Anda di halaman 1dari 86

Khaled FERHOUH

Ëku-ya$-d
tamacahut

Asqamu Unnig n Timmuz$a

2007
Ëku-ya$-d tamacahut 

TAJMILT
i We sqamu Unnig n Timmuz$a

Zdat n leqdic-nwen kni$


Taswiât kul ma t-id-tbeggen
Akken b$u$ ini$
Ufi$ asnemmer-iw d azgen

I tizi n lêewo nettnadi


Nufa d kunwi i $-d-yulen
Yis-wen tabburt i $-d-teldi
Yis-wen i walant wallen

Yal îîir mi ifaz ûûut


Üûut-ines ad t-id-metre$
Ilmend n tegnit êûut
Ar ûûut-iw ad t-id-rre$

Am te$rast n tzizwa tumâint


Ad ff$e$ f tmizar d tirni
Ad d-ge$ tamemt ur sâint
Ad tt-surge$ di ûûut-nni

Yal ajeooig n yal lawan


Ar tmeqqunt-iw ad d-irnu
Ad tt-srekbe$ f ubeêri aêlawan
S leâîur-ines ad d-i cnu

I lfuva-s ad d-kkse$ azr ar


Teslit n wenéar ma tt-qesde$
Ad s-d-irnu aîas di lesrar
Tmeqqunt yes-s ma tt-cudde$

Ad qesde$ iîij d tziri


Ad yi-d-vlun nnur-nsen
Fell-i afeooeo ad d-ittmiri
S lberhan n tafat-nsen

­ 5 ­ 
Ëku-ya$-d tamacahut 

Lwerd mi iwenneâ yiri


Mi akken kan ibeddu ifetteê
Am saw av zdat lemri
Tadwilt s lâezz ad tenteê

Iéuran-i s ddaw tmurt


Üûut ar yal tamurt fkan-t
Lmenîeq-iw igenni ittsu$u-t
Ad d-ini$ medden slan-t

Ad yewne$ imedyazen irkelli


Ad t-id-rre$ d nekk ass-a
Ad wen-d-awi$ asefru ad yili
D tajmilt wer tilisa

Ad wen-d-awi$ asefru ifazen


Di mkul awal tame$ra
Deg-s atmaten âzizen
Ad wen-rre$ tajmilt merra

D inebgawen n lâezz ad d-tasem


Nekni d kunwi i nesâa
A wid icebêen isem
A tarbaât n HCA

S lferê ad d-teççarem amkan


Tagnit d kunwi i teb$a
Ad s-neg lêedd i lukan
S Wesqamu Unnig n Timmuz$a

­ 6 ­
AËRIC AMEZWARU
Ëku-ya$-d tamacahut 

BE LÄEJJUÏ
( Taêkayt s tmedyazt s tewzel )

Macahu, init ahu


£ef Belâejjuî ad d-nesmuceh
Ad t-id-neêku s usefru
Am usaru ad t-id-nenzeh
Ula i lemtel g-yilsawen
Taneqlet n Belâejjuî tella
Isekker -itt-id s imeslayen
Nettat d-if$en g-yini$em iééa
Terreâreâ teoo a-d iqenîaren
£as aya akk ddaw semman a
Yali fell-as inecced medden
Ad d-asen ad ççen lweâda
Meâna Ter yel d-issawven
Texde$-it tewwi-t d ûûyada

G-wexxam-i s kan i teéra


Mi tesmar f tasilt taylut
G-wemk an-is $lin-d yeér a
D$a tezâef tettkuffut
Zi$ yerwel mi tettéala
Win teêseb d nnûib l-lqut
I tikkelt nniven ur s-ibna
Telwi-t ar tcullivt ar teârurt
Meâna teqbel mi s-ifta
Qbel ad t-teçç ad t-tesse çç ddurt

Netta imeyyzen i lêaoa


Kul kra imudd-as lkar
Igla s teflut d u$enja
Ar lmexzen mi akken t-tveqqer
Fell-as kul mi testeqsa
Deg ufus d uvar ad t-téer
D widak i s-d-isâedda
Tufa-t ivâef d leqher
­ 9 ­ 
Ëku-ya$-d tamacahut 

Tenna-yas tesâiv semmana


Ad k-ççe$ $as d amesmar.

Tâedda amzun d tanafa


Ddurt ivulen am-seggas
Qbel ad truê ar nncida
Tweûûa Lunoa tenna-yas
C$el Belâejjuî akken ilha
I xwali-m d imekli a d-yers
Meâna aqci c mi s-d-tebra
Izla-tt ilsa llebsa-s
Mi d-usan ur s-faqen ara
Iseêêer-iten akk s leêdaqa-s

Teqwa tazl a d uqaqar


Mi tfaq Teryel d twa$it-is
Tzad si zzâaf mi tt-ittâayar
Taylellis teçça yelli-s
Teîîef-it i îîaq seg wuvar
Ikellex-as mi txuû g-ye éri-s
Teqqar al ala teîîef aéar
T$il d avar a nnger-is
Tebra-yas yerna ideqqer -
As ifelfel $er wallen-is

Tettsu$u tettexbibiv
Ma d netta izad-as lferê
Mi d-leêqen $ur-s wiyiv
Yu$ lêal netta issenteê
Timess d-yulin am lêiv
Gar -asen te$leq-d lelwaê
Izzi ar ttejra-s ittâeggiv
I medden iqqar rrwaê
£ur-i lexrif ittseqqiv
D lweâda ççet a lerbayeê

­ 10 ­
Ëku-ya$-d tamacahut 

BELÄEJJUÏ
(Taêkayt s tmedyazt s te$zi, udem amezwaru )

Arrac iwulfen sellen


Ar lkanun yal tameddit
Timucuha ar setti-nsen
Mi tekfa tuzzya n tbaqit
D nnuba-ines ad s-dewren
Mi twala dayen wejden
Qqimen ssusmen sellen
Ad sen-d-teêku s talwit

Dima qbel tamacalut


Ilzem taqnuét ad tili
Tenna d acu-tt d acu-tt
Meâna êedd ur tt-id-ifri
Mi squnnéen tamsefrut
Yal wa iâebba taêanut
Am taffa $ef sibut
Temla-yasen-tt imir-nni

Tesâa acêal d afriwen


Lameâna ur tettafeg ara
I tesâa deg yefkiten
Ur tetteééeg ula d kra
Taneqlet-nni $-d-ttaken
Iqerqac-nni yettu$alen
D lexrif d yeêbuben
Ne$ am wagi teççam tura

Macahu ini-t ahu


F tmacahut ad d-nesmuceh
Nevleb Rebbi ad tt-isselhu
Nnig tiyav nezzeh nezzeh
d tt-ivbeâ am usaru
Deg webrid-is ad neddu
Ar tmurt-ines ad nerzu
Ad tt-newâu ad tt-id-nenzeh
­ 11 ­ 
Ëku-ya$-d tamacahut 

Anta ara sen-d-teêku ass-agi


Belâejjuî uêdiq ukyis
Mi yufa kra akken uûurdi
Ur nzad deg wazal-is
Irza ar ssuq ittwali
Si gar isufar irkelli
D acu ara d-ixtir yeâni
Yu$-d ini$em s yis-s

Illumer aqudmir iééa


D-ikkes g-yini$em issebleâ
Inna-yas êwaoe$ azekka
Aâerjun deg-k ad yenfeâ
Ma ulac bnu f-lexîiya
Yak d$a aqudmir ixleâ

Azekka-nni ûûbeê issefqed-as


Yufa-t iâurjen d ûûeê
Meâna di$en iâeggen-as
Ëwaoe$ azekka ûûbeê
Ad d-afe$ tegmiv aîas
Ne$ zzâaf-iw ad k-inûeê

Azekka-nni $er-s irza


Yufa ayen i t-yesferêen
Inna-yas êwaoe$ azekka
Ad i-d-tefkev afriwen
Ne$ $as kan bnu si tura
S lexîiya ad k-id-yasen

Iéri-s immuger azegza


S lebâid qbel ad t-yawev
Meâna di$en tikkelt-a
Inîîeq $er-s iâeggev
Ah ya lukan azekka
Üûbeê ur tettqirqucev

­ 12 ­
Ëku-ya$-d tamacahut 

£ef seklu tban tugdi


Teffe$-d akk d iqirqucen
Akken iwwev azekka-nni
Ifreê lferê meqqren
Meâna iêettem di$enni
I uzekka-nni ûûbeê ad bben

Taneqqlet tugad aîîas


Tetteddu-yas kan di leb$i
Mi d-izzi yufa l$ella-s
Tebba tuffay dayenni
Mi tt-yuli s ufella
Issawal akk i l$aci

Jaja n Belâejjuî tebba


Tenhed dayen kan
A win ib$an ad yeçç yya
Lbexsis berra n lawan
Issawal am kul tama
Amzun d win ittmetran

Teryel illan teîîes


Aman g-yiwet n targa
Ccyav-is yugar timess
Afwad-is acêal yer$a
Mi s-d-tesla tuli-d $ur-s
Teâfes-d amkan s t$awla

Ah ya Belâejjuî a mmi
Awi-d ad ççe$ kra
Üûut êlaw amek akkenni
S yes-s akken i s-tenna

Äeddi kkes kemmini


S ufus-im a Yemma Jida
D tifettusin-ik imelêen
Iççuren d lewqama
I b$i$ ad id-kksen
­ 13 ­
Ëku-ya$-d tamacahut 

Akken ad sferze$ i lmakla


Yerna nekk a mmi âzizen
Meâdure$ ur ttwali$ ara

Netta immaéev s nneya


Ikkes-as-d nnûib imudd-as-t
Turez-it g-wufus am ssnesla
Ar tcekkart s aârur terra-t
Tettban-d si ssuq i d-tekka
Teqva-d tumâint n lxalat

Tleêêu s t$awla
Ur tt-id-icqi westeâfu
Te$ûeb tettawi lheffa
Am tteswira i tetteddu
Ula ma temmundel teâma
S ivarren-is abrid ur t-tettu

I yeârev ad yeg tarewla


Mgal loehd ur d-tverru
I waman g-webrid mi yesla
Ttemqerwaêen d weéru
Din din truê-as-d ccufa
S wacu ara tt-issedhu

Inna-yas a yemma Jida


Tettuv ur teééulev âni
D tidet ur ééule$ ara
Tesmektav-i-d ûaêit a mmi
Tessers taylut ar lqaâa
Tûubb s aman ad d-twevvi

Iffe$-d si teylut iâmer


S yeéra iooa g-wemkan-is
Mi tfuk tevleb tcekker
Tkemmel s lêir abrid-is
Mi têus tettuâekker
T$il d netta s tgucrar-is
­ 14 ­
Ëku-ya$-d tamacahut 

Tenna-yas wexxer wexxer


A Belâejjuî tvurrev-iyi
Mi tewwev rrif n wemnar
Tlumer yelli-s f-wusebbi
Nuja ur yettif udewwer
Terra taccuyt f yiri

S zzux tesmar taylut


£lin-d yeéra i tt-iswehmen
Ïrevqen rréan taccuyt
Aman-is feggven nne$len
Lqaâa tebberber ar tabburt
Sexsin timess iceâlen

S zzâaf d tuzzma tenna


Belâejjuî ihi irwel
Azekka-nni teqqel-it teroa
Ddaw useklu la s-tsel
Awi b$an ad yeçç yya
Taneqlet-iw tebba $iwel

Telwi-t seg-wuvar ur s-ibna


Imi s igenni yettwali
Tger-it di lêila-s idda
S axxam-is te$ûeb tikli
Sked akken ur s-iga
Icukk idewwer ur s-teççi

Inna-yas mi d-immekta
Iêqa tettuv taéallit

èéulle$-tt i das-terra
Zzewre$-tt uqbel taswiât
Mi iwala tfuk trewla
Yerra-tt i usizi n twa$it

èri$ tura ad i-teççev


Ma ur tufiv seg-i yellan
­ 15 ­
Ëku-ya$-d tamacahut 

Lemmer axir ad i-terrev


Ar lmexzen kra n wussan
Ad d-yili wara tefféev
Yerna ad t-tafev d aéidan

Dagi rray mi tt-yeâoeb


Twufeq-it yerna texdem-it
Terra-t ar lmexzen iêjeb
S lerbayeê illan tbudd-it
Mi t-tger ifreê d laâoeb
Gar ccna d yives d tuççit

£as ur yensir i teylut


Iga leûlaê d tiêêerci
Iéra anda i tetteddu taluft
Iga leêsab i kulci
Igla s u$enja d teflut
N wes$ar yiwet ur tehsi

èéayit wussan n tmeroa


Yis-sen leêsab telmed-it
Tessefqad-as ma iqebba
G-tfettust akk d tqejjirt
Imud-as-d tiflut a$enja
Nettat idre$len tumen-it

Mazal rnu i s-tenna


Teooa-t ar d-yawi iri
Akken kan d-tezzi semmana
Tedla-yas akken ad t-twali
Am wakken têemmel-it xilla
Ne$ d tattbibet ad t-tdawi

Aha rnu-d taqejjirt-ik


A Belâejjuî-iw ad tt-ére$
Ayen ur tufiv iman-ik
Ma d lqut ur k-cuêêe$

­ 16 ­
Ëku-ya$-d tamacahut 

Tesâid ddurt di leâmer-ik


Teêlid ne$ tveâfev ad k-ççe$

£as êussen-as d aéayan


Lweqt ur i$fil ara
Ussan i s-tefka âeddan
Hakan tezzi-d semmana
F-Belâejjuî d yir lawan
F-Teryel d Nuja d tame$ra

Tellumer Nuja Teryel


Send ad truê ar nncida
Tweûûa-tt tenna-yas ftel
Tâeqrev tacult akken ilha
Lhi g-Belâejjuî cc$el
Xwali-m d inebgawen ass-a

Terra tasilt $ef yiran


Timess tceîîeê tett$enni
Tessufe$-d aqcic g-wemkan
Akken ad t-tezlu i imekli
Netta yerwa zbib ini$man
Ttmer d tamemt d wudi

I wesnulfu istufa
Istufa ula i imen$i
Mi tnebbeh lmus i tmezla
Inîeq $er-s ad s-ifti
Txuû-ikem yiwet lêaoa
D ticrav-nni lâali

Mi t-testeqsa imla-yas
Amek d wanda lhant
Tmudd-as lmus tevreê-as
Amgerv s wallen ur walant
Izla-tt ilsa llebsa-s
Allen t-iéran ur t-êûant

­ 17 ­
Ëku-ya$-d tamacahut 

Teryulat d iwa$ezniwen
Axxam s lhul-nsen iâmer
Wama mi akken kecmen
Yu$ lêal lehna thujer
Mi d-iêver qerben ad ççen
Belâejjuî yugi ad ifver

Qerreb-d a Nuja $er-ne$


Ad teççev ula d kemmini
A xalti nekk ur fute$
Ad d-qedce$ qbel i kunwi
Mi isneâmel ad d-yeffi intel
Ismenteg i iâenbuba iceââel

Ur tumin mi as-tenna
Tmecîuêt i tt-iâeqlen
Tagi d tiî n nanna
Meâna mi akken akk i tt-muqlen
Ifuk ccek dayen éran
Tawa$it i sen-ivran

Teryel teêdaqer tezâef


Tekker tuzzel ar $er-s
Mi iwala tidet tekcef
Ittqejjim-itt-id iqqar-as
Taylellis taylellis
Teryel teçça yelli-s

Teîîafar-it netta ireggel


Ur t-tuyis armi t-telêeq
Yenna-yas awal tefcel
Mi t-teîîef deg wuvar i îîaq
Alala teîîef avar
Tâudd-it d aéar

Iveqqer-as ifelfel s allen


Di lqaâa tettexbibiv

­ 18 ­
Ëku-ya$-d tamacahut 

Fell-as wiyav mi d-zevmen


Timess tger-d am lêiv
Lhan-d yid-s ad tt-ssensen
D$a netta irwel-asen

Dderya n tceââaf wi tt-ivemâen


Wama Belâejjuî ur tt-issin
Ar ttejra-s inecced medden
Akken ad ççen tibexsisin
Icqa-t ma inneâtab ibbeêbeê
Netta rrbeê-is ad ten-isserbeê

