En sngare, flera tekniker

Om integration av flera sngtekniker hos samma sngare

Maria Wall

Musik/LAU370 Handledare: Ragnhild Sandberg Jurstrm Examinator: Bengt Olsson Rapportnummer:VT08-6110-03

Abstract Examensarbete inom lrarutbildningen Titel: En sngare, flera tekniker Frfattare: Maria Wall Termin och r: VT 2008 Kursansvarig institution: Sociologiska institutionen Handledare: Ragnhild Sandberg Jurstrm Examinator: Bengt Olsson Rapportnummer: Nyckelord: Sngteknik, sngundervisning, sngmetodik, genrebredd Sammanfattning:
I kursplanerna fr mnet sng p gymnasiet str det inskrivet att varje elev ska lra sig flera genrer. Detta r dremot inte ett problemfritt krav utan en utmaning fr varje pedagog. Utifrn denna utmaning kan man frga sig om det r mjligt att integrera flera sngtekniker hos samma sngare och vilka problem och mjligheter det finns med ett genreintegrerat arbetsstt i sngundervisningen. Syftet med denna studie r att underska hur sngpedagoger ser p mjligheten att integrera olika sngtekniker med varandra hos samma sngare, samt hur detta kan relateras till sngundervisning och lrande. Studien har ett sociokulturellt perspektiv som teoretisk utgngspunkt, med vilket menas att lrande sker i alla sammanhang i interaktion med andra mnniskor. Som metod har anvnts kvalitativa intervjuer som gjorts med fem olika sngpedagoger. Samtliga pedagoger trodde mer eller mindre att man kan utvecklas lngt ven om man arbetar med flera tekniker parallellt. Det finns flera positiva mjligheter med ett sdant arbetsstt men ocks flera mjliga problem som kan begrnsa utvecklingen. Positiva mjligheter som framkom var t.ex. strre konstnrliga uttrycksmjligheter, vokal flexibilitet och att olika genrer kan berika varandra. Mjliga problem som togs upp var att det kan vara ltt att blanda ihop tekniker, att vissa tekniker kan bli dominanta och ta ver andra och att det finns risker fr rstspnningar av olika slag. Pedagogerna delade ocks med sig av flera metodiska och didaktiska redskap fr en god genrebred undervisning dr man kan ta vara p mjligheterna och undvika problemen. Utifrn resultatet kunde man till sist urskilja tv mjliga vokala utvecklingsspr dr det ena r att satsa fullt ut p en genre och det andra att va flera genrer och tekniker parallellt. Bda dessa spr har sina fr- och nackdelar som man br vara medveten om och ta stllning till, bde som pedagog och som elev.

Innehllsfrteckning
FRORD .............................................................................................................................................................1 1. INLEDNING ...................................................................................................................................................2 2. BAKGRUND...................................................................................................................................................3 2.1 SNGMNET P GYMNASIET................................................................................................................................3 2.2 CENTRALA BEGREPP ...............................................................................................................................................3 2.2.1 Genre .......................................................................................................................................................................... 3 2.2.2 Klassisk musik och klassisk sng .................................................................................................................... 3 2.2.3 Afroamerikansk musik och afroamerikansk sng ..................................................................................... 4 2.2.4 Sngteknik ................................................................................................................................................................. 4 2.3 RSTLRA ..................................................................................................................................................................4 2.3.1 Anatomi ...................................................................................................................................................................... 5 2.3.2 Andning ...................................................................................................................................................................... 5 2.3.3 Fonation .................................................................................................................................................................... 6 2.3.4 Artikulation............................................................................................................................................................... 6 2.3.5 Rststrningar......................................................................................................................................................... 6 2.4 SNGTEKNIK OCH METODIK .................................................................................................................................7 2.4.1 Komplett sngteknik ............................................................................................................................................. 7 2.4.2 Estill ............................................................................................................................................................................ 8 2.4.3 Banbrytande sngmetodik .................................................................................................................................. 8 2.5 TIDIGARE FORSKNING ............................................................................................................................................8 2.5.1 Mte mellan genrer ......................................................................................................................................... 8 2.5.2 Sngpedagoger och genrebredd p gymnasiet .................................................................................... 9 2.5.3 Ett instrument tv tekniker........................................................................................................................ 9 2.5.4 Sng r alltid sng oavsett genre ............................................................................................................10 2.5.5 Hur lter skillnad? ........................................................................................................................................10 2.5.6 Genrer emellan ...............................................................................................................................................10 2.5.7 Sammanfattning av resultaten ........................................................................................................................10 2.5.8 Outforskat omrde...............................................................................................................................................10 2.6 SYFTE OCH FRGESTLLNINGAR ..................................................................................................................... 11 3. TEORETISKA UTGNGSPUNKTER ................................................................................................ 12 3.1 SOCIOKULTURELLT LRANDE .......................................................................................................................... 12 3.1.1 Individuellt och kollektivt lrande ................................................................................................................12 3.1.2 Kreativt lrande ...................................................................................................................................................13 3.1.3 Kulturella redskap ...............................................................................................................................................13 3.1.4 Sprket som redskap ...........................................................................................................................................14 3.1.5 Interaktion och socialisation...........................................................................................................................14 3.1.6 Mstare och lrling ............................................................................................................................................15 4. METOD, METODOLOGI OCH DESIGN .......................................................................................... 16 4.1 METODOLOGI ......................................................................................................................................................... 16 4.2 METOD OCH DESIGN............................................................................................................................................. 17 4.2.1 Metod ........................................................................................................................................................................17 4.2.2 Urval .........................................................................................................................................................................17 4.2.3 Respondenter .........................................................................................................................................................17 4.2.4 Etik .............................................................................................................................................................................18 4.2.5 Intervjuerna ............................................................................................................................................................18 4.2.6 Transkribering och analys ...............................................................................................................................19 4.2.7 Tillfrlitlighet och validitet ..............................................................................................................................19 5. RESULTAT ................................................................................................................................................. 20

5.1 INTEGRATION AV FLERA SNGTEKNIKER I UNDERVISNINGEN ............................................................... 20 5.1.1 Pedagogernas instllning och arbete ..........................................................................................................20 5.2 INTEGRATION AV FLERA SNGTEKNIKER HOS SAMMA SNGARE ......................................................... 21 5.2.1 En sngare, flera sngtekniker ......................................................................................................................21 5.3 POSITIVA MJLIGHETER MED GENREBREDD ................................................................................................ 22 5.3.1 Sjlvfrtroende och mod ...................................................................................................................................22 5.3.2 Flexibilitet ...............................................................................................................................................................22 5.3.3 Strre konstnrliga mjligheter.....................................................................................................................22 5.3.4 Att lna teknik frn andra genrer .................................................................................................................23 5.4 PROBLEM MED GENREBREDD ............................................................................................................................ 24 5.4.1 Att ofrivilligt blanda ihop tekniker ...............................................................................................................24 5.4.2 Tekniker som blir fr dominanta ...................................................................................................................25 5.4.3 Rstspnningar .....................................................................................................................................................26 5.4.4 Biologiska och miljorsakade problem ......................................................................................................27 5.5 DIDAKTIK OCH METODIK I GENREBRED UNDERVISNING .......................................................................... 27 5.5.1 Den genrebreda pedagogen ............................................................................................................................27 5.5.2 Att vga och se mjligheterna ........................................................................................................................29 5.5.3 Att undvika problem och fallgropar .............................................................................................................30 5.5.4 Att hitta grundrsten ..........................................................................................................................................31 6. DISKUSSION .............................................................................................................................................. 34 6.1 SNGTEKNIK OCH SOCIALISATION .................................................................................................................. 34 6.1.1 Socialisation in i genre ......................................................................................................................................34 6.1.2 Pedagogens socialisation .................................................................................................................................34 6.1.3 Elevens lrande utanfr skolan .....................................................................................................................35 6.1.4 Elevens lrande i skolan ...................................................................................................................................35 6.1.5 Sng och tvsprkighet .....................................................................................................................................36 6.2 SNGTEKNISKA PROBLEM.................................................................................................................................. 37 6.2.1 Biologiska begrnsningar ................................................................................................................................37 6.2.2 Miljmssiga begrnsningar ..........................................................................................................................38 6.3 SNGTEKNIKER OCH KULTURELLA REDSKAP .............................................................................................. 38 6.3.1 Intellektuella redskap .........................................................................................................................................38 6.3.2 Fysiska redskap ....................................................................................................................................................39 6.3.3 Kreativt lrande ...................................................................................................................................................40 6.3.4 Grundrsten ...........................................................................................................................................................41 6.4 SAMMANFATTNING - TV UTVECKLINGSSPR ........................................................................................... 42 7. SLUTDISKUSSION, SLUTSATS OCH VIDARE FORSKNING ................................................. 43 7.1 SLUTDISKUSSION .................................................................................................................................................. 43 7.2 SLUTSATS ................................................................................................................................................................ 43 7.3 FRSLAG TILL VIDARE FORSKNING ................................................................................................................. 44

Frord
Jag r vldigt glad att ha ftt mjlighet att frdjupa mig i ett mne som intresserar mig mycket och som jag har funderat ver lnga perioder under min musikaliska utbildning. Detta arbete r ett led i dessa funderingar men jag kommer ven fortsttningsvis att vilja ta reda p mer om mnet och diskutera det med andra sngpedagoger nr jag fr chansen. Jag hoppas att detta arbete kan stta igng ngra nya tankar hos de som lser det. Ett stort tack till de sngpedagoger som stllt upp och ltit sig intervjuats! Jag vill ocks tacka min handledare fr tydliga och bra rd under arbetets gng. Tack! /Maria Wall

1. Inledning
Jag har alltid varit intresserad av flera olika musikaliska genrer. Jag vxte upp i frikyrkan och drifrn fick jag med mig bde psalmer, andliga visor samt mycket pop och gospel. Samtidigt lrde jag mig spela klassisk musik p fiol och piano i musikskolan och det blev det som jag frst satsade p i min musikaliska utbildning. Efter tre r p musikgymnasium dr jag spelade mest klassisk musik brjade jag p kyrkomusikerprogrammet p musikhgskolan. Genom den utbildningen fick jag bl.a. undervisning i att sjunga klassiskt samtidigt som jag fortsatte att utva andra genrer p fritiden. Efterhand brjade jag ocks intressera mig fr folkmusik och jag brjade ta snglektioner i sdan musik parallellt med mina klassiska snglektioner. Hela tiden sjng jag ocks mycket pop, soul och gospel i kyrkan. Snart mrkte jag hur svrt det kan vara att sjunga flera genrer parallellt om man har som ml att sjunga dem p olika stt. Det var helt enkelt svrt att byta teknik, ibland flera gnger samma dag. Jag brukade va folksng p frmiddagen och klassisk sng p eftermiddagen fr att frska skilja dem t, men det var nd vldigt svrt att skilja p teknikerna p ett bra stt. Jag har trots dessa svrigheter fortsatt att sjunga olika genrer parallellt hela hgskoletiden ut och vill grna fortstta att gra det ven i framtiden. Att sjunga olika genrer parallellt har jag sjlv upplevt bde som berikande och problematiskt. Ibland hjlper det en att hitta ett sngstt nr man fr prva p ngot annat som man kan jmfra med. Jag har ocks tyckt att det varit bra att upptcka likheterna mellan de olika genrerna. Samtidigt har jag flera erfarenheter av att ha gtt in i tekniska tervndsgrnder dr jag ftt olika rstproblem som tagit lng tid att lsa. Dessa problem upplever jag kan ha berott p att jag blandat ihop de olika sngteknikerna och drmed kommit att sjunga ohlsosamt p olika stt. Mina personliga erfarenheter har gjort att jag intresserat mig mycket fr olika sngtekniker. Men det har ocks lett till metodiska och didaktiska frgor som jag vill frska f ett svar p i detta examensarbete. Fr inte s lngesen var alla sngpedagoger enbart klassiskt skolade. Nr man gick i sngundervisning var det alltid klassisk sng man lrde sig. Nu fr tiden finns det nskeml frn Skolverket, arbetsgivare och ven frn elever att sngpedagoger ska vara genremssigt breda och att de ska undervisa eleverna i flera olika saker. Men finns det tekniska dilemman respektive mjligheter med genrebredd och hur ska man frhlla sig till dessa som sngpedagog?

2. Bakgrund
I detta kapitel brjar jag med att ge en bild av Skolverkets syn i frgan om genrebredd genom det som str i kursplanerna fr sng p gymnasiet. Sedan gr jag igenom jag ngra av de begrepp som r vanligt frekommande i mitt arbete. Efter det beskriver jag rstorganets anatomi och funktion fr att sedan leda in texten p sngteknik och sngmetodik. Avsnittet efter det ger en presentation av den tidigare forskning som r gjord inom mnesomrdet och kapitlet slutar till sist med arbetets problem, syfte och frgestllningar.

2.1 Sngmnet p gymnasiet

I sng- och instrumentalmnet, InS, p gymnasiet finns tydliga instruktioner frn Skolverket om att undervisningen ska rymma flera genrer (www.skolverket.se). P niv 1 r det ett VG-kriterium att eleven instuderar enkla musikstycken inom olika genrer. Fr att f MVG ska man ha en grundlggande repertoar inom olika stilar eller genrer. P niv 2 i InS r ett av mlen att eleven ska kunna en repertoar i olika stilar eller genrer med adekvat interpretation (www.skolverket.se). P niv 3 ska eleven ocks ha en repertoar frn olika stilar eller genrer och kunna framfra ett stycke stilistiskt medvetet. Allt detta krver att sngpedagogen har kompetens att undervisa i flera genrer och har ngon metod fr att gra det p ett bra stt. Vilka genrer man ska undervisa i r dremot osagt. Det r pedagogens uppgift, ev. i samrd med de andra lrarna och skolledaren, att avgra vilka genrer som r viktigare att lra sig n andra. I kulturskolan och p folkhgskola r sngpedagogen mer fri att undervisa i den genre som man finner lmplig eftersom det saknas en gemensam lroplan. Dremot kan man frvnta sig att det ven dr kan finnas nskeml om genrebredd i och med att alla elever r olika och br med sig skilda musikaliska intressen in i undervisningen.

2.2 Centrala begrepp

2.2.1 Genre En genre r en typ av konstnrlig framstllning med vissa gemensamma stildrag eller innehllsliga faktorer (Nationalencyklopedin, 2008). Var grnserna gr fr vad som hr till en genre r inget som r faststllt en gng fr alla, utan det r ngot som mnniskor kommer verens om och som hela tiden frndras. Vad en srskild genre innebr kan drfr differera mycket beroende p vem man frgar. Nr det gller musikaliska genrer knnetecknas de bland mycket annat av olika stt att frasera, graden av improvisation och klangideal. Exempel p genrer kan vara stora och vida begrepp som klassisk musik eller folkmusik, men ocks mindre undergenrer inom dessa stilar som tysk romans eller smlndsk slngpolska. 2.2.2 Klassisk musik och klassisk sng Begreppet klassisk musik kan ha olika betydelse i olika sammanhang. I detta arbete betecknar det vsterlndsk konstmusik i motsats till t.ex. folkmusik eller populrmusik. 3

Klassisk sng r ett mycket vitt begrepp. Det gemensamma idealet fr olika klassiska sngstilar r stabilitet, raka tonansatser och rik klang med tydlig klassisk klangplacering, s.k. egalisering. Den klassiska sngtekniken har utvecklats till vad den r mycket p.g.a. det praktiska kravet att sngen skulle kunna hras genom en hel orkester (Sohlmans musiklexikon, 1975). 2.2.3 Afroamerikansk musik och afroamerikansk sng Afroamerikansk musik uppkom bland folkgrupper med afrikansk hrkomst i Nordamerika (Sohlmans musiklexikon, 1975). Frn Afrika kom stildrag som jmn puls och avancerad rytmik. I sammansmltningen mellan tv vrldar uppstod flera stilar, t.ex. blues och jazz. I dagligt tal anvnds begreppet afroamerikansk musik ven om afroeuropeiska stilar som pop och rock. Dessa genrer utvecklade ett strre fokus p harmonik och melodik. I mitt arbete betecknar afroamerikanska genrer soul, pop, rock, jazz, gospel o.s.v. Vokalt knnetecknas samtliga dessa genrer av klanglig variation, individuell tonbildning och improvisation (Sohlmans musiklexikon, 1975). Det finns ocks ett annat klangideal n i klassisk sng. Klangen ska vara ljusare och mer vertonsrik, och textuttalet likna talet i strre utstrckning, t.ex. genom att man sjunger mer p konsonanterna (Gidlund, 2004). I och med anvndandet av mikrofon finns ocks andra mjligheter att lta p mnga olika stt, t.ex. hest och viskande (Gustafsson, 2005). Ett vanligt stt att improvisera i afroamerikansk musik r att smycka ut melodin med ornament och sm melodislingor, s.k. wail (Zangger Borch 2005). 2.2.4 Sngteknik Sngteknikbegreppet kan anvndas p flera olika stt. Dels kan det anvndas om allmn teknik, oavsett genre, som rr andning, std och avspnning. Om man anvnder det p det sttet r det mjligt att sga att man alltid anvnder samma sngteknik oavsett vilken stil man sjunger. Man kan ocks anvnda begreppet som att det finns mnga olika sngtekniker beroende p hur man vill sjunga. D betyder sngtekniker olikheter i sngsttet, vilket i sin tur innebr olika stt fr musklerna i rstorganet att arbeta p. Det r den senare betydelsen av sngteknik jag anvnder mig av i detta arbete. Sngtekniker innebr allts olika stt att lta p som orsakas av hur musklerna i rstorganet beter sig.

2.3 Rstlra
I detta avsnitt vill jag ge en introduktion till hur det mnskliga rstorganet fungerar. Detta fr att man lttare ska kunna frst resonemangen kring rstteknik i resultatdelen. I sin bok rstlra ger Johan Sundberg en bild av hur rstorganet r uppbyggt och fungerar (Sundberg, 2001). Han anvnder ordet rst som beteckning fr ljud som alstras av rstorganet inklusive vibrerande stmband (Sundberg). Denna rst blir till genom en luftstrm frn lungorna som mter de vibrerande stmbanden fr att sedan modifieras av ansatsrret. Hur rsten lter beror bde p hur personen ifrga r byggd och p hur rstorganet anvnds. Rstorganet r mycket flexibelt och kan lta p mnga olika stt, vilket t.ex. imitatrer r utmrkta exempel p. nd r det ofta svrt att ndra p djupt inrotade tal- och sngvanor.

