Anda di halaman 1dari 27

Moment 10 - Endokrinologi

!"#$%& () * Lndokrlnologl
+,-$%. /$01"%

uel 1) PormonsysLemeLs AnaLoml & lyslologl

203445 "#."6- 7 .80$69$& * :;64</"=0 >5 !"#$%& ()
!"##$%&'()
?86,6$@ A%46$,. B"CDE F)(GH)(H(>
:$=0, >
20344 (( < mndag 13/1, 10:00 - 13:23 (labb + Cenomgng del 1) - 8asL 43 mlnuLer
usdag 14/1, 11:33 - 14:03 (Cenomgng del 2) - 8asL 12:43 - 13:00
onsdag 13/1, 10:03 - 12:03 (Laborauon) - 8asL 13 mlnuLer
Lorsdag 16/1, 10:00 - 13:23 (uppgler) - 8asL 13 mlnuLer

20344 (( , mndag 13/1, 13:30 - 13:00 (Cenomgng del 1) - 8asL 14:13 - 14:30
onsdag 13/1, 13:00 - 16:33 (Cenomgng del 2) - 8asL 2 x 13 mln
Lorsdag 9/1, 12:33 - 14:40 (Laborauon) - 8asL 13 mlnuLer
fredag 10/1, 13:10 - 13:40 (uppgler) - 8asL 13 mlnuLer


I%4"06J%"/"-J
!"##$%&'()
?86,6$@ A%46$,. B"CDE
:,4 86 I%4"06J%"/"-JK

- Laran om
hormonerna och
hormonsysLemeL
Pormoner anvands, llksom
nervsysLemeL, av kroppen
fr au sklcka meddelanden
ull varandra. Pormonerna
blnder ull recepLorer, p
precls samma sau som
LransmluorsubsLanserna l
nervsysLemeLs synapser. nar
eu hormon blnder ull en
recepLor p en cell s Lrlggar
deL en reakuon l cellen.
ueL kan handla om au producera nya hormoner
(exempelvls CP), au ppna kanaler fr au slappa ln
sockermolekyler (exempelvls lnsulln) men ocks fr au saga
L cellen au br[a dela p slg (exempelvls sLrogen).
203445 "#."6- 7 .80$69$& * :;64</"=0 >5 !"#$%& ()
F)(GH)(H(>
I%4"06J%"/"-J H LM6&/,6
!"##$%&'()
?86,6$@ A%46$,. B"CDE
:,4 86 $% 0M6&$/K

- uessa har ull uppgl
au producera
hormoner
kroppens 6 sLora hormon-
producerande organ ar hypofysen (l
h[arnan), skldkrLeln (under sLrup-
huvudeL), bln[urarna (ovanp
n[urarna), bukspoukrLeln (bredvld
LolvngerLarmen) och gonadkrLlarna
(delar av Lesuklarna eller
aggsLockarna).

Alla dessa krLlar kommunlcerar med
varandra med h[alp av hormoner, och
de sLyr kroppens akuveL med h[alp av
hormoner.
ue esLa krLlar producerar hormoner som
LransporLeras runL l blodkarlen ullsammans med blodeL
fr au n slna organ. vlssa krLlar producerar dock
aven hormoner som ker uLanfr blodbanan.
203445 "#."6- 7 .80$69$& * :;64</"=0 >5 !"#$%& ()
F)(GH)(H(>
!"##$%&'()
?86,6$@ A%46$,. B"CDE
203445 "#."6- 7 .80$69$& * :;64</"=0 >5 !"#$%& ()
F)(GH)(H(>
I%4"06J%"/"-J * N"6#"%$6%,. O3.J"/"-J
!"##$%&'()
?86,6$@ A%46$,. B"CDE
Lu exempel p deua ar CP-hormonerna som sLyr
ullvaxLen. Par man fr llLe CP l blodeL s vaxer man
lnLe ullrackllgL, deua kan resulLera l dvargvaxL l
exLrema fall. Par man fr myckeL kan deL l sLalleL
leda ull au man bllr fr lng.
203445 "#."6- 7 .80$69$& * :;64</"=0 >5 !"#$%& ()
F)(GH)(H(>
2"# P,6#,0"/"-JK

recls som med farmakologl och prlnclpen
bakom "1erapeuuskL fnsLer" s funkar
aven hormoner p samma sau.