Lbaîel iqleb-it ttar


I warrac yerra-t d lferê
Aqcic islek g-wuxettar
Ul-nsen islek i lqerê
Taqûiî temlal taggara-s
Nekni nekkes-d lmeâna-s

Tamacahut-iw tekfa
Ëki$-tt-id i wufhimen
Lxiq mi d-yennulfa
D asmuceh i t-idehmen
Nevleb Rebbi ad t-issenger
Nekni lferê ad t-nemmager

­ 19 ­
Ëku-ya$-d tamacahut 

BELÄEJJUÏ
(Taêkayt s tmedyazdt, udem wis sin )

Arrac iwulfen sellen


S $ur setti-nsen
Ar lkanun yal tameddit
Timucuha isselmaden
I ten-isselhuyen
Mi tfuk tuzzya i tbaqit
D nnuba-ines ad s-dewren
Ma tugi ad tt-êelyen
Ad sen-d-teêku s talwit

Dima qbel tamacahut


Bêal tasarut
Taqnuét ye s-s tettelli
Tenna d acu-tt d acu-tt
Ur ooin taérut
Meâna êedd ur tt-id-ifri
Mi squnéen zdat n temsefrut
Äebban taêanut
Tefra-yasen-tt imir-nni

Mi nnan d tayazivt $elven


Tesâa afriwen
Lameâna ur tettafeg ara
Wehmen ur tt-fhimen
Tesâa ayefkiten
Ur tetteééeg acemma
Mi sen-tt-temla akk deh cen
Temla-yasen d akken
D taneqlet kan a tarwa

Macahu ini-t ahu


Rebbi ad tt-isselhu
Ad teâoeb widak yellan
Ad tevbeâ am usaru
G-lewhi-s ad neddu
­ 20 ­ 
Ëku-ya$-d tamacahut 

Am levyur deg yigenwan


Ar tmurt-ines ad nejbu
Mi tebda ad tt-newâu
Ad tt-id-nferreo di laman

Anta ara sen -d-teêku ass-agi


F nniyya d tiêêerci
Belâejjuî uêdiq ukyis
Yiwwas g-webrid ur yebni
Ye$li-yas-d uûurdi
Ur nzad deg wazal-is
Yerza ar ssuq imir-nni
Itezzi ittwali
Yu$-d ini$em s yis-s

Inîeq s llamer d zzâama


F-wuqedmir iééa
D-ikke s g-yini$em issebleâ
Ifka-yas awal am wakka
Ëwaoe$ azekka
Aâerjun deg-k ad yi-infeâ
Ne$ tettwalasev g-ssiya
Fell-ak lexîiya
Yak d$a aqedmir ixleâ

Azekka-nni mi yuli wass


Iruê issefqed-as
Yufa-t iâurjen d ûûeê
Meâna di$en iâeggen-as
S lexcan a iêettem-as
Ëwaoe$ azekka ûûbeê
Ad d-afe$ tegmiv aîaû
Maççi d tikerkas
Ne$ zzâaf-iw ad k-inûeê

Azekka-nni $er-s irza


Mebâid mi t-iéra
Iban-as-d i t-isferêen
­ 21 ­
Ëku-ya$-d tamacahut 

Illumer-it di$ am wakka


Ëwaoe$ azekka
Ad k-id-afe$ s wafriwen
Ne$ $as kan bnu si tura
Fell-ak ur telha
Lexîiya-w ad k-id-yasen

Iéri-s immuger azegza


Ifreê mi t-iéra
Mebâid uqbel ad t-yawev
Fell-as ccerî ur ikfa
Imi tikkelt-a
Inîeq $ur-s s uâeggev
Ah ya lukan azekka
Ur k-id- ttafe$ ara
Üûbeê zik teqqirqucev

D useklu lxuf ittnerni


Fell-as tban tugdi
Teffe$-d akk d iqirqucen
Mi yu$al ad t-id-iwali
Akken kan iflali
Issefreê-it i t-yesferêen
Meâna iêettem di$enni
Iêebbuyen d tirni
Azekka-nni ûûbeê ad bben

Taneqlet tefka-d l$ella


Maççi drus xilla
Am netta ur d-im$i lexrif
Rreéq maççi d menwala
Am netta ur yella
Di ccetwa maççi di lexrif

I yefreê mi t-iwala
Yuli s ufella
Inecced i l$aci si rrif
Taneqlet n Belâejjuî tewwa
­ 22 ­
Ëku-ya$-d tamacahut 

Maççi kan d kra


A wi b$an ad yeçç ad d-yas
Lbexsis acêal yelha
D ufayen yerna
Ur yesâi wayev lbenna-s
Yessawal ar yal tama
Armi i d-ivêa
Amettar icuba-yas

G-yiwet targa ddaw-ines


Mi tella teîîes
Yiwet Teryel akkenni
G-wefwad-i s fad am tmess
Mi d-tesla tedduqqes
Tetbeâ ûûut s lewhi
Awal teooa-t tikli-ines
Tewwev-d $ur-s
Win i s-d-i$lin g-yigenni

Ah ya Belâejjuî a mmi
Äzizen fell-i
Awi-d ad ççe$ kra
Üûut êlaw amek akkenni
Amzun d a$enni
S yes-s akkenni i s-tenna
Äeddi tekksev kemmini
Ur ttsevêi yeâni
S ufus-im a yemma Jida

D tifettusin-ik imelêen
Zeddigen icebêen
Iççuren d lewqama
I b$i$ ad yi-d-ikksen
Ayen iketben
Akken ad s-ferze$ i lmakla
Yerna nekk a mmi âzizen
Ur âni$ medden
Meâdure$ ur ttwali$ ara
­ 23 ­
Ëku-ya$-d tamacahut 

Netta immaéev s nniya


D lxir i s-ib$a
Ikkes-d nnûib imudd-as-t
Turez-it g-wufus s wayen isâa
S loehd n snesla
Ar tcekkart s aârur terra-t
Tettban-d mi d-tâedda
Si ssuq i d-tekka
Teqva-d llal n lxalat

Tetteddu s lheffa
Tecba teswira
Te$ûeb ur tesâi laâvil
I yeârev ad yeg tarewla
Ur yezmir ar a
Mgal loehd t-yugaren aêlil
I tasift aman mi sen-isla
Ttemqerwaêen d yeér a
Te$li-yas-d ccufa ur i$fil

Inîeq $er-s am wakka


A Yemma Jida
Ur teééulev ara îîhur
Tenna-yas âîik ûûah a
D tidet ttu$ merra
Aqerru-w sxerben-t lumur
Tessers taylut ar lqaâa
G-wul ccek ur t-tesâa
Tetwevva ur tenwa ad tt-i$ur

Aqcic ur ye$fil ara


Iffe$-d s t$awla
Si tcekkart iççur d aéru
Mi tfuk $ef lamana
Tcekker tenna
Awalen ilhan i Ilu
Terfed lêaoa-s ur teéra

­ 24 ­
Ëku-ya$-d tamacahut 

T$il-it yella
S axxam têar ad tejbu

Tkemmel telêa amecw ar


Têus tettuâekker
Tenna-yas a Belâejjuî tvurrev-i
Ur teéri ssebba n leâker
Ur yelli d avar
D aéru i s-irsen s abervi
Maâlic wi cqa ad t-twexxer
Üûeê akk di ddar
G-webrid ur tt-itt$ivi

Akken kan tewwev s amnar


S leâyav tlumer
Yelli-s taccu yt ad tt-terr
Yelli-s yellan tettqadar
Yemma-s mi ar a s-thedder
S yirbeê i tt-id-temmuger
Taccuyt teqqel $ef nnar
Tefsi i ucekkar
F lkanun i$li-d wedrar

Tefsi teylut $lin-d iéra


Tewhem g-wayen teér a
Tefla teccult texsi tmess
Tebleâ g-waman lqaâa
Lefqeâ lewqaâa
Axxam yal tama yume s
Tezâef maççi kan d kra
Imi ur d-yeddi ar a
Tdeââu-yas tettales

Üûaêêa deg-k mi yi -txedâe v


G-yimekli-w i yi-t$edrev
Ruê ad k-ixdeâ Rebbi...
Azekka-nni ûûbeê tewwev
F useklu-s mi iâerrev
­ 25 ­
Ëku-ya$-d tamacahut 

Ar lexrif-is medden irekelli


Isem n lweêc g-walla$-is isfev
Ur yelli wayev
Bexlaf ad ibudd l$aci

Ur yuêtam armi t-teîîef


G-wuqejjir mi t-texvef
Telwi-t-id ar tcullivt
£as tejhel tuâer tencef
Tavûa deg -s tekcef
Teéra ad tserbeê taâellivt
Tserreê i ijiqdan tsuref
Ma d netta ikref
I ijebbed ur izmi i cciî

I ijebbed ur izmir i kra


Ittewêec ikukra
Iooa-t îîmeâ dayenni
Iqqel-it-id mi d-immekt a
I Teryel yenna
Tettuv taéallit-nni
Tenna-yas ééulle$-tt ûûbeê-a
Qbel ad d-ase$ ar da
Ah ya Belâejjuî a mmi
Mi iwala ittwaîîef dayen
S yir ifassen
Akken ad yerwel d awe$zi
Siwa tiêilet i s-d-iqqimen
Ula ma $as akken
Tinna f téallit ur teççi
S ccufa d waw al éiden
Lmut i d-ittqerriben
Iwexxer-itt ar d-yawi iri

Mi s-inna ma d i-tamnev
Maççi ad tnedmev
Ad m-mle$ rray ilhan
èri$ uççi ad i-teççev
­ 26 ­
Ëku-ya$-d tamacahut 

Meâna tettmuqulev
Vaâfe$ seg-i siwa i$san
Lemmer axir ad i-terrev
Ar lmexzen ad yi -tâelfed
Xerûum kra n wussan

£er-i mi ara d-tesfeqdev


Ad d-tafev a tefféev
Ad am-immed imekli
Awal deg-wul-is inîev
Yif kul wayev
Mi s-tesla tbeddel tikti
Tenna-yas dagi tmelêed
D ûûwab i tmeyzev
Am keçç yiwen ur yelli

Abrid-a rray mi t-ye âoeb


Tga-t d lwaoeb
Twufeq-it yerna texdem-it
Terra-t ar lmexzen iêjeb
Am mmi-s i t-teêseb
S lerbayeê illan tbudd-it
Mi t-tger ifreê d leâoeb
S tudert am ddheb
Gar ccna d yive s d tuççit

Ula ma ivêa-d d ameêbus


I ccufat ur ixus
Kul lêaoa iga-yas lkar
Ur s-faqent $as ittwaâus
Mi yegla umeqfus
S u$enja d t$enjawt n wes$ar
Netta ifra-tt deg uqerru-s
Tiflut ad tt-yeg d afus
Ifluw ad t-iskan d avar

èéayit wussan uraou


Itbeddu tâeggu
­ 27 ­
Ëku-ya$-d tamacahut 

Yis-sen leêsab telmed-it


Tekker truh ad s-tedlu
Ma yebda êellu
Si tfettust akk d tqejjirt
Mi t-id-teéra s uslufu
Tenna-yas rnu
Nettat idre$len tumen-it

Mazal rnu i s-tenna


Ar d-teêluv ccwiya
Teooa-t ad yawi iri
Akken d-tezzi semmana
Fell-as testeqsa
Tedla tesslef-as irkelli
Am wakken têemmel-it xilla
Ur t-teooi acemma
Ne$ d taîbibet ad t-tdawi

Rnu-d taqejjirt-ik tumliêt


Ma trebba tacriêt
Ne$ am tfettust-inek teqqur
Ayen i teqqurev am telwiêt
Temmutev a tarwiêt
Yerna kul lxir s uâemmur
Tesâiv siwa ddurt d talit
D i k-yehwa ili-t
Assen ad k-id-ge$ d lfavur

Tlumer Nuja Teryel


Tnedder-itt irkell
Send ad truê ar nncida
Tweûûa-tt akk $ef cc$el
Tenna-yas ftel
Tâeqqrev tacult akken ilha
Lhi g Belâejjuî cc$el
£urem ur $effel
Xwali-m d inebgawen ass-a

­ 28 ­
Ëku-ya$-d tamacahut 

Terra tasilt $ef yiran


Timess la d-tettban
Tefreê tceîîeê tett$enni
Tessufe$-d aqcic seg wemkan
Bêal Lêiwan
Akken ad t-tezlu i imekli
Netta irwan rrbeê illan
Zzbib ini$man
Ttmer tamemt d wudi

I wesnulfu yestufa
I mkul ccufa
Istufa ula i yimen$i
Mi tnebbeh lmus i tmezla
Imeyyez s t$awla
Inîeq $er-s s wawal-agi
Txus-ikem a Nuja
Yiwet llêaoa
D ticrav-nni n lâali

Taqcict tikti teâoeb-as


D$a imla-yas
Amek d wanda lhant
Tmudd-as lmus tevreê-as
Amgerv s rraê a-s
S wallen-is ur walant
Izla-tt ilsa llebsa-s
Iffer s lewûifa-s
Allen t-iéran ur t-êûant

Teryulat d iwa$ezniwen
S lhul-nsen
Axxam s lebâid ittaççer
Wama mi akken i kecmen
£as ahat ad ssusmen
I tsusmi-nsen dderz ittûer
Mi d-iêver qerben ad ççen

­ 29 ­
Ëku-ya$-d tamacahut 

Bdan la sseblaâen
Belâejjuî yugi ad yefver

Qerreb-d a Nuja $er-ne$


Ad teççev yid-ne$
Bezzaf i tqedcev a yelli
A xalt-i nekk ur fute$
Ufi$ xtare$
Ad qedce$ qbel i kunwi
Mi isneâmel ad d-iffe$
Iruê ad iûûer$
S taffa axxam irkelli

Ur tumin mi yas-tenna
Ta d tiî n Nanna
Tame cîuêt i tt-iâeqlen
Ikker herwel di lêara
Iqwa-tt harar a
Têeqqen akk mi tt-muqlen
Wwin-d s ttbut s lmavar a
Yid-sen mi tevra
leâqul-nsen akk bruqlen

Teryel tekfer tezâef


£ef wexûim-is teééef
Di lêara la t-tettqaqar
Ur ooin lqaâa ssqef
Tcav ad t-teîîef
Tezg a deffir-s teêdaqer
Mi iwala tidet tekcef
Ib$a ad tt-issenîef
Ittlaqab-itt la s-iqqar

A taylellis taylellis
Teryel teçça yelli-s
S te$wisin d uneqneq
Nettat t-ivefren am tili-s
Terkem ar daxel-is
­ 30 ­
Ëku-ya$-d tamacahut 

£as teqreb-it tugi ad t-telêeq


Wiyav yurez-iten butellis
Ma d leâyav d ddêis
Zaden mi t-teîîef di îîaq

Fell-as atêeqqeq yu âar


S tidder$elt tenîer
Netta s tinna i tt-yerna
S lewhi i t-teîîafar
D lexyal i t-téer
Tserreê-as mi s-inna
A lala teîîef aéar
Tâudd-it d avar
Terna lêecmat mi s-icn a

Iveqqer-as s allen ifelfel


D$a da tkemmel
S uxbibev d isu$uten
Mi d-leêqen wiyav irwel
Timess-nni icâel
Tga-d ééerb gar-asen
Yal wa deg-s i$fel
Mi tgemmu tfel
Ula s tmu$li teêbes-iten

Belâejjuî ur ibvi d tikti-s


Ula s lmut-is
Acâaf ur inîiv seg-s

Yu$al-d $er tneqqlet-is


S loehd n ta$ect-is
Inced ad d-asen $ur-s
Akken ad d-ççen i lxir-is
Tazert lbexsis
I wi d-yusan iqqer fares

Lbaîel lêeqq i$leb-it


S ttar iqleb-it
­ 31 ­
Ëku-ya$-d tamacahut 

Arrac ufan lehna uysen


Amevlum yufa talwit
Ayla-s yu$ al-it
Nutni di lfruê rsen
Taqsiî tewwev $er tilist
Nekkes-d seg-s tamsirt
Ad tt-nweffret i wassen

