Frelsning Knslor, vuxet barn och att bli fri I samspelet med andra mnniskor lr man sig att

identifiera sina knslor. Detta fram fr allt nr man r liten. Om man d inte fr mycket hjlp av omgivningen, fr att den kanske inte bryr sig tillrckligt, kan man vxa upp frvirrad ver sin egen inre vrld. Vilka r mina, vilka r andras knslor, vad r det jag knner, r jag fel fr att jag knner en sak som andra tycker att jag inte ska knna etc. Vilket innebr att nr man vxer upp, behvs det att jobba lite extra med sin inre vrld fr att veta vem man r. Det saknas ju dem delarna av sig sjlv som inte har ftt speglat som barn. Dem hr dolda knslorna lr lra knna, fr annars kr dem sitt eget spel utan att du kanske vet om detta. Det kan yttra sig i att du har svrt fr relationer eller andra sorts omstndigheter som gr livet svrare fr dig. Ok, hur lr vi knna dem hr knslorna. Genom att identifiera dem: 1. Passa p nr du mr psykiskt dligt och ligg eller stt dig ner i ett tyst rum, blunda. 2. Obehaget blir sannolikt vrre, till o med outhrdligt. 3. Lt knslan utbreder sig och koncentrera dig p den, genom detta blir du mer och mer medveten om det du knner. 4. Efter ett tag lr knslan avklinga och du vet till o med vad du knner . 5. Nu kommer du kanske p hur du ska hantera det du mr dligt av, nr du kan stta ord p knslorna. Det r en rtt s lng process att gra knslor medveten, ett samspel mellan sinnesceller, kroppcentra och ntverk i hjrnan. Barn kan ju exempelvis inte tala och uttrycker sig frmst genom skrik, det tar tid tills dem blir s pass medveten om sig sjlv, tills dem kan artikulera sina knslor. Outryckta knslor blir som sagt omedvetna och lagras i kroppen, p cellniv. Man mste lra sig att frmedla dem. Hur styr oss knslorna nr dem r omedvetna? Det r normalt fr mnniskor och ven vran verlevnadsinstinkt att undvika smrtsamma eller hotfulla situationer. Dem skapar knslomssigt stress, rdsla och mjligtvis konflikter. Detta betyder att vi frsker antigen fly eller kmpa fr vran verlevnads skull. Men dem situationer som kanske var hotfull i barndomen r inte lika hotfulla nr man r vuxen. Detta betyder att vi kanske om vi inte bearbetar dem hr

knslorna som r knyten till situation, blir styrda av dem som vuxen. Man projicierar barndomens knslor p en situation i vuxen lder. Det r p det viset vi som vuxen brjar bete oss som vuxna barn. Eller om vi r beroende och inte orkar med knslorna som uppstr i sdana situationer, tar vi till oss sinnesfrndrande medel. Och d skulle du om ngon ifrgasatt ditt stt att hantera situationen eller tar ifrn dig medlet gr i frsvar, kmpar fr din lsning , frnekar att du har en dlig lsning, ljuger etc. Att vara medberoende till en sdan mnniska betyder att du mjliggr ett sdant beteende, inte stter grnser, frsker kontrollera situationen i stllet fr agera eller konfrontera p ett bra stt. Du r kanske rdd fr konsekvenserna. Att du frlora personens frtroende, krleken eller det blir konflikt. Vad r det som krvs fr att lsa dettafrmst en villighet till frndring, ett inseende att du antigen inte blir indragen i spelet, frsker lsa din beroendeproblematik och lra dig att bete dig som en vuxen mnniskor. Det r enklare sagt n gjort. Eftersom det ligger ett knsloproblem i botten r du inte fri i ditt agerande och kan helt ta ansvar fr dig sjlv, s lnge dem knslorna styr dig. Och eftersom knslor alltid r ett resultat av dina tankar. r det bra att brja ndra och upptcka dina tankemnster. Problemet blir allt strre och uppenbart nr man kollar nrmare p familjesituationen. Barn brukar tar en viss roll i familjen fr att f uppmrksamhet en kompensation fr icke tillfredstllda behov, knslor. Nr du blir vuxen har du allts en tendens kvar att fortstta leva i din roll istllet fr att var dig sjlv. Du kommer inte riktigt ihg vem du egentligen r. Hjlten som ska vara alla till lags, fr att knna att han r ok. nskade dock att han duger som han r. Eller syndabocken som r problembarnet i familjen, men egentligen bara ett symptom p att familjen borde ta itu med sina egna problem. Clownen som fr uppmrksamhet genom att skoja, fast gmmer sina egna trar. Tapetblomman som inte vill vara till ngons besvr och knappt syns. S lnge man sitter fast i sina egna roller r man inte fri. Ngon som inte har lst sina barnsliga delar i sig sjlv, har ofta vissa beteendemnster. Man gissar sig fram till vad som r normalt. (1) Man har svrt att fullflja projekt.(2) Ljuger istllet fr den enkla vgen, sger sanningen. (3) Dmer sig sjlva.(4) Tar sig sjlv p mycket stort allvar. (5) Har problem i nra relationer.(6) r rdd fr frndringar.(7) verreagerar nr man tappar kontrollen. (8)