uu msLe ha en vlss mangd hormoner l
blodeL och ullrackllgL mnga recepLorer
p cellerna sumulerade fr au
hormonerna ska uLva rau eekL p
organeL. r deL fr f hormoner l blodeL
och darmed fr f recepLorer sumulerade
s bllr deL lngen eekL eller fr llLen
eekL. samma sau om deL ar fr
mnga av samma hormoner l blodeL bllr
fr mnga recepLorer sumulerade och
onskade eekLer uppsLr. l vlssa fall kan
deL vara farllgL fr mannlskan au ha fr
mnga eller fr f hormoner l kroppen.
I%4"06J%"/"-J * N"6#"%%JQ;$6 "=9 $R$0&
!"##$%&'()
?86,6$@ A%46$,. B"CDE
Pypofysen funkar ocks som eu konLrollcenLrum. uen
laser av vllka hormoner som fr ullfalleL nns l blodeL och
rapporLerar deua ull hypoLalamus. PypoLalamus kan
darfr d besLamma vad som ska gras. Man kan se
hypofysen som eu slags kroppens egna l8A och
hypoLalamus som kroppens konLrollcenLrum fr
hormonsysLemeL
203445 "#."6- 7 .80$69$& * :;64</"=0 >5 !"#$%& ()
F)(GH)(H(>
S9$ TUV <"..W

Pypofysen ar hormonsysLemeLs chef
kan man saga. uen llgger sLrax under
Lalamus, cenLreL l h[arnan som sLyr
hormonernas och krLlarnas akuvlLeL.

PypoLalamus sklckar slgnaler ull
hypofysen med h[alp av vanllga
nervslgnaler, som bossar ver
hypofysens akuvlLeL. Pypofysen Lolkar
sedan slgnalerna frn hypoLalamus
och sklckar sedan uL hormoner ull
krLlar och organ och sager L dem
vad de ska gra och vllka hormoner
som ska produceras, exempelvls
knshormoner. ueL ar darmed
hypoLalamus som besLammer ver
puberLeLens lnLg och avsluL!
I%4"06J%"/"-J * N3D"P3.$% "=9 93D"&,/,#C.
!"##$%&'()
?86,6$@ A%46$,. B"CDE
203445 "#."6- 7 .80$69$& * :;64</"=0 >5 !"#$%& ()
F)(GH)(H(>
I%4"06J%"/"-J * N"6#"%$6%,. O3.J"/"-J
PypoLalamus
!"##$%&'()
?86,6$@ A%46$,. B"CDE
203445 "#."6- 7 .80$69$& * :;64</"=0 >5 !"#$%& ()
F)(GH)(H(>
NC6 N3D"P3.$% "=9 93D"&,/,#C. <"..,6 MQ$6 ,%46,

nar hypoLalamus sager L hypofysen au producera eu hormon
som ska meddela en krLel ngoL s gr den deua. vl kallar deL
hormoneL fr Pormon-P (PP l bllden). PP kommer uL l blodeL
och nar blodeL med PP kommer ull sln krLel s Lar krLeln emoL
deua hormon. SamudlgL kommer blod med PP ullbaka ull
hypoLalamus nar deL kL runL l kroppen en svang. u veL
hypoLalamus au hypofysen g[orL slu [obb. u sager hypoLalamus
ull hypofysen au deL lnLe behver producera mer PP. ueua
kallas fr den korLa sllngan.

nar krLeln LaglL emoL PP s laser cellerna av deua p sln
recepLor och l breveL sLr deL au den ska producera eu annaL
hormon (P l bllden). u gr den deua och nar P kommer uL l
blodeL kommer den au uLva sln eekL. SamudlgL fr hypofysen
och hypoLalamus reda p deua genom au blodeL med P nr dem
l h[arnan och d veL dem au de lnLe langre behver producera
PP mera och darmed sluLar de helL. ueua kallas fr Lnga sllngan
O$$4<,=0H "=9 0"%&6"//H.3.&$#
!"##$%&'()
?86,6$@ A%46$,. B"CDE
AllLs, [u mer 13 [u mer CP, hgre Lemp och hgre puls.