Tamacahut-iw tekfa
Teooa-ya$-d tikta
Ëki$-tt i wid s-iêessen
Lxiq mi $-d-yennulfa
S usmuceh infa
Fell-a$ d netta i d-iâussen
Iwekkel-it-id Llah $ef lamana
Ad $-ivmen lehna
Lferê d lbenna a d-ttasen

­ 32 ­
AËRIC WIS SIN
Ëku-ya$-d tamacahut 

Ixef amezw aru

Aéawan aêlaw an n waman, irufeq ccna


anesba$ur ifazen n waqur i deg yeqqar «la tamen
amezberbur, ama zegzaw ama yeqqur», u rufqen
tamu$li n Saâid irekben $ef yifer n useklu i iger
deg targ a i t-yewwin, i ileêêun am teflukt $ef
waman i d-ikkan deg wemdun (deg ub asan) n
tala i d-iddan i loerra n yiwet targ a tahrawant,
ara ten-issiwven alamma d anda ara bvun d
iêricen, ad mfaraqen, yal wa d tama i$er ara
yerr, amzun akken msefhamen ad t$ilev mi ara
ttazzalen ad ttecrurugen, ad berqen s ûûut-nsen,
ne$ s tmusni- nsen, teggen-as-d lemw ansa iss
yetêemmic bab n wakal. Acê al i s-iswa mi ara
ten-ittwali, ttbanen-as-d am l âesker mi ara
yehjem akken ad inna$ aâdaw i d-ikecmen
tamurt. Ayagi iteddu-yas di leb$i mliê, am ticki
ara s-d-tke mzev anda akken yeb$a beddat.
D$a netta imi kulci ihegga, tiregwa nejrent
akken ilaq, ula d aman vêan-d tta$en awal b$ir
awal. Akken kan ar a tettwakke s tergalt i ubasan,
ad d-ne$len ddir ddir n terga tahrawant alamma
d tiregwa tirqaqin, ad ferqen am tunîicin ne$
rrabiîayma, kul t ama ad tt-yawev umur i tt-id-
iûaêen. Akk a i d lqanun n tebêrit. Yal ass anwa
abeêêar ne$ tabeêêart ar a d-tûiê terga-agi, âla
êsab n uûuven ibeêêaren illan da. Ula mi akka d
aman yugaren di t ala, maca âzizit xilla ur xuûûen
ara s tezdeg-nsen, d ume cliâ-nsen, iberrqen am
snesla n wure$ $er yiîij-agi n u zizbu n setta.
Ttakken-d aseqviv s waîas i Zeooiga, lall n
nnuba i ten-ittwalin am tame mt, armi tb e$$u ad
tsew seg-sen mavi. Seg wakken teb$a ad tsew
tebêirt-is, yu$al-as f ad n w akal d yem$an $er
tgerjumt-is d weffad-is d wul-is. Le mmer tufi
aêiwel a$iwel, alamma tebbelbel irkel ama d
tineqqalin, d igruren. Ula d nneânaâ d leêbeq,
­ 35 ­
Ëku-ya$-d tamacahut 

armi qrib ula d iéra-s teb$a ad swen aman s


tawant.
Ula d abeêri ur ixuû ar a yettas-d yal l awan, u yal
lawan amek i d-ittelêeq. Irennu-d aêric-is $er
lerbayeê-agi yellan. Abeâda d$a lawan-agi n
tmeddit. Mi d-iflali ad d-iâeddi $ef tebêirt d
tirni ad d-icrew se g izeo oigen-is d w af riwen-is
rriêa akk tekseb, am wakken ara d-yagem ciî n
tasmuvi di te$zi d tehri n waman, u ad d-iâeddi
qbala ar Saâid i wumi ar a islef de g uqerru s
leênana d leêmala u ad s-yini s wesk aw n tidi :
azul a Ssaâ! Labas !? me âlum ad s-imud s
anzaren-is l aâîur-nni akk i d-nawlen im$an,
amagraman, aze ooig n rremman, î îumaîic,
ifelfel… i yetcummu ileméi s tawant tawe zlant. U
Saâid ittêibbin tignatin am tigi, ul-is yeççur-it
lferê, i d-ibeggen s ttbut wudem-is icmumêen
amzun akken ites tiéidanin. D$a d ay’agi i yesâa
d ta$ewsa ar a s-yerr i inebgi-agi ime zgi i d-
irennun fell-as deg wemkan n tunîict i s-d-ifka. I
wakken ad ifareû akter, ikkes-d t acacit-is iss
icebbeê taqerruyt-is, isres-itt $ef tgecrirt-is i d-
yettbanen si lebâid am tfawet tacebê ant $ef
userwal-is aberwali aberkan deg ûûif a. Ma d
amayu-ines amellal yu$al d aberqac seg tidiwin d
irejjaqqen. Me âna ayagi ur t-id-yer zi ara.
Te$leb-it lemzeyya-agi i d-yuf a deg wemkan-a.
Äeggu-nni i s-d-ikeflen deg wannect -a akk ilêa s
warkasen -agi -ines ineîven fell-as am w eglim-is,
ifka-yas leb$i meqqren i westeâfu deg wemviq
am wa abe âda. Akud akka am wa, $er ubeêri-ya
islewliwen fell-as, ur d-ittu$al ara di leâmer-is d
lmuêal.
Äla kul êal, rrbeê ubeêri-agi iverru-d ula $ef
Zeooiga. Imi abeêri-ya, $ur-s d luluf n wafriwen
d ifassen, izmer ad iqde c $ef geddac d geddac
b$ir laâvil. Iteg leqdic-is am wakken tettgen
waman ne$ ahat akter. Awi-d kan ad yili êedd
­ 36 ­
Ëku-ya$-d tamacahut 

din, lêeq-is ad t-id yawev. Acku, am wakken


qqaren  : lweâda n win s-iêevren.
Qqaren di$en ticki irwa uâebbuv, aqerru
itt$enni ! meâna ayagi te skaddeb-it t ilawt n
wemkan-a. Acku Zeo oiga ur terwi ara. Ëaca ma s
wallen d wanzaren-is iss yellez wul-is. Meâna
attan terfed acewwiq la s-teqqar :

A Rebbi deg nessutur


Mneâ-a$ deg ufus n lqella
Deg lerbaê efk-a$ amur
Ssebâe d mar as $ef wayla
Urti-nne$ ad d-ikter lexrif
Üûaba ad d-teddu i l$ella

Réeq-a$ a win ireééqen


A bab n lxir d laman
Idencen verêen ifassen
Re$ben aâebbi ini$man
Ikufan lluéen si rrif
Tazart tin akken i$man…

Zeooiga teçça-tt lxedma. Segmi ara d-t ekker ur


têebbes leqdic. Te$leb taweîîuft. Ma maççi deg
wexxam, di lexla. Ur teéri ar a d akk en yella
usteâfu ne$ ilaq. Yerna t aqriêt nnig n waya,
testehzay deg yiman-is ula di tuççit ne$ di llebsa.
D$a acebbeê-agi tessen-it k an asmi akken i d-
tedda d tislit, ne$ tikwal di leâwacer ne$ di
tme$ra. Ma di tudert-is n yal ass, tetteqen ciîuê
n tmeêremt, taqendurt izgan iqeééer-itt usennan,
ixebcen akk is$aren…, i tettages s menwala.
Wama ivarren zgan êafi, amzun di t$er$ert kan i
tleêêu. Akka am wass-a telsa t aqendurt taéerwalt
n ûûifa, tesâa izeooigen d izegga$en, d$ a d wigi
kan i yellan d ccbuê deg lbus-i s. Tu ges-itt s
tesfifin ideg yegget uéerwal iqemêen d cwiî

­ 37 ­
Ëku-ya$-d tamacahut 

umellal d cwiî n uzegzaw d u zegg a$ d uxuxi


ineclen si leqdic akk d leqdem. Timeêremt
tawra$t d weqbab azegzaw i tesbur $ef yiîij.
Tidet kan yeâni, maççi s $ur-s akk i s-d-iruê
waya. Ciî d nettat, ciî d taswiât i s-iêettmen
tudert-agi ideg tella.
Truê-d Kukuc. I s-inna i setti-s i d-iqerben
taggar a-ya $er wanda yella Saâid iqqi men $ef
weéru yextar , imi i t-isu âed. Maca take ssawt ur
t-teooi ara ad irked, imi hakan ad ikker akken ad
d-yerr ixf ineflen i talast i d-iêud i lmal-is.
Abeâda ta$ avt-is, acêal d abrid i teâna ayen
ittwagedlen fell-as. Ayen tewâa kan t$eé-it. D$a
tineqqlin texdem-asent axeûûar, s tmecîaê s
tmeqqranin, d aqerquc d tabexsist, d aêb ub ne$ d
ifer, ne$ d tiskert, kulci idda. Amek ihi. Ni$
yenna-t yen zi :
- Akken i tt-tewâa ta$avt t$eéé-itt.
D$a Kukuc teb$a ad d-tbeggen iman-is mliê,
tevher-d s tkessiwt-is tacebêant i tuges s yiwet
akken tjeâruqt, d ucebbub-is imserreê meâna
ixreb akk ciîuê. Maâlic imi i d-tban tewwi-d
iman-is. Tbedd akken ciîuê s ucmumeê, i wakken
ad tzux cwiya, belli attan truê-d weêd-s, mebla
ma tugad, mebla ma yeâreq-as webrid, mebla ma
yevra-yas-d kr a, yerna ê afi i d-truê amzun
nnan-as ad ke m-id-nsewwer u zmumeg -d ciîuê !
Zeooiga yellan tleqqev tibexsisin akk d ini$man i
d-i$lin, teqleb-d s t$awla ideg d-yura lemziya,
lwehmat d u$ilif $ef tikkelt. U tenîeq $er Kukuc,
tenna-yas :
- Ayen akk a i d-tuûiv weêd-m !? I lukan ad ke m-
iqqes wezrem !?
Ma d Kukuc tekkeâke â d tavûa i d-iglan s tevûa n
Malêa yefren deffir n yiwen uderder i d-izgan s
âecrin i$allen di lewhi fell-asen.

­ 38 ­
Ëku-ya$-d tamacahut 

Mi d-tqerreb Malêa, terna-d afus-is n le mâawn a


$er setti-s akken ad ççarent akter adnec-nni ideg
ara kemmlen yini$man ta$ art. Saâid am win i d-
immektan ne$ am win iseqven, yerna-d afus-is ul
d netta. Meâna Saâid d Malêa i$leb i ssawaven
$er iqemmac-nsen, i ssaw aven $er wednec.
Leqqven tetten. Am yefrax. Ma d Kukuc u r iban d
acu i txeddem. Tikwal attan tleqqev, tikwal attan
teqqim $ef weéru tsett $ef yiman-is, tikwal
tettnezzih kan. Ciîuê acemma, at an leêqen-d
Rabaê akk d Rr abiâ, rnan-d qbala $er-sen. Yak
d$a tura, $ as kan ini-d usan -d $er lmakl a. I$leb i
yemme ççen i inejmaâen. Daymi qqaren  : Faqen
warrac d ini$man. Seg wakken $eflen deg lqqev
d wuççi n ini$man, ta$ avt-nni twehha iman-is,
teâna yiwet tneqlet la tettxerrif i l$erv-is armi i
tt-id-telêeq te$rit n tewdect $er uâebbuv i tt-
isduqqsen s $ur Zeooiga i s-d-istebâen yi r ddaâa.
- Ruê ssyin, teççev aqerru y-im a ssaf aga! Terriv
akk ttjur d taneqlet n Belâejjuî.
Mi tfuk tavûa, Malêa $ef wawal-agi n set ti-s i tt-
id-issevûen armi tekakev tâebbuvt-is i teîîef ma
ulac ad twezze â, testeqsa-tt tenna-yas :
- D acu-t Belâejjuî-agi?
Setti-s tenna-yas  : 
­  D yiwen weqcic n tmacahut.
Akka i tettezzi s nnuba. Mi yekker wass ad iruê,
issexsi llamba n yiîij-is $ef ssqef ame qqraêan,
yusa-d yiv ifesren leâlam-is n îîlam, icebêen s
waggur d yetran. Daxel n yexxamen ikufer lpêal.
Vaqen l âibad. Vaqen ula si daxel n t argi t. Dayen
i ten-iooan ur ttissinen ara naddam. Maca Saâid
d watmaten-is ufan-as ixf-i s, dewren-as i setti-
nsen rrif n wemnar i ubeêri, ssutren-as ad sen-
d-teêku tamacahut.
- Ad $-d-teêkuv Belâe jjuv. Tin akken sge lli-ina. I
s-tenna Malê a s t$awla.

­ 39 ­
Ëku-ya$-d tamacahut 

- Yirbeê ! meâna Belâejjuî maççi Belâejjuv. I s-


toaweb setti-s s wudem izmumeg. Am wakken
teéram, ur awen-d-êekku$ ara tamacahut
alamma tessefr am-d taqnuét.
- Ih xas. I s-nnan akk $ef webrid.
Tenna-yasen  :
-Amacahu!
Rran-as-d akk  : 
­ Ahu!
Tenna-yasen  : 
­  Tesâa afriwen ur tettafeg. Tesâa ayefki ur
tetteééeg. D acu-tt? D acu-tt?
Bdan axemmem ttme yyi zen amek ara d-afen d
acu-tt? D acutt?… Yal w a d acu u$ur ixemmem
ssikiden akk akk a d wakk a $as ma qqi men kan
sebven, maca allen-nsen nudant-d akk axxam.
Amzun akken tenna-yasen, afet-tt-id an da i tt-
ooi$. Malêa tebda teqqar  : 
­  Mmmm. Ad as-tiniv d tmacint iceâlen. Ne$ ad
as-tiniv tesraê-itt.
Inîeq-d Rrabiâ s t$awla, am wakken yugad ad t-
zwiren, inna-yas  :
- D taêellabt n uyefki.
Arrac akk cxecxen ççan Ze ooiga s walle n, êaren
d acu ar a d-tini. Meâna nettat, tenna-yas  :
- Maççi d tin.
U$alen di$ s anadi-nsen yu$al inîeq-d Saâid
inna-yas  : 
­  Ufi$-tt-id ! D tayazivt.
Zeooiga tessenguga aqerru-s iss tenna  :
- Xaîi.
Meâna netta i$ilen yufa-tt-id ulac din ccekk,
yewhem. Yenna-yas  :
- Amek ?
D$a nettat teêbes-it-id s usteqsi-agi :
- Tesâa ayefki tyazivt?

­ 40 ­
Ëku-ya$-d tamacahut 

D$a imir vsan -d akk, yevûa ul a d netta. Ula d


Kukuc teb$a ad tettiki mi ad d-tefru taqnuét, $as
akken ur tt-qsiden ara, tettêebbil daxel n
tqerruyt-is tame cîuêt. Mebla ma tufa d akken
yewâer nezzeh umeyye z. Zi$ maççi di leb$i kan i
teqqim. Nniqal t$il am sgelli-inna, mi akken n
tuççit n lbexsis akk d ini$man, tettekka yerna
tezmer. Me âna akken ib$u yili lêal tenîeq-d u
tenna-yas : D setti. D acu ar a d-yawin setti $er
teqnuét yeffren ? Me âna wicqa. D aî as tessevs-
iten-id merra. Meân a di$en tesâa lêeq. Imi ula d
tazart d a$rum.Di$ hakan êebsen tavûa, u$alen s
anadi-n sen. Tikkelt-a Rabeê ilan ivul deg unadi-
ines, idlan i wacêal n t$awsiwin, i d-iwalan
acê al n tal$iwin d yiniten i d-i$ran acê al d
ismawen, i d-islan i wacêal n leûwat di l$urba-
agi-ines n nnig lk anun, issawev ad imeyye z d
tafunast.
D setti-s tenna-yas :
- Xaîi.
Rnan meyyzen, nudan geddac ur d-u fin ara.
U$alen mtafaqen ad squnéen akken ad sen-tt-id-
taf. Me âna Saâid u$ur mazal îîmeâ ad t t-id-yaf,
inna-yas :
- Mazal rou ciî ad tt-id-afe$.
Ihi roan-t ddqiqa icban lqern, inna-yasen -d imir:
- D tafeqlujt.
Ma d setti-s tenna-yas  :
- Ala maççi d tin.
Lad$ a tikkelt-a squnéen, imi s-nnan akk : aqnué.
Imir tenna-yasen, sbabbe$-awen Re mvan n
Caâban n tzemmurt ad tett baba-m s nnuba.
(Netta Remvan n Caâban n tze mmurt d azur an
mliê mliê, mi ara yekcem s axxam, ilaq ad ldin
lelwaê i sin ma ulac ur ittâeddi ar a). D$a imir
nutni nnan-as :
- Uh ! uh ! S tveûwa-nsen ixelven.

