Idlisen-nne$
Tudert d usirem
Isefra n tesrevt
HCA / 2006
Äli LËAOEN
Tudert d usirem
Isefra n tesrevt
HCA / 2006
Cet ouvrage publié dans le cadre de la collection
"Idlisen-nne$"
Initiée par la Direction de la promotion culturelle du
Haut Commissariat à l'Amazighité
Conception et PAO :
Tudert d usirem
Ameskar
05
Tudert d usirem
06
Tudert d usirem
IBUDDAN
Ameskar
07
Tudert d usirem
08
Tudert d usirem
Tamurt tettidir, tettbed s tiddi-s, ma twelhev agdud
$er tussna akk d tdelsant. Amezruy mi ara t-îîfen
imusnawen ad t-sneqden, a d-teffe$ seg-s tidett ara d-
yesseknen i wegdud abrid n tafat; ad iéer ansi d-yekka,
ani$er i d-yewwev, ani$er i ileêêu yerna tamâict ur s-d-
tettas ara ééayet.
Ma d Tadelsant yesdukulen tikli n yemdanen, tetteéu
tilisa, yal yiwen ansi d-yu$al wezref-is. Tettas-d am ééerb; a
win t-yes$ersen yexdem tise$lit.
Yella yiwen wanzi i d-yeqqaren : “Nnig webrid, ddaw
webrid, leqrar-is d abrid”.
Yella da$en lêadit d-yeqqaren :”Lamer iwennâen, d win
yellan d alemmas gar lumur“.
Yella lêadit nniven i d-yeqqaren : ''Ur tettilim ara d lmumnin
alamma teb$am i watmaten-nwen ayen teb$am i yiman-
wen''.
Ahat zemre$ ad ini$ win ara ibedden i wayen akka i d-
nenna ad yeffe$ $er yiwet tudert a yelhun aîas; d tudert ideg
ara tili téeîîawt n tegmatt akk d tiddukla gar yemdanen n
ddunit mera. Timlitlit n imusnawen, tnedder $er wayen
iûelêen; wa s tdelsant, wa s ddin, wa s tussna.
Yal yiwen amek yessawal. Ahat a naf cwiî n wemkan
gar-asen i lexwan yessawalen s ddkar (lemdaê).
A nevfer asefru-yagi : Lexwan sadap yumnen.
09
Tudert d usirem
Myeâqalet d atmaten
Rebbi ad ken-iâiwen
Ur yettwexxir êedd $ef gma-s
D îîelba msefhamen
Leêêun d atmaten
Pûellin ar d yali wass
Am tament awal-nsen
Sfaqayen imdanen
Win i$eflen sawlen-as
10
Tudert d usirem
D ûûeê i la d-qqaren
Ulac win a ten-yeréen
Abrid n dir xvan-as
Di l$aci i sen-yesmeêsisen
Aîas i d-jebden
S abrid n Nnbi d sunn-as
Si Leqran i d-paddamen
D ayen ibanen
Bu yir tannumi iwexxer-as
Ïîariqa i ten-yeccerken
Yis-s i mcudden
Sersen Leqran d lsas
Akkenni i ddukulen
Dayem d irfiqen
Axaîar éran lbavna-s
11
Tudert d usirem
D lxir ad p-id-mmagren
Laréaq ad ûaben
Mmi-s ad ivuâ baba-s
L$ella n cc$el-nsen
D abrid n lmumen
A sseâd n win yeddan di loerra-s
Ddunit-is ad tûeggem
Ad s-yecbeê wudem
Yerna ad yelhu uéekka-s
12
Tudert d usirem
Amdan yettmenni aîas leêwayeo; yella wayen
yelhan, yella wayen n dir deg wayen yettmenni. Ma llant
leêwayeo yepmenni deg tid s-yefka wezref-is, ttilint tid ur
yettêemmil ara wa s-tent-ixedmen i netta xas ma yella azref
iqbel-itent; am wayen yaânan turda (la morale).