2.3.1 Anatomi Rstorganet kan indelas i tre olika delar; andningsapparat, stmband och ansatsrr (Sundberg, 2001). Andningsapparaten bestr av lungor och in- och utandningsmuskler. Lungorna r som elastiska sckar som hnger inne i brstkorgen, torson, som ven den r elastisk. Luften kommer ner via luftrret som frdelar sig i tunna rr, bronkerna, som sedan tar syret till cellerna. Brstkorgen kan vidgas och minskas med hjlp av interkostalmusklerna som hjlper till vid andning. En annan viktig andningsmuskel r mellangrdesmuskeln, diafragman. Dess kanter fster i brstkorgens nederdel och r i avspnt lge formad som en kupol. Nr den spnns blir den platt och lungvolymen kar. D uppstr undertryck och luft strmmar in i lungorna om det r ppet i halsen. Nr man andas in med mellangrdet expanderar bukvggen. Mellangrdets antagonister r bukvggsmusklerna som fungerar som utandningsmuskler. Nr de spnns trycks mellangrdet uppt och luften pressas uppt. Stmbanden r tv muskler formade som veck som sitter fstade p insidan av luftrret. Springan emellan dessa kallas glottis och ljudalstring med stmbanden kallas fonation. P framsidan av halsen sitter stmbanden fstade i skldbrosket. Mot baksidan fster de i varsitt kannbrosk. Dessa brosk kan rra sig p flera olika stt. De kan ppna glottis vid inandning och tonlsa ljud och stnga glottis vid fonation. Ovanfr stmbanden sitter ett par andra slemhinnekldda veck, de s.k. falska stmbanden eller fickbanden. Stmbanden bildar botten av den hlighet i halsen som kallas larynxtuben. Larynxtuben r del av svalget. Ansatsrret bestr av svalg, mun- och nshla. Man kan variera rstljud p mnga olika stt genom att trnga ihop eller vidga ansatsrret, Ju mindre ansatsrr, desto skarpare och rikt p vertoner blir ljudet och tvrtom. Tunga, gom, lppar, nsa och struphuvud hjlper alla till fr att alstra det nskade ljudet. Bakom kannbrosken finns matstrupen som tar maten ned till magscken. Fr att inte det ska komma ned mat i luftstrupen stngs denna med struplocket nr vi svljer. Struplocket r en viktig komponent i ansatsrret som kan gra rstljudet skarpare och mer vertonsrikt. Vid svljning anvnds ocks constrictormusklerna som kan snra ihop hela svalget. Ovanfr larynxtuben i svalget sitter tungbenet dr tungan r fst. Tungan bestr av en rad olika muskler som gr att tungan kan formas p mnga olika stt i munhlan. Munhlans tak utgrs av den orrliga hrda gommen. Svalgets tak r istllet den mjuka gommen som utgr porten till nshlan. Den mjuka gommen r rrlig och kan lyftas eller slppas ned och p det sttet stnga eller ppna vgen till nsan. Nshlan delas i tv delar framtill som mynnar ut i varsin nsborre. I taket p nsan finns trnga kanaler som leder till sm hligheter i kinder och panna. 2.3.2 Andning Hur man andas r enormt viktig fr hur rstorganet fungerar genom olika reflexartade samband mellan andningsapparat och struphuvud (Sundberg, 2001). Andningsapparatens grundlggande uppgift vid fonation r att ge ett jmnt subglottiskt tryck med hjlp av utandningsmuskulaturen. Ju hgre tryck man ger desto starkare blir ljudet vid fonation. Nr man andas in luft utvidgas de elastiska lungorna och det bildas ett litet vertryck i lungorna som jmnas ut igen genom utandning. Fr att ka trycket ytterligare i lungorna kan man trnga ihop luften med hjlp av utandningsmuskler i buk och brstkorg och stnga till i glottis. Vid fonation trycker utandningsmusklerna p

samtidigt som glottis ger lagom mycket motstnd fr luften. P s stt uppstr det vertryck som behvs fr att ljud ska uppst. 2.3.3 Fonation Ljud bestr av frndringar i lufttrycket (Sundberg, 2001). Dessa frndringar uppstr nr luftstrmmen frn lungorna pressas upp genom ett lagom trngt glottis. D brjar stmbanden vibrera och genom att det vxlar mellan ver- och undertryck kring stmbanden sluts de och ppnas om vartannat. Detta ger upphov till vgor i luften och ljud uppstr. Om tonen som uppstr lcker luft eller r komprimerad kan bero p flera olika saker. Om man minskar stmbandens motstnd s kan det uppst en pyslcka i glottis och tonen blir luftig. Om man d ger mer motstnd i glottis komprimeras tonen. Om man istllet komprimerar tonen genom att knipa ihop i glottis och sedan hja luftrycket under glottis s mycket att det nd blir ljud s lter tonen tt men pressad. Rsten bestr av olika register. Register kan definieras som ett tonhjdsomrde dr alla toner lter p liknande stt och verkar ha producerats p samma stt. Dessa olika register kan ha skilda namn beroende p tradition. Ett vanligt stt att beskriva mansrsten r att den bestr av ett modalregister och ett falsettregister. Modalregistret r det lgre registret dr mn oftast talar och falsettregistret det hgre som de har kvar frn sin barnrst. Grnsen mellan tv register brukar kallas registerbrott eller skarv. Var grnsen gr mellan dessa register r individuellt och oftast gr registren omlott. Kvinnorstens lgsta register brukar kallas brstregister eller brstklang, det mellersta mellanregister och det versta huvudregister eller huvudklang. Huvudregistret sammanfaller ofta med mnnens falsett medan brstregistret mer liknar mnnens modalregisterfunktion. Brstregister och modalregister kan ocks kallas fr fullrst. Beroende p vilken genre man sjunger r det olika om man nskar att skillnaderna mellan registren ska hras eller inte. I klassisk sng strvar man t.ex. efter att gra skarvarna s omrkbara som mjligt och att man inte ska kunna hra registerbyten alls. Fr att variera tonhjd, s varierar man stmbandens lngd med hjlp av cricotyroidmuskeln. Ju lngre och mer spnda stmbanden r desto hgre tonhjd. Drfr r stmbanden tjocka och slappa i de lgre registren men tunnare och mer spnda i de vre. Om man vill sjunga starkare mste man hja lufttrycket under glottis och ge lite mer motstnd i glottis fr att undvika luftlckage. 2.3.4 Artikulation Artikulation r ett resultat av hur man formar ansatsrret med hjlp av artikulatorerna tungan, underkken, lpparna, mjuka gommen och struphuvudet (Sundberg, 2001). De frekvenser som ansatsrret kan vidarebefordra bst kallas formantfrekvenser. Tungan r rrlig p mnga olika stt och styr t.ex. till stor del vilka vokaler man uttalar. ven lpparna hjlper till genom att t.ex. rundas eller skjutas framt eller bakt. Struphuvudet kan hjas och snkas och hjs ofta ju hgre ton man sjunger. Nr man snker struphuvudet lyfter man mjuka gommen automatiskt och tvrtom. Mjuka gommen kan bara hjas och r platt i sitt avspnda lge. 2.3.5 Rststrningar Oftast delas rststrningar in i organiska och funktionella strningar (Sundberg, 2001). De organiska beror p frndringar i struphuvudets vvnader, som svullnader och

knutor m.m. De funktionella gr inte att se utan beror p att man anvnt rsten p ett slitsamt stt. Organiska strningar kan dremot ocks uppkomma p.g.a. dlig rstanvndning. Vid sdana problem ordineras oftast bde rstvila och rstterapi. En gemensam orsak till mnga rstproblem r en fr stark och pressad fonation under fr lng tid. Arbetet och friktionen i glottis gr d stmbanden trtta. I samband med frkylning kar ocks risken fr rstproblem betydligt. Detsamma gller om slemhinnorna i halsen av olika orsaker uttorkats. Man kan ocks sga att all rstanvndning r skadlig om den grs fr mycket och fr lnge. Vad som r fr lnge varierar frn person till person men en sngare i god form och med en god sngteknik kan sjunga mycket lngre och starkare n en person utan sngtrning. Stmbanden r muskelvvnader och behver precis som alla andra muskler en god genombldning fr att fungera som bst. Det r drfr viktigt med bde trning, vila och en god uppvrmning samt att man inte spnner musklerna statiskt under lng tid.

2.4 Sngteknik och metodik

2.4.1 Komplett sngteknik En av de viktigaste sngpedagogerna och frfattarna inom den vokala genrebreddens omrde r Catherine Sadolin. Hennes uppfattning r att alla sngare kan lra sig att sjunga i olika genrer med hjlp av olika rsttekniker (Sadolin, 2000). Mlet med hennes forskning och utbildningsverksamhet r att sngare ska kunna finna nya vokala mjligheter och komma frbi begrnsningar och problem. Det viktiga r att man vet hur man gr och att man gr rtt s man inte skadar rsten. De tre grundprinciperna fr all sng enligt Sadolin r ppen hals, ett bra std och avspndhet i kke och lppar. Efter att man uppntt det kan man vlja mellan fyra olika rsttekniker som kan liknas vid att lgga i olika vxlar; neutral, curbing, overdrive eller belting. De hr rstteknikerna hr inte till ngon srskild genre utan finns i de flesta genrer blandade med varandra. Varje teknik har sin karakteristiska klang och svl tekniska frdelar som begrnsningar. Neutral r en s.k. ickemetallisk teknik som ofta r mjuk och kan sjungas bde luftigt och komprimerat. Tekniken anvnds t.ex. mycket av klassiska sngerskor i kombination med ett lgt struphuvud men ven nr man vill sjunga klart och inte alltfr starkt i afroamerikansk musik. Curbing r s.k. halvmetallisk och lter lite terhllen och klagande. Den anvnds ofta i afroamerikanska genrer nr man vill sjunga medelstarkt. I det dagliga talet anvnds tekniken nr man grter eller klagar. Overdrive r helmetallisk och en ljudstark teknik. Man kan likna den vid rsten man anvnder nr man ropar och den anvnds mycket inom t.ex. pop och rock. Belting r ocks helmetallisk och mycket ljudstark men med en skarpare karaktr n overdrive. Istllet fr rop kan den liknas vid skrik. Belting anvnds t.ex. mycket i hrdrock och gospel men ven nr klassiska tenorer sjunger hgt och starkt. Efter att man valt en av dessa rsttekniker s kan man frndra klangen p olika stt med hjlp av artikulatorerna, d.v.s. mjuka gommen, lpparna, struplocket, struphuvudet och tungan. Ju strre man gr ansatsrret desto mrkare blir klangen och tvrtom. Det sista man kan gra enligt Sadolin r att lgga till effekter som t.ex. luftig rst, vibrato och ornament.

2.4.2 Estill Jo Estill grundade Estill voice Training 1988 utifrn en nskan att veta mer exakt hur man gr nr man sjunger p olika stt (http://www.trainmyvoice.com). Efter att ha forskat kring sngteknik har hon strukturerat upp sngrstens funktioner i olika rstkvaliter, t.ex. talkvalititet, falsettkvalitet, ropkvalitet, twang, operakvalitet och beltkvalitet. Estill har ocks arbetat med att dela upp rsten i dess minsta bestndsdelar. Dessa fr man lra sig att behrska genom Estillmetoden, varje bestndsdel fr sig, fr att sedan stta ihop dem till de olika rstkvaliteterna. Estills metodik karaktriseras drfr av stor noggrannhet och exakthet i hur de olika delarna i rstorganet ska arbeta fr att frambringa olika ljud. Hennes instllning r att alla som vill kan lra sig behrska olika sngtekniker med hjlp av Estillmetoden. Tyvrr r det svrt att skriva mer utfrligt om Estills metodik eftersom det inte finns ngon litteratur utgiven av henne sjlv. Fr att f djupare kunskaper i mnet r man hnvisad till Estills kurser. 2.4.3 Banbrytande sngmetodik Sadolins och Estills tankar liknar varandra p flera stt och de har bda tv varit banbrytande p sngmetodikens omrde. Lnge fanns det bara undervisning att tillg i klassisk sng. Att skola rsten betydde alltid att man lrde sig klassisk sngteknik medan afroamerikansk teknik oftast lrdes genom praktik. I och med Sadolins och Estills metodiker finns nu beprvade och erknda redskap i att undervisa i afroamerikanska sngtekniker. De har ocks bidragit starkt till att mnga ftt upp gonen fr likheterna som finns mellan olika genrer och till att mnga sngpedagoger blivit mer ppna fr att prva nya genrer. Estill och Sadolin har lite olika stt att dela in och kalla rstens funktioner. Samtidigt liknar deras stt att tnka varandras. Bda tnker sig att rsten har flera naturliga kvaliteter som de gett olika namn och bda kopplar dessa rstkvaliteter till talrstens olika sidor. P det sttet strvar de efter en naturlig och hlsosam rstanvndning. Vidare driver de starkt linjen att varje sngare kan lra sig att sjunga p olika stt och att vxla mellan olika sngtekniker om man behrskar rtt tekniska redskap. Bda tv lyfter ocks fram sin egen metod som ett snabbt och skert stt att lra sig behrska dessa vxlingar.

2.5 Tidigare forskning

2.5.1 Mte mellan genrer Madeleine Gustafsson nrmar sig problem och mjligheter i genremten i sitt examensarbete frn musikhgskolan i Gteborg (Gustafsson, 2005). I sitt arbete frsker hon frst frhllandet mellan klassiska och afroamerikanska genrers sngteknik, pedagogik och metodik. Med hjlp av kvalitativ metod intervjuade hon ngra sngpedagoger fr att ta reda p mer om likheter och olikheter mellan genrer. Madeleine stller frgor i inledningen som liknar de jag stller i detta arbete: Kan man utnyttja sina erfarenheter av olika genrer p ett bttre stt? Hur gr man fr att inte fastna i en sngteknik och fr att inte skada sig om man byter mellan tekniker? Dremot r inte svaret p dessa frgor i fokus i hennes arbete. Det handlar mest om att beskriva olika genrers kultur, stilmedel och teknik.

Svaren frn intervjuerna r tematiskt brokiga, men de sger ngot om de intervjuades instllning till att arbeta med olika genrer. De flesta hon intervjuat r positiva till det ven om ngra nmner faran med att bara ytligt nrma sig fr mnga saker. De som r positiva talar om att man utvecklas mer om man fr prva p ngot annat och att en genre kan berika en annan genom nya uttrycksstt och ven delvis genom teknik. Att prva olika genrer kan ocks ge en bttre helhetssyn och frstelse fr andra uttrycksstt. En pedagog sger att eftersom sngrsten kan vara s starkt frknippad med identiteten s kan det vara svrt att testa ngot annat n det dr man knner sig hemma. I detta ligger en stor utmaning i att vga prva ngot som man inte r s bra p och drmed utvecklas som mnniska. Att lra sig en ny genre kan vara som att lra sig ett nytt sprk eller hitta en ny roll som s smningom kan bli en del av personligheten. I flera av intervjusvaren kommer det fram problem med att sjunga olika genrer. Ett problem kan vara att man blandar ihop genrerna dr lsningen kan vara att man istllet sjunger en genre i taget. Ett annat problem kan vara att man sjunger s mycket p ett stt att vissa muskler vnjer in sig och verskuggar tekniken i andra genrer. Madeleine drar slutsatsen att det gr att lra sig att sjunga flera olika genrer om man har tillrckligt stark vilja. Hon pongterar ocks att det r tlamodskrvande och tar tid att lra sig nya genrer och tekniker. Man mste dessutom vara medveten om vad som kan bli fel nr man vxlar mellan genrerna. Ett rd r att lra sig en genre i taget fr att inte blanda ihop vid sjlva inlrningen. Nr man lser Madeleines arbete ser man flera mjligheter till vidare forskning. En r en frdjupning i hur man integrerar sngtekniker med varandra och hur man rent praktiskt kan arbeta med detta som sngpedagog. 2.5.2 Sngpedagoger och genrebredd p gymnasiet Klara Albinsson och Beatrice Alexandersson skrev sitt examensarbete om sngpedagoger p gymnasiet (Albinsson & Alexandersson, 2006). De upplever att det finns en klyfta mellan olika genrer p musikhgskolan. Utifrn det ville de underska hur sngpedagogers utbildning pverkar sngundervisningen p gymnasiets estetiska program. Vidare ville de underska hur utvande sngpedagoger upplever och angriper kursplanernas mlbeskrivningar om genrebredd utifrn sin egen bakgrund och utbildning. Frgestllningen var: Hur upplever sngpedagoger sin specialisering inom antingen klassisk eller afroamerikansk sng i frhllande till det genrebreda arbetet p gymnasiets estetiska program? Resultatet av deras intervjuer blev att de flesta av sngpedagogerna inte upplevde kravet p genrebredd som ngon strre svrighet, frutom i de fall dr sngpedagogen endast var klassiskt skolad. Orsaken till detta verkar vara att det r ovanligt att eleverna r intresserade av klassisk sng. 2.5.3 Ett instrument tv tekniker Josefina Holmgren underskte huruvida sngmetodiken inom afrosng p KMH (Kungliga musikhgskolan i Stockholm) bygger p klassisk sngmetodik (Holmgren, 2003). Hennes resultat visar inget samband mellan metodikerna utan att metodiken inom afrosng bygger p de behov som finns dr. Dremot fanns det metodiska saker som liknade varandra ifrga om grundteknik och allmn rsttrning.

2.5.4 Sng r alltid sng oavsett genre I sitt arbete underskte Lars Strm hur sngpedagoger med bde klassisk och icke klassisk bakgrund undervisar i afrosng (Strm, 2003). Resultatet blev att de klassiskt skolade pedagogerna undervisade mer i grundlggande sngteknik. Ngot respondenterna betonade var att genrebeteckningar ofta anvnds begrnsande och ensidigt. Istllet borde man alltid ska ett kta uttryck hos eleven oavsett genrebeteckning. 2.5.5 Hur lter skillnad? I sitt examensarbete lt Daniel Gidlund tv sngerskor med klassisk respektive afroamerikansk bakgrund sjunga samma sng (Gidlund, 2004). P det sttet ville han underska skillnaden mellan traditionerna. Skillnaderna delades in i fyra kategorier: textning, frasering, klang och timing. Den klassiska sngerskan hll vokalerna lngre och textade mjukare. Hon fraserade ocks mer bundet och med noggranna tonsteg, utan att glida. Registret var huvudklang som hon tog ner s lngt det var mjligt och timingen var strikt. Afrosngerskan sjng mer p konsonanterna och gled ibland mellan tonerna. Hon utgick ocks mer frn sin brstklang n frn huvudklangen och lg grna lite efter i timingen, s.k. laidback. 2.5.6 Genrer emellan Fr att underska om man kan anvnda samma sngteknik oavsett genre och om det finns frdomar genrer emellan s gjorde Susanne Kjellgren och Maria Werneskog en enktunderskning p Sveriges musikhgskolor i kombination med ngra intervjuer med sngpedagoger (Kjellgren & Werneskog, 1998). Resultatet visade att det finns mycket som r gemensamt nr det gller sngteknik inom olika genrer. Klangplaceringen r det som avgr vilken genre man sjunger. 2.5.7 Sammanfattning av resultaten Alla dessa arbeten handlar i ngon mn om spnningar mellan olika genrer dr man vill ta reda p hur stora likheterna och skillnaderna r och om man kan arbeta genrebrett som pedagog respektive elev. De flesta av frfattarna verkar ha kommit fram till ett resultat som visar p stora likheter mellan vokala genrer och att klyftan kanske inte r s stor som den ofta blir genom frdomar och polarisering vid landets musikhgskolor. Samtidigt s finns det uppenbarligen problem och skillnader kvar att fundera vidare ver. Detta arbete r en del i att belysa dessa problem. 2.5.8 Outforskat omrde Tyvrr finns det inte s mycket forskning att hitta p det mnesomrde jag valt, srskilt inte nr det gller de frgor som har med den rent fysiska sidan av genrebredd att gra. Detta kan kanske bero p att det inte r srskilt lngesen som genrebredd blev aktuellt och som det kom in i lroplanerna. Som jag nmnde i avsnittet om Estill och Sadolin s har det inte funnits undervisning i afroamerikansk sng mer n i ett par decennier. Ju lngre tiden gr och ju mer musiken och sngteknikerna frgrenar sig, desto viktigare tror jag att de hr frgestllningarna blir. 10

2.6 Syfte och frgestllningar

Frr var alla sngpedagoger enbart klassiskt skolade och sngskolning innebr automatiskt klassisk undervisning. Med tiden har det dykt upp fler och fler genrer och sngtekniker som blivit aktuella fr sngundervisningen. Bde Skolverket, arbetsgivare och mnga elever nskar att sngpedagoger ska vara genrebreda och att de ska kunna undervisa eleverna i olika sngtekniker. Dessutom finns det inskrivet i kursplanerna fr sngmnet p gymnasiet att varje elev ska behrska flera genrer. Men detta nskeml r inte helt problemfritt utan utgr en utmaning fr varje sngpedagog. Jag hoppas genom denna studie kunna f en kad frstelse av hur ngra sngpedagoger frhller sig till sngtekniska utmaningar i mtet med verksamhetsmlen och elevernas egna nskeml. Jag hoppas ocks kunna finna redskap fr att minimera problemen och utnyttja mjligheterna med att sjunga olika genrer och tekniker. Detta r ngot som jag tror att ven mnga andra sngpedagoger skulle ha stor gldje att ta del av. Mitt syfte r att underska hur sngpedagoger ser p mjligheten att integrera olika sngtekniker med varandra hos samma sngare, samt hur detta kan relateras till sngundervisning och lrande.

