Sexton faktorer som frgstter det nya 2014

Akuta krisfrlopp har, trots stora ekonomiska, finansiella, sociala och politiska utmaningar, i stort sett lyst med sin frnvaro under 2013. Kanske har vi blivit immuna och vrderar kriser p ett nytt stt efter all dramatik de senaste ren. Nu samlas prognosmakare terigen kring mer positiva utsikter infr framtiden. Lite smtt ironiskt konstaterade Bank of Englands chef i ett tal nyligen att bilden av 2014 fljer samma mnster men att med facit i hand s har de senaste fem ren tvingat ekonomer, och centralbanker, till fyra pudlar: utfallet har blivit smre n fregende r. Mycket talar fr att vrldsekonomin verkligen har haft bottenknning. USA visar en sjlvgende tillvxtkraft och tillvxtekonomier vxer, om n lite lngsammare n tidigare. Japan vxer ocks ven om det r en kad aktivitet som gr p lnade pengar och tid. Trgheterna i Europa bestr men utvecklingen spretar mellan lnderna. En sker slutsats fr 2014 r att ret r frutsgbart oskert och sprngfyllt med faktorer, frgor och trender som stter avtryck p hur vi summerar utfallet om ca ett r. Det nya ret har alla frutsttningar att bli ett ur flera synvinklar intressant och spnnande r. Sklen r flera: de riktigt kortsiktiga utmaningarna kvarstr, t ex fr Europa att snabbt f p plats en stabil bankunion och strkt banksystem, fr Japan att leverera strukturpolitik, fr Kina att landa ekonomin i ett balanserat tillstnd och fr Fed att lyfta p den monetra gaspedalen utan att tappa rntekontrollen; frre krislgen kar mjligheten att lyfta blicken; d upptrder inte bara mjligheterna utan ocks de lngsiktiga problemen; flera sanningar om ekonomiska samband och ekonomisk-politiska ramverk r under omprvning p ett mycket spnnande stt. De senaste veckorna har vi gtt igenom en mngd olika internationella dokument programfrklaringar fr ordfrandeskap, arbetsprogram, kalendrar, planerade internationella konferenser och ekonomisk-politiska bloggar fr att hitta de tema och faktorer som stter frg p 2014. Vi valde ut 16 stycken. Samtliga dessa finns redovisade som bilaga till detta dokument. Fr var och en av dessa 16 faktorer finns motivering till varfr den

TISDAGEN 7 JANUARI 2014

har frutsttningar att stta sin prgel p 2014 och vilka konsekvenser kan bli. En kalender r kopplad till de 16 faktorerna med ngra av rets nyckelhndelser. I korthet har vi identifierat fljande faktorer/tema fr 2014:
1 Frutsttningarna fr ekonomisk tillvxt 2014 fortstter att variera stort mellan enskilda lnder och regioner. 2 Nr terhmtningsfasen r avslutad r stagnation det nya tillvxtnormala och vad fr det fr konsekvenser? 3 Det offentliga skuldberget behver det monteras ned och hur gr vi det i s fall; dags fr skuldnedskrivning? 4 Arbetslsheten mste ned alltfr mnga ungdomar gr utan arbete och str utanfr utbildningssystemen. 5 G20 vntar p nystart under Australiens ordfrandeskap fr att skapa mer verkstad och mindre snack. 6 Vrlden r p vg in i ett mer skakigt geopolitiskt landskap i framfr allt Mellanstern och Asien. 7 Europa r p vg mot sitt viktigaste politiska val hittills utfallet avgr de nrmaste rens utveckling. 8 Eurokrisen frgan r om den r ver eller om den befinner sig i ett pauslge problemen lever vidare? 9 Penningpolitiken blir aldrig som frr aldrig har policyramverket upplevts s oskert som just nu. 10 Gr det att samordna penningpolitiken och r Fed beredd att gra eftergifter med hnsyn till andra? 11 Inflationen har varit frnvarande r det dags att annonsera dess terkomst? 12 Makrotillsynspolitiken r den en hjlp eller r den alltfr oprvad och riskerar istllet att ge nya problem? 13 Europa behver en svag euro frutsttningarna finns men utsikterna fr detta r oskra. 14 Stora omvlvningar p energimarknaden bra fr tillvxt och lg inflation men geopolitiska effekterna oklara. 15 Kina lyfter landet sina politiska ambitioner eller str ekonomin i fortsatt fokus gr det att landa Kina skert? 16 Japansk balansgng fortstter utfallet r oklart.

