Yttrande

Regeringskansliet, Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm

2007-10-12 Dnr 2007:02358

Yttrande ver betnkandet Tydliga ml och kunskapskrav i grundskolan SOU 2007:28

Dnr U2007/3555/S

Sammanfattning Skolverket tillstyrker i huvudsak utredningens frslag rrande struktur fr grundskolans kursplaner. Dock br principerna fr konstruktion av och relationen mellan ml fr undervisningen, huvudsakligt innehll och grund fr bedmning/kunskapskrav nrmare preciseras. Skolverket stller sig tveksamt till anvndande av begreppet huvudsakligt innehll och freslr istllet centralt innehll. Skolverket tillstyrker utredningens frslag om att erstta dagens tv mlniver i kursplanerna med en typ av ml. Skolverket ser svrigheter med att utredningens krav p hur mlen ska utformas i kursplanerna inte entydigt framgr. Vad som r kunskap och hur det beskrivs har enligt Skolverket stor betydelse inte bara fr mlens och kunskapskravens utformning utan ocks fr kursplanernas relation till lroplanen och fr hur betnkandets frslag tolkas i sin helhet. Skolverket r tveksamt till utredningens frslag om sammanhllen lroplan fr grundskolan. Skolverkets mening r att samtliga obligatoriska skolformer br inordnas under en gemensam lroplan. Srskolans styrdokument br inte konstrueras utifrn en redan fastslagen struktur fr grundskolan utan dessa skolformer br behandlas i relation till varandra. Skolverket instmmer i att kursplanerna ska vara mnesspecifika men br fr att fungera i sitt sammanhang ha kontaktytor mot andra mnen och mot lroplanen. Den konstruktion av lro- och kursplaner som utredningen presenterar ger enligt Skolverket otillrckliga kopplingar av detta slag och mellan lroplanens freslagna kompetensml och kursplanernas ml.

Postadress: 106 20 Stockholm Besksadress: Alstrmergatan 12 Telefon: 08-527 332 00 vx Fax: 08-24 44 20 skolverket@skolverket.se www.skolverket.se

1 (14)

Yttrande
2007-10-12 Dnr 2007:02358

Skolverket finner det angelget att ytterligare vervga hur lroplanens krav och riktlinjer br uttryckas. Det r tnkbart att dessa kan utryckas p annat stt n som ml utan att fr den skull frlora i tyngd och tydlighet Angende utredningens frslag om att freskrifter om bedmning br ing som en del i kursplanen anser Skolverket att oavsett vem som ska faststlla grundskolans kursplaner framver br myndigheten ges freskriftsrtt fr att meddela kunskapskrav. Skolverket r tveksamt till utredningens frslag om terminsbetyg och menar att utredningens frslag inte lser nuvarande oklarhet kring terminsbetygen. Skolverket tillstyrker utredningens frslag om att de nationella prov staten tillhandahller ska vara obligatoriska fr alla elever. Skolverket delar utredningens bedmning att det nationella provsystemets syften br begrnsas. Skolverket r tveksamt till en starkare koppling mellan provresultat frn det nationella provsystemet och elevers slutbetyg p individniv men ser positivt p att provresultat och slutbetyg jmfrs och diskuteras p skolorna och till sambedmning av nationella prov. Hur dessa frgor br regleras br dock enligt Skolverket utredas vidare.

2 (14)

Yttrande
2007-10-12 Dnr 2007:02358

Inledning Skolverket har tidigare framfrt att det funnits behov av versyn av styrsystemet fr de obligatoriska skolformerna. I betnkandet presenteras frslag till utformning och utveckling av mlsystemet och ett frstrkt uppfljningssystem. Skolverket stller sig i huvudsak bakom de frslag som ges och inriktar detta remissyttrande p sdant som Skolverket bedmer ndvndigt att kommentera eller p annat vis problematisera infr det fortsatta frndringsarbetet. Skolverket vill ocks inledningsvis betona vikten av att en lroplan finns att tillg vid en framtida kursplanerevidering alternativt att lroplan och kursplaner revideras i ett sammanhang. En kursplanerevision kan enligt Skolverkets mening inte ske skilt frn lroplanen.