14 ar eu hormon som framsL sLyr amnesomsaunlngen och
framfrallL femrbrannlngen. 80 av skldkrLelns
akuvlLeL sLyr 14-akuvlLeLerna och hga nlver av 14 leder
ull au kroppen bryLer ner mer feu fr au uLvlnna energl
an nar man har lga halLer av 14.
203445 "#."6- 7 .80$69$& * :;64</"=0 >5 !"#$%& ()
F)(GH)(H(>
T"..,6 MQ$6 8#%$."#.8X%J%-$%

SkldkrLeln producerar en mangd
ollka hormoner. uen sluer p
framsldan av lusLrupen sLrax under
sLruphuvudeL och kan kannas med
ngrarna. uenna krLel fr slna order
frn hypofysen vla hormoneL 1SP. nar
1SP-recepLorerna sumuleras fr den
skldkrLeln au producera Lyrosln, 13
och 14.

1yroslneL ar byggsLenar av 13 och 14
men en vlss mangd kommer uL l
blodeL. ueua pverkar nlverna av
LransmluorsubsLansverfrlngen l
h[arnan ssom dopamln, melanln och
noradrenalln. 13 sLyr produkuon av
CP, ullvaxL-hormoneL,
kroppsLemperaLur, och pulsen p eu
kande sau.
I%4"06J%"/"-J * 20M/40M6&$/%
!"##$%&'()
?86,6$@ A%46$,. B"CDE
PypoLyreos (hormonellL lg amnesomsaunlng)
uenna s[ukdom ar LvarL emoL glsLruma. ueua
uppsLr nar skldkrLeln producerar fr llLe
hormoner och pverkar kroppen p deL saueL l
sLalleL. ulagnos p samma sau som glsLruma.
SympLomen ar frsL och framsL vlkLknlng ull fl[d
av au kroppen lnLe anvander slg av energln och
narlngen som Lar frn vr fda (lg
amnesomsaunlng). vanllgLvls frekommer aven
LruheL, frsamraL narudsmlnne, lnLellekLuell
LrgheL och frvlrrlng, som oasL brukar mlssLas
fr ldersfrandrlngar. Muskelvark och sLelheL ar
ocks vanllga samL lg puls och blodLryck, rlkllga
och frlangda mensLruauoner samL svrare au bll
ferul. SankL llbldo frekommer hos man och bda
knen bllr lauare pverkade av kanslor och fr lau
au grLa.
8ehandllng: Llvslng hormonbehandllng (levaxln),
grlshormoner och ev. komblnauonsbehandllng.
203445 "#."6- 7 .80$69$& * :;64</"=0 >5 !"#$%& ()
F)(GH)(H(>
Y,&"/"-J * 20M/40M6&$/%

PyperLyreos (glsLruma)
ueua ar en s[ukdom som lnnebar au
skldkrLeln ar verakuv och producerar
allur myckeL hormoner.

