Anda di halaman 1dari 73

Ferdinand Duchène

TAMILLA

Tasuqilt n
Habib­Allah Mansouri

Asqamu Unnig n Timmuz$a

2007
Tamilla

IXEF AMEZWARU

Tillemlekt
Ddaw n taddart n Ti$ilt, deg îîerf mavi îîsen igerbiyen n
ueervi Meéyan. D az$al, lesqaf n yigerbiyen berrikit, udren,
ugaren s cwiî ééerb i sen-yezzin. Zzerb-agi d inijel, yeççur s
yisennanen.

Igerbiyen-agi ttwaxedmen s udellas d yilili i yeîîef ujdar


arqaqen ixav s yinzizen n lêelfa. £ef win n tama tayeffust
yefser yiwen ubernus akken ad yekkaw ; abernus-agi yevleq i
yicuvav-is imellalen imeqqranen, yettwelwiv ddaw n
yiéenéaren n yitij aêmayan. £ef tama tazelmavt yeqqim yiwen
ubellireo ibedd $ef yiwen uvar, aeenqiq-is yu$ tal$a n usekkil «
S » ; $ef wis krav, i d-yezgan $er deffir mavi, gar sin niven,
tteff$en-d iraggen, s leeqel, srid $er tegnawt tazegzawt.

Iîij qrib ad yekfu tazzla ines deg yigenni. D lawan n


leaûer, lawan n téallit tis ukkuéet. Taqacuct n tqelmunt n
tqeccabit tufrar-d nnig n tzeggart n ééerb, ha-t-an iban-d
lmumen Meéyan, udem-is d uveif, tamart-is d tacibant,
tamu$li ines lqayet.

Yeffe$-d s leeqel, d a$ezzfan, d arqiqan, timeêremt n


leêrir azegga$ teêmeé deg ufus aéelmav ; deg ufus ayeffus
yeîîef ûûvel i yessexdam akken ad ya$ luvu.

­5­
Ferdinand Duchène

Ileêêu s leeqel kan, srid $er yiwet tzemmurt yevervren i


d-yezgan semmuset n tmerwin n yisurifen $ef tewwurt. Yeêbes
ddaw n tili n useklu ameqqran, yessers s leeqel ûûvel ines $ef
lqaea, d$a yessers yiman-is. Yezzi-as i yiîij s uzagur, sdat-s, $er
tama tayeffust yessers tirkasin ines tiwra$in n uglim ta sdat ta.

Yessared s lemêadra levruf d wudem-is. Yekker, yerfed


ifassen-is $er yigenni, yebda la yesdewnin :
- « Ccekran i Rebbi, Mass imavalen,
Aênin yettsemmiêen
Agellid n wass iqeîîiyen

S leeqel kan, ikemmel tasuret :


- « D Keçç i ay neebbed, d Keçç ay netter d ameiwen
Awi-a$ d ubrid iweqmen…

Meéyan yettkemmil ta$uri n tsuret n « Teldayt »,


yeeenger, d a$ezzfan deg tqeccabit ines n taduî tamellalt
yesean izirigen, êala tamart ines i yettembiwilen $ef yidmaren-
is, tamu$li ines truê akkin i yidurar n Usammer, $er yigli
azegzaw ameqqran.

Mi yessuli rrekea taneggarut, anyir $ef lqaea, yeqeed


iman-is, yeqqim mebla ma yuli-t-id wawal. Yeqqim kra n
lweqt la yettmeyyiz, alla$-is yufeg $er kra n tgemma
tizegzawin, yessugun tili d tasmuvi.

Leqbayel i yettûubbun $er yi$éer srusun i yiqerra nsen


mi ara d-awven sdat n lmumen Meéyan netta ttafen-t-id
yettargu, d$a ad eeddin msevfaren, wa deffir wa, ad kemmlen
ameslay nsen s leeqel, leêêun da$en s leeqel $ef wakal
aêercaw.

*
* *

­6­
Tamilla
Tabridt tettawi $er wasif, ad tebdu tserru gar tidekt.
Leqbayel keccmen s leeqel daxel n tzegzewt n yim$an i asen-d-
yezzin ; tura la nettwali siwa iqerra nsen i d-yufraren , at-
tmira, ticaciyin tizegzawin $ef yiqerra nsen ; la leêêun, dima
msevfaren wa deffir wa, ttembiwilen s wanya n yiwet
ta$uct,ta$uct-nni, d taéayant, êninet :
- « Ddaw n tala n Sayn-Kerma
Taqbaylit mm-leeyun tiberkanin
Tessers tacmuxt-is
Iéenéer n waman icennu
Tacmuxt ad teççar
S nncallah
La Ilaha ila llah…»

Maca ccna-nni yeêbes $ef tikkelt mi walan yiwen


uemam yesean inzizen imsebriken d uqerru n yiwen wayis
ff$en-d seg umada$. Agmar-nni ileêêu s yisurifen ééayit maççi
d kra imi yeeya seg tsawent-nni i d-yettawin seg wasif. A-t-an
banen-d yinzaren n wayis-nni d wudem n umnay i t-irekben.
Leqbayel êebsen tikli nsen, rran iman nsen $er îîerf n yiwen
ubrid d aqdim d uvyiq.

Win i d-ileêêun d ileméi, yejhed yernu yemleê maççi d


kra. Abernus-is d uqendur-is zeddigit am udfel. Arkassen-is d
izegga$en, taberda ines tzewweq, txav s lxiv n wure$. Mi qrib
ad d-yawev $er Leqbayel-nni, yesseêbes agmar ines, yessers
afus-is ayeffus $ef yidmaren-is, anda yella wul-is :
- « Azul fell-awen ay irgazen ! Usi$-d seg mbeeid,
yernu yezmer lêal yeereq-iyi ubrid. Ttnadi$ lêara n Meéyan,
mmi-s n Bakir Useddiq. Tzemrem ad iyi-temlem abrid gre$-
awen Rebbi?»

Rran-as Leqbayel-nni :
- « Azul fell-ak ay aberrani ! Lêara n ueervi Meéyan
tezga-d deg taggara n ubrid-a, sdat-k kan, qbala.»

­7­
Ferdinand Duchène
Jebden iman nsen $ef ubrid, d$a kecmen deg umada$.
Yiwen deg-sen kan i d-yeqqimen ibedd deg umkan-is,
yettmuqqul mliê amnay-nni, yenna-asen, s leeqel :
- « Anwa-t wagini i d-yusan seg mebeid, ur t-nessin
ara, yernu xas akken yessawal s tmeslayt n taddart nne$ ? »

Amnay yecmummeê, yekna ciîîuê :


- « Ay am$ar, a lbaraka, a win iêedqen, tura ad k-in-
oawbe$ : Deg yidurar-agi i d-lule$ snat n tmerwin d semmus n
yiseggasen aya. Ff$e$ sya mraw d semmus n yiseggasen aya.
Aql-iyi tura u$ale$-d am ubellireo-nni i d-yu$alen $er ugurbi
anda i d-ilul… deg lawan anda bennun leecuc nsen.

*
* *
- « Azul fell-ak a baba !… Nekk d Akli, mmi-s n Si
Menûur Amrabev.»
- « Azul fell-ak a mmi !…»

Meéyan yessuter deg Wakli ad yeqqim yid-s ddaw n


useklu ameqqran :
- « Tura ma d Rebbi i k-id-ceggeen $ur-i i lmend n
t$awsa i teêwajev, ansuf yis-k, aql-iyi $ur-k akken ad ak-tt-id-
fke$ ma irad Wuzmir ! »

Akli yessers irkassen-is deg îîerf, yerra taqendurt-is


tamellalt $ef tgecrar-is, yessers ifassen-is $ef yimessaven-is,
d$a yenna-as :
- « Ay aeervi, a lmumen ! A win yesean leqder meqqren
d ccan gar yimeqqranen, ilaq ad teêsuv deg tazwara, êala ma
yella teériv yakan, segmi yemmut baba u$ale$, xas akken
mazal-iyi meééiye$, d argaz awêid n uxxam. Lêemdulleh,
tamayt i Yakuc, lec$al inu lêan akken iwata lêal, nnernan
mliê, armi wwve$ ass-a ur êwaje$ la talaba la uççi. Yissetma
zewjent deg snat yid-sent, yernu s ssdaq ameqqran, tura
tewwev taswiet anda bdi$ la ttxemmime$ ad zewje$ ula d
nekk…»

­8­
Tamilla
Yessusem kra n lweqt. Meéyan ulac acu i d-yenna,
yeqqim kan la yettraju. Ileméi-nni ikemmel deg wawal-is :
- « Ilaq ad teêsuv tura éure$ aveggal inek Mesîafa, d
aêbib-iw... wala$ tameîîut-is... Ma yella yelli-k tis snat
tettemcabi $er tmezwarut, ad tt-a$e$, ma teb$iv, ma irad
Rebbi! »

Meéyan imuqqel kra n lweqt Akli, yeseedda afus-is $ef


tamart ines tacibant, d$a yezzi ciîîuê aqerruy-is $er tama n
yigerbiyen, yessawel :
- « A Tamilla ! »

*
* *
Kra n lweqt umbaed, ha-t-an ibedd-d tama n ééerb,
yiwen wudem d amelêan yettecmumuê, yu$al yerwel,
yessevêa, maca yu$al iban-d i tikkelt niven.

Yenna-as Meéyan:
- « A yelli, neffud, awi-a$-d i$i ! »

Teedda ddqiqa, ha-tt-an tu$al-d Tmilla, tikkelt-a tban-d


irkelli… lqedd usaru, tikli ines d acrured… Tleêêu s leeqel $er
tzemmurt, telsa taqendurt tazegzawt, deg yi$allen-is teddem
ûûvel, $ef tweîziyin zzin-asent ixelxalen d iéayanen
ttwaxedmen s nnêas, arkassen-is d irqaqanen.

S leeqel, mebla ma slan i lheffa ines, ha-tt-an tewwev-d.


Allen-is deg lqaea, tessers ûûvel s leeqel $ef tmurt, d$a tekker,
allen-is mazal-iten deg lqaea, tu$al, mebla ma terfed-d allen-
is.

Akli imuqqel-itt mi tleêêu. Ifaq ddaw n wargalen-is


i$ezzfanen llant tiîîucin d tilqayanin, d tiêmayanin. Deg
wudem-is açuran, iwala yiwet n tqemmuct d tazegga$t. Yeçça-
tt s wallen-is, yettmuqqul i$allen-is ieeryanen, ammas-is

­9­
Ferdinand Duchène
yettembiwilen daxel n tqendurt, tiweîzay-is d tirqaqin, d
tiqejjirin n teqcict tameéyant.

*
* *
Meéyan yeqqim yettmuqqul deg Wakli.
D$a Akli imuqel am$ar, yenna-as :
- « Ini-yi-d a baba, d acu n ssdaq i teb$iv ad ak-t-id-
fke$ i Tmilla ? »

Meéyan iêuk i tikkelt niven tamart-is :


- « Mesîafa, mmi, yefka-yi-d tamivi d snat n tmerwin
duru $ef yelli tamezwarut, Kamir…»

Akli yerfed allen-is :


- « £ile$ d tamivi d mraw kan ? »

Meéyan yeskeêkeê s leeqel :


- « Tamivi d snat n tmerwin a mmi ! Deg tilawt, tella
yiwet n zzyada ur nettwabder ara deg leeqed… yezmer lêal
Mesîafa truê-as temsalt-a… ne$ ur ak-yessefhem ara mliê.»

Akli yecmummeê.
- « Ulac deg-s, ruê a Sidi, tamivi d snat n tmerwin n
duru… Ihi d tagi i d ssuma i teb$iv $ef yelli-k tis snat ? »

Am$ar yecmummeê ula d netta, yebda la yetthuzzu deg


uqerruy-is :
- « Dagi d rregmat i treggmev deg yiman-k a mmi-s n Si
Menûur amrabev ! Amek ? Keçç i iwalan tiêdayin inu deg snat
yid-sent, ur tezmirev ara ad tefkev azal i thuski n yelli tis
snat!… Gre$-ak Rebbi, maççi d asexlev gar tixsi d tzerzert i
tesexlavev? »

Akli yeqqim la yettmuqqul deg Meéyan s leqder


ameqqran, d$a yenna-as :

­ 10 ­
Tamilla
- « Tura ma ad nu$al $er tidet a baba, d azlam kan i
zelme$ udem n yelli-k tamezwarut, yernu iéri-w yejhed maççi
d kra…»

Meéyan yegzem-as awal :


- « Ah ya Rebbi ! D tidet, d mmi-s n Si Manûur uêdiq…
Maca awal tenniv-t-id s timmad-ik : udem !… Tzelmev-t !…
udem !! D aya kan !!! Maca udem maççi d kulci. Ini-yi-d acêal
ara tefkev i wudem n tin i yufraren gar têurtin ?... Lbaqi ula d
netta yesea azal-is a mmi… teériv annect-a… acku tamu$li
inek s wazal-is,… yernu, zgellin-a, mi truê yelli tis snat…»

Ur yekfi ara awal-is, imuqqel mliê ileméi deg wallen,


yeqqim la yettraju… Akli yessusem ula d netta kra n lweqt, d$a
imal $er deffir, yeîîerveq d tavsa.
- « Tamayt i Yakuc, Lêemdullah a Ccix Meéyan, ay
aeervi ! Tamayt i Yakuc i k-id-yefkan gar wacêal n yimerkiden
leêdaqa deg tnezzut ! Maççi $ur-k ara a$en timéin ddaw n
ssuma n ssuq ! »

Am$ar-nni yessers i wallen-is, ikerrec icenfiren-is, s


leeqel kan, yenna-as :
- « Yal yiwen iletha kan s lec$al-is. Am wakken i d-
yeqqar lemtel “Ëala iccer inek i izemren ad ak-yekmez akken
ilaq ! ”»

Te$li-d tsusmi gar sin yirgazen i tikkelt niven. Yenîeq


Akli, yenna-as :
- « Efk-iyi-d ssuma i teb$iv ! »

Udem n Meéyan yeqqim akken yella, ulac acu i


ibeddlen deg-s :
- « Ur êemmle$ ara ad ssugte$ awal d wid
yettsawamen.»
- « D asawem i k-sawme$ ihi ? »
- « D wagi i tettnaviv »

­ 11 ­
Ferdinand Duchène

- « Efk-iyi-d ssuma-inek, ay am$ar ueqil. Ad twaliv


umbaed »

Meéyan imuqqel mliê ileméi-nni, yenna-as :


- « Snat timmav n duru ! »

Udem n Wakli yenbeddal.


