svrt att f alla att vara eniga gllande vilken plats vi skulle vlja att arbeta med. Det blev jmnt mellan tv av platserna. Detta resulterade i tv grupper, en fr Centralpassagen och en fr Martin Luther Kings plan. Till en brjan var delningen en tillfllig konstellation med syfte att diskutera platserna gruppvis och utforska olika tillgg och mjligheter utifrn frgestllningen. I samband med detta byggde vi en enkel modell ver Martin Luther Kings plan fr att lttare kunna underska olika mjligheter. Genom diskussion i den mindre gruppen utvrderades platsens brister och kvaliteter. Kom fram till fljande: Brister Platsen r inte vistelsevnlig. Bullerniverna r hga och sittplatserna r f Ytan r odefinierbar r varken torg, park, minneslund eller gata Avgrnsningarna i markniv r diffusa och ytan smlter samman med intilliggande parkering Statyn r det som frmst utmrker platsen Platsen har svag koppling till nrliggande rrelsestrk Kvaliteter Platsens lugna karaktr (om man bortser frn all biltrafik) Statyns identitetsstrkande egenskaper i form av landmrke Det centrala lget Storskaligheten Den minimalistiska utformningen som kontrasterar mot omgivningen De stora lindarna som frstrker rumsligheten och karaktren Fr att komma fram till ett gemensamt ml diskuterades vad det r vi vill f ut av uppgiften. Kom d verens om att vi vill frdjupa oss i att analysera och definiera en plats kvaliteter ven om de inte r srskilt ptagliga och frst hur dessa tydligare skulle kunna frmedlas. I vrt fall handlade det om att testa gra tillgg som belyser eller frstrker platsens kvaliteter. Fr Martin Luther Kings plan (framver frkortad MLKs plan) ansg vi att tillggen br ta s lite visuell plats som mjligt fr att inte pverka platsens minimalistiska utformning. Drfr tnkte vi att ett stt att lyfta fram kvaliteterna kunde vara genom att skrma av vissa sinnen samt fokusera syn och hrsel mot det vi vill lyfta fram. Lugnet kunde frstrkas genom att avlgsna ljud med hjlp av hrselproppar, ljudisolerad plexiglasbur eller genom verrstning med andra ljud. Den negativa ljusupplevelsen kunde eventuellt ven motverkas visuellt genom tyger, vxtlighet och skrmar. De otydliga grnserna var en annan brist som vi konstaterade. Dr fanns det en id om att dessa kunde definieras genom utplacering av vertikala element till exempel skrmar, pelare eller horisontella tillgg i markniv som frg eller materialtillgg. Vra ider presenterades fr den andra delen av gruppen som s hr lngt hade arbetat parallellt med Centralpassagen. Drefter terstod frgan om vi skulle fortstta p varsitt hll eller inte. Det visade sig 3

att bda grupperna ville arbeta vidare med sin plats och hrifrn blev vi definitivt tv skilda grupper. En projektplan skapades fr MLKs plan och vi skte ven information om platsens historia. Detta p grund av att det kndes som en viktig del att ha vetskap om nr man tar sig an en sdan plats som denna. I samband med detta arbete och den betydligt mindre gruppen s omarbetades frgestllningen en gng till:

Vilket tillgg kan ge oss en kad frstelse fr ett offentligt stadsrums dolda kvaliteter och p s stt gra kvaliteterna p platsen tydligare? Ngra vsentliga diskussioner fr att ta oss vidare hrifrn handlade om att bestmma exakt vad vi vill gra, varfr och p vilket stt det ska genomfras. Detta var viktigt fr att alla i gruppen ska vara med p samma tg. Vid en presentation fr klassen fick vi tips och ider om hur vi kommer vidare. Susan ansg att det var viktigt att vi till nstkommande seminarium hade konkretiserat frgestllningen och beslutat oss fr vad vi vill gra p platsen fr att uppn det vi r ute efter. Vi kom verens om att en viktig del r just den att inte gra fr stora ingrepp fr att inte inkrkta p platsens karaktr och den ursprungliga idn med platsen. Reflektion Under fasen val av plats mrkte vi hur svrt det var att komma p platser som stmde in p vissa nskvrda egenskaper utan att beska platsen. Det visade sig ven att de platser vi tnkt ut i frvg inte alls upplevdes s som vi hade frstllt oss nr vi vl beskte dem. Val av plats styrdes mycket av frgestllningen samt hur intressant den kndes att jobba med. Mkls plan var spnnande p grund av att hrt mter mjukt, den r lite anvnd samt att det r svrt att frst vilken typ av plats det r och vad den r till fr. Det r helt klart lttare att vlja en plats som tilltalar en.
Skrmar stllda i dominomnster, men i timglasform fr att skapa dynamik p platsen.