Amedya : Win ara irevlen idrimen i wayev $er-s
azmil, yewwev-d lweqt ad s-ten-yerr netta ur yesâi ara,
yelha ma yerna-yas kra littaâ deg wakud-nni i s-imudd ass
amezwaru, ne$ ma yella iwala ur yezmir ara ad as-ten-id-
yerr, yesâa lajer $er Rebbi d ameqqran ma yeooa-yas-ten.
Axaîar $er zdat ma d-yesmekti amek i s-yekka cehwan deg
laâqel ad yehlek iman-is s tuzzma; ad s-tiréig ddunit ma
iwali ayen i s-yesse$res ur yezmir ara ad t-ixiv. Ihi tewwi-
yas-d i wemdan ad iêezzeb $er zdat, ad yessexdem aîas
alla$-is, axaîar tewâer tnefsit akk d tuzzma n tmeddit.
A nevfer asefru : Tinefsit taâdawt n wemdan.
13
Tudert d usirem
Ameddakel-ines d cciîan
Tettawi $er wayen n diri
14
Tudert d usirem
Qlilit wid i s-imenâen
Mi yettwet yiwen ad yaki
D rray-ik i k-ixedâen
Ur têezbev ara ivelli
15
Tudert d usirem
Lweqt ur yesnexfat ur iêebbes. Yerna, ayen d-yexleq
Rebbi, iêudd-as-d ussan ne$ iseggasen ara yesâeddi. Mi
yekfa lweqt-is ad yu$al. Nezmer a d-nini, ahat, d yiwet
ssebba tameqqrant i$ef i t-êepben yemdanen.
Anzi : Lweqt am ssif, ma yella ur t-tegzimev ara, a k-
yegzem.
Lweqt ma ur as-tefkiv ara azal a k-yewwet. Axaîar di tudert,
tella teméi, tella ûûeêa, tella tem$er akk d âeggu yerna tella
tmepant. Ihi xdem i ddunit am waken ur tepmettatev ara,
xdem i laxart am waken ad temtev azekka. Win ur ngi ara
ttawil i yiman-is mi yesâa tazmert akk d teméi ad yendem ar
tewser-is.
Anzi : Heggi usu uqbel naddam.
Anzi nniven : Aîas i ye$wi unebdu, di ccetwa yedda âeryan.
Amdan yessefk ad yebvu lweqt-is aken ur s-yettruêu
wacemma; ad yexdem akk tazmert-is.
Ma yella kra s-iruêen, ur itezzem ara iman-is azekka axaîar
maççi s $ur-s i d-tekka.
A nevfer asefru : A lweqt acêal t$eûbev.
16
Tudert d usirem
Amer d ta$awsa tesnev
Yili ad teqqimev
Ulac acu a k-iqerêen
Si syagi ar d-tu$alev
Anda a yi-d-tafev ?
Ala Rebbi i iâelmen
Sâeddayen-k s lekdeb
Ulac aêezzeb
Ttun-k d inebgi $ur-sen
17
Tudert d usirem
Win yeéran iman-is yeccev
Yeb$a a s-iâiwed
Ad yekkes ayen t-ivurren
Akka ad tepâawadev
L$afel ad t-tzeglev
Deg win ye$lin qlil win ibedden
Aql-ak la $-tesselmadev
Dima la $-tes$arev
Ineggura ad issinen
Ar tem$er-ik ad tferêev
Yerna ad tertiêev
Ad thenniv seg yi$ilifen
18
Tudert d usirem
Amdan yestehzan ye$lev
Dima ad t-in-tafev
Yettru $ef wayen ifaten
D leâqel-ik ad t-tsersev
Cciîan ad t-terzev
Ad txedmev ayen ilaqen
Di loennet ad $-tsersev
Din ad $-tzed$ev
S jmiâ kra d-iêessen
19
Tudert d usirem
Yella wanzi i d-yeqqaren : « A win umu yeshel walluy,
qareâ iman-ik di trusi ». Akken tella zik i tt-mazal ass-a. Wid
ioehden, ççan widak ivaâfen.