- « A baba imi ur têemmlev ara asuget n wawal d wid
yettsawamen, ooi$-k deg lehna d talwit, am wakken ssarame$
ad yeemer uxxam-ik.»

Yekker… Meéyan yeddem seg loib n uqendur-is yiwen


yiccew yettureqqmen, yerfed azal n rrefea n cemma. S tigawt-
agi ur yeb$i ara ad ya$ afus n yileméi-nni. D$a yenna-as s
leeqel kan :

- « Snat n timmav n duru… yirbeê ! kkes yiwen seg


snat n tmerwin am wakken i teqqar leada n tnezzut… anamek
n waya… Timmav d téat n tmerwin n duru.»
- «Nekkini am keççini i lli$ a baba, ur êemmle$ ara ad
sawme$… ad ak-d-fke$ timivi d ukkuéet n tmerwin n duru $ef
Tmilla.»

Teedda ddqiqa… yerra-as :


- « Nni$-ak : timivi d tameî n tmerwin »

- « Nenna-d timivi d ukkuéet n tmerwin d semmus…


yernu bezzaf ! »

- « Ala, awal aneggaru : timivi d sat n tmerwin d


semmus ! »

Akli ihuzz aqerruy-is, yu$al $er umkan anda yeqqen


agmar ines deg tidekt.

Yenna-as Meéyan :

­ 12 ­
Tamilla
- « Ah ya Rebbi ! ruê a Sidi, d timivi d sat n tmerwin…
duru ur yettxassa ara… yernu wagi $ef ljal n lmerêum n
um$ar n baba-k.»

Ileméi-nni yu$al s amkan-is yeqqim… Mebla ma yuli-


t-id wawal, yefka-as i um$ar-nni agarru... Qqimen la tessen
dduxan, wa iqubel wa, la ttemyexéaren deg tsusmi. D$a u$alen
$er umeslay, s leêdaqa d lîafa…

Azgen n ssaea umbaed, ssawven ad mtafaqen : Tamilla


tenza s tmivi d semmuset n tmerwin duru.

*
* *
Tamilla ulac acu i teéra. Ulac acu ara téer tameddit-nni,
acku baba-s ad yawi Akli $er uxxam n yiwen umeddakkel
nsen. Ulac acu ara téer azekka-nni da$en, acku baba-s akked
uxvib-is ilaq-asen ad sgarwen tajmaet, asqamu n taddart,
iwakken ad arun leeqed n zzwao. Yernu ma yettu baba-s, ur
as-yeqqar acemmak, dayen izemren ad yevrun, ulac acu ara
téer da$en deg wussan i d-ileêêun.

Zrin wussan. Meéyan itett, itess, yettqeggil, yeqqar


Leqran, yettali $er taddart ne$ yetûubbu $er wasif,… Teedda
ddurt, yiwet n tmeddit, yenna-as i tmeîîut-is :
- « Senze$ yelli-m. Heggi-as-d lqecc n tissulya.»

Tamilla teqqim deg yiwet te$mert, tesla i lehdur n baba-


s. Terfed aqerruy-is. Meéyan, s leeqel kan, yerfed yiwet n
rrefea seg yiccew ines yettureqqmen … Aqerru n teqrurt
yunez. Baba-s yefka-tt i zzwao, d netta i d amvedder n uxxam.
Asmi ara as-yehwu, ad as-imel isem n urgaz-is …

­ 13 ­
Tamilla

IXEF WIS SIN

Tissulya

Yewwev-d lawan n uheggi n lqecc n tissulya. Slaêsab n


leewayed n taddart, Meéyan yeqbel ad yeoo ciîîuê, ciîîuê mavi,
seg ssdaq akken ad d-a$ent talaba ilaqen, ayen i d-yeggran
(lkettan yelhan, is$unen, zzigat n uzref ne$ n wure$) d isli ara
tent-id-yawin.

Yemma-s n Tmilla tesea tura yiwen usmad n îam duru


$er Laêrac azuran, aqehwaoi aerab n Ti$ilt. Laêrac-agi maççi
ala ifenoalen i yesnuz, ad d-tafev $ur-s lfina, tibratin, dduxan
d cemma, tisfifin, lmaeun, lemrawi, tirûasin akked leeîer. Ahat i
tikkelt tis kravet ne$ tis ukkuéet deg yiwet n ddurt, Lakri
tabaêant akked yelli-s qelbent taêanut i d-yezgan tama n
lqehwa n uârab, s ueeggev n lfeôê mi ara walint kra n yilzazen
yelhan, ne$ s ueeggev $ef umzenzu mi ara sent-d-imel azal n
sselea-nni.

Yewwev-d wass anda i yekfa usmad-nni. Taêanut n


Laêrac tu$al-as-d talwit segmi sebrurin igerbiyen n Meéyan.
Deg yal ddqiqa la fessint, fessrent, ad jemeent, ad
sekmummsent tifularin d tqendyar, am wakken qqiment la
ttqellibent $ef lemri ameéyan i ufant $ef tgertilt anda tqeyyel
Tamilla, acêal n tikkal deg wass ttwalint ma mazal taqereet n
leeîer d twemmust n ljawi deg umkan nsen daxel n tsenduqt n

­ 15 ­
Ferdinand Duchène

us$ar yesean ini adal d uwra$, tasenduqt isekkren s tsarut


yettueellqen deg tbagust n Tmilla.

Teedda ddurt. Ass n warim i d-iteddun, Mesîafa,


aveggal amezwaru n twacult, yewwi-d $ef userdun lqecc n
tisullya i d-iceyyee win ara yu$alen d aslif ines.

Deg tilawt, aslif-agi yexdem lec$al akken iwata :


tiqmejtin, tiqendyar n leêrir yulmen s uéref, tibagusin n
wure$, tiserwalin tihrawanin, iûebbaven yettureqqmen,
tizebgatin, ixelxalen, tizurar n lmerjan, tixelxalin..., d tidet,
yefka-d udem n usaxi. Amdan-a yetturebba, d aêninan, yelha,
yernu Mesîafa d mmi-s n udrum-is, yessen-it, d netta i t-id-
yuznen.

Mesîafa yecmumeê, maca Tamilla tessen-it da$en !


Twala-t yettmeslay akked Meéyan ddaw n tzemmurt. Tewwi-
as-d i$i. Deg tidet, Akli yeêka-as-d kulci.

Mesîafa yennecraê aîas. Tamilla, tbedd deg umkan-is


mebla aêerrek, tessers i uqerruy-is, tessusem.

£as akken deg tlemmast n lxir i tbedd, teqqim tbedd


kan, aqerruy-is deg lqaea.

Akli ! Deg tazwara t$il d anawur i d-yusan $er taddart


nsen ! Tura tecfa fell-as, tecfa d ileméi, yesea lhiba, am wakken
yesea ccla$em; tu$mas-is d timellalin, ifassen-is d ifassen n
lqavi. Ih, twala kulci mebla ma tessebgen-d i walbaev
tettmuqul, s usmen$er n tiî, ddaw n wargalen-is i$erzzfanen.
D Akli-agi, uzyin, asaxi, i yeb$an ad tt-ya$.

Terfed aqerruy-is, tesuffe$-d iles-is akken ad tettmesxer


$ef Mesîafa ur yeêbisen ara aqejjem deg-s. S yifassen-is
irqaqanen tebda aqelleb deg lkettan-nni, tenna-as i wul-is ha-
tt-an tewjed akken ad tu$al d tameîîut n Wakli.

­ 16 ­
Tamilla
Ass amerbuê qrib ad d-yawev. Seldazekka ssbeê,
Tamilla ad d-taf iman-is teîîes ddaw n ssqef n bab-is amaynut,
axxam n Wakli ad yu$al d axxam-is.

Maca Akli yezde$ deg Delles, d tamdint i d-yezgan


agemmav-inna, tama ugafa. Ilaq ad ff$en zik seg taddart, acku
Meéyan yenna-asen amecwaô $ezzif maççi d kra.

Lakri teawen yelli-s akken ad tali $ef tegmart tacebêant


i yeîîef Mesîafa. Taberda yellan $ef u$ersiw tettemcabi $er
yiwet n t$er$ert taleqqaqt, asenned ines d imdewwer, wagi
irkelli yettwaffer ddaw n yiwen ubeênuq azegga$. Tamilla
teqqim $ef tberda-nni yettemcabin $er leecc, tejmee ivarren-is,
tessider tabagut ines, teqeed inefvas n tqendurt-is. Ddaw n
yiéenéaren n tafrara tvegger tamu$li taneggarut $ef yigerbiyen
ara teoo i lebda.

Ibellireo i yebnan leecc ines $ef ssqef n yiwen seg


yigerbiyen yesse$zef aeenqiq ines, aqjun yeqqim la tt-
yettmuqul, yetthuzzu tazeekukt-is, amcic $as akken yesseesaq-
it Mesîafa yettu$al-d dima akken ad yelêu gar yivarren n
tegmart.

Tamilla tserreê i yiwet nnehta, s leeqel kan, maca imir-


nni kan tesfev imeîîawen-is. Neooa-awen lehna, ar tufat, ar
tufat! Delles tebeed maççi d kra, ilaq ad nruê.

*
* *
D Meéyan i d-yefkan tanbadî akken ad bdun tikli.
Tekker-d yiwet n zzedwa tameqqrant tama n yigerbiyen.
Amkan yu$al yeççur d leeyav, tavsa, ti$ratin d tiyita n lbarud,
ha-tt-a tban-d yiwet n terkeft n kravet ne$ ukkuéet n tmerwin
n yimdanen. Azerbabue n yieudiwen d yiserdyan u$en abrid n
tkessart i yetteeddayen tama n tzemmurt, sin akin ad idewwer
tama n wasif.

­ 17 ­
Ferdinand Duchène
Ass yebda yettali, d aêmayan. Daxel n tmada$t
yeççuren s nnda, Tamilla tettecmummuê. Tettecmumuê i
nnda, i tmada$t, i umaval irkelli. Tettecmumuê ula i t$awsa
tameéyant. £ur-s nettat ula d ti$awsiwin timeéyanin seant azal.

Ayen yeenan iqeffafen yeddan yid-s ad naf Mesîafa…


Ah ya Rebbi Mesîafa ! Mesîafa yelhan, Mesîafa azuran $ef
ugmar n lqayed, deg ufus-is abeckiv, $er tama-s d aqehwaji n
Ti$ilt, Laêrac, d amufay maççi d kra yerkeb $ef yiwen ugmar d
amecîuê, nnefû d aberkan, nnefû niven d amellal ! Umbaed ad
d-yas userdun n « lqecc n tssulya », d yiwen u$ersiw d
ameqqran, yerked yernu yejhed, tasenduqt n us$ar yettuseb$en
s wadal d uwra$ $ef yal idis, irkeb-it yiwen uqrur yennecôaê.
Ayen yeenan tilawin, ta tessawal i ta seg mbeeeid. Kamir
tessuîîuv mmi-s, d aberkan am usinigali.

A-ten-id wwven $er wasif, ilaq ad zegren. Asif-nni


yeççur s yijdi azegga$ llan ara izmezyen imdewren, deg wasif-
nni tettazzal yiwet n téenéert tuvyiqt n waman îîirriqen ddaw
n yicerriqen n yiîij. Tamilla terfed allen-is.

Ti$ilt tettbin-d tjerjer mliê. Tettbin-d tama taéelmavt,


amzun teckunîev $er tgemmunt, seg usawen-nni tettbin-d
elayet maççi d kra. Deg ukessar-nni yettbin-d yiwen umkan d
adal, d tizemrin ! Wayev meqqer fell-as cwiî, d imsebrek, d
igerbiyen ! Neooa-awen lehna ! Ar timlilit !

£er tama niven n wasif yella yiwen udrar, d ad$a$


yernu ijerjer, yebva $ef sin, ad as-tiniv s tkuba i yettwawet.
Tabrivt tennev, tikwal d alluy, tikwal d akessar, armi wwven
$er talat tasemmavt.

Aîas i lêan deg yiwen ubrid uedil yeççur s yim$an, deg


yal tama llant leonanat n ççina d wurtan n tneqlin. La leêêun
tama n yiêerqan n tzemrin d tebêirin n yibawen. Deg tebrivt-
agi, irgazen ttsellimen fell-asen, ma yella d tiqcicin timelêanin,

­ 18 ­
Tamilla
timeqqranin ttecmumuêent i Tmilla. Mazal-a$ deg tmurt n
Leqbayel tilawin ur ttneêjabent ara.

Mi yeêma lêal, deg lawan n trurit n uzal, teêbes


terkeft-nni deg tili sdat yiwet n tala i wumi zzint kravet n
tzemrin.

Tiêbulin n yilni wwant, ttenîagent seg ufus $er wayev.


Mi d-yekker uqehwaji amufay ad iheggi lkanun, yekkes-d seg
ucwari mraw n yifenoalen, yekker yiwen umennu$ gar lxuoa d
Mesîafa acku asebsi a$ezzfan n umezwaru i ieerqen ufan-t
yettwaffer daxel n ubeckiv n wis sin.

Mi d-ters telwit, yeqqim Meéyan $ef tmurt, isenned $er


tzemmurt, yebda la asen-d-iêekku yiwet n teqsivt yevran. D
taqsivt n yiwet n taddart i d-yezgan $ef tqacuct n udrar
yejrejren maççi d kra. Imdanen ized$en aza$ar uroin ulin $ur-
s, wid i t-ized$en leemer ûubben seg wass-nni, s lqevra n
Rebbi,yettwarfed uéekka n umôabev imevlen din, taddart ula d
netta tettwarfed $er yigenni.

Umbaed taéallit n leaûer, tarkeft tebda tikli. Bdan alluy,


ur êbisen ara seg walluy, tasawent teîîafar tayev. Uqbel
lme$reb, êebsen deg taddart taneggarut n tmurt n Leqbayel.

Azekka-nni mi ara d-yenqer yiîij, ad eeddin i ti$ilt,


yernu syin zemren ad walin ddaw-atsen tamurt n Waeraben
akked Delles.

*
* *
Iéenéaren iwra$en n yiîij i d-icerqen u$en akk ti$ilt.
Delles tban-d ddaw n udrar. D taddart tameqqrant, meqqret
mliê, nezmer ad nini meqqret snat n tmerwin n tikkal $ef
Ti$ilt, yernu d tamellalt am udfel. Tamilla tewhem, la
tettmuqqul s tsusmi, tbedd deg umkan-is, allen-is ttwalint kra

­ 19 ­
Ferdinand Duchène

n t$awsiwin uroin twala-tent. Tettwali seg mebeid tamdint


tafôansist akked yilel.