SympLomen kan vara sveunlngar,
varmekansla, LruheL, lrrlLauon,
mensrubbnlngar, h[arLklappnlng, hg puls
och blodLryck samL vlkLnedgng.
SympLomen kan varlera beroende p vllka
hormon som verproduceras och oasL ar
deL alla hormoner som deL blldas fr
myckeL av. l svra fall kan ngesL och
psykoser frekomma (dopamln-sysLemeL).

ulagnos: 8lodprov 1SP, 13, 14

8ehandllng moL deua ar beLablockerare
(om hgL blodLryck) och LyroesLauka. lbland
avlagsnar man en del av krLeln klrurglskL.
!"##$%&'()
?86,6$@ A%46$,. B"CDE
SLruma (frsLorad skldkrLel)
krLeln ar normalL 2-3 cm lng. r den sLrre an
s kan deL bero p anungen fregende s[ukdom,
Lumrer eller glsLruma. !odbrlsL kan ocks
orsaka sLruma.
SympLomen ar frsL och framsL smarLa men om
krLeln bllr fr sLor kan den Lrycka moL
lusLrupen och orsaka andnlngsbesvar och
smarLa. ueL kan ocks vara en esLeusk nackdel.
Cm sLruman beror p Lumr, lnammauon eller
glsLruma kan sympLom relaLeraL ull deua
uppsL. uarfr brukar man saga au sympLomen p
sLruma ar !"#$%& och au !"#'(')*&+!"&,)-%'( oa
llgger bakom.

ulagnos: alpauon, 1SP, 13, 14 & C8

8ehandllng: 8eroende p genes (orsak) s ser
behandllngarna ollka uL. Cm lnga besvar uppsLu
s kan man lLa deL vara, annars ar klrurgl oasL
deL man anvander slg av.
203445 "#."6- 7 .80$69$& * :;64</"=0 >5 !"#$%& ()
F)(GH)(H(>
Y,&"/"-J * 20M/40M6&$/%

SkldkrLellnammauon
8akLerler och vlrus kan lnfekLera
skldkrLeln, som leder ull en rad
konsekvenser. Svullnaden som uppsLr av
lnammauonen ar oasL kannbar och
smarLsam frsLorlng av krLeln.

SympLomen leber, LruheL och vrlga
sympLom p glsLruma. ueua eersom
lnammauonen oa leder ull au ovanllgL
myckeL hormoner kommer uL l blodeL.

ulagnos: 8lodprov 1SP, 13, 14, C8
(lmmunsvar) och palpauon av krLeln.

8ehandllng anublouka + paraceLamol (vld
bakLerlelnfekuon). Anuvlrala + paraceLamol
(vld vlruslnfekuon). araceLamol + nSAlu
(vld lnammauon uLan lnfekuon). 1yreo-
sLauka + nSAlu vld kronlsk lnammauon.
!"##$%&'()
?86,6$@ A%46$,. B"CDE
uareer fasLnar lnsullneL p recepLorer l kroppens celler
som d ppnar kanaler fr au La ln glukos (blodsocker) ln l
cellen s au cellerna kan omvandla glukos ull energl.
Mer av hormoneL lnsulln resulLerar allLs l mer energl ull
cellerna och mlnskaL blodsocker, medan lgL lnsulln
resulLerar l mlndre energl och hgre blodsocker. ueL ar
darfr hgL blodsocker ar Lecken p lgL lnsulln l blodeL.
203445 "#."6- 7 .80$69$& * :;64</"=0 >5 !"#$%& ()
F)(GH)(H(>
U%.C/J%$&. D6"4C01"%."6-,%

8ukspoukrLeln har bde en
endokrln och en exokrln del. uen
exokrlna delen producerar enzymer
ull maLsp[alknlngen som sker l
LunnLarmarna men en del celler l
bukspoukrLeln producerar
hormoneL lnsulln. Cellklumparna
som producerar lnsulln kallas de
Langerhanska arna, eer Lysken
Langerhans som uppLackLe dem.

lnsullneL produceras ln1L p order
frn hypofysen uLan ar helL
s[alvsLandlg. Cenom au arna
kanner av hur myckeL socker som
nns l blodeL produceras ollka
myckeL lnsulln som sedan frlsaus l
blodeL.
I%4"06J%"/"-J * TC0.D"X0M6&$/%
!"##$%&'()
?86,6$@ A%46$,. B"CDE
ulabeLes MelllLus 1yp 2
kallas ocks fr ldersdlabeLes. Crsaken ull varfr
s[ukdomen uppsLr ar okand. ueL man veL ar au
deL nns en arllg fakLor och en llvssulsfakLor som
gr au cellernas lnsullnrecpLorer lnLe ar llka
kansllga fr lnsulln an normalL. uppsLr oasL senL
l llveL. Par kan pauenLerna ha lau eller svr
dlabeLes beroende p hurpass kansllga
recepLorerna ar. l svra fall kan de Langerhanska
arna ha sluLaL producera lnsulln helL.