Skrmar parallella med vgarna, grnsar av platsen men skapar samtidigt en vgg mot omgivningen.

Idfas
Idfasen inleddes p allvar med ett testande av olika ider i modellen. De olika iderna dokumenterades med foton och kommentarer om tillggets fr- och nackdelar. Ett frslag som testades var skrmar mot omgivande gator uppradade som dominobrickor. Tanken var att skapa en form av avgrnsning fr att definiera MLKs plan utan att skapa en vgg. Ett annat frslag var att placera ut kuber p platsen fr att skapa en samlande effekt och erbjuda sittmjligheter. Nedan fljer en sammanstllning samtliga iders fr- och nackdelar: Vattenspegel + Speglar omgivning, samlande effekt, skapar lugn, kan kopplas till att det tidigare har funnits en vattensamling som kallades kamphav. - Kommer behva rensas frn lv (hstlven rasade fr fullt), svrkonstruerad d vi ville ha den exakt i markniv, krvs enorm storlek fr att ge den effekt vi vill uppn d platsens skala r stor och konstverket redan tar mycket fokus.

Skrmar + Avgrnsande effekt, blickledande, skrmar av ljud visuellt. - Fr vlanvnd metod, syftet var inte att skapa en vgg. Som dominobrickor gav de ingen tydligare rumsbildning inifrn platsen sett. Vertikala pinnar + Pelarsal, kolonner, tar upp trden och statyns form. - Konkurrerar med andra vertikala element i rummet (staty och trd), krvs enormt stora och mnga pinnar fr att f effekt, problem att f dem att st stadigt. Musikkuber Mjliga ljud: klassisk musik, fgelsng, tal, vattenljud, eld, musik samt musik utan sng. + Samlande effekt som frstrker rumsknslan, sittmjligheter, kuberna kan kombineras med musik och blir drmed lockande. - Risk att mnniskor flyttar dem. Plexiglaskub + Ljudisolerande, visuellt fokus. - Fr att f den ljudisolerad blev materialet dyrt. Svrt att f den helt ljudisolerad. Vi diskuterade vidare de sex iderna och kom fram till att vi fredrog idn med musikkuberna. De vriga valdes bort p grund av konstruktionssvrigheter, svag koppling till frgestllningen eller fr hg materialkostnad. Vi ifrgasatte oss sjlva gllande hur vl musikkuberna svarar p vr frgestllning och kom fram till fljande argument: En enkel och slt yta ger frhoppningsvis ett subtilt tillgg. Tyngden i formen frdelar balansen mellan trdkronorna och markytan. Trdens form tas upp i kuberna, vilket samspelar med platsen. Forman terspeglar markmaterialet. Tillgget uppmrksammar platsen snarare n att konkurrera med befintliga element. Ger frstrkt rumslighet, avgrnsningar och riktningar. Ljud kan frstrka upplevelsen och lockar till att upptcka platsen. Efter vidare diskussion kom vi fram till att prova med vertikala element. Frmst fr att definiera platsens grnser och stnga ute trafiken. Frgan var bara hur? Vertikala element i form av pinnar kndes instabila till sin form och idn utvecklades istllet till mer stabila kolonner. Med hjlp av dessa fngade vi platsens formsprk och kunde f upp musiken i ronhjd. Ngra var tnkta att st upp och innehlla hgtalare medan andra skulle ligga ned och ge sittmjligheter. En viktig aspekt med tillgget var dock att det inte fick gra platsen rrig. Vi diskuterade ven om vi skulle arbeta med att frtydliga att platsen r en utomhuskatedral, men kom fram till att vi endast vill fokusera p att frstrka lugnet och definiera platsen som en egen yta. Eftersom vi ville skapa en samlande effekt 4
Svarta ldor gav en centrerande effekt p platsen utan att dominera ver konstverket Befrielsen. Skrmar uppstllda i dominomnster.