­ 41 ­
Ëku-ya$-d tamacahut 

Tkemmel tenna-yasen  :
- Rni$ sb abbe$-awen Tunsiya n Juhra m izevwan
(tagi di$en d yiwet tmeîîut tazur ant nezzeh,
nezzeh, iweznen nnig n me yya kilu) ma ur d-
tennam : D taneqlet. Tesâa afriwen ur tettafeg.
Atan iban. Te sâa ayefki ur tetteééeg. D ll iqa nni-
ines. Gren-d akk imir anehhit n uteâoeb. U
nnan-as : D ûûeê !
Nnan-as-d akk rnu-ya$-d zi$ tayev.
Tikkelt-a ad tt-id-afe$. I s-inna Rrabiâ.

Akken i s-nnan : ahu ! tenna-yasen : Illa d netta.


Yu$al d nettat. Yu$al d netta. D acu-tt ? D
acutt ?

Sked d acu u$ur meyzen ara, d acu ur d-ufan


ara. Ar mi i sen-tt-id tessefr a, u tenna-yasen
belli : yella d netta. D aqirquc. Yu$al d nettat d
tabexsist. Yu$ al d netta. D ini$em. Ad wen-d-
awi$ ihi tamacahut-nni i d-tessuturem ?

- Ih ! Ëku-d. Ëku -d ! I s-nnan s lferê.


Tenna-yasen :
- Amacahu !
Rran-as-d akk $ef-webrid : Ahu !
Am-wakken u$en tanumi. Imir tenna-yasen :
Amacahu ! Tamacahut-iw ad telhu, ad tevbeâ
am-u saru. D$ a tebda tiêkin tenna :

­ 42 ­
Ëku-ya$-d tamacahut 

Belâejjuî

Illa yiwen n weqcic iêrec dayen kan, semman-as


Belεejjut. Yiwen wass deg-wussan, i$li-d ger ifassen-is kra
akken n uûurdi ur nzad deg uzal-is, d$a iεewweq d acu ara
yexdem yis-s. Ikker iruê $er ssuq, mi yewwev idewwer d
acu idewwer, yu$-d s tedrimt nni-ines ini$em, içça-t. I
tikkelt nniven di$-en iεewweq amek ara yexdem i
uqudmir i s-d-iqqimen, acku ad t- yeçç, ulamek, ad t-
iveqqer, i$av-it. Yu$al tusa-yas-d ccufa, iééa iqedmir u
yenna-yas : « Ah ya lukan azekka m’ara d-kkre$, ur k-id-
ttaffe$ ara tεurjnev, ad twaliv dac’ara k-xedme$ ! » S
wawalen agi, aqudmir yugad maççi d kra.
Azekka nni mi d-ikker weqcic, yaf-ed aqudmir-is iuεrjen.
Meεna di$en yenna-yas : « Ah ya lukan azekka ad d-affe$
ur tegmiv ara, ad teérev d acu ara yevrun yid-ek ! »
Azekka nni ûûbeê mi s-idla, yufa-t yegma mliê, yu$al d
agrur. Maca i tikkelt nniven di$ illumer-it, yenna-
yas : « Lukan azekka ur d-tettakev ara afriwen, ad twaliv
lexttiya ara k-d-yasen s $ur-i ! » Mi s-issefqed azekka nni
wuêric, yufa-t yefka-d afriwen yerna maççi kan cituê.
Meεna di$en ula ma akka, illumer-it inna-yas : « Azekka
êwaoe$ ad yi-d-tefkev iqirqac, ne$ bnu s tura s wayen ara
k-d-ivrun. »
Taneqqlett i t-ittaggaden bezzaf, ur tezmir ara mavi ad
txalef ccertt-is a lukan ciîî. Azekka nni taûebêit mi yerza
fell-as, yu$ lêal teqqirqec acêal, maca yenîeq di$ $ur-es s
lamer, yenna-yas :
- « Ëwaoe$ azekka iqirqac agi merra ad bben, ne$ ma ulac
$as bnu s tura dac’ ara yevrun yid-em !
D$a taneqqlett am-wakken tu$ tanumi ikcem-itt lxuf s
waîas, tga ayen i s-icrev. M’akken iwwev, yufa-tt teclex si
ttεebga n lbexsis. Ickenter iqqacec fell-as, ibda aberreê
iqqar : « Taneqqlett n Belεjjutt tebba tenhed, a win ib$an
ad yeçç lexrif berra n lawan deg-wufus-iw, eyya ! ».
Tteryel icaven d leqher, yu$-itt lêal tettes aman deg-
­ 43 ­ 
Ëku-ya$-d tamacahut 

ye$éer, tesla-yas-d, tetbeε-ed loerra n ûûut-is imi txus deg-


yeéri, maca ur tεeîîel teεfes-ed amkan, tevleb-as s ûûut n
usmisken tenna-yas :
- A Belâejjuî a mmi, awi-d efk-iyi-d ad ççe$ ! Σeddi ad
d-tekksev a Yemma Jidda, i s-yerra.
- Nekkini a mmi âzizen ur k -âni$, ur ttwali$ ara. Yerna
d tid ara d-kksent tfettusin-ik timelêanin i b$i$ ad ççe$, is-
terna Tteryel.
Blεejjutt immaéed ikkes-as-d nnûib, akken i s-tent-immud,
tfures turez-it deg-wufus, tekkes-it-id am tbexsist seg
tneqqlett tger-it ar daxel n teylut i terra ar weεrur-is, teîîef
abrid $er wexxam-is. Deg-webrid mi tewwev ar wasif,
Belâejjuî isla i waman iîîerviqen $ef yeéra, d$a din kan
tusa-yas-d ccufa, inna-yas :
- A Yemma Jidda tettuv ur teééulev ara îîhur !
- D tidett a mmi ttu$-tt. Tesres taylut-ines $er lqaεa,
tqerreb ad d-ta$ lluvu, Belâejjuî iffe$-ed si tcekkart, iruê
iwwi-d iéra i si tt-yeççur, mbeεd iskunser irwel. Akken
tfuk taéalit-is Tteryl, terfed taylut-ines $ef-weεrur-is,
tkemmel tikli-s s axxam. Ur tfaq ara s wayen iûaren, $as
têus citt s taééayt, $as qqerêen-tt yeéra deg-weεrur-is,
tenwa d Belâejjuî i tt-id-iεekkren s ye$san-is, imi netta
ivεef nezzeh. D$a, $ef-waya tumen belli Belâejjuî mazal-it
$ur-es, d$a teqqar-as : « a Belâejjuî a mmi wexxer akkin
cit tiqejjirin-ik bezzaf i yi-d- tεekkrev ! »
Mi tewwev s amnar n wexxam-is, tessawel i yelli-s Lunoa i
s-d-innan : Anεam. Tellumer-itt tenna-yas :
- « Err taccuyt $ef lkanun ! »
Lunoa mebla laεvil texdem i s-tenna yemma-s.
Tteryel telli s tfenîazit taylut, tessureg-itt, tewhem mi twala
qrewêen yeéra $ef teccuyt d$a tetttterveq, ne$len akk
waman-is, u ti$er$ert merra ala ma d tabburt tebberber.
Ikcem-itt imir zzεaf amzun akken iεedda fell-as lbattel,
tenna :
- Ad k-ixdeε Rebbi a Belâejjuî txedεev-iyi !

­ 44 ­
Ëku-ya$-d tamacahut 

Azekka nni Belεjjuî, s ufella n tneqqlett-is mi yella yessawal


iqqer : « Taneqqllett n Belεejjuî, tebba tenhed, …» Yettu
iman-is ur d-issikid ara d akkesser, hakan isduqes-it ufus n
Tteryel i t-ilwin i tikelt nniven deg-tqejjirt $er daxel n
teylut, imir terra-t $er deffir n waεrur-is, tewwi-t s axxam.
Deg-webrid Belεejjtt $as iéra iman-is iêûel, iεrev ad-as-
ikellex inna-yas :
- « A yemma Jidda, tettuv taéallit-im ! »
èule$-tt sgellin-a, i d as-terra. Yu$al di$ yeεrev ad
issenser, yufa ur yermir ara, imir inna-yas :
- « A yemma jidda, éri$ tura dayen ad iyi-teççev. Meεna
wali, ur tesεiv ac’ara teççev seg-i. Lemmer xir-am ma
tesεiv takufit tameqqrant iççuren d ini$man d ttmer … ad
iyi-tegrev $er daxel akken ad ççe$, akka imir ur ttεeîile$
ara ad êlu$, ad qqebbe$ d$a ad d-tafev seg-i d ac’ara
teççev. Tteryel tufa rray iεoeb-itt, d$a texdem akken i s-
inna. Tger-it ar lmexzen deg yeswi ad yawi iri akken ad s-
tefrez i tuççit. Meεna mi yekcem Belεejjup $er daxel, yewwi
yid-es ta$enjawt akk d u$enja n wes$ar s tuffra ur s-faqent
ara i snat, ama d nettat ama d yelli-s. Imir yerra-tt i lmakla
akk d u$enni d yives.
Mi εeddan kra n wussan, Tteryel tluεa Belεejuî tenna-yas :
- A Belâejjuî a mmi : - sken-iyi-d tafettust-ik !
Netta imekken-as-d ta$enjawt n wes$ar. Akken i tt-teîîef,
teslef-as, tenna-yas : « A Belâejjuî, a mmi, d acu-t wayagi !
Mazal-ik ar tura teqqurev ! Tu$al tenna-yas :
- Awi-d mekken-ed taqejjirt-ik !
D$a netta imekken-as-d a$unja n wes$ar. Uh ! Dacu-t
way-a ! Ar tura mazal-ik tveεfev ! Snat ne$ qrad n tikkal,
mi s-tedla ad t-taf kifkif ur ibeddel ara mavi. Tu$al teqsed
ad t-teoo ddurt ad iεlef di îîmeε ad iêlu, ad irebbi tacriêt,
maca tikkelt-a tâeggen-as tenna­yas :
- Aql-i ad k-rnu$ ddurt, ama tqebbav ama tveεfev ard
tme–ççev.

­ 45 ­
Ëku-ya$-d tamacahut 

Akken i d-tezzi smana ivulen, $uzifen am leqrun, $ef sin n


idisan, win n lêir d win n tuggdi, win n lferê akk d win n
leêzen, win n Tteryel d yelli-s akk d win n Belâejjuî.
Tteryel twekkel Lunoa tenna-yas :
- Err i teccuyt, ftel sseksu, tessuff$ev-d Belejjuî tezluv-
t, cc$$el-it akken ilha d imekli. Ma d nek ad ruêe$ ad d-
necde$ xxwali-m ad meklen yid-nte$.
Lunoa truê tessuffe$-ed Belεejjuî si lmexzen, akken ad t-
tezlu. teooa-t di lqaεa si laεvil ad d-tenbeh tajenwitt-is.
- Txuû-ikem yiwet n lêaoa a Lunoa, is-inna Belεejjuî.
- D acu-tt ? i s d-terra Lunoa.
- D ticrav timelêanin. Ma teb$iv-tent ssne$ ad tent-
xedme$.
- Anda i tent-txeddmev ? I t-testeqsa.
Iwehha $er temgerî-is, inna-yas :
- Dagi !
Tenna-yas : S wacu ?
S lmus !
Seg-wakken i tt-yeεoeb lêal mliê, tefka-yas tafrut, tevreê-
as tamgerî-is, Belεejjuî ur ne$fil issuk deg-s in$a-tt, ilsa
lbus-is yu$al deg wemkan-is, isebb-itt am-wakken i
tettraou deg-s Tteryel.
Mi d-tebbev Tteryel d yinebgawen, Belεejjuî i tt-ilaben d
Lunoa di kul cci isterêeb akk yis-sen, u yelha-d akk yid-sen
akken ilaq. Nnan-as :
- Qerreb-ed ad tmeklev a Lunoa !
- Mi t-fukem a xwali. Tura ad d-lhi$ qbel yid-wen ad
wen-d-qedce$, i sen-irra Belâejjuî iheggan tiêilett deg-
uqerruy-is, isneεmel ad d-iffi aman, issentel iman-is, iruê
issenteê times i taffa tameqqrant n yes$aren illan deg
uzniq. Ger lawan tatteryult tamectuêt iεeqlen tiîî n nana-s
Lunoa, tenna-yas :
Tagi d tiîî n Nana Lunoa.
- Eçç a taεluvt ! I s-tenna yemma-s.

­ 46 ­
Ëku-ya$-d tamacahut 

Maca taweêciwt tamecîuêt tεawed-as-d i wawal-is s


leεyav, d$a sakkden-tt akk, imir faqen d tyita. Belεejjuî
iεezzem ad irwel, ifelfel azeggwa$ deg-wufus-is ittεeggiv
iqqar :
- Taylellis, taylellis ! Tteryel teçça yelli-s !
Tteryel tezvem fell-as, netta ireggel nettat tettabeâ-it,
nudan-d akk lêara vêan-d amzun leâben timqaqart.
Wiyav akk merra seg akken tteklen $ef Tteryel ad t-id-
teîîef, qqimen kan ttnezihen tsu$un-as kan s lebâid amzun
iîîef-iten bu berrak. Mi t-telêeq $er îîaq, tettef-it-id deg-
uvar, d acu netta ittεeggiv di$-en iqqar :
- Alala teîîef aéar, tâudd d avar ! T$il d ûûeê, d$a tserreê-
as. Irnir iveqqer-as ifelfel $er wallen, irwel iooa-tt
tettεeggiv di ûûiê u tettexbibiv di lqaεa, imir tteryulat akk
d iwa$zniwen illan akk din, éedmen-d fell-as, meεna imi
timest nni icâel tu$al d ajajiê meqqren tegr-ed gar-asen,
tga-d ééerb am lêiv, lhan-d akk yid-es ad tt-ssexsin, ma d
netta irwel-asen iruê.

Tamacahut-iw lwad lwad


Ëki$-tt i tarwa n leowad.
Uccanen ad ten-ixdeε Rebbi,
Ma d nekkni ad a$-yeεfu Rebbi.

Arrac ferêen-as i Belâejjuî i d-islken si ger lewêuc. Akka


tura Maâmuc nni i ten-iîîfen deg-ucebbub irwel. Ma d
nutni ad îîsen yerna ad roun. £as akka d az$al ad bbuêrun.

­ 47 ­
Ëku-ya$-d tamacahut 

Ixef wis sin

Afus n Zeooiga izgan i leqdic, igla ula s


uzeîîa. Ass-a imi t zad lehwa, texter axir ad
tkemmel i ubernus tger. Ma d cc$el n lexla yu$
lêal llan wid iruêen ad t-xedmen. Siwa Malêa d
Kukuc i yeqqimen akken ad s-kksent lxiq ne$ ad
s-rréent aqerru -is.
Deffir n uééeîîa la tjebbed nnwader trennu,
amzun d allal nni n lmusiqa i wumi qqaren s
tefransist « La harpe ».
I wakken, ad tessedhu iman -is, tcennu teqqer :

Aql’iyi gre$ azeîîa


Ur iga êed lemtel-is
Deg-s loehd deg-s lêeîîa
Deg-s rrqem s wazal-is
Deg tili icba lfeîîa
G-yiîij d ddheb s amecâal-is
W’ur t-neksib d l$elîa
I s-ye kkes sseâd aêlil-is
W’ad d-iûiê zzher -is iqva
Inn’as am rrezg n wul-is
G-unebdu ad t-yeg d taciîa
Deges abeêri-s tili-s
G-ccetw’i usemmiv ixva
D times-is d taduli-s

Nettat yesâan ta$uct ifazen, yerra fell-as ccn a d


lemâayen. Me âna ula ma temneâ i tyita n
ugeffur, u testenfeâ s lweqt-is s daxel n waxxam-
is, u nnig n way-a terna-yas icewwiqen, amas-is
d weârur-is, ttberriêen si âeggu. Maci am wass
mi meééiyet. Ih ! tazmert tameâzuzt. N ettat ib$an
lehna, tikwal tekkat ayaéiy s tussda $ef yicirqan
amzun ak ken teb$a ad d-terr ttar seg-es.