Kan olika sngtekniker integreras med varandra hos samma sngare? Vilka mjligheter och begrnsningar finns med en sdan integration? Om man vill integrera flera olika tekniker i sngundervisningen, vilka didaktiska stllningstaganden br man gra d?

11

3. Teoretiska utgngspunkter
I detta kapitel redogr jag fr den teoretiska utgngspunkten fr min studie. Jag har valt att utg frn ett sociokulturellt perspektiv p lrande.

3.1 Sociokulturellt lrande

Att ha ett sociokulturellt perspektiv p lrande inom sng kan enligt min mening vara mycket givande. Sng och musik ingr i allra hgsta grad inom begreppet kultur. Det sociokulturella perspektivet beskriver just hur man kommer in i och lr sig en kultur med allt dess innehll genom att samverka med mnniskor runt omkring. Dessutom liknar lrande i sng och musik att lra sig sprk vilket r ett viktigt omrde inom den sociokulturella teorin. Enligt det sociokulturella sttet att se p lrande lr man sig hela tiden i alla sammanhang man rr sig i, oavsett om sammanhanget syftar till att frmedla kunskaper eller inte. Lrande r sledes ett mjligt resultat av all mnsklig verksamhet och kan inte p ngot enkelt stt kopplas till bestmda arrangemang som skola och undervisning (Slj, 2000). Det gr inte att undvika att lra! Utifrn det hr perspektivet handlar lrande om vad mnniskor och kollektiv tar med sig frn alla sociala situationer fr att anvnda i framtiden. Att man lr sig i alla sammanhang r allts klart, dremot r den viktiga frgan vad man lr sig. I vr tid har exempelvis media en stor betydelse i att frmedla kunskaper, vrderingar och information till den yngre generationen. I vstvrlden tillbringar barn och ungdomar ofta lika mycket tid i hrlurarna eller framfr dator och TV som de sitter i skolbnken (Slj, 2005). Med detta frskt i minnet kan man fundera p vilken sorts musik de fr hra dr och vad de lr sig om olika sngtekniska ideal utan att reflektera ver det. 3.1.1 Individuellt och kollektivt lrande Lrande kan ske bde individuellt och kollektivt (Slj, 2000). Ett kollektiv kan t.ex. innebra en grupp mnniskor, ett fretag eller ett helt samhlle. Det sociokulturella perspektivet intresserar sig fr hur kollektiv och individ samspelar och hur de utnyttjar bde kognitiva och fysiska resurser. En mnniska i sig sjlv har biologiska begrnsningar fr hur mycket kunskap hon kan uppn och utveckla under sin livstid men samhllet hon ingr i kan tillsammans ha byggt upp en stor gemensam kunskap genom samverkan. Denna kunskap frs vidare och utvecklas i generation efter generation i takt med att behoven och mjligheterna i omvrlden frndras. Lrdomarna av alla erfarenheter p individuell, organisatorisk och samhllelig niv bildar plattformar fr nya generationer (Slj, 2005). I det sociokulturella perspektivet finns det ingen ndpunkt fr mnsklig utveckling eftersom varje generation kan utveckla och fra vidare kunskap genom att lagra den i olika redskap (Slj, 2000). P det sttet flyttas grnsen stndigt fram fr mnniskans intellektuella och fysiska frmga. Det som r avgrande fr utvecklingen r om mnniskor har tillgng till den tidigare kunskapen och redskapen eller inte och hur lrande organiseras med hjlp av dessa resurser. Det blir ocks avgrande om mnniskor kan ta till sig och anvnda den kunskap och de verktyg som finns.

12

Detta perspektiv finner jag intressant nr det gller kunskapsutveckling inom sngteknik och sngmetodik. Hur bra kan en sngare bli och hur kan kunskapen p omrdet utvecklas genom samverkan och kulturella redskap? 3.1.2 Kreativt lrande Att lra r inte bara att ta ver kunskaper frn mnniskor i sin omgivning (Slj, 2000). Det r ocks en kreativ process dr man kombinerar sina erfarenheter och kunskaper in i nya situationer dr man mste improvisera. Kunskaper r allts en resurs som man inte anvnder likadant varje gng. Beroende p hur ett problem ser ut kan man skapa nya lsningar utifrn de erfarenheter och redskap man har. Eftersom lrande p detta stt r kreativt s r utveckling mjlig. I annat fall skulle bara generation efter generation upprepa vad tidigare generationer gjort. Individernas handlingar och kreativa lrande spelar sledes in i att frndra och skapa nya sociokulturella mnster eftersom varje person har mjlighet att anvnda sina erfarenheter och kunskaper p nya stt. Drmed kan man stadkomma frndring och utveckling ven fr kollektivet. Man kan tnka sig att det r p detta stt som nya musikaliska genrer har uppsttt och frndrats genom att enskilda mnniskor och grupper tillsammans har anvnt sina erfarenheter och redskap p nya kreativa stt. 3.1.3 Kulturella redskap Mnniskan har genom historien utvecklat redskap eller verktyg som hjlper till att bearbeta omvrlden p ett helt annat stt n vad t.ex. djuren gr (Slj, 2000). I det sociokulturella perspektivet har redskap eller verktyg en srskild betydelse. Redskapen kan vara antingen fysiska och intellektuella och kan beskrivas som ett slags hjlpmedel. Exempel p fysiska redskap r minirknaren som har underlttat matematiken och gjort att man inte behver brja frn grunden med papper, penna och huvudrkning varje gng man ska rkna ut ngot. Ett annat exempel r grvskopan som gjort att arbetsfrmga, tidsanvndning och kunskap kunnat utvecklas. Genom utveckling av fysiska redskap kan allts kunskapsutvecklingen i samhllet komma vidare. Utvecklingen av intellektuella redskap r inte mindre viktig i samhllsutvecklingen (Slj, 2000). Ett exempel p ett intellektuellt redskap r Pythagoras sats som underlttat mnga byggnadsarbeten. Ett annat mycket viktigt intellektuellt redskap i vr del av vrlden r att kunna lsa och skriva. Sprket kan ocks ses som ett intellektuellt redskap som hjlper oss och stter ord p den kunskap vi har. Det sociokulturella perspektivet visar p hur fysiska och intellektuella redskap hela tiden samspelar (Slj, 2000). Teori och praktik gr hand i hand och kan inte srskiljas som de ofta gjorts i traditionell undervisning. I vardagen finner man mnga exempel p hur man behver anvnda bde intellektuella och fysiska kunskapsresurser fr att lsa problem eller driva igenom olika projekt. Ofta vxer den intellektuella kunskapen fram genom praktiska problem och formuleras frst efter att de fysiska verktygen brjat fungera. Ett exempel r hvstngsprincipen som anvndes lngt innan man gjort en intellektuell modell av hur den fungerar. Sngrsten r ur mitt perspektiv ett annat bra exempel p detta. Man har sjungit i alla tider utan att ha utvecklat en teori kring hur rsten fungerar. Det teoretiska har utvecklats betydligt senare men har kommit att bli ett viktigt intellektuellt redskap i sngmetodiska sammanhang. En trend i vr tids kunskapsutveckling r att man bara lr sig de intellektuella redskapen utan att knyta dem till de fysiska redskap som de hr ihop med (Slj, 2000).

13

Detta skulle kunna beskrivas med exemplet om hvstngen om man fr lra sig om hvstngsprincipen i skolan men aldrig prva den p riktigt. Egentligen s kanske inte den praktiska kunskapen ens r beroende av den intellektuella fr att kunna fungera. Med ett sociokulturellt perspektiv p lrande s blir det mycket viktigt att fundera kring om den som ska lra sig kan ta till sig och anvnda de fysiska och intellektuella redskap som finns till hands i den aktuella kulturen eller sammanhanget (Slj, 2000). Sngundervisningen r, som jag ser det, fylld av intellektuella redskap som t.ex. begrepp och bilder som ska hjlpa eleven att utvecklas. Dessa kan det vara bra att vara medveten om eftersom elevens lrande r beroende av om den kan ta till sig och anvnda dessa redskap eller inte. Sngundervisning r ocks en kombination av praktiskt och teoretiskt dr man fr ta stllning till vad som r viktigast och hur det praktiska ska frhlla sig till det teoretiska i undervisningen. 3.1.4 Sprket som redskap Att lra sig att behrska sprket som intellektuellt redskap r enormt viktigt enligt sociokulturell teori (Slj, 2000). Mnniskan tnker genom de sprkliga uttrycken och anvnder drmed hela tiden detta redskap. Tillsammans med andra kommer vi verens om att beteckna omvrlden p olika stt som r funktionella fr oss. Att anvnda samma begrepp underlttar samspel mellan mnniskor. Sprket gr ocks att vi kan kommunicera kring abstrakta saker i mnsklig samvaro. Att lra sig ett sprk eller ett begreppsligt system r att bli en kompetent deltagare i en social aktivitet (Slj, 2000). D kan man vara med och pverka och vidareutveckla kunskapen i sitt sammanhang. Sprket hnger ocks intimt ihop med den praktiska verksamheten. Man beskriver det man gr och diskuterar det med andra fr att utvecklas tillsammans och fr att minnas det man gr m.m. Att lra sig ett sprk pverkar ocks till hg grad hur man ser p sin omvrld. Ett sprk rymmer kunskap, vrderingar och insikter som den lrande automatiskt lr sig genom att lra sig sprket. Sprket r sllan neutralt. I ord och uttryck finns inbyggda vrderingar och stt att se omvrlden p. Nr man lr sig ett sprk eller en begreppsvrld fr man allts automatiskt med sig dess vrderingar och omgivande kultur. Vad ett ord innebr i en kultur kan drfr innebra ngot helt annat i en annan. I sngundervisningen har jag mrkt att man ofta rr sig med ett srskilt sprk och srskilda begrepp som eleven mste lra sig. Dessa begrepp verkar finnas till fr att frmja lrande och fr att underltta kommunikationen mellan elev och pedagog. Att sprket inte r vrdeneutralt r ngot att vara medveten om i arbetet med sng s man inte fastnar i sitt eget snva kulturella perspektiv. 3.1.5 Interaktion och socialisation Att kunskap r neutral och bara kan verfras frn sndare till mottagare fr att sedan lagras i minnet r ngot som det sociokulturella vill bort ifrn (Slj, 2000). Istllet r kunskap resultat av aktivitet frn den som lr sig genom att man frsker frst och hantera sin omvrld. I den processen kan drfr olika mnniskor komma fram till olika kunskap, kunskapen blir inte strikt objektiv. Hr liknar den sociokulturella teorin den konstruktivistiska (Slj). Det som skiljer teorierna t r att den sociokulturella teorin lyfter fram interaktion med andra mnniskor som en stor del i kunskapsbildningen. Genom interaktion med andra mnniskor fr vi del av tidigare generationers erfarenheter och kunskaper svl som redskap som andra mnniskor utvecklat (Slj, 2000). Det r allts genom kommunikation och samarbete mellan mnniskor som

14

sociokulturella resurser skapas och frs vidare. Ett samlingsnamn p dessa resurser r kultur. Motsatsen till detta stt att se skulle kunna vara att man ser lrande som enbart beroende av individens biologiska frutsttningar och begvning fr att sjlv konstruera sin egen kunskap. Det sociokulturella perspektivet pekar snarare p att alla kan lra i en bra social milj. Den sociala milj eller kultur vi finns i kommer pverka vad som r viktigt att lra sig, p vilket stt vi lr oss det och vilka resurser vi har tillgng till i processen. Drfr kommer erfarenheter och kunskaper se olika ut mellan olika samhllen (Slj). Enligt Vygotskij s gr barnets utveckling frn att vara biologisk till att bli allt mer sociohistorisk, d.v.s. det sociala samspelet och kulturen barnet vxer upp i pverkar mer och mer vem barnet skall komma att bli (Slj, 2000). Barnet fds in i kommunikativa processer som redan pgr och i sammanhang dr det redan finns frdiga frhllningsstt till vrlden runt omkring och kunskaper om hur man klarar sig bst i livet. Hur barnet ser p vrlden r allts till stor del frgat av den milj det vxt upp i. Processen dr man lr sig av sin omgivning kallas fr socialisation (Slj, 2000). Den primra socialisationen sker i hemmet eller i den mindre gemenskapen. Dr r pedagogiken ofta osynlig och man lr genom att observera och hrma eller genom att delta i aktiviteter tillsammans med andra. Den sekundra brukar ske i skolan eller ngon annan institutionaliserad milj. I den primra delen sker oftast lrande i sin naturliga kontext medan i skolan dekontextualiseras lrandet och man studerar det som str p schemat. Drmed har lrandet frflyttats frn de vardagliga situationerna till en mer strukturerad milj. Samtidigt pgr hela tiden lrande ven utanfr skolans vggar. 3.1.6 Mstare och lrling Hur kunskap reproduceras till nya generationer kan skilja sig t mellan olika kulturer, men oftast finns det ett samspel dr de yngre lr av de ldre (Slj, 2000). Ju mer specialiserat ett kunskapsomrde r desto lngre behver man ska sig bort frn familjegemenskapen fr att komma till en milj dr man fr lra sig att behrska de fysiska och intellektuella redskap som omrdet krver. Att vara lrling innebr att man befinner sig i och tar del av sin mstares kunskaper genom praktik. Detta r en slags kombination mellan att lra sig och att arbeta. I relationen till en annan mnniska som har strre kunskap n man sjlv kan man utvecklas mer n om man skulle frska utvecklas p egen hand (Slj, 2000). Vygotsky kallar avstndet mellan vad en individ kan prestera p egen hand och vad man kan klara med hjlp av ngon mer kompetent person fr den nrmaste utvecklingszonen. Genom std frn ngon annan kan man t.ex. f hjlp att strukturera upp en uppgift och f kulturella redskap fr att lsa den. Slj (2000) kallar den hjlp man fr genom kommunikation fr kommunikativa stttor. Dessa mste vara anpassade till den lrandes niv. I brjan behver den lrande mycket std och vgledning men s smningom mindre och mindre fr att till slut kunna klara sig p egen hand. Frhllandet mellan en sngpedagog och en sngelev tycker jag i mngt och mycket liknar en relation mellan mstare och lrling. Den nrmaste utvecklingszonen r ocks i allra hgsta grad relevant fr att beskriva mjligheterna fr lrande i sngundervisningen. Dr r eleven beroende av lraren till en brjan men blir frhoppningsvis mer och mer frtrogen med det som lraren kan. Hur man kommunicerar i denna process r viktigt. Dels mste man kommunicera p elevens niv, dels mste balansen mellan stttning och elevens sjlvstndighet upprtthllas.

15

4. Metod, metodologi och design

I metodkapitlet redogr jag fr mitt val av metod och fr hur jag gtt tillvga i min forskning. Jag beskriver hr hur jag valt ut de personer jag intervjuat och vilka de r. Efter det redogr jag fr hur jag genomfrt intervjuerna och vilka frgor jag stllt till respondenterna. Till sist skriver jag ngot om hur jag anvnt och analyserat intervjuerna.

4.1 Metodologi
I min studie har jag valt att anvnda mig av kvalitativa intervjuer. Man brukar skilja p kvalitativa och kvantitativa studier (Trost, 1997). Kvantitativa studier handlar om att mta frekvenser och procent m.m. medan kvalitativa studier gr mer p djupet och undersker mnniskors stt att resonera, agera och tnka. Intervjun som metod kan vara antingen kvalitativ eller kvantitativ. (Trost, 1997). Den kvalitativa intervjun kan ocks kallas samtalsintervju och den r som mest lmplig nr man vill underska vad mnniskor tnker och tycker om saker (Esaiasson P., Gilljam, M., Oscarsson, H. & Wngnerud, L. 2007). Intervjun kan ocks ha en hgre eller lgre grad av standardisering, d.v.s. om alla fr samma frgor och ges samma frutsttningar eller om frgorna varieras efter person och situation. En enkt med frdiga svarsalternativ r ett exempel p hg standardisering. Nr standardiseringen r lgre kan man t.ex. anvnda den intervjuade personens sprkbruk och stlla spontana fljdfrgor utifrn personens svar. Svaren blir ofta utfrligare nr standardiseringen r lgre och intervjuaren har mjlighet att flja upp intressanta spr. Risken med en sdan mer spontan intervju kan kallas intervjuareffekten (Esaiasson m.fl. 2007). Den innebr att den som intervjuar kan pverka personen som svarar om den intervjuade t.ex. vill framst i bttre dager eller om den anpassar sig efter vad den tror intervjuaren vill hra. De som intervjuas kan ha olika funktion. Om personerna ska ge information om ngot som vittnen eller kllor kallar man dem informanter (Esaiasson m.fl. 2007). Nr intervjupersonerna sjlva r studieobjekten och intervjuaren r intresserad av vad de tycker och tnker kallar man dem respondenter. Nr man gr ett urval brjar man med att bestmma vilken population man ska underska (Esaiasson m.fl. 2007). Urval kan sedan vara slumpmssiga eller strategiska. Om man vill kunna generalisera ett resultat s r totalurval, d.v.s. att man undersker alla fall, det bsta valet. Det r svrt att dra slutsatser om en strre population genom att underska endast ngra f fall. Ett slumpmssigt urval r ocks en skrare strategi n ett strategiskt fr ett mer allmngiltigt resultat. Dremot r ett slumpmssigt urval inte alltid s bra om man vill ha svar p frklarande frgor och inte bara f statistik. D kan man behva gra ett strategiskt urval fr att f intensitet i urvalet, d.v.s. hitta de personer som kan tnkas ha de mest intressanta svaren p de frgor man tnkt stlla (Trost 1997). Ett strategiskt urval kan ocks vara bra om man vill garantera variation i urvalet (Esaiasson m.fl. 2007). Det kan t.ex. vara viktigt att variera bakgrundsfaktorer. Vilka faktorer som r viktiga variabler br avgras av frgestllningen (Esaiasson m.fl.). Om en underskning har intern validitet s kan man inte generalisera resultatet till att glla ngon annan n de som man underskt (Esaission m.fl. 2007). Om dremot resultatet har extern validitet s r det generaliserbart.