Resonemang och slutsatser terfinns allts i bilagan till denna Veckans tanke. I mnga stycken knns 2014 som ett ovanligt blankt papper dr sakers tillstnd r under omprvning. Det blir ett spnnande men krvande r 2014 kryddat med lite optimism. Robert Bergqvist, robert.bergqvist@seb.se, 070-445 1404 Twitter: @BergqvistRobert

Globala trender & faktorer som frgar 2014

Robert Bergqvist 7 januari 2014

16 faktorer/trender som stter frg p 2014 ekonomiskt, finansiellt & politiskt

Spretig global tillvxt Globalt samarbete Ny penningpolitik Eurosvaghet Stagnation? Geopolitisk oro Exitpolitik Skuldberget Politisk motvind i EU Inflation? Arbetslshet

Eurokrisen

Makrotillsyn

Energipriser

Kina

Japan

2014-01-07 | Faktorer och trender som frgar 2014

Trend 1 Divergerande frutsttningar & tillvxt

Varfr r det ett potentiellt tema?
Tillvxtfrutsttningarna varierar stort. USA:s ekonomi r sjlvgende. Japan drivs av historiskt expansiv penning-, finans- och valutapolitik. Tillvxtekonomierna inkl. Kina rebalanserar och mognar. Europa brottas med fortsatt skuldbantning och politiska frgetecken. Globala obalanser minskar men frndringarna beror till stor del p cykliska faktorer och r bara delvis kopplade till en bttre politik. Alla sker fler, och uthlliga, tillvxtkrafter nr akuta krisfrlopp blir frre. Huvudfrgan r gemensam: hur ser tillvxten ut nr terhmtningsfasen r avslutad?

Vilka r de mjliga konsekvenserna?

Den ekonomiska politikens inriktning blir nu mer framtblickande. Fokus hamnar d p hg [ungdoms]arbetslshet som kan bli strukturell, speciellt i EU; hg offentlig skuldsttning i en milj med snabbt ldrande befolkning; klimatfrgan. tgrder krvs som ofta upplevs som impopulra av vljarna. Olika ekonomiskaoch finansiella frutsttningar fr enskilda lnder, och fr politiker som i flera fall befinner sig i en frtroendemssig uppfrsbacke, frsvrar global ekonomisk-politisk samordning, t ex kring penningpolitiken. Det kar risken fr protektionism och valutakrig. Ekonomisk-politisk oskerhet ger riskpremier p bde global och nationell niv som frsmrar de ekonomiska tillvxtutsikterna genom lgre investeringar och privat konsumtion.
2014-01-07 | Faktorer och trender som frgar 2014

Datum 11/2 Apr 13/5 Maj 26/8 Okt 25/11 Nov

Hndelse SEB:s Nordic Outlook IMF WEO/GFSR SEB:s Nordic Outlook OECD WEO SEB:s Nordic Outlook IMF WEO/GFSR SEB:s Nordic Outlook OECD WEO
3

Trend 2 Stagnation det nya tillvxtnormala?

Varfr r det ett potentiellt tema?
Stagnationstesen som det potentiellt nya normala har ftt fotfste efter en IMF-konferens i brjan av november. Oron finns fr att tillvxttakter vxlar ned betydligt p g a dels en otillrckligt lg real rnta som frhindrar resursomfrdelning (alltmedan den okonventionella penningpolitikenseffekter r oklara), dels en ldrande befolkning. Kritiken mot penningpolitiken har vuxit: den har stimulerat stigande finansiella priser men har inte givit frutsttningar fr en stabil underliggande tillvxt som byggs p t ex investeringar. Inte heller inflationen har kat.

Vilka r de mjliga konsekvenserna?

Ett stagnationsscenario om det blir verklighet stter saker i ny dager: statsfinansiella konsolideringsprogram mste omprvas - lngre tid behvs fr att minska offentlig skuldsttning och nya stimulanser kan krvas; perioden frlngs med verskott av lediga resurser vilket ger lgt inflationstryck; regleringar/krav som verkar tillbakahllande p kreditgivning behver omprvas; behovet av global samordning kar; kraften mste lggas p att hja inflationsfrvntningarna genom att t ex penningpolitiken grs n mer expansiv med sedelpressar; aktievrderingarna kan behva omprvas; pfrestningar p pensionssystemen kar; viljan att anvnda valutan som verktyg fr att hja tillvxt och inflation kar, vilket kar sannolikheten fr valutakrig.
2014-01-07 | Faktorer och trender som frgar 2014

Datum 11/2 Apr 13/5 Maj 26/8 Okt 25/11 Nov

Hndelse SEB:s Nordic Outlook IMF WEO/GFSR SEB:s Nordic Outlook OECD WEO SEB:s Nordic Outlook IMF WEO/GFSR SEB:s Nordic Outlook OECD WEO
4

Trend 3 Skuldberget dags att montera ned

Varfr r det ett potentiellt tema?
Det offentliga skuldberget har ntt rekordhjd i flera utvecklade ekonomier men frvntas under 2014-15 sluta vxa. sikterna gr isr om var smrtgrnsen ligger (negativ inverkan p tillvxten): 80/100% av BNP eller hgre. IMF och G20/Australien riktar 2014 fokus p skatter (niver/omrden) och globalt skattesamarbete (informationsutbyte). Frutom hjda skatter och minskade offentliga utgifter finns fljande verktyg fr att bringa ned skulderna: ekonomisk tillvxt, inflation, engngsverfring mellan sektorer och/eller skuldrekonstruktion.