Sin akin tezzi $er Lankri i ileêêun tama-s. Twala yiwen


n us$um, d$a teîîerveq s tavsa. Ah ! D lêayek. Deg tmurt n
waeraben akked temdinin, tilawin ur zmirent ara ad ff$ent
mebla ma êejbent. Qqaren-d dakken ur tteff$ent ara aîas.
Tamilla teqqen anyir-is. Imir-n kan teedda sdat n wallen-is
yiwet n tugna, maca ur teeîîel ara. Tella tessugun ifassen n
Wakli yettemcabin $er tidak n lqavi, akked ccla$em ines
tirqaqanin. A-tt-an tura la tekkat deg userdun s u$anim akken
ad i$iwel tikli.

*
* *
Acêal i temxalaf taddart-agi n Yirumiyen $ef tuddar
niven ! Taddart-agi yezzi-as-d yiwen u$rab d ameqqran i
yesean iîiîucen $ezzifit yernu d uvyiqen. Abrid i tesea hraw
mraw n tikkal $ef yiberdan n Tmurt n Leqbayel. Ugar n waya,
a$rab-agi zeggrent snat n tewwura timeqqranin. Meqqrit snat
n tikkal $ef sin n lesquf n yigerbiyen.

Ttu$aven yigerbiyen-nni yesean lesquf yettwabnan s


udellas d yilili. Ur ttbinin ara mavi sdat n yixxamen-agi
imeqqranen yebnan s yiéra ! Mi ara nu$al $er tilawt ad naf
ixxamen-agi la rennun deg te$zef. Ha-t-a yiwen i ten-i$elben
irkelli, elay mliê, taqacuct-is tebna amzun d ûûemea anda yella
yiwen leecc d imdewwer.

Lakri teeggev $ef Tmilla, tessuter deg-s ad tessusem, d$a


tessefhem-as s leeqel belli lêara-nni tameqqrant d ljamee n
Yirumiyen.

Tamilla teneetbar, tewhem kan. Tezzi-d $er deffir anyir


yekres, deg lawan-nni tekker yiwet n zzedwa : ti$ratin d tiyita
n lbarud ççurent abrid ideg llan leêêun iqeffafen. Tettwaêres

­ 20 ­
Tamilla

gar l$aci yettneggizen, tiyita n lbarud seeégen-tt, temlel n


yi$raben sder$len-tt, ur teéri ara anda tella, testeqsay sani i
tleêêu, teqmec allen-is, teckunîev $er tberda.

Aserdun yeêbes. Tamilla tufa-d iman-is deg tlemmast n


yiwen umraê iwumi zzint texxamin seg yal tama.

Tilawin ttîilint seg yal tama lsant tiqendyar n leêrir,


qqnent is$unen, ttezmumugent, ttselliment fell-as, Mesîafa d
Meéyan seg tama nsen tteawanen-tt akken ad d-ters seg
zzayla-nni.

*
* *
Tilawin-nni d tiyessetmatin ne$ d tivulatin n Wakli.
Zzu$rent tislit s tem$awla $er yiwet n texxamt d tasemmavt,
i$raben-is seb$en s uzegzaw. Ssudnent-tt irkelli, streêben yis-s
mliê. Sakin qqiment $ef yiwet n téerbit, zzint-as irkelli.
Seôwant-as tiéivanin akked ifenoalen n lqehwa yeêman. D$a
bdant isteqsiyen $ef taddart-is, lec$al-is akked wayen têemmel.
Teêka-asent inig ines, am wakken i asent-temmeslay $ef
uqjun, amcic d yibellireo. Ïîrevqent d tavsa, nnant-as ur ye$liv
ara win i am-isemman « Tamilla », bdant la tt-ssudunent, seg
teswiet $er tayev ad mmeslayent gar-asent s yiwet n tutlayt ur
tefhim ula yiwen n wawal.

Isendyaq-nni n us$ar yettuseb$en s uwra$ d wadal


skecmen-ten $er texxamt-nni tazegzawt. Tilawin bdant
ttekksent s leêder ameqqran ti$awsiwin tuzyinin yeddan deg
lqecc n tissulya i as-d-yefka Wakli. Tilawin ur êbisent ara
ameslay, rrant $er îîerf ti$awsiwin i walant zadent deg ccbaêa,
imir bdant azeyyen n Tmilla.

Cwiî kan uqbel n lme$reb, kfan aselsi i tislit, sin akin


wwint Tamilla $er texxamt niven s nnecraêa d tavsa. Yuli
yiwen liéar, tekcem… imir-n kan tu$al $er deffir acku twala

­ 21 ­
Ferdinand Duchène

deg yiwen ukatar aceelal i tt-iqublen yiwet n teslit i tleêêu-d


$ur-s !

Imdanen yellan dinna îîervqen d tavsa. « A taqcict, a


tamecîuêt, a taderwict ! Tin i tettwaliv d tislit niven, d
kemmini.» Deggrent-tt s leeqel armi d taxzant yesean lemri
ddaw n tafat tawerdit i d-yekkan deg kravet n teftilin yellan
deg texxamt.

*
* *
Tamilla tennul lemri s ufus-is. D nettat i tettwali s
lekmal-is. Anna$ a lemri amecîuê anda ur tezmir ad twali êala
yiwet n tama n wudem-is ! Teeqel iman-is : d tidet, d nettat,
tislit tamecîuêt, d$a tezmumeg mi twala tislit-nni tecbeê maççi
d kra.

Maca sani ruêent tilawin-nni ? Ha-tt-a tura teqqim


weêd-s deg texxamt tameqqrant, tnewweô tafat, teççuô s
yiruken $layit mliê : tazerbit tazurant, ikersiyen iwra$en am
wure$, yiwen n waruk d ahrawan i$umm s yiwen uêayek n
leêrir… ahat ilaq i yives ? Tiftilin ttwaxedmen ahat s zzoao,
ttakkent aîas n tafat yernu ur d-suffu$ent ara abbu. Deg yiwet
n te$mert yella da$en yiwen ucbali yettwaxdem s wuzzal anda
treqq yiwet n t$awsa yettakken yiwet n rriêa ack-itt. D tidet d
leeîer yelhan ! wagi irkelli irennu i uz$al yellan yakan.
Leênak-is u$alen d izegga$en, tuzzel $er lemri akken ad twali
iman-is amek i tu$al.

Ala, leênak-is u$alen d iweôdiyen, d aya kan. Tu$al $er


lemri akken ad twali iman-is i tikkelt niven. Imi weêd-s i tella
deg texxamt, tebda la tettmuqqul iman-is. Tebda tettezzi $ef
yiman-is akken ad tefk azal i tlaba n teslit i telsa. Tebda
tettcuffu deg yidmaren-is am wakken twala xedment tceîîaêin
i d-yettruêun $er taddart. Teennen idmaren-is deg tmelêeft
taweôdit yettuxaven s wure$. Tebda la tettêerrik deg waggus-is

­ 22 ­
Tamilla
iwakken ad twali mliê tibacmaqin ines tiwra$in, taé avar-is
ayeffus $er sdat.

Deg tilawt, talaba ines tecbeê maççi d kra, yernu ula d


nettat temleê mile ! Ula d nettat tebda têemmel ad tmuqqel
iman-is, ad twali iman-is tecbeê. S leeqel kan, terfed i$allen-is
tieeryanin, tessers ifassen $ef yimi n teqcict yellan sdat-s,
tceyyee yiwen n usuden $er tugna ines.

Icebbeh-as-d Rebbi teedda-d yiwet n ticci deffir-s. Tezzi


$er deffir, tenneêcam maççi d kra, telle$wi. Zi$ d argaz-is, d
amnay-nni ileméi, ahuskay-nni i tt-yeîîfen gar yi$allen-is,
iêewwi-tt, yesmal udem-is $er win n Tmilla. Taqcict tu$al d
tawra$t, aqerruy-is yu$al $er deffir, tserreê i yiman-is,
tessusem, imi-s yeldi, ma d allen-is qemcent…

­ 23 ­
Tamilla

IXEF WIS KRAV

TAYRI
Zrin sin wagguren $ef tme$ra n Tmilla. Ivelli kan ulac
acu i teéra. D tinuvin ines i as-nnant taûebêit-a. Tinuvin-nni
ufant iman nsent ilaq ad as-mlent kulci. Smektant-as-id
tigawin i texdem kra tekka, yiwet-yiwet, sxedment ula ivuvan-
nsent akken ad as-sfehment.

Deg taggara mavi, imi tettuqennee Tmilla s lehdur n


tnuvin ines, eeggnent-as d leib $ef tmeîîut ad d-tmel leêmala i
têemmel argaz-is am wakken i xeddmen… d$a imi tt-walant
teneêcam irkelli, serrêent-as i tavsa, bdant la tt-sudunen,
akkagi i seeddant ass s lekmal-is, êala ti$imit d uqeûûer, ur
xdiment iqiê.

*
* *
Taseedit d Yamina d tinuvin-ines, ula d nitenti zed$ent
deg uxxam-nni. Krav n yixxamen, yal axxam yeîîef yiwet n
tama n umraê i tent-icerken, tama tis ukkuéet d addaynin,
nnig-s tella teerict.

Argaz n Tseedit ssawalen-as Saeid, d netta i d lxuoa n


t$iwant. Win n Yamina qqaren-as Mexluf ameqran, zik yella d
asbayêi, tura rran-t d amnay n t$iwant. Akli ula d netta yesea
axeddim, sin i yesea : axeddim amezwaru deg uxxam n ccree,
wis sin d îîerjman deg ûûbitar aserdasi.

­ 25 ­
Ferdinand Duchène
Imdanen-agi irkelli ttemsefhamen gar-asen mliê.
Tilawin deg kravet yid-sent d tilmeéyin, zgant nnecraêent.
Yamina d Tseedit ddant-d d tislatin deg yiwen wass, lqecc n
ssdaq nsent ur yemgarad ara aîas. Am wakken ilindi seant deg
snat yid-sent aqcic. Ihi ulac ula d yiwet n ssebba akken ad
nna$ent. Yernu segwasmi d-tusa Tmilla seg taddart tu$al-asent
d cc$el, lethant kan yid-s, b$ant ad tt-beddlent akken ad tt-
rrent d taêevrit.

Ula d irgazen ttemsefhamen gar-asen : lhiba i yesea


uxeddim nsen yerra-ten d imdanen yettuqadaren deg lêara n
waeraben, d tagi da$en i d ssebba i ten-yerran ttmuqulen s yir
tamu$li timsal timecîaê i d-igellun s umennu$ d beîîu gar
yimdanen. Yernu tisebêiyin mi ara ff$en ur ttemlilin ara.
Timeddiyin ttemlilin deg lqahwa, maca ur ttilin ara weêd-sen.
Mi ara kecmen lwaêid s axxam ur tteeîîilen ara akken yal
yiwen deg-sen ad yekcem s axxam-is. Ugar waya deg krav yid-
sen cerken akal, d axxam aqdim iwumi yezzi ugeîîar d uzgen n
wakal i d-yezgan sin yikilumitren $ef temdint, gar ubrid n
«Rebéval » d yilel.

Yernu imi d-wwint awal $ef uxxam-agi aqdim, Yamina


d Tseedit smektant Tamilla belli a-tt-an tura tekcem deg
waggur wis sin segwasmi tedda tislit.

Am yiseggasen yezrin, ilaq ad ruêen $er uxxam-agi


akken ad seeddin lwaêid kra n ledwaô mi ara yeêmu mliê lêal.
Maca a-t-a yewwev-d lweqt n tmegra. Ihi yewwev-d lawan n
uxemmem $ef uheggi n rrêil.

*
* *
Rrêil-agi maççi d aqeûûer. Tilawin ur êebbsent ara
leqdic, ad as-tiniv $er lqern n ddunit i leêêunt. Krav n wussan
aya, Taseedit d Yamina tteqliliêent, ad alint, ad ûubbent, ad
êazent ikersiyen ad ldint tixzanin, ad suff$ent akk ayen yellan

­ 26 ­
Tamilla
deg yisendyaq yeççuren, ad ççarent isendyaq ilmawen, ad
vebbqent, ad fesrent lqecc, ad eiwdent i uvebbeq, seg teswiet
$er tayev ad êebsent akken ad ccektint belli mmutent seg
eeggu, ad bdunt asbuêru, sin akin ad u$alent $er leqdic nsent.
Tamilla tebda tetteanad tinuvin ines, ula d nettat la tettvebbiq,
la tfesser, sin akin ad tebdu asbuêru, ad tekker ur tett$imi ara
deg umkan-is, tettawi tettara am Tseedit d Yamina. Ula d nettat
tezga tennecraê.

Tallit n leqdic d ddêis daxel n uxxam qrib ad tekfu.


Mraw ne$ mraw d sin n yisendyaq n us$ar sersen-ten wa sdat
n wa deg umraê.

Ass-agi d ass aneggaru, leqdic ad yili deg berra, yernu


maççi d yiwet, $ef waya yessefk fell-asent ad bdunt axeddim
seg tnezzayt.

Tamilla ar tura teffe$ sin yiberdan kan, mazal ur


tennum ara leewayed n têevriyin n Delles, yernu s tavsa i
tettlus aserwal amellal « S yisebbaven-agi izegga$en ad $ilen d
aslif-iw Mexluf amnay ! » Tettavsa da$en mi ara d-terr aevaf
ines ddaw n wallen mi ara teffer iman-is ddaw n uêayek.

Imir-n kan ad truê akken ad tmuqel iman-is deg lemri,


tikkelt-a tserreê-as i yiwet n nnehta. Ay Aênin ! Yakuc Mass n
yimavalen ! D acu-t ujenniw-agi, amazan n Cciîan yesean
allen izellafen n tmeîîut, i$umm s lkettan amellal swayes
ddalen Leqbayel lmeyytin nsen mi ad ten-awin $ef yiserdyan !

Yernu d tidet, allen n ujenniw-agi ack-itent, allen-agi


ttbinent am wakken ifent tidak n Tmilla deg ccbaêa, acku ur
neéri ara ma yella allen-agi i tettmuqqul ines ne$ xaîi. Yernu
ayen yesevsayen deg temsalt-a imi ur neéri ara tiririt. D wagi i
d lêijab yessewêacen ? Maççi d ayen iweeren !

­ 27 ­
Ferdinand Duchène
Sin n yijenniwen niven kecmen $ef yiwen ubrid. «£iwel!
£iwel ! T$ilev nesea lweqt akken ad nwali iman-nte$ deg
lemri? » Imi neîqent tnuvin ines $ef yiwen n ubrid, Tamilla
teîîerveq d tavsa, sin akin tebda la tettqellib anta i d-ineîqen d
tamezwarut, d Yamina ne$ Taseedit.