Amezruy ad yettmeslay, l$aci ad pmeslayen, igujilen
ad pmeslayen, tuooal ad pmeslayent, imhanen n ûûeêêa
ad pmeslayen, im$aren ad pmeslayen, igellilen ad
pmeslayen… Anwa umi ad tiniv susem… ? Yella yiwen n
lêadit n Nnbi d-yeqqaren : « Akken teb$iv i yiman-ik, ad
teb$uv i wiyav ».
Anzi : Iberdan di tmurt i llan maççi deg igenni.
Anzi nniven : Azrem mi yet$ebbel a t-refden lmalayek.
Wid ur ntteg ara azal i tdelsant, mi ara oehden t$ebblen,
yerna rwan, ttwalin amur-nsen mazal-it $er medden ; asen-
tmuddev ne$ a d-asen $ur-k ad k-tekksen ; axaîar tettun
ansi i d-âeddan nitni.
Akka i d mmi-s n Adem ; ilaq ad teérev l$ella n wefras
n tneqqeltt, tif l$ella n lluzin d-yessufu$en lbumbat.
Asefru : A loahel ers-d tura.
20
Tudert d usirem
Mi temlalem tazwara
Txedmem tiddukla
Akken yiwen ur yetteccev
21
Tudert d usirem
Yal yiwen yeddem kra
Yewwi-t d loiha
Ad yaf wukud a yexlev
Ad temsawalem, a gma
Wiyav a dadda
Ma yelha wayen tnefqev
Ad s-teûersum tiyita
Mi tt-yu$ di loedra
Kker ay agdud ad t-qablev
22
Tudert d usirem
Azgen n lqern u zyada
Ayagi neroa
Mazal lbaîel la itennev
Alluy-agi s nnuba
Win ixedmen ûûfa
Mi d-yers ad yeski isenned
23
Tudert d usirem
Ta$erma (civilisation) d tin yesdukulen deg tikli-s
tussna d yidles. D tin isuâden imdanen merra ; ama di kra n
wesnulfu di tussna, ama deg izerfan-nsen.
Ta$erma yesgamen, d tin iwellhen l$aci $er twizi, s
amyerfed gar-asen bla ma inuda yiwen tactalt n wayev ne$
tilisa ansi d-tu$al tmurt-is. Win ixedmen lxir ur
yettendemmi ara, ur itezzem ara iman-is azekka axaîar
ayen umu yezmer yexdem-it.
D ddunit win i$elven (ala Rebbi i d lkamel; ur ye$liv
ur i$ellev) yella ttawil s wayes ara yefdu iman-is; ad
yeste$fer, ad yezzi $er webrid yelhan.
Asefru : A lêanin keçç d rreêman.
D amezwaru i yelhan
D aêbib n lewqam
Tessken-it-id tmusni
24
Tudert d usirem
D win d-yefkan izerfan
N yergazen akken llan
Yesseâdel-iten irkelli
Lemêellat i t-itebâen
£ef yidis-is ddan
£ilen Farâun d lqawi
25
Tudert d usirem
U$en-as awal i cciîan
Maççi d ikukran
Lêeq merra a d-yesteqsi
26
Tudert d usirem
Ayen ssuturen yegduden n ddunit merra kif kif; b$an
akk tudert deg tuddsa (organisation) a d-yesduklen
ta$demt, axxedim, lehna akk d tlelli di kra n tmeéla
(la logique) ur nettrué ara tilisa i yidles, yerna ad ilin yal
yiwen s izerfan-is deg wemkan yeîîef.
Cc$el n yeâwwajiyen (les professionnels) ireffed
tamurt. Aqeddac yelhan d win yettûeggimen ayen i$ef d-
yettuwekkel.
