Vem ger sanningen?

Av Tomas Stacewicz

2008 Tomas Stacewicz. Alla rttigheter frbehllna.

Jag r personligen vertygad om att det finns mer till denna vrlden n vad som mter de fem fysiska sinnena, versinnliga plan som hr till samma natur som medvetandets stoff. o Jag r personligen vertygad, bde utifrn rationella slutsatser och intuitiva erfarenheter, att den fysiska vrlden r ett sista led i en skapelseprocess och dr utgr det yttersta och grvsta lagret i ett universum som kan liknas vid en lk. o Det r vertygelse som jag delar med ett traditionellt synstt vilket har frmedlats genom olika mysterietraditioner bde i st och i vst sedan tidernas begynnelse. I dessa kretsar r det en vedertagen vetenskapsteori att man kan n kunskap (gnosis) om bde mnniskans och universums natur genom inre kontemplation och meditation. Ett sdant relativt modernt exempel r Rudolf Steiner som grundade antroposofin och utvecklade en fullstndig teori om de olika existensniverna. o Genom denna inre efterforskning har man exempelvis kommit fram till att det eteriska planet fungerar som en matris vari de fysiska partiklarna organiserar sig och binds ihop. Vissa kvantfysiska slutsatser verkar bekrfta detta d man ibland pratar om ett elektromagnetiskt flt vari partiklar konkretiserar sig. Det r vl den mest konkreta fysiska beskrivningen p det eteriska fltet. o De Hermetiska och Qabalistiska traditionerna sger vidare att tillvaron kan analyseras efter olika arketypiska mnster. Man vljer ut en av dessa aspekter av tillvaron, ppnar upp en kanal till denna (vanligtvis genom en kallan) och brukar sig av en vedertaget accepterad symbol fr denna som en port. Drigenom kan man erhlla en kunskap och insikt om just detta plan eller aspekt av tillvaron. o Skeptikern andra sidan bortfrklarar grna ockulta eller andliga upplevelser ssom hallucinationer eller vakendrmmar. o Skeptikern ppekar att hjrnan har en vertygande frmga att lta subjektiva upplevelser upplevas ssom verkliga och objektiva fenomen. Han sger vidare att dessa upplevelser kan framkallas i ett laboratorium. o Modern neurologisk forskning hvdar att det i hjrnan finns ett paranormalt kretskort som om man stimulerar det med elektriska impulser kan framkalla nra dden- och ut ur kroppenupplevelser. Detta motbevisar dock inte tesen om att det existerar verkliga andliga dimensioner och att dessa upplevelser r genuina. Vad man kan kostatera r att det finns regioner i hjrnan som r sammanbundna med dessa upplevelser, men det r ju inget som r frvnande i sig. o Men fr att citera Descartes: Jag tnker, drfr finns jag till. Vad han menade r att vi verhuvudtaget inte kan vara skra p att ngot vi frnimmer verkligen existerar. Det enda vi kan vara skra p r att vi existerar ssom ett jag. Det enda vi kan vara skra p r medvetandets fenomen. o Vissa anser att alla intryck och frnimmelser kan reduceras till impulser i hjrnan. Hur kan du d vara sker p att du inte r en hjrna i en saltlsning som stimuleras elektroniskt av ngon ondskefull forskare att tro att du lser mina skrivna ord? Steget r inte lngt till solipsismen; det kanske bara r du som existerar, dr jag och min blogg blott kan reduceras till en av dina