Avsnitt 1

Orsaker att mlsystemet ej genomfrts Skiftet frn ett i huvudsak regelstyrt till ett i huvudsak ml- och resultatstyrt system har medfrt betydande svrigheter i olika avseenden och Skolverket instmmer i att det finns behov av frndringar och frtydliganden men ocks av sjlvrannsakan frn statens sida. Skolverket delar dremot inte alltigenom utredningens uppfattning om genomfrandet av mlsystemet men vljer att inte bemta det utan fokuserar yttrandet p utredningens frslag till frndringar.

Avsnitt 2
2.1

Frslag till utformning och utveckling av mlsystemet

Krav p kursplanernas struktur

Utredningen freslr en struktur fr grundskolans kursplaner som syftar till kad mluppfyllelse genom att gra skolans uppdrag tydligare. Skolverket bedmer att kombinationen av en typ av ml (istllet fr ml att strva mot och ml att uppn) och en innehllslig inramning ger frutsttningar fr en tydligare bestmning av vad mnet omfattar jmfrt med dagens kursplanestruktur. Skolverket vill dock belysa ngra aspekter och konsekvenser som inte r helt klargjorda och som r av central betydelse. Hur och vad kommunicerar strukturen Enligt utredningen ska syfte, ml fr undervisningen, huvudsakligt innehll och grund fr bedmning tillsammans kommunicera vilket kunnande eleverna ska utveckla genom undervisningen i mnet. En

3 (14)

Yttrande
2007-10-12 Dnr 2007:02358

vsentlig frga r d i vilken utstrckning och p vilket vis strukturen frmr att gra det. Strukturfrslaget bygger p ett antal mnesspecifika ml som ska frsts i relation till ett huvudsakligt innehll uppdelat i rskurserna 1-3, 4-6 och 7-9. Utredningen beskriver att Preciseringen av vad som styr undervisningen sker i grnssnittet mellan ml och innehll. (s. 196). Fr att relationen mellan ml och innehll ska uppfattas som tydlig mste detta grnssnitt klargras och beskrivas mer utfrligt n s. Nedanstende figur illustrerar ml, innehll och kunskapskrav vid olika tillfllen och p olika niver.
Ml

Innehll 7-9 Innehll 4-6 Innehll 1-3

Kunskapskrav rsk. 9 G, VG, MVG Kunskapskrav rsk. 6 Kunskapskrav rsk. 3

I den freslagna strukturen fr de kunskapskrav som ingr i Grund fr bedmning en mycket betydelsefull funktion genom att de mste klargra relationen mellan ml och innehll p olika niver och vid olika tillfllen. Ngon tydlig beskrivning av vilka principer som br ligga till grund fr att konstruera dessa kunskapskrav ges dock inte i betnkandet, inte heller framgr det klart om kunskapskraven endast ska relateras till mlen eller till bde ml och innehll. Utifrn detta finner Skolverket att utredningen inte tydligt redogr fr vilka relationerna ska vara mellan de i kursplanen ingende delarna eller fr vilka principer som ska ligga bakom framtagande av ml fr undervisningen, huvudsakligt innehll och grund fr bedmning/kunskapskrav. Strukturfrslaget i sig har starka likheter med nuvarande kursplanestruktur men har frutsttningar att bidra till kad strukturell stringens. I vilken utstrckning den kommer att upplevas som mer tydlig och konsekvent n nuvarande system r enligt Skolverkets bedmning helt avhngigt av att de bakomliggande principerna och relationerna tydligt anges och frklaras. Det nuvarande systemets kanske strsta brister r just att relationer mellan olika typer av ml inte tillrckligt vl klargjorts och att principer fr konstruktion av ml och betygskriterier inte angetts. Skolverket bistr grna i ett utredande av dessa frgor i den framtida beredningen.