Yella lêadit d-yennan : « Aql-aken akk d-imeksawen, yal
ameksa d amray $ef teqvaât-is ».
Rray d ayen ééayen aîas, yerna aîas l$aci i iêemmlen ad t-
îîfen. A win yufan, uqbel ad t-yeddem yiwen, ilaq ad
iêezzeb $er zdat.
Asefru : Yal tamurt agdud yelha.
27
Tudert d usirem
Tameslayt irkel telha
Abrid-is iwehha
A l$aci ad msefhamen
28
Tudert d usirem
Imvebber ur nettbedda
D lêif i d-yerna
I wegdud ad yetmeêêen
Tevra-yas am umeksa
Yeîîsen yestehza
Yeooa lmal ad t-yeçç wuccen
29
Tudert d usirem
Yerra ttevbir d cciâa
I$il d tirrugza
Maâlic ma yella kra ixeûren
Ad t-nessuter di t$awsa
£ur-s tisura
N wayen akk yessefraêen
30
Tudert d usirem
Amdan yettna$ $ef ddunit xas teççur d i$ilifen akk d
wurfan. Ula ma wesser ne$ yehlek yeb$a-tt ad yeqqim deg-
s axaîar tesâa kra n lewqat yelhan swayes tessevmeâ
imezda$en-is. Amer yettaf ur ibeîîu ara yid-s. Dayem
yettmuqul $er zdat; mi yewwev $er yiwet t$awsa yessarem
ad yerou tin nniven... èidet ddunit s lesrar-is, yeqbel-itt
wemdan s lêif-is, $ef wudem n cwiî n wakud-nni swayes i
t-tessefraê; xas wezzilet yal yiwen amek tt-yettfaras.
Nezmer a d-nini ahat tarwiêt tett$imi dayem meééiyet; xas
tafekka ideg tezde$ teâya ur tbe$$u ara ad tebvu yid-s
axaîar aîas i têerrek deg-s.
A nevfer asefru : Ddunit tecbeê terqem.
Itran ad tt-psaâafen
Tleêêu yid-sen
Ulac yiwen ad imavel
31
Tudert d usirem
Aggur la s-yeddewiren
D lmil i myaren
Yebva lweqt yerna ifeûûel
Imdanen yessenqaden
Di tikli-s wehmen
Amek tugi ad tbeddel
A sadap imusnawen
Nâenna-d $ur-wen
Sellket, alla$ icekkel
32
Tudert d usirem
Tussna win tt-ifehmen
I wass ad yamen
S cc$el n Llah lkamel
33
Tudert d usirem
Teooa-ya$-d am wid yuvnen
Idis i$ef îîsen
Mi yeâya ad yessiwel
Seddu-ya$ d yerfiqen
D wid iruêen
A lfirdus a neddukel.
34
Tudert d usirem
Tamusni d lsas n lehna gar yemdanen merra.
Tesse$lay-d leênana gar wegdud d win nniven.
Teççuddu-ten $er wayen iûelêen. Asmi ara qeblen yergazen
ad mâawanen, ad ûeggmen lmil; tiâdilin ur celxent ara, ad
yili îmeâ i tussna ad telêu $er zdat.
Asefru : Ayen yellan d imdanen.
35
Tudert d usirem
Yal yiwen d anwa yedhem
Mi t-yewwet ad yeddem
Ayen ur yexliû ara
A l$aci ad t-id-iselken
D axûim i t$ublen
I yesse$li $er lqaâa
S agraw ad t-id-skecmen
D nitni ad t-yesse$ren
Axaîar ixuû lefhama
36
Tudert d usirem
Win ara kkaten ad s-êettben
Aâekkaz yeréen
£ef lqebl-is i yedda
Labud ad sen-t-id-ye$rem
S wazal ad cerven
Yerna ad imud lexîiya
D lêif i ten-yeskaren
Akken ad $evlen
Widen yeééaéen tilisa
Mi yufan iman-nsen
Ad $ilen oehden
Ad ssekren tagrawla
37
Tudert d usirem
A Rebbi keçç d lêakem
Siwa keçç i izemren
Ad a$-d-tessersev lehna
38
Tudert d usirem
Nlul-d akk seg yiwet tmeîîut akk d yiwen wergaz. Ihi,
amer d leb$i ayen yellan d imdanen ad mqaraben irkel s
lxedma-nsen akk d wulawen-nsen yerna ad mêemmalen.