Efter att ha sovit p saken kom en diskussion upp gllande frgestllningen utifrn den senaste idn. De vertikala och horisontellt stllda kolonnerna diskuterades vidare d nya frgor om hur ett sdant tillgg skulle pverka platsen hade kommit upp. Vi kom d fram till att kolonnerna mjligen kunde fnga upp alltfr mycket av statyns formsprk och konkurrera snarare n att framhva den. Vi frgade oss om vi verkligen skulle fortstta arbeta med vertikala element och om det var det som krvdes fr att fnga fokus. Insg att kolonnerna frmst var mnade att frambringa ljud i ronniv och p s stt frnta bilarna dess audionoma inverkan p platsen. Allts var det inte den bsta lsningen formmssigt d platsen kommer upplevas rrigare. Vi beslutade oss fr att anvnda den kubiska formen istllet. Denna upplevdes mer stabil och lugn till sin form, vilket kndes bttre anpassat p platsen. Konkurrera dessutom inte med den befintliga statyn och trden. Frutom form diskuterades frg, vilken vi ansg br hllas relativt lgmld i frhllande till platsens karaktr. Vad gllde den ljudliga upplevelsen som skulle kunnat anvndas uppkom en id om att skapa en ljudberttelse som inte bara innehll musik utan utgr frn platsen identitet och karaktr. Platsens karaktr definierade vi som lugn, aningen dov, vilket ledde till enfrgade mrka kuber. En blank yta kunde eventuellt ge en extra effekt genom att ta upp skuggningar frn omgivande trd och reflektera himlen. En matt ngot grov karaktr kunde kanske istllet ta upp texturen frn storgatstenen. Fr att kunna arbeta vidare med idn byggde vi om modellen s att den blev skalenlig i skala 1:100. P s stt blev det lttare att f en bttre uppfattning om rumsligheten och tillggens storleksbehov samt pverkan p rumslighet och avgrnsning. Som arbetsmaterial anvndes svart lera, vilket gav kuberna ett relativt mjukt intryck som vi insg att vi inte ville ha. Platsen kndes rak och lite strikt i vrigt. I modellen verkade det som att kuberna skulle kunna dra fokus till platsen utan att verta eller frndra karaktren eller konkurrera med den dova och spnnande karaktren. Ytterligare underskningar behvdes dock fr att utreda huruvida audionoma tillgg skulle kunna skapa ett annat ljudlandskap med tanke p den hga bullernivn. Diskussionen avseende ljud fljdes upp genom frsk i verkligheten. Vl p plats tog vi fram den ljudutrustning vi fr tillfllet hade mjlighet att anvnda fr att testa hur hgt ljud som krvdes fr att fokus skall tas frn bilarna. Med oss hade vi frvald musik i klassisk stil och ljud som fgelkvitter och eld. Klassisk musik som upplevs lite mer dramatisk gjorde att vi nstintill glmde bort biltrafiken. Musiken blev en del av kulissen snarare n att verta platsens mktiga intryck. Ljud i form av rinnande vatten, fgelkvitter och eld var inte tillrckligt spnnande fr att man skulle fokusera p det istllet fr bullret.

snarare n en avgrnsande kom vi p idn att placera elementen centrerat p platsen istllet fr i kantzonerna. Lugnet kan inte hittas och upplevas om man inte ger sig tid att stanna till p platsen.