4 (14)

Yttrande
2007-10-12 Dnr 2007:02358

Kursplaner och innehllsbestmningar Skolverket instmmer i att kursplanerna br omfatta en viss innehllslig bestmning. En fljd av ett angivande av ett huvudsakligt innehll kan dock bli att detta kommer att styra undervisningen och elevernas lrande p mlens bekostnad. Om s sker kan skolan inte lika tydligt sgas vara ml- och resultatstyrd utan blir snarare innehlls- och resultatstyrd. Innehllsstyrningen kar d med omfnget och detaljeringsgraden av det huvudsakliga innehllet. Infrande av ett huvudsakligt innehll ger enligt Skolverkets mening en alltfr sluten innehllslig inramning och leder tankarna mer mot likformighet n till likvrdighet. I Skolverkets arbete med Gy 07 utvecklades en kursplanestruktur med centrala innehllsbestmningar. En funktion med den konstruktionen r att staten drigenom kan hvda vissa fr mnet centrala innehllsaspekter och samtidigt p ett tydligt vis lmna utrymme fr lokala innehllsbestmningar. Mot bakgrund av ovanstende resonemang bedmer Skolverket att rubriken huvudsakligt innehll br ersttas med centralt innehll. Tydligare uppdrag, mluppfyllelse och personalkompetens Huvudsyftet med en frndring av lro- och kursplanestrukturen r att tydliggra skolans uppdrag fr lrare och annan personal och drigenom verka fr kad mluppfyllelse. I detta sammanhang vill Skolverket instmma i vikten av att strukturen kan frsts och tillmpas av en genomsnittlig lrare och annan personal men en kursplanestruktur kan i sig inte uppvga brister i kompetens hos personal. Den frgan mste hanteras p annat stt.
2.2 Krav p hur mlen ska utformas i kursplanerna

Vad som r kunskap och hur det beskrivs har enligt Skolverket stor betydelse inte bara fr mlens och kunskapskravens utformning utan ocks fr kursplanernas relation till lroplanen och fr hur betnkandets frslag tolkas i sin helhet. Kompetensml Begreppet kompetens och kompetensml har under senare r ftt kad anvndning och innebrden r inte helt given. Man talar ofta om generella och specifika kompetenser. En generell kompetens kan beskrivas som ett kunnande utifrn ngot perspektiv, exempelvis digital kompetens, men som inte direkt relaterar till ngot specifikt handlande (kompetensen saknar riktning). En specifik kompetens

5 (14)

Yttrande
2007-10-12 Dnr 2007:02358

har dremot alltid en riktning och r en beskrivning av ett kunnande som relaterar till ett specifikt handlande. I matematik kan exempelvis den generella kompetensen digital kompetens gestaltas och gras specifik genom att eleven ska utveckla sin frmga att anvnda digitala redskap fr berkningar och underskningar av olika slag. Om de generella kompetenserna kopplas till mnena likt ovanstende exempel pverkar det mnena i sig. Om eleven ska utveckla sin frmga att anvnda digitala redskap som hjlpmedel fr berkningar pverkar det rimligen svl kursplanens mer vergripande ml som innehll och kunskapskrav. En generell kompetens terigen, exempelvis digital kompetens, kan ses som en sammanfattning av olika mnesspecifika kompetenser. Den generella kompetensen r en identifikation och beskrivning av aspekter som i princip gr igen i alla typer av handlanden (och mnen) och man talar i detta sammanhang ofta om generiska (verfrbara) kunskaper. Utredningen beskriver att kursplanerna ska ange mnesspecifika kompetenser. Skolverket vill mot bakgrund av ovanstende framhlla att den tskillnad utredningen freslr mellan vergripande kompetenser i lroplanen och mnesspecifika kompetenser i kursplanerna r problematisk. I lnder dr denna typ av tskillnad grs finns ofta lngtgende krav p att det p skolniv ska utarbetas lokala lroplaner dr detta kan hanteras. I Sverige r lget annorlunda. Skolverkets bedmning r att kursplanerna br identifiera vilka mnesspecifika kompetenser som leder till att lroplanens generella kompetensml frverkligas och tydligt uttrycka detta. Utifrn ovanstende resonemang br kursplanerna fr att fungera i sitt sammanhang ha kontaktytor mot lroplanen. Det betyder inte att lroplanens kompetensml i sin generella form ska upprepas i kursplanerna utan att de ska gestaltas i mnesspecifika termer. Drmed konstrueras mnena s att bilden av vad respektive mne bidrar med i relation till lroplanens vergripande kompetensml tydligt framgr. En frsvrande faktor i anslutning till detta r, precis som utredningen anger i avsnitt 2.2.5, att det till viss del saknas svensk mnesdidaktisk forskning kring vilka mnesspecifika kompetenser som bygger upp ett mnesbehrskande. Denna typ av frgor finns delvis beforskat internationellt varfr det infr ett kursplanearbete r av strsta vikt att inventera ven internationell mnesdidaktisk forskning. Begreppsordlista Utredningen beskriver i avsnitt 2.2.5 att det fr att begrnsa omfnget av och definiera olika slag av kunskapsuttryck som anvnds i kursplanerna skulle behvas ngon form av begreppsordlista. Skolverket anser att det r viktigt att kursplaner uttrycks s tydligt som mjligt

