1

HUR FRSVANN NEANDERTALARNA?

Av Patrik Lvstrm

1.1 INLEDNING. Uppgiften r att sammanstller tre teorier om neandertalarens frsvinnande som fristende art och redogra fr vilken eller vilka av dessa som kan vara mest trolig. Forskarna vet faktiskt inte exakt varfr neandertalaren dog ut, och det finns mnga olika teorier omkring detta. Jag kommer att anvnda mig av de tre teorier som presenterades av Illustrerad Vetenskap nr. 4 2010. I min rapport kommer jag inte att g in s vrst mycket p neanderthalarens egenskaper eller utveckling eftersom de flesta av oss knner till ungefr vad en neanderthalare var fr ngot. Jag har gjort en avgrnsning och vill veta hur neanderthalaren frhller sig till homo sapiens, om det rr sig om tv parallellt utvecklade arter eller om den moderna mnniskan hrstammar frn neanderthalaren. Jag vill ocks naturligtvis veta varfr neanderthalaren dog ut, men det r inte skert att den frgan gr att besvara. Min hypotes r att neandertalarna blev undantrngda av nyare arter. I dag, r 2013, finns det ingen kvarlevande primrklla som kan bertta i detaljer om hur den sista tiden sg ut fr en neandertalare, utan vi anvnder oss av sekundra kllor som r kvarlevor, s som benrester, freml upphittade i ett lger eller forntida boplats och detta r ngot som grs kontinuerligt och berikar vr kunskap om denna art. n s lnge har forskarna inte hittat bevis material av sdan art att de utan tvivel kan frklara exakt vad som orsakade neandertalarens undergng, utan anvnder sig av hypoteser och teorier utifrn en modern mnniskas analys frmga. 1.2 MATERIAL OCH METOD I och med att jag i huvudsak anvnder mig av det kllmaterial som Illustrerad Vetenskap presenterar i sin artikel s vljer jag att ta med den inledande delen fr att sedan presentera de tre teorierna mera kortfattat. Den som nskar att lsa artikeln i sin helhet kan gra s genom att lsa tidningen som det hri hnvisas till eller ladda ned artikeln i sin helhet genom Illustrerad Vetenskaps hemsida.

Hur frsvann neandertalarna?

Av Rasmus Kragh Jakobsen. Illustrerad Vetenskap nr. 4, 2010

Neandertalarna r vra nrmaste slktingar, som i mer n 200000 r dominerade ett enormt omrde frn Portugal i Europa till Uzbekistan i Mindre Asien. Fr 40000 r sedan brjade neandertalarna dock frsvinna, och fr 35000 r sedan var de nstan borta i Europa. Varfr frsvann neandertalarna precis d den moderna mnniskan trngde in i Europa? t vra frfder upp dem? Eller var de en underlgsen art, som konkurrerades ut av de moderna intelligenta mnniskorna? Teorierna har varit mnga sedan de frsta fynden av neandertalarna p 1800-talet. Nya fynd pekar p att klimatet kan ha spelat en viktig roll. 1.3 FAKTA OM NEANDERTALAREN Neandertalarna var hgvxta och muskulsa med en hjrnvolym som var ngot strre n vr. Den har ftt sitt namn efter Neanderdalen i Tyskland, dr de frsta benen hittades i en grotta r 1856. Neanderthalarna var starkare och tligare n vi. De var vl anpassade till ett hrt liv i naturen med motstndare som grottbjrn och grottlejon.2 De hade vapen, men enbart fr nrstrid. Deras kvarlevor br spr efter hrd kamp fr livet med benbrott och andra skador. Mnga tror ocks, baserat p anatomin runt struphuvudet, att Neandertal-mnniskorna var