Vilka r de mjliga konsekvenserna?

Den ekonomisk-politiska debatten kring offentlig skuldsttning vntas bli komplex mot bakgrund av a) stora siktsskillnader om potentiella negativa tillvxteffekter (Reinhart/Rogoff har i nya analyser bekrftat bde stora effekter och utdragna mer n 20 r processer), b) rdslan fr stagnationsscenarier, c) penningpolitikens roll och oro fr nya finansiella obalanser, d) risken fr oro bland hushll och fretag p g a minskad frutsgbarhet om ekonomisk-politiska spelregler. Frgan om skuldrekonstruktion fr vissa lnder fr nring frn att bl a vissa eurolnder i dag upprtthller skuldniver som inte anses lngsiktigt hllbara och i vissa fall r byggda p fr positiva framtidsscenarier om tillvxttakter, inflation och demografiska trender.
2014-01-07 | Faktorer och trender som frgar 2014

Datum Apr Apr Okt Okt

Hndelse IMF Fiscal Monitor IMF Vrmte IMF Fiscal Monitor IMF rsmte

Trend 4 Arbetslsheten var finns jobben?

Varfr r det ett potentiellt tema?
Arbetslsheten och undersysselsattheten r besvrande i mnga lnder. Konjunkturellt hg arbetslshet kan bli strukturell med kade politiska och sociala risker. Globalt str 600 miljoner unga personer utanfr bde arbetsmarknad och utbildningssystem. De senaste fem ren har lngtidsarbetslsheten stigit med 40% i flera lnder. Samtidigt kar pressen p tillvxten p g a en snabbt ldrande befolkning medan oron finns fr stagnationsscenariot. Enligt den s k St. Petersburg Action Plan har G20-lnderna frbundit sig att leverera kraftfull jobbpolitik.

Vilka r de mjliga konsekvenserna?

Hg arbetslshet, kad politisk misstro och vidgade inkomst- och frmgenhetsskillnader bl a med hjlp av expansiv rntepolitik blir vxthusmilj fr social och politisk oro. Lget r speciellt besvrligt i Europa med srskilt fokus p migrationspolitiken och arbetskraftens rrlighet mellan EU-lnder. 40% av global arbetskraftsreserv finns i Kina och Indien, vilket med ytterligare globalisering fortstter att stta nedttryck p globala lner. Samtidigt visar ILO-rapporter p en kad obalans i svl utvecklade som utvecklingslnder mellan vad arbetsmarknaden efterfrgar och utbildning/kompetens hos arbetskraften. Arbetslshetsfrgan brdskar. tagandena av enskilda G20-lnder ska fljas upp vid toppmtet i Brisbane med stor risk fr besvikelser.
2014-01-07 | Faktorer och trender som frgar 2014

Datum Jan 13-27/3 28/512/6 13/6 30/1013/11

Hndelse ILO: Trendrapport -14 ILO-styrgruppsmte ILO-konferens ILO-styrgruppsmte ILO-styrgruppsmte

15-16/11 G20 Toppmte

6

Trend 5 Globalt mycket snack, lite verkstad

Varfr r det ett potentiellt tema?
Australien r ordfrande fr G20 2014 och har kritiserat organisationen fr att ha tappat kraft/inflytande de senaste ren. Enligt avsiktsfrklaringen vill Australien att G20 ska effektiviseras och leverera en konkret politik som ger tillvxt/jobblyft. Fokus ska riktas mot fretagen, handel och samarbete fr att snka arbetslsheten, minska budgetunderskott och skulder och minska globala obalanser. Men maktfrgan fr IMF r olst, d v s reformen som ska ge tillvxtekonomier strre inflytande och rstkraft i Washington. USA vrnar sin kontrollpost och vetokraft.

Vilka r de mjliga konsekvenserna?

Majval i Europa (25% av vrldsekonomin) och hstval i USA (20%) ger sm frutsttningar fr ett mer konstruktivt internationellt samarbete trots Australiens upphjda ambitioner. BRIC/asiatiska lnders (45%) fokus lr hamna p inhemska strukturella utmaningar snarare n global tillvxt. Geopolitiska spnningar, framfr allt i Asien, r ytterligare en hmmande faktor fr samarbete. IMF:s arbetsprogram 2014 skvallrar om omfattande analyser fr att kartlgga koppling/smittoeffekter/ mjligheter fr mer samarbete mellan lnder. Fr att G20 ska f den ndvndiga knuffen framt krvs att IMF:s medlemslnder kan acceptera rststyrkefrndringarna som mjliggr en mer representativ och starkare global infrastruktur kring politiskt beslutsfattande.
2014-01-07 | Faktorer och trender som frgar 2014

Datum 22-25/1 22-23/2 11/4 4-5/6 20-21/9 10/10

Hndelse WEF, Davos: The Reshaping of the world

G20 finmin toppmte G20 finmin toppmte G8 toppmte i Sotji G20 finmin toppmte G20 finmin toppmte