Fr att underska materialval och konstruktionsteknik fr kuberna gjorde vi en informationsskning p ntet. Vi kom verens om att grundkonstruktionen br best av ngon form av trskivor som tl vta och inte inverkar negativt p strukturen. Strukturen skulle vara slt fr att inte ta uppmrksamhet i sig. Dessutom var kriterierna att materialet skulle hllas i nrheten av den uppstllda budgeten p cirka 1000 kr. Kubernas storlek var ett viktigt beslut. Var tvunget att vara tillrckligt stora fr att gra intryck p platsen, men inte fr stora s att de tog ver helt. Eftersom bnken r bredare n hg kom vi fram till att kuberna vara kubisk utan kan ha formen av ett rtblock. I samband med ytterligare platsbesk definierade vi platsens grnser utifrn vra upplevelser och ungefr hur ldorna br vara uppstllda fr att frstrka rumsligheten. Efter besket diskuterade vi terigen varfr just denna id och form r frdelaktig fr vr frgestllning. Vi kom verens om att: Rtblocken ger en stabil och enkel form, vilket terspeglar platsens enkelhet. Formen anknyter till bnkens formsprk och skapar fokusobjekt som inte frntar statyn dess uppmrksamhet. Svarta kuber/ldor fngar upp det mrka frn lindarnas stammar och ansluter till platsens dova lugn. Den frgglada omgivande bebyggelsen frstrks drmed ytterligare av den enhetliga tonen. En central placering samlar rummet och definierar ytan som en egen plats. Tillgget skapar sittmjligheter som ger frutsttning fr uppehllande aktiviteter. I samband med idgenereringen uppkom ett behov av att precisera frgestllningen ytterligare. Vi diskuterade kring vad vi ville gra utifrn vad vi ansg viktigast vad gller platsens kvaliteter. Den slutliga frgestllningen ld: Med vilka tillgg kan vi avleda uppmrksamheten frn den bullriga omgivningen fr att lyfta fram platsens lugn och frtydliga platsen som en egen yta? Vid avstmningen gavs feedback frn lrare och kursdeltagare: Ska platsen vara med eller utan ljud? Finns det alternativa placeringar av ljudkllan? Kan hgtalare placeras i trden? Ska eventuellt ljud vara lugnande? Susan menade att vi i sdana fall mste precisera vad vi menar med lugn. Tomas menade att vi borde underska vilka ljud som upplevs lugna i frhllande till platsen. Musik r ett starkt tillgg och kan ta mycket fokus varfr den br vljas med omsorg. Vi mste tnka noggrant p placeringen av kuberna eftersom det har stor betydelse fr hur platsen upplevs. Enligt Susan fungerar den samlande funktionen vldigt vl p platsen och tillgget skulle vara starkt ven utan statyn.
Gra ldor smlte in i omgivningen och gjorde tillgget otydligt. Vi provade olika frger p kuberna i Photoshop. Vita ldor saknade tyngd och gav drmed inte det intrycket av tyngd som vi ville skapa.

Dremot strs lugnet av trafiken intill, vilket gr att det blir svrare att upptcka. Under diskussionen definierade vi vad som utgr platsens lugn: Trden och dess storlek Platsens mrker Avsaknad av sociala aktiviteter Husens lugna frger Formsprket Hgtidligheten Reflektion Idfasen bestod till stor del besttt av testande och diskussioner kring vra ider. Vissa ider har bearbetades flera gnger eftersom vi behvde definiera vad vi vill gra och varfr samt hur iderna svarar mot frgestllningen. Ibland har det knts som att vi upprepar oss, men att repetera argumenten r en del av gestaltningsprocessen som medverkar till att idn blir vlgrundad och att alla arbetar gemensamt mot samma ml. Vi har alla hjlpts t att dokumentera de val vi har gjort och varfr, vilket har underlttat det fortsatta arbetet och gjort processen tydlig vad gller hur vi tnkte och gjorde. Gruppdiskussionerna har varit givande eftersom vi stndigt har ifrgasatt oss sjlva. Frgorna hur, vad och varfr har med jmna mellanrum krvt en uppdatering fr att hlla oss p banan och inte spra ur.

Genomfrande och gestaltning

Genomfrandefasen inleddes med att underska var vi kunde f tag p material. En rundvandring p skolan ledde till att vi fann ngra reglar att eventuellt anvnda till konstruktionen. Vi fortsatte sedan med att testa vr id i 3D-modell genom att bygga ihop kartonger och kl dessa med svart tyg. Detta ledde till att vi kom fram till att tyg ger ett alltfr mjukt uttryck. Vi provade ven olika frger p kuberna i vrt digitala perspektiv och kom fram till att svart gav den knsla vi ville uppn p platsen. I SOL:s verkstad fann vi ngra MDF- och spnskivor som vi kom verens om att utg ifrn. Drefter beskte vi s gott som alla byggvaruhus i Uppsala. Vi frgade personalen om konstruktion, pris p MDF- och spnskivor, lmpliga frger samt om de hade material av lgre kvalitet till ett billigare pris eller hade mjlighet att bidra med sponsring. Sponsring visade sig vara svrt att genomfra, speciellt vad gller skivor. Vi ringde ven till kommunens byggtervinning som sljer verblivna byggprodukter, dessvrre hade de inget som vi skulle kunna anvnda oss av.