16

4.2 Metod och design

4.2.1 Metod Eftersom mitt syfte handlar om att ta del av och frst ngra sngpedagogers tankar och erfarenheter kring det valda problemomrdet s har jag valt att anvnda mig av kvalitativa intervjuer (Trost, 1997). Intervjuerna har haft en lg grad av standardisering fr att jag skulle kunna flja respondenternas tankar och resonemang och stlla spontana fljdfrgor (Trost). P det sttet har jag kunnat g p djupet p de omrden som varje pedagog vet srskilt mycket om eller r intresserad av. 4.2.2 Urval Jag har valt att underska populationen sngpedagoger fr att de kan ha mycket att tillfra inom mitt mnesomrde. Utifrn denna population har jag gjort ett strategiskt urval av personerna jag intervjuat (Trost, 1997). Fr att f intensitet i urvalet har jag sedan valt ngra sngpedagoger som jag knner till eller har ftt tips om eftersom jag tror att de kan ha mycket att tillfra inom det valda mnesomrdet. Fr att f s stor variation som mjligt i mina intervjusvar valde jag ocks ngra variationsvariabler som skulle finnas representerade i respondenternas bakgrundsfaktorer (Esaiasson m.fl. 2007). Dessa variabler var genrebredd som pedagog, genrespecialitet utan bredd inom bde afroamerikansk och klassisk genre samt medicinsk utbildning. Jag har ocks frskt f en bra blandning i ldrarna. Alla utom en av respondenterna bor i Gteborg eller ngon kommun nra Gteborg. 4.2.3 Respondenter Brita r 57 r och sngpedagog sedan mnga r. Hon har undervisat p alla niver, frn nybrjare p kulturskolan till hgskolestudenter. I grunden r hon klassiskt skolad men har med tiden breddat sig mer och mer och undervisar idag i de flesta sngtekniker. Susanne r 33 r och r sngpedagog sedan fem r tillbaka. Just nu undervisar hon sngelever p en kulturskola och hon beskriver sig sjlv som sngpedagog med frmst afroamerikansk inriktning. Hon sjunger ocks grna sjlv i olika konstellationer, oftast visa, gospel, pop eller jazz. Rune r 66 r och har undervisat elever p estetiskt gymnasium i klassisk sng under mnga r. Han har valt att specialisera sig inom klassisk sng och har inte fortbildat sig inom andra genrer. Anna r 34 r och utbildad logoped. Hon tar bl.a. emot mnga sngare med rstproblem men r ocks sjlv sngerska och rr sig d inom afroamerikanska genrer. Dessutom frilansar hon som rst- och krpedagog. Lena r 41 r och utbildad klassisk sng- och krpedagog. Hon har jobbat med elever i bde kulturskolan, gymnasium och p folkhgskola. Genom sin privata bakgrund har hon ven erfarenhet av flera olika genrer vid sidan om den klassiska.

17

4.2.4 Etik Humanistisk-samhllsvetenskapliga forskningsrdet har sammanstllt fyra forskningsetiska principer (www.codex.uu.se). Den frsta r informationskravet som innebr att respondenten ska informeras om villkoren fr deltagandet, att det r frivilligt och vad studiens syfte r. Det andra kravet r samtyckeskravet som innebr att man mste f respondentens samtycke innan studien startas. Dessutom har respondenten rtt att avbryta sin medverkan nr som helst. Det tredje kravet r kravet om konfidentialitet. Det innebr bde att forskaren har tystnadsplikt och att respondentens personuppgifter hlls hemliga. Det fjrde och sista kravet r nyttjandekravet. Det innebr att de uppgifter som kommer fram inte fr anvndas i ngot annat syfte n fr forskning. Forskningsrdet rekommenderar ocks att man erbjuder respondenterna att ta del av rapporten nr den r frdig. De intervjuade personerna i min studie blev redan frn brjan upplysta om syftet och mlet med studien. De blev ocks informerade om att de skulle f vara anonyma i underskningen och att jag har tystnadsplikt. I min rapport har de intervjuade personerna ftt phittade namn och jag har frskt att inte lmna fr detaljerade uppgifter om dem fr att de inte ska kunna identifieras. De har alla erbjudits mjlighet att ta del av arbetet nr det r frdigt. 4.2.5 Intervjuerna Intervjuerna har varit mellan 30 och 60 min lnga vardera och jag har trffat respondenterna p den plats de sjlva freslagit. Oftast har det varit p deras arbetsrum eller i deras hem. Jag har haft mjlighet att intervjua alla respondenter helt ostrt. Under intervjuerna har jag anvnt en lg grad av standardisering dr jag stllt ppna frgor och improviserade fljdfrgor. Min frgeguide delade jag upp i mnesomrden som jag sedan tog upp i olika ordning allt efter hur den intervjuade personen svarade. Jag inledde mina intervjuer med frgor om respondentens musikaliska bakgrund, arbete med sngteknik i undervisningen och om de integrerar olika genrer och sngtekniker i denna undervisning. Till respondenten med medicinsk utbildning stllde jag ven frgor utifrn hennes yrkesverksamhet, t.ex. om hon haft erfarenheter av patienter med problem som har med mnesomrdet att gra. I vrigt frgade jag henne om hennes musikaliska erfarenheter utifrn sin dubbla profession. Nedanstende r exempel p frgor som jag stllde till respondenterna: r det mjligt att integrera olika sngtekniker hos en och samma sngare? Hur kan detta gras i s fall? Kan de olika teknikerna berika varandra p ngot stt? Hurd? Kan man stta p problem om man jobbar p ett sdant stt? Varfr uppstr dessa problem? Hur hanterar man sdana problem? Om man vljer att integrera flera olika tekniker i sin undervisning, hur br man arbeta didaktiskt och metodiskt fr att p bsta stt ta tillvara p mjligheterna och undvika problemen?

18

4.2.6 Transkribering och analys Fr att kunna minnas och bearbeta intervjuerna eftert spelade jag in dem p bde mobiltelefon och minidisc. Efter intervjuerna gjorde jag ocks ngra anteckningar om jag tnkte p ngot srskilt eller om ngot kom fram efter att inspelningen stngts av. Intervjuerna har jag sedan skrivit ut ordagrant infr bearbetning och analys. Till en brjan sorterade jag intervjusvaren utifrn frgestllningarna. Mina stora forskningsfrgor r fortfarande grunden fr resultatkapitlets huvudavsnitt. Mnga av respondenternas svar passade dremot under flera rubriker och finns drfr med p flera stllen. Efter hand kunde jag urskilja likheter och skillnader i respondenternas svar. Dessa gav upphov till olika teman som blivit underrubriker i resultatdelen. 4.2.7 Tillfrlitlighet och validitet Nr man gr samtalsintervjuer finns det alltid en risk fr att intervjuaren pverkar den som intervjuas. Jag frskte i mina intervjuer att hlla s lg profil som mjligt genom att inte stlla ledande frgor och genom att inte visa vad jag sjlv tyckte. I intervjun med Rune blev detta svrt. Jag mrkte att han blev osker och ville veta vad jag tyckte och att hans svar frndrades lite under intervjuns gng. Min tolkning r att han ibland frskte sga det han trodde att jag ville hra. Drfr kan hans svar ngon gng synas motsga sig sjlva i resultatdelen. De andra fyra pedagogerna upplevde jag inte alls p det sttet. Eftersom jag intervjuat s f respondenter och populationen sngpedagoger r s stor s kan mitt resultat inte p ngot stt komma att generaliseras. Att generalisera svaren var inte mitt syfte med studien utan snarare att komma fram till olika stt att tnka och tycka kring integration av olika sngtekniker. D lmpade sig ett strategiskt urval med god variation bttre fr underskningen. Dremot r de svar som framkommit av god intern validitet. Jag har skrivit ut intervjuerna ordagrant och lst igenom dem noggrant. Jag har ocks belyst mina beskrivningar med citat fr att styrka mitt resultat.

19

5. Resultat
Fljande kapitel presenterar resultatet av underskningen. Jag brjar med att beskriva hur pedagogerna sjlva jobbar med integration av olika sngtekniker och om vad de tycker och tnker om det i allmnhet. Sedan beskriver jag hur lngt pedagogerna tror man kan komma som enskild sngare om man vljer ett integrerat arbetsstt. Efter det tar jag upp positiva mjligheter med att behrska flera sngtekniker fr att sedan g ver till de problem man kan stta p. Till sist tar jag upp vad man kan gra fr att ta tillvara de positiva mjligheterna och undvika problemen. Med andra ord presenterar jag de didaktiska och metodiska stllningstaganden som pedagogerna gjort i frhllande till fregende kategorier i resultatkapitlet.

5.1 Integration av flera sngtekniker i undervisningen

5.1.1 Pedagogernas instllning och arbete Rune har valt att inte alls arbeta med andra tekniker n den klassiska och svarar till en brjan att han inte alls tror att det gr att integrera flera sngtekniker i undervisningen. Efter ett tag sger han nd att det mest r han sjlv som inte kan tnka sig det fr egen del. Han sger att de flesta sngeleverna p gymnasiet dr han arbetar sjunger bde klassiskt fr honom samtidigt som de fortstter med andra genrer vid sidan om. Sjlv vet han inte vad han ska lra dem i de andra genrerna:
S, tycker du d att, r det mjligt att integrera flera sngtekniker ven i undervisningen tror du? (intervjuare) Ja, det r det skert. Men jag tror inte p det fr min egen del fr jag har liksomjag frstr inte vad jag ska lra dem. Det r ju bara att gapa p s hgt det gr tycker jag. Ochdet r inte det jag vill lra dem. Det kan de redan. (Rune)

I de fallen dr han ser att afroamerikansk teknik pverkar den klassiska tekniken negativt rder han eleven att sluta eller dra ner p det afroamerikanska och bara va klassiskt istllet. Anna frsker ha en lekfull instllning till rsten nr hon trffar sngare och krer. Hon vill att sngarna ska f prva mnga olika stt att lta p utan att alltid stta etiketter p vad det r fr genre man sjunger. Hon sger att hon absolut tror p genremssig integration hos en sngare, men bara till en viss grns. Om man var ngon srskild genre vldigt mycket s fastnar man ltt i sin tonbildning och det blir svrt att byta. Detta r svrare ju mer professionell man r och drfr tycker hon att det r bttre att vlja en srskild genre om man vill vara professionell och stilrtt. Brita arbetar aktivt med en genrebred undervisning och ser det som sin specialitet. Hon tycker att det ska vara en del av alla sngares utbildning att testa olika saker och lra sig att anvnda sin rst flexibelt. Hennes starka vilja till att fortbilda sig inom andra genrer n den hon utbildats i har varit ett direkt resultat av att hon sjlv aldrig fick prva p olika genrer och tekniker nr hon var ung. Detta r ngot hon r ledsen fr eftersom hon nskar att hon ftt bredda sig mycket tidigare i livet.

20

ven Lena har undervisat mycket i flera olika genrer. Hon anser sig vara genrebred i och med sin uppvxt med pop och gospel och sin senare klassiska sngutbildning. Hon tycker ocks att det r viktigt att eleverna fr prva p olika saker.
Och jag tycker det r jttebra att de fr nosa p vldigt mycket olika repertoar. Och jag tillhr vl de hr som absolut inte ger ett popsnre popsnger fr det sjunger de nd hemma s att det skvalar om det. (Lena)

Susanne tycker som Lena att eleverna ska f med sig lite av varje i sin sngutbildning. Hon frsker undervisa i s mnga saker s mjligt ven om hon inte tycker att hon r s bra p alla genrer. Hon sger att hon brukar gra s gott hon kan. Nr jag frgar henne om det r mjligt att integrera olika tekniker i undervisningen svarar hon att det inte bara gr, det r helt ndvndigt.

5.2 Integration av flera sngtekniker hos samma sngare

5.2.1 En sngare, flera sngtekniker Brita tror precis som Anna att man kan lra sig byta teknik ganska enkelt, men till en viss grns. Om man ska vara artist och uppehlla professionalitet s mste man finslipa sin teknik mera. Dremot har hon ngra bra exempel p artister som lyckats behlla en bredd, t.ex. Annika Skoglund och Sissel Kirkeb. Hon betonar att fr att kunna vara bred och artist krvs stor motivation, styrka och mod. En snglrare som stttar och uppmuntrar r ocks viktigt. Susanne tror ocks att det r mjligt att komma relativt lngt med bibehllen bredd. Fr att gra det br man brja tidigt och hlla p mycket med de olika stilarna. Hon tror ocks att det krvs ngot extra av den elev som ska komma lngt och samtidigt vara bred. Det krvs bde stor motivation och en srskild mottaglighet. Man mste dessutom ha ett stort intresse och ett bra ra. Hon tar Robert Gustafsson som ett exempel p en fantastisk talang och ett bra ra fr att hrma olika dialekter. En sdan talang kanske kan liknas vid talang fr att lra sig att sjunga p olika stt. En sngerska som Susanne nmner som exempel r Maria Mller som just specialiserat sig p att imitera knda artisters sngrster. Susanne sger att Maria Mller nog inte skulle kunna f en roll p ngon stor opera men att hon hrmar olika genrer tillrckligt bra fr att vara knd fr sin bredd istllet. Just opera tror hon r svrt att kombinera med ngon annan stil. Det krver s mycket.
Allts om jag tnker, om man tnker operasngerska s tnker jag att det r spass svrt att tadels s tror jag att man mste ha en viss naturbegvning. Och sen r det ett slit. Tror jag. Men det kanske finns ngra underbarn som (skratt), som sliter och var en teknik i veckan liksom (skratt). Men det knns lite s hr.ja. (Susanne)

Det krvs en stor medvetenhet och mycket teknisk trning fr att bli bra p flera sngtekniker n en menar Susanne. Hennes erfarenhet av eleverna i kulturskolan r att det r vldigt f som har den inre drivkraften som krvs fr att va mycket. Ofta upplever hon att eleverna vill kunna allt direkt och inte orkar satsa p vning. Inte sllan ger de upp istllet fr verkligen ta tag i sina brister. Rune tycker sig ocks, liksom de andra, se en grns fr hur lngt man kan komma med bibehllen bredd. Han menar precis som Susanne att om man t.ex. sjunger opera s

21

har man fullt upp med att va det, bde tidsmssigt och teknikmssigt. Det r redan tillrckligt krvande att hlla rsten i form nr man bara hller p med opera. Lena anser att man kan lra sig att vara trovrdig sngare i flera olika genrer s lnge man hittar sin s.k. naturrst. De som inte har kunnat vxla s ltt har hon t.ex. mrkt varit klassiska sngare som fastnat i sin klassiska rst. Hon tycker att om man hittar sin naturrst s kan man i princip anvnda samma teknik fr alla genrer. Sen fr man lra sig de typiska stildragen. Trots att Lena tror att det r mjligt att hlla p med flera genrer samtidigt s vill hon nd inte rekommendera det, i alla fall inte kortare byten som att byta genre frn helg till helg.
D fr man vara vldigt musikaliskt begvad tror jag fr attoch kunnig p genre och kunnig p det man gr fr att det ska vara helt smrtfritt. (Lena)

Man br ocks ha en stor medvetenhet och en mycket bra grundteknik tycker Lena.

5.3 Positiva mjligheter med genrebredd

5.3.1 Sjlvfrtroende och mod De intervjuade pedagogerna tar fram mnga olika positiva saker med att hlla p med olika sngtekniker och genrer. Brita nmner t.ex. kat sjlvfrtroende nr man vgar prva nya saker. Nr jag frgar Rune om han kan se ngra frdelar med att hlla p med flera saker s sger han att en frdel med att eleverna ofta sjungit andra genrer nr de brjar hos honom r att de r sngvana och att de inte r rdda fr att prva nytt. 5.3.2 Flexibilitet En annan sak som bde Brita och Anna talar om r frdelarna med att rsten blir mer flexibel och bjlig nr man lr sig flera tekniker. Brita tycker att sngare i alla genrer borde lra sig flexibilitet fr att kunna uttrycka sig som man vill musikaliskt. Hon har flera exempel p hur sngare kan fastna i sitt stt att sjunga och inte hittar ut ur det. Utifrn det betonar hon hur viktigt att det r man fr va p att hlla flexibiliteten i rsten igng. Anna menar att man ltt begrnsar sig p frhand nr man inte vrdar flexibiliteten i rsten. Om man hller igng flera saker frn ett tidigt stadium s tror hon man fr flera mjligheter att gra andra saker senare. Vi talade om tvsprkigheten som bild fr det hr och det r ngot hon kan tnka sig att man kan ha ven musikaliskt. Flexibilitet har ocks rent muskulra frdelar enligt Anna. Ju mer rrlig och flexibel man r desto strre blir smidigheten i rstapparaten.
Det r ju s, ju smidigare jag r i min kropp, desto bttre kan jag ju rra mig. Desto mer mjligheter har jag ju fr att gra vissaalla mjliga rrelser. (Anna)

5.3.3 Strre konstnrliga mjligheter Brita tycker att nr man prvar p olika stilar och tekniker s upptcker man mer om hur instrumentet rsten r uppbyggt. P det sttet kan man lra sig att hitta nya konstnrliga uttrycksmjligheter.

22

Man upptcker ocks hur knslan, hur den verordnade knslan, kan formaatt rsten kan forma knslan och ge nya uttrycksmjligheter, konstnrliga uttrycksmjligheter som r vldigt vldigt viktigt. Det r det som r meningen med det ju. (Brita)

Vidare tycker hon inte att det r s viktigt att man ska bli s bra p flera genrer att man kan hlla konsert p hg niv i varje genre. Varje sngare har en hemmagenre som det r viktigt att finslipa anser hon. ven om inte nivn blir s hg nr man prvar ngot nytt s r nd upptckandet och en ppen attityd det viktiga. Susanne menar ocks att det r viktigt fr eleverna att f prva flera olika stilar i undervisningen. Hon anser att i lngden r det bttre att vara musikaliskt bred. Om det r ngon elev som kommer och bara vill sjunga en sak brukar hon frska att inspirera till att vga testa ngot nytt som ligger ganska nra den stil som eleven vill sjunga. 5.3.4 Att lna teknik frn andra genrer Rune har upplevt att eleverna sjunger pop och rock bttre nr de gtt i klassisk undervisning hos honom en period. Han menar att de fr bttre andning och blir smidigare och vigare i rsten genom den klassiska tekniken. Anna tror ocks att klassiska vningar kan vara mycket bra ibland ven om man vill sjunga en annan genre. Hon menar att grundtekniken handlar om att hitta ett bra flde i rsten och d spelar det inte s stor roll vilken genre man arbetar med nr det gller vningar. Hon tror mycket p att lna frn andra genrer.
Sen kanske man behver gra vissa klassiska saker fr att man kan ha det sen. Om jag ska gra en wail och vill ha liksom en bra funktion s kanske det r bra att g via klassiska vningar fr de hjlper mig att gra det dr snyggt. (Anna)

Susanne har fler exempel p att olika genrer och tekniker kan berika varandra. De flesta genrer har ngot vokalt srdrag som r nyttigt att lra sig. Det man lrt sig i en genre kan man d ta med sig som ett redskap in i en annan.
Nu r jag inte s bra p musikal men om man tar det som ett exempel, s kan man ju inte bara pressa hela lten. D kanske man kommer till ett parti dr man knner att hr skulle det vara snyggt att lyfta det lite och lufta. Och d har man erfarenhet av att man har gjort sdana vningar ngon gng nr man har sjungit en jazzlt t.ex. Istllet fr att d nr man kommer till det partiet s Oj, nu mste vi, nu mste vi va p det hr. D har man redan gjort det, fr man har vat brett. (Susanne)

Lena tycker att oavsett vilken genre man fr undervisning i s kan den lyfta en annan genre genom att man fr bttre grundteknik.
Men har man d en skolad rst eller vad man ska sga, eller envad ska man kalla det fren genomgngen rst s att man kan anvnda sin kropp i det man gr, d r det ju ett fantastiskt lyft fr vilken genre du n sjunger. (Lena)

Vissa genrer kan ocks bli bttre genom att man trnar en annan genre som r srskilt nrbeslktad med den man var p. Som exempel nmner hon barocksng och folksng samt visa och jazz. Detta brukar hon ocks anvnda som argument fr sina elever fr att f dem att testa nya stilar.