HUR FRSVANN NEANDERTALARNA | Patrik Lvstrm den 22.09.2013

kapabla att yttra nyanserade lten liknande vrt sprk.3 De har ftt ett ofrtjnt dligt rykte om att vara ra sllar, kanske beroende p sitt utseende.4 2.1 NEANDERTHALARENS UTVECKLING Hypotesen just nu r att den gemensamme riktigt gamla fregngaren Australopithecus fr c:a 5 miljoner r sedan skilde sig frn den gren som skulle ge upphov till de stora mnniskoaporna, schimpanser m.m. En gren av Australopithecus blev framgngsrik och utvecklade sig via mnga olika mellanarter till Homo Erectus, som allts fr ungefr 600 000 r sedan separerades i tv grenar, som skulle bli Neandertalare respektive den moderna mnniskor. Alla dessa frgreningar gde rum i Afrika. Frst fr ungefr 300 000 r sedan lyckades Neandertalarna vandra ut i Europa och till Vstasien, dr de i stor utstrckning tycks ha anpassat sig till liv i bergstrakter t.o.m. p hga hjder och tundror.5 Under tiden sprids Homo sapiens och utvecklas. Homo Sapiens fljde Neandertalarna i spren, men koloniserade nd mycket strre arealer och terfanns drfr rtt snart p praktiskt taget alla jordens landomrden under de mest varierande miljbetingelser.6 En spnnande gta r hur det gick till nr Neandertalarna och Homo Sapiens levde samtidigt. Genom att studera och datera fynd frn den Iberiska halvn och sdra Frankrike har man konstaterat att nuvarande Spanien under c:a 10 000 r hyst bde moderna mnniskor och Neandertalare. Forskarna har kommit fram till att arterna nd inte hade s mycket med varandra att gra. De verkar inte ha blandat sina kulturer speciellt mycket i alla fall.7 2.2 EN GTA, TRE TEORIER TEORI 1. KONKURERADE UT MNNISKAN verlgsen kultur sopade neandertalarna av banan. De ledande paleontrorna Richard G Klein och Paul A Mellers tecknar en bild av de moderna mnniskorna som kreativa supermnniskor som snabbt koloniserade varje avkrok av jorden och trngde undan andra mnniskoarter. Enligt deras teori som bygger p arkeologiska fynd och studier av nu levande mnniskors DNA visar att mnniskan hrstammar frn Afrika fr ca 150 000 r sedan och att Homo Sapiens utvandrade drifrn och koloniserade jorden. Bde Neandertalaren och Homo Sapiens var jgare-samlare men mnniskan kom med en verlgsen teknologi och strre uppfinningsrikedom och troligen en helt annan social struktur som gjorde att de kunde organisera sig samt planera fr framtiden bttre n neandertalarna. Ngra fynd som indikerar p bttre teknik r synlar och pilspetsar som gav mnniskan bttre fngstmjligheter och klder. Homo Sapiens kunde med andra ord tillpassa sig bde snabbare och lttare. Forskarna finner indikation fr kreativt tnkande som r en mycket viktig egenskap fr verlevnad i frhllande till att bearbeta frndring i miljn utifrn ett specifikt mnster. Enligt forskarnas teorier s konkurrerades neandertalaren ut d mnniskan ndde deras jaktmarker fr cirka 40 000 45 000 r sedan. TEORINS STYRKOR: Homo Sapiens r den mnniskoart som fr frsta gngen visar p teknologisk rikedom och har frmgan att tnka kreativt och planera infr framtiden, dessa egenskaper r ytterst viktiga fr att verleva p lng sikt. Att planera infr framtiden och lita mindre p slumpen gr att man kan ta hnsyn till rstider och skiftande milj, speciellt om det geografiska omrdet som man bor p uppvisar repeterande cykler s som rstider, versvmning, torka m.m. TEORINS SVAGHETER: Teorin syftar till stor del att neandertalare var ointelligenta och mjligtvis saknar viktiga teknologiska frdigheter och frmgan att tnka kreativt. Detta r naturligtvis bde svrt att