Uppfattar sig sjlv som annorlunda.(9) Extremt ansvarstagande eller tvrtom extremt oansvariga. (10) Extremt lojala ven mot dem som inte frtjnar det.(11) Impulsiva. (Ger sig in i situationer utan att tnka p konsekvenser) (12) Sist nmnda leder till frvirring, kontrollfrlust, sjlvfrakt. Mycket tid t att reda ut konsekvenserna av gjorda misstag.

Hur bryta jag den onda cirkeln? (1)Det normala finns inte. Det r en myt. Det handlar om att vad som fungerar och vad som inte fungerar. (funktionell/dysfunktionell) Vad r bra och bst fr mig, vad fr mina relationer? (2)Hur genomfr jag ett projekt? r det genomfrbart? Hur lng tid kan det ta? r det realistiskt? Har jag en plan? Behver jag hjlp? (3)Frsk att inte ljuga p en hel dag, eller vara tyst nr du upptcker att du ljuger. Fortstt. En dag i taget. Ett tillflle i taget. (4)ven om jag gr ett misstag, r jag inte misstaget. Om jag gr fel, kan jag gottgra. (5)Lek mycket. Lna andras barn eller g p tivoli. Stt inte likhetstecken mellan vem du r och vad du gr, annars g du ltt in i vggen. Ta inte dig sjlv p s stort allvar. (6) Ta reda p vad en intim relation bestr av? Hur kommer man en mnniska nra? Vad krvs fr att en relation ska vara sund och harmoniskt? Ge din partner vad du sjlv vill ha. Utan krav. (7) Frga dig sjlv om du reagerade frnuftigt p det som hnder? r din reaktion motiverad i denna situation? Vad r det vrsta som kan hnda om planen frndras? Slpp taget, inte frstndet, k med och se vad som hnder. (8) Om du fr berm av en vn ta emot det. Om du r vnlig mot en frmling och denne sger tack, ta emot det. Ta beslut om att ha tillit till personer som du har mycket kontakt med. (9) Andras utsida speglar inte din insida. Du mste utbyta tankar och erfarenheter med andra. (10) Det finns ingen som r perfekt. Antingen lskar man dig eller s gr man inte det. Du behver inte vara perfekt. Ansvar r en rttighet och det rcker att ta ansvar fr sitt eget. (11) r det vrt priset? Mste man lska sina frldrar rcker det inte att respektera dem? Har inte var och en rtt att leva sitt eget liv nr man r vuxen?

(12) Ta det lugnt. Vad kommer hnda med mig och andra om jag fljer upp min tanke?
Om jag har egna barn, hur gr jag d? Du kan anvnda fljande rd om du r beroende eller inte. 1. Arbeta med dig sjlv och din egen personliga utveckling. Du r dina barns frebild om du vill eller inte. Dem gr som du, inte som du sger att dem ska gra. 2. Lyssna p dina barn. Talar inte till dina barn utan med dina barn. 3. Tala sanning och var rlig mot dina barn. Att konfronteras med verkligheten r det enda som kan terupprtta ett sunt klimat hemma. Att slippa gmma sina knslor lttar barnens brdor. Sanningen ska inte vara brutal. 4. Undervisa barnen. Tala om allt du vet om sjukdomen. Tala om fr dem att dem inte har ngon del i det, att det inte r deras fel. 5. uppmuntra dina barn att ta hjlp. Sluta frneka sanningen. 6. Var inte rdd fr att visa dina barn tillgivenhet. Nrhet. Tala om vad du knner. Tala om fr dem hur glad du r fr att dem r just dem. 7. Det r viktigt fr barn att ha klara och tydliga grnser. Prata ihop dig. 8. Barn behver ta ansvar fr sitt beteende.

Skamknslan

Talar om vem jag r dmer mig som person. Jag r dlig. Ja r dum. Jag duger inte. Jag r vrdels. Jag vill gmma mig. Om jag berttar vem jag r..

SKAM

Blivit missbrukad. Jag r dlig dom gr s hr emot mig.

Missbrukar. Jag r dlig eftersom jag gr s hr mot mig sjlv.

eftersom

Tillfrisknandet och skam Skam fr oss till att frneka, drfr gr det inte i hopp med tillfrisknandet. Prata om det du knner skam fr/ver Skam dr i ljuset.

Skuld I tillfrisknandet r det skulden som fr oss att vxa. Skulden dmer inte mig som person. Den talar om att jag har gjort fel (min handling). Skulden sger att jag ska gottgra betala tillbaka. Det lr mig att jag inte vill gra om min handling. D vxer jag som mnniska.