Anda di halaman 1dari 4

Trna folkhgskola IT-pedagoglinjen

Gustav Lundin gustav.lundin.tarna@folkbildning.net Uppgift 12 Inlrningsstilar

Introduktion

! ! ! ! ! ! ! ! !

Mnniskor r olika, s ven olika mnniskors stt att lra. Det nns fyra vedertagna inlrningsstilar som r bra att kunna och ta hnsyn till i den pedagogiska rollen. En skicklig pedagog lyckas tillgodose olika olika personer genom att stimulera samtliga vedertagna inlrningsstilar. Detta kallas att undervisa multisensoriskt.

12A Teori
Det frsta som kan ptalas, r att det nns mnga olika begrepp och metoder fr att beskriva och kategorisera olika inlrningsstilar, som ven gr under benmningar som lrstilar eller pedagogisk inlrning. Om indelningen sker enligt individens fredragna stt att lra kan indelningen gras p fljande stt, Visuell! ! Auditiv! ! Taktil!! ! Kinestetisk

Nr hjrnan tar in ny information behver den ngon input som stimulerar att komma igng med inlrning. Denna input r alltid kopplad till ngot av mnniskans grundlggande sinnen. "Med begreppet lrstil menas en individs srskilda stt att mta, hantera och organisera impulser och information i nya situationer." St. Johns University

! !

Visuell En person med fredrar visuell inlrning har lttast att ta till sig saker som kan betraktas av gat. Visuella personer, som r majoriteten av samhllet, kan delas upp som textvisuella, som lr sig bst av lsa och fantisera, och bildvisuella, som lr sig med hjlp av bilder och olika former av grak, ssom diagram och modeller. Drmed sagt att antalet visuella intryck inte r obegrnsat, tnkt skillnaden mellan att visa en bild i fem minuter och verkligen ge tid och infall att analysera bilden, och att visa femton bilder under samma tid, drfr r det mest lmpligt att hlla ned antalet visuella element.

Auditiv En person som fredrar audiell inlrning gillar bst att lyssna och diskutera. Mnga auditiva har en stndigt inre dialog som "talar" till intellektet och samvetet. Fr dessa personer kan goda talare gra ett starkt intryck, ven radioprogram.

Trna folkhgskola IT-pedagoglinjen

Gustav Lundin gustav.lundin.tarna@folkbildning.net Uppgift 12 Inlrningsstilar

Taktil En person som fredrar taktil inlrning vill grna berra och knna vid olika freml och knna tredimensionell form av ett objekt. Matematik med klossar. Hur knns det? Struktur allt du taktilt kan knna och gr det, trygghet. Fobier. Kinestetisk En person som fredrar kinestetisk inlrning vill uppleva olika saker och r beroende av knslor och rrelse fr att lra sig. Kinetistiska sinnet kan delas upp i yttre och inre faktorer: personer med dominerande yttre faktorer vill extra grna rra p sig och r p s sett uttriktade. Personer med dominans av inre faktorer r extra knslomssiga.

! !

Samhllet kring inlrningsstilar Samtliga dessa inlrningsstilar nns representerade i vardagen p olika sett. Exempelvis anvnds visuella diagram med grafer som visar en upptgende eller nedtgende tendens, beroende p sammanhang, upptgende grafer visar att ngot gr bra, vilket ger en positiv knsla. En nedtgende graf av ngot i grunden negativt, ssom antalet mord, ger ocks det en form av positiv knsla, men detta frutstter att betraktaren frstr att grafen indikerar ngot som r dligt. Mnniskans jakt efter visuella intryck gr det enkelt att luras av desinformation, med visuella diagram r det enkelt att visa vad som helst, i vilket syfte som helst.

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

Har du ngon gng lyssnat p reklam i kommersiell radio? Detta reklamformat utnyttjar den audiella kanalen till fullo genom att skapa enkla och trallvnliga reklambudskap med melodier och rytm. Eftersom hjrnan minns enbart det frenklade, r denna marknadsfring effektiv. Skolan kring inlrningsstilar De esta lrare har vnsterhjrnor, men unga har en mer utvecklad hger hjrnhalva. Detta medfr problem fr mnga barn som redan har kognetiva svrigheter. P gymnasiet mrks att elever med dominerande hger hjrnhalva i strre grad vljer praktiska program. De esta har d upplevt en lng tid i grundskolan av att inte passa in i systemet, och inte f det std som skulle krvas. De teoretiska programmen p gymnasiet r ofta centrerat kring att lsa och skriva, med mycket teoretiska fakta som ska "pluggas in". Kanske har bortfallet av dominerande hgerhjrnor till de praktiska programmen gjort att andra inlrningsstt inte efterfrgas, och att skolan p s sett inte har behov av att ta hnsyn till andra inlrningsstilar?