HUR FRSVANN NEANDERTALARNA | Patrik Lvstrm den 22.09.2013

bevisa och stdja d det finns arkeologiska fynd av gravplatser, smycken och det faktum att neandertalaren hade strre hjrna n mnniskan. Dessa fynd indikerar att neandertalarna var mycket mera lik mnniskan n man tidigare trott. TEORINS STATUS: Teorin r i dag den mest accepterade, men forskarna r ppna fr att bilden r mera komplicerad och att andra faktorer, till exempel klimat och biologiska aspekter ocks spelade en avgrande roll fr arternas utdd. TEORI 2. KNCKT AV KLIMATET Neandertalarna dog ut av svlt. Denna teori omfattar tankar om att neandertalarna dog ut av svlt inom loppet av tv generationer och frklaras delvis genom att frndring av klimatet bidrog till detta, att de helt enkelt frs ihjl eller inte klarade att anpassa sig till ett kallare klimat. Clive Finlayson som r upphovsmannen till denna teori menar att detta orsakades av att neandertalaren var en energi slukare i frhllande till mnniskan. En neandertalare behvde ungefr 4000 kalorier om dagen medan en mnniska behvde och behver endast 2200. Detta menar Clive r en av de stora orsakerna till att mnniskan verlevde. Hr pekar Clive p att neandertalarens biologiska uppbyggnad, med sina kraftigare och kortare kroppar inte var skapade fr jakt p ppna stepper och att de var hmmade av sina massiva och energi krvande kroppar. TEORINS STYRKOR: Bygger p vldokumenterade klimatdata. Dessutom visar nya dateringar att neandertalarna har levt tills fr 24 000 r sedan. Drmed kan den moderna mnniskans ankomst till Europa inte ha ftt s stora konsekvenser som det ges ansprk p i teori 1. TEORINS SVAGHETER: Neandertalare har verlevt istidsklimat i flera hundra tusen r vilket d indikerar att de hade frmgan att tillpassa sig. Utanfr Iberiska halvn frsvann de fr 35 000 r sedan medan det genom kol 14 datering har faststllts att det levde neandertalare i och utanfr Gibraltar, nrmare bestmt har det hittats trkol frn en grotta i Gorhams grotta som daterats till 24 000 r gammalt vilket r lngt in p tiderkningen fr den moderna mnniskan Homo Sapiens-Sapiens som berknas vara 50 000 r gammal.8 Det skulle d teoretiskt betyda att neandertalare och mnniskan levde tillsammans under en lngre period. Inte ndvndigtvis att de delare samma boplats, men att de samexisterade under en lng period. TEORINS STATUS: Med nyare klimat data r mnga forskare eniga om att klimatet har haft stor betydelse, n om inte avgrande s har det spelat en stor roll och styrks genom fysikaliska och biologiska egenskaper fr anpassning. TEORI 3. OFFER FR KANNIBALISM Neandertalarna utrotades av mnniskor. Under 2009 upptckte Steven Churchill att den vuxna neandertalmannen med smeknamnet Shanidar 3 som levde i Irak fr 50 75 000 r sedan och vars revben hade ett fult rr mest sannolikt hade ddats av ett kastspjut. Denna teori talar om att neandertalarna och mnniskorna krigade mot varandra, att det mer eller mindre var raskrig mellan oss och dem och att detta krig p ngot stt var organiserat. Helt enkelt att mnniskan var ute efter att utrota neandertalarna. Det finns insamlad data som visar p brutna och lkta ben samt skador som indikerar p kamp och vissa av dessa skador r av sdan art att den sannolikt har orsakats av vapen, s som pilspetsar eller spjut. Churchill anvnder modern rttsmedicinsk vetenskap fr att bestyrka sin teori om att det frsiggick ett sorts utrotningskrig mellan arterna. Vidare skall slakt ha