15-16/11 G20 Toppmte

Trend 6 Skakigt geopolitiskt landskap

Varfr r det ett potentiellt tema?
Tecknen blir tydligare att de geopolitiska klimatet hller p att frsmras. Den arabiska vren och lnder som Tunisien, Egypten och Libyen gav frhoppningar om demokratisering och mer pluralistiska samhllen. Bakslagen r mnga och utmaningarna i Turkiet och Syrien stora. Grnsdragningsproblematiken i Asien r stor och spnningarna tilltar: Kina kar fokus p utrikespolitiken, Japan rustar och visar nationalistiska tendenser - situationen i Nordkorea r oklar; Indien och Indonesien gr till val. Ett alltmer pressat Ryssland r en joker i steuropaleken.

Vilka r de mjliga konsekvenserna?

Den globala ekonomiska/finansiella krisen har pskyndat stora frndringar i den geopolitiska maktbalansen. Oprvade spelare med oklar agenda ska fylla luckor fr att skra stabiliteten. Fr USA sker omprioriteringar med mer fokus p Asien/Stillahavsregionen fr att skra amerikanska ekonomiska intressen. Uppgraderingen av den geopolitiska oskerheten bidrar till att bl a hlla oljepriset p ca 100 dollar/fat trots kad produktionspress samtidigt som flera asiatiska grnsprovokationer hmmar investeringar i regionen. Mnga bedmare ser risken fr kande politisk instabilitet och social oro, frmst i MENA-omrdet, som den idag strsta riskfaktorn fr vrlden 2014.

Datum 2/2 April 9/4 22-25/5 Augusti 14/9 5/10 4/11

Hndelse Val i Thailand Val i Indien Val i Indonesien Val till EU-parlament Presidentval Turkiet Val i Sverige Presidentval Brasilien Kongressval i USA
8

2014-01-07 | Faktorer och trender som frgar 2014

Trend 7 Politisk uppfrsbacke fr EU

Varfr r det ett potentiellt tema?
2014 r ett av Europas/EU:s viktigaste politiska r hittills. Nu sker frndringar av parlamentets makt/befogenheter samtidigt som kommissionen och dess ordfrande fr en mer politisk prgel. Politiskt vakuum lr rda infr/efter EU-valet i maj. Ordfrandelnderna Grekland (janjun) och Italien (jul-dec) fr en tandls uppgift. Frankrike r svagt och ingen drivande parhst till Tyskland. Bankunionens detaljer ska spikas. EU/Europa/eurokritiska och antifederalistiska krafter har medvind och lr utnyttja lget och strka stllningarna med effekter bortom 2014.

Vilka r de mjliga konsekvenserna?

Facit fr 2014 stter politiska avtryck fr EU de nrmaste ren. Politiseringen av arbetet kar. Hger/vnsterextrema krafter liksom verlag europakritiska partier vntas f uppemot 25% av platserna i EU-parlamentet. Det politiska (integrations)arbetet riskerar att bli stillastende och nya frslag frn EU-kommissionen till Frdplan fr EMU senare i vr lr bli urvattnade. Inte heller kan arbetet runt ndvndiga frdragsfrndringar inledas pga kad EU-skepticism. Folkomrstningar i Spanien och Storbritannien om partiell sjlvstndighet, samt fortsatt brittisk frberedelse fr mjlig omrstning eftervalet2015om sitt EU-medlemskap, lyfter frgan kring Europas framtid till en betydligt hgre och mer osker niv.
2014-01-07 | Faktorer och trender som frgar 2014

Datum 13-14/2 Vren 20-21/3 15-16/5 22-25/5 18/9 Hsten 9/11

Hndelse EU-toppmte Frslag politisk union EU-toppmte EU-toppmte EU-valet Skottland rstar Ny EU-kommission Katalonien rstar
9

Trend 8 Eurokrisen r den ver?

Varfr r det ett potentiellt tema?
Enskilda eurolnder kan uppvisa frsiktigt positiva frndringstal nr det gller t ex arbetslshet, budgetsaldo och exportutveckling. Frankrike gr i motsatt riktning p flera omrden. Men niverna fr eurolnderna inom olika ekonomiska omrden avsljar att normaliseringsprocessen blir tidskrvande. Kvardrjande och mycket stora obalanser i ECB:s Target2-system bekrftar stabilitetsrisker. Men eurozonens likviditetsproblem r lst med hjlp av ECB:s nrvaro och frvntad kad ECB-aktivitet och okonventionell penningpolitik.

Vilka r de mjliga konsekvenserna?