Det nns inga inlrningssvrigheter, det nns bara undervisningssvrigheter.


Dr Rita Dunn, St. Johns University

Trna folkhgskola IT-pedagoglinjen

Gustav Lundin gustav.lundin.tarna@folkbildning.net Uppgift 12 Inlrningsstilar

Hjrnhalvorna

Samtliga mnniskor har tv olika hjrnhalvor, vnster och hger. Allmnt kan man sga att nya saker lrs med hger hjrnhalva, sedan verfrs informationen till vnster hjrnhalva. Hela hjrnan anvnds varje dag, och fungerar bst som en helhet, dr vnster- och hger hjrnhalva samverkar. Dremot har de esta mnniskor ngon dominerande hjrnhalva som prglar beteendet och personligheten hos den personen. Vnster hjrnhalva kan kallas fr "den tnkande hjrnan" som strvar efter kognetiv struktur och arbetar analytiskt-logiskt-induktivt. Hger hjrnhalva r "den kreativa hjrnan" som sker kreativ frigrelse och tnker kreativt-syntetiskt-deduktivt.

! !

Vnster hjrnhalva! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

Hger hjrnhalva estetisk (bild, rytm, musik) samtidig, simultan, hr och nu subjektiv intuitiv, knslor, irrationell helhet! ! ! oorganiserad kreativitet

verbal (sprk, lsa, skriva)! linjr, succesiv, dr och d! objektiv! ! ! logik, frnuft, rationell! detaljer och fakta! ! sekventiell! ! ! flja anvisningar! !

! ! ! ! ! ! !

! !

Detaljerna frst,! sedan helheten! Dominerande! ! vnster hjrnhalva!


Inlrning

Helheten frmst, drefter detaljerna h

Dominerande hger hjrnhalva

! ! Referenser !

! !

Inlrningsstilar, Annelie Oscarsson, Linkpings universitet, http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:24235/FULLTEXT01.pdf

! David Arendale, 1998, http://www2.math.kth.se/~gunnarj/A02M1/ped.html !


Hjrnan och pedagogiken - ett samspel, Arne Maltn, ISBN 91-44-04066-0.

Trna folkhgskola IT-pedagoglinjen

Gustav Lundin gustav.lundin.tarna@folkbildning.net Uppgift 12 Inlrningsstilar

12A Teorin i praktiken

! ! ! ! !

Fr att underska hur dessa inlrningsstilar anvnds i verkligheten frgade jag Erika Dahlin som forskat kring hjrnan och Torbjrn Lundgren, som r frfattare och projektledare med gedigen kunskap om olika kognetiva begrnsningar. De anser att det ofta r mer relevant att tala om olika inlrningsstilar n olikheter mellan mnniskors olika hjrnhalvor. Det idag nns en strre medvetenhet och frstelse fr olika stt att arbeta och ta till sig kunskap. P lrarutbildningen idag pratas det mer om olika inlrningsstilar n hjlpmedel som kan ge std t elever med olika kognetiva begrnsningar. Detta r viktigt, eftersom hela 15% av eleverna i den vanliga gymnasieskolan har kognetiva begrnsningar som gr att de riskerar att inte n mlen i ngot mne. I denna siffra ingr ven barn som inte har en faststlld diagnos. Det r viktigt att anvndningen av specialpedagoger i den svenska skolan inte anvnds som skl till att enbart undervisa p det analytiska sttet, att den ordinarie skolan lever upp till frvntningarna att vara en skola fr alla. Detta fr att ge alla barn i grunden likartade frutsttningar att klara skolan, oavsett inlrningsstil.

12B, Praktiskt
Jag har valt att redovisa mne 1 om motljus. Jag valde ett i grunden enklare mne fr att kunna ge hrarna mer tid till att flja med och en avslutande "testa-sjlv"-del. Jag har tnkt visa alternativ med hjlp av mina armar p skolans Smartboard fr att gra det hela mer visuellt. Jag tnker ven p att uttryckligt sga tryck p Bild i den vre listen, drefter Justeringar nstan hgst upp i menyn, och sedan alternativet Kurvor. Detta fr att stimulera den auditiva kanalen, istllet fr att sga, tryck hr, hr och sedan hr.

Frst har jag tnkt kort frklara frekomsten av motljus och vilken som r den vanligaste kllan till varfr motljus uppstr solen. Jag letade efter en bra modell fr att frklara detta, och ven ta med sido- och medljus, men den begrnsade tiden gjorde att jag fokuserade enbart p motljus. Jag visar sedan hur en bild med motljus kan justeras med Photoshop CS4 som nns installerat p V-salens datorer. P s sett kan de som vill flja med under tiden jag visar.