SympLomen ar oasL llkadana som vld Lyp 1-
dlabeLes men vld lau dlabeLes ar oasL rlkllg urln
och LruheL cenLralL. Cvrlga sympLom frekommer
mer vld svr dlabeLes.

ulagnos: 8lodprov plasmaglukos & lnsulln samL
urlnglukos & anamnes.
8ehandllng: Mouon och god kosL brukar racka vld
lau dlabeLes, alLernauvL Lableuer som kar
kansllgheLen fr lnsulln. vld svr dlabeLes, se 1yp 1.
203445 "#."6- 7 .80$69$& * :;64</"=0 >5 !"#$%& ()
F)(GH)(H(>
Y,&"/"-J * +J,<$&$. !$//J&C.
ulabeLes MelllLus (sockers[uka) 1yp 1
1yp 1-dlabeLes uppkommer p grund av au
lmmunfrsvareL auackerar de
Langerhanska arna. l mnga fall frsLrs
cellerna helL. ueua kallas fr en auLolmmun
s[ukdom. 1yp 1-dlabeLes uppsLr oasL l
Lonren nar pauenLen nr puberLeLen.
SympLomen ar Lyplska, rlkllga urlnmangder,
LrsL, LruheL, lllamende, magonL,
munodr och vlkLnedgng (ull fl[d av au
organen lnLe kan La ln energl, s allL
blodsocker klssas uL).

ulagnos: 8lodprov plasmaglukos & lnsulln
samL &)&.)'% (pauenLberauelse).

8ehandllng lnsulln kormdsverkande och
lngudsverkande hela llveL genom
ln[ekuoner eller pump.
!"##$%&'()
?86,6$@ A%46$,. B"CDE
nar lnsullneL fasLnar p sln hormonrecepLor s ppnas kanalen dar glukoseL kan ka ln l
cellerna. vld 1yp 2-dlabeLes frekommer deL au fosfaLgrupperna e[ akuverar denna glukos-kanal
l var[e fall och deL ar [usL varfr deua lnLe hander som man lnLe veL annu! C.o
203445 "#."6- 7 .80$69$& * :;64</"=0 >5 !"#$%& ()
F)(GH)(H(>
!"##$%&'()
?86,6$@ A%46$,. B"CDE
vld hypoglukeml har pauenLen fr llLe socker l blodeL
och organen fr d lnLe den energl den behver.
SympLomen ar kralga humrsvangnlngar, huvudvark,
blekheL, sveunlngar, hunger, synsLrnlngar, yrsel och
ngesL/oro. Se ull au pauenLen fr ngoL au aLa, garna
renL druvsocker som h[er blodsockreL snabbL,
alLernauvL eu glas m[lk eller blanda vauen med socker.
Ln osLsmrgs ar ocks eu bra alLernauv, helsL vlu brd.
203445 "#."6- 7 .80$69$& * :;64</"=0 >5 !"#$%& ()
F)(GH)(H(>
:J01-& QJ4 4J,<$&$.Q;64W
ulabeLes ar en myckeL vanllg
folks[ukdom l dagens samhalle. ueL
nns sympLom som man som
vrduLblldad ska hlla koll p, lnLe bara
lnom vrdarbeLeL men aven l samhalleL
nar deL galler vanner, kollegor och
famll[. lr lnLe pauenLen rau h[alp kan
denne svlmma, hamna l koma
(dlabeLeskoma) eller d.
vld hyperglykeml lnnebar deL au
pauenLen har fr hgL blodsocker.
SympLomen ar smnlgheL, LruheL,
munLorrheL, oa klssndlg och sLora
mangder urln och exLrem LrsL.