Klassen upplevde att vi ville frstrka den dova karaktren p platsen, som utifrn vrt perspektiv med de svarta kuberna uppfattades som mrk. Utformningen ger stabilitet och tyngd. Vi mste bestmma oss fr om det r platsen, katedralen eller historien vi vill framhva infr kommande arbete. Gruppdiskussionen efter avstmningsmtet handlade framfr allt om att tydliggra vad vi vill lyfta fram och vad vi anser gr platsen lugn. Vi kom verens om att vi vill frstrka platsens lugn snarare n dess historia och Martin Luther King som person. Enligt oss grundar sig lugnet i den strama och enkla utformningen samt de stora och gamla trden som ger en mrk, mystisk och rofylld knsla.

Genom en gruppdiskussion utifrn det material vi hittat till ett rimligt pris och vad vi lrt oss av varuhuspersonalen kom vi fram till att nio kuber p 60*60*60 cm av MDF-skivor vore lmpligt. D skulle vi utnyttja skivorna till max eftersom de r 120*240 cm stora. Fr att utreda hur storleken skulle fungera i frhllande till vr vision beskte vi platsen fr att underska skalan. Dr ritade vi ut kvadrater p marken i den storlek vi ansg lmplig. Nr vi sedan mtte dessa upptckte vi att sidorna var ver en meter. Vi kom verens om att nio kuber p 60*60*60 cm kommer vara alldeles fr sm fr att stadkomma det uttryck vi skte. I detta fall bedmde vi att vi mste lita p knslan. Fr att bde kunna gra kuber som motsvarar den storlek som krvs och fortfarande kunna utnyttja materialet p bsta stt kom vi verens om att gra ldor med storleken 120*120*60 cm. De billigaste MDF-skivorna fanns p Bauhaus, medan den blankaste och billigaste svarta frgen fanns p Biltema. Vi berknade dock att den slutliga kostanden fr enbart skivor och frg skulle uppg till minst 3000 kr. Att bygga kuberna s som vi tnkt skulle drmed innebra att vi verskred budgeten. Drfr underskte vi om vi kunde genomfra projektet p ett billigare stt. Detta ledde till ett intensivt skande efter billigt material p internet. Blocket blev rddningen, dr vi fann begagnade plywoodskivor i Vsters fr 15 kr/styck. Vi beskte terigen platsen fr att testa den musikspelare som vi hade tnkte kpa tre stycken av. Det visade sig att musikspelaren inte klarade av tillrckligt hg volym eftersom ljudet drnktes av trafikbullret. Istllet infrskaffade vi en begagnad CD-spelare fr 40 kronor som tycktes motsvara det vi behvde. Nu behvdes bara en till d en av gruppmedlemmarna kunde bidra med en brbar musikstereo av hg kvalitet. Fr att veta hur mycket pengar vi hade till frg etc. gjorde vi en ungefrlig budget. Vi rknade ut hur mycket material vi behvde och uppskattade kostnaden fr materialet till cirka 450 kr. Bensinkostnaden fr att hmta materialet berknades till cirka 400 kr. Detta innebar att vi inte skulle ha rd att infrskaffa frg. Jakten p frgsponsorer brjade med besk p Uppsalas samtliga frgbutiker. P grund av diverse anledningar fanns ingen mjlighet att f sponsring. Dremot kunde frgbutikerna avvara ett antal olika burkar med felblandad frg. Dock fick vi ingen svart frg, men de vi fick kunde vi nd nyttja som grundfrg. Vi beslt att inhandla svart tckfrg p Biltema. 5 liter fr 399 kronor innebar att vi klarade oss inom budget. Vi underskte om hjden p hjden p ldorna var lmplig genom att bygga en 80 cm hg prototyp. Om hjden uppfattades fr hg skulle vi minska hjden till 70 cm. Vi kom fram till att sidor p 120*120 cm var alldeles fr stort och bestmde oss fr att gra sju kuberna med mtten 100*100*80 cm.

Vi ritade upp kuberna p platsen fr att skapa oss en knsla av storleken.

Nr vi fick tag i plywoodskivorna tar byggandet ntligen fart.