A nevfer asefru : Ana$ a Rebbi âzizen.
S lqedra-k seêlu-ten
Siwa keçç i izemren
Erfed fell-asen ccedda
39
Tudert d usirem
Loehd fkan-t ad xedmen
Swayes a mmen$en
Ttun Rebbi acu d-yenna
Mi $elven isertiyen
D agdud i ixelûen
Ad ibibb akk lexûara
S amezruy i pmuqulen
Seg-s ara d-neqqcen
Ayen texdem tegrawla
40
Tudert d usirem
D arraw n Ëewwa d Adem
Akka i t-nessen
Ula amek t-nenker ass-a
D rray i yemxallafen
D netta i ten-iferqen
Yal leêkem d acu yeb$a
Ay Agellid a lêakem
Sawale$-ak dayem
Nettraou s$ur-k rreêma
Ad mêemmalen yemdanen
Aql-a$ d atmaten
Ur d yekki êedd si berra
41
Tudert d usirem
Win a d-iâeddin di ddunit ur ilmeé ara imdanen,
yexdem cc$el-is s nniya, iâawen igellil s wayen umi yezmer,
ibedd i ugujil yerna yesâa leênana n wul a l$aci, ad s-d-yegri
liser d ameqqran, axaîar mi ara imuqel amek d-yelêa ad yaf
ur yesâi acu i$ef a yezzem iman-is; yiwen am winna d isiâi.
Yep$il igujilen
Akk d igellilen
S wakken tezmer texriî-is
43
Tudert d usirem
Tirni-s ad tt-iqeddem
Ur iêessed yiwen
Ad imud akk tazmert-is
44
Tudert d usirem
Amdan ilaq ad yexdem
Ayen akk yessen
I wass a d-yas lexlaû-is
45
Tudert d usirem
Deg wedlis « Isefra n ddin s Tmazi$t », newwi-d asefru
$ef Adem, Ëewwa akk d yeblis ; nevfer taqsiî-nsen armi d-
wwven $er ddunit. Dagi, a d-nawi asefru $ef warraw-nsen.
Kabel acu$er yen$a Habel; d taqsiî n imen$i amezwaru i d-
yevran di ddunit.
Asefru : Asmi d-ters Ëewwa d Adem.
46
Tudert d usirem
S tismin iâemmer yiwen
D Qabel ara n$en
Akken ad yismiv wul-is
47
Tudert d usirem
Yumer-iten akken ad seddqen
Ayen iwulmen
Yal wa as-d-iban webrid-is
Yiwet i d-yettuqeblen
Üûadaqa izaden
D Habel umi zeddig wul-is
Ar tmeddit mi d-kecmen
Habel iâeîîlen
Adem tasa-s tettêewwis
Aqcic-agi n-yeqqimen
D acu t-in-yeîîfen
Mi akka yeggra $ef watmaten-is
48
Tudert d usirem
Qabel seg wid ibegsen
Yeéra acu ixeddem
Habel êuq yewwev-d wass-is
Tura ad mêasaben
£ef wayen t-ifellqen
Ad iban di loawab-is
Mi t-yewwev mqabalen
Yesken-as udem
N win umi berrik wul-is
49
Tudert d usirem
Qabel mazal-it yecêen
Qnent-as wallen
Yewwet-it yessefsi zâaf-is
Mi t-iwala yessusem
Imi-s yeggugem
Yerra-d lexbar s lmut-is
50
Tudert d usirem
Win ileêêun $ef tidett ur yelli wacu ara yagad. Ad a$-
yawi Rebbi d webrid n lxir.