*
* *
Wwvent tura $er ubrid yesean îîruj. Leêêunt ta deffir
ta, msevfarent, ttemcabint mliê, ur tezmirev ara ad txedmev
lferq gar-asent. Tûubbunt deg tsusmi, iqerra nsent $er lqaea
akken ad walint anda i srusuyent ivarren nsent, ixelxalen
nsent îîerviqen. £ef yidmaren nsent, ttbinen-d ivuvan nsent d
izegga$en seg lêenni.

Tura la leêêunt deg u$lad ahrawan afranûi i yettawin


seg tewwurt n temdint $er tayev. A$lad-agi yezga-d rrif n yilel.
Leêêunt tama n lêara n Yirumiyen.

Deg ubrid bdant la heddrent s leeqel kan, sin akin


ssusment kra n lweqt uqbel ad îîervqent d tavsa. Sdat n
tnariyin n t$iwant yella yiwen ukersi ahrawan yettwaxdem s
us$ar. £ef ukersi-agi yeqqim yiwen urgaz, agarru deg yimi,
aqerru isenned $ef lêiv, yettnuddum. Argaz-nni d Mexluf !

Mexluf ur igir ara lbal-is i kravet n tlawin i ieeddan


sdat-s. Mebla ma iêerrek seg umkan-is, s tmara i yerfed i$il-is
akken ad yawi agarru-nni $er yimi-s.

Iwemmusen-nni deg krav yid-sen u$en abrid nsen,


heddren s leeqel kan. Mi wwvent tama n usensu « La Colonie »,
ufant iman nsent yessefk fell-asent ad êebsent, acku
mmugrent-d iserdasen tturaren aéawan, a$ella nsen yerkeb $ef
ugmar la ileêêu deffir-sen. Rewlent s tem$awla, îîfent
tasawent, abrid yettawin $er loamee n Yirumiyen. Syin teqqim
Tmilla la tettmuqqul amek i tteeddayen yiserdasen-nni wa

­ 28 ­
Tamilla
deffir wa. D llebsa tazegzawt i lsan, $ef yiqerra nsen rran
ticaciyin tizegga$in yettemcabin $er ujiêbuv, $ef tuyat nsen
refden timekêal.

Mi yekkes u$ebbar i d-snekren yiserdasen-nni, udrent-


d seg tsawent anda llant, d$a u$alent $er ubrid anda llant
tikkelt tamezwarut, srid $er têanut n Bacir Améabi.

Ufant améabi-nni yeqqim $ef ukersiw am Mexluf,


yernu ula d netta yeîîef agarru deg yimi-s, afenoal n lqahwa
sdat-s.

Imi êala netta ay ufant deg têanut deg lawan-nni,


tilawin-nni, deg kravet yid-sent, sutrent-as s tem$awla
ti$awsiwin i êwajent. Sutrent-as snat n tmerwin n t$awsiwin
yemgaraden. Améabi-nni ula d yiwen ubrid ur yessuter ara
deg-sent ad eiwdent i tuttra nsent, yecfa $ef kulci. Yettawi
yettarra deg tsusmi, ivarren êafi, yettali yettûubbu $ef yiwen
usellum, ad iruê, ad d-yu$al. Udun n semmus n ddqayeq kulci
yewjed. Aeemmur n t$awsiwin yettulebben, tisfifin, tirkasin,
leeîer, dduzan n nnjara, iqraben, ifenoalen, ticemmaâin… ulac
ta$awsa i ixuûûen ! Nnig n ueemmur-agi tban-d yiwet n tamart
tasiryanit n umzenzi yerran $ef uqerruy-is taemamt.

*
* *
- A Tamilla tamecîuêt ! waqila tettuv iman-im ?
D tidet, qrib i texdem yiwen uxeûûar ! Ha-t-an acu i yevran :
axxam n ccree yezga-d tama n têanut n uméabi, yernu seddaw
n leqwas n uxxam-nni n ccree anda yella Wakli yettawi,
yettarra.

Teeggev Tamilla ddaw n lêayek ines : « Akli ! ». Taseedit


d Yamina yeffe$-itent leeqel, yeereq-asent cced i uyeddid, s
tem$awla, rrant Tamilla gar-asent akken ur tneîîeq ara.

­ 29 ­
Ferdinand Duchène
- D acu-tt lxedma-agi i txedmev ? Ay$er, ur teéri ara d
leib ad temmeslay d urgaz deg ubrid ? Ay$er i teb$a ad tekkes
sser $ef urgaz-is ?

Zzu$rent-tt, deg ubrid bdant la as-sefhament : « A


tinnat! amer ad walin imdanen yiwet n tmeîîut i$ummen s
uêayek tettmeslay akked urgaz deg ubrid, ulac win yeéran d
tameîîut-is… Teériv ? Zemren ad ruêen beid, ad as-inin d
tameîîut n urgaz niven, ne$ d yiwet seg tlawin nsen. Irgazen
ttasmen maççi d kra ! Nnig n waya, tikwal axemmem nsen
yettawin beid-beid, ad bdun ad sugunen kra n temsal !!!
Uuuuuh !!! »

Akli ur d-yewwi ara s lexber belli sdat-s kan ul n Tmilla


iêebbek s ééur. Netta mazal-it yettawi yettarra s uqendur ines
ddaw n leqwas n uxxam n ccree.

*
* *
Tijenniwin deg kravet yid-sent u$ent abrid yettawin $er
lkazirna n yiserdasen. Kra n lweqt umbaed ff$ent-d seg têanut
n « Bernasconi », sakin kecment $er têanut n leêlawat «Légée»,
sin $er-s $er têanut n leeîer « Valenza ». Taûebêit-nni seeddant
irkelli deg lqevyan, ma d tameddit-nni rrant i lec$al niven :
ruêent ad éurent timeqbert.

Ayagi irkelli $ef yiwen n yinig n sin yikilumitren ara


lêunt $ef yiwen ubrid d luva akken ad qqiment kra n ledwar
deg yiwen umkan i ibeeden mraw n ddqayeq $ef uxxam nsen !
Maca deg tilawt, tamsalt-agi tesea azal meqqren.

Krav n yineffuten wwven $er ti$ilt n tegzirt. Ti$ilt-nni d


ta$ezfant, d tarqaqant d-tezga nnig n yilel. Deg umkan-nni i d-
tezga tmeqbert n yinselmen. S tsurifin tiéayanin, ta deffir ta,
$umment s temlel deg tlemmast n tzegzewt n yim$an. Ddaw n
yiéekwan yettwabnan s rrxam, rran-asen sufella-nsen ccahed,

­ 30 ­
Tamilla

steefuyen wid yewwven leefu n Rebbi deg tsusmi n umkan-nni


i d-yezgan gar yigenni d yilel.

Tamilla am tnuvin ines, teqqim rrif n yiwen uéekka. D


win n Si Menûur amrabev, baba-s n urgaz-is. Teqqim la tsell
kan i tnuvin-is meddêent deg lmerêum.

- I iéekwan niven, anwa imevlen deg-sen?


- Dagi ?
- Ih !… d iéekwan n tlawin… Dagi i temvel yemma-s n
Tseedit… Yalleh ! Yessefk fell-ante$ ad nekker ad nruê, ur ilaq
ara ad neeîîel.

Kkrent-d s tem$awla, u$alent-d srid $er temdint.


Tamilla tennecraê mliê, acku tettbin-as-d am wakken d
tamdint-nni tessawal-asent s uzmumeg.

*
* *
Ay Uzmir ! Ay Agellid Ameqqran ! Acêal n yixxamen
yellan gar tezniqin-agi yeîîfen seg u$lad afransi armi d ti$ilt i
d-yettakken $er yilel. Yernu acêal i ssewhamen yiberdan-agi !
Veyqit maççi d kra, yernu simmal ad tettaliv, simmal ad
rennun deg tevyeq, lad$a deg yimukan anda mlilen îîwiqan
yellan deg wannag unnig. Iberdan-agi keccmen tikwal ddaw n
tgennarit anda tella tasmuvi.

Ha-t-a uxxam n um$ar aeervi, Si Sebdellah. Taseedit


tuli $ef yiwet n teîrujet n rrxam, tesîebîeb krav n yiberdan $ef
tewwurt.

Kra n lweqt umbaed, teldi-d tawwurt tameqqraêant


mebla ma texdem kra n lêess. Tamilla tevfer tinuvin-is, mi
tekcem $er ugnir tserreê-as i yiwen ueeggev imi twala yiwen n
wakli ibedd tama n lêiv la tt-id-yettmuqqul, allen-is brarêent.

­ 31 ­
Ferdinand Duchène

Tamilla teûevêa, tleêêu deffir n tnuvin-is ulint s leeqel


îîruj, mi d-tewwev $er teîrujet taneggarut tekkes aêayek ines,
têulfa i leênak-is u$alen d izegga$en mi twala kravet n tlawin
yelsan kan talaba n daxel, tasebbuêrut gar yifassen.

Tamenzut deg tlawin-nni tettbin-d d yemma-s n tis


snat, d setti-s n tis kravet. Deg kravet yid-sent d tilawin n Si
Sebdellah. Tin i imeqqren deg leemer umbaed mi tsellem fell-
asent, tenna-asent tameîîut tis ukkuéet n bab n uxxam ur
tezmir ara ad d-tass ad tsellem fell-asent, acku ula d netta tesea
inebgawen.

Tilawin-nni ttbinent-d am wakken ttemsefhament mliê.


Deg texxamt d tameqqrant, nnejmaeent irkelli, yal yiwet
tettaerav amek ara texdem kter n tiyav akken ad tesserêeb s
tnebgawin nsent.

Tamilla abaeda tettwassen mliê, ttmeslayen fell-as


irkelli : i$allen-is am widak n têuret ; allen-is ttemcabin $er tid
n tzerzert ; taqemmuct-is ad as-tiniv d taremmant yewwan ;
idmarren-is ad as-tiniv d tayuga n yitbiren imellalen yellan
deg yiwen n leecc. Armi d tura i fehmen ay$er i tt-yettêadar
urgaz-is ( tamdint s lekmal-is tesla s waya), yernu armi walan
agerruj i yesea urgaz-is i gzan ay$er uroin ixemmem ad ieiwed
zzwao xas akken ulac acu i t-ixuûûen.

Ula d Tamilla tefhem aya. Tilawin-nni qqiment la


tcekkirent deg-s, Tamilla tessers i wallen-is, tebda la tessuggun
kra n temsal yessekcamen tuggdi, teîîef-itt tergagayt imi
txemmem Akli yezmer ad d-yawi tameîîut niven $er uxxam-is.

­ 32 ­
Tamilla

IXEF WIS UKKUè

Arval
Ugar n sin wagguren aya segmi llan deg leonan ideg
zed$en tura. Aîas n t$awsiwin i as-ieeoben i Tmilla, dinna.
Teeoeb-itt tebridt i yettsubbun $er u$lad « Rebéval » gar yisekla
imeqqranen yesean ticiîwin tihrawanin, tifurkatin nsen
ttembiwilent ilmend n nnesma n wavu $as d tamecîuêt.
Seobent-tt t$unam d tremmanin i ibedden d afrag yeooujgen,
yeeoeb-itt uxxam amellal bu-ssqef azegga$ ibedd deg tlemmast
n yigli azegzaw. Seoben-tt krav n yiseddaren imeqqranen
yettawin ami d ti$ilt i d-yezgan nnig n lemwaji, eeoben-tt
yisekla n lfakya d yijeooigen anda tt$amayen ddaw n tili. Kra
yellan deg leonan-nni d wayen akk i as-id-yezzin yeeoeb-as.

Tevfer tinuvin ines leêêunt deg tberdatin tiwra$in gar


yifergan adalen, truê $er lmerûa taqdimt, teqqim tama n yiéra,
ivarren-is deg yijdi arqiqan tqubel lemwaji yettruéun $ef teftist
n yilel. Tewwev ddaw n lberj ameqqran yettveggir-d
timeddiyin izenéaren n tafat deg tlemmast n îîlam. Truê ad
twali tamacint mi ara d-teeddi, ad tt-twali amek tettseffir,
amek tnehhet, amek i d-tessufu$ abbu.

Ass-agi teb$a ad teqqim deg leonan, weêd-s, ddaw n


tiçinatin, mnid n yilel.

Aîas i teqqim la tettmuqul agelmim ameqqraêan n


waman i tt-id-iqublen. Iîij qrib ad ye$li, yezzu$ur $ef waman

­ 33 ­
Ferdinand Duchène
izenéaren-is yeççuruqen. Tiflukin nejrent abrid nsent $ef
waman. Abbu seg mebeid yettali $er yigenni. Tameddit n
unebdu tettnejbad, tameddit n lehna d talwit.

Tamilla tettmuqul ti$awsiwin-agi irkelli, maca deg


tilawt ulac d acu i tettwali. Argalen-is sya $er da tettaqmac-
iten, yiwen ucmumeê aêmayan ires-d $ef yicenfiren-nni
izegga$en yedlen tu$mas timellalin. Ulac acu yennernan deg
tecbikt i tebda yakan, akken i tella i teqqim gar yifassen-is
ileqqaqen. Ifassen-nni bdan-ten tergagayt.

Ha-tt-a tbedd, tafekka ines t$um-itt yiwet n tqendurt


tacebêant n leêrir, telêa armi d afrag n wadda anda teêbes,
tamu$li ines truê mebeid, teqqim tettmuqul tabrivt ara d-
yawin Akli.

Akli iruê $er temdint n Lezzayet krav n wussan aya. D


tikkelt tamezwarut ara msefraqen acêal n wuvan segwasmi
zewoen. £as akken iôeggem-as ad d-yu$al, $as akken yeîîef-itt
gar yi$allen-is, têulfa am wakken yeooa-tt. Iban-as-d am
wakken ur tezmir ara ad terr nnefs am zik. Teerev acêal d
abrid ad tessedhu iman-is, maca imir-n kan ad tmal. Allen-is,
ttaççarent-d d yimeîîawen, acku asmi tekcem iv amezwaru $er
texxamt-is tufa-tt d tilemt, twala ires $ef lesrir aquran ubernus
i yettlusu yal ass yeooa-t tasebêit-nni mi yeffe$.

Te$li $ef tgecrar, ifassen-is $er yigenni, aqerruy-is $er


deffir, tebda la tdeeeu Yakuc n yinselmen :
« Mass n ume$rad, timsal $ur-k frant irkelli, yernu ulac
win i izemren ad ibedd deg ubrid-ik. Ha-tt-a taklit inek tunez
sdat-k, terra tudert-is gar yifassen-ik, d Keçç i d Amussnaw, d
Keçç i ttmuddu$.»