HUR FRSVANN NEANDERTALARNA | Patrik Lvstrm den 22.09.2013

frekommit och spekulationer omkring att mnniskan t upp den de hade ddat och drmed r skyldig till kannibalism. TEORINS STYRKOR: Indikerar p att det finns ett samband mellan mnniskornas ankomst och neandertalarnas frsvinnande och benfynd avsljar spr av strid och slakt, vidare s visar ny historia att mord inte r en frmmande freteelse fr mnniskor. TEORINS SVAGHETER: Det r mycket f benfynd som avsljar skra tecken p strid, mord och kannibalism, dessutom levde neandertalarna fr 25 000 r sedan och lngt efter mnniskans ankomst till Europa. En eventuell utrotning har d gtt mycket lngsamt. Vidare s skulle en form av militr struktur och organisation ha frekommit fr att detta skulle kunna vara mjliga vilket d krver en tvrvergende sprk kommunikation och mjligheten fr att fra korrekta meddelanden vidare frn kontinent till kontinent. Detta r mycket osannolikt betraktat med modern vetenskap om dessa faktorer. TERORINS STATUS: Mnga forskare r eniga om att det finns fr f bevis eller indikationer p att detta har frsiggtt d bevismngden r fr liten, men utesluter inte att det har frekommit. 3.1 DISKUSSION OCH FELKLLOR Jag har sammanfattat 3 teorier om varfr neandertalaren dog ut. Det finns skerligen mnga fler, men jag tycker att de jag har anvnd verkar vara de vanligaste och rimligaste. Innan jag brjade arbetet trodde jag nog mest p teori 1, men d visste jag inte om de andra. Det verkar emellertid ganska otroligt och osannolikt att homo sapiens skulle ha lyckats utrota alla neanderthalare med vld, i s fall borde ngra populationer neandertalare ha klarat sig p de platser dr homo sapiens inte fanns vilket styrks i teori 2. ven om homo sapiens hade bttre verktyg och vapen var det skerligen ingen ltt sak att ta kl p en neanderthalare, de var trotts allt fysiskt starkare och studerar man historia s har nrstrid varit den dominanta formen nda upp till modern historia. Jag kan tnka mig att krig frekom mellan arterna men inte i s stor skala som teori 3 gr ansprk p, eftersom neandertalarna var s pass f i frhllande till mnniskan och levde ganska utspridda frn varandra. Teori 2 verkar ganska rimlig men jag vet inte exakt hur underskningarna utfrts och hur forskare har kommit fram till denna teori. Om den stmmer kan det nog vara en trolig orsak till att neandertalarna dog ut. De frsvann ju inte bara pltsligt, och om de var ofrmgna att anpassa sig efter nya frhllanden p grund av sin hjrna kan detta vara anledningen. Teori 3 r fascinerande men eftersom forskarna hittills inte hittat ngra bevis som bekrftar denna kan jag inte kpa den rakt av. Men vem vet vad forskarna kommer fram till om kanske bara ngra r. D kan hela scenariot ha ndrats. Teori1 liknar teori 2 eftersom bda uttrycker neandertalarnas dliga anpassningsfrmga. Teori 2 tror jag kan glla i kallare omrden dr neandertalarna levde och dr det inte fanns s mycket annan fda n ktt frn jakt. Om hela arten neandertalare fick svlta fr att det var brist p ktt tycker jag att det verkar otroligt att de inte skulle ta andra saker som vxter, rtter, frukt och fisk. Min slutsats r att det kan ha varit en blandning av mnga olika faktorer som gjorde att neandertalaren dog ut. Om det bara fanns en orsak skulle nog arten utvecklas fr att st emot just den orsaken s lnge den r milj och klimat orienterad. Eftersom det finns s mnga olika teorier verkar det logiskt att det skulle kunna vara en blandning av dessa som orsakade frsvinnandet av arten. Det talas mycket litet om biologiska