­ 48 ­ 
Ëku-ya$-d tamacahut 

Malêa d Kukuc illan tturarent i tlemmast n


t$er$ert, cihwant-ed Tamacahut. D$a qe rbent-ed
ar sett n-sent. Tenîeq ar $ur-es Ku kuch d
tamazwarut tenna-yas  : Ttitti. Ëku macah u.
Da$en. Malê a terna-d ûûut-is akken ad-yili way
b$ant.
Zeooiga i d-leêqen $er wanda akken -ni teêwao
aîas n tamawt akk d leâqel, am tin ileêêun $ef
wemrar, tenna-yasent-id : Maci tura.
Meâna tiêdayin ur tent-ye âoib ar a leo wab agi.
âawdent velbent-as ad sent-id-teêku. Ma d nettat
tenna-yasent :
Timucuha hatent-id deg-weârur-iw.
Nettat d ûûeê. Seg -wakken ikref weârur -is iûûeê
nezzeh. Ma d nutenti ttwalint kan leb$i n-sent,
mazal-itent ttûemmiîent fell-as. Kukuc i loiha
tazalmavt tejgugel-as tettêiliy-itt, teqqer-as  : a
ttitt a êebbu, êku macahu. Ma d Malêa tbed anda
i d-teâdel yid-es deg-u zeîîa, teîîef deg lexyuv,
tetts’ikid-itt si ger-asen, teqqer-as a se tti ttxil-
em, êku-ya$-d Tamacahut ! akken twala ilaq ad
tent-tbaâed ak ken ad yili wamek ar a teg ce$$el-
is, ne$ ma ulac ad te ssexûer de g uzetta-s, tenna-
yasent :
Yak d iri win ara d-iêkun timucuha deg-
wuzal !Ma ulac ad d-i sûâu iâyav.
D wagi kan i d ttawil i si te sâedday i man-is i
teggnatin am tigi. Akka i sen-teqqe r ula i
watmaten-nsent ne$ yessetma-tsent kul m’ar a tt-
id-qesden deg-wuzal $ef tmacahutt.
D$a imir nutni ad susmen. Ay’agi tewwit-id d
lwert $er yemma-s d sett-is is-t-id-iqqaren ass
mi meééiyet. Yerna luk an i seêsaben ciî uê kan,
amek ara tagg ad ad d-tesâu iâyav nettat illan d
tam$art ifuken merwa acêal aya tura. Meâna
baqi ttamnen deg-yiman n-sen ah at ad yu$alen d
iâyav ne$ ad d-sâun iâyav.

­ 49 ­
Ëku-ya$-d tamacahut 

D$a nitenti nnant-as :


Yyah !
Ihi fiêel i s-tenna Malêa.
Ihi fiêel. I s-terna Kukuc.
Meâna Malê a iêemlen akk ad téer, tu$al-as-d s
amesl ay-a, tenna-yas :
Acu$er ar a d-isâu iâyav win d-iêekkun timucuha
deg-wazal ?
Zeooiga tesla i usqerbeb akk d u siwel, maca ur
tefriz ara anwa i d bab -is si ûûut n ugeffur i d-
i$ellin d tirecracin.
£ur-em kan a Malêa w’id-isqerbuben.
I s-tenna Zeooiga.
Tqerreb Malêa $er tebburt tluâa  :
- Menhu ?
D nek. Imir tenna-yas Malêa i tt-iâeqlen  :
- Kcem-ed. Telli tebburt, ur s-yu$al ara uéekrun.
Lemmer is-yehwi ad tt-telli tebburt, ur te$liq
ara… ye âni Ïîawes $ur-es lexbar d akken tabburt
ur s-yu$yal ara uéekrun.
Lemmer is-yehwi ad tt-telli. Meâna teroa axir ar
tt-id-éren at wexxam, d wamek ar a tekce m. Tura
imi twala ittwanefk-as wezref, tekce m, tenna
âelxir fell-awen !
Σelxir el-lâafiya ! Mreêba. I s- d-terna Z eooiga.
Ad kem-iâu z Rebbi !
Σelxir a Nnana Ïîawes. I s-tenna Malê a. Σelxir
fell-am a Malêa tuêrict.
I kem a Kukuc ! Ur iyi-d-tenniv âelxir a Nnana !
Eh ! D$a teîîef tixfett n te$mart-is, tenna-yas :
Hatt-an fell-am !
Ma d Kuku c tettecmumuê kan mebâid, u
tettsikid-itt-id s lebâid deg-yidis. Amzu n akken
ma tessaked-itt-id qbala, tetteskikiv-itt s
imeslayen.

­ 50 ­
Ëku-ya$-d tamacahut 

Äni ur tessinev ara w’it-ilan wexxam agi? Ad s-


tiniv am yimi laâmer t-id-tke cmev, imi tbeddev
$ef-wemnar am tnebgiwt r-Rebbi. I s-tenna
Zeooiga s Uqeûûer.
Ad kem-i âuz Rebbi ! Lameân a ulamek ara nekcem
s ixxamen mebla ma nesîebîeb. Anda ér i$ w’ara
d-afe$, ne$ amek ar a t-id-afe$.
Ad t-id-tafev izzeî abernus. I s-d-terra Z eooiga.
Üûeêêa d lehna !
Ad kem-ihenni Rebbi !
Atan kem tufiv-as ixf-is.
Amek ihi ? Ass agi ugeffur, nni$-as ad fe rse$ kan
azeîîa. Meân a ur wale$ melmi ara t-fake$.
Ur qqar ara akk a. Qqaren-am at zik :
-Azeîî a igren ikkes, a llal-is ur ttayes.
£ur-em lêeq ih ! Meâna lukan am zik. Wama tura
ûûeêêa nni tameâzuzt ur d-teqqim ara. I s-tenna
Zeooiga ittkemmilen azizel n uyaziy.
Imir Ïîawes am tin i d-ittabhen, tenna-yas :
-Rou tura. U qbel ad ttu$. Ne$ ad iy’if at lêal, ar
ddeqal truê-ed walbâav n tlawin ad t-tawi wayen
akken i $ef d-âettbe$, u nek ad ttwali$ zdat-i
m’akken ar a t-tâelleq, ad iyi tevru am tin-a n
ifeggagen d ucebbav.
Amek ?
Amek !?
Tin d-iqesden acebbav, teçça-t. Tin d-iqesden
ifeggagen, tebbi-ten.
Qqaren -d: tella yiwet n tmeîîut truê ad d-temter
ifeggagen deg-yiwen wexxam. Mi tew wev, taf
llal n wexxam tesre s-ed acebbav rrif n l kanun la
tsett, ihi teârev-itt-id $er lmakla, tin-a tenna
bismilah ! tebda uççi. D$a imir tedha de g-wuççi
akk d uqeûûer, ar mi tettu akk mavi ifeggagen nni
i tt-yewwin ar din-a. Kra n lweqt mbe âd, truê
tmeîîut niven, tevleb-asen ifeggagen nni, fkan-
as-ten, tewwi-ten truê. Ma d tamezwar ut nni i
­ 51 ­
Ëku-ya$-d tamacahut 

wumi yeâoeb lê al mliê deg uqeûûer akk d wuççi,


te$fel deg-sen, awal ittaw-id awal tesâedda
taswiât meqqren. Akken i d-iêver ad tu$al s
axxam, temmekta-d ayen i $ef d-ter za, d$a
tenna-yas i-iêqa ad i yi-tefkev ifeggagen ma
wejden, fell-asen i d-ruêe$.
Llal n wexxam tenna-yas :
-Tewwi-ten tin akken i d-iruêen sgellin-a.
Tamattart n ifeggagen ibed-as wawal. Tufa d
akken te$lev iman-is. Ma d llal n wexxam tenna-
yas :
Tin d-iqesden acebbav teçça-t. tin d-iqesden
ifeggagen tewwi-ten.
Zeooiga tenneqneq d tavûa. U tenna-yas ad
m-ye âfu Rebbi !
Ijmaâin ! I s-d terr a i Ïîawes ibedden zdat-
es am tnelmadt nni i d-ikkren $er tfelwit. Ihi
tura efk-iyi t a$erbalt ma tella, ad yi-tt-t revlev i
tmeddit agi ad ferse$ leftil.
Ta$erbalt tella. Me âna ttxil-em m’ur tern iv
ciîuê. Cedhe$-kem aîas. Acêal aya ur neqqim
akken, $ as tâeddav-d ur tesmadayev ar a. D
tazwawvt kan, am ttikuk.
Ad kem-iâu z Rebbi. Ad kem icedhi lxir.
Wellah ula d nek ar kem-cedhe$. Amer ad teérev
acê al i yi-txuûev. Lameân a maçi di leb$i i
teqqim. D cc$$el i iêekmen.
Wwah ! Nek cedhe$-ke m. Kem tecedhav-
iyi. Meân a ad truêev, yerna ala teqqare v maci d
leb$i-m. Ihi d leb$i-w nekkini. Yerna meêsub
m’ur teftilev ara tura i ddqiqa agi kan, d$a ad
teqqimem i llaé dayen.
Qqim-e d k an tura ad m d-êku$ t amâayt ula d
nek.
Ihi hatah ! Ad rnu$ ciî ad am-d-sle$.
Ëku-d a Nna Zeooiga âzizen êku-d.
Ad kem-iâu z Rebbi !

­ 52 ­
Ëku-ya$-d tamacahut 

Fare z mellal

Qqaren -d tella yiwet n tmeîîut, telha akk,


d acu $ur-es yiwet n îîira. Teskidib-as i wergaz-
is deg-yiwen n umenqar. Mi d-iêver ad i fver ne$
ad ye çç imensi ad s-yini, âeddi-d a tameîîut ad
teççev, ad s-tini nek rwi$.
Ad s-yini ur ttkellix ar a aye xti, d acu i teççiv
akken ad terwuv, attah lmakl a zdat -i i tebba. Ad
s-tini  : dayen ççi$ fare z mellal. Imir netta ad s-
yini  : âni d farez mellal i s ar a-tbeddev. Äeddi-d
ayexti ad neçç lwaêid. Nettat ad s-tini nek d
farez mellal i y’issadren. Ihi yiwen n wass
iâezze m ad ikkes ccek agi ne$ yir taâadit agi i t-
iâewqen. Ikker-e d ûûbeê zik, inna-yas i tmeîîut-
is : Ass agi ad tedduv ar tmegr a.
Σeddi eçç fare z mellal-inem, ma d nek nawel-iyi-
d tiremt-iw ad ççe$, imir ad nekker ad nruê.
Tameîîut texdem i s yenna wergaz-is, u tedda
yid-es $er lexla. Mi wwven bdan cc$$e l n-sen,
akken-ni snat n swayaâ timezwura labas fell-
asen ur yelli i yellan. Rnan d acu i rnan tameîîut
issefcel-itt llaé. Tenîeq ar wargaz-is tenna-yas :
Ittêucu ben qumec ?
Inna-yas : ittêucu.
Tameîîut taâekkamt tettêucu s uqume c t ufa ciî n
talwit deg-ye$san-is. Me âna ciî acemma izad
deg-s llaé, têus akter, d$a tenîeq ar wergaz-is,
tenna-yas :
Ittêucu ben deg-yidis ?
I ttêucu i das-d-yerr a.
Tameîîut tkessel deg-yidis am tin ara ye steâfun,
tettêucu. Terna d acu i terna têus i llaé izaden
deg-s, tenîeq di$ s argaz-is tenna-yas :
Ittêuc ben yives ?
Inna-yas : - Ittêucu ih.

­ 53 ­ 
Ëku-ya$-d tamacahut 

Tameîîut tevleq iman-is am tin ara yeîûen d acu


ifassen-is ttêucun. Terna, têus i llaé izaden akter
deg-s, amek ar a texde m a ssi âqa. Me âna ttem
ttem tussa-tt-id ccuf a, tsu$ tenna :
- Anâaaaam !
D acu ! I s-yenna werg az-is i iâussen kan sani d
wamek ara teddu teqûiî. Tenna-yas, maci d keç.
D llal mm-$erbal i d-isteqsan fell-as acku
êebse$-as-t deg-wexxam. Tura ilaq-iyi ad ruêe$
ad s-tid-fke$.
Ruê ihi ruê, ad s-t-id- tefkev meqqer ad teftel,
icqa-kem. I s-inna wergaz-is.
Amek ihi !? i s-tenna nettat yebdan yakan tikli.
Tameîîut tebda tare jlit s axxam argaz-i s da$en.
Ad s-tiniv d timqaqert ileâben. D acu kan nettat
ur teér’ara. Imi mi teffe$ i te$$mart, netta ad d-
ilêeq, itbeâ-itt-id kan s tufra akken ad iéer d
ac’ ara texdem. Akken i d-tebbev s axxam, terfed
aceqquf akken ad d-t aggem irij ar toarett nni i s-
in-isawlen. Netta ifures taggnitt ikcem $er
udaynin yeffer anda ar a tt-id-yew âu, akken ad
tt-id inzeh akken ilaq.
Attan tu$al-ed s yirij, tecâel timest, ter ra îîajin
ad d-iêmu, imir tenna-yas :
D acu ik-ihwan a qelb-i ?
D taftatast akk d wudi.
Tâedda tedde m-ed isufar teêwao , t eârek-e d
taênunt-is i terra ar îîajin tebba-d tibbin nni
igerzen.
Tesres-itt-id $ef yiman-is, te çça ar mi terwa.
Imir tenna-yas :
Ad iûeêêi Rebbi wid ixeddmen ! Iûûe r timira
itteûren !
Argaz-is imir iffe$-ed di twafra-s u yenna-yas :
-Ah ya lukan ur d-tenniv ara akka, éri$ d acu
ara m-xedùme$. Imi i d-tenniv akka, ruê tselkev.

­ 54 ­
Ëku-ya$-d tamacahut 

Tikkelt-a d Ïîawes i yeîîfen taâe bbuvt-is


ittergigin i tevsa.
-Ad m-yeâfu Rebbi ! I s-tenna Ïîawes i wumi
mazal icye x uqemmuc seg wuneqneq.
Llah isellem-ek ! I s-terr a Zeooiga.
-Imi teb$iv ad yi -tmetlev $er llal mm-$e rbal agi,
yak te ériv-iyi nek ur am d-skadbe$ ar a. Kra i m-
d-nni$ d tidett. Ne$ t$ilev d llaâfu i yugi$. Ilha
wul-im lemer ufi$ ad ili$ am Lla Mer êuma. D
acu kan nek lmut xaîi, xic ! Cafuâa ! Ad xtire$ ur
ttmettrate$ ara am nettat.
-Anta Ll a Merêuma agi ? I s tenna Zeooiga.
Lla Merêuma d yiwet akken ifaqen i r raêa $ef
yiman-i s.
Amek ?
Tura ad m-tt-id-êku$.

­ 55 ­
Ëku-ya$-d tamacahut 

Seg-w ass mi temmut Merêuma,


ur ççi$ a$rum merquma.

