TAMILLA
Tasuqilt n
HabibAllah Mansouri
2007
Tamilla
IXEF AMEZWARU
Tillemlekt
Ddaw n taddart n Ti$ilt, deg îîerf mavi îîsen igerbiyen n
ueervi Meéyan. D az$al, lesqaf n yigerbiyen berrikit, udren,
ugaren s cwiî ééerb i sen-yezzin. Zzerb-agi d inijel, yeççur s
yisennanen.
5
Ferdinand Duchène
*
* *
6
Tamilla
Tabridt tettawi $er wasif, ad tebdu tserru gar tidekt.
Leqbayel keccmen s leeqel daxel n tzegzewt n yim$an i asen-d-
yezzin ; tura la nettwali siwa iqerra nsen i d-yufraren , at-
tmira, ticaciyin tizegzawin $ef yiqerra nsen ; la leêêun, dima
msevfaren wa deffir wa, ttembiwilen s wanya n yiwet
ta$uct,ta$uct-nni, d taéayant, êninet :
- « Ddaw n tala n Sayn-Kerma
Taqbaylit mm-leeyun tiberkanin
Tessers tacmuxt-is
Iéenéer n waman icennu
Tacmuxt ad teççar
S nncallah
La Ilaha ila llah…»
Rran-as Leqbayel-nni :
- « Azul fell-ak ay aberrani ! Lêara n ueervi Meéyan
tezga-d deg taggara n ubrid-a, sdat-k kan, qbala.»
7
Ferdinand Duchène
Jebden iman nsen $ef ubrid, d$a kecmen deg umada$.
Yiwen deg-sen kan i d-yeqqimen ibedd deg umkan-is,
yettmuqqul mliê amnay-nni, yenna-asen, s leeqel :
- « Anwa-t wagini i d-yusan seg mebeid, ur t-nessin
ara, yernu xas akken yessawal s tmeslayt n taddart nne$ ? »
*
* *
- « Azul fell-ak a baba !… Nekk d Akli, mmi-s n Si
Menûur Amrabev.»
- « Azul fell-ak a mmi !…»
8
Tamilla
Yessusem kra n lweqt. Meéyan ulac acu i d-yenna,
yeqqim kan la yettraju. Ileméi-nni ikemmel deg wawal-is :
- « Ilaq ad teêsuv tura éure$ aveggal inek Mesîafa, d
aêbib-iw... wala$ tameîîut-is... Ma yella yelli-k tis snat
tettemcabi $er tmezwarut, ad tt-a$e$, ma teb$iv, ma irad
Rebbi! »
*
* *
Kra n lweqt umbaed, ha-t-an ibedd-d tama n ééerb,
yiwen wudem d amelêan yettecmumuê, yu$al yerwel,
yessevêa, maca yu$al iban-d i tikkelt niven.
Yenna-as Meéyan:
- « A yelli, neffud, awi-a$-d i$i ! »
9
Ferdinand Duchène
yettembiwilen daxel n tqendurt, tiweîzay-is d tirqaqin, d
tiqejjirin n teqcict tameéyant.
*
* *
Meéyan yeqqim yettmuqqul deg Wakli.
D$a Akli imuqel am$ar, yenna-as :
- « Ini-yi-d a baba, d acu n ssdaq i teb$iv ad ak-t-id-
fke$ i Tmilla ? »
Akli yecmummeê.
- « Ulac deg-s, ruê a Sidi, tamivi d snat n tmerwin n
duru… Ihi d tagi i d ssuma i teb$iv $ef yelli-k tis snat ? »
10
Tamilla
- « Tura ma ad nu$al $er tidet a baba, d azlam kan i
zelme$ udem n yelli-k tamezwarut, yernu iéri-w yejhed maççi
d kra…»
11
Ferdinand Duchène
Yenna-as Meéyan :
12
Tamilla
- « Ah ya Rebbi ! ruê a Sidi, d timivi d sat n tmerwin…
duru ur yettxassa ara… yernu wagi $ef ljal n lmerêum n
um$ar n baba-k.»