Datum Hndelse Mar

22-25/5

urozonen har kommit en bitr p vg att lsa staters och likEurons lngsiktiga stabilitet beroende av hur lngt debankers 18 eurolnderviditetsproblem. xxxxxx na r beredda att g i kad ekonomisk, finansiell, social och politiskt integration och acceptera frndringar i existerande frdrag. Tyskland r Finansiella obalanser stark pdrivare, Frankrike bromsar hrt. Under 2014 gr integrationsdiskussionen p lg fart fr att inte stra EU-valen i maj. Frhoppningar om tillvxt och svag euro frskjuter fokus mot politik och banker och deras hlsotillstnd efter stresstester/kontroller. Risken fr bankproblem r liten eftersom ramverket r p plats fr att hantera banker med bde likviditets- och solvensproblem. Frankrike r en joker. Lget r inte akut i dagslget men landet r p vg t fel hll och kritiken vxer mot president Hollande fr ekonomisk-politisk frnvaro.
2014-01-07 | Faktorer och trender som frgar 2014

ECB:s ek. prognoser EU-valet ECB: bankgranskning ECB:s ek. prognoser ECB:s stresstester ECB:s ek. prognoser ECB startar tillsyn ECB:s ek. prognoser
10

Kv 2 Jun Kv 3 Okt Nov Dec

Trend 9 Penningpolitiken blir aldrig som frr

Varfr r det ett potentiellt tema?
Erfarenheterna frn den globala ekonomiska/finansiella krisen har lett till att det penningpolitiska ramverket r under omprvning. Det gller t ex verktygen (rnta, balansrkning), mlen (inflation, skuldsttning, tillgngspriser, tillvxt/arbetslshet), relation till andra och nya politikomrden, global samordning och kommunikativa verktyg. Centralbankerna rr sig i oprvad terrng och vet mycket lite om nr, var och hur nsta fotnedsttning ska ske. Samtidigt reser sig frgan: har centralbankerna gjort fr mycket under krisen och andra fr lite.

Vilka r de mjliga konsekvenserna?

Frvntad fortsatt lg inflation ger centralbankerna manverutrymme men nervositeten kar kring tillgngsprisinflationen och risken fr nya finansiella obalanser. verlag vntas centralbanker uppvisa en strre acceptans fr hgre inflation mot bakgrund av erfarenheten att alltfr lg inflation ger mindre manverutrymme samtidigt som den okonventionella penningpolitikens effekter r begrnsade och oskra. Disinflationsriskerna i eurozonen (och hotet om Japan-scenario) fr ECB att agera med traditionell QE-politik. Bank of Japan fortstter tminstone fram till slutet av 2014 med en politik som ger politiskt andrum fr en strukturpolitik. Feds balansrkning med en monetr bas som kat med 2 500 mdr dollar innesluter en fortsatt enorm expansiv kraft.
2014-01-07 | Faktorer och trender som frgar 2014

Datum Hndelse 1/2 Feb Vren Jun Aug Hsten 2014 Dec Yellen blir ny Fedchef Yellen i kongressen ECB sjstter QE BIS rsmte Jackson Hole IMF-seminarium: Penningpolitik Japan avslutar QE?

11

Trend 10 Samordnad Fed/exitpolitik?

Varfr r det ett potentiellt tema?
Fokus kar p ekonomisk-politisk koordinering p global niv i en vrld som blir allt starkare sammankopplad ekonomiskt, finansiellt och politiskt. Smittoeffekterna mellan lnder kan vara betydande och lnder/ regioner har olika frutsttningar att tla stigande rntor och starkare valutor. Lnder/regioner med hg skuldsttning, bakbunden penningpolitik (nollrnterestriktion) och politisk dysfunktionalitet har begrnsat ekonomisk-politiskt manverutrymme och blir d mer beroende av hur politiken i vrigt utformas p global och regional niv.

Vilka r de mjliga konsekvenserna?

USA:s finansmarknad utgr ca 30-35% av den globala dito och dollarn har en unik reservstllning globalt. Det troliga r att Fed nd tar lite hnsyn till andra lnders pverkan: 1) penningpolitiken har i praktiken inte varit synkroniserad de senaste fem ren; 2) oenighet rder mellan lnder och ekonomer om vrdet av samordning; 3) olika ekonomiska/finansiella frutsttningar liksom centralbankens explicita mandat gr att mjligheterna till global samordning begrnsas. Likvl visar 2013 rs utveckling p negativa sidoeffekter av steg mot exitpolitikens genomfrande vilket kar spnningarna i relationen mellan olika lnder och riskerar att ge stora valutarrelser under 2014. Fr att begrnsa lngrntans uppgng stts Fed p nya kommunikativa utmaningar.
2014-01-07 | Faktorer och trender som frgar 2014

Datum 28-29/1 18-19/3 29-30/4 17-18/6 29-30/7 16-17/9

28-29/10 16-17/12

Hndelse FOMC FOMC + presskonf. FOMC FOMC + presskonf. FOMC FOMC + presskonf. FOMC FOMC + presskonf.
12

Trend 11 Inflationens frnvaro, eller terkomst

Varfr r det ett potentiellt tema?
Skillnaderna i inflationsmilj mellan lnder/regioner blir mer ptagliga, men huvudbilden av lg inflation kvarstr. Disinflationskrafterna nrs av ledig global produktionskapacitet och fortsatt globalisering av produktionskedjor. Centralbankerna visar tecken p kad acceptans fr inflation fr att skapa manverutrymme nr styrrntan r kvar besvrande nra 0%. Inflationsfrvntningarna har dock inte pverkats utan r fortsatt stabila till svagt sjunkande i eurozonen. Inflation r ett globalt fenomen vilket kar frutsttningarna fr samordnad penningpolitik.