Targagayt tu$ tafekka ines irkelli. Tbedd. Idisan gar


yifassen-is. Sakin yeooujeg uqadum-is gar yimeîîawen-is.

­ 34 ­
Tamilla

Teqqim sin wussan weêd-s, teezel iman-is, deg wul-is


yiwen n lferê d ameqqran. Tameddit-nni ad terou argaz i
têemmel, bab n wallen-is akked wul-is akken ad tessers
taqerruyt-is $ef tayet-is, akken ad as-id-tqirr s yiwen sser. Uffir
ara isell d amezwaru, uffir ara yizew$en ciîîuê udem-is.

*
* *
Kra n wussan umbaed, tameddit, teqqim Tmilla akked
urgaz-is deg yiwet n te$mert n leonan, ttmeslayen s leeqel kan
armi walan Meéyan lmumen la d-ileêêu $ur-sen s yiwet n tikli
taéayant.

Akli yekker s leejel akken ad t-imager, msalamen $ef


tuyat. Tamilla ula d nettat tekker ad t-id-tmager, allen-is deg
lqaea, i$allen-is $er sdat. Am$ar-nni yunez $ur-s, nettat terfed
aqerruy-is, teîîef-it gar yi$allen-is, tessers allen-is d$a tejbed
iman-is.

Meéyan imuqel Akli d$a yerfed ifassen-is $er yigenni :


- Tamayt i Yakuc i k-id-yuznen $er yigerbiyen inu!
Tura zemre$ ad zuxxe$ s warraw-ik ara yefken anzi $ur-k !

Akli yettecmumuê kan.


- Deg tidet, b$i$ ad seu$ dderya iûelêen, ihi ruêe$-d ad
sîebîbe$ $ef tewwurt-ik, d Rebbi d-yemlan abrid.

Qqimen deg sin yid-sen, Meéyan ikemmel ameslay,


yemla-as tumert ines mi as-d-yewwi Mesîafa lexbar yelhan.
Aîas i d-yemmeslay $ef lferê ines, $ef tumert ines tameqqrant i
yettraou aîas aya, d tumert i yeççuren ul-is ! Ih, netta, Meéyan,
am$ar-nni yesean yakan avar deg uéekka, tu$al-as terwiêt,
yu$al d ileméi. Yernu tumert-agi tusa-d deg lawan-is. Ih,
yeêwao ad isel i lexbar yelhan am wagi iwakken ad yettu
i$eblan imeqqranen i yesea.

­ 35 ­
Ferdinand Duchène
Ihuzz aqerruy-is, d$a yebda yeslufuy i tamart-is.
- Ya êeûra a mmi ! asmi tumert tekcem s axxam-ik,
nekk d leêzen i d-ibedden $ef umnar n tewwurt inu.

Akli yeqqim la t-yettmuqqul kan, yessusem, awal ur t-


id-yuli. Yenna-as Meéyan :

- Deg wussan-agi ineggura lli$ la ttemsewaqqe$ akked


Laêrac aqehwaji, b$i$ ad a$e$ akal ines i d-yezgan tama n
yigerbiyen inu. S lfevl n umrabev Sid-Ëamida, amrabev n
Tarbent (D Rebbi i t-id-yuznen akken ad yenêel fell-i)
nemtafaq $ef lbie n wakal-nni, yernu d ayen ara d-yeglun s
rrbeê ameqqran fell-i. Teériv a mmi azal i yesea Sid-Ëamida
deg temnaî nne$, d netta i d ccix n îîariqa anda lli$ d axeznaji.
Maca $as akken awal n umrabev yesea azal meqqer, win ara
iyi-yesenz akal-nni yezmer ad yu$al deg wawal-is, $ef waya
êare$ melmi ara ruêe$ $er Tizi-Uzzu akken ad suff$e$ leeqed
n tunzin. Nemsefham akken ad yeîîef idrimen-is imir-n sdat n
lqavi, $ef waya i jemee$ timivi d semmuset n tmerwin n duru
n tissulya inek akked semmuset n tmerwin niven. Muqqel a
mmi amek i zemren ad nneqlaben isenfaren n yimdanen !
Ivelli tanezzayt, mi d-kkre$ ad ruêe$, ur ufi$ later n yidrimen-
nni ! Ruêe$ cekta$, maca imakaren iqbayliyen êercen maççi d
kra, ur zmire$ ara ad d-ini$ anwa iyi-yeqqden.

Akli yessusem kan, Meéyan ihuzz aqerruy-is i tikkelt


niven, tamu$li ines truê beid.

- Nnig n yidrimen, ilaq ad xesre$ da$en tu$in n wakal ?


Mebla ccek, zemre$ ad d-afe$ idrimen iyi-laqen ad ten-id-
revle$ s rrba ne$ ad ruêe$ $er lbanka. Maca ilaq ad as-fke$
ukkuéet n tmerwin ne$ semmuset n tmerwin seg tmivi i
umezwaru, ne$ ad rehne$ ayla-w i urval seg lbanka. Am
wakka tettwaliv d lexsara, êala lexsara.

Yerfed allen-is $er Wakli yenna-as :

­ 36 ­
Tamilla

- Ur $live$ ara imi $ur-k i d-ruêe$ a mmi ezizen ? Snat


n timmav n duru, ad ak-ten-id-rre$ deg seddis n wagguren…
krav n wagguren, acku qrib ad iyi-d-kecmen yidrimen.

Imuqqel Akli mliê, d$a yenna-as :


- Yernu ur skiddibe$ ara fell-ak, qesve$-k-id acku
islifen-ik i d-mmugre$zeglin-a deg temdint, nnan-iyi-d teseiv
deg usenduq inek kravet n timmav n duru!

Akli i yeqqnen anyir-is deg tazwara, yeîîerveq d tavsa .


- Üebêan Lleh ! Tecfiv asmi k-d-nni$ d amzenzu
ameqqran i telliv asmi d-usi$ ad xevbe$ yelli-k. Ass-agi ad ak—-
d-ini$ $as ad tbeddev deg ccree, ur tetteêwijiv ara abugaîu.

Azekka-nni zik, Meéyan yu$ abrid-is, yettu ur isellem


ara $ef yelli-s. Yeooa-as i Wakli, aveggal-is, lka$ev ideg
yesteeref s umerwas i d-yewwi s-$ur-s. amerwas-nni, ilaq ad
t-yerr deg krav n wagguren mebla ma yerna fell-as lfayda.

­ 37 ­
Tamilla

IXEF WIS SEMMUS

Aêaseb

Krav n wagguren-nni eeddan s tazzla. Tamilla tu$al-d


$er uxxam n Delles anda tettmagar inebgawen d zzeyyar i d-
yettassen ad tt-hennin. S tumert tameqqrant i ten-tettmagar
acku qrib ad tu$al d tayemmat.

Aîas i telmed seg tnuvin ines. Tura, xas ini tu$al d


taêevrit, teeqqel ayen yelhan, tferren lehdur-is. Tbeddel maççi
d kra. Maca $as akken tbeddel, i urgaz-is, i têemmel aîas,
mazal-itt d Tamilla-nni tameéyant n taddart. Mi ad d-temmekti
Ti$ilt, allen-is remmcent ad as-tiniv d iîij i tettmuqqul. Twala
ula d i$ersiwen yettidiren deg uxxam nsen tettu-ten.
Temmekta-d yemma-s, Lakri taêninant, tin yeddren tudert n
leêzen. Temmekta-d udem yennu$nan i i$umm wabbu i d-
yettakk lmesbaê n tala$t. Temmekta-d yemma-s tawêidt daxel
n utemmu.

A-t-a iruê-d Mesîafa yewwi-d tabrat s$ur Meéyan.

« Tamayt i Yakuc ! I keçç a mmi ezizen Akli, argaz n


yelli-tne$ Tamilla, azul ! Ad ak-in-xebbre$ taveggalt-ik tuven.
Azen-d Tamilla akked Mesîafa, ahat ma twala-tt yemma-s ad
tejji, ma irad Yakuc. Suref-iyi ma yella ur k-in-ceggee$ ara
ass-agi idrimen iyi-d-tessutrev. Aîîan n tem$art inu yeçça
lweqt-iw irkelli, ur stufa$ ara i temsal n uêaseb.»

­ 39 ­
Ferdinand Duchène
Akli, d netta i d amezwaru i iwessan Tamilla akken ad
truê. £as akken s tadist i tella, tezmer ad terkeb $ef zzayla, d
yelli-s n yidurar n Leqbayel. Ul n tleméit-nni yenneqbav,
terkeb $ef userdun ara tt-yawin $er Lakri.

*
* *
Kra n wussan umbaed, yeîîef-d Wakli tabrat s$ur
Meéyan ixebbeô-it-id deg-s belli « Tamilla tewwev bxir uela
xir.»

Krav n ledwar eeddant, imi ulac i t-id-yewwven, yuzen


tabrat akken ad yesteqsi $ef liêala n tveggalt-is. Tluêeq-as-d
tabrat n sin yijerriven anda i d-as-d-nnan : « Liêala n Lakri ur
tbeddel ara. »

D$a ulac, ulac d acu i d-ibanen. Ayen yeenan snat n


timmav n duru-nni ttun-ten irkelli.

Deg tazwara, Akli ur yeéri ara acu ara yexdem, yenna-d


i yiman-is Meéyan iletha kan s waîîan n tem$art-is, d wagi i t-
yeooan ur yessawev ara ad d-yerr ula d ayen i yettalas i wiyav,
maca ivulan-is ssawven ad beddlen rray-is, d$a yuzen tabrat
akked yiwen umeqqran n Ti$ilt i d-yusan $er ssuq n Delles.
Ha-t-a acu i yura :
« Tamayt i Yakuc ! I keçç a Meéyan, ay aveggal nne$
ezizen, azul fell-ak agim n yiberdan ! Suref-as i mmi-k ma
yella tuttra-agi ad k-teserfu ciîîuê. Ilaq ad teêsuv ttwaêettme$
ad xedme$ akka. Ccil n wayen ara k-iqerêen, ur ilaq ad tettuv
tiwetlin $ef wacu nemsefham asmi k -revle$ snat n timmav n
duru deg yinig inek aneggaru $er Delles. Teuhev-iyi ad iyi-d-
terrev idrimen-iw deg krav n wagguren. Ugar n wukkué n
wagguren i yezrin tura, mazal-iyi ar-iv-a ttraju$ mebla ma
wala$ ula yiwen uduru. Am wakken i k-d-nni$ yakan, êwaje$
idrimen-agi akken ad kemmle$ lexlaû n leonan i d-u$e$ akked
yivulan-iw. Ilaq ad teêsuv da$en win i $-d-yessenzen leonan-
nni yeréa aqerruy-iw akken ad as-fke$ idrimen-is. Saeid d
­ 40 ­
Tamilla

Mexluf xellûen yakan amur nsen, yernu tura ulac i sean akken
ad iyi-revlen. Ilaq ad teérev da$en ma yella ur iyi-d-terriv ara
idrimen-iw ad d-afe$ iman-iw ttwaêetme$ ad revle$ s lfayda
tameqqrant ne$ ad afe$ iman-iw bedde$ sdat n unezzarfu. A
baba ezizen, deg leena-ak xdem ayen iwumi tzemrev akken ad
iyi-d-terrev idrimen-iw deg snat n ledwar i d-iteddun ma ur
teb$iv ara ad tvurrev win i k-ieiwnen. »

Seddant snat n ledwar, ulac tiririt, ulac ula yiwen


ujerriv. Yenna-as Wakli ahat d taveggalt-is i ihelken mliê,
yezmer lêal la tettmettat, am wakken i s-yenna yezmer lêal d
tameîîut-is i ihelken s ssebba n eeggu d leêzen. Iserrej agmar
ines deg yiv, yeîîef abrid-is.

*
* *
Tafat mazal tella mi d-yewwev $er Ti$ilt, yernu amdan
amezwaru i iwala deg umraê n uveggal-is d Lakri tessirid
yiwen uqendur s tmara. Tbedd, teeqel Akli, tmuqqel-it s tsusmi.

Deffir-s, $ef yiwet n tgertilt teqqim Tmilla i tesseêmuy


deg yiîij n tergrest. Tamilla mi t-id-twala teeggev seg lferê,
tekker, tecmumeê d$a teldi i$allen-is.

Akli deg tazwara yecmumeê, sin akin yewhem, iruê


srid $er tmeîîut-is, d$a yezzi-d $er deffir yufa-d aveggal-is i d-
yeffe$-d seg utemmu ines, ileêêu s leeqel.

- Tamayt i Yakuc ! ansuf s mmi i d-yuzen Yakuc s


axxam-iw. Ilaq ad teêsuv tura kan i b$i$ ad ak-in-aru$ tabrat
anda ara k-in-fke$ isalan imaynuten n uxxam-iw.

Mi yesla i lehdur-agi, eerqent-as deg tazwara, maca


imir-n kan yu$al $er leeqel-is, imuqel Meéyan s yir tamu$li.

Yenna-as Wakli :

­ 41 ­
Ferdinand Duchène
- Deg tidet d Yakuc iyi-d-yemlan abrid akken ad n-
ase$ ad awi$ tabrat-inek imi… mebla cekk… d aîîan n tem$art
inek i k-yeooan ur tezmirev ara ad tt-in-taznev.

Meéyan ur iêerrek ara, êala lecfar-is i iremmcen.


Ibedd, anyir-is $er yigenni, yenna-as :
- Ëala im$aren i izemren ad surfen i yileméiyen lqella n
leqder d wawalen mebla lmeena.

Akli imuqqel-it d$a yejmee $ur-s i$allen-is, ieeggev :


- Ah ya Rebbi, d baba-s n tmeîîut-iw i telliv, aql-iyi am
mmi-k, yernu ttqadare$-k am baba. Maca yessefk fell-ak ad
teêsuv d timira ticibanin ara yefken amedya i yileméiyen,
lad$a ad asen-slemden ad rren amerwas nsen deg lweqt, ad d-
inin tidet !

Yenna-as akk waya s ueeggev. Kra n Leqbayel i d-


yu$alen seg yiêerqan nsen llan leêêun tama n uxxam n
Meéyan, refden iqerra nsen, stewtwen kra n yimeslayen, sin
akin $awlen tikli $er taddart.

Meéyan yerra-as awal s rréina :


- Sli$ ur nxeddem lefvayeê sdat n yiberraniyen d
tlawin. Tura ad kecme$ $er utemmu inu, axxam d axxam-ik a
mmi. Teériv amer d nekk ad u$ale$ $er lec$al-iw alamma
terba-d tmeîîut inek, yernu ass-nni qrib ad d-yawev. Imir-n
tzemrev ad d-tu$alev ad tt-tawiv yid-k, seg tama-w zemre$ ad
rre$ amerwas-iw ma irad Yakuc.