23

och jag brukar f med dem p det, att dom ska testa olika saker fr att d blir dom bttre i sin popsng sger jag. (skratt). Vilket ju r sant. Helt klart. (Lena)

5.4 Problem med genrebredd

Flera av de intervjuade har erfarenheter av tekniska problem i samband med genrebredd och bde Anna, Brita och Susanne menar att det kan vara svrt att byta mellan olika sngtekniker. Susanne tror absolut att man kan stta p problem nr man jobbar med olika sngtekniker parallellt. Dremot tror hon inte att skaderisken r hgre n om man bara jobbar med en teknik. Detta liknar Runes instllning ven om han sger att han inte har tydliga erfarenheter av problem som r direkt kopplade till att eleven jobbar med olika sngtekniker och byter emellan dem.
Nej. Allts, jag har ju flickor ocks som sjunger sopran hr hos mig som nd ribland sjunger popoch rockemmmr dom bara friska i halsen s tror jag dom klarar av det. tminstone s lnge som de r unga (skratt). (Rune)

Dremot kan han tnka sig att man kan f problem om man vxlar vldigt mycket mellan olika tekniker. Men han sger samtidigt att risken inte r mindre om man t.ex. bara hller p med opera. Lena tror att man kan stta p problem men ocks att man kan klara teknikbyten galant om man r uppmrksam och har god hjlp av en pedagog. 5.4.1 Att ofrivilligt blanda ihop tekniker Nr man byter sngteknik intar artikulatorerna olika lgen i varje teknik. Anna sger drfr att svrigheterna i bytet kan bero p muskelminne.
Det r ju som att jag, om jag har ett vanligt rrelsemnster som jag har vldigt vldigt ofta. Och sen helt pltsligt ska jag byta s kommer det nd gra att jag ltt faller in i mitt gamla. Det krver ju ganska mycket fr att jag ska byta och gra obehindrat det andra lika tydligt som jag gr det vanligaste. (Anna)

Att musklerna r vana att arbeta p ett visst stt kan ocks gra att man blandar ihop de olika stilarna. Fr att komma tillrtta med det hr problemet tror Anna att man mste brja med flera olika muskulra vanor tidigt fr att inte ngon ska hinna bli fr etablerad och svr att komma ur. Anna menar ocks att om man trnar en sak vldigt mycket s hittar man stilen mycket snabbare. Detta innebr att man mjligen kan bli lngsammare i att hitta in i en genre om man trnar flera olika saker samtidigt. Ju mer man trnar bara en sak, desto starkare blir muskelminnet just fr det allts. Lena kallar muskler och det som muskler frmr fr frskvara. Susanne hr ofta hos sina elever att andra genrer n den man hller p med kan lysa igenom p vissa stllen i en lt. Hon frklarar det med att eleven inte behrskar genren tillrckligt och drfr kr med skra kort istllet, d.v.s. lnar in ngot frn en annan genre fr att dlja sina tekniska brister. Det r dremot inte alls skert att eleven r medveten om det. Att blanda ihop genrer oavsiktligt gr inte bara att man riskerar att inte vara stilrtt. Enligt Brita finns det ocks fysiska risker om man rkar blanda ihop teknikerna.

24

Ja, t.ex. det hr med struphuvudet om du tar det exemplet av mnga. Om man nu sjunger med vldigt stark kompression i hjden och snker struphuvudet och vill gra en lite beltad ton. D kan man skada sig. Och s va. Om man r van att alltid gra djupa inandningar nr man ska sjunga pop eller ngonting snt d som har, som har den hr typen av variant och s kan man ju ockss fr man istllet trycka fr det snker struphuvudet fr mycket. Och s. Och distllet fr d att okej det var faktiskt struphuvudet, man fr inte andas in s djupt d nr man ska ha en sn klang. Ifall man gr det nd och frsker och f den hr klangen, d kan man skada sig s. (Brita)

Hr menar hon t.ex. att om man anvnder samma stt att andas i alla genrer s kan man skada sig. Om lraren r vldigt vertygad om att ett stt att andas r det enda riktiga och tycker att eleven alltid ska tillmpa s det kan det bli vldigt fel.
Eller att man sjlv har blivit lrd ngonting som man inte frngr fr man har ftt en s stark itutning i detta. S man inte fr hjlpen med att frigra sig ifrn det. Eller om man tror sjlv att man ska gra p ett visst stt. (Brita)

Brita tror att olika tekniska kombinationer r mer naturliga fr kroppen n andra. Drfr kan man skada sig om man gr ngot som r mot naturen. Anna tror inte man kan skada sig av att blanda ihop genrer s lnge man r avspnd. Hon menar istllet att skaderisken r betydligt hgre om man hller p fr lnge med ngot, oavsett vilken stil det gller.
S jag tror det viktigaste r att hitta en avspnd, s att det blir avspnt runt stmbanden s man fr chans att f en bra, lagom snderhackning. Faktiskt. Fr sen kan du ju knipa mer dr och d blir det ju oftast mer pressat. Och det r ju det som gr kanske ofta att man fr knutor fr man kniper fr mycket. Det r ju inte fr att du sjunger en viss genre egentligen, utan det r ju fr att nr du sjunger den inte hittar avspndheten. (Anna)

Samtidigt sger Anna precis som Brita att rsten har naturliga begrnsningar. T.ex. gr det inte att frska tala starkt i ett lgt lge om man bara anvnder sin huvudklang. Det gr inte heller att t.ex. sjunga hur hgt som helst med tjocka stmband eftersom ngonstans slutar en muskel arbeta fr att lta en annan muskel ta ver. 5.4.2 Tekniker som blir fr dominanta Bde Brita, Lena och Susanne tnker sig att genrer kan frga av sig p varandra p ett stt som inte nskas och som kan generera problem.
Att, p samma stt som vissa genrer kan frstrka varann s kan dom skert ocks dra ner varann. Det tror jag skert. (Susanne)

Brita uttrycker det som att rstboxen har blivit fr tuff. Med det menar hon att en sngteknik blir fr dominerande och frstr ngon annan teknik. P detta har hon flera exempel. Ett exempel r att om man sjunger vldigt mycket med brstrst, som i t.ex. belting och overdrive, s kan det bli svrt att gra smidiga registerbyten eftersom rsten har blivit oelastisk och lite fr tjock. Detta kan t.ex. hnda om man sjunger mycket hrdrock och sen ska sjunga tyska lieder. Hon menar att det hr beror p att musklerna jobbar vldigt hrt och med mycket massa i hrdrock. Nr man sedan slappnar av i stmbanden blir de lite fr sladdriga och utan den spnst och smidighet som krvs i mjuk klassisk sng. 25

Rune har en konkret erfarenhet av detta. En av hans elever som studerar klassisk sng r mycket duktig och har kommit in musikerprogrammet p musikhgskolan i Stockholm med inriktning klassisk sng. Samtidigt hller samma elev p med hrdrock p fritiden. Rune upplever att hrdrockssngen pverkar elevens klassiska sng. Framfr allt mrker han det i lgre register dr det kan pverka vibratot och intonationen. Han tror att detta beror p trtthet i stmbandsmuskulaturen. Detta liknar Britas frklaring om att stmband som varit spnda i ett hgt lge lnge kan bli lite frslappade och inte lika smidiga nr man ska sjunga lite mildare. Lena ger ett liknande exempel p nr en teknik smittar av sig och blir fr dominant. Om man sjunger gospel en hel helg s r det vldigt svrt att sjunga en Bachkantat p mndagen. Dremot r det lttare att vnda p det och sjunga gospel efter att man har sjungit Bach. Detta frklarar hon med att klassisk sng behver en finmotorik som gospeln saknar. Dr handlar det mer om kraft och strre muskelmassa.
Och s sjunger du gospel en helg dr det r liksom mycket (slr nven i handflatan) tuffare ansatser och allting vilket gr att du anvnder en helt annan muskelmassa. D blir ju rsten klumpigare och d kan man knna sig ngot anstrngd efter en sn helg. Fr att det r ltt att man, att man gr p fr tufft. Och d r det svrt att gra de hr sm kirurgiska snitten hr p mndagen igen (skratt) utan d blir det inte sn finmotorik utan d r det mer en explosiv motorik. (Lena)

P det sttet kan det finnas en motsttning mellan styrka och smidighet tycker Brita. En jmfrelse med mngkamp i friidrott tycker hon r talande. Dr finns det vissa grenar som krver en srskild styrka medan andra grenar krver en smidighet som delvis hindras av de muskler som mste vara starka. Dremot tror hon att det r mjligt att kunna sjunga p flera stt om man hela tiden jobbar med rstens elasticitet.
Men vrt instrument r otroligt elastiskt och bara hller man det elastiskt, och d frordar jag att man hela tiden, man brjar och slutar med genrelst. Man hela tiden kommer tillbaka och stretchar tillbaka. Det r en slags stretching kan man sga som jag tror, som jag tror absolut tror jttestarkt p. (Brita)

Ett annat exempel p nr en teknik blir fr dominerande r enligt Brita den tyska ovala tekniken. Med det uttrycket betecknar hon en klassisk teknik som kan bli fr grund och slank istllet s att man fr svrt att hitta sin tjocka rst dr stmbanden fr ljuda med sin fulla massa. Detta beror p att man har svrt att hitta ett lge dr stmbanden slappnar av helt. Ett sista exempel kan vara om man sjunger mycket jazz och alltid anvnder en luftig ton, d kan stmbanden bli fr slappa och man kan f svrt att komprimera rsten. Lena menar att man kan vnja sin rst vid en teknik. Hon tror aldrig att hon skulle klara att sjunga t.ex. hrdrock och belta hela tiden utan att stmbanden skulle bli slitna eftersom hon nstan aldrig anvnder den tekniken annars. Dremot kan man vnja stmbanden vid den tekniken p bekostnad av att man har svrt med ngon annan sngteknik istllet.

5.4.3 Rstspnningar En annan risk som Anna beskriver med att vilja prva olika stilar kan vara att pressa in ngon i ngot som denne inte r eller som rsten inte passar fr.

26

Det kan man ju se t.ex. att en del sopraner r mer dramatiska, en del r mer lyriska. Och det r ju litegrann kanske d att man har lite olika smidighet ilite olika byggnad i sin apparat. Och man kan ju inte tvinga ngon att bli det dr. Ibland kanske man fr sga att med dina stmband och med ditt sound s kanske det gr sig bttre att hlla sig inom ett visst omrde. (Anna)

Lena menar att det inte spelar s stor roll vad man sjunger fr ngon genre. Man kan alltid f problem med sin teknik genom spnningar av olika slag. Rune tror att ibland kan en alltfr pressande och krvande lrare gra att eleven fr spnningar. Anna menar kompletterande att ofta r det eleven sjlv som pressar sig fr hrt fr att man vill fr mycket och fr att man vill lta som en speciell frebild. I det lget r det ltt att det uppkommer spnningar. En annan vanlig orsak till spnningar, vid sidan om press, r rdsla och oro. Anna har mnga erfarenheter av patienter som kommer med en stor rdsla fr att anvnda sin rst, inte minst sngrsten, och det r ngot som skapar spnningar i hela kroppen. Anna upplever ocks att mer vana sngare ofta oroar sig alldeles fr mycket fr hur rsten mr. Men att ta hand om rsten verdrivet mycket och hlla tillbaka den kan ge motsatt effekt genom spnningar istllet. Anna menar drfr att man inte ska vara s rdd fr att prva saker med rsten och att ibland lta den bli lite trtt och sliten. Det mesta lker snabbt ven utan total rstvila. Brita tar ocks upp rdsla som en av rstens vrsta fiender. Hon upplevde att nr hon var ung s fanns det mycket rdsla fr att prova andra genrer och det hmmade henne. 5.4.4 Biologiska och miljorsakade problem Utifrn dessa tre kategorier av problem kopplade till sngteknisk bredd kan man urskilja tv olika sorters orsaker till problem. Dels finns det problem som beror p hur kroppen r beskaffad. Till dessa problem hr problemet med att blanda ihop och fastna i tekniker p.g.a. muskelminne. Dit hr ocks problem som har med felfunktion i rsten och rstslitage p.g.a. verdriven anvndning. Problemet med att vissa tekniker blir fr dominanta verkar ocks ha biologiska orsaker. Dremot s finns det problem som r en fljd av miljn runt omkring eller omstndigheterna. Det kan vara problem som har med press och rdsla, en dlig handledning eller dlig metodik att gra. Ibland verkar problemens orsaker delvis verlappa varandra. En dlig pedagog kan enligt Brita orsaka problem som t.ex. felfunktion i rsten vilket i grunden har en biologisk orsak. En dlig metodik kan ocks gra att man t.ex. frstrker muskelminnets funktion p fel stt och en stressande milj kan leda till att man sliter p rsten genom att va fr mycket vilket t.ex. Rune ger exempel p. Vad som r orsaken till ett problem kan allts vara komplicerat att svra p. Hur man kan frebygga problem och istllet lyfta fram mjligheterna i en genrebred undervisning r ngot som tas upp i nsta kapitel.

5.5 Didaktik och metodik i genrebred undervisning

5.5.1 Den genrebreda pedagogen En god pedagog r en pedagog som hela tiden vxer tycker Brita. Mnga pedagoger som velat bredda sig och lra sig mer om andra sngtekniker har precis som Brita gtt

27

Catherine Sadolins och Jo Estills fortbildningskurser. Brita som undervisar i mnga olika genrer sger att hon nd inte kan kalla sig afrolrare utan att hon har en stark hemmagenre som klassisk snglrare. Samtidigt tycker hon att hon kan undervisa i afroamerikansk sng eftersom hon har utvecklat en stark stilmedvetenhet och ett gott ra. Hon har ocks alltid drivits av en stor nyfikenhet och har sjlv testat p andra tekniker. Just detta tycker Brita r viktigt, att man inte lter sig nedsls av att man har en srskild typ av utbildning, utan att man tror p sig sjlv och vgar prva nya saker. Ett viktigt led i detta r att lyssna mycket p musiken man vill stta sig in i och att lsa om den. Anna tycker ocks att det r viktigt att pedagogen sjlv experimenterar med sin egen rst och inte begrnsar sig eller r rdd fr att testa nya saker. Det r ocks viktigt att pedagogen intar en vrdeneutral instllning till olika genrer och ger eleven bilden av att det bara r olika stt att anvnda sin grundapparat p. Brita tycker att samtidigt som det r viktigt att vga prva nya saker s mste en pedagog vara medveten om vad man r bra p och inte nr det gller att undervisa i olika tekniker och genrer.
vet man att man bara hller p med det klassiska s mste man ju, s ska man ju sga det att det hr r den klassiska tekniken. Jag vet inget om den andra, du mste g till ngon annan och f det. (Brita)

Susanne tnker ocks att det r viktigt att hnvisa eleven till en mer profilerad sngpedagog om man har en elev som verkligen r intresserad av ngot som man sjlv inte r s bra p. Brita menar att det farliga r nr lraren knyter alla elever till sig vldigt starkt och pstr sig ha hela sanningen om sngteknik. Pedagogen mste veta sin begrnsning. Om d inte pedagogen har s bra kunskap om vissa tekniker s finns det risk att man skadar eleven. Exempel p detta kan man finna ovan i texten om att blanda ihop sngtekniker.
och absolut inte att jag sitter med sanningen s va utan att man hela tiden frndras och tar intryck. (Brita) Att inte toktro p sin metod s att alla lter likadant. D r man en vldigt dligom alla lter likadant, d r man en vldigt dlig pedagog. D r man inte pedagog, d r man bara sjlvutnmnd. (Brita)

Rune r skeptisk till att man kan vara en s.k. bred pedagog. Han tror att man kan antingen det ena eller det andra och att det r bttre att specialisera sig eftersom man lr ut s olika saker i olika genrer. Speciellt tror att han att det r svrt att undervisa i klassiskt om man inte kan det riktigt. Susanne tror ocks att det kan vara svrt att vara bred som pedagog.
ja det r ju ett slitgra absolut. Och jag tror att man som pedagog mste ha det intresset och mste nog slita fr det tror jag. Vldigt mycket. (Susanne)

Samtidigt tycker hon att det r vrt att frska om man har det intresset och tror p det. Hon menar att man inte mste kunna utfra alla olika tekniker sjlv utan att det kan rcka att ha utvecklat ett bra lyssnande fr att kunna ge eleven rtt instruktioner och uppmuntran. Lena tycker tvrt emot att det r jtteviktigt att lraren har sjungit det den lr ut sjlv s att man kan frevisa p ett bra stt.

28

Fr r man pedagog som inte kan sjunga gospel, d r det vldigt svrt att lra ngon annan gra det. Man mste kunna p ngot stt knna in och visa och ett sound i det. (Lena)

5.5.2 Att vga och se mjligheterna Nr man testar olika stt att lta p med rsten r det viktigt att man har en lekfull instllning som pedagog och skojar mycket fr att eleverna ska vga tycker Anna. Lena sger att en av de viktigaste sakerna ver huvud taget r att hjlpa eleverna att vga och att ta plats. Det kan man gra exempelvis genom att de fr gra roliga framtrdanden dr de knner sig viktiga. Om eleverna vgar s kommer det ocks mer rst ur dem p ett naturligt och sunt stt. Anna freslr att man p ett lekfullt stt kan testa olika stt att sjunga p i samma sng. Hon vill inte grna dela in det i att man sjunger olika genrer utan att man bara hittar olika stt att lta p eftersom hon tycker att det r synd att mnga r s genrefixerade. Det r ju mnniskor som bestmt hur man ska dela in musiken och det r inget man fds med. Istllet kan man vlja att tnka att det r en rst som uttrycker sig.
Jag tnker att rsten r som den dr blomman jag har p vggen. Jag kan vlja att bara vara i en liten del av den eller s vljer jag att frska hitta s mycket som mjligt. Och det gr jag oavsett vilken genre jag ska jobba med. (Anna)

Som exempel tar hon gospel dr hon tycker att det finns alla stt att lta p inom en och samma genre, t.ex. luftigt och stort eller skrikigt och vasst. Fr att komma t detta med en elev eller en kr s kan det vara bra att gra olika vningar i uppvrmningen dr man p ett roligt och lekfullt stt fr lta p mnga stt. Ngot som Anna tycker r jttetrkigt r nr sngare blir fr likriktade och lter likadant fr att de alla lrt sig samma teknik. Hon tycker att det r mycket roligare om varje sngare vgar experimentera och kan vara flexibel i rsten. Som ett exempel berttar hon om en sngare som hon sjlv jobbat mycket med. Hon tycker att han r ett fredme i att kunna lta p mnga olika stt och att vara ppen fr att leka med rsten. Ofta nr hon mtte honom s gick han omkring i korridorerna och lekte med rsten.
Var n man mter honom s bara hallubahallubahalluba (skojhrmar), s lter han p diverse konstiga stt och jag har alltid liksomhan testar s mycket. Och jag tror att dr r lekfullheten som gr att han kommer ocks kunna lta p mnga stt fr han tillter sig. Fr jag har tnkt p det, jmt nr vi kte i de dr turnbussarna s lt han och vi skrattade t alla hans idiotiska sound. Ngonstans har han ju d liksom lrt sig att nr jag gr s hr s funkar det eller det hr fr mig att lta s. Och d kan han ju plocka in de grejerna. Och s tror jag mnga sngare som kan gra mycket saker(Anna) S jag tror sjlvklart ju mer du provar desto mer lr du ju knna din rst. Desto mer tror jag du kan gra. (Anna)

Anna tror att vi ofta begrnsar oss till hur vi borde eller tror att vi kan lta. Istllet borde man som lrare se mjligheterna mer n begrnsningarna. Att lrare ibland tnker fr snvt har hon ett exempel p frn nr hon spelade piano som liten fr en helt och hllet klassisk lrare. Hon hade Mozart i lxa och tyckte det var roligt att lgga till lite toner i stycket hr och dr fr att hon tyckte det var fint. P.g.a. det sgade lrarens hennes spel totalt. Istllet hade hon nskat att han sett mjligheterna i hennes kreativitet.