6 (14)

Yttrande
2007-10-12 Dnr 2007:02358

och instmmer i utredningens bedmning att vad som kan upplevas som synonyma begrepp anvnds i fr stor utstrckning utan tydliga beskrivningar av hur de inbrdes relaterar till varandra. Detta br inte upprepas i ett reviderat system. Att entydigt definiera begrepp lter sig dock inte gras hur som helst eftersom ords betydelse och hur de uppfattas r starkt relaterade till de sammanhang och situationer orden anvnds i. Skolverket bedmer dock att oavsett hur vlformulerade mlen n r s finns ett behov av att beskriva vilka ordnande principer som ligger bakom svl ml och kunskapskrav som hur olika kunskapsuttryck anvnds och detta grs lmpligen i anslutning till respektive mnes kommentar- och/eller referensmaterial.
2.3 Lroplanen ett enda mldokument

Utredningen freslr i avsnitt 2.3 en sammanhllen lroplan med kursplaner. Enligt frslaget skall lroplanen innehlla vergripande ml som anger normer och vrden samt de generella kompetenser som alla elever br ha utvecklat efter en fullfljd grundskoleutbildning. Skolverket vill belysa ett antal betydelsefulla aspekter i anslutning till frslaget. Samlad lroplan fr samtliga obligatoriska skolformer Utredningen freslr en sammanhllen lroplan fr grundskolan och fr i avsnitt 4.1 ett resonemang om srskolan eventuellt ska omfattas av en egen lroplan. Enligt Skolverkets mening r det utifrn ett inkluderingsperspektiv en principiellt mycket viktig frga om alla obligatoriska skolformer ska omfattas av samma lroplan eller inte. Av denna anledning r Skolverket tveksamt till utredningens frslag till sammanhllen lroplan fr enbart grundskolan. Istllet frordar Skolverket en lroplansstruktur som inkluderar samtliga obligatoriska skolformer. Skolverket delar den bedmning som utredningen gr i avsnitt 4.4 om att frskoleklass- och fritidshemsverksamhet br ing som naturliga delar i lroplanen och omfattas av srskilda bestmningar fr att gra verksamheternas uppdrag, syfte och innehll tydligt. Relationen mellan lroplan och kursplaner Den modell som utredningen presenterar ger enligt Skolverkets mening en otillrcklig koppling mellan lroplanens freslagna kompetensml och kursplanernas ml. Som redan kommenterats under avsnitt 2.2 r det Skolverkets mening att kursplaner i sin helhet ska konstrueras s att undervisningen i mnena leder till att de vergripande kompetensmlen frverkligas. Mnga av kompetensmlen (exempelvis digital kompetens) r dessutom av sdant slag att

7 (14)