Efter att i grupp ha lyssnat och jmfrt olika ljud och musikstycken kom vi fram till att ljud troligen skulle frsvinna i trafikbullret. Vi valde drfr musik och tog fram ett antal kriterier. Den valda musiken skulle vara instrumental och helst inte kunna sammankopplas med ngon film. Samma musik ska spelas i de tre kuber som ska inneha musik, men flera olika ltar ska spelas. Ltar som vi ansg frstrkte karaktren och drefter provade p platsen: Enya Driftning Enya A Day Without Rain Meditation spa Relax the mind Tan dun For The World Edward Elgar Salut dAmour Mozart Requiem: Lacrimosa

Vissa musikstycken som vi hade lyssnat p tidigare ansg vi ven passade p platsen. Det fanns dock ngra ltar som inte stmde verens med platsens karaktr och som vi drmed valde bort. Vi beslutade ven att endast ha musik under den dag d vi redovisar projektet p grund av stldrisk samt batteritiden. Konstruktionsarbetet brjade efter att vi inhmtat de plywoodskivor som vi kpt utanfr Vsters. Fr att underltta och effektivisera arbetet beslutade vi oss fr att ha olika stationer. Drmed kunde vissa skruva ihop ldorna medan andra kunde slipade och ytterligare ngra mla.

Vi testade kubernas i storlek p olika platser fr att f en uppfattning om skalan.

Vi anser att vi med vra kuber uppndde det resultat vi efterstrvade utifrn vr frgestllning. Vi lyckades med att infra ett subtilt tillgg, vilket var ngot vi formulerade fr oss sjlva i projektplanen. Kubernas storlek gav det uttryck vi efterstrvade vad gller stabilitet och skala i frhllande till platsen. Den svarta frgen skapade ett lugnt och stabilt intryck. Kubernas placering gav ven den centrerande och samlande effekt av rummet som vi ville uppn fr att definiera platsen som en egen yta. Vad gller musiken kan det diskuteras huruvida denna motsvarade vra ursprungliga frvntningar. Vi kan i efterhand konstatera att val av ljud och hur ljudet skulle strmma ut ur kuberna borde getts strre utrymme i processen fr att ge den lugnande och avledande effekt som vi ville uppn. Det kanske var s att ljudet inte behvdes fr att uppn det resultat vi efterstrvade. Mnga olika faktorer pverkade resultatets utgng. Flera av dessa har vi inte kunnat rda ver, ssom budget och tidsavgrnsning. Andra beslut berodde helt p gruppens gemensamma stllningstaganden.
Det brjade likna det vi var ute efter.

Resultat kopplat till frgestllning

Vi anser att vi med vra kuber uppndde det resultat vi efterstrvade utifrn vr frgestllning. Vi lyckades med att infra ett subtilt tillgg, vilket var ngot vi formulerade fr oss sjlva i projektplanen. Kubernas storlek gav det uttryck som vi efterstrvade vad gller stabilitet och skala i frhllande till platsen. Den svarta frgen skapade ett lugnt och stabilt intryck. Kubernas placering gav ven den centrerande och samlande effekt av rummet som vi ville uppn fr att definiera platsen som en egen yta. Vad gller musiken kan det diskuteras huruvida denna motsvarar vra ursprungliga frvntningar. Vi kan i efterhand konstatera att val av ljud skulle getts strre utrymme i processen fr att ge den lugnande och avledande effekt som vi ville uppn.

Slutreflektion
Vrt projekt i det hr gestaltningsexperimentet har varit inspirerande och roligt, men processen har ven inneburit en del svrigheter. En viktig lrdom som vi alla har tagit med oss r att slppa alla hmningar och frska att inte se begrnsningarna i brjan av ett projekt. Det kan innebra att man missar eller avfrdar ider innan de ftt utvecklats helt. Vi frskte lta projektet vara s fritt som mjligt i brjan fr att sedan realisera det nr vi bestmt oss fr frgestllning och grundid. Shr i efterhand har vi kommit underfund med att vi kanske hade ftt fram nnu fler ider om vi arbetat mer individuellt i brjan av idgenereringsfasen istllet fr att gra en stor del av detta arbete tillsammans. Att lgga upp en tidsplan var inte helt ltt. Tidsbegrnsningen var det enda som vi hade helt klart fr oss, men hur mycket tid och arbete som krvs i de olika momenten/faserna hade vi inte alltfr god uppfattning om. Det var svrt att veta nr vi mste bestmma sig och g vidare till nsta fas fr att hinna till deadline. En annan svrighet som vi upplevde var valet av frg och att lsa konstruktionen rent praktiskt. P grund av budgeten har vrt arbete begrnsats, men det har samtidigt varit berikande. Detta har inneburit att vi har behvt tnka i andra banor och vara kreativa. Den begrnsade ekonomin gjorde att vi tvingades stta fingret p och definiera vad som r det brande fr gestaltningen. Annars gick det inte att prioritera vad som skulle f kosta och inte. Vi har ett kreativt ansvar fr resultatet oavsett omstndigheterna. Fr att f sponsring har vi lrt oss att vara ute i god tid och vara vl frberedda vid samtal med eventuella sponsorer d det r mnga gnger s att de vill ha ngot tillbaka ssom reklam. Ett av gruppens strsta bekymmer har varit att hitta den exakta frgestllningen som svarade mot vad vi ville gra. Att konkretisera frgestllningen kndes bde positivt och negativt. D vi bestmt oss fr en id valde vi samtidigt bort alla andra.