Se ull au pauenLen Lar eu
blodsockerprov och om vardeL
versuger 8 br du uppmana pauenLen
au La lnsulln, deL kormdsverkande.
I%4"06J%"/"-J * TC0.D"X0M6&$/%
!"##$%&'()
?86,6$@ A%46$,. B"CDE
Au maLa blodsockreL ar vlkugL fr en dlabeuker. Au
hlla koll p slu varde och fra blodsockerdagbok ar
grunden ull bra dlabeLesbehandllng.

ueua ska vl va p under kommande fardlgheLsLranlng!
203445 "#."6- 7 .80$69$& * :;64</"=0 >5 !"#$%& ()
F)(GH)(H(>
kllnlska varden av blodsocker (mmol)
0,1 -> 4,9 = LgL blodsocker
3,0 -> 7,0 = normalL blodsocker
7,1 -> 30+ = PgL blodsocker
!"##$%&'()
?86,6$@ A%46$,. B"CDE
ueL ar vlkugL au man ger ln[ekuonen p korrekL sau. Par man en fr lng kanyl och sucker rakL
ln s kan man rka ln[lcera lnsullneL ln l muskeln och d kommer lnsullneL ln l blodeL snabbare
och kan leda ull frdande konsekvenser, en sLark dos lnsulln rakL ln l muskeln kan vara leda ull
au pauenLen avllder. uarfr ska vl va p subkuLana ln[ekuoner p laborauonen!
203445 "#."6- 7 .80$69$& * :;64</"=0 >5 !"#$%& ()
F)(GH)(H(>
!"##$%&'()
?86,6$@ A%46$,. B"CDE
lnsullnpumpen har en kanyl som llgger subkuLanL hela uden och ger doser konunuerllgL eer
lnsLallnlngarna. CasL kan man ocks ge en manuell snabbdos av kormdsverkande lnsulln vld
behov
203445 "#."6- 7 .80$69$& * :;64</"=0 >5 !"#$%& ()
F)(GH)(H(>
!"##$%&'()
?86,6$@ A%46$,. B"CDE
korusol ar eu annaL hormon som produceras och
kallas fr sLresshormoneL. ueL akuverar sympaucus
och hammar lnammauonsprocesser genom au blnda
ull recepLorer l vlLa blodkroppars korusonrecepLorer.
ueua ar varfr man anvander koruson l kramer fr au
behandla eksem och psorlasls samL koruson l
asLmamedlclner.

ue Androgena hormoner som bln[urarna producerar
verkar som akuvera och byggsLenar ull LesLosLeron,
progesLeron och sLrogen som gonaderna producerar.
203445 "#."6- 7 .80$69$& * :;64</"=0 >5 !"#$%& ()
F)(GH)(H(>
!;%-P,=$X$6,4 0M6&$/
8ln[urarna sluer ovanp n[urarna och
ser uL som llla hauar. ue sLyrs av
hypofysen genom au La emoL AC1P som
sager L krLeln au producera mer eller
mlndre hormoner. 8ln[urarna
producerar hormoner som rr sLress och
akuverlng av sympauska nervsysLemeL
men ocks hormoner som dlrekL
pverkar n[urarnas urlnprodukuon och
delvls androgener.
AldosLeron ar eu hormon som
produceras och deua ar en den av renln-
angloLenslnsysLemeL som frhlndrar lgL
blodLryck genom au bldra ull au sm
blodkarl konLraheras (dras lhop). ueL fr
ocks n[urarna au behlla mer naLrlum l
urlnprodukuonen och leder ull kad
blodvolym.
I%4"06J%"/"-J * TJ%ZC6,6%,
!"##$%&'()
?86,6$@ A%46$,. B"CDE
korusol-vardeL. 8ehandllngen ar enkel och
lnnebar au man ger pauenLen