Anda di halaman 1dari 2

Tema Likvrdig skola

Gunilla Almgren Bck


Gunilla har ftt Guldppeljuryns srskilda pris fr sitt arbete med att frnya lrandet med hjlp av it. I februari medverkar hon i seminariet It och appar nr lsningen glappar, p konferensen Lika vrde som arrangeras av Specialpedagogiska skolmyndigheten. Du kan flja Gunilla p Twitter och p hennes blogg.
@gunillaab http://gunillaalmgrenback.wordpress

It-inspiratren
Med digitala verktyg ppnas nya mjligheter fr alla elever, men framfrallt fr elever i behov av srskilt std. Men hur nr man alla lrare och inte bara dem som har ett intresse frn brjan?
Att anvnda dator mste innebra mer n en bok p burk och det r hr Gunillas arbete kommer in, sger Christer Ferm, chef fr utvecklingsenheten inom skolfrvaltningen i Mlndals stad. Gunilla Almgren Bck r specialpedagog och skolutvecklare inom informations- och kommunikationsteknik i kommunen. Vi utvecklar pedagogiken och arbetsstten med informations- och kommunikationsteknik. Jag tror vi kan f en roligare och mer meningsfull skola fr alla elever. Gunilla r inspirerad av professor Jerry Rosenqvist som sger att ju

bredare pedagogiken r, desto smalare behver specialpedagogiken vara. Hon brukar lgga till fr att undanrja hinder fr lrande och gemenskap.
Genom att fra samman special-

skapar intresse och lust hos alla elever. Och p s stt breddas pedagogiken, sger hon.

pedagogik och digitala verktyg blir mjligheterna till variation mnga er och pedagogerna kan tnka in barn och ungdomars olikheter i lrandet frn brjan. Gunilla menar att det specialpedagogiska perspektivet behvs i skolans utvecklingsarbete. Det perspektivet kan bidra till att hitta varierade lsningar som

Det gller att lyssna till pedagogerna och ta ett verktyg i taget

Hennes vision r att digitala verktyg

r en naturlig del av alla pedagogers arbete. Fr n dit mste er ha kunskap om it i lrandet och vad det kan betyda fr elever i behov av srskilt std. Drfr frsker hon hitta bra stt att sprida kompetensen. Det brjade med att Skoldatateket erbjd kurser fr specialpedagoger. Tanken var att de sedan skulle fra kunskaperna vidare. Men det gav inte s stor effekt jag hoppats p, sger Gunilla. Det gller

10

SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN

Lika vrde

4 2013

Tema Likvrdig skola


FOTO: JOHAN WINGBORG

Hur kan alla n mlen?

Per Skoglund.

Om man p allvar vill brja jobba med att utveckla sin skola s att den fungerar fr alla, vad r viktigt att tnka p d?
Det viktigaste r att utg ifrn hur det ser ut

Gunillas vision r att digitala verktyg r en naturlig del av alla pedagogers arbete.

att lyssna till pedagogerna och ta ett verktyg i taget, s de hinner reektera och utveckla pedagogiken ocks.
Ett annat stt hon prvat r processutbildning. D skrev deltagarna egna utvecklingsplaner, prvade verktyg i sin verksamhet, inspirerade varandra och diskuterade hur digitala verktyg kan anvndas fr alla elever. Sen kom idn att elever och pedagoger ska lra sig tillsammans. Jag har gtt in i klasser och genomfrt en lektion med digitala verktyg fr elever och pedagoger samtidigt. Om lraren vid nsta

tillflle inte kommer ihg allt, s kan eleverna hjlpa till. Den senaste modellen Gunilla prvat r att g in i en verksamhets utvecklingsarbete fr att bidra med det specialpedagogiska och digitala perspektivet. Vi har gtt frn en utbudsstyrd till en behovsstyrd utbildning. Vi kommer in i skolornas utvecklingsarbete istllet fr att trycka p dem ngot. P det sttet blir den centrala utvecklingsenheten ett bttre std fr verksamheternas utvecklingsarbete, sger Christer.
Sara Hkansson

i skolans vardag. Det handlar om att identiera sina utmaningar. Hur bra r vi p att se, anpassa och stimulera till delaktighet idag? Och varfr r det s? sger Per Skoglund, regional FoUsamordnare inom Specialpedagogiska skolmyndigheten. Han beskriver vikten av en gemensam mlsttning och samverkan mellan alla niver i organisationen. Politiker och skolledare behver engagera sig och ge std till rektorer, fr att de ska klara att stdja och utmana sin personal att anvnda alla stdresurser. Framgngen ligger i ett kollegialt samarbete i handling och lrande. Det visar bland annat forskning om inkludering och mluppfyllelse i Essunga. Begreppen likvrdighet, tillgnglighet och delaktighet r centrala, menar han. De hjlper oss att se klarare n om vi allmnt talar om inkludering. Likvrdighet r att se och frst alla elever och deras frutsttningar. Hoppar vi ver det vet vi inte vad vi ska ge fr std. Tillgnglighet och delaktighet handlar om att skapa en anpassad lrmilj och gemenskap dr eleven stimuleras till delaktighet. Vi mste inse att personalen r den avgrande faktorn fr elevens framgng. Det hller inte lngre att endast fokusera p brister hos eleven, sger Per Skoglund.
Malou Nordlf Ekstrm

Fotnot: Forskningen baserad p skolor i Essunga presenteras i rapporten Inkludering och mluppfyllelse: att n framgng med alla elever (Persson & Persson 2012).

4 2013

Lika vrde

SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN

11

FOTO: GRAN HARTM AN

Anda mungkin juga menyukai