Qqaren -d tella akk en yiwet n tmeîîut, m’a


teârek taênunt n we$rum, ur tt-tett’ara ar îîajin
imir kan, ne$ ad tt-têekker, ne$ ad tt-teg deg-
wemkan zeddigen ne$ ittwavemnen. Xaîi, meâna
ad tt-teoo deg wezniq i iyuéav d tyuéav d yefrax
nniven, ad negzen w’ad âefsen akk fell-as w’ ad
tt-neqben irkkelli, akk d ibeââac akken ma llan
ad tt-dermen, ad tt-jerven ak k, d ye mcac di$-en
ad tt-ge zren ad tt-xebcen ad leâben mer ra ye s-s.
Ma d nettat ad truê ar toir atin-is ad tqeûûer ala
ma teâya. Ad d-tennejme â s axxam, imir ad tsebb
taênunt nni. Mi d-yusa wergaz-is i lxudma. Ad
s-d-tefk ad yeçç u labas âlih. Akken-nni ar mi d
ass mui i temmut. Yerna d acu yerna, iâawed
zzwao. Ihi tameîîut agi-ines tis snat, tettagad
mliê $ef yiman-is, teqqer-as imi ar gaz agi-inu
izweo yak an, tewwi-yi-d ad âasse$ nezze h iman-
iw, ama deg tar da, ama deg-wusebbi, ama deg
wuserbi…, di kul cci ilaq ad âase$ iman-iw.
D tidett akken i tt-tenna, i txeddem. Ten$a iman-
is s leêker. A akken teêsen ad s-tini i wul-is
drus. Yern a ul’akken ur t âedd’ara. Imi argaz-is
mi-d-iwwev si lxedma, ad s tessers lqu t, ad d-
iddem tiêdert n we$rum, ad tt-ifelleq mbeâd ad
s-yini :
-Seg -wass mi temmut Lmerêuma, ur ççi $ a$rum
n Merquma !
Yak d$a t ameîîut taâekkamt ad teâweq. Ur teréri
d acu ara texdem. M’ ara texéer ar leqdi c-is ama
d tezdeg ama d ayen n iven dayen iger zen mavi.
M’ar a texéer ar lehdur n wergaz-is tettezzem
iman-is xila. Meân a akken ib$u yili lêal , azekka
nni ad tâas iman-i s akter n yivelli nni, tneqq
iman-is s leêker, ama d asebbi, ama d tezdeg,

­ 56 ­ 
Ëku-ya$-d tamacahut 

ama d aserbi, ar mi ula d Sselîan, ur yu -fara ad


s-xedmen am wak ken-ni. Meân a me skint, am
win iceîêen i wder$al. Imi netta argaz-is mi d-
ikcem, ad tqabel s wawal imelêen, ad s-d-
tenniwel lmakla, w’ad s-d-tsebb, ad d-iddem
taênunt nni ad tt-ifelleq, d$a ad s-yini :
Seg wass mi temmut Merêuma, ur ççi$ a$rum n
Merquma.
- Yak di$ tameîîut meskint ad tt-tekcem
tergagayt amzun akken d berru-ines i tugad i d-
iêevren. Maca yiwen wass teqqim tettxe mmim d
acu-t akk a we$rum agi n Merêuma i yife n akken
i$erman i d-tesebbay nettat ur nezmir ara ad d-
tsebb nnig n wayen i d-tsebb ar ass-e n. Tu$al
tufa-d ccufa, tenna-yas azekka ûûbeê mi iruê
wergaz-iw ar lxe dma ad steqsi$ tioiratin $ef
tmeîîut agi ines tamenzut, amek-itt, d wamek
tella, akken ad âerve$ ad tt-âende$, wissen imir
ahat ma sebbe$-as-d i wergaz inu aye n ad t -
iâeoben, ad ikfu fell-i yir awal. Akkenni i tt-
tenna. Azekka nni ûûbeê iruê wergaz-is, testeqsa-
tent-id akk $ef tmeîîut agi tamenzut id-ittcekkir
yal tiremt. Imir êkant-as-d amek i txedde m tekna
agi-ines ur d-telêiq saxxam, meân a tettekes-as
amk an-is ula ma temmut. Tin u$ur tebbev, ad s-
tini amek i iga usebbi n tmeîîut tamenzut n
wergaz-iw âni ? Tin-a ad s-d-teêku amek i
txeddem beddatt.
I lewwel nniqal tewhem kan.ar taggar a n ni tu$al
tumen. Mi d tu$al s axxam, te ârek taênunt i
teooa deg-wezniq i wid icedhan acêal taggnitt
am tin. Ur âeîlen ar a wven-tt-id, mi tt-
sexnunsen akk, kemlen-as aâr ak akken nniven.
Ma d nettat teffe$ ar toiratin-is tqeûûer ar mi
teâya, tezzi -d ar teênutt iâawden ula d lewûayef,
tsebb-itt.
Mi d-yusa wergaz-is di lxedma, am tâaddit-is

­ 57 ­
Ëku-ya$-d tamacahut 

tsellem-fella-as, tennawel-as-d lmakla, t efka-yas


taênunt nni n we$rum akken ad issisen, irfed-ed
wergaz taênunt mi tt-ifelleq izmumeg-ed imir
inna-yas :
- Se g-wass mi temmut Merêuma, ur ççi $ a$rum
n Merquma, armi d ass-a.
Imir tameîîut-is i t-id-iâusen mliê d acu ara d-
yini, tenîeq $ur-es s wurfan, tenna-yas :
- E yyah ! Wannag akka i têemlev a ake yxi ! Nek
kki$-tt i ccedda l-leêker, akken xedme$ ini$-as
drus, yern a ur âedde$ ar a, yerna ddima ttxeîîi$
kan d iman-iw. Tsetêeyrev-iyi. Wehme$ d acu-t-
we$rum agi n Merquma, i k-d-tsebbay Merêuma,
zi$ d a$rum neqben iyuéav i k-ixuûen ! Ihi imi
akk a a$bel deg-i.
Tikkelt-a ula d Malêa i d-ifkan t ameééu$t, tevûa-
d akken ilaq, am-w akken d-tevûa ula d Kukuc,
$as ur tefhim-ara af wacu, imeâna imi d-tevûa
weltma-s inîev-itt-id ujeooiv nni n tevûa.
-Atan ihi zi$ têekkumt timucuha deg-wuzal. Is-
tenna Malêa i sett-is.
-Ala tigi maççi d timu cuha. Tigi d timâayin. Is-
d-terra sett-is iêeûlen ciîuê di temsalt-a.
-D timâayin !D acu i d timâayin ?
-Timâayin meêûub d tiêkayin timecîaê.
-Ihi êku-yid timâayin. âeobent-iyi.
-Ala. Ulame k. Ne$ nni$-am d iri-itent deg-
wuzal.
-Ihi imi d ir-itent. Acu$er i tent-id-têekkumt kan
akk d Nnana Ïîawe s ?
-Ticki i win meqqren maâlic. Dir -itent kan i
imecîaê.
Ïîawes ifehmen di taggar a lmeâna n wawal
tenna-yas i Malêa i tt-id-isteqsan s tmu$li s :
- D tidett a Malêa.
- Ihi tura efk-iyi-d ta$erbalt nni a Nna Zeooi.
- Yirbeê.

­ 58 ­
Ëku-ya$-d tamacahut 

- Yirbeê tafev-t.
Ixef wis krav

Berra yiwen ur d-iggri ke cmen medden s


ixamen n-sen. Anwa ara ye qqimen ar usemmiv
agi i tt-iêekmen weêd-es di yal amviq. Avu
itthubbu irennu, ittruê akkin d wakka, am
weqjun yeûven. Ur iooi azniq wala t ajmaât, kul
cci idla-yas. Am win ittnadin ka n welbâav
meâna ur t-yufi ara. Ul ac win illan. Anwa ara
yilin di lweqt am wagi berra i wegris igeÄÄem
am lmus. Bexl af iqjan ittaran awal i wuccanen d
yiman-n sen. Ne$ tikwal ula i wavu agi ittâeddin
s zhir. Ne$ bururu m’ara ishuru « uuuu ! »
Wissen ib$a ad issexle â l$aci n taddart, ne$
yeb$a ad d-yernu aêric-i s $er war rac agi
icennun asefru bururu…
Ass-a ad s-tiniv iqres-ed igenni. I tenna Tunsiya
yemma-s n Kukuc i d-iqqimen af irebbi-s, law an
deg tetten imensi.
- Wellah ar tidett. I s-d-yerr a wergaz-i s irefden
ta$enjawt n seksu ar yimi-s s ufus-is i mbubsen,
ikersen, iççuren d ifeddixen d ijerriven si leqdic
ur nkeffu.
- Lêemdu Llah ! I yenn a s leâqel mi ifuk uççi -is.
D$a irfed abuqal n waman i $ef yenna :
- Bismillah ! I yenna Muêend mi yesw a abuqal
illem. Nnan as-d akk : Üaêa inek !
- Ad kken-iûeêêi Rebbi ! I sen-yerr a, u yesfev
aman i s-d-iqqimen $ef yiran n icenfiren-is akk
d ccla$em-is.
Ma d amcic ixmet kan. Yerke d am we m$ar nni
amusnaw ye âyan, me âna tidak-is ur tent yett’ara,
ticki i d-êvrent. Ma di te swiâin icban tigi d wagi
i d amkan-i s. Am wak ken i t-iqqar lemtel :
« êanun zanun, am wemcic nnig lkanu n. » D$a
netta akka, deg-wemk an-is i d-issas ger
­ 59 ­
Ëku-ya$-d tamacahut 

iâeggalen n wexxam qb ala rrif n tmes, innekmac


d yiman -is, idewwer taseîîa-s islufu-ye n i loiha
teyeffust n tâebbuî-is, iqme c allen-is, yiwet n
tmeéu$t ifka-tt ad t âas mliê m’ad d-iâeddi k a
u$erda ad t -ye çç, tayev ifka-tt i wat wexxam
merra, ne$ ahat isel mavi d acu i d ittwaêkun.
Kukuc i wumi teqerreâ ye mma-s ad truê ar baba-
s ne$ ma ul ac ad t-t âewweq, tura ittunefk-as
ttesriê ad s-tehder annect i s-yehwa.
- Ahaaa ! Ihiii ! Uuuu ! tettavsa tettkeâkiâ am
tewkilt mi tt-iskikiv tura atan itteb-itt deg-
weârur n tfettust-is, d acu s leâqel kan, u
yeqqer -as :

ççiw ççiw yaziv


Amellay ujeêniv
Iruê $er tala ad d-yaggem
Yerreé-as usaggem
Iqquqer-it-id usemmiv…

Nettat yufan iman-is s waî as deg-yise fra agi,


terna tevleb-as ad s-d-yawi ne$ ad s-d-icnu
wayev.
Yewwi-yas-d asefru nniven, yeqqer-as :

Ya êeooenoel ya meo oenoel


Tissekkrin êrurdent crurdent
Ar mi wwvent
Ar tala n Waâmar a
A âemmi Benyaziv
Efk-iyi taâellumt
Ad ssife$ tame$ra
Tame$ra n cerreqre q u Bureqreq
A bab n wa kkes wa.

Ula d Malha tern a-d ar yidis n baba-s ad s-tsel i


wsefru i d-ittawi umedyaz n wass-a. Qasi da$en

­ 60 ­
Ëku-ya$-d tamacahut 

illan nniqal iqqim kan isseêmuy netta d watma-s,


ikker-ed af yiman-is akken ad s-isel i wsefru
amelêan. D acu ul n-sen, ur ten-oo a’ara, ad
walin kan, ne$, ad slen kan. Me âna cennun-d
lwaêid yid-es, am terbaât n talilt, imi asefru agi
ssnent ula nutni, semdent ar tcixett zeooiga.
Maca ar $ur-es maci d cennu kan i tcen nu d acu
tturarent am umezgun.
Imi nutni ad sersen ifessan n-sen $er lqaâa ne$
$ef tgertilt, ma d nettat ad s-ten-tcennu.
Ula d netta Muêend issen-asen. Ticki i s-yehwa.
Ur s-teqqarev ara d win akken ittfeggilen
lemluk-is am yilef, ikersen tawenza-s ad s-tiniv
innu$ akk d medden. Zi$ tikwal ticki is-yhwa
izmer ad yu$al d aqeûûari.
Di teswiâin icban tigi ittu$al am-wegrud.
Ittu$al-it-id wul n wass m’akken iqqer i u$eddu
qaqa. D acu kan ass-a issen ayen ilhan d wayen
icemten. Issen ansi qqlent tlisa i leêwayeo. £ef
way-a ittafen iman n-sen warr aw agi -ines is-d-
izzin i merra, me âna netta d Kukuc k an u$ur
yerra lêetraf-i s. Tikwal ad tt-irfed ad tt-
isemâubbej, w’ad tt-iskikiv ad tettijiq am
ukurdiyu ger ifassen-is. Tikwal ad iêbes, ad tt-
yeoo ad s-d-tsel m’ara s-i cnu asefru i d-immekta
$er wakken i t-yessen meâlum. Meân a akken
ib$u yili lêal,ama izad ama ixuû, nettat tettwali-t
ddima ifaz. Am-wakken yeâoeb wiyav i s-d-izzin
s wecmumeê d yebru$en n tevûa, i sen-d-ittef$en
sya $er da, s umudu iffasen ar t ama n babat-sen
d wetmat-sen amzun akken illa d acu ara d-îîfen,
ne$ am yimi b$an ad seêmun ar uj ajiê n tmes.
Sêilifen rennun. Ttqerriben ttwexxiren, mebla
ma ijbed-iten ne$ iqereb-iten walbâav. Tura di$
attan teffer taâebbuvî-is d temgrevt-is mi tkakev
mezzaf i te$ruvin-is i tdewwer $ef ivarren n
baba-s i yettkemmilen deg-s askikev, u yeqqer -
as, - Aaah ! Aaah ! …Ye sres ivudan-is $e f yizireg
­ 61 ­
Ëku-ya$-d tamacahut 

n tejgutt n teârurt-is, i d-ifkan cbiha $er


tqeffilin n upyanu, i deg id-ttef$en yebruryen
ireqqaqen mavi n tevûa, iiih ! iiih ! atan tura di$
iooa-tt ad testeâfu s usefru n iven : ara s-d-icnu.
Wwet wwet a lehwa
Tisekkrin deg îîerêa
La sawalent aêiêa
I leânaya n sidi Yeêya²
Ruêet tura ad teîîsewt a tarwa ruêewt. I sen-inna
Muênd i warraw-is ur-d-ifn’ar a yives. Ma d
netta inneâtaben mliê di lxedma-s, s îîul n wass,
iruê ad isres i$san-i s ad steâfun, akken ad
yudum âe ggunni iseglanfen deg-es. Yer na netta
isâa-tt d taâadit geddac n iseggasen aya. S y-a
$er-da ad s-yini i welbâav : - Eîîes zik, e kker zik,
ma teb$iv ad tnefâev iman -ik. Maççi am wass mi
meééi. Tur a, d tallit ines nniven i d-ittmeslayen.
Meâna, $as akka ye âya , $as akka innudem am
wegrud ameqqr an, iâe dda qbel idla-yas i tebburt
n wesqif, ma te$leq, akken ad ikkes ccek ad
itêeqqeq, ma ulac ur s-d-ittrus ara yives.
« D tabburt i s-innan : -Err-iyi ad erre$ Lada. »
Akka i s-inna deg-wul-is. Imir inna-yasen
msadelxir ! Iâedda mbeâd ad isre s ti$eswatin-is,
ad rtiêent i uzekk a nni ûûbeê i lxudma i t -
ittraoun.
Ma d bab a-s Rabaê, iqqim issuse m Kan . Tikwal
ur ittembiwil ara mavi. Ad s-tiniv d b nadem n
wes$ar. Ula d nnadam ur s-d-ittrus ara ala ma
iruê yiv, yerna aze kka nni ad ikker zik. Yeâni
ula d Zeooiga qrib akken. £as te âteb maca, ives
ur s-d-iris ar a, mazal tezmer ad ternu. Abeâda
tura imi s de zzin iggerdan, ittêellilen deg-s
akken ad sen -d-tesmuceh. Imi babat-se n iééeâ-
iten-id am yizan, ar $ur-e s qb ala i d-r zan.
Tunsiya i d-ifuken tarda n igerwajen akk d
uheggi n wusu, terna tefka lâic i lmal, tezzi-d

­ 62 ­
Ëku-ya$-d tamacahut 

$er lkanun irremlen s iggerdan, akken ad tseêmu


ciî ifassen-is w’ ad teâfu cwiya sy-a ar d tu$al ar
tulma n tavuî : Meâna d acu n leâfu d acu n
useêmu ger iggerdan agi issekren éwic af uqerru
n sett-nsen akken ad sen-d-siwel Tamacahut ne$
snat. Lakin nettat ur nestuf’ara i teswiât-a, yern a
teb$a ad testeâfu, tenna-yasen :
-Ruêet ar jedd-n-wen, ad we n-d-iêku
Tamacahut. Mebla leâvil qerben ar jedd-n-sen,
velben-as ad sen-d-ismuceh. Netta ittlen daxel n
ubernus-is iîîfen amviq i te$mart rrif n lkanun,
isseêsab i kra n tmesal inna-yasen -d :
- Ur ssine$ ara timucuha a tarwa.
- Ye ssen. I sen-tenna sett n-sen i yeb$an ad s-
ten-tmekken.
Tessnev. Ëku-ya$-d ! Ëku-ya$-d !
Nniqal ssne$, tura ttu$-tent akk.
£as netta isneâmil ixva i way’agi, yeb$a ad irwel
i usuter n-sen, maca ur ye zmir ara. Imi nutni
ticki i ten-id-irsel af lêaoa, ur izmir êed ad sen-
ismeâreq. Nutni illan d iggerdan, tikwal m’ar a d-
cerven ta$awsa, cban ar ugellid ne$ awa$zen
m’ar a d-icrev deg-w albâav kr a. Teb âen-t ar mi i
yeqbel ad send-iêku Tamacahut. Dacu kan ula d
netta icrev fell-asen ad s-d-sefrun tamsefrutt
qbel. Nnan-as akk af tikkelt : Ih ! Neqbel.
Inna-yasen: -Amacahu !
Nnan-as akk : - ahu !
Lêeyyet yurew-ed lmegget, lmegg et yurew-ed
lêeyyet. D acu-tt ? D acu-tt ?
Cxecxen akk, imi i sen-d-tban, mezzaf tuâer. £as
ula ma Qasi illa d acu i yeb$a ad s-d yini wawal
agi d acu kan yug’ad d-immekti. Bexlaf Malêa i
yeér an tiririt n tuttra, acku te cfa fell-as mi sen-
tt-id-temla yumayen -a sett n-sen.
Tefreê dayen kan d$a nettat. Tenîeq-ed s zzux ar
jeddi-s i wumi tenna :
­ 63 ­
Ëku-ya$-d tamacahut 

Ufi$-tt-id.
Aha kan. I s-inna. Dda Rabaê s wezmumzg.
D tayaéivt d tmellalt.
Tenemmirt-im ! Tufiv-tt-id. Ihi tura slet-iyi-d ad
wen-d-êku$ Tamacahut.