29

Hade han istllet sagt, ja det dr r ju en kul id. Men nr man spelar detta, dr kan man inte gra det, men fr att du ska kunna spela nnu mer p ditt stt s r det jttebra om du spelar Mozart fr du fr en fingerfrdighet som gr att du kan, och en fingersttning som gr att du kan gra vad du vill inom din genre sen. Du kan ha det som ett redskap just fr att utveckla din frihet. D hade jag tyckt att det hade varit kul. (Anna)

Istllet tog lraren dd p hennes intresse fr klassiskt piano som hon nskat att hon varit bttre p, just fr att kunna utveckla tekniken i det improviserade spelet. Detta hnger ihop med Susannes erfarenheter av elever som ofta sjlva begrnsar sig. Hon upplever att de r rdda fr att prova nya saker som de inte behrskar.
Just fr att det r en, en rdsla fr att, man r rdd fr att misslyckas kanske eller de r rdda fr attde inte ska kunna och d r det lika bra att (Susanne) att inte frska (intervjuare) att inte frska fr att de vet att dom kan inte det dr. (Susanne)

Med en positiv attityd och mod att vga kan man istllet komma lngt tror Anna. Detta har hon ett bra exempel p frn sin tid i USA nr hon studerade svart gospelmusik.
Jag tnker p nr jag studerade gospelmusik och jag var p en gudstjnst och det var en femtonrig kille som skulle sjunga duett med en kille som kanske var sju. Och den hr femtonringen sjng helt fantastiskt och sjuringen sjng helt bedrvligt. Men han fick s mycket uppbackning fr att han ville uttrycka sig vilket gr att han kommer ju vga hur mycket som helst. Fr de skrek p honom: Yeah, come on! Vad han n gjorde s sg de hans vilja att uttrycka sig och hade man, hade det varit i en svensk kyrka s tror jag att ngon hade sett till att, nej men han kan ju inte sjunga solo mer fr han lt ju helt bedrvlig. D blir det att han kommer vga och det kommer gra att ven om inte han r den mest begvade sngaren s kommer han nd bli helt okej fr han vgar sjunga. Och vgar man s utvecklas man ju. (Anna)

Att ha en positiv instllning till att prova p saker tror Anna ocks reducerar spnningar. Drfr r det viktigt att hitta ett lekfullt frhllande till att arbeta med rsten dr allt r okej och man inte stter upp hga krav direkt nr man brjar med ngot som r nytt. Susanne tycker att man mste balansera hur mycket utmaningar man ger eleverna med hur mycket man gr sdant som de redan r ganska bra p, bara fr att det r roligt. Ibland mter man motstnd frn vissa elever men d kan det vara viktigt att st p sig fr att man vet att man vxer som mnniska genom att anta utmaningar. Det r ocks viktigt att man r en god frebild som pedagog tycker Susanne genom att man sjlv vgar sjunga saker som man inte r s vldigt bra p. P det sttet kan man visa att det r okej att frska och att man kan vara njd med sin prestation utifrn sin egen frmga och erfarenhet. Hon upplever att mnga unga idag saknar gnistan och uthlligheten fr att verkligen lra sig ngot frn grunden. De ger ofta upp fr tidigt och r alldeles fr sjlvkritiska. 5.5.3 Att undvika problem och fallgropar Nr man jobbar med flera olika sngtekniker kan man stta p problem som jag beskrivit i fregende kapitel. Pedagogerna gav flera frslag p olika saker man kan gra fr att undvika dessa problem.

30

Att ha en bra pedagog med goda kunskaper i sngteknik r viktigt enligt flera av pedagogerna. En bra pedagog kan vgleda eleven genom svrigheter och se till s man inte fastnar i en teknik sger Brita. Lena betonar ocks hur viktigt det r att g regelbundet hos en pedagog eftersom rsthlsa r frskvara. Pedagogen kan f vara det yttre rat som kan hra om man r avspnd och som mrker om man lgger sig till med ngra ovanor. Rune tycker ocks han att en av lrarens viktigaste egenskaper r att vara en god lyssnare. Lraren mste kunna hra om eleven tar i fr hrt och spnner sig. Lraren ska dessutom vara en positiv kraft i elevens lrande och inte pressa eleven till att prestera hgre n vad den klarar av. Av eleven krvs flera saker fr att undvika problem med ett genrebrett arbetsstt. Susanne nmner stor medvetenhet och mycket teknisk trning. Brita betonar ocks medvetenhet om vad man gr samt lyhrdhet, gott frstnd och god vningsteknik. En god vningsteknik kan t.ex. betyda att man insett uppvrmningens betydelse fr att undvika spnningar. Lena tror att det r bra med ngon slags allmn uppvrmning oavsett vilken genre man ska sjunga och att man sedan gr ver till mer genrespecifika rstvningar fr att komma in i rtt teknik. Brita brukar ocks ofta gra tekniska vningar som r vl valda efter vilken genre som ska sjungas, vningar fr att komma in i rtt rstbox. Vidare nmner Lena rstvila och att man skter sin rst fr att hlla rsten i bra form. Brita tillgger att det r viktigt att hlla rsten i gng med rstgymnasistiska vningar dr stmlpparna hlls igng med bra trning. Bra vningar hller rsten flexibel och smidig s man inte fastnar i ngon srskild teknik. Fr att komma tillrtta just med muskelminnesproblemet rekommenderar Anna ocks att man brjar med flera olika muskulra vanor tidigt fr att inte ngon ska hinna bli fr etablerad och svr att komma ur. Nr det gller problemet med att blanda ihop genrer kan man stlla sig frgan om man ska arbeta med en genre i taget eller frska att hela tiden arbeta med dem parallellt. Hr finns det flera stt att tnka. Brita betonar att alla elever r olika, Drfr r det svrt att ange ngot stt som r bttre. Hon tycker att man fr lra sig att g p intuition. Ibland r det ett bra lge fr att plocka fram ngot nytt och spnnande till eleven, ibland r det bra att stanna kvar och befsta kunskaper genom att sjunga en sng till i liknande stil. Susanne tror inte man kan blanda teknikerna hela tiden, d kan man gra bde eleven och sig sjlv frvirrad. Frst mste man lra sig att renodla en teknik i taget och ge eleven redskap fr att hitta in i rtt teknik. Sedan kan man brja blanda och trna tv saker parallellt. Lena tror ocks att det r klokt att inte blanda genrer fr mycket s det blir fr snabba kast i genrebytena. Brita talar om de fysiska riskerna som finns om man blandar ihop tekniker. Fr att minska dessa risker freslr hon att man ibland gr efter sin knsla istllet fr att slaviskt flja den teknik man lrt sig. Hon menar att det ibland kan vara bttre att flja intuitionen eftersom olika tekniska kombinationer r mer naturliga fr kroppen n andra. Om man skadar sig s har man ju gjort ngot som r mot naturen. Till sist nmner bde Susanne och Lena en bra grundteknik som en viktig del i att undvika problem. Denna tanke knyter an till resonemanget om grundrsten som fljer hrnst. 5.5.4 Att hitta grundrsten Om man vill lra eleverna att sjunga p flera olika stt s finns det en metod som man alltid ska brja med tycker Brita. Hon brjar med att gra eleven uppmrksam p de s.k. genreschablonerna som eleven hller p med.

31

Man brjar med att se, vad r det som gr en genre? Vad r instrumentet i sig? Vad r det som tickar igng instrumentet? Alla de hr sakerna mste man d, successivt, gra eleven uppmrksam p. Det hr r soul. Det hr, vad du gr de hr wailingarna r soul. Och du gr dem jttebra. Hrligt! Vet du hur du skulle gra den hr sngen om man inte gjorde de hr wailingarna? Hur skulle det bli med sngen d? (Brita)

Hon kallar detta att dissekera genreschablonerna eller gra en rstanalys. Efter att hon gjort eleven medveten om de stiltypiska dragen brjar hon hjlpa eleven att sjunga utan dem. Den rst som blir kvar om man tar bort genretypiska drag kallar hon genrels. I den genrelsa rsten brukar hon sedan jobba med grundlggande rstteknik. Den genrelsa rsten kan anvndas som ett effektivt stt att befsta kunskap i en ny sngteknik upplever Brita. Man kan anvnda den som bollplank genom att man prvar att sjunga samma sng bde med genrels rst och med en annan teknik. P det sttet mrker man skillnaden bttre och fr kad frstelse fr den nya teknik som man var p. Dremot tycker inte Brita att man alltid ska jobba med den genrelsa rsten. P grundlggande niv lr hon alltid ut den men nr eleverna kommer upp p hgre niv s rcker det att jobba med en enda teknik om det r vad eleven vill. Att lra eleven genrels teknik r dremot mycket viktigt om man har en elev som sedan ska lra andra att sjunga, t.ex. en snglrarstudent. D tycker Brita att den genrelsa rsten r ett mycket viktigt och effektivt redskap fr att f kad frstelse av vad rsten gr och fr att mrka skillnader. Rune brukar ocks frska att hitta ngon slags grundrst hos de elever som brjar hos honom. Nr han hr eleverna p intrdesproven till musikgymnasiet s har de ofta olika manr som han tror de lrt sig genom att hrma knda artister. Han tycker d att det r bra att brja med att lta eleverna sjunga ngra svenska visor fr att de ska lra sig att sjunga mer naturligt.
Ja, men det dr med att brja med ngra svenska visor som de inte har sjungit frut, det r bra ser du. D r domofrutfattade. (Rune)

Susanne kallar ocks samma begrepp fr grundrsten. Hon menar att det r en frutsttning att man behrskar den med allt vad den innebr av grundteknik innan man kan g vidare och lra sig nya tekniker. Anna tnker sig ocks att det r bra att brja med att ngon slags neutral rst som r svr att genreplacera.
Vad r min rst? Fr det r vldigt ltt att, vldigt mnga hrmar ngon annan. Man vill lta som den eller man vill lta som den. Och dr r vi ju fantastiska att hrma mnga gnger. Faran ibland inom vissa tekniker r ju att man frsker likrikta. Folk lter nstan likadant. Fr d tror man att det inte r ens egna rst lngre. Det r dr jag menar det dr med vad r jag. Sen kan jag frga min rst, men ngonstans mste jag ju veta hur lter jag? Frgls, eller med min egen frg. (Anna)

Utifrn att min har hittat sin egen klang utan att hrma ngon annan kan man sedan experimentera med hur man kan lta, men hela tiden utifrn sin egen rst. Anna tnker sig att alla har sin egen personliga grundrst och det r den hon brukar frska hjlpa 32

sina patienter att hitta. Ofta r det i det avspnda bottenlget i talrsten man kan hitta den avspnda naturliga grundrsten lttast. Den rsten kan man sedan anvnda som en studsmatta fr att lra sig att hitta sin personliga rst i andra lgen, ven i sngrsten. Detta liknar Britas bild om bollplanket. Lena utgr ocks ofta frn talrsten och att eleven lr sig att alltid ha sin kropp med sig i vad den n sjunger. Hon kallar det hon vill uppn fr naturrsten som hon sger r en fri rst och en fri kropp som inte r prglad av ngot srskilt klangideal. Den rsten r naturlig och varje person har sin egen personliga grundrst. Om man har hittat naturrsten tror Lena att det r lttare att g in i olika stilar n om man bara kan sjunga t.ex. klassiskt. Vidare betonar Lena att man mste vara frsiktig med elever i gymnasieldern eftersom deras rster inte r frdigutvecklade.
terigen s, att kunna vad som r typiskt fr olika stilar r ju inget farligt. Men nr man utvar allt extremt, det r d man kan brja bli sliten och trtt och sjunga fel och(Lena)

Hon tycker att man kan lta eleverna testa mnga olika stt att sjunga p, men med frsiktighet.

33

6. Diskussion
I min diskussion har jag utgtt frn resultatets delar och frskt att stta in dem i ett teoretiskt perspektiv. Jag vill hr frska belysa resultatet ur ett sociokulturellt perspektiv och har drfr anvnt mig av viktiga sociokulturella begrepp fr att lyfta olika frgor. Det frsta avsnittet handlar om genrebredd och lrande och det andra diskuterar problem och dess lsningar. I det sista avsnittet diskuterar jag vidare kring praktiska redskap i sngundervisningen.

6.1 Sngteknik och socialisation

6.1.1 Socialisation in i genre Redan i brjan av mina intervjuer kunde jag mrka att huruvida pedagogerna undervisade i flera genrer eller inte till stor del berodde p deras egen privata bakgrund. Det verkar allts inte bara vara den formella utbildningen som spelar in utan ven barndomen och den musik man mtte dr. Ett exempel r Lena som vuxit upp med olika sorters musik och drfr med sjlvklarhet undervisar brett fr att hon sjlv knner sig bekvm i det. Hennes motsats r Rune som bara hllit p med klassisk musik och drfr knner sig obekvm nr det kommer till att undervisa i afroamerikanska genrer. Samma mnster som hos pedagogerna gr frmodligen igen ven hos elever. Den musik de har i sin nrmilj kommer bli den musik de knner sig bekvma i och helst vill sjunga. Utifrn det sociokulturella perspektivet r bde exemplet med lrarna och med eleverna socialisation in i en kultur dr mnniskan tar in kunskap frn den omgivning hon rr sig i (Slj, 2000). Detta borde innebra att eleverna inte bara lr sig p snglektionen utan i allra hgsta grad i den milj de befinner sig i hemmet och p fritiden. Det r dr de har musik i lurarna, hr frldrarnas skivor i vardagsrummet och ser p olika talangjakter p TV. Dr kan de bli frtrogna med olika genrer och sngtekniker genom socialisation. Men vad innebr tanken om socialisation fr sngundervisningen? 6.1.2 Pedagogens socialisation Fr pedagogen innebr resonemanget om socialisation att om man vill undervisa i flera olika genrer och tekniker s behver man sjlv genomg ngon slags socialisation. Det r svrt att undervisa om ngot man bara hrt eller lst om menar bde Anna och Lena i resultatkapitlet. Anna sger att man behver experimentera med sin egen rst och vga testa nya saker som r ovana och frmmande till en brjan. Lena menar att det r viktigt att lraren sjlv behrskar de genrer man ska undervisa i. Om man tnker sig att eleven lr sig genom att lraren tillhandahller olika kulturella redskap r det naturligtvis viktigt att lraren sjlv r frtrogen med dessa redskap (Slj, 2000). Om inte lraren r det kan nog eleverna snart mrka att lraren saknar trovrdighet i sitt arbete. Var grnsen gr fr att vara frtrogen med ett redskap verkar dremot vara en svrare frga. Susanne sger att hon brukar frska s gott hon kan ven i stilar som hon inte riktigt behrskar. Hon sger ocks att det kan finnas frdelar med det eftersom att man d r en god frebild i att vga prva det man inte r s bra p till en brjan. ven Brita menar att man kan undervisa i ngot man kanske inte behrskar helt och fullt med sin egen kropp. Dremot kan man komma lngt med ett bra ra och rtt instruktioner. 34

Samtidigt r det rimligt utifrn vad pedagogerna sagt att en snglrare i alla fall frsker lra sig en teknik ven fysiskt fr att kunna vara ett trovrdigt ljudande exempel fr eleven. Brita tillgger att det r viktigt att man inte lter sig nedsls av vilken bakgrund man har utan att man alltid har mjlighet att lra sig nya genrer. Enligt Slj (2000) s kan alla lra i en bra milj. Fr att verkligen komma in en stil behver man sledes ska upp en milj dr den aktuella musiken finns och dr man kan mta mnniskor som utvar den eftersom man lr sig genom interaktion med andra mnniskor (Slj). Brita menar vidare att man bde mste lyssna mycket p musiken och lsa om den. Det r ocks bra om man tycker om stilen och s smningom kan gra den till en integrerad del av sin personlighet (Gustafsson, 2005). 6.1.3 Elevens lrande utanfr skolan Om lraren inte riktigt behrskar en stil som eleven vill lra sig s kanske eleven, precis som pedagogen, kan f redskapen fr lrande i ngon annan milj n just p snglektionerna. Man lr sig ju i alla sammanhang man rr sig och i praktiken innebr tanken om socialisation att man br ska upp en milj dr man lr sig ngot naturligt genom delaktighet och interaktion (Slj, 2000). Om man verfr Sljs resonemang till en musikalisk milj skulle det kunna innebra en milj dr eleven fr lyssna mycket p musiken man vill lra sig, hrma och prva p samt umgs med mnniskor som hller p med den aktuella stilen. P det sttet fr man interagera med andra som har kunskap om det man vill lra sig (Slj). Om en sdan interaktion gr att man lr sig naturligt (Slj) kan man ana att mycket av teknik och stilknsla kan lras utan att man behver g vgen via formell undervisning. Risken med att skolverksamhet blir institutionaliserad och tappar kontakten med verkligheten utanfr skolan finns alltid dr (Slj). Att elever lr sig mycket av sngteknik och genredrag utanfr skolan ger bl.a. Rune och Lena exempel p. De menar att elever automatiskt lr sig sjunga den populrmusik de omges av i vardagen. Utifrn resultatet och det sociokulturella perspektivet borde det ocks kunna vara mjligt att ungdomar skulle kunna lra sig ven andra musikstilar n populrmusik om de omgavs av den i sin dagliga milj. Men bygger inte delaktighet i ett sammanhang utanfr skolan p ett intresse hos eleven fr en srskild musikstil och en positiv lust att lra sig? Detta r ngot som flera av pedagogerna nmner som en frutsttning fr att eleven ska kunna lra sig behrska flera stilar. Ibland verkar det vara en stor utmaning fr pedagogen att locka fram detta intresse och motivation hos de elever som saknar en naturlig nyfikenhet fr nya vokala genrer, vilket t.ex. Susanne ger exempel p. 6.1.4 Elevens lrande i skolan Trots att lrande utanfr skolan mnga gnger kan vara lika viktigt som lrande i skolan (Slj, 2000) tycks det lysa igenom i resultatet att det nd kan vara till stor hjlp att g och ta snglektioner regelbundet. Kunskap reproduceras ofta genom att de yngre lr av de ldre och genom en relation dr lrlingen fr ta del av mstarens kunskaper p ett omrde (Slj). I resultatdelen beskriver ocks flera av pedagogerna hur viktigt det r att ha handledning frn en kunnig person nr man ska lra sig att vxla mellan olika tekniker. Exempelvis betonar Brita och Lena hur viktigt det r att ha en god pedagog med ett bra ra och god kunskap som kan vgleda och uppmuntra. Detta verkar vara extra viktigt nr man ska hlla p med flera genrer samtidigt. Alla pedagogerna r ju