*
* *
Azekka-nni ssbeê Akli yu$ abrid ad yu$al $er uxxam-is.
Deg tazwara yeççeê mliê $ef uveggal-is, maca aîas i ixemmem
deg ubrid, deg taggara yezzem iman-is.

Iv-nni i yeseedda akked tmeîîut-is yeseedda-t d


aêebber, deg umkan ad as-yerr leênana d tayri i as-id-tettak

­ 42 ­
Tamilla
Tmilla. Iv-nni iruê d rregmat mgal Meéyan d turdiwin $ef
lefeayel-is. Ur yeêbis ara aseqsi deg tmeîîut-is $ef waîîan n
yemma-s, d abêat iwumiur d-tufi ula yiwet n tririt, deg
taggara teîîerveq d imeîîawen.

Lakri imi tesla i lêess tekcem s leeqel $er utemmu. S


wallen êninen d yifassen yessuturen asuref, tessefhem-as i
Wakli belli ran ad seun yelli-tsen sdat-sen asmi ara terbu d
wagi i ten-yeooan ad d-snulfun aîîan-nni iwakken ad yeqbel
ad d-tass.

Akli yenna-as asnulfu n tkerkas-agi nezmer ad t-


neqbel, mi t-yeéra Meéyan d amerkanti, asmi yeêwao idrimen
d netta i yeqsev. Deg tilawt axir netta wala d aberrani. Yenna-
as da$en ula d netta acêal d abrid ur d-yerri ara amerwas ines
deg lweqt. Deg taggara yenna-as xas akken yesea leeyub, xas
akken tihhugra ines texlev d teêraymit, yernu aîas yellan akka
deg taddart, Meéyan, ad yeqqim d am$ar, d aveggal-is. Yernu
yewwev armi i ilum iman-is imi as-yerra awal.

Ihi iruê ad d-yervel $er yimeddukkal-is agim n


lefrankat i yeêwao, sin akin iôeggem i yiman-is asmi ara iruê
ad d-yerr tameîîut-is ad yernu tafada niven i uveggal-is.

*
* *
Seddant snat n ledwar, ha-t-an iban-d Mesîafa yewwi-
d yid-s tabrat tamaynut s$ur Meéyan, tagi $ezzifet $ef
tmezwura-nni :
« I mmi-tne$ Akli, azul ! Ad ak-in-xebbre$ belli krav n
wussan umbaed n rrêil inek, tameîîut-ik terna-d $ur-s taqcict.
Tura teêla, tezmer ad n-tu$al s axxam-is. Tzemrev ad d-tasev
ad tt-tawiv, maca, iwakken ur nettu$al ara ad nemmeslay $ef
temsalt-nni, b$i$ ad nemêasab seg tura. Tettalasev-iyi snat n
timmav n duru i d-iyi-trevlev, seg tama-k ula d keçç teseiv
$ur-i amerwas. Ih ! Ula d nekk ttalase$-ak : lmuna d wuççi n
tmeîîut-ik i yeqqimen $ur-i sin n wagguren, ûûyana ines lawan
­ 43 ­
Ferdinand Duchène
n tinnufra, leêruz i temennifrit i nessuter s$ur umrabev n
Tarbent, d t$awsiwin niven. Deg taggara, s lefviêa-nni iyi-
txedmev deg uxxam-iw sdat n yimezda$ n taddart tvurrev-iyi
mliê. Medden bdan heddren fell-i, tura la iyi-ttmuqulen s yir
tamu$li, ula d amkan n uxeznaji deg îîariqa qrib ad yafeg. Ihi
ma teb$iv tura ad ttu$ d keççini i d ssebba n leerr d lefviêa-
nni, ceyyee-iyi-d d Mesîafa tawerqet-nni i k-d-ooi$, akka
nezmer ad d-nini d akken kulci yeûfa gar-ane$. Ihi qbel
amtawa-agi u$dim, imir-n ad ak-in-rre$ tameîîut-ik. Ma ur
teqbilev ara, qqim kan anda telliv, ur d-ttas ara s axxam-iw.»

­ 44 ­
Tamilla

IXEF WIS SEDDIS

Awekked
Akli yeûûawev Mesîafa armi d tawwurt n temdint d$a
yenna-as :
- èri$ d akken d amdan yelhan d amêaddi i telliv, maca
tura éri$ aveggal nne$ d bu txidas. Deg leenaya-k ssiwev-as
imeslayen-agi : « Akli yettwali llan kra n yisumar êala ungif i
izemren ad ten-yeqbel.»

Yuli umbaed $er temdint, iruê $er uxxam n ccree,


maca maççi $ef temsalt n umerwas i iruê, tikkelt-a yessuter-d
deg te$demt ad teêkem s tu$alin n Tmilla.

Yessuffe$-d lkerîa i uveggal-is akken ad yeoo Tamilla


ad tu$al s axxam-is.

Ass n ccree, Tamilla ulac-itt. Wagi d ayen ibanen : ur


tezmir ara ad d-tas weêd-s. Meéyan, seg tama-s, ur d-yusi ara
ula d netta. Ahat yeb$a ad yesseeyu Akli iwakken ad yeqbel deg
taggara isumar ines. Maca Akli maççi d win ieeggun s sshala,
ass-nni ccree yeêkem ad tu$al tameîîut-is $er uxxam n urgaz-
is.

Yeggra-as-d kan uselkem n leêkem, $ef waya iceggee i


Meéyan leêkem n te$demt, maca tewwev-as-id tabrat anda i
as-id-nnan Meéyan i yu$alen d nnayeb n Tmilla, a-t-an yeréa
ccreâ.

­ 45 ­
Ferdinand Duchène
Nnayeb n Tmilla ! Amek ? Tamilla ur teqbil ara s
leêkem n te$demt ara tt-yekksen seg yifassen n baba-s iwakken
ad d-tu$al $er urgaz-is ! Tamilla tamencerêant, tin tteuzzun
deg uxxam n Delles, teréa ccree akken ad teqqim deg
yieecciwen n Ti$ilt ! Tamilla ara ibedden deg wudem n leêkem
n te$demt ara tt-ieawnen akken ad tawi yelli-s i urgaz-is i t-
têemmel, argaz-nni i tt-iêemmlen !

Ala ! Turda-agi ur tesei ara llsas, ur tt-iqebbel ara


leeqel! Akli yuzzel $er uxxam n ccree. Mi yewwev, yeqqim deg
umkan-is yeqqur mi as-id-fkan awekked-nni i d-yerran
Meéyan d nnayeb $ef yelli-s.

*
* *
Ussan zerrin s leeqel yernu messusit. Akli ileêêu weêd-
s deg yiberdan. Tura ur yett$imi ara deg lqahwa. Timeddiyin
mi ara d-yekcem $er texxamt-is, yett$imi gar ssrir ameqqran d
texzant.

Yiwet n tmeddit, mi d-yeffe$ seg uxeddim ines yu$


abrid n Tegzirt i d-yezgan rrif n yilel armi yewwev $er ucruf n
Usammer. £er tama tayeffust iwala idurar n tmurt n Leqbayel
wa nnig wa. Xas akken beedit, ttbinen-d qerben mliê. Kra n
yidurar sean tal$a n tqubbtin, wiyav ad as-tiniv d tinaqusin,
wiyav niven d uvriêen, wiyav ttbinen-d am yiméiwen. Yernu
simmal i$elli yiîij, simmal ttu$alen d izegzawen.

Akli yeqqim la yettmuqqul kan. Yettmuqqul igli n terga,


tamurt n tkerkas.

Ul-is yeççur s yir tikta, iles-is s wawalen imeréagen imi


iwala tamurt n Meéyan… d Tmilla.

*
* *

­ 46 ­
Tamilla
Deg ubrid-is $er Delles immuger-d Mesîafa yusa-d $er
ssuq ara yilin azekka-nni. Ieedda $er uxxam n ccree anda i as-
id-nnan aslif-is zeglin-a kan i yeffe$, yu$ abrid n Tegzirt, d$a
yevfer-it.

Ula d netta iban-d yennu$na. Tikwal ijebedd-d


ccla$em-is, tikwal ikemmez inzaren-is, tikwal yeskeêkuê.
Ibedd sdat n Wakli yenna-as :
- Ëesses ay Akli, aql-ik am gma, yernu am wakken
tezriv « Mesîafa d aqcic leali » iyi-ssawalen. Ma yella ruêe$-d
$ur-k ass-agi iwakken ad ak-d-fke$ yiwet n nnhaya. Deg
leenaya-k amen-iyi, qbel tiwetlin n Meéyan : err-as tawerqet
ines, ttu idrimen i as-tettalaûev. D anesba$ur i telliv, ulac acu
ara k-ya$en ma ruêen-ak ciîîuê n yidrimen, akka ad k-id-
tu$al tmeîîut-ik…

Akli yegzem-as awal. 


­ Anwa i k-id-yuznen $ur-i ?

Yenna-as Mesîafa :
- Ulaêed ! Ulac win iyi-d-iceyyeen.

Akli yecmumeê :
- Amek i teériv ihi ma yella rri$ tawerqet-nni i Meéyan
ad yeêbes ccree ?

Mesîafa yeldi kan allen-is d yimi-s, yenna :


- Ah ya Rebbi ! ma txellûev, ur yeclie ara deg ccree !
Tamilla ad d-tu$al s axxam-ik !

Akli yemme$ $ef yifassen n Mesîafa, yenna s leeqel kan


:
- I ma yella Tamilla tugi ad d-tu$al $ur-i ?

Iban $ef wudem n Mesîafa ur yegzi ara asteqsi-agi :


- Tamilla ? D acu i d-teqqarev ? Waqila tselbev !

­ 47 ­
Ferdinand Duchène
Yenna-as Wakli :
- La k-d-qqare$, belli tameîîut-iw tessuffe$-iyi-d lkarîa.
Yernu maççi d tisselbi i selbe$ imi d nettat i d-yefkan awekked
i baba-s.

Mesîafa yeqqim kra n lweqt d usbiv, allen-is brarêent.


Yu$al sin yisurifen $er deffir, yekmez aqerruy-is. Umbaed
yekres anyir-is. Deg taggara imuqqel $er yal tama, yeîîef Akli
seg ubernus, yewwi-t $er ucruf d$a yenna-as s leeqel :
- Ëesses a gma ! Deg lfayda inek d tin n Tmilla, terra-yi
tmara ad ak-d-mle$ yiwen n uffir êala Meéyan, tameîîut-iw d
nekk i t-yessnen. Maca ad ak-d-ini$ seg tura ma yeffe$ wawal
ad nekre$ kulci, ulac acu i k-d-nni$ ! Deg tazwara ggal s
Yakuc d umazan ines ar ayen ara teslev tura ad yeqqim yeffer,
ulac win ara yeslen yis-s.

Akli imuqqel $er lqebla, yeggul.

Yenna-as Mesîafa :
- ... Ha-t-a, d tidet Meéyan akked yelli-s ruêen walan
anezzarfu n Tizi-Uzzu. D tidet yelli-s tefka-d awekked i baba-s
akken ad ibedd mgal-ik ass n ccree. Maca êesses-iyi mliê !
Anezzarfu-agi ur yessin la Meéyan, la Tamilla, yernu tameîîut-
nni telsa lêayek. Ëesses-iyi mliê ! Yelli-s n Meéyan i iruêen $er
unezzarfu ass-nni maççi d tameîîut-ik, d tameîîut-iw !

Akli yu$al $er deffir. Mesîafa yeîîef-it seg tuyat,


ikemmel deg wawal-is :

- Rou, rou !… asmi tevra taluft-agi ulac-iyi deg uxxam.


Meéyan imi yeéra, argaz-agi ulac acu i as-i$aben, yufa-tt d
tagnit. Kamir segwasmi meééiyet (am Tmilla) tettergigi sdat-s,
ur tezmir ara ad as-tini ala, teqbel ad texdem ayen i as-yenna.
Ha-t-a tura teériv ay$er i ak-id-tesuffe$ tmeîîut-ik lkarîa !

Yeqqim kan la yekkat deg yifassen-is :


- Tamilla tame$bunt, ur teéri ara baba-s yessuffe$-ak-d

­ 48 ­
Tamilla
lkarîa. Tikkelt yezrin teqqim la tsteqsay : « Anda-t urgaz-iw ?
Ay$er ur d-yusi ara akken ad yefk isem i yelli-s?…»

*
* *
Akli yu$al ur isell ara i lehdur n Mesîafa, amzun
yeezeg. Yeqqim yettmuqqul $er beeid, aqadum-is yu$al d
awra$. Sin akin yeîerîeq :
- Akka ! Aveggal nne$ d aêraymi ihi ?

Mesîafa yeîîef-it seg tuyat :


- Susem! Susem! Tgullev-iyi ar d-teooev uffir-agi $ur-k
!

S leeqel kan, ikemmel deg wawal-is :


- D tidet aveggal-nne$ yexdem yiwen usemli ur nûeêêi
ara, yernu ad t-yessexdem. Ula yiwen deg-ne$ ur yezmir ad
yexdem kra, la nekk, la keçç - êala ma nxelleû-it acku deg
tazwara ulac inagan, ugar waya, am wakken i teériv, tullas ur
zmirent ara ad beddent deg wudem n baba-tsen, xas yevra
leâjeb. Ur tettu ara Meéyan d axeznaoi n Öôeêmaniya, îîariqa-
a, tesâa azal meqqren deg yidurar nne$, yernu ad ak- ini$ tidet
ula nekk ur zmire$ ara ad bedde$ deg wudem-is, ma ulac ad
tt-xelûe$ $layet. Ha-t-an ay$er i d-ruêe$ $ur-k ass-a, akken ad
ak-d-ini$ awalen-agi : « Ttu idrimen-ik, Meéyan ur yessutur
ara lêaoa niven. Ne$ ma ulac ad yessexdem ccree akken ad
ihudd axxam-ik, sin akin ad yessenz Tamilla i wayev.»

Akli isell i Mesîafa mebla ma iêerrek, anyir-is yekres.


Imuqqel mliê Mesîafa d$a yenna-as :
- D aêevri i lli$, deg temdint i zed$e$. Ayen yeânan
tixidas n Meéyan ur tent-uggade$ ara. Ihi imi maççi d
tameîîut-iw i d-yessuff$en lkarîa, zemre$ ad t-xellse$ iwakken
ad tt-id-rre$, maca ur tt-xeddme$ ara alamma wala$ tifrat
niven. Ur zmire$ ara ad knu$ sdat n yiwen ukeddab xas ma
yella d axeznaoi ne$ d ccix n Öôeêmaniya. Amdan-agi yellan d

­ 49 ­
Ferdinand Duchène
aveggal-iw tlaq-as temsirt, yernu ilaq d ta$dem ara as-tt-
yefken.