Yttrande
2007-10-12 Dnr 2007:02358

de p avgrande stt pverkar konstruktionen av vissa kursplaner. En lro- och kursplanestruktur br enligt Skolverket i s hg grad som mjligt konstrueras utifrn tanken om att erbjuda fr eleven meningsskapande kunskaper och sammanhang, ngot som grs bland annat genom att relatera kunskaper i mnet till andra mnen och till situationer och anvndande i och utanfr skolan som fungerar meningsskapande fr eleven. En struktur med srhllande principer mellan mnen och kurs- och lroplan bidrar enligt Skolverkets mening inte till helhet och sammanhang fr eleven och leder inte till frbttrade utbildningsresultat. Skolverket instmmer i att kursplanerna ska vara mnesspecifika men br fr att fungera i sitt sammanhang ha kontaktytor mot andra mnen och med lroplanen. Detta betyder inte att lroplanens kompetensml i sin generella form ska upprepas i kursplanerna utan att de ska gestaltas i mnesspecifika termer. Lroplanens ml Utredningen ger i avsnitt 2.3.2 frslag till hur lroplanens krav och riktlinjer p liknande stt som idag skulle kunna uttryckas genom mlbeskrivningar. Mot bakgrund av de svrigheter som lrare och andra haft och har med att hantera mlen i lroplanen i frhllande till mlen i kursplanerna finner Skolverket det angelget att ytterligare vervga hur lroplanens krav och riktlinjer br uttryckas. Det r tnkbart att dessa kan utryckas p annat stt n som ml utan att fr den skull frlora i tyngd och tydlighet. Lroplansbok Utredningen freslr i avsnitt 2.3.1 att lroplanen (inklusive kursplaner) fr grundskolan br kunna tryckas i en lroplansbok. Skolverket delar bedmningen att behovet av att de nationella mlen blir knda hos varje lrare r bde angelget och stort. En lroplansbok ger mjligheten att i ett sammanhang samla alla bindande freskrifter. I den tryckta publikationens frdelar ligger dock ocks dess nackdelar. En tryckt publikation blir inaktuell vid minsta frndring vilket ver tid leder till att lrare har inaktuell information svida staten inte ombesrjer regelbundna omtryckningar och distribuerar dessa till samtliga lrare. Dagens informationsteknik erbjuder ocks goda mjligheter till kommunikation varfr Skolverket bedmer att detta redskap ven fortsttningsvis br utvecklas vidare. Genom webbpublicering kan kommentar- och referensmaterial dessutom kopplas till lro- och kursplaner och stndigt hllas uppdaterade.

8 (14)

Yttrande
2007-10-12 Dnr 2007:02358 2.4 Bedmning och betygsttning

Kunskapskrav Utredningen freslr i avsnitt 2.4.2 att det vid de tillfllen det finns nationellt faststllda avstmningstillfllen ocks ska finnas kunskapskrav. Skolverket tillstyrker detta men finner utredningens formulering Kunskapskrav fr godtagbara kunskaper i rskurs 3 respektive rskurs 6 otymplig. Skolverket freslr formuleringen Kunskapskrav i rskurs 3 respektive Kunskapskrav i rskurs 6. Detta blir analogt med utredningens frslag fr rskurs nio, Kunskapskrav i rskurs 9. Om likvrdighet i terminsbetyg Utredningen beskriver i avsnitt 2.4.3 en princip fr hur terminsbetygen ska hanteras. Skolverket finner frslaget tvetydigt. Med tanke p den betydande oklarhet som rder nr det gller tillmpningen av dagens bestmmelse om terminsbetyg och att det av allt att dma kommer att bli fler tillfllen d terminsbetyg ska sttas i grundskolan br frgan vervgas vidare. Utredningen beskriver frslaget som en form av prognosbetyg. Skolverket uppfattar dock inte den formulering som ges i frfattningsfrslaget (7 kap. 7 grundskolefrordningen) som ett prognosbetyg. En rimlig tolkning av ett prognosbetyg r att lraren gr en bedmning av hur elevens kunskaper kommer att utvecklas i frhllande till kraven i rskurs nio. Den freslagna formuleringen uttrycker istllet att lraren ska gra en bedmning utifrn vad en elev br ha uppntt vid betygstillfllet i relation till kraven i rskurs nio. Det innebr att lraren behver gra en tolkning av vad eleverna br ha uppntt vid varje tillflle d terminsbetyg ska sttas, vilket rimligtvis betyder att behovet av lokalt utformade kriterier kvarstr. Skolverkets mening r att utredningens frslag inte lser den nuvarande oklarheten kring terminsbetygen och invntar den pgende betygsberedningens redovisning fr att eventuellt terkomma i frgan. Freskrifter om bedmning Utredningen freslr i avsnitt 2.4.4 att freskrifter om bedmning br ing som en del i kursplanen. Kunskapskrav mste enligt Skolverket, i linje med vad utredningen freslr, utformas s att de tillsammans med kursplanen blir en fungerande helhet. Oavsett om Skolverket eller regeringen framgent ska faststlla kursplaner fr grundskolan r det Skolverkets bedmning att myndigheten ska ges freskriftsrtt fr att meddela Grund fr bedmning/kunskapskrav. Faststllande av kursplaner Utredningen bedmer i avsnitt 2.4.4 att det skulle vara ndamlsenligt och praktiskt om Skolverket faststller kursplaner fr grundsko-