Vilka r de mjliga konsekvenserna?

Lg varu- och tjnsteinflation ger centralbankerna flexibilitet men riktar istllet fokus p kade risker fr tillgngsprisinflation. Stigande tillgngspriser har varit ett av syftena med den expansiva politiken i syfte att mjliggra en reparation av hushlls och bankers balansrkningar. Centralbankernas vxande balansrkningar (monetra basen har kat ca $ 12 500 mdr under krisren) utgr en risk fr en kraftfull kad monetr expansion nr kreditmultiplikatorn normaliseras. Risken fr monetr inflation r dock begrnsad och penningmngdsaggregat visar i dagslget inga tecken p alarmerande utveckling. USA:s kning av den monetra basen med 2 500 mdr dollar kan vid normala frhllanden ge 25 000 mdr dollar (multiplikator 10) men har bara givit 7 500 mdr.
2014-01-07 | Faktorer och trender som frgar 2014

Datum Jan-Dec Apr Feb/Mar Maj/Jun Jun Aug/Sep Nov/Dec Okt

Hndelse G20 KPI-inflation IMF: Prod.gap G20 BNP kv 4 2013 G20 BNP kv 1 2014 BIS rsmte G20 BNP kv 2 2014 G20 BNP kv 3 2014 IMF: Prod.gap
13

Trend 12 Makrotillsynspolitiska landskapet

Varfr r det ett potentiellt tema?
Myndigheter/centralbanker tar just nu snabba steg in i ett nytt ekonomisk-politiskt omrde. Politiken och verktygen r oprvade avseende dels verkningsgrad och effektivitet, dels samspel med andra policyomrden, dels effekter p andra lnder. Avgrnsningen till mikrotillsynen r i flera fall oklar. Utbyte av erfarenheter mellan lnder r viktig samtidigt som internationella organisationer som IMF frsker vgleda enskilda medlemslnder inom ett nytt omrde. 2014 frvntas bli ret d det frsta slutsatserna kring makrotillsynspolitik kan dras.

Vilka r de mjliga konsekvenserna?

Ett oprvat policyomrde och med otydlighet om framtida frndringar ger, i alla fall under en vergngsperiod, en tillbakapressad kredittillgng och en i strre utstrckning regionalisering av banksystem. Det komplicerar den globala terhmtningen och vxer till ett strre problem om stagnation r det nya normala. Eftersom makrotillsynspolitiken har en grzon till bde finans- och penningpolitiken uppstr frgan kring det politiska oberoendet. Behovet av internationellt samarbete r stort fr att lra av varandras framgngar och misslyckanden men alltfr stora inslag av experimentverkstad riskerar att inverka negativt p den ekonomiska tillvxten.

Datum Hndelse 11/4 Jun Aug Okt Hsten G20 fin.min toppmte BIS rsmte Jackson Hole G20 fin.min toppmte IMF-seminarium om Penningpolitiken d och nu

2014-01-07 | Faktorer och trender som frgar 2014

14

Trend 13 Dags fr en svagare euro

Varfr r det ett potentiellt tema?
Skillnader i tillvxttakt och penningpolitik talar fr en svagare euro under 2014. I viss mn r det Europas tur att f tillvxthjlp av en svagare valuta (USA har haft det, Storbritannien, Japan och EM likas. Det r en valutautveckling som skulle uppmuntras av Frankrike och eurozonens krislnder fr att ge std till sprda grna exportskott. En svagare euro ger inte bara tillvxtstd. Den hjlper ocks till att minska eurozonens disinflationistiska krafter. Eurozonen kan dock inte rkna med hjlp frn andra lnder att uppn en svagare valuta. ECB spelar roll.

Vilka r de mjliga konsekvenserna?

De ekonomiska effekterna av en eurofrsvagning ska inte verdrivas. Men om ECB nu i vr sjstter kvantitativa lttnader finns frutsttningar fr en svagare euro (prognosen r 1.20 i slutet av 2015). Det innebr ocks en acceptans frn omvrlden fr att Tysklands bytesbalansverskott p i dag 7% tillts ka ytterligare samtidigt som landets nettofordran mot omvrlden gr upp till och passerar 50% av BNP. Det innebr kade finansiella sparobalanser inom eurozonen. Risken r dock stor fr att ECB-effekten p euron kan bli den omvnda om aktieflden - som normalt inte r valutaskrade till skillnad frn rnteflden - dras till eurozonen p frhoppningar om att den extra likviditetstillfrseln och bttre ekonomiska utsikter kan frbttra fretagens vinstutsikter.
2014-01-07 | Faktorer och trender som frgar 2014