mentala projektioner? Det kanske inte r ngon strre skillnad p din vrld och den frvirrade vrlden hos psykotikern? o Psykos och olika mentala sjukdomar kan ocks frklaras genom helt neurologiska processer, men det motbevisar inte tesen om att det finns en oddlig sjl. Vad det bevisar r att hjrnan uppvisar processer som r parallella med sjlsliga fenomen. Det kan lika grna vara s att det r sjlen som pverkar hjrnan. Vi vet att mnniskans hjrna r mycket plastisk. Men eftesom vi har ett sdan naturvetenskapligt och positivistiskt paradigm som avvisar idn om en immateriell sjl som trams s filtrerar vi bort eller helt enkelt ignorerar vissa alternativa infallsvinkar p fenomenet. o Den som har upplevt en ut ur kroppsupplevelse och dessutom ftt bekrftat eftert att det den har sett och upplevt frn sin svvande position verkligen har intrffat, och dessutom (i fallet med nra dden upplevelser) har passerat genom flera av tillvarons sljor, r helt vertygad om att den materialistiska vrldsskdningen r helt och hllet FALSK. o Den som har upplevt ett sdant fenomen beskriver det i liknelser som att ha en drm som man har trott vara sann eftersom den har varit s realistisk, bara fr att vakna upp och inse att den trots allt bara var en drm. Denne pnyttfdde person spinner vidare p liknelsen och sger att drmmen r den vrld vi i normala fall r vakna till och att det medvetande han har vaknat upp till i sin nra dden upplevelse r det sanna vakentillstndet. Han r helt vertygand om att mnniskan i sitt normala tillstnd lever i ett slummer och en illusorisk drm. o Om en vertygelse som denna kan vara s djupt frankrad i bde kropp och sjl s r den helt giltig fr denne person. Det r en per definition sanning utifrn individens perspektiv. o Jag tycker dock att det r vl att man anvnder frnuftet ven i andliga vetenskaper. Men man mste vara medveten om att logiken inte kan frklara alla fenomen. Tillvaron r full av paradoxer, vilket ven kvantfysiken har bevisat. o Ingen klarar att ens med logiken motbevisa gnostikernas (och Descartes) syn om att medvetandet r vilselett av en ondskefull Demiurg, ven om konsensusuppfattningen (dvs. empirin) r att den fysiska vrlden och dess naturlagar existerar. Intuitionen r drfr en legitim vg till vetenskap, ven om inte dagens paradigm accepterar denna kunskapsvg. o Jag hvdar vidare att de yttersta sanningarna endast kan frklaras med ingen annan hjlp n intuitionens; sanningen gs blott av den inre lraren. o Eftersom sanning r ett s relativt begrepp, nr det avser mnniskans vanliga medvetandeniv, r det helt acceptabelt att hysa sanningar som ger mening t tillvaron. Livet kan inte reduceras till det torra intellektets herravlde. Ssom mnniskor mlar vi vrlden med mening. Vi r medskapare av vrt universum. Det vi betraktar frndras eftersom vi betraktar det. o Faktum r att den fysiska vrlden r mer plastisk n man tidigare har trott, vilket erinrar om astralplanets natur. Drfr r det helt o.k., anser jag, ssom frnuftig mnniska att hysa en relativ sanning som man vill tro p, s lnge inte logiken kan motbevisa det. Det handlar till sist och syvenes om trosfrestllnignar och vertygelser. o

Jag anser att det r ndvndigt med ett nytt kunskapsparadigm som tillter ven intuitiva aspekter av kunskapsskande; en balans mellan logik och intuition. Det gamla positivistiska paradigmet r frlegat. Om man tillmpar positivismen p sig sjlv faller det ju som ett korthus. Positivismen frutstter en sanning som r sker och gr att upprepa ver tid. Men om en vetenskapsteori r s felbar s att vr vrldsuppfattning hela tiden mste revideras och tidigare teorier vederlggas s r det ett empiriskt bevis fr att dess vetenskapsmetod r hgst osker som en vg till kunskap och sanning. o Detta str i bjrt kontrast till de gamla mysterietraditionernas vetenskapssyn, ssom den inom Hermetismen och inom Qabalah, men ven inom Gnosticismen, de tre stora mysteriestrmningarna i vst. I sterlandet har vi de vediska, buddistiska och taoistiska vetenskapstraditionerna. Det gemensamma fr alla dessa traditioner r att kunskap om det fysiska hela tiden r frankrad i en andlig grundsyn, att all sann vetenskap och kunskap mste komma ur medvetandets inre krna, ur intuitionen, ur Gnosis. Av denna anledning utvecklar dessa vetenskaper sin uppfattning om tillvaron ver lng tid; den r inte utsatt fr tidens svngningar och av olika modenycker. o Ockultisten och den vetenskapligt drivne skeptikern har drfr helt olika perspektiv p tillvaron. De lever efter helt olika vetenskapsparadigmer. ven om medvetandet p sin frnuftsniv organiserar sin vrldsuppfattning p ett likartat stt s r vi samtidigt fngade av samtidens uppfattning om vad som anses som seris vetenskap. Denna inramning av frnuftet filtrerar sttet p hur vi uppfattar vr omvrld. Detta gller oss alla, ven den positivistiske empirikern. o Skeptikern lyfter grna fram honnrsorden empiri och upprepbar erfarenhet. Det finns dock mnga serisa efterforskare av astralplanet som kan bekrfta varandra. ven om en astral vision r personlig och subjektiv s finns det aspekter av astralplanet p en allmn niv som bekrftas av flertalet Adepter genom rhundraden. Nr vi kommer till genuina mystiska upplevelser (vilket transcenderar det astrala) s finner vi mycket samstmmiga uppgifter. o Det r dock inte min uppgift hr att frska vertyga en skeptiker eller ens bevisa mina satser. Min roll r inte missionrens, utan lrarens. Men allt som jag redogr fr hr r endast min personliga stndpunkt. Fr den som har en epistemologisk stndpunkt som utgr frn rent mtbara fakta, naturvetenskapens positivistiska paradigm, kommer mina bevis fr de ockulta fenomenens riktighet slunda inte vara srskilt vertygande. o Men jag r personligen vertygad om att det finns en annan vg till kunskap n den vedertagna; gnosis. En gudomligt uppenbarad kunskap som fyller ut mnniskans sjl nr den vl har stngt ner sina kognitiva funktioner. o Jag vet att jag med detta uttalande stller mig till de religisas skara eller fryses ut av det vetenskapliga etablissemanget. Men som Aleister Crowley en gng i tiden s vltalat har sagt: o The aim of religion, the method of science.