­ 50 ­
Tamilla

­ 51 ­
Ferdinand Duchène

IXEF WIS ÜA

Akli mgal Tamilla


Azekka-nni Mesîafa yu$al s axxam-is yerfa. Yeâya la
as-yeqqar Meéyan d uzmir, uroin yu$al $er deffir. Yeâya la as-
yettales Kamir ur teéri ara anda ara terr udem-is, yernu iruê
armi as-yenna a-t-an yewjed akken ad as-yerr kra seg snat n
timmav n duru i yexûer iwakken ad yanef timûeêûal.

Akli yerra-as-d s leeqel :


- Keçç ulac acu txedmev ! Ayen yeânan timûeêûal kkes
a$bel. Ayen iyi-d-tenniv ad iyi-ieiwen mliê deg tifin n tifrat.
Ur tettu ara belli deg uxxam n ccree i xeddme$, ula d nekk
ssne$ amek leêêunt temsal. Ma twalav Tamilla in-as tezmer ad
tbedd mgal-iw, yernu ass n ccreâ ad tt-êudde$.

Akkagi i yebda ccreâ deg uxxam n ccree n Tizi-Uzzu.

Abugaîu i yesbedd Meéyan akken ad iêudd Tamilla


yebda ameslay ines s ubdar n leqwanen n tmurt n Leqbayel,
$er taggara yenna-d :
- … D tidet, tameîîut deg tmurt n Leqbayel ur tezmir
ara ad tessuter berru, maca tesea allal niven ara tt-iâiwnen
akken ad terwel seg lbaîel d tmeêqranit n urgaz-is, d tu$alin s
axxam n yimawlan-is, leâwayed n tmurt ur tsemmiêen ara i
urgaz-is ad tt-id-yawev. Tameîîut ad tu$al, am wakken qqaren
Leqbayel d tamnafeqt. D azref-agi i tessuter ass-a tameîîut-agi i
ttêuddu$, azref ara tt-yeooen ad as-tini ala i urgaz-is, ad d-tini
ala ur ttu$ale$ ara s axxam n urgaz-iw. S yisem n Tmilla ad

­ 52 ­
Tamilla
ssutre$ deg te$demt akken ad tt-teoo ad teqqim deg uxxam n
yimawlan-is, ad tili d tamnafeqt.

Yekker-d ubugaîu n Wakli yenna :


- Ameddakel-iw yemmeslay-d $ef uzref n teqbaylit ad
tu$al d tamnafeqt. Ulac acu ara d-rnu$ nnig wayen i d-yenna
êala tamsalt-a : êala tin i teena temsalt i izemren ad tessuter
azref-agi… « S yisem n Tmilla » i tenniv ay ameddakel ? D
tidet! Ur yezmir ara ad yebder isem niven. Ur yezmir ara ad
yessuter azref n temnafeqt deg Ti$ilt êala s yisem... s yiwen
yisem kan, s yisem n Tmilla. Maca anda tella Tamilla ? Ttwali$
yiwen umdan deffir n ubugaîu ines, maca maççi d nettat, d
baba-s.

Abugaîu niven yeddem deg ufus-is yiwet n twerqet…

Yenna ubugaîu n Wakli :


- Ih, éri$, yella yiwen uwekked, maca nesea ccek maççi
d Tamilla i t-id-yefkan.

Abugaîu axûim yerfed afus-is, yeârev ad yiééif.

Yenna ubugaîu n Wakli :


- Tagi d turda kan. Maca ccek-agi yebna $ef tebrat i d-
yuzen Meéyan i Wakli anda i as-yeqqar ur ak-ttarra$ ara
tameîîut-ik êala ma terriv-iyi-d tawerqet i ak-d-ooi$.

Yenna ubugaîu :
- Tabrat-nni, d Meéyan i tt-id-yuran s rrva n Tamilla.

- D turda ay ameddakkel ! Yernu imi aîas n turdiwin i


yellan deg temsalt-agi, yessefk fell-ane$ ad nwali tin i teâna
temsalt akken ad néer anda tella tidet. Ad ssutre$ ihi tisin n
Tmilla akken ad tqabel argaz-is, ad as-tini srid belli teb$a ad
teqqim deg uxxam n yimawlan-is.

Abugaîu yeqqim irekkem deg umkan-is, yeskaddeb akk


lehdur i yesla. Yenna-asen da$en tisin n teqbaylit $er uxxam n
­ 53 ­
Ferdinand Duchène
ccreâ n yifranûisen d lâib ameqqran, d lefviêa i tmeîîut d
twacult-is.

Abugaîu n Wakli yeîîef deg rray-is. Ixef n temsalt d


tisin n Tmilla.

Umbaâd amcaweô, anezzarfu yeêkem s umqabel gar


Wakli d Tmilla deg uxxam n ccreâ.

*
* *
Amqabel-agi ad yevru deg waggur i d-iteddun.
Abugaîu n Meéyan yessawev ad d-yawi tafada-agi imi sen-
yenna belli Tamilla terba-d ledwaô yezrin kan, ur tezmir ara ad
d-tinig seg Ti$ilt $er Tizi deg liêala anda tella. Azekka-nni, mi
yewwev Meéyan s axxam yebda la yettheggi iman-is, yesâa
sdat-s ukkué n ledwaô.

Yeqqim $ef ugertil, yessawel i Tmilla, yenna-as, ta$ect-


is d tazurant :
- A yelli, yezmer lêal twehmev, ahat yeqreê-ikem lêal
imi argaz-im ur iqelleb ara fell-am aîas aya, xas akken
xebbre$-t s tlalit n yelli-m.

Tamilla teîîef yelli-s gar yi$allen-is, teqqim la


tettmuqqul baba-s. Meéyan yeskeêkeê, afus-is $ef unyir-is,
ikemmel awal-is :
- Ihi ilaq ad teêsuv a yelli argaz-im ur yesteeref ara s
teqcict-agi i teîîfev gar yi$allen-im.

Tamilla tu$was… Meéyan yessuter deg-s ad tessusem.


- Argaz-im, ivegger-iyi-d lehdur-agi deg wudem-iw
yernu sdat n yinagan yesean ccan. Rregmat-agi d lefviêa
tameqqrant, mi as-sli$ yenzef wul-iw yernu ad am-d-ini$ ur
zmire$ ara ad as-surfe$.

­ 54 ­
Tamilla
Iêukk tamart-is acêal n yiberdan, $er Leqbayel d
azamul n ttar. Mi twala Tmilla acu i ixeddem baba-s, udem-is
yu$al d awra$.

Yenna Meéyan :
- Xas akken, zemre$ ad ttu$ tamsalt-agi, maca s yiwen
n ccerî : ur tettu$alev ara s axxam n win i d-yekksen fell-ane$
sser, yesbehdel-a$, ur tettu$alev ara $er urgaz-im.

Tamilla teîîerveq d imeîîawen, te$li $ef tgecrar :


- A baba, ma yella d tidet d Akli i ak-d-yennan lehdur-
agi ha ad yili yerfa ha yesleb. Suref-as. D amdan yelhan yernu
d aêninan, serreê-iyi ad u$ale$ $ur-s.

Meéyan imuqel yelli-s s yir tamu$li d$a yenna-as :


- Am wakken ttwali$ lefviêa am tagini d rregmat ur
kem-qqident ara, tettqellibev $ef lefviêa niven ? Teériv a yelli
amek i yettqellib $ef usuref d ssmaê ? Ihi yeb$a ad kem-
yebbehdel, ad yekkes fell-am sser sdat n leamma. Yessuter ad
kem-iqabel s timmad-im deg uxxam n ccree n Yiôumiyen,
kemm deg tlemmast n yikafriwen !

*
* *
Yuzzel wawal deg taddart n Ti$ilt : Akli yesleb ne$
yezde$-it ujenniw. Qrib ad yeoo as$an-is n tineslemt akken ad
yu$al d amasiêi. Yebda yakan la yettwali s yir tamu$li
inselmen, la ireggem deg uxxam n uveggal-is. Yiwen n wass,
yenna-d deg lqahwa n Yiôumiyen deg Delles belli mazal-it
yessutur tu$alin n tmeîîut-is iwakken ad teçç aksum n uêelluf,
ad tsew ccrab. Ma d yelli-s ad tt-yerr d tamasiêit.

Lehdur ttazzalen, rennun seg wass $er wass. Kra n


yimezda$ n taddart nnan-d slan i Wakli yekkat s leqseê deg
uxxam n Meéyan, ihedder kra n lehdur sewhamen maççi d
kra. D lefviêa i hudden Meéyan. Tioartin nsent ttasent-d ad
ssebrent Tamilla d Lakri. Tineggura-agi u$alent ur tteff$ent ara
seg uxxam nsent.
­ 55 ­
Ferdinand Duchène

Mi ara ilint weêd-sent, ta tettaerav ad tûebber tayev.


Tamilla tetthuzzu aqerruy-is, teêzen maççi d kra :
- Ala, ala, Akli ur yelli d lkafer am wakken i d-qqaren.
Yeb$a ad d-yerr tameîîut-is d yelli-s acku iêemmel-itent. Acu
yellan gar-as akked Meéyan ? Ay$er ur nettwali ara deg
wussan-agi ineggura Kamir ? Tecfiv $ef wass-nni mi yeb$a
Mesîafa ad a$-d-yini yiwet n lêaoa, maca mi iwala Meéyan
yessusem ? Ur éri$ ara acu i yeb$a ad a$-d-yini. Yezmer lêal d
Meéyan i as-yugin tu$alin $er uxxam, yernu seg wass-nni ur
d-yu$al.

Lakri teîîef yelli-s gar yi$allen-is :


- Ih a yelli wagi irkelli d amxalef. Üûfev imeîîawen-im a
yelli, ûûber, rou ass anda ara tqablev Akli deg uxxam n ccreâ n
Tizi-Uzzu. Imir-n ad nwali d acu ara d-yini, ass-nni da$en ad
néer d acu ara as-nwaoeb. Imir-n da$en ad nwali ma yella
imdanen-agi deg taddart d tidet i ssawalen ne$ skerkisen.

Ha-t-a ikcem-d Meéyan d asusam am tili. Imuqqel mliê


snat n tlawin-nni, u$alent d tiwra$in.
Yenna-as mebla ma iêerrek :
- Sel a Lakri ! imdanen deg taddart la heddren fell-ane$,
yernu imeslayen nsen qerriêit mliê armi u$ale$ ur zmire$ ara
ad refde$ aqerruy-iw, acku d tidet i d-itteff$en seg yimawen
nsen. Nitni ddan d Yakuc aêeqqani mgal n ukafriw. Aîas-aya
segmi i kem-u$e$ a tameîîut ! Ma teb$iv ad tedduv d umîurni,
tawwurt teldi, tzemrev ad truêev !

Meéyan ibder-d tawalt n berru krav n yiberdan, tifrat


tura gar yifassen n Lakri i tella, tezmer ad teffe$ ne$ ad teqqim.
Maca ma teqqim yessefk fell-as ad tbedd mgal n Tmilla ne$ ma
ulac ad tessusem.

*
* *
Tamilla tura tu$al teseedday ussan-is weêd-s, tett$imi
deg yiwet n te$mert, yelli-s gar yi$allen-is. Deg yiv tezga
tettneqlab deg wussu, tettara-tt kan i yimeîîi, d$a ad tekker ad
­ 56 ­
Tamilla

teqqim $ef tgecrar sdat n tgejdit ad tebdu ad tdeeeu $er Yakuc-


Uzmir. Ad tettmeslay $ef Wakli, maca wid i as-id-yettaran
awal d uccanen, d imqerqar ne$ d ifrax n yiv.

Teveef mliê. Meéyan seg lweqt $er wayev ad tt-


imuqqel, d$a ad yekres anyir-is, ad iêukk tamart-is. Imi ass n
twada $er Tizi-Uzzu qrib ad yawev, yenna-asen Sid-Ëamida,
amrabev n Tarbent, ccix n îîariqa ines yerqaq wul-is mi yesla
acu t-yu$en, $ef waya ad d-yas ad ten-iéur.

Te$li-d tsusmi $ef Ti$ilt. Irgazen irkelli udren $er


uza$ar akken ad mmagren amôabev i ttraoun. Tilawin qqiment
d tirebbuyae daxel n taddart ne$ ulint $ef uqermud ttwalint
$er beeeid deg tsusmi.

Armi slan i ccna tama n tzemmurt. Ibernyas imellalen


ttawin ttarran $ef utemmu n Meéyan. Ul n Tmilla yefrawes.
Amôabev-nni ileêêu s leeqel, d arqiqan, d a$ezzfan, leênak-is
kecmen daxel n wudem-is, tamart d ta$ezzfant, allen-is
ttiriqqent, d ini n wuzzal i sâant, Sid-Ëamida yezger tawwurt n
umraê i$allen-is $er sdat.

Yeêbes, imuqqel mliê snat n tlawin knant sdat-s $ef


umnaô, allen nsent deg lqaea. Yenna-as, ta$ect-is d tazurant :
- Talwit $ef lêara-agi n lmumnin ! D Yakuc iyi-d-
yuznen $er dagi akken ad xedme$ lirad ines. Ha-t-a d acu i
yessuter deg-i Uma$lal ad t-id-ini$ : « Amahav ur izemmer ara
ad yekcem daxel uxxam-agi azedgan. Ur ilaq ara ad yeneetab
ueervi Meéyan nnig n waya seg nnesba akked yiwen umeneul i
yessamsen i tawacult-is, i d-yeskecmen leêzen $er wul n
uxxam-is...»

Allen n Tmilla ur êbisent ara seg uremmec, ifassen-is


$ef yidmaren-is.
- ... « Ur ilaq ara yir lefeayel n yikafriwen ad ssimsen i
teqcict-agi tazeddgant, tamsarit. Am wakken ur ilaq ara da$en

­ 57 ­
Ferdinand Duchène
ad d-yawev wass-nni amcum anda Yakuc n Yimasiêiyen ad
yaker yelli-s n tleméit-agi ! »

Tamilla simmal trennu tkennu $er lqaea, simmal udem-


is yettiwri$ am teeqqayt n lqares.
- ... « Abeddel n us$an yeweer $ef tmettant ! » i d-yenna
umôabev i d-ibedren yiwet n tsuret seg Leqran. « Yenna-iyi-d
Yakuc amellay amnaha$, ruê $er uxxam-agi sizdeg-it, sellek
wid i ilaq ad nsellek. Ruê suffe$ llufan d yemma-s seg ubrid
uewij. Ayen yeenan akafriw-nni, amendus-nni…»

Yerfed ifassen-is $er yigenni, maca uqbel ad d-yebder


ddaewessu-nni, tuzzel Tamilla, tdegger iman-is $er yivarren-is
la ten-tessudun, allen-is ççurent d imeîîawen.
- Deg leenaya-k, deg leenaya-k, ur neeeel ara argaz-iw
! … Deg leânaya-k, a Sidi … Suref-as !… ur t-neeeel ara !…
Daya kan, Sidi !… Ini-yi-d kan acu i ilaq ad xedme$ !