9 (14)

Yttrande
2007-10-12 Dnr 2007:02358

lan (inkluderande Grund fr bedmning), och redovisar ocks ett frfattningsfrslag (1 kap. 6 grundskolefrordningen) i enlighet med detta. Frslaget r av stor principiell betydelse. Enligt Skolverket r detta en i huvudsak politisk frga som handlar om hur stor del av normgivningsmakten som regeringen vill lgga p myndigheten. Ett argument fr att bibehlla nuvarande ordning r att grundskolan r en obligatorisk och grundlggande skolform i vilka barn och ungdomar fullgr sin skolplikt. Det r utifrn detta rimligt att regeringen ansvarar fr skolformens kursplaner. Kursplaner avviker redan idag i sin utformning frn traditionella frfattningar. De utgrs inte av paragrafer utan av lpande text. Lngt mer detaljerade kursplaner n idag innehllande exempel (enligt utredningens frslag) talar fr att Skolverket ska faststlla dessa. Drigenom ges Skolverket ansvar fr att lroplanen och kursplanerna blir en fungerande helhet. Den av regeringen faststllda lroplanen blir drmed en frfattning av hgre valr. Rent tekniskt kan freskrifter vara en mer ndamlsenlig form fr mycket detaljerade kursplaner.
2.6 Lroplans- och kursplanearbete samt implementering

Utprvningar av kursplaner Utredningen gr i avsnitt 2.6.1 bedmningen att frslag till nya kursplaner br utprvas p ett antal skolor innan de faststlls nationellt. Skolverket delar den bedmningen och ser som en konsekvens av detta att den totala tiden fr uppdragen mste vara tilltagen s att utprvningar och efterfljande revideringar r mjliga att gra. Implementering Utredningen gr i avsnitt 2.6.2 bedmningen att lrare och skolledare ges mjligheter att stta sig in i nya kursplaner innan de trder i kraft. Skolverket delar bedmningen och ppekar att ven det till stor del r en frga om att den totala tiden fr uppdragen r tillrckligt tilltagen ven om principer och utgngspunkter delvis kan frankras under arbetsprocessen. Kursplanernas beroende av Lroplanen Skolverket vill betona vikten av att kursplanerna konstrueras utifrn lroplanens vergripande ambitioner och kompetensbeskrivningar. Detta frutstter att en lroplan finns att tillg i en framtida kursplanerevidering alternativt att lroplan och kursplaner revideras i nra samspel.

10 (14)

Yttrande
2007-10-12 Dnr 2007:02358

Avsnitt 3

Ett strkt uppfljningssystem Utredningen freslr i avsnitt 3 att de nationella prov som staten tillhandahller ska vara obligatoriska, ngot som ligger i linje med de vervganden Skolverket tidigare gjort bland annat i lgesbedmningen 2005. Skolverket bedmer att nationella prov bidrar till en kad medvetenhet kring bedmnings- och betygssttningsfrgor och ger rektor respektive skolhuvudman ett instrument fr kvalitetsarbetet p skolan och i kommunen och tillstyrker drfr i huvudsak frslaget och de bedmningar utredningen presenterar. Dock anser Skolverket att det finns ett antal frgestllningar som ytterligare behver belysas och diskuteras.