35

verens om att det finns uppenbara risker och problem med att va p det sttet. D borde det vara extra viktigt att ha hjlp av ngon med strre kompetens n man sjlv, men ocks ngon som kan se saker objektivt och som knner en som person som Lena uttrycker det. Att det enligt resultatet r viktigt med en god handledning frn en kompetent pedagog r centralt ocks i den sociokulturella teorin. Det r med hjlp av ngon annan mer kompetent mnniskan som den nrmaste utvecklingszonen kan uppst, den zon dr man kan utvecklas mer med hjlp av ngon annan n vad man kan klara av sjlv (Slj, 2000). I sngundervisningen finns, som jag beskrivit i teoridelen, ofta frhllandet mellan mstare och lrling. En av mstarens uppgifter r att hjlpa lrlingen genom att strukturera upp ngot som till en brjan kan verka frvirrande och svrt (Slj). Lraren ska ocks ge eleven de kulturella redskap den behver och genom kommunikation bist med kommunikativa stttor (Slj). Detta verkar vara precis vad som behvs i arbetet med att lra sig behrska och skilja mellan olika sngtekniker. I resultatet framkommer det ju att man ltt kan bli frvirrad av att hlla p med flera genrer. Desto viktigare d att man fr hjlp att strukturera upp arbetet och fr hjlp att va p ett bra stt (Slj). Men om en pedagog inte frmr skapa den nrmaste utvecklingszonen p.g.a. kompetensbrist, vad gr man d? Brita och Susanne sger att det r viktigt att man knner sin begrnsning som pedagog och vet att skicka de elever som man inte klarar av till en annan pedagog med rtt kompetens eftersom man annars kan gra mer skada n nytta som sngpedagog. Brita ger exempel p hur man kan skada eleven fysiskt genom att inte ha tillrcklig sngteknisk kompetens och drmed ge fel rd till eleven som kan leda till spnningar och felfunktion. Istllet borde lraren antingen ta ansvaret fr att skaffa sig bttre kompetens eller skicka eleven till en pedagog som skulle passa bttre. Rune talar om att man kan skada eleven mentalt genom att pressa eleven in i ngot den egentligen inte klarar av nnu. Det gller allts att ha en bra knsla fr nr det r dags att ta sig an nya utmaningar s inte eleven blir missmodig p.g.a. misslyckanden som inte beror p frmga utan p att det inte riktigt r rtt tid nnu. 6.1.5 Sng och tvsprkighet Frutom en bra pedagog nmner pedagogerna flera viktiga frutsttningar fr att en sngare ska bli riktigt bra p flera sngtekniker eller genrer. Sngaren behver ha mycket tid, motivation, stor medvetenhet, mod, bra grundteknik samt brja tidigt. Enligt pedagogerna i studien verkar det allts vara lttare att lra sig sng och musik tidigare i livet, kanske redan under den primra socialisationen. Om sng och sprk jmfrs med varandra s blir bilden ganska tydlig. Ren tvsprkighet r ngot man lttast kan tillgna sig under sina tidiga r (Slj, 2000). Kan man tnka sig att det kan vara likadant med sng och musik, att man lttare kan lra sig att behrska flera stilar utan brytning som barn n senare i livet? Sundberg (2001) skriver att det kan vara svrt att komma ur djupt inrotade vokala vanor. Detta bekrftas ocks av flera av pedagogerna som betonar att det r bra att brja tidigt, bde fr att man fr mer tid att lra sig och fr att muskelminnet r en stark kraft som kan vara svr att bryta sig ur senare.

36

6.2 Sngtekniska problem

I resultatavsnittet om problem med genrebredd kan man urskilja tv olika sorters problem. Det ena r problem som kan frklaras med olika biologiska orsaker. Det andra r problem som orsakas av miljn runt omkring. Frgan man stller sig infr dessa problem r om det gr att komma runt problemen nr man vill kunna sjunga p flera olika stt och kunna vxla obehindrat mellan dem. r det mjligt att kunskapen p detta omrde kan utvecklas och eliminera dessa problem? 6.2.1 Biologiska begrnsningar Det finns flera olika exempel p biologiska begrnsningar som pedagogerna talar om. Det kan handla om att rsten inte klarar av vissa tekniska kombinationer, det blir helt enkelt en felfunktion i rstorganet nr dess komponenter jobbar emot varandra. Ett annat biologiskt problem enligt studien r att styrka och smidighet i rsten delvis inte gr att kombinera, d.v.s. det r svrt att sjunga med stor massa i glottis och sedan snabbt byta till en flexibel mindre massa. Muskelminnet kan ocks vara svrt att hantera. Ngra av pedagogerna menar att det r ltt att man vnjer sig vid ett stt att sjunga och att det kan vara svrt att byta stt. Utifrn dessa mjliga rstproblem s kan man frga sig om skaderisken kar med kad genrebredd. Rune tror inte det utan betonar att skaderisken r lika hg om man t.ex. sjunger opera genom att man trttar ut rsten. Anna sger ocks att rstproblem oftast beror p att man gr ngot srskilt fr mycket och fr lnge s att man trttar ut muskulaturen. ven Sundbergs forskning (2001) visar att all rstanvndning kan vara skadlig om den utfrs fr mycket och fr lnge. Rstens muskler behver nmligen genombldning och det fr de inte genom statisk rstanvndning eller om de inte fr vila. Problem med detta kan synas vara en strre risk om man bara var en speciell sngteknik n om man hller igng en flexibilitet i rsten. Nr man bara var en srskild teknik vldigt mycket anvnder man ju rstens muskler mer ensidigt, precis som Rune och Anna sger. ven om man kan se att en smal specialiserad snginriktning kan ge problem precis som en genrebred r det fortsatt svrt att svara p om risken fr rstproblem r strre eller mindre om man var olika sngtekniker eller satsar p en enda. Fr att svara p den frgan skulle det behvas ytterligare studier. Men hur lngt kan utvecklingen g med tanke p de biologiska begrnsningarna? Ur ett sociokulturellt perspektiv r lrande kollektivt och det finns ingen bortre grns fr kunskapsutveckling i ett kollektiv sett ver tid (Slj, 2000). Den enskilda mnniskan har biologiska begrnsningar fr hur mycket kunskap hon kan uppn under en livstid men om hon utvecklar nya redskap som frs vidare till andra s kan kunskapen utvecklas i generationer (Slj, 2000). Detta r ocks vad man sett nr det gller kunskap kring genrebredd och dess utveckling. T.ex. Estill (www.trainmyvoice.com) och Sadolin (2000) har betytt mycket i att utveckla hjlpmedel och redskap som sngpedagogerna sedan kan anvnda i sin undervisning och p s vis komma runt begrnsningar och uppn ny sngteknisk kunskap hos eleverna. Med andra ord r det lttare idag n fr femtio r sedan att lra sig behrska flera sngtekniker med hjlp av de redskap som utvecklats. Det r rimligt att tro att en sdan utveckling ocks kommer att fortstta s lnge det finns ett behov av sdan kunskap i vrt samhlle (Slj, 2000). Samtidigt verkar det enligt studien finnas biologiska begrnsningar fr hur lngt utvecklingen kan g som r svrare att komma frbi n att utveckla rtt metodiska redskap. Pedagogerna menar att dessa biologiska begrnsningar stter grnser fr vad man kan klara av som enskild sngare. Enligt t.ex. Brita r det bsta man kan gra 37

utifrn det att utveckla kunskap kring hur man bst skter rsten i frhllande till dess begrnsningar. Om man utgr frn hennes resonemang s skulle det behvas mer klinisk forskning om hur rsten fungerar nr den ska gra snabba kast mellan olika stt att arbeta. Lena ger exempel p ett stt att komma runt de biologiska begrnsningarna om man vill sjunga olika genrer och ofta byta mellan dem. Denna lsning kan vara att anvnda ungefr samma teknik i alla genrer. Lena sger att man kan anvnda samma teknik i samtliga genrer om man hittar sin naturrst. Fr att det ska lta som en annan genre nr man byter stil kan man anvnda sig av andra stilmedel n t.ex. olika muskelmassa i glottis och stora skillnader i ansatsrrets arbete. Istllet kan man exempelvis anvnda sig av tonansats, timing, textbehandling och vibrato fr att signalera att man bytt genre. Kanske r det ocks detta som Lena menar nr hon freslr att man inte br arbeta med s extrema tekniker med yngre sngelever utan utg frn grundtekniken i alla genrer. Annas resonemang om att man kan anvnda alla tekniker i alla genrer, vilket ocks stds av Sadolin (2000), borde stdja detta mjliga stt att arbeta med en genrebred utveckling. Om det blir det tillrckligt konstnrligt trovrdigt nr sngaren anvnder samma rstteknik oavsett genre r en frga man kan stlla. r det vrt att offra den konstnrliga variationen fr att undkomma eventuella rstproblem? Detta r ngot som denna studie inte svarar p men som vore relevant att tnka vidare kring. 6.2.2 Miljmssiga begrnsningar De problem som jag kallar miljmssiga problem r rstspnningar som har psykiska orsaker. Pedagogerna nmner flera orsaker till spnningar i rsten som t.ex. prestationskrav, rdsla och oro. Utifrn det ppekar de flera gnger att lraren har mjlighet att frndra och skapa en positiv milj fr eleven. En sdan milj innebr en positiv atmosfr dr lekfullhet och nyfikenhet hjlper sngtekniken framt istllet fr att utstta eleven fr press och krav. Flera av pedagogerna pratar ocks om hrmning som en mjlig risk fr rstspnningar. De menar att snglraren r viktig fr att ge eleven en bra vgledning i att hitta den egna rsten utan att hrma andra sngare fr mycket. Man kan nmligen aldrig ta ver kunskap frn ngon annan mnniska rakt av. Man mste alltid gra den till sin egen genom att aktivt skapa den, men i samarbete med andra (Slj, 2000). Om man verstter det till ett sngtekniskt resonemang s kan inte eleven inte lra sig bara genom att lyssna p ljudet av ngon annans rst. Eleven mste sjlv knna in hur tekniken knns i den egna kroppen genom snglig aktivitet. I den processen kan lraren f vara den andre som eleven samarbetar med i sitt kunskapande (Slj).

6.3 Sngtekniker och kulturella redskap

Kan metodik och didaktik ge ngra redskap fr att komma frbi de begrnsningar jag tagit upp i fregende avsnitt? Detta r det sista jag vill ta upp i diskussionen. 6.3.1 Intellektuella redskap Intellektuella redskap r enormt viktiga fr vr kunskapsutveckling eftersom de r ett slags hjlpmedel som hjlper oss att ta till oss det andra kommit fram till fre oss (Slj, 2000). Sprket r ett viktigt intellektuellt redskap som t.ex. anvnds fr att skapa ett 38

antal begrepp inom en srskild social praktik (Slj). Dessa begrepp underlttar samspelet mellan mnniskor (Slj). Sngundervisning r som jag tidiare visat ett tydligt exempel p en social praktik som utvecklat en rad begrepp som underlttar kommunikationen sngpedagoger emellan och mellan elev och pedagog. Namn p sngtekniker r exempel p sdana begrepp som man skulle kunna se som kulturella redskap i undervisningen. Ett mycket tydligt exempel r bde Estills (www.trainmyvoice.com) och Sadolins (2000) praktiker som har utvecklat ett antal standardiserade begrepp som hjlpmedel i undervisningen. Bde Estill och Sadolin pstr att man kan lra sig att vxla mellan olika tekniker med hjlp av dessa redskap. Om man nskar hlla p med flera sngtekniker parallellt s verkar sprket och begreppen allts vara av stor betydelse. Detta finns det exempel p ven i denna studie. T.ex. talar alla pedagogerna om ngon form av grundrst som de gett olika namn. Dessa begrepp r enligt dem viktiga redskap fr att utveckla en gd rstteknik. Nr man ger sngtekniker namn, som t.ex. belting och genrels teknik, och delar in musik i genrer s blir de intellektuella redskap som underlttar lrande och kan hjlpa utvecklingen framt. Detta r inte minst viktigt just i sngundervisning eftersom man har att gra med ett instrument som till stor del inte syns. D blir sprket det stt man kan tala om det man inte ser, att konkretisera det som tenderar att knnas abstrakt (Slj 2000). Begrepp r ocks en hjlp fr minnet (Slj). Drfr r det rimligt att tro att man lttare och snabbare kan komma in i en sngteknik med hjlp av ett begrepp genom att man fst upp sitt kroppsliga minne p det och gjort sig en bild av vad som hnder i kroppen nr man anvnder det. Detta gr att begrepp blir extra viktiga och effektiva nr man ska utveckla en frmga att snabbt kunna vxla mellan tekniker vilket ocks bekrftas av t.ex. Sadolins metodik (2000). Begrepp r alltid kopplade till en srskild social praktik eller kultur (Slj 2000). I resultatet kan man se det genom att sngpedagogerna talar om liknande begrepp men var och en med sina egna termer och sitt eget metodiska sprk. Estills (www.trainmyvoice.com) och Sadolins (2000) begreppsvrldar r ocks bra exempel p att sprk differerar mellan olika sngmetodiska sammanhang, trots att man ofta talar om liknande saker. Sngtekniska begrepp r med andra ord subjektivt skapade och utgr inte ngon universell sanning om hur rstens funktioner r indelade. Men just eftersom de r subjektivt skapade begrepp kan man tnka sig att varje pedagog har mjlighet att skapa sina egna begrepp som fungerar kommunikativt i den aktuella sociala praktiken (Slj). Behver kanske olika elever delvis olika sprk? Lrande r ju beroende av att eleven kan tillgodogra sig de kulturella redskap som finns inom en social praktik (Slj, 2000). Drav vikten av att sngpedagogen funderar ver sin anvndning av begrepp och huruvida eleven kan ta till sig dem eller inte. 6.3.2 Fysiska redskap Fysiska redskap r ocks kulturella redskap som hjlper till i lrandet och som kan fra utvecklingen framt (Slj, 2000). I sngundervisningen kan man tnka sig att t.ex. sngvningar kan vara fysiska redskap. Pedagogerna ger flera exempel p bra vningar fr att hlla flera tekniker i gng samtidigt. Eftersom rsten mste hllas flexibel kan man frska finna vningar som hller rsten i form utan att man fastnar i ett muskulrt mnster. Eftersom det ocks r viktigt att ha en god grundteknik fr att kunna hlla fler tekniker igng, enligt pedagogerna jag intervjuat, s kan det vara bra att alltid lgga tid p att skta sin grundteknik med lmpliga vningar. Detta stds ocks av Sadolin (2000) som menar att man ska brja med grundtekniken innan man kan lra sig de olika rstkvaliteterna. Frutom grundtekniska vningar ger Brita exempel p specifika

39

vningar som hjlper eleven att snabbt komma in i en srskild teknik. Hon kallar det vningar som hjlper eleven att komma in i rtt rstbox. Samma vningar kan sedan anvndas under lng tid om man hittar ngra som verkligen fungerar. Britas resonemang kan nog vara ett bra exempel p hur man kan dra nytta av det effektiva muskelminnet i vningen. Genom att samma vningar alltid hr ihop med samma tekniska begrepp s knyter man ocks samman det teoretiska och det praktiska och ger p det sttet minnet dubbla redskap (Slj 2000). Andra viktiga vningar som pedagogerna nmner r vningar som avser att belysa skillnad. Det kan vara om man t.ex. sjunger samma sng med olika tekniker eller om man blandar genrespecifika vningar snabbt efter varandra fr att uppleva skillnaderna med sin kropp och p det sttet f fysiska erfarenheter fr minnet. Nr man lr sig blandas ofta teoretiska och praktiska redskap p ett kompletterande stt (Slj, 2000) som jag ocks gett exempel p i det frra stycket. Kan det tnkas att det kan vara bra fr eleven att sjlv stta ord p dessa fysiska erfarenheter och uppfinna egna begrepp som hjlper minnet att komma tillbaka till samma teknik nsta gng? Ur ett sociokulturellt lrandeperspektiv skulle kanske det praktiska och teoretiska samspela effektivare p det sttet. 6.3.3 Kreativt lrande Nr sedan eleverna behrskar de kulturella redskap som sngtekniker r kan de anvnda dem som de sjlva vill. Detta uttrycks av flera av pedagogerna. Anna kallar det att lra sig flexibilitet och Brita att skaffa sig nya musikaliska uttrycksmjligheter. Enligt Slj (2000) r lrande kreativt till sin karaktr genom att man kombinerar sina erfarenheter p nya stt i nya situationer dr man mste improvisera. Om man lr sig flera olika stt att sjunga p som redskap fr utveckling s skulle elevens lrande allts kunna bli mer kreativt n om den bara tar ver smal, frdig kunskap frn sin lrare. Skulle inte flera redskap i handen kunna gra att eleven t.o.m. kan skapa helt nya vokala uttrycksstt genom kombinationer av de redskap man ftt? Det r ocks det kreativa lrandet hos individen som gr att kunskapsutvecklingen i samhllet kan g framt (Slj, 2000). Utifrn det kan man tnka sig att det r bra fr den gemensamma kunskapsutvecklingen att sngeleven fr med sig mnga olika vokala redskap infr framtiden fr ett kreativt lrande. Om eleven har testat flera saker s finns det dessutom strre valmjligheter fr framtiden i mten med problem (Slj). Pedagogerna ger exempel p detta i avsnittet som handlar om hur man kan lna tekniska redskap frn en annan genre nr man behver. Att behrska flera olika sngtekniker skulle ocks kunna vara ett kulturellt redskap i sig sjlvt. Gustafsson (2005) kom t.ex. fram till att om man lr sig genrebredd s kan man f strre frstelse fr enskilda genrer eftersom man har flera genrer att jmfra med. Brita menar att man ocks kan bli bttre p musikaliskt uttryck i allmnhet eftersom man har en lda med olika tekniska redskap att anvnda som man vill. Inte minst r genrebredd ett redskap fr personlig utveckling, vilket ngra av pedagogerna i studien uttrycker med termer som att vga och att utmanas. Gustafsson (2005) skriver ocks att genom att man vgar gra ngot som inte man inte r s bra p s utvecklas man som mnniska. Genom att man socialiserats in i flera delkulturer r man dessutom beredd fr framtiden och de utmaningar man kan komma att mta (Slj, 2000). Man har lrt sig att kunna anpassa sig nr det behvs, man har lrt sig att lra. r inte att vara anpassningsbar och att vara ppen fr nya saker ngot mycket viktigt att lra sig i dagens Sverige? Vi lever i ett mngkulturellt land dr man mter mnga olika slags mnniskor under sitt liv. Utifrn Sljs resonemang ovan (2000) kan man tnka