Te$li-d tsusmi $ef uxxam, amôabev-nni imuqqel


Tamilla tettru, anyir-is $ef wakal, sin akin yerfed i$allen-is $er
yigenni :
- Tamayt i Yakuc n tmella d rreêma i d-yeslalen deg
walla$-agi ader$al azenéar n tafat ! Yemla-yi-d Yakuc tu$alin
inem $er leâqel-im a yelli. Kkes a$bel ur neââle$ ara argaz-im.
Tikkelt-agi ad âellqe$ tamernut-agi. Iwakken ad teqqim
tettwaâelleq, yessefk fell-am ur tettu$alev ara s axxam n
ukafriw-nni amendus ! Ma yella tkecmev yiwen n wass, xas
deg snat n tmerwin n yiseggasen, ad ken-tnal lleâna, akafriw-
nni, kemmini akked yelli-m !

Mi iruê umôabev-nni iwumi zzin yimdanen s ccna,


Tamilla tella teééel $ef u$ebbar, truê Lakri ad tt-id-terfed.

*
* *

­ 58 ­
Tamilla

Ass n uqabel deg uxxam n ccree deg Tizi-Uzzu


yewwev-d.

Tamilla teffer ddaw n yiwen ucembir d azuran, tettraou


deg yiwet n te$mert daxel n umôaê anda yettawi yettarra
Meéyan. £as akken acembir-nni d azuran, tettaerav ad teeqel
ta$ect ne$ lheffa n urgaz-is, maca ûûut i as-yettawven ur iban
ara mliê. Acembir-nni xas ibedd, yeqeed maca d lêebs. D lêebs
i tt-id-yewwin seg Ti$ilt armi d dagi, d lêebs i tt-id-iferqen $ef
medden xas akken gar-asen i tella. D lêebs i d-iwekkden
tameîîut deg tmurt n Leqbayel tezga tettwarkev, tezga ddaw n
urgaz, d baba-s i tt-iêekkmen amek i as-yehwa, am ugellid
iêekkmen a$ref ines. D lêebs n tneslemt anda i itezzi ugdal n
umôabev ara yeglun s deâwessu ma tu$al $er urgaz-is.

Meéyan, yessawel i Tmilla akken ad tekker. Iruê yiwen


yeîîef-itt seg yi$il, yewwi-tt armi d yiwet n tzeqqa anda i
teqqim $ef yiwet n tgertilt.

Nnan-as-id s teqbaylit :
- Kkes lêioab inem.

Tu$-asen awal, twala sdat-s, bedden, ukkué n


yimdanen krav deg-sen lsan am unezzarfu n Delles i twala
yiwen n wass, wis ukkué yelsa abalîu.

Teqqim la ten-tettmuqqul, yebda llufan asweewee,


tefka-as ad yeîîev. Imir-n kan teldi yiwet n tewwurt i tt-
iqublen… Akli !… Akli ahuskay… leênak-is d iwra$en, maca
$ef yimi yezga ucmumeê d ameqqran. Yuzzel $ur-s.

Yiwen seg yinezzurfa yenna-d kra n wawalen d$a


yeêbes Akli, yerra ifassen-is $ef wul-is. Yeqqim la yettêekkir s
yiwet n tumert tameqqrant tameîîut-is akked yelli-s i teîîef gar
yi$allen-is.

­ 59 ­
Ferdinand Duchène
Amdan yelsan abalîu d îîerjman, yenîeq $er Tmilla
yenna-as :
- A tameîîut, truêev-d $er da akken ad temmeslayev.
Ha-t-a urgaz-im sdat-m, d acu i teb$iv ad txedmev ?

Inezzurfa mseqraben. Tamu$li n Tmilla truê akkin,


tenîeq, tesserqeq ta$ect-is :

- Ur b$i$ ara ad u$ale$ s axxam n urgaz-iw…

Akli ur yefhim, ne$ ahat ur yesli ara mliê.

- Amek ?

Tamilla tâawed-d :
- Ur b$i$ ara ad u$ale$ s axxam n urgaz-iw.

Akli yewhem, yeqqim yestewtiw weêd-s kan.


- Ay$er ?

Yules uîîerjman :
- Ay$er ?

Tamilla tessusem…
- Ay$er ?

Tessers allen-is $er lqaea, tessusem.

Akli yué-d $ur-s (anezzarfu yeooa-t ad d-yaé $ur-s).


Yehder-as s leeqel, yesmekta-as-id tudert nsen deg uxxam-
nsen deg Delles anda tella tefreê, tettuqader. Yesmeka-as-id
ussan n tayri, asmi d-tusa ad t-id-txebber s tadist i tella, udem-
is d azegga$. Imir-n kan yekna $ef llufan i yettêerriken ifassen
deg yal tama. S yisem n llufan i teddem gar yifassen-is, azamul
n tayri nsen yessuter deg-s, iêawet-itt akken ad d-tu$al $ur-s.

­ 60 ­
Tamilla
Allen n Tmilla bôaôêent, d tiberkanin, lqayit ad as-tiniv
maylellif, mmuqlent Akli. S leeqel kan bdant la ttaççarent d
imeîîawen $lin $ef leênak-is, imuyag-nni werra$en seg îîeafa.
Ul-is iêebbek ad as-tiniv d îîbel. I$allen-is $as îîfen llufan,
tebda-ten tergagayt.

Tessusem.

Yenna-as uîîerjman :
- Ruê a tameîîut, u$al $er urgaz-im !

Thuzz aqerruy-is akken ad as-tini ala.

Yiwen seg yinezzurfa yenîeq $ur-s s teqbaylit :


- Ur ttaggad ara, ulac win ara kem-innalen dagi ! Ruê,
u$al $er urgaz-im, awi-as yelli-m. Tesâiv azref, lwajeb akked
tlelli ! D nukni i m-t-id-yennan ! D nukni ay d ta$demt ! Aql-
a$ dagi akken ad kem-nêudd !

Tmuqqel argaz-nni bu-tlaba taberkant yesean aéref $ef


tuyat, tenna-as deg wul-is amdan-agi d akafriw, d amîurni,
ulac acu i yezmer mgal deewessu n umôabev. Thuzz i tikkelt
niven aqerruy-is, d$a tenna :
- Ala, ala… b$i$ ad u$ale$ $er Ti$ilt.

D tagi i d lêaoa taneggarut i texdem, tu$al $er deffir,


tsenned $ef lêiv, ifassen-is ttergigin, icenfiren-is u$alen d
izegzawen. Tessusem, awal ur tt-id-yuli, teqqim la tetthuzzu
kan aqerruy-is zelmev, yeffus, meêsub : ala !… ala !… ala !

Teqqim la tettmuqqul Akli, allen-is bôaôêent, ççuôent s


leênana, ççuôent d imeîîawen.

­ 61 ­
Ferdinand Duchène

IXEF WIS ÏAM

Tarennawt n uâervi Meéyan

Tazeqqa uxxam n ccree tezder deg tsusmi. Aselway,


ta$ect-is d tazurant, yenîeq s leeqel kan :
« Nesla-as i Tmilla, tbedd-d s timmad-is deg uxxam n
ccree, tenna-d ur tettu$al ara $er urgaz-is, tessuter ad teqqim d
tamnafeqt deg uxxam n baba-s ;
« Xas akken ayen nesla yessewham maççi d kra…»

Anezzarfu imuqqel mliê Meéyan d ubugaîu ines :


«… deg taggara, yettuêettem fell-ane$…
Tasusmi.
«… ad nqader leb$i ines, ad nqader leqwanen n Tmurt
n Leqbayel.
« £ef ssebbat-agi irkelli, axxam n ccreâ yeréa leêkem
amezwaru i d-yefka unezzarfu n Delles i iêekmen s tu$alin n
Tmilla $er uxxam n urgaz-is. Ad yeêkem da$en, Tamilla
tezmer ad teqqim d tamnafeqt deg uxxam n baba-s deg Ti$ilt.
Ayen yeânan argaz-is, yettwagdel fell-as ad tt-inal ne$ ad tt-
iqerreb.»

*
* *
Akli yuzzel $er uslif-is Mexluf, amnay ameqqran n
t$iwant, yefka-as tabrat-agi :
« S yisem n Yakuc amellay, amnaha$ ! Ma yerra-yi-d
Meéyan yelli-s Tamilla, ad as-rre$ tawerqet ines anda i
yesteeref s umerwas i yesea $ur-i.»

­ 62 ­
Tamilla
Mexluf mebla leâvil yerkeb ayis ines.

Sin n wussan umbaed, yezzu$er Meéyan aserdun ines


deg tlemmast n umraê n uxxam-is, d$a yessawel i Tmilla,
yenna-as :
- Rkeb kemm d yelli-m ! Tura ad kem-awi$ $er urgaz-
im.

Tamilla tjelleb seg tumert, maca sin akin teqqim $ef


tmurt, aqerruy-is gar yifassen-is : « amôabev... deewessu... d
imendusen, d imeneulen deg krav yid-ne$ ! »

Meéyan iruê kra n lweqt, mi d-yu$al yerfa mliê :


«Amek akka ! Mazal-itt ur terkib ara $ef userdun ? D acu i
tettraou ? D acu i t$il, âni inig-agi d lêaoa isehlen ? Ah ya
Rebbi, t$il d tidet d tameneult i tella ? Ma yella d ûûeê ihi ad
twali ! »

Yessuli-tt $ef userdun, idegger-as yelli-s gar yi$allen-is


d$a yezwar.

Ïîfen abrid nsen, Meéyan, agarru deg yimi-s.

Tamilla teîîef yelli-s gar yi$allen-is. Tagrudt-nni yezga


tettru kan acku yeqqur uyefki n yemma-s. Tebda la thedder i
yiman-is : « d imeneulen, d imendusen.»

*
* *
Mi wwven $er yiwet n tizi, muggren-d yiwet n terbeât
n yikerrazen yettmuqqulen-itent-id leêêun. Deg terbaât-nni
yella yiwen um$ar, d yiwen seg yimeqqranen n tejmaât, yeêka-
asen amek Meéyan aâervi yessawev ad yessenz yelli-s
berdayen. Yekfa awal-is s uhuzzu n uqerruy-is :
- Rebbi yefka-as leêdaqa.

­ 63 ­
Ferdinand Duchène
Ikerrazen-nni qqimen kan ttweêidden deg Rebbi,
ttezmumugen, kfan lehdur nsen s wanzi-agi aqerrêan n
yidurar nsen :
- Yeûûawev ad yeçç yelli-s berdayen $ef tgida n
uveggal-is.

Taggara

­ 64 ­
Tamilla

­ 65 ­
Ferdinand Duchène
TAMAWALT
C
Ccil n = Malgré

F
Ta/ftist (tiftisin) = Plage

G
A/gafa = Nord
A/gim (igiman) = Mille
I/gli (iglan) = Horizon
Ta/gida (tigidwin) = Table
Ti/gawt (tigawin) = Action
Tu/gna(tugniwin)= Photo, Image

H
A/huskay (ihuskayen) = Beau
Ti/hhugra (tihhugriwin) = Noblesse

J
I/jdi = Sable

K
A/katar = Cadre
A/kerraz (ikerrazzen) = Paysan, Fellah
Ta/kuba = Epée

L
Ta/lat (tiluta) = Vallée
Ti/llemlekt = Fiançailles

M
A/maval (imevlan) = Monde
A/mahav (imahaven) = Diable
A/mazan (imazanen) = Envoyé, Prophète.
A/mtawa = Consensus
A/mzenzi (imzenza) = Commerçant
­ 66 ­
Tamilla
A/méiw (iméiwen) = Monstre
A/mellay (imellayen)= Bon
A/merkiv (imerkiven) = Qualité
A/mnaha$= Miséricordieux
Ta/mernut (timernutin) = Châtiment
Ta/msirt (timsirin) = Leçon
Ti/mivi (timmav) = Cent
Tu/mert = Joie
Mgal = Contre
Mraw = Dix

N
A/nawar = Fonctionnaire
A/neffu (ineffuten) = Esprit, Fantôme
A/nezzarfu (inezzurfa)= Juge
A/nzi (inzan) = Proverbe
I/ni (initen) = Couleur
Ta/narit = Bureau
Ta/nbavt (tanbavin) = Ordre
Ta/nezzut (tinezzutin)= Commerce

R
A/ruk (iruken) = Fauteuil
Ta/rkeft = Caravane
Tu/rda (turdiwin) = Hypothèse
U/re$ = Or

£
A/$lad (i$laden) = Rue
A/$rab (i$raben) = Mur
A/$ref (i$erfan) = Peuple
Ta/$demt (ti$edmin) = Justice
Ta/$iwant (ti$iwanin) = Mairie
U/$dim (u$dimen) = Juste

S
A/Sali (isalan) = Nouvelle, Information
A/senfar (isenfaren) = Projet
­ 67 ­
Ferdinand Duchène
A/sensu (isensa) = Hôtel
A/semli (ismilen) = Document
A/serdasi (iserdasiyen) = Militaire (adj.)
A/smad (ismaden) = Crédit
A/s$an = Religion
A/s$um (is$umen) = Masque
A/sumer (isumar) = Proposition
Ti/ssulya = Mariage

W
A/wekked = Procuration

Y
A/yis = Cheval
Yakuc = Dieu
Yilel = Mer

Z
A/zamul (izumal) = Symbole
A/zref (izerfan) = Droit

è
A/éawan = Musique
A/éref = Argent (Métal)

­ 68 ­
Cet ouvrage est publié dans le cadre de la Collection
« Idlisen-nne$ »
Initiée par la Direction de la Promotion Culturelle du
Haut Commissariat à l’Amazighité

© Tous droits réservés

Dépôt Légal : 940­2008


ISBN : 978­9947­865­06­4
Achevé d’imprimer sur les presses de
Les Oliviers
Tizi­ouzou
Tel : 026­21­07­19
Fax : 026­21­95­40

Anda mungkin juga menyukai