HUR FRSVANN NEANDERTALARNA | Patrik Lvstrm den 22.09.2013

orsaker som exempelvis specifika sjukdomar eller genetiska hrstammor som orsaker infertilitet, spekulativt, orsakat av inavling p grund utav litet genetiskt utbyte Det r emellertid ganska meningslst att spekulera kring rtt och fel i denna frga. Jag kan absolut inte ge ngot skert svar eftersom jag inte har forskat utan bara sammanstllt ngra teorier. I detta arbete har jag inte heller tagit upp alla de olika teorier som finns, och det r troligt att det finns forskare med bttre teorier som jag inte tagit upp i detta arbete. De kllor jag har anvnt mig av r frmst det Illustrerad Vetenskap anvnder och detta gr att jag med mycket liten skerhet kan sga att frfattaren av artikeln har varit noga i sin forskning omkring det redovisade materialet, sen kan man alltid undra ver nyanseringen och antagandet att just de tre teorierna r de bsta att presentera. Det finns mnga olika teorier och jag har inte frdjupat mig i ngon av dem. Om jag skulle studera ngon av teorierna mer ingende skulle jag helst anvnda mycket neutral litteratur eller ta del av det arbete som sker ute i fltet fr att bli s lite som mjligt frgad av andras utltanden om andras utltande, men fr att f grepp om vad de innebr rcker det med artikeln och ngra internetsidor. Inom det omrde jag har underskt finns hyfsat mycket trovrdig fakta, men fr mig r det nd ganska svrt att bedma korrektheten i det som sgs och har sagts. Ngon skulle kunna sitta och hitta p teorier om neandertalare och jag skulle nog inte kunna avgra om det var lgn. 3.2 AVSLUT Det mrks att det r stor skillnad mellan att studera mnsklighetens historia under de senaste 5000 10 000 ren, och att studera historien fre denna tid, eftersom det inte finns ngra dokument skrivna av gonvittnen eller personer som tminstone haft nra anknytning till de hndelser som skildras. Problemet nr det gller arternas, livets och universums ursprung r att det inte finns ngon form av skriftlig eller tidsfrusen dokumentation. Det enda vi kan gra r att stlla upp mjliga scenarion fr hur det hela kan ha gtt till. Vi kan aldrig med visshet bevisa att det verkligen gtt till p ett visst stt. Hur rimlig en frklaring n kan verka, s innebr det inget tvingande bevis fr att den r sann. Fr att veta att en frklaring r sann mste man kunna gra flera frsk som visar att hypotesen r sann eller att det finns tillfrlitliga dokument frn historien som bevisar teorin. Inget av detta r uppfyllt nr det gller studiet av arternas, livets och universums uppkomst. Vi mste ven ta hnsyn till att vi idag vet med mycket stor skerhet att den moderna mnniskan br p gener, mjligt direkt rvda, frn neandertalarna9 och detta indikerar tv mjliga scenarier. Den ena r att vi utvecklades samtidigt och det andra r interspecies sex eller hybrider p svenska som korsningar mellan olika arter kallas. En teori om de bda arternas resultat och upphov till den moderna mnniskan skulle d kunna te sig som s att neandertalarna inte dog ut s som det talas om i de tre teorierna, utan att de ingick eller ingr i den moderna mnniskan och blev en del av den mnskliga eller humanoida utvecklingen och evolutionen. Vi vet att inavling kan och orsakar genetiska defekter, vad sger att den dvarande mnniskan och neandertalarna inte hade frmga att frst att det var hlsosamt att byta arvsmassa. Det r inte s lnge sedan vr egen tidrkning omskrevs frn att vara cirka 80 000 r till nrmare 200 000 (180 000) r vilket r ett mycket stort spann mtt med vr tidsperspektiv ver vad som r lnge, vad kommer forskarna upptcka hrnst och hur kommer det pverka vr egen syn p vem vi r, fr r det en frga som jagar vrt medvetna s r det just den och frgan om vad vi r, men det r ngot som genier inom fysiken fr ta ansvar fr
INTERSPECIES (adjective).10 The adjective INTERSPECIES has 1 sense: arising or occurring between species

KLLFRTCKNING

HUR FRSVANN NEANDERTALARNA | Patrik Lvstrm den 22.09.2013

1. http://illvet.se/manniskan/hur-forsvann-neandertalarna 2. http://www.commersen.se/djurtid/historia/historia.html 3. http://www.genpat.uu.se/popvet/jpne.htm 4. http://wskoldata.blogsome.com/2005/02/01/homonider/ 5. http://www.genpat.uu.se/popvet/jpne.htm 6. http://www.genpat.uu.se/popvet/jpne.htm, Jan Pontn 7. http://www.genpat.uu.se/popvet/jpne.htm 8. http://en.wikipedia.org/wiki/Anatomically_modern_humans 9. http://www.nationellidag.se/europer-bar-pa-neandertalgener 10. http://www.audioenglish.org/dictionary/interspecies.htm

HUR FRSVANN NEANDERTALARNA | Patrik Lvstrm den 22.09.2013