Datum Hndelse Feb Vren 2014 11/4 Dec Kv 2 Dec Yellen i kongressen ECB inleder traditionell QE-politik G20 finmin toppmte Fed avslutar QE3 Greklands/Portugals krisprogram avslutas LTRO-ln trappas ned
15

Trend 14 Omvlvningar p energimarknaden

Varfr r det ett potentiellt tema?
Det globala energilandskapet r i frndring. Skiffergas/olja r p vg att gra tidigare energiimporterande lnder till exportrer. Investeringar grs i mer effektiv energianvndning (dmpar efterfrgeutvecklingen). Kapaciteten fr rolja byggs ut snabbare n efterfrgan. Energiprisagendan stts av tillvxtekonomier och Mellanstern, av enskilda lnders energipolitik och vilken roll skiffergas/olja, krnkraft och frnyelsebara kllor fr spela. Lgre energipriser r bra fr tillvxten, en effekt som kan motverkas av frndringar i den geopolitiska balansen.

Vilka r de mjliga konsekvenserna?

Utsikterna fr energimarknaden och priserna fr lngtgende konsekvenser fr tillvxt, inflation, globala obalanser, handelsmnster samt geopolitik. Uppsiderisken fr oljepriset minskar. Saudiarabien fortstter att agera buffert och frsker stabilisera priset kring $ 100/fat. verlag pressas priserna (konflikt- och vderrelaterade strningar kan periodvis frndra prisutsikterna). Ryssland och Mellanstern r exempel p lnder/regioner som av starka ekonomiska, sociala och politiska skl (nationellt/globalt) r beroende av ett fortsatt hgt oljepris. De globala tillvxtutsikterna frbttras med lgre energipriser men ocks inflationstrycket pressas tillbaka.

Datum

Hndelse

Jan-dec

IEA:s mnadsrapport

11/6

165:e OPEC-mtet

2014-01-07 | Faktorer och trender som frgar 2014

16

Trend 15 Kina vart r vi p vg?

Varfr r det ett potentiellt tema?
Kinas ekonomiska, finansiella och geopolitiska betydelse, i Asien och vrlden, vxer exponentiellt. Det nya ledarskapet, med nya reform- och utrikespolitiska ambitioner, testas att kunna rebalansera en ekonomi som gradvis mognar. Pressen r stor p president Xi att leverera. De flesta indikatorer antyder en nedvxling av tillvxten till niver som anses i linje med en ekonomi som gradvis mognar. Tillvxtmlet fr 2014 stts officiellt till 7.5% men det r rimligt att inom bara ngra r se 6% som en normal niv. Det reser frgor kring Kinas skulder.

Vilka r de mjliga konsekvenserna?

Kina str fr 20% av vrldsekonomin och dess utveckling fr terverkningar p den globala agendan. Kinas utrikespolitiska agenda har frblivit mager trots de hgre ambitioner son annonserade fr ett r sedan. Drfr vntas Kina fortstta spela en mindre framtrdande roll p den globala scenen och lgga mer fokus p nationella och regionala utmaningar. Ekonomiskt-politiskt har Kina ett stort manverutrymme att styra tillvxten mot uppsatta ml. Den 70%-iga skuldkningen p regional/lokal niv de senaste tre ren r en oroande faktor om utvecklingen fortstter. Peking har visat tecken p att adressera frgan och vntas under 2014 leverera tgrder som bttre kontrollerar och styr kreditutvecklingen i Kina de nrmaste ren.
2014-01-07 | Faktorer och trender som frgar 2014

Datum Feb Kv 2

Hndelse Nyr Hstens r Strategiskt toppmte USA-Kina Folkkongressen IMF: Article IV

3-8/3 Jul

17

Trend 16 Japans balansgng oklart utfall

Varfr r det ett potentiellt tema?
Vrldens tredje strsta ekonomi experimenterar desperat med en historiskt expansiv ekonomisk politik: budgetunderskott 10% (offentlig skuld 245%), sedelpressar (monetra basen kar med $ 1 320 mdr), 27-%ig yenfrsvagning. I juni frvntas Abe-administrationen lgga frslag till strukturreformer (inkl. ka kvinnors deltagande p arbetsmarknaden). Fokus riktas ven p effekter av momshjningen 1/4 och frutsttningarna att hja lnerna i Japan. Under 2014 mste Japan bekrfta att tillvxten har blivit sjlvgende utan std frn Bank of Japan.

Vilka r de mjliga konsekvenserna?