3.5

Frslag till ett strkt uppfljningssystem

Ett stramare provuppdrag I avsnitt 3.5.1 beskriver utredningen att det nationella provsystemets syften br begrnsas till att stdja en likvrdig bedmning av elevernas kunskapsutveckling och en rttvis betygssttning samt ge underlag fr en analys av i vilken utstrckning kunskapskraven ns p skolniv, p huvudmannaniv och p nationell niv. Skolverket delar utredningens bedmning och instmmer i att provens primra syfte inte ska vara att konkretisera ml och kunskapskrav. Skolverket vill betona betydelsen av att nationella prov ven i framtiden speglar kursplanerna med bredd och variation. I relation till provens tckningsgrad mste hnsyn tas till hur omfattande proven blir och hur mycket tid de tar i ansprk fr genomfrande i skolorna. Dagens nationella provsystem ger underlag fr olika typer av uppfljning. Utredningen ger dock ingen tydlig precisering av vad som menas med uppfljning. I nuvarande system finns fljande aspekter: beskrivning av mluppfyllelse, analyser av undergrupper, skolor etc. samt relationen mellan provresultat och betyg. Det r oklart om utredningen menar att de nationella proven ska spela en roll i bedmning av elevernas kunskaper ver tid. Bedmning av trender i kunskapsutveckling via det nationella provsystemet frutstter en grundlig diskussion kring frgor om domntckning, ankaruppgifter och sekretess, svrigheter att stta precisa och ver tid stabila betygsgrnser i proven samt knsligheten fr frndringar i kursplanerna. Utifrn de frndringar vi str infr vad gller de nationella proven har Skolverket pbrjat ett arbete med att utreda vilka instrument som r lmpliga att anvnda fr uppfljande syften och trendmtning. Dit hr bland annat mjligheten till kopplingar mellan de inter-

11 (14)

Yttrande
2007-10-12 Dnr 2007:02358

nationella studierna och de nationella proven, svl i form av redovisning av resultat p uppgifter som i msesidigt erfarenhetsutbyte fr frdjupade analysmjligheter, samt dessutom bevakning av nya mjligheter under utvecklingen av fler/nya nationella prov. Prov ska styra Utredaren freslr i avsnitt 3.5.2 att de nationella proven i hgre grad borde styra betygssttningen. Det r dock inte helt klart hur utredaren tnker sig att detta ska g till, utver vad som beskrivits om sambedmning och hanteringen av systematiska avvikelser mellan provoch betygsresultat. Skolverket r dock tveksamt till en starkare koppling mellan provresultat och slutbetyg p individniv. Utredningen gr bedmningen att rektor br kunna begra in skriftliga motiv frn lrare om de avser att stta slutbetyg som systematiskt avviker i frhllande till resultaten i de nationella proven. Skolverket anser att det inte klart framgr hur frslaget kommer att fungera i praktiken. Utredningen bedmer vidare att provresultat och satta slutbetyg ska jmfras och diskuteras p skolorna och att i den mn slutbetygen avviker systematiskt frn resultaten p nationella prov br skolan ange det i sin kvalitetsredovisning. Skolverket stller sig generellt positivt till att relationen mellan provresultat och slutbetyg jmfrs och diskuteras p skolorna. Enligt Skolverkets mening r det dock inte lmpligt att som i utredningens frslag till freskrift begrnsa den till att bara ta upp systematiska avvikelser. Dels r det svrt att definiera detta begrepp. Dels kan det vara lika problematiskt om t ex en skola, p individniv, har en total verensstmmelse mellan provbetyg och slutbetyg. Skolverket bedmer att det r bttre att stlla ett generellt krav p skolorna. I Redovisning av uppdrag avseende resultatinformation (dnr 2003:2037) freslog Skolverket en freskrift om att skolan och kommunen i sin kvalitetsredovisning skall kommentera sin anvndning av provresultat och sin syn p relationen mellan provbetyg och slutbetyg. Utkad provinsamling Utredningen bedmer i avsnitt 3.5.2 att provresultat ska samlas in fr varje rskurs dr det finns nationellt faststllda kunskapskrav och prov. Skolverket har inget att invnda mot utkad insamling av provresultat men vill ppeka att utkad insamling inte bara medfr kade kostnader utan ocks en kad administrativ arbetsbrda fr skolorna. Beroende av vilket syfte uppfljningen ska ha kan det p olika vis ocks pverka provens utformning och hur insamlingen gr till och drigenom hur proven frsts och anvnds p skolorna.