Asefru : Ay ul d acu k-ice$ben.
Ay ul d acu k-ice$ben
Ay ul d acu k-ice$ben
Ruê tura thedden
Tazmert-ik akk txedmev-tt
D cciîan i ten-yes$aren
Fell-as la qeddcen
B$an-t yid-sen d tayett
Dayem yessevmaâ-iten
S lekdeb ye$wi-ten
Vvaâif yeîîef-it di tfexxett
51
Tudert d usirem
Mi d-yuki yiwen ad t-yesgen
Ad s-iûeggem asgen
Ad t-yesselâeb am teqlanoett
Yettextir imeslayen
Swayes ad ten-yeddem
Ddu-d, nekni ad k-nxelleû
Lmexzi i ten-yesse$laven
Ad zzin ad t-êawzen
Ad as-kksen tisilett
Ad yettixer fell-asen
Nutni ad t-issinen
Ur tta$en ara awal-ines
A leêbab ay atmaten
Nekni d imdanen
Ansi d-yekka qablet-tt
Mlilet temyeâqalem
S nniya tedduklem
Lxir ad tef$em $ur-s
52
Tudert d usirem
£er wayen yelhan tessirmem
Rebbi ad ken-iâiwen
Yeblis ad iâeddi ad yeîîes
Ad $-yesseêlu ulawen
Yeg-a$-d ifadden
Si lêif ad a$-d-yessukkes
53
Tudert d usirem
Leqraya d lsas n tmusni. Tamusni teûûarûay ta$demt.
Ta$demt tessawal i lehna.
Yella wanzi d yeqqaren : Lehna tevmen le$na. Asmi ara
mseâdalen yemdanen $er webrid n lxir, ad tibnin ddunit ;
ihi ur nettayes ara.
Asefru : A Rebbi eg-a$-d ifadden.
54
Tudert d usirem
Nekni maççi seg wid yettaysen
Ad nezzi $ur-sen
Balak ad tekfu nneqma
Nitni a$-d-ddemmiren
Ugin ad qeblen
Ad $-ûûerwun lhedra
D ddunit i ten-i$elben
D leqniâa iruêen
Yal ass ixuû-iten kra
55
Tudert d usirem
Maççi d lerzaq i ixuûûen
D wid la iferqen
I la ixeddmen rriya
56
Tudert d usirem
Ddunit d a$erbaz ameqqran. Ad a$-tesselmad $ef
yemdanen terna ad $-d-teskan dayem cwiî n wejdid si
lesrar-is. Akud di ddunit wezzil. Amasaâd n win ixedmen
lxir i yemdanen, ad yelêu s ûûaê, ad yernu a d-yesmektay
win i $-ixelqen. Ddunit d amkan n ukayav (examen).
Asefru : Ana$ a Rebbi lêanin.
Stufan i tqellaâin
D bu ûûeê umi ttandin
S zzur i cerken leqbal (confrontation)
57
Tudert d usirem
Zehhun s lêif n wiyav nin
Am ccayaîin
Lxir deg wul d lmuêal
Loehd-nsen si îafrin
Wid i ten-yetthabin
Imi kan sâan lmal
Tamusni-nsen d tifextin
D wansi a d-âeddin
Ad k-d-afen ssebba i wawal
Mi k-s$evlen ad k-rkin
Melmi ara thennin
Alamma sefven-d yis-k akal
58
Tudert d usirem
Nitni dayem la ttnadin
Win d-yef$en d axûim
Ad t-nfun ur d-yettu$al
59
Tudert d usirem
60
Tudert d usirem
Asefru Asebter
Lexwan sadatt yumnen ………… 09
Tinefsit taâdawt n wemdan …… 13
A lweqt acêal t$eûbev …………. 16
A loahel ers-d tura ………………. 20
A lêanin keçç d rreêman ……… 24
Yal tamurt agdud yelha……….. 27
Ddunit tecbeê terqem ………… 31
Ayen yellan d imdanen ………… 35
Ana$ a Rebbi âzizen …………… 39
Üebêan win i $-ixelqen ………… 42
Asmi d-ters Ëewwa d Adem …… 46
Ay ul d acu k-ice$ben ………….. 51
A Rebbi eg-a$-d ifadden.………. 54
Ana$ a Rebbi lêanin..…………… 57
61
Tizrigin n Useqamu Unnig n Timmuz$a
Collection “Idlisen-nne$” du HCA
- Khalfa MAMRI, Abane Ramdane, Ar taggara d netta i d
bab n timmunent, 2003.