Reflektion av genomfrande/gestaltning Denna fas bestod liksom idfasen av mnga diskussioner, framfrallt kring kubernas storlek och frg. Det uppstod ven mnga frgetecken huruvida det r mjligt att gra dessa kuber, om vi fr tag i material, vad det skulle kosta och liknande praktiska frgor. Detta har speglat denna fas eftersom om vi inte skulle kunna infrskaffa material som lg ngorlunda inom budget hade projektet inte kunna genomfras. Mycket tid har lagts ner p att diskutera konstruktionsfrgor samt om det skall vara mjligt att sitta p kuberna eller om de endast r till fr att titta p. Konstruktionsdiskussionerna har frmst handlat om reglar och hur dessa ska fungera och placeras samt hllfasthet i frhllande till hur lng tid ldorna ska st ute. Nr vi vl pbrjade det praktiska arbetet s gick allt vldigt smidigt och effektivt. Detta kan bero p att vi delade upp oss i olika stationer, vilket gjorde att arbetet gick fortare n om alla skulle delta i alla moment. Beslutet om val av musik gavs viss eftertanke men nu i efterhand kan vi medge att momentet kom i klm under sjlva byggprocessen.

Resultat
Vrt syfte var att avleda uppmrksamheten frn omgivningen fr att lyfta fram Martin Luther Kings plans lugn och frtydliga platsen som en egen yta. Detta gjorde vi med bde fysiska och audionoma tillgg. Resultatet av vrt fullskaleprojekt blev sju svarta kuber som utplacerades strategiskt. Kuberna placerades i tre olika grupper dr tv av grupperna fick varsin kub med bandspelare. Vi anser att vi med vrt tillgg lyfte fram platsens lugn genom den stabila formen p kuberna samt den mrka frgsttningen. Genom att sprida kuberna ver platsen blev de ett sammanhllande element vilket hjlpte till att definiera platsen som en egen yta. 7

Resultatet kan diskuteras utifrn aspekten om syfte och ml hade kunnat uppfyllas p andra stt samt om samma lsning hade kunnat anvndas p en annan plats. Hade lsningen gtt att applicera p alla andra platser eller endast p platser med likvrdiga frutsttningar? Hade den kunnat anvndas i sin helhet eller skulle vissa delar behva modifieras? Dessa tankar r stimulerande att fundera ver och vr kreativitet brjar spira inom oss igen. Hade vi kunnat uppn vrt syfte med en annan frg p kuberna eller hade resultatet blivit annorlunda? ven val av storlek och form r faktorer som kan ha givit en annan utgng. Ju mer vi analyserar projektet, desto fler frgor uppkommer. Hade till exempel ngon av vra andra ursprungsider med skrmar eller vatten svarat p samma frgestllning? Var materialet viktigt? Hur mycket styrde egentligen tiden och budgeten? rstiden och tiden p dygnet som vi befann oss p platsen kan ha pverkat resultatet. Hade samma plats ftt en annan lsning om vi beskt den en annan tidpunkt? Hade vi d ansett att den kanske till och med inte behvde ngot samlande element? Ju mer vi stller oss dessa frgor desto mer komplex frstr vi att designprocessen r. Det r svrt att en grns fr nr vi skulle ha slutat att analysera och diskutera vra stllningstaganden. Fr oss var det enklare att i grupp ta ett slutgiltigt beslut fr att g vidare. Tillsammans kunde vi diskutera resultatet p ett helt annat stt n om vi skulle ha arbetat med projektet individuellt. Det r ocks viktigt att analysera hur syftet uppfylldes utifrn andras gon. Vi som grupp tyckte att projektet motsvarade vra frvntningar och svarade mot vrt syfte att lyfta fram platsens lugn och frtydliga platsen som en egen yta. Vi kan dock inte med all skerhet konstatera hur allmnheten upplevde dessa kuber. Sg de endast vr installation som ett konstprojekt avskild frn platsen eller fick de samma knsla av lugn som kuberna var menade att frstrka? Ngot som ven r vrt att notera r att ngon eller ngra hade flyttat p kuberna under tiden de var utplacerade p platsen. Uppfattade dessa mnniskor mjligen Martin Luther Kings plan som mer lekfull jmfrt med innan och sledes tvrtemot lugn?