*
* *
Tamilla ulac acu i teéra. Ulac acu ara téer tameddit-nni,
acku baba-s ad yawi Akli $er uxxam n yiwen umeddakkel
nsen. Ulac acu ara téer azekka-nni da$en, acku baba-s akked
uxvib-is ilaq-asen ad sgarwen tajmaet, asqamu n taddart,
iwakken ad arun leeqed n zzwao. Yernu ma yettu baba-s, ur
as-yeqqar acemmak, dayen izemren ad yevrun, ulac acu ara
téer da$en deg wussan i d-ileêêun.
13
Tamilla
Tissulya
15
Ferdinand Duchène
16
Tamilla
Ass amerbuê qrib ad d-yawev. Seldazekka ssbeê,
Tamilla ad d-taf iman-is teîîes ddaw n ssqef n bab-is amaynut,
axxam n Wakli ad yu$al d axxam-is.
*
* *
D Meéyan i d-yefkan tanbadî akken ad bdun tikli.
Tekker-d yiwet n zzedwa tameqqrant tama n yigerbiyen.
Amkan yu$al yeççur d leeyav, tavsa, ti$ratin d tiyita n lbarud,
ha-tt-a tban-d yiwet n terkeft n kravet ne$ ukkuéet n tmerwin
n yimdanen. Azerbabue n yieudiwen d yiserdyan u$en abrid n
tkessart i yetteeddayen tama n tzemmurt, sin akin ad idewwer
tama n wasif.
17
Ferdinand Duchène
Ass yebda yettali, d aêmayan. Daxel n tmada$t
yeççuren s nnda, Tamilla tettecmummuê. Tettecmumuê i
nnda, i tmada$t, i umaval irkelli. Tettecmumuê ula i t$awsa
tameéyant. £ur-s nettat ula d ti$awsiwin timeéyanin seant azal.
18
Tamilla
timeqqranin ttecmumuêent i Tmilla. Mazal-a$ deg tmurt n
Leqbayel tilawin ur ttneêjabent ara.
*
* *
Iéenéaren iwra$en n yiîij i d-icerqen u$en akk ti$ilt.
Delles tban-d ddaw n udrar. D taddart tameqqrant, meqqret
mliê, nezmer ad nini meqqret snat n tmerwin n tikkal $ef
Ti$ilt, yernu d tamellalt am udfel. Tamilla tewhem, la
tettmuqqul s tsusmi, tbedd deg umkan-is, allen-is ttwalint kra
19
Ferdinand Duchène
*
* *
Acêal i temxalaf taddart-agi n Yirumiyen $ef tuddar
niven ! Taddart-agi yezzi-as-d yiwen u$rab d ameqqran i
yesean iîiîucen $ezzifit yernu d uvyiqen. Abrid i tesea hraw
mraw n tikkal $ef yiberdan n Tmurt n Leqbayel. Ugar n waya,
a$rab-agi zeggrent snat n tewwura timeqqranin. Meqqrit snat
n tikkal $ef sin n lesquf n yigerbiyen.
20
Tamilla
*
* *
Tilawin-nni d tiyessetmatin ne$ d tivulatin n Wakli.
Zzu$rent tislit s tem$awla $er yiwet n texxamt d tasemmavt,
i$raben-is seb$en s uzegzaw. Ssudnent-tt irkelli, streêben yis-s
mliê. Sakin qqiment $ef yiwet n téerbit, zzint-as irkelli.
Seôwant-as tiéivanin akked ifenoalen n lqehwa yeêman. D$a
bdant isteqsiyen $ef taddart-is, lec$al-is akked wayen têemmel.
Teêka-asent inig ines, am wakken i asent-temmeslay $ef
uqjun, amcic d yibellireo. Ïîrevqent d tavsa, nnant-as ur ye$liv
ara win i am-isemman « Tamilla », bdant la tt-ssudunent, seg
teswiet $er tayev ad mmeslayent gar-asent s yiwet n tutlayt ur
tefhim ula yiwen n wawal.