­ 64 ­
Ëku-ya$-d tamacahut 

Lhiba n tsekkrin

Amacahu !
Ahu ! I s-d-rr an irkkel.
Amacahu ! Tamacahut-iw ad telhu, ad tevbeâ am
usaru.

Yiwen n wass deg-wussan n Rebbi, Ass mi tenîeq


ddunit, yiwen n wuccen yufa agglim n tfunast,
d$a iga yes-s tirkasin d timelêanin. Yelsa-tent.
Di mkul amk an anda iâedda, medde n merra
dehcen deg-sent.
At’aya iâe dda-d yizem zdat-es, ak ken kan t-
iwala, netta maççi kan ur ten-ixulef ara. Maca
sdehcent-ett akter n-sen tsebbavin timelêanin n
wuccen iberqen daxel n wallen-is. D$a din din
inîeq s useqviv $er-s inna-yas :
Tzemrev ad yi-d-tjibev tirkasin am tigi ?
Meâlum zemre$. D nek i tent-ittxivin mavi. I s-
irra wuccen. Maca agglim isse xedme$ i terkasin-
a ifuk-iyi. Win i yi-d-iggran iqqur aîas. Üafi ur
zmire$ ar a ad xedme$ yes-s. D acu ma yehwa-
yak awi-yi-d tafunast iqebban, ad tt-ne nne$, ad
tt-azu$, imir s weglim-is ad k-d-xive$ tirkasin
timelêanin. Yerna êûu di$-en, dakken skud
tafunast tqebba mliê, skud agglim-is ittimliê, u
tirkasin ad îîfent.
Izem ur yelli d aâezzam, ur ye$fil, ur yeâgiz,
iruê ttem ttem, ur iâeîîel ara yu$ al-ed s tfunast
iqebban nezzeh, i iâeoben xila uccen i s-innan :
- Ah ! Tagi d lêao a iger zen, deg-s aksu m ilhan,
agglim ilhanù. Ijelleb yize m $ef tfunast i n$a-tt, u
yegze m-ed deg-wegglim-is azal ar a d-ikfun i
tyuga n terkasin, imir inna-yas wuccen :

­ 65 ­ 
Ëku-ya$-d tamacahut 

- Tura iqqim-i yi-d kan, ad yi -d-t awiv tisegnit


akk d lxiv.
Izem ir$an d leqher $ef terkasin, iruê i zreb, ur
iâeîîel ara yu$al-ed s tisegnit d lxiv i imud i
wuccen axeggav n terkasin timelêanin. I s-
innan :
- Ihi tura vleq iman-ik akken ilaq. Abeâda
ivarren-ik. Akken ad k-d-îîfe$ lqis n-sen.
Izem ixde m ayen akk s-inna wuccen, iqebren
$ur-es s tisegnit. Icuk -it ar tqejjirt akken ad
iêer, amek ara iêus yize m akk d wacu ar a
yexdem. Ur k-iqriê ar a. Nni$ ? Yerna icqa-k ad
tûebrev ciîuê, i wakken ad îîfent fella-ak
terkasin-a. D$ a imir uccen ibda axivi s ufella n
iqejjiren n yizem ittinéin si ûûiê n tisegnitt d lxiv
ikeççmen itteffe$ deg-weglim-is.
Ur ttaggad ara. £as ma tura iqre ê-ik ur
tettâeîîilev ara ad tertiêev w ad tcebêev.
Ur iâeîîel ara wuccen ifuk axivi. Inna-yas imir i
yizem:
- Tur a, dayen. Isellek cc$$el. Ruê vleq dihin i
yiîij, abeâda ivarren-ik ilaq ad ten-ilêeq nezzeh,
i wakken irkasen-ik ad kkiwen bifih, u ûûiê ad
ak-ikke s.
Izem ixdem akken i s-inna wuccen. D ûûeê aglim
n yerkasen-is ikkaw. Maca ûûiê ur ikkis ara.
Yerna, mi ye ârev ad ikker, ad i$li. Yu$al ifeq d
akken d temxazabit i s-iga wuccen. Izâef ifqeâ
dayen k an. £as akken tuâer -as tnekra, meâna
deg-wurfan, iga tab$est, irfed cciî imen-is,
ijelleb $ef wuccen, ur t-id-iîîif ara. Imi a$ersiw
uêric iâus iman-is. U yettke ccix fell-as, yeqqer-
as :
- Ih ! Ur i yi tettqadarev ara dayen ! Akken ifuk
ttmesxir d ukeccex deg-yizem, ivelqen am
uceîîiv

­ 66 ­
Ëku-ya$-d tamacahut 

di lqaâa s ûûiê d nnaze â, i âedda idde m aksu m


iruê iooa-t.
Izem iggr a-d izâef d axeûûer , iûûeê d leqher.
Ivreê ivarren-is $er yiîij ivmeâ da$en ddwa deg-
es, meân a imir i tzad akter lmeêna. Simmal
nejven yerkasen -is ar mi ur izmir ara mùavi ad
iûber.
Kra n lweqt mbeâd, hatent snat n tsekkrin
âeddant-ed s yen -a qerbent ar yizem, nnant-as :
- D acu ik-yu$en a yizem ?
- Qerbemt-ed ciî. I sent-yenna.
Qerbent tsekkrin $ur-es, êekrent nezzeh tawa$it
iûûaren yid-es, nnant-as :
- D acu i k-ixedmen akka ?
Iêka-yasent-id taqûiî i s-ixedmen wuccen, d
wamek id-iggr a de g yir liêala. Imir ivle b-asent i
tsekkrin agi irgagin si lmu$ivat lemâawn a.
Meâna nutenti, $as i$av-itent, ugadent ad tent-
yeçç. Cervent fell-as ad sent-iggal, ur sent-
ixddem kra n verr.
Izem i âuhed tisekkrin, ur sent-ixedde m ula d
acemma. Nitenti imir, ruêent u$alent-ed, wwint-
ed aman eg-wuqemmuc nsent i sendayent $ef
ivarren n umejruê. Akken-ni acê al n tikkal ar mi
revben yerk asen-is, sne srent-ed s l emêadra
lexyuv d weglim iêeûlen deg-s, imir a$ersiw
amaru z tu$al-it-id tlelli ivarren-is. Weûûan-t-ett
tselakin-ines, ad ibaâed $ef yiîij ad iruê ad iqqim
i tili. Ixdem ay’agi ar mi iêla, inna-yasent :
- Ruêemt, fki$-akkent lhiba-w di ûûut n kkent.
D$a ay’agi seg-wass-en iqqim-ed akken -nni. Kul
m’ar a tafeg tsekkurt, win ara s-islen, ad i$il d
izem i ireâden.

Tamacahut-iw lwad lwad


Ëki$-tt-id i terwa l-lowad

­ 67 ­
Ëku-ya$-d tamacahut 

Uccanen ad ten-ixdeâ Rebbi


Ma d nekkni ad $-ye âfu Rebbi.

- Üaêit a jeddi ! rnu-ya$-d tayev. I s-inna Qasi.


- Ih. Rnu-ya$d-d tayev. I s-nnan da$en wiyav.
- Ad wen-d-êku$ taqûivî n tsekkurt d tayaéivt ?
- Ëku-ya$ -tt-id.

­ 68 ­
Ëku-ya$-d tamacahut 

Tayazivt akk d tsekkurt

Amacahu !
Ahu ! i s-nnan
Tamacahut-iw ad telhu. Ad tevbeâ am-usaru.

Di zzman aqdim aqdim, ass mi ddu nit akk


tneîîeq, tella yiwet n tyazivt i d-tekcem tekti
tajviî, seg-yimi teâya si temâict i deg tella,
temcict di t âecciwt i d-iêud ééerb s lqerb. Ihi
teb$a ad truê ad tidir tudert tedder tsekkurt i seg
tusem, i s-d-ifkan aqriê useqviv.
Imi maci d amenni kan i d-tenna ay’agi, t âezzem,
truê, tnuda-d $ef Llala-s di teégi, ur tâeîîel ara
tufa-tt-id, tenna-yas:
- B$i$ a tasekkurt âzizen, ad ili$ yid-em xerûum
kra n wussan , akken ad issine$ amek te ttidirev,
w’ad u$ale$ ad ttidire$ ula d nekkini am kem.
Aqli-i-melle$ di temâict-iw iqnen ddima ar
leânaya n wemdan, i yi-serwan ddiq welxiq,
iêermen fell-i ula d ciî n tlelli.
- Maççi d tugin ara m-aggi$ ad tiliv yid-i a
tayazivt âzizen. Me âna ur wala$ ad tizmirev i
temâict ittidire$. Am-wakken di$ ad iyi-yaâer
akken ad m-d-fke$ ayen akka d-tvelbev kem id-
ikkren, i d-igman, i d-itturebban s ttrebga n îîir
n wexxam, s tudert n uneêjub.
Meâna tayazivt yumen tezmer , ur teêbis asuter
deg îîir n lexla, akken ad s-d-tmud tikli
tamaynutt i ter$eb acêal. Ula d nettat tasekkurt,
tu$al teqbel, msefhament ad d-tili tdukli ger-
asent.
Akken kan d-zzint snat n ledwar fella-asent,
tayazivt telmed geddac n t$awsiwin $er terfiqt-is
i tettâanad simmal. Abe âda tikli, m’ar a tetteddu,
tettecrurud, ur s-teqqarev ara akk d tin akken i
teddun s uskider. Maca ass mi i d-ibda usemmiv

­ 69 ­ 
Ëku-ya$-d tamacahut 

deg-wass akk lab as fell-as tleêêu, têebbek, si


lêamu n leqdic d umbiwel ur têus ara i teswiât
akken d-ye$li yiv, ar law an n yives, tasekkurt
te$za amruo tebrek daxel-is, teîîes di laman. Ma
d tayazivt ur nessin ar a akk ay’agi, mi t eârev ad
tâaned, tufa ur tezmir ar a, ihi tensa i usemmiv, i
wegris d luluf n tikkal. Tesâedda iv $$ezzifen am
lqern si leâtab d nndama. Ar mi tendem mavi ula
$ef wass mi teooa tazde$t-is tamenzutt.
Azekk a nni ûûbeê zik, tenna-yas i terfiqt-is
bqaâlaxir. Tu$al ar terdast nni anda akken
tettidir zik-is. Me âna mi tewwev $er wid nni akk
i n-t-teooa, tevêa-d tettu tikli nni n-sen. Nettat
iwulfen s îîul n lechur tikli n tsekkurt, t ikli nni-
ines n tyazivt teâerq-as, i wis mertayen tuâer-as
tudert d wid ukud tettili.
U nnig n waya terwa lqub, d ukeccex fe ll-as. La
s-qqaren akk :
- « Teb$a ad teêfev tikli n tsekkurt, teâr eq-as tin
n tyazivt. »
- Rnu-ya$-d tayev a jeddi. I s-tenna Malê a.
- Ala ! Ass-a iâum wayen i wen-d êki$. Ruêet ar
sett-n-wen ad wen-d tawi albâav n tmel êanin. I
sen-inna wem$ar s tevûa, ixerzen Zeooiga s
tmu$li nni i deg-d-te$ra : Eîîef i kem-itta$en,
atan rri$-d ttar-iw deg-em.
Arrac am-win i sen-d-ibran s lastik.
D awal i iâeîlen fell-asen i zzin i sett n-sen, s
usuter n tmacahutt ur nelli d asuter, imi, ad sen -
d-teêku bessif fell-as.
- Ihi am-wakken tu$em tanumi, dayen te éram, ad
d-tessefrum qbel temsefrut.
- Ih ! I s-nnan akk af tikkelt.
- Ihi afet-ed, lukan maççi d qab qab akk d îîab
îîab, ad êewse$ tuddar d tâerqab.
D acu -tt ? D acu -tt ?

­ 70 ­
Ëku-ya$-d tamacahut 

I tikkelt nniven ters-ed tsusmi, ar mi luk an ad d-


iâeddi yi zi, ad teslev ula i weêbak n w afriwen-is.
Acêal d$a netta i yelha umeyyez di tsusmi agi !
Maca lêir ur ten-iooi ara ad rekden.
I me yzen ur meyzen ar a. I d-nnan ur d-nnan ar a.
I d-ufan, ur d-ufan ara.
Ar mi âyan squnéen merra. âebban i tâebba
ddunit, d wamek imir tûaê iten-id tmacahut ad s-
slen.

­ 71 ­
Ëku-ya$-d tamacahut 

Taoo alt akk d Tteryel

Tenna-yasen tem$art :
Amacahu !
Nnan-as akk : Ahu !
Tamacahut ad telhu. Ad ti$$zif am usaru.

Tella yiwet n taooalt i d-iooa wergaz-is s


ssebâa n tullas. Ihi meskint terwa-tent, terwa
agejdur d weqriê di yir taswiât i s d-i nnulfan.
Teçça agglim-is si leqdic n wexxam d win n
lexlawi. Si leqdic n wass d win n yiv. Si lxudma
n yiman-is ar win n medden. Lêaûu n tecteq
rraêa ad tt-taf. Me âna awi-d ad tili lxudma i s
ara d tessi s tileqmatin i s-ar a d-tesker yess-is
timeéyanin di leâmer.
Am tâaddit-is tis snat i twulef s nnig n useggas,
si leâéir ar d iruê yiv, u yal tikkelt d acu u$ur
ccuden ifassen-is s leqdi c, ass-en d aéeîî a i tger i
wumi tettkemmil. Tameîîut meskint wehd-es,
yessi -is akk îîsent, bexlaf lmeûbeê akk d lkanun
iceâlen, i yellan d imw ansen-is. Amer tufi ad
teîîes ula d nettat. Me âna ur tt-id-iûûeê ar a
way’ agi.
Cciî ace mma, attaya Tteryel t âedda-d s y-en, mi
twala ar wexxam n taooalt îîeyya d$a tevmeâ,
tenn-yas : A$ah ! Meqqer akka ad yili way-en ara
ççe$. Tqerreb $er tebburt, tufa-tt ur te $liq ara,
tettu-tt tmeîîut meskint. Tesîebîeb Tteryel s
yisem n tnebgiwt Rebbi i wakken ad tsi$ laman i
bab n wexxam.
Tameîîut tekker-ed ar $ur-es, tenna-yas :
- Mreêba yisem a yemma tam$art.
- Ad kem-iâu z Rebbi. Aql-i usi$-d s lbeâd, ur
éri$ sani ara rre$, i wudem n Rebbi sens-iyi.
- Kcem a ye mma tam$ art, kce m. Ah at telluéev ur
teççiv ar a. Ad m-d-nniwle$ ad teççev.