40

sig att det kan vara nyttigt att ha med sig erfarenheter av olika slags musik som en kulturell beredskap fr de sammanhang och mnniskor man kommer att mta i framtiden. I den tidigare forskningen inom mnesomrdet tar man upp frgor kring klyftan mellan genrer och frdomar som ofta uppstr emellan dem. Starka frdomar och motsttningar r raka motsatsen till den kulturella beredskap och den ppenhet som jag beskrivit ovan. Anna sger i studien att det r viktigt att man som lrare inte vrderar olika stt att sjunga p utan bara ser det som olika stt att anvnda samma rst p. Kan man tnka sig att det r lrarens ansvar att vara en god frebild fr eleven i att inte vrdera vokala genrer olika utan ha en ppen och positiv attityd ven till de genrer man sjlv inte r frtrogen med, nda ner p sngteknikens niv? Hur detta skulle kunna pverka eleven och frhllandet mellan olika musikaliska genrer p sikt r en frga jag inte ftt svar p i denna studie, men som jag finner intressant ur ett vrdegrundsperspektiv. 6.3.4 Grundrsten Samtliga pedagoger som jag intervjuat tog upp idn om en slags grundrst som ett viktigt begreppsligt och fysiskt redskap i sngundervisningen ven om de kallade den lite olika. Anna, Susanne och Rune kallade den grundrst medan Lena kallade den naturrst och Brita den genrelsa rsten. Catherine Sadolin (2000) kallar samma begrepp fr Neutral. Gemensamt fr de hr begreppen r att rsten ska vara svr att genreplacera, naturlig och avspnd. Utifrn den kan man sedan ta utflykter till andra rstkvaliteter och tekniker. Ett exempel p detta r Annas bild av blommans mitt som man hela tiden tervnder till mellan utflykterna till olika blad. En annan bild som Brita och Anna gr r ett bollplank eller en studsmatta vilket r ngot att jmfra med och som man ocks tervnder till gng p gng. Pedagogerna verkar vara ganska verens om att en genrels rst r ett mycket bra och effektivt redskap nr man ska lra sig att sjunga p olika stt. Det r viktigt att ha ngot att jmfra med och ngot som man alltid kan tervnda till fr att inte fastna i en teknik. Men r idn om den genrelsa rsten oproblematisk ur ett sociokulturellt perspektiv? Egentligen finns det vl ingen grundrst eller genrels rst, objektivt sett? Denna frga reflekterar pedagogerna inte alls ver i intervjuerna. Ur ett sociokulturellt perspektiv r det vi i vrt samhlle som strukturerat upp och avdelat vokala uttrycksstt i genrer som redskap fr vr frstelse (Slj, 2000). Enligt min reflektion innebr det att den genrelsa rsten eller grundrsten r en teknik bland andra tekniker och att man borde kunna fastna i den lika mycket som i alla andra tekniker. Begreppet grundrst eller genrels rst r ocks ett exempel p hur sprket och orden rymmer vrderingar och stt att se p omvrlden (Slj). De begrepp vi tillskrivit olika sngtekniker r bara ett subjektivt system i vr del av vrlden. Om man kommer till andra lnder s kan jag tnka mig att de har en helt annan bild av vad en grundrst eller genrels rst r n vad vi har. Kanske skulle mnga i andra lnder tycka att vr s.k. genrelsa rst lter vldigt klassisk i relation till vad som knns normalt fr dem. I sjlva ordet genrels eller grundrst ligger allts, precis som i mnga ord i vrt sprk (Slj), en inbyggd vrdering om vad en normal rstanvndning innebr. Men om man lmnar ordets betydelse t sidan s skulle i alla fall den s.k. grundrsten kunna vara ett bra redskap fr att lra sig att vara vokalt mngsidig genom sin roll som referenspunkt.

41

6.4 Sammanfattning - Tv utvecklingsspr

Utifrn resultatet i stort tycker jag mig kunna se tv olika vokala utvecklingsspr att vlja mellan som vart och ett inbegriper olika fr- och nackdelar. Det ena spret r att specialisera sig p en srskild genre dr frdelen r att man kan komma lngre genom att lgga all tid och kraft p en speciell stil. Det kan ocks g fortare att hitta in i en stil om man alltid hller p med samma. Nackdelen med att alltid sjunga i samma stil kan vara att man t.ex. tenderar att bli oflexibel och riskerar att trtta ut sina muskler genom ensidigt arbete. Det andra mjliga utvecklingsspret r att lra sig flera olika tekniker och stilar och att frska uppehlla en vokal bredd. Frdelarna med ett sdant val r t.ex. att man fr fler musikaliska redskap att vlja bland i sitt uttryck, att man blir flexibel i rsten och att man har lttare att anpassa sig till olika musikaliska miljer. Nackdelarna r t.ex. en risk fr frvirrad och spnd rst och att man inte hinner g s djupt in i varje teknik och stil. Man kan frga sig om man har mjlighet att vlja fritt mellan dessa spr. Hur pedagogen man gr hos ser p saken kommer skert att spela in, vilket t.ex. Brita r ett personligt exempel p. Kursplaner och skolinriktningar r ocks viktiga faktorer (www.skolverket.se). Nr eleven eller sngaren sjlv fr vlja kan man ana att intresset fr olika sorters musik ofta styr. Men kanske spelar ven mjligheterna och begrnsningarna med de tv olika spren in i valet.

42

7. Slutdiskussion, slutsats och vidare forskning

7.1 Slutdiskussion
Frmgan att behrska flera stilar och tekniker verkar bero p flera saker. En bra frutsttning r att man befinner sig i en kulturell milj dr man kan ta del av den aktuella stilen. Detta gller bde fr pedagog och elev och det r drfr viktigt att fundera p vad man kan lra sig i andra sammanhang n i undervisningssituationen. Ju tidigare i livet man brjar med olika saker, desto lttare r det dessutom att lra sig det p naturlig vg. Skolan och sngundervisningen spelar ocks en viktig roll fr genrebrett lrande. Med rtt kompetens och en bra instllning kan pedagogen spela stor roll fr att vgleda eleven genom olika sngtekniker. Pedagogen ska ocks hjlpa eleven att undvika de problem som ltt uppstr nr man vxlar mellan olika genrer och tekniker. De mjliga problemen nr man hller p med flera tekniker parallellt r flera. Problemen kan vara antingen biologiska begrnsningar eller miljmssiga. De biologiska r svra att komma frbi eftersom de verkar vara inbyggda i rstorganet. Dremot kan man hoppas att det kommer fram mer kunskap p omrdet s smningom s man kan lra sig hantera dem s bra som mjligt. Andra problem som orsakas av miljn kan lsas med hjlp av en bttre didaktik och metodik. Nr man arbetar med flera sngtekniker samtidigt r det viktigt att ha goda kulturella redskap till hands. Ett effektivt och fr eleven frsteligt begreppssystem kan hjlpa minnet och strukturera upp teknikerna s att man inte blandar ihop dem ofrivilligt. Rtt vningar kopplade till begreppen kan ocks tydliggra arbetet och minska riskerna fr rstslitage. Det tydligaste metodiska redskapet som framkommit i studien r grundrsten, en rst som kan vara utgngspunkt och bas fr att prova p olika stt att sjunga p. Att hlla igng den rsten kan garantera en hlsosam rstanvndning samt ge struktur t teknikvningen genom att man kan jmfra teknikerna mot en gemensam referenspunkt.

7.2 Slutsats
Jag vill avrunda mitt arbete genom att verstta mitt resultat i en jmfrelse med mngkamp i friidrott, precis som Brita som hastigast gr i sin intervju. Att lra sig att sjunga p mnga olika stt liknar i mngt och mycket en mngkampares trning dr olika grenar liknar de musikaliska genrerna. En mngkampare trnar precis som en sngare muskelstyrka, muskelkontroll och teknik och mngkamparen kmpar ocks fr att bli bra p flera olika saker och arbeta med dem parallellt. Att det finns positiva mjligheter med att hlla p med flera grenar r rimligt att tnka sig. Man fr variation och lr sig mnga olika saker som kan berika livet och mten med andra idrottare. Man belastar inte heller samma muskelgrupp lika hrt som om man bara hller p med samma gren hela dagarna utan blir mer flexibel i sin kroppsanvndning. I mngt och mycket kmpar nog mngkamparen ocks med liknande biologiska begrnsningar som den genrebreda sngaren. Det ligger en stor utmaning i att muskler

43

ska kunna arbeta p olika stt i olika grenar och bde vara starka och smidiga om vartannat. Man mste ocks kunna byta snabbt mellan tekniker och separera teknikerna frn varandra. Dessutom hinner man inte trna lika mycket p varje gren som om man bara hller p med en. Dessa r ngra exempel p begrnsningar i hur bra man kan bli. Men hur bra kan man bli nr man vljer att hlla med flera saker parallellt? I friidrott kan man se hur utvecklingen hela tiden gr framt genom nya vrldsrekord. Det som utvecklas r teknisk kunskap, metodiska redskap i trningen och fysiska redskap m.m. Samtidigt kan mngkampare inte bli lika bra i den enskilda grenen som de som specialiserar sig p bara en gren. Hur bra man kan bli som mngkampare i framtiden gr dremot inte att frutse. Allt detta liknar ocks resultatet i denna studie. Enligt min studie s r det mjligt att bli bra p att sjunga p flera olika stt. Med stor nyfikenhet, en bra milj och en god pedagog kan man komma lngt. Hur lngt terstr att se. Jag tror att utvecklingen av metodiska redskap ytterligare kommer kunna flytta fram grnserna fr hur lngt man kan n. Dremot r det mer tveksamt om man kan komma frbi de muskulra begrnsningar som finns fr hur mycket en enskild mnniska kan klara av. Om man vill komma upp p vldigt hg niv inom en srskild teknik s r det kanske bttre att satsa bara p en teknik och lgga all sin tid och energi p att bli s bra som mjlig p just den. andra sidan vljer man d bort alla de positiva mjligheter som ppnas genom ett genrebrett lrande.

7.3 Frslag till vidare forskning

Detta arbete vcker mnga fler frgor som man skulle vilja ha svar p. Det skulle t.ex. vara intressant att gra kliniska studier p hur muskler arbetar vid snabba teknikbyten och hur de biologiska begrnsningarna ser ut. Det skulle vara bra att veta mer om hur musklerna reagerar p att byta rrelsemnster s ofta och hur man kan underltta sdana byten. En annan viktig frga r om riskerna fr rstproblem kar nr man arbetar med flera genrer samtidigt eller om riskerna r jmnt frdelade oavsett vad man sjunger. I den hr studien har jag bara kunnat visa mjliga problem som kan uppst vid genrebredd, inte om riskerna generellt kar. En enktstudie p ett antal sngerskor skulle kunna ge ett bttre svar p det. Det skulle ocks vara intressant att gra ett experiment med en professionell sngerska som fick arbeta med tv polariserade tekniker under en lngre period fr att se hur bra man kan bli nr man jobbar med tv saker parallellt. Naturligtvis kan man aldrig f ngra generella svar p hur bra man kan bli. Det finns alldeles fr mnga parametrar som pverkar en mnniskas musikaliska utveckling och det r dessutom svrt att bedma musikalisk kvalitet. Dremot skulle man kunna f kad kunskap om var de biologiska grnserna gr och vilka problem man kan stta p under vgen genom strukturerad forskning kring ett specifikt fall.

44

Referenser
Litteratur Albinsson, Klara & Alexandersson, Beatrice (2006). det r ju samma rst vi anvnder, man anvnder den lite olika bara. Sngpedagogers skolning och genrebredd p gymnasiets estetiska program. Examensarbete vid Gteborgs universitet. Gidlund, Daniel (2004). Hur lter skillnad? En komparativ studie av tv sngerskor frn tv olika traditioner. Examensarbete musiklrarprogrammet. rebro universitet, Musikhgskolan, rebro. Gustafsson, Madeleine (2005). Mte mellan genrer. Problem och mjligheter i sngteknik och pedagogik. Examensarbete musiklrarprogrammet. Gteborgs universitet, Musikhgskolan, Gteborg. Holmgren, Josefina (2003). Ett instrument tv tekniker? En studie i afroamerikansk och klassisk sngteknik vid Kungliga Musikhgskolan i Stockholm. C-uppsats. Uppsala universitet, Institutionen fr musikvetenskap, Uppsala. Kjellgren, Susanne & Werneskog, Maria (1998). Genrer emellan ett arbete om sngteknik. Examensarbete Musiklrarutbildningen. Hgskolan i rebro, Institutionen fr musiklrarutbildning, rebro. Sadolin, Catherine (2000). Complete vocal technique. Kpenhamn: Shout publishing. Sohlmans musiklexikon (1979). Stockholm: Sohlmans Frlag AB. Uppslagsord: afroamerikansk musik och klassisk musik. Strm, Lars (2003). Sng r alltid sng oavsett genre. Examensarbete musiklrarprogrammet. Lule tekniska universitet, Musikhgskolan i Pite, Pite. Sundberg, Johan (2001). Rstlra - fakta om rsten i tal och sng. Stockholm: Proprius frlag. Slj, Roger (2000). Lrande i praktiken. Stockholm: Bokfrlaget Prisma. Slj, Roger (2005). Lrande och kulturella redskap. Stockholm: Norstedts akademiska frlag. Trost, Jan (1997). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur. Esaiasson P., Gilljam, M., Oscarsson, H. & Wngnerud, L. (2007). Metodpraktikan. Stockholm: Norstedts juridik AB. Zangger Borch, Daniel (2005). Stora sngguiden, Lettland: Preses Nams.

45

Elektroniska kllor Codex regler och riktlinjer fr forskning, hmtad 2008-08-13 http://www.codex.uu.se Jo Estill, hmtad 2008-07-21 Estill Voice Training http://www.trainmyvoice.com Nationalencyklopedin, hmtad 2008-07-21 Skord: genre http://www.ne.se Skolverket, hmtad 2008-08-19 Kursplaner och betygskriterier: http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0506&infotyp=4&skolform=21&id =I&extraId=

Muntliga kllor Intervju med Brita, 16 maj 2008 Intervju med Anna, 22 maj 2008 Intervju med Rune, 17 juni 2008 Intervju med Susanne, 25 juli 2008 Intervju med Lena, 5 augusti 2008 Intervjuerna finns inspelade och transkriberade hos frfattaren.

46

Bilagor
Bilaga 1
MU1205 - Instrument/sng, niv 1 50 pong inrttad 2000-07 SKOLFS: 2000:90 Ml fr kursen Kursen skall ge grundlggande kunskaper om hur ett musikinstrument eller sngrsten kan anvndas till skapande. Kursen skall ven ge grundlggande vning i instuderingsteknik och memoreringsfrmga samt enkelt not- och gehrsspel. Kursen skall ocks ge knnedom om instrumentets konstruktion och egenskaper respektive rstens fysiologi. Dessutom skall kursen ge kunskaper om grundlggande principer fr interpretation. Ml som eleverna skall ha uppntt efter avslutad kurs Eleven skall kunna musicera p en grundlggande niv kunna instudera enkla musikstycken knna till grundprinciper fr gehrssng/spel och improvisation knna till instrumentets konstruktion och rstens fysiologi. Betygskriterier Kriterier fr betyget Godknd Eleven studerar in enkla musikstycken och musicerar efter noter och p gehr. Eleven beskriver grundprinciperna fr gehrsspel eller sng och improvisation. Eleven beskriver och ger exempel p instrumentets konstruktion eller rstens fysiologi. Kriterier fr betyget Vl godknd Eleven musicerar p grundlggande niv med ett visst musikaliskt uttryck. Eleven instuderar enkla musikstycken inom olika genrer. Eleven anvnder grundlggande principer fr interpretation. Kriterier fr betyget Mycket vl godknd Eleven har en grundlggande repertoar inom olika stilar eller genrer. Eleven analyserar sitt musicerande och omstter p ett personligt stt kursens innehll i eget musicerande. MU1206 - Instrument/sng, niv 2 50 pong inrttad 2000-07 SKOLFS: 2000:90 Ml fr kursen Kursen skall ge frdjupade kunskaper om hur ett musikinstrument eller sngrsten kan anvndas i skapande arbete. Kursen skall va svl not- som gehrsspel. Kursen skall vidareutveckla frmgan till instudering och teknisk trning. Kursen skall ven frdjupa kunskaperna om instrumentets uttrycksmjligheter och frmgan att lyssna p och analysera eget musicerande. Kursen skall dessutom va resonemang om interpretation och ge tillflle till primavistavning samt vning i framfrande infr publik. Ml som eleverna skall ha uppntt efter avslutad kurs Eleven skall

47

 kunna instudera, frst och uttolka en notbild samt en gehrs- eller improvisationsuppgift kunna en repertoar i olika stilar eller genrer med adekvat interpretation kunna spela eller sjunga fr hrare kunna spela eller sjunga ett stycke a prima vista. Betygskriterier Kriterier fr betyget Godknd Eleven genomfr musikaliska uppgifter p ett adekvat stt. Eleven instuderar musikstycken med hjlp av noter och p gehr. Eleven musicerar med viss teknisk frdighet och vilja till uttryck. Eleven beskriver och exemplifierar principerna fr primavistaspel respektive primavistasng. Eleven musicerar infr publik. Kriterier fr betyget Vl godknd Eleven musicerar med god teknik, visar inlevelsefrmga och har frmga till analys och uttryck. Eleven spelar eller sjunger en repertoar som representerar olika stilar eller genrer. Eleven redogr relativt sjlvstndigt fr principer fr interpretation. Eleven spelar eller sjunger enkelt primavistaspel respektive primavistasng. Kriterier fr betyget Mycket vl godknd Eleven instuderar musikstycken och medverkar vid framfranden infr publik. Eleven musicerar med en fr nivn avancerad teknik. Eleven analyserar sitt musicerande och utvecklar ett personligt uttrycksstt. MU1207 - Instrument/sng, niv 3 50 pong inrttad 2000-07 SKOLFS: 2000:90 Ml fr kursen Kursen skall ge frdjupade kunskaper om instrumentets eller sngrstens mjligheter till eget skapande. Kursen skall ven uppmuntra till sjlvstndigt och underskande arbete vid instudering. Ett ml fr kursen r ven att den skall ge kunskaper om instrumentets eller rstens uttrycksmjligheter samt vidareutveckla stilmedvetande, musikalisk kommunikationsfrmga och stimulera till personligt uttryck. Dessutom skall kursen ge kunskap om instuderingsmetodik, koncentration och uthllighet i arbetet med svrare verk och musikstycken. Ml som eleverna skall ha uppntt efter avslutad kurs Eleven skall ha en repertoar frn olika stilar eller genrer och kunna stilistiskt medvetet framfra ett stycke kunna anvnda sig av instrumentets eller rstens uttrycksmjligheter kunna fra musikaliska resonemang kunna spela eller sjunga fr hrare i skilda musikaliska sammanhang. Betygskriterier Kriterier fr betyget Godknd Eleven arbetar p ett adekvat stt med olika musikaliska uppgifter. Eleven utvecklar ett musikaliskt uttryck och frdjupar sitt gestaltningsarbete. Eleven fr musikaliska resonemang om musik. Eleven medverkar vid olika uppspelnings- eller konserttillfllen.

48

Kriterier fr betyget Vl godknd Eleven arbetar mlinriktat, engagerat och uthlligt med olika musikaliska uppgifter. Eleven instuderar musikstycken samt musicerar insiktsfullt i framfrandesituationer. Eleven musicerar och framfr en bred repertoar samt spelar eller sjunger stilmedvetet. Kriterier fr betyget Mycket vl godknd Eleven tolkar p ett personligt, varierat och stilriktigt stt musikaliska uppgifter. Eleven varierar sitt musicerande i kontakten med publik. Eleven musicerar med en avancerad teknik och frmr analysera tekniska och musikaliska problem. Eleven kommer med egna frslag till frbttringar och p repertoar.

49