- Slimane ZAMOUCHE, Uvan n tegrest, 2003.
- Omar DAHMOUNE, Bu tqulhatin, 2003.
- Mohand Akli HADDADOU, Lexique du corps humain,
2003.
- Hocine ARBAOUI, Idurar ireqmanen (Sophonisbe),
2004.
- Slimane ZAMOUCHE, Inigan : ammud isefra, 2004.
- S. HACID et K. FARHOUH, Laûel ittabaâ laûel suivi de
Tafunast igujilen, 2004.
- Y. AHMED ZAYED et R. KAHLOUCHE, Lexique des
sciences de la terre et lexique animal, 2004.
- Lhadi BELLA, Lunoa : Recueil de contes amazighs,
2004.
- Habib Allah MANSOURI, Ageldun amecîuê (Traduction
du “Petit Prince” de St. Exupéry), 2004.
- Djamel HAMRI, Agerruj n teqbaylit, 2004.
- Ramdane OUSLIMANI, Akli Ungif, 2004.
- Habib Allah MANSOURI, Amawal n tmazi$t tatrart,
Edition revue et augmentée, 2004.
- Ali KHALFA, Angal n webrid, 2004.
- Halima AIT ALI TOUDERT, Ayen i $-d-nnan gar yetran,
2004.
- Moussa OULD TALEB, Mmi-s n igellil, 2004.
- Mohand Akli HADDADOU, Recueil des prénoms
amazighs, 2004.
- Nadia BENMOUHOUB, Tamacahutt n Bas$ar, 2004.
- Youcef MERAHI, Taqbaylit ass s wass, 2004.
- Abdelhafidh KERROUCHE, Te$zi n yiles, 2004.
- Ahmed HAMADOUCHE, Ti$ri n umsedrar, 2004.
- Slimane BELHARET, Awal $ef wawal, 2005.
- Madjid SI MOHAMEDI, Afus seg-m, 2005.
- Abdellah HAMANE, Merwas di lberj n yitij - aêric I, 2005.
- Ouvrage collectif, Tibêirt n yimedyazen, 2005.
- Mourad ZIMU, Tikli, 2005.
- Tayeb DJELLAL, Si tinfusin n umaval, 2005.
- Yahia AIT YAHIATÈNE, Favma n Summer, 2006.
- Abdellah HAMANE, Merwas di lberj n yiîij - aêric II,
2006.
- Lounès BENREJDAL, Tamacahup n bu yedmim, 2006.
- Meziane Ou MOUH, Tamacahup n umeksa, 2006.
- Abdellah ARKOUB, Nnig wurfan, 2006.
- Ali MAKOUR, Ëmed n ugellid, 2006.
- Y. BOULMA et S. ABDENBI, Am tmeqqunt n tjeooigin,
2006.
Achevé d'imprimer sur les presses de
L’Imprimerie des Oliviers
Tizi-Ouzou 2006
Cet ouvrage publié dans le cadre de la collection
"Idlisen-nne$"
Initiée par la Direction de la promotion culturelle du
Haut Commissariat à l'Amazighité
Conception et PAO :