21
Ferdinand Duchène
*
* *
Tamilla tennul lemri s ufus-is. D nettat i tettwali s
lekmal-is. Anna$ a lemri amecîuê anda ur tezmir ad twali êala
yiwet n tama n wudem-is ! Teeqel iman-is : d tidet, d nettat,
tislit tamecîuêt, d$a tezmumeg mi twala tislit-nni tecbeê maççi
d kra.
22
Tamilla
iwakken ad twali mliê tibacmaqin ines tiwra$in, taé avar-is
ayeffus $er sdat.
23
Tamilla
TAYRI
Zrin sin wagguren $ef tme$ra n Tmilla. Ivelli kan ulac
acu i teéra. D tinuvin ines i as-nnant taûebêit-a. Tinuvin-nni
ufant iman nsent ilaq ad as-mlent kulci. Smektant-as-id
tigawin i texdem kra tekka, yiwet-yiwet, sxedment ula ivuvan-
nsent akken ad as-sfehment.
*
* *
Taseedit d Yamina d tinuvin-ines, ula d nitenti zed$ent
deg uxxam-nni. Krav n yixxamen, yal axxam yeîîef yiwet n
tama n umraê i tent-icerken, tama tis ukkuéet d addaynin,
nnig-s tella teerict.
25
Ferdinand Duchène
Imdanen-agi irkelli ttemsefhamen gar-asen mliê.
Tilawin deg kravet yid-sent d tilmeéyin, zgant nnecraêent.
Yamina d Tseedit ddant-d d tislatin deg yiwen wass, lqecc n
ssdaq nsent ur yemgarad ara aîas. Am wakken ilindi seant deg
snat yid-sent aqcic. Ihi ulac ula d yiwet n ssebba akken ad
nna$ent. Yernu segwasmi d-tusa Tmilla seg taddart tu$al-asent
d cc$el, lethant kan yid-s, b$ant ad tt-beddlent akken ad tt-
rrent d taêevrit.
*
* *
Rrêil-agi maççi d aqeûûer. Tilawin ur êebbsent ara
leqdic, ad as-tiniv $er lqern n ddunit i leêêunt. Krav n wussan
aya, Taseedit d Yamina tteqliliêent, ad alint, ad ûubbent, ad
êazent ikersiyen ad ldint tixzanin, ad suff$ent akk ayen yellan
26
Tamilla
deg yisendyaq yeççuren, ad ççarent isendyaq ilmawen, ad
vebbqent, ad fesrent lqecc, ad eiwdent i uvebbeq, seg teswiet
$er tayev ad êebsent akken ad ccektint belli mmutent seg
eeggu, ad bdunt asbuêru, sin akin ad u$alent $er leqdic nsent.
Tamilla tebda tetteanad tinuvin ines, ula d nettat la tettvebbiq,
la tfesser, sin akin ad tebdu asbuêru, ad tekker ur tett$imi ara
deg umkan-is, tettawi tettara am Tseedit d Yamina. Ula d nettat
tezga tennecraê.
27
Ferdinand Duchène
Sin n yijenniwen niven kecmen $ef yiwen ubrid. «£iwel!
£iwel ! T$ilev nesea lweqt akken ad nwali iman-nte$ deg
lemri? » Imi neîqent tnuvin ines $ef yiwen n ubrid, Tamilla
teîîerveq d tavsa, sin akin tebda la tettqellib anta i d-ineîqen d
tamezwarut, d Yamina ne$ Taseedit.
*
* *
Wwvent tura $er ubrid yesean îîruj. Leêêunt ta deffir
ta, msevfarent, ttemcabint mliê, ur tezmirev ara ad txedmev
lferq gar-asent. Tûubbunt deg tsusmi, iqerra nsent $er lqaea
akken ad walint anda i srusuyent ivarren nsent, ixelxalen
nsent îîerviqen. £ef yidmaren nsent, ttbinen-d ivuvan nsent d
izegga$en seg lêenni.