En svagare yen innebr en mer rimlig valutavrdering. Men att vrldens tredje strsta ekonomi, inom loppet av ett r, fr en nstintill 30%-ig konkurrensfrdel i komplicerad global tillvxtmilj visar p omvrldens slutsats att Japan mste f en kick-start fr att inte ge problem lngre fram. Politiken har kpt landet tid p g a att yenfrsvagningen lyft vrdet p utlandstillgngarna med $ 1 800 mdr. Trycket kar p japanska investerare att ka sin omvrldsexponering vilket sannolikt kan frsvaga yenen ytterligare. Bank of Japan kan d behva stabilisera yenen fr att undvika internationell kritik genom valutainterventioner. Det kommer ocks finnas ett behov att fortstta kpa rntepapper fr att frhindra en onskat stor lngrnteuppgng.
2014-01-07 | Faktorer och trender som frgar 2014

Datum Apr Jun Jul/Aug Hsten Dec Dec

Hndelse Momshjning till 8% Reformfrslag lggs IMF Article IV Budget 2015 Tillggsbudget 2 r med Abenomics

18

Disclaimer
This statement affects your rights This research report has been compiled by SEB Merchant Banking, a division within Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) (SEB) to provide background information only. It is confidential to the recipient, any dissemination, distribution, copying, or other use of this communication is strictly prohibited. Good faith & limitations Opinions, projections and estimates contained in this report represent the authors present opinion and are subject to change without notice. Although information contained in this report has been compiled in good faith from sources believed to be reliable, no representation or warranty, expressed or implied, is made with respect to its correctness, completeness or accuracy of the contents, and the information is not to be relied upon as authoritative. To the extent permitted by law, SEB accepts no liability whatsoever for any direct or consequential loss arising from use of this document or its contents. Disclosures The analysis and valuations, projections and forecasts contained in this report are based on a number of assumptions and estimates and are subject to contingencies and uncertainties; different assumptions could result in materially different results. The inclusion of any such valuations, projections and forecasts in this report should not be regarded as a representation or warranty by or on behalf of the SEB Group or any person or entity within the SEB Group that such valuations, projections and forecasts or their underlying assumptions and estimates will be met or realized. Past performance is not a reliable indicator of future performance. Foreign currency rates of exchange may adversely affect the value, price or income of any security or related investment mentioned in this report. Anyone considering taking actions based upon the content of this document is urged to base investment decisions upon such investigations as they deem necessary. This document does not constitute an offer or an invitation to make an offer, or solicitation of, any offer to subscribe for any securities or other financial instruments. Conflicts of Interest SEB has in place a Conflicts of Interest Policy designed, amongst other things, to promote the independence and objectivity of reports produced by SEB Merchant Bankings Research department, which is separated from the rest of SEB business areas by information barriers; as such, research reports are independent and based solely on publicly available information. Your attention is drawn to the fact that a member of, or an entity associated with, SEB or its affiliates, officers, directors, employees or shareholders of such members (a) may be represented on the board of directors or similar supervisory entity of the companies mentioned herein (b) may, to the extent permitted by law, have a position in the securities of (or options, warrants or rights with respect to, or interest in the securities of the companies mentioned herein or may make a market or act as principal in any transactions in such securities (c) may, acting as principal or as agent, deal in investments in or with companies mentioned herein, and (d) may from time to time provide investment banking, underwriting or other services to, or solicit investment banking, underwriting or other business from the companies mentioned herein. Recipients In the UK, this report is directed at and is for distribution only to (I) persons who have professional experience in matters relating to investments falling within Article 19(5) of the Financial Services and Markets Act 2000 (Financial Promotion) Order 2005 (The Order) or (II) high net worth entities falling within Article 49(2)(a) to (d) of the Order (all such persons together being referred to as relevant persons. This report must not be acted on or relied upon by persons in the UK who are not relevant persons. In the US, this report is distributed solely to persons who qualify as major U.S. institutional investors as defined in Rule 15a-6 under the Securities Exchange Act. U.S. persons wishing to effect transactions in any security discussed herein should do so by contacting SEBEI. The distribution of this document may be restricted in certain jurisdictions by law, and persons into whose possession this documents comes should inform themselves about, and observe, any such restrictions. The SEB Group: members, memberships and regulators Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) is incorporated in Sweden, as a Limited Liability Company. It is regulated by Finansinspektionen, and by the local financial regulators in each of the jurisdictions in which it has branches or subsidiaries, including in the UK, by the Financial Services Authority; Denmark by Finanstilsynet; Finland by Finanssivalvonta; and Germany by Bundesanstalt fr Finanzdienstleistungsaufsicht. In Norway, SEB Enskilda AS (ESO) is regulated by Finanstilsynet. In the US, SEB Enskilda Inc (SEBEI) is a U.S. broker-dealer, registered with the Financial Industry Regulatory Authority (FINRA). SEBEI and ESO are direct subsidiaries of SEB. SEB is active on major Nordic and other European Regulated Markets and Multilateral Trading Facilities, in as well as other non-European equivalent markets, for trading in financial instruments. For a list of execution venues of which SEB is a member or participant, visit http://www.seb.se.

2014-01-07 | Faktorer och trender som frgar 2014

19

2014-01-07 trender som frgar 2014 2014-01-07 ||Faktorer How is och the world economy really doing?

20 20