12 (14)

Yttrande
2007-10-12 Dnr 2007:02358

Anvndning av underlag fr utvecklingssamtal Utredningen bedmer i avsnitt 3.5.4 och 3.5.5 att viss information frn lrares lpande dokumentation av elevernas kunskapsutveckling br vara ett naturligt och viktigt underlag fr skolors och huvudmns kvalitetsredovisning. Utredningen presenterar inte nrmare hur detta r tnkt att fungera och inte heller vilka konsekvenser det kan tnkas medfra. Skolverkets bedmning r att denna frga inte br regleras nrmare n vad som grs idag i frordning (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolvsendet m.m. samt de rekommendationer som ges i Skolverkets allmnna rd och kommentarer fr kvalitetsredovisning (SKOLFS 2006:18). Avsnitt 4
4.1 Srskolan

Enligt direktiven ska utredningen analysera vilka konsekvenser ett frndrat mlsystem kan f fr andra verksamheter som omfattas av Lpo 94. Utredningen anser sig dock sakna grund fr en analys av huruvida det freslagna strukturfrslaget gr att applicera p srskolan och vilka konsekvenser det kan medfra, vilket Skolverket ser som olyckligt. En av de faktorer som skiljer svl srskolan som specialskolan frn grundskolan r den tid som finns till frfogande fr elevernas lrande. Skolverket ser risker med att en huvudsaklig innehllsstyrning kombinerat med mer begrnsade tidsramar (kunskapskrav fr rskurs tre, sex och nio) minskar utrymmet fr anpassning och variation, vilket kan ge konsekvenser fr elevernas lrande i dessa skolformer. Utredningen freslr att det nrmare utreds hur srskolans behov av kursplaner bst kan tillgodoses. Skolverket vill pongtera att en sdan utredning bland annat br beakta i vilken mn srskolans kursplaner skapar utrymme fr srskolans elever till integrering i grundskolan och vilka mjligheter till samarbete mellan skolformerna som olika kursplanestrukturer ger. Eftersom erfarenheter visar att elevantalet i srskolan nra hnger samman med grundskolans arbete vill Skolverket lyfta fram det vsentliga i att srskolans styrdokument inte konstrueras utifrn en redan fastslagen struktur fr grundskolan, utan att dessa skolformer behandlas i relation till varandra. Skolverket delar utredningens uppfattning vad gller behovet av att bttre kunna flja upp kvaliteten i srskolan. Detta br dock kunna gras i relation till ml som utgr frn den enskilde elevens frutstt-

13 (14)

Yttrande
2007-10-12 Dnr 2007:02358

ningar. Drfr finns det enligt Skolverket skl till att nrmare utarbeta metoder fr utvrdering som syftar till att belysa kvaliteten i srskolan. De frivilliga skolformerna inom Lpf 94 Utredningen bedmer i avsnitt 4.4.7 att de principiella frslag som lmnas avseende Lpo 94 ocks br kunna genomfras i Lpf 94. Frslagen i frga om Lpo innebr en renodling och ett tydliggrande av hur de olika niverna i lroplanen (vergripande ml och riktlinjer och Kursplaner) ska hnga ihop och vilka bestmningar som ska gras i de olika delarna. Skolverkets bedmning r att det fr gymnasieskolans del sannolikt ven fortsttningsvis kommer att behvas en niv mellan de skolformsgemensamma vergripande mlen och kursplanerna dvs. programml eller motsvarande. Det betyder att utredningens principiella vervganden kring vilken sorts bestmningar som br gras i lroplan respektive kursplan inte omedelbart kan fras ver till Lpf. Dremot instmmer Skolverket i att ven lroplanen fr gymnasieskolan och dess olika delar ska utgra en konsekvent uppbyggd helhet med en tydlig mlstruktur.

Per Thullberg Generaldirektr

Niclas Westin Undervisningsrd

I rendets slutliga handlggning har Marie-Hlne Ahnborg, Ragnar Eliasson, Ann Carlson Ericsson, Ann Charlotte Gunnarson, Ingegrd Hilborn, Staffan Lundh samt Anna Westerholm i Skolverkets verksledning deltagit.

14 (14)