Under processens gng har vi blivit vl medvetna om att saker upplevs p olika stt p olika platser. Detta har framgtt tydligt d skalan har upplevts olika p olika platser och med olika mtt. Framfrallt r det stor skillnad p inom- och utomhus. ven vid val av musik upptckte vi att samma musikstycke upplevs annorlunda p olika platser. Det r drfr viktigt att testa projekt i fullskala och p rtt plats om mjlighet finns. Det ger ett skrare slutresultat. Oavsett om man kan prova i fullskala eller i mindre skala r det alltid vldigt viktigt med mnga platsbesk d upplevelserna skiljer sig frn gng till gng. Fr att frst platsen gller det att gra besk vid olika tidpunkter p dygnet. I brjan av projektet bestod gruppen av nio medlemmar. D var diskussionerna ganska svra just p grund av gruppens storlek. Detta blev vldigt ptagligt nr vi delade upp oss i tv grupper. I den mindre gruppen flt diskussionerna p smidigare och det var lttare att fatta beslut. Under processens gng har vi bland annat diskuterat hur man ska hantera frnvaro. Vi beslutade tidigt att det var acceptabelt att vara borta om det ngot viktigt krvde det. Problemet under processens gng blev vad som var mjligt att gra p egen hand fr att bidra till projektet. D det var ett grupparbete och vi arbetade ttt tillsammans innebar det svrigheter att ha uppgifter att genomfra p egen hand. Dessutom mrktes bortfallen tydligt p grund av att vi var en s liten grupp. Var en borta mrktes det att sikter och andra infallsvinklar saknades. Kanske beror detta p att beslut och diskussioner gick fr smrtfritt. God tidsplanering r ngot som r viktigt i alla avseenden. Att dela in gruppen i olika mindre arbetsgrupper ger ett mer effektivare arbete. Nr sjlva byggandet tog fart delade vi in oss i olika stationer fr att bli mer effektiva. Det r ngot vi borde ha gjort mer under arbetets gng. Det r ocks viktigt att inte vara rdd fr att ska kontakt med och ta hjlp av utomstende som r kunniga inom omrdet man inte kan sjlv. Det finns mycket hjlp att hmta, bde teoretiskt och praktiskt. Vi har kontinuerligt dokumenterat vr arbetsprocess, vilket har underlttat arbetet eftersom vi har haft mjlighet att g tillbaka och pminna oss varfr vi tog ett visst beslut. Vi har varit tvungna att lta en del diskussionsmnen och beslut flera gnger om fr att pminna oss sjlva om vad vi bestmt och varfr. ven om denna del av processen ibland upplevts frustrerande s har den varit vldigt viktig. Arbetet knns ocks genomarbetat p grund av att vi hela tiden har ifrgasatt och argumenterat fr vra beslut. Att ifrgastta besluten r ocks ett stt att vssa argumentationen. Under ett projekt som detta r det ltt att skaffa sig hga ambitioner, men det r inte alltid att resultatet blir som det var tnkt. Det viktiga r att man identifierat vilka delar som har betydelse fr helheten.

Det vi tar med oss frn denna del i kursen r: - Slpp alla hmningar och tnk fritt och kravlst i brjan av ett projekt. - Se mjligheter utanfr begrnsningarna. - Ha roligt! - Identifiera de delar som har strst betydelse fr helheten och det resultat som nskas. - Det r vrt att testa en runda till fr att frskra sig om att man r p rtt spr. The speed is irrelevant when going in the wrong direction.

Det blir inte alltid som man tnkt sig...

8

Resultatet av tre veckors hrt arbete!