28
Tamilla
deffir wa. D llebsa tazegzawt i lsan, $ef yiqerra nsen rran
ticaciyin tizegga$in yettemcabin $er ujiêbuv, $ef tuyat nsen
refden timekêal.
*
* *
- A Tamilla tamecîuêt ! waqila tettuv iman-im ?
D tidet, qrib i texdem yiwen uxeûûar ! Ha-t-an acu i yevran :
axxam n ccree yezga-d tama n têanut n uméabi, yernu seddaw
n leqwas n uxxam-nni n ccree anda yella Wakli yettawi,
yettarra.
29
Ferdinand Duchène
- D acu-tt lxedma-agi i txedmev ? Ay$er, ur teéri ara d
leib ad temmeslay d urgaz deg ubrid ? Ay$er i teb$a ad tekkes
sser $ef urgaz-is ?
*
* *
Tijenniwin deg kravet yid-sent u$ent abrid yettawin $er
lkazirna n yiserdasen. Kra n lweqt umbaed ff$ent-d seg têanut
n « Bernasconi », sakin kecment $er têanut n leêlawat «Légée»,
sin $er-s $er têanut n leeîer « Valenza ». Taûebêit-nni seeddant
irkelli deg lqevyan, ma d tameddit-nni rrant i lec$al niven :
ruêent ad éurent timeqbert.
30
Tamilla
*
* *
Ay Uzmir ! Ay Agellid Ameqqran ! Acêal n yixxamen
yellan gar tezniqin-agi yeîîfen seg u$lad afransi armi d ti$ilt i
d-yettakken $er yilel. Yernu acêal i ssewhamen yiberdan-agi !
Veyqit maççi d kra, yernu simmal ad tettaliv, simmal ad
rennun deg tevyeq, lad$a deg yimukan anda mlilen îîwiqan
yellan deg wannag unnig. Iberdan-agi keccmen tikwal ddaw n
tgennarit anda tella tasmuvi.
31
Ferdinand Duchène
32
Tamilla
Arval
Ugar n sin wagguren aya segmi llan deg leonan ideg
zed$en tura. Aîas n t$awsiwin i as-ieeoben i Tmilla, dinna.
Teeoeb-itt tebridt i yettsubbun $er u$lad « Rebéval » gar yisekla
imeqqranen yesean ticiîwin tihrawanin, tifurkatin nsen
ttembiwilent ilmend n nnesma n wavu $as d tamecîuêt.
Seobent-tt t$unam d tremmanin i ibedden d afrag yeooujgen,
yeeoeb-itt uxxam amellal bu-ssqef azegga$ ibedd deg tlemmast
n yigli azegzaw. Seoben-tt krav n yiseddaren imeqqranen
yettawin ami d ti$ilt i d-yezgan nnig n lemwaji, eeoben-tt
yisekla n lfakya d yijeooigen anda tt$amayen ddaw n tili. Kra
yellan deg leonan-nni d wayen akk i as-id-yezzin yeeoeb-as.
33
Ferdinand Duchène
izenéaren-is yeççuruqen. Tiflukin nejrent abrid nsent $ef
waman. Abbu seg mebeid yettali $er yigenni. Tameddit n
unebdu tettnejbad, tameddit n lehna d talwit.
34
Tamilla
*
* *
Kra n wussan umbaed, tameddit, teqqim Tmilla akked
urgaz-is deg yiwet n te$mert n leonan, ttmeslayen s leeqel kan
armi walan Meéyan lmumen la d-ileêêu $ur-sen s yiwet n tikli
taéayant.
35
Ferdinand Duchène
Ihuzz aqerruy-is, d$a yebda yeslufuy i tamart-is.
- Ya êeûra a mmi ! asmi tumert tekcem s axxam-ik,
nekk d leêzen i d-ibedden $ef umnar n tewwurt inu.
36
Tamilla
37
Tamilla
Aêaseb
39
Ferdinand Duchène
Akli, d netta i d amezwaru i iwessan Tamilla akken ad
truê. £as akken s tadist i tella, tezmer ad terkeb $ef zzayla, d
yelli-s n yidurar n Leqbayel. Ul n tleméit-nni yenneqbav,
terkeb $ef userdun ara tt-yawin $er Lakri.
*
* *
Kra n wussan umbaed, yeîîef-d Wakli tabrat s$ur
Meéyan ixebbeô-it-id deg-s belli « Tamilla tewwev bxir uela
xir.»
Mexluf xellûen yakan amur nsen, yernu tura ulac i sean akken
ad iyi-revlen. Ilaq ad teérev da$en ma yella ur iyi-d-terriv ara
idrimen-iw ad d-afe$ iman-iw ttwaêetme$ ad revle$ s lfayda
tameqqrant ne$ ad afe$ iman-iw bedde$ sdat n unezzarfu. A
baba ezizen, deg leena-ak xdem ayen iwumi tzemrev akken ad
iyi-d-terrev idrimen-iw deg snat n ledwar i d-iteddun ma ur
teb$iv ara ad tvurrev win i k-ieiwnen. »
*
* *
Tafat mazal tella mi d-yewwev $er Ti$ilt, yernu amdan
amezwaru i iwala deg umraê n uveggal-is d Lakri tessirid
yiwen uqendur s tmara. Tbedd, teeqel Akli, tmuqqel-it s tsusmi.
Yenna-as Wakli :
41
Ferdinand Duchène
- Deg tidet d Yakuc iyi-d-yemlan abrid akken ad n-
ase$ ad awi$ tabrat-inek imi… mebla cekk… d aîîan n tem$art
inek i k-yeooan ur tezmirev ara ad tt-in-taznev.
*
* *
Azekka-nni ssbeê Akli yu$ abrid ad yu$al $er uxxam-is.
Deg tazwara yeççeê mliê $ef uveggal-is, maca aîas i ixemmem
deg ubrid, deg taggara yezzem iman-is.
42
Tamilla
Tmilla. Iv-nni iruê d rregmat mgal Meéyan d turdiwin $ef
lefeayel-is. Ur yeêbis ara aseqsi deg tmeîîut-is $ef waîîan n
yemma-s, d abêat iwumiur d-tufi ula yiwet n tririt, deg
taggara teîîerveq d imeîîawen.
*
* *
Seddant snat n ledwar, ha-t-an iban-d Mesîafa yewwi-
d yid-s tabrat tamaynut s$ur Meéyan, tagi $ezzifet $ef
tmezwura-nni :
« I mmi-tne$ Akli, azul ! Ad ak-in-xebbre$ belli krav n
wussan umbaed n rrêil inek, tameîîut-ik terna-d $ur-s taqcict.
Tura teêla, tezmer ad n-tu$al s axxam-is. Tzemrev ad d-tasev
ad tt-tawiv, maca, iwakken ur nettu$al ara ad nemmeslay $ef
temsalt-nni, b$i$ ad nemêasab seg tura. Tettalasev-iyi snat n
timmav n duru i d-iyi-trevlev, seg tama-k ula d keçç teseiv
$ur-i amerwas. Ih ! Ula d nekk ttalase$-ak : lmuna d wuççi n
tmeîîut-ik i yeqqimen $ur-i sin n wagguren, ûûyana ines lawan
43
Ferdinand Duchène
n tinnufra, leêruz i temennifrit i nessuter s$ur umrabev n
Tarbent, d t$awsiwin niven. Deg taggara, s lefviêa-nni iyi-
txedmev deg uxxam-iw sdat n yimezda$ n taddart tvurrev-iyi
mliê. Medden bdan heddren fell-i, tura la iyi-ttmuqulen s yir
tamu$li, ula d amkan n uxeznaji deg îîariqa qrib ad yafeg. Ihi
ma teb$iv tura ad ttu$ d keççini i d ssebba n leerr d lefviêa-
nni, ceyyee-iyi-d d Mesîafa tawerqet-nni i k-d-ooi$, akka
nezmer ad d-nini d akken kulci yeûfa gar-ane$. Ihi qbel
amtawa-agi u$dim, imir-n ad ak-in-rre$ tameîîut-ik. Ma ur
teqbilev ara, qqim kan anda telliv, ur d-ttas ara s axxam-iw.»
44
Tamilla
Awekked
Akli yeûûawev Mesîafa armi d tawwurt n temdint d$a
yenna-as :
- èri$ d akken d amdan yelhan d amêaddi i telliv, maca
tura éri$ aveggal nne$ d bu txidas. Deg leenaya-k ssiwev-as
imeslayen-agi : « Akli yettwali llan kra n yisumar êala ungif i
izemren ad ten-yeqbel.»
45
Ferdinand Duchène
Nnayeb n Tmilla ! Amek ? Tamilla ur teqbil ara s
leêkem n te$demt ara tt-yekksen seg yifassen n baba-s iwakken
ad d-tu$al $er urgaz-is ! Tamilla tamencerêant, tin tteuzzun
deg uxxam n Delles, teréa ccree akken ad teqqim deg
yieecciwen n Ti$ilt ! Tamilla ara ibedden deg wudem n leêkem
n te$demt ara tt-ieawnen akken ad tawi yelli-s i urgaz-is i t-
têemmel, argaz-nni i tt-iêemmlen !
*
* *
Ussan zerrin s leeqel yernu messusit. Akli ileêêu weêd-
s deg yiberdan. Tura ur yett$imi ara deg lqahwa. Timeddiyin
mi ara d-yekcem $er texxamt-is, yett$imi gar ssrir ameqqran d
texzant.
*
* *
46
Tamilla
Deg ubrid-is $er Delles immuger-d Mesîafa yusa-d $er
ssuq ara yilin azekka-nni. Ieedda $er uxxam n ccree anda i as-
id-nnan aslif-is zeglin-a kan i yeffe$, yu$ abrid n Tegzirt, d$a
yevfer-it.
Yenna-as Mesîafa :
- Ulaêed ! Ulac win iyi-d-iceyyeen.
Akli yecmumeê :
- Amek i teériv ihi ma yella rri$ tawerqet-nni i Meéyan
ad yeêbes ccree ?
47
Ferdinand Duchène
Yenna-as Wakli :
- La k-d-qqare$, belli tameîîut-iw tessuffe$-iyi-d lkarîa.
Yernu maççi d tisselbi i selbe$ imi d nettat i d-yefkan awekked
i baba-s.
Yenna-as Mesîafa :
- ... Ha-t-a, d tidet Meéyan akked yelli-s ruêen walan
anezzarfu n Tizi-Uzzu. D tidet yelli-s tefka-d awekked i baba-s
akken ad ibedd mgal-ik ass n ccree. Maca êesses-iyi mliê !
Anezzarfu-agi ur yessin la Meéyan, la Tamilla, yernu tameîîut-
nni telsa lêayek. Ëesses-iyi mliê ! Yelli-s n Meéyan i iruêen $er
unezzarfu ass-nni maççi d tameîîut-ik, d tameîîut-iw !
48
Tamilla
lkarîa. Tikkelt yezrin teqqim la tsteqsay : « Anda-t urgaz-iw ?
Ay$er ur d-yusi ara akken ad yefk isem i yelli-s?…»
*
* *
Akli yu$al ur isell ara i lehdur n Mesîafa, amzun
yeezeg. Yeqqim yettmuqqul $er beeid, aqadum-is yu$al d
awra$. Sin akin yeîerîeq :
- Akka ! Aveggal nne$ d aêraymi ihi ?
49
Ferdinand Duchène
aveggal-iw tlaq-as temsirt, yernu ilaq d ta$dem ara as-tt-
yefken.
50
Tamilla
51
Ferdinand Duchène
IXEF WIS ÜA
52
Tamilla
ssutre$ deg te$demt akken ad tt-teoo ad teqqim deg uxxam n
yimawlan-is, ad tili d tamnafeqt.
Yenna ubugaîu :
- Tabrat-nni, d Meéyan i tt-id-yuran s rrva n Tamilla.
*
* *
Amqabel-agi ad yevru deg waggur i d-iteddun.
Abugaîu n Meéyan yessawev ad d-yawi tafada-agi imi sen-
yenna belli Tamilla terba-d ledwaô yezrin kan, ur tezmir ara ad
d-tinig seg Ti$ilt $er Tizi deg liêala anda tella. Azekka-nni, mi
yewwev Meéyan s axxam yebda la yettheggi iman-is, yesâa
sdat-s ukkué n ledwaô.
54
Tamilla
Iêukk tamart-is acêal n yiberdan, $er Leqbayel d
azamul n ttar. Mi twala Tmilla acu i ixeddem baba-s, udem-is
yu$al d awra$.
Yenna Meéyan :
- Xas akken, zemre$ ad ttu$ tamsalt-agi, maca s yiwen
n ccerî : ur tettu$alev ara s axxam n win i d-yekksen fell-ane$
sser, yesbehdel-a$, ur tettu$alev ara $er urgaz-im.
*
* *
Yuzzel wawal deg taddart n Ti$ilt : Akli yesleb ne$
yezde$-it ujenniw. Qrib ad yeoo as$an-is n tineslemt akken ad
yu$al d amasiêi. Yebda yakan la yettwali s yir tamu$li
inselmen, la ireggem deg uxxam n uveggal-is. Yiwen n wass,
yenna-d deg lqahwa n Yiôumiyen deg Delles belli mazal-it
yessutur tu$alin n tmeîîut-is iwakken ad teçç aksum n uêelluf,
ad tsew ccrab. Ma d yelli-s ad tt-yerr d tamasiêit.
*
* *
Tamilla tura tu$al teseedday ussan-is weêd-s, tett$imi
deg yiwet n te$mert, yelli-s gar yi$allen-is. Deg yiv tezga
tettneqlab deg wussu, tettara-tt kan i yimeîîi, d$a ad tekker ad
56
Tamilla
57
Ferdinand Duchène
ad d-yawev wass-nni amcum anda Yakuc n Yimasiêiyen ad
yaker yelli-s n tleméit-agi ! »
*
* *
58
Tamilla
Nnan-as-id s teqbaylit :
- Kkes lêioab inem.
59
Ferdinand Duchène
Amdan yelsan abalîu d îîerjman, yenîeq $er Tmilla
yenna-as :
- A tameîîut, truêev-d $er da akken ad temmeslayev.
Ha-t-a urgaz-im sdat-m, d acu i teb$iv ad txedmev ?
- Amek ?
Tamilla tâawed-d :
- Ur b$i$ ara ad u$ale$ s axxam n urgaz-iw.
Yules uîîerjman :
- Ay$er ?
Tamilla tessusem…
- Ay$er ?
60
Tamilla
Allen n Tmilla bôaôêent, d tiberkanin, lqayit ad as-tiniv
maylellif, mmuqlent Akli. S leeqel kan bdant la ttaççarent d
imeîîawen $lin $ef leênak-is, imuyag-nni werra$en seg îîeafa.
Ul-is iêebbek ad as-tiniv d îîbel. I$allen-is $as îîfen llufan,
tebda-ten tergagayt.
Tessusem.
Yenna-as uîîerjman :
- Ruê a tameîîut, u$al $er urgaz-im !
61
Ferdinand Duchène
*
* *
Akli yuzzel $er uslif-is Mexluf, amnay ameqqran n
t$iwant, yefka-as tabrat-agi :
« S yisem n Yakuc amellay, amnaha$ ! Ma yerra-yi-d
Meéyan yelli-s Tamilla, ad as-rre$ tawerqet ines anda i
yesteeref s umerwas i yesea $ur-i.»
62
Tamilla
Mexluf mebla leâvil yerkeb ayis ines.
*
* *
Mi wwven $er yiwet n tizi, muggren-d yiwet n terbeât
n yikerrazen yettmuqqulen-itent-id leêêun. Deg terbaât-nni
yella yiwen um$ar, d yiwen seg yimeqqranen n tejmaât, yeêka-
asen amek Meéyan aâervi yessawev ad yessenz yelli-s
berdayen. Yekfa awal-is s uhuzzu n uqerruy-is :
- Rebbi yefka-as leêdaqa.
63
Ferdinand Duchène
Ikerrazen-nni qqimen kan ttweêidden deg Rebbi,
ttezmumugen, kfan lehdur nsen s wanzi-agi aqerrêan n
yidurar nsen :
- Yeûûawev ad yeçç yelli-s berdayen $ef tgida n
uveggal-is.
Taggara
64
Tamilla
65
Ferdinand Duchène
TAMAWALT
C
Ccil n = Malgré
F
Ta/ftist (tiftisin) = Plage
G
A/gafa = Nord
A/gim (igiman) = Mille
I/gli (iglan) = Horizon
Ta/gida (tigidwin) = Table
Ti/gawt (tigawin) = Action
Tu/gna(tugniwin)= Photo, Image
H
A/huskay (ihuskayen) = Beau
Ti/hhugra (tihhugriwin) = Noblesse
J
I/jdi = Sable
K
A/katar = Cadre
A/kerraz (ikerrazzen) = Paysan, Fellah
Ta/kuba = Epée
L
Ta/lat (tiluta) = Vallée
Ti/llemlekt = Fiançailles
M
A/maval (imevlan) = Monde
A/mahav (imahaven) = Diable
A/mazan (imazanen) = Envoyé, Prophète.
A/mtawa = Consensus
A/mzenzi (imzenza) = Commerçant
66
Tamilla
A/méiw (iméiwen) = Monstre
A/mellay (imellayen)= Bon
A/merkiv (imerkiven) = Qualité
A/mnaha$= Miséricordieux
Ta/mernut (timernutin) = Châtiment
Ta/msirt (timsirin) = Leçon
Ti/mivi (timmav) = Cent
Tu/mert = Joie
Mgal = Contre
Mraw = Dix
N
A/nawar = Fonctionnaire
A/neffu (ineffuten) = Esprit, Fantôme
A/nezzarfu (inezzurfa)= Juge
A/nzi (inzan) = Proverbe
I/ni (initen) = Couleur
Ta/narit = Bureau
Ta/nbavt (tanbavin) = Ordre
Ta/nezzut (tinezzutin)= Commerce
R
A/ruk (iruken) = Fauteuil
Ta/rkeft = Caravane
Tu/rda (turdiwin) = Hypothèse
U/re$ = Or
£
A/$lad (i$laden) = Rue
A/$rab (i$raben) = Mur
A/$ref (i$erfan) = Peuple
Ta/$demt (ti$edmin) = Justice
Ta/$iwant (ti$iwanin) = Mairie
U/$dim (u$dimen) = Juste
S
A/Sali (isalan) = Nouvelle, Information
A/senfar (isenfaren) = Projet
67
Ferdinand Duchène
A/sensu (isensa) = Hôtel
A/semli (ismilen) = Document
A/serdasi (iserdasiyen) = Militaire (adj.)
A/smad (ismaden) = Crédit
A/s$an = Religion
A/s$um (is$umen) = Masque
A/sumer (isumar) = Proposition
Ti/ssulya = Mariage
W
A/wekked = Procuration
Y
A/yis = Cheval
Yakuc = Dieu
Yilel = Mer
Z
A/zamul (izumal) = Symbole
A/zref (izerfan) = Droit
è
A/éawan = Musique
A/éref = Argent (Métal)
68
Cet ouvrage est publié dans le cadre de la Collection
« Idlisen-nne$ »
Initiée par la Direction de la Promotion Culturelle du
Haut Commissariat à l’Amazighité