­ 72 ­ 
Ëku-ya$-d tamacahut 

- Lêemdu lilah ççi$. Nek d abrid kan i yugade$,


ur zmire$ ara ad t-ke mle$ i îîlam agi, amer
lewêuc ad iyi ççen.
- £ur-em lêeq. Qqim axir-am da $ur-i.
Tteryel maççi kan te stamen t aooalt d akken d
tinebgit r-Rebbi i tella, maca tella-yas-d
lemwansa, yern a tefka-yas-d afus n t al elt deg-
wuéeîîa. D acu k an tammumact agi id-ifka
webrid, yuâer-as ad tesser ked lêir-is, ne$ ad
teffer tiêilett-is imi lweêc nni illan deg-es, al a s-
d-issutur simmal tiggerdatin nni iîîûen i
te$$mart akken ad tent-ye çç. Mi tent-tessakke d s
wallen-is iceâlen, iberqen, ad temceê i cenfiren-
is, s uveqqer n ijeddayen n useqviv, i si tessebzeg
acê al t-tikkelt aéeîîa.
Llal n wexxam ifaqen taggar a nni d acu i tella di
tilawt-is tnebgiwt agi Rebbi, temmut ar daxel-is
si lxuf. Maca ur d-tesbeggen ar a, tnuda-d di
lmux-is d acu i s ar a tsellek iman-is d ye ss-i s
deg-s
Tenîeq $ur-es, tenna-yas :
- Uuh ! Eççant-i yi telkin. Siwa times kan ara yi-
menâen deg-sent.
D$a teddem-e d asafu, teww-it ar weârur-is,
tkemmez-it yes-s, meân a s loiha ur ner$’ara.
- Ula d nek. I s tenna Tteryel. £ur-em kan mud-
iyi-d asafu. Tameîîut ur te$fil ara, teddem-ed
asafu ir$an aîas tefka-yas-t.
Tteryel tewwi-t ar nnig uqerru-s, akken ad
tekkmez aârur-is, ur tuêtam, tessenteê times
deg-es, ikker ujajiê imir kan annect n leâoeb,
tekker truê d tarejlit d wahruêu, tettnadi $ef
waman ar mi i d-tufa amdun, tdeqqer iman-is ar
daxel, texsi imir tmes, ma d nettat te$req
temmut.

­ 73 ­
Ëku-ya$-d tamacahut 

Tamacahut-iw lwad lwad


Ëki$-tt-id i tarwa n leowad
Uccannen ad ten-ixdeâ Rebbi
Ma d nekkni ad $-yeâfu Rebbi

­ 74 ­
Ëku-ya$-d tamacahut 

Inzan

Am$ar icihwa-d lexrif, tazert werεad d-tefruri


Tettarguv lexrif di lyali
Xdem jaja ad teççev bbabba
Ur d-ittak ugudu lexrif
Err-ed aqirquc deg-yimi n ta$avt
Illa am-wumenzu n lexrif
Faqen warrac d ini$man
Am tneqqlett n webrid, win iâeddan ixerref.
I iga weêbub ar imeçç, îîef-itt-id a aqudmir
Mi m-nni$ ad nessemnenni, tenniv-iyi : Mazal itran deg-
yigenni. Ma d tura d tarecract ula ad nini.
Tazzert tekfa, lettbuq εelqen
Win icedhan ini$man ad ten-id-ittader
Inna-yas wuccen : « Aw’ufan lexrif xerfayen, anebdu
yuma- yen, ccetwa εamayen »
Axxam mebla tem$art, am wurti meb$ir tadekkart.
Bu yiles, medden akk ines.
Ulac i yelhan nnig yiles. Ulac i s diri nnig yiles.
Iles aéidan, iteîîev tasedda.
Iles aéidan, itteg abrid di lebêar
A yiles illan d leêlu, d acu i k-yerran d lqares
Loerê iqqaz iêllu, yir awal iqqaz irennu.
Awal ma wezzil yefra, ma $$ezzif ad d-yarrew kra.
Awal qbel ad tiniv, tmelkev-t, mi t-tenniv imlek-ik.
Tin iqesden acebbav teçça-t, tin iqesden ifeggagen tewwi-
ten.
Yir lâebd am yir $erbal. M’ur t-tseqerbebev ara ur ifettel
ara.
Seg-wass mi temmut Merêuma, ur ççi$ a$rum merquma.
Iqemmec-as tirkasin.
Tenna-yas tyaéivt, w’in ijerben tasa ad yens anida nensa.
Tenna-yas tin yesâan sebâa n tullas : ma zewoe$ ad d-
qqle$, ma mmute$ ad d-qqle$.
Amayaf, amayaf. W’ixedmen kra ad t-yaf.

­ 75 ­ 
Ëku-ya$-d tamacahut 

Anzi wis 3 kkse$-t-id seg wedlis Sagesse populaire


Tiqqnaé

1)-Taqerrumt m sebâa tafliwin


2)-Taqejmurt nnig n lkanun
3)-Tafezimt-iw l-lmerjan, $ef ur tezzin yizan
4)-Tesεa afriwen ur tettafeg, tesεa ayefki ur tetteééeg
5)-Tacelfuxt deg-yimi n tqeccutt
6)-yella d netta, yu$al d nettat,yu$al d netta
7)-Aâerqub-iw n wes$ar, zzerriâa-s d amesmar
8)-Iruê i$il i$il, yu$al i$il i$il.
9)-Ileâeb ccîara, ittdeqqir rbeê, ijemmeâ lexûara.
10)-Walant-ett snat, ddmen-tt âecra, içça-tt yiwen.
11)-Ibed i tizi, issawal a zizi
12)-Wvent ar ye$zer sevêant
13)-Yemma jidda mm ijerbuben ivarren-is ur $umen.
14)- Am yisem-is am ûûifa-s
15)- Sin bedden, sin cdedden, yiwen ger-asen ittedden

Tiqqnaé uîîun wis 2, 5, 10 kkse$-tent-id deg udlis


TIMSEÄRAQ n Drifa KHALIFA
Taqnuét tis 11 kkse$-tt-id deg udlis INZAN n ATTAB Said
akk d AMRANE Salem

­ 76 ­
Ëku-ya$-d tamacahut 

Tireémi (Tifin n tiqunaé)

1)-Aqerru n wemdan
2)-Tam$art
3)-Irij(timest)
4)-Taneqqlett
5)-Tabexsist
6)-Aqirquc,tabexsixt, ini$em
7)-Ayaéiv
8)-Aqerdac
9)-A$erbal
10)-Taggella
11)-Uccen
12)-Tisebbavin
13)-Tayazivt
14)- Temellalt
15)-Azeîîa

­ 77 ­ 
Tiérigin n Usqamu Unnig n Timmuz$a
Editions du Haut Commissariat à l'Amazighité
‐o‐O‐o‐

Collection “Idlisen-nne$”
01‐ Khalfa MAMRI, Abane Ramdane, ar taggara d netta i d bab n
timmunent, 2003 (Tasuqelt Sebdennur ËAO SASID d Yusef
MERRAËI )
02‐ Slimane ZAMOUCHE, Uvan n tegrest, 2003.
03‐ Omar DAHMOUNE, Bu tqulhatin, 2003.
04‐ Mohand Akli HADDADOU, Lexique du corps humain, 2003.
05‐ Hocine ARBAOUI, Idurar ireqmanen (Sophonisbe), 2004.
06‐ Slimane ZAMOUCHE, Inigan, 2004.
07‐ S. HACID et K. FARHOUH, Laûel ittabae laûel akk d : Tafunast
igujilen, 2004.
08‐ Y. AHMED ZAYED et R. KAHLOUCHE, Lexique des sciences de la
terre et lexique animal, 2004.
09‐ Lhadi BELLA, Lunoa, 2004.
10‐ Antoine de St EXUPERY, Le Petit Prince, 2004 (Tasuqelt Ëabib
Allah MANÜURI, Ageldun amecîuê)
11‐ Djamel HAMRI, Agerruj n teqbaylit, 2004.
12‐ Ramdane OUSLIMANI, Akli ungif, 2004.
13‐ Habib Allah MANSOURI, Amawal n tmazi$t tatrart, édition revue
et augmentée, 2004.
14‐ Ali KHALFA, Angal n webrid, 2004.
15‐ Halima AIT ALI TOUDERT, Ayen i $‐d‐nnan gar yetran, 2004.
16‐ Moussa OULD TALEB, Mmi‐s n igellil, 2004 (Tazwart : Yusef
MERRAËI)
17‐ Mohand Akli HADDADOU, Recueil des prénoms amazighs, 2004.
18‐ Nadia BENMOUHOUB, Tamacahut n Bas$ar, 2004.
19‐ Youcef MERAHI, Taqbaylit ass s wass, 2004.
20‐ Abdelhafidh KERROUCHE, Te$zi n yiles, 2004.
21‐ Ahmed HAMADOUCHE, Ti$ri n umsedrar, 2004.
22‐ Slimane BELHARET, Awal $ef wawal, 2005.
23‐ Madjid SI MOHAMEDI, Afus seg‐m, 2005.
24‐ Abdellah HAMANE, Merwas di lberj n yiîij ‐ aêric I, 2005.
25‐ Collectif, Tibêirt n yimedyazen, 2005.
26‐ Mourad ZIMU, Tikli, tullisin nniven, 2005.
27‐ Tayeb DJELLAL, Si tinfusin n umaval, 2005.
28‐ Yahia AIT YAHIATÈNE, Favma n Summer, 2006.
29‐ Abdellah HAMANE,Merwas di lberj n yiîij ‐ aêric II, 2006.
30‐ Lounes BENREJDAL, Tamacahut n bu yedmim, 2006.
31‐ Mezyan OU MOH, Tamacahut n umeksa, 2006.
32‐ Abdellah ARKOUB, Nnig wurfan, 2006.
33‐ Ali MAKOUR, Ëmed n ugellid, 2006.
34‐ Y. BOULMA & S. ABDENBI, Am tmeqqunt n tjeooigin, 2006.
35‐ Mohand Akli SALHI, Amawal n tsekla, 2006.
36‐ O. KERDJA & A. MEGHNEM, Amawal amecîuê n ugama, 2006.
37‐ Ali EL‐HADJEN, Tudert d usirem, 2006.
38‐ Hadjira OUBACHIR, Uzzu n tayri, 2007.
39‐ Djamal BENAOUF, Di tmurt uâekki, 2007.
40‐ Akli OUTAMAZIRT, Targit, 2007.
41‐ Mohamed Salah OUNISSI, Tametna n umenzu, 2007.
42‐ Ramdane ABDENBI, Anagi, 2007.
43‐ Ramdane LASHEB, Ccna n tulawin $ef îîrad 54/62, 2007.
44‐ Said CHEMAKH, Ger zik d tura, 2007.
45‐ Said IAMRACHE, Timenna n Saâid Iâemrac, 2007.
46‐ Mohamed MEDJDOUB, Baba Carlu, 2007.
47‐ Nadia BENMOUHOUB, Tafunast igujilen, 2007.
48‐ Ali MOKRANI, Agama s tugniwin, 2007.
49‐ Fatma ELKOUCHA, Tamedyazt n Yasmin, 2007.
50‐ Naima HADJOU, Amennu$ n tudert‐iw, 2007.
51‐ Hocine LAOUES, Gar umqadmu d umnelti, 2007.
52‐ Omar KHAYAM, Rubaâiyyat, 2007 (Tasuqelt Sebvella ËAMAN)
53‐ Ferdinand DUCHENE, Tamilla, 2007 (Tasuqelt Ëabib Allah
MANÜURI )
54‐ Slimane ZAMOUCHE, Agellil akk d ineffuten yelhan, 2007.

Actes de colloques
‐ Actes des journées d'étude sur « La connaissance de l'histoire de
l'Algérie », mars 1998.
‐ Actes des journées d'étude sur « L'enseignement de Tamazight »,
mai 1998.
‐ Actes des journées d'étude sur « Tamazight dans le système de la
communication », juin 1998.
‐ Actes des journées d'étude sur « Approche et étude sur
l'amazighité», 2001.
‐ Actes du colloque sur « Le mouvement national et la revendication
amazighe », 2002.
‐ Actes du colloque international sur « Tamazight face aux défis de la
modernité », 2002.
‐ Actes des séminaires sur la formation des enseignants de
Tamazight et l'enseignement de la langue et de l'histoire
amazighe, 2003.
‐ Actes des stages de perfectionnement pour les enseignants de
tamazight, mars 2004.
‐ Actes du colloque sur « Le patrimoine culturel immatériel amazigh»,
2006.
‐ Actes du colloque sur « Le libyco‐berbère ou le Tifinagh ; de
l'authenticité à l'usage pratique », 2007.

Revue « Timmuzgha »
Revue d'études amazighes du Haut Commissariat à l'Amazighité :
N° 01, avril 1999, ‐‐‐‐‐ N° 18, mai 2008.

Autres publications
‐ Chafik MOHAMED, Aperçu sur trente trois siècles de l'histoire des
imazighènes, 1997.
‐ Annuaire des associations culturelles amazighes, 2000.
‐ Idir El‐Watani, L'Algérie libre vivra, 2001.
‐ Mohand Oulhadj LACEB, La phonologie générative du kabyle :
l'emphase et son harmonie. Tome 1, Histoire et
fondements d'un débat argumentaire, 2007.
‐ Mohand Oulhadj LACEB, La phonologie générative du kabyle :
l'emphase et son harmonie. Tome 2, Analyse et
représentation phonologique, 2007.
‐ Collectif, Mouloud FERAOUN, Evocation, Actes du Colloque, 2008.
‐ Catalogue des publications du HCA.

Consultings
‐ Kamel BOUAMARA, Nekni d wiyiv, 1998.
‐ Mouloud FERAOUN, Ussan di tmurt, 1999 (Tasuqelt Kamal
BUAMARA)
‐ Nora TIGZIRI ‐ Amar NABTI, Etude sur « L'enseignement de la langue
amazighe : bilan et perspectives », 2004.
‐ Iddir AMARA, Les inscriptions alphabétiques amazighes d'Algérie,
2006.
‐ Kemal STITI, Fascicule des inscriptions libyques gravées et peintes
de la grande Kabylie, 2006.
‐ Mohand Akli HADDADOU, Dictionnaire des racines berbères
communes, 2006/2007.
‐ Abdellah NOUH, Glossaire du vocabulaire commun au Kabyle et au
Mozabite, 2006/2007.
‐ Sadaq BENDALI, Awfus amaynut n tutlayt tamazi$t, 2007.
‐ M'hammed DJELLAOUI, Tiwsatin timensayin n tesrit taqbaylit,
2007.
‐ Kamel BOUAMARA, Amawal n tunu$in n tesnukyest, 2007.
‐ Moussa IMARAZENE, Manuel de syntaxe berbère, 2007.
‐ M'hammed DJELLAOUI, Tiwsatin timensayin n tmedyazt taqbaylit,
2007.
‐ Moussa IMARAZENE, Timâayin n leqbayel, 2007.
‐ Nora BELGASMIA, L'expression écrite en tamazight, 2007.
‐ Mouloud LOUNAOUCI, Projet de création d’un Centre de
terminologie amazighe, TERAMA, 2007.
Cet ouvrage est publié dans le cadre de la collection
“Idlisen-nne$”
Initiée par la Direction de la promotion culturelle du
Haut Commissariat à l'Amazighité

© Tous droits réservés

Conception et PAO :

Déprt Légal : 274­2006


ISBN : 9961­789­44­X
Achevé d'imprimer sur les presses de
Les Oliviers
Tizi­Ouzou
Tel : 026­21­07­19
Fax : 026­21­95­40

Anda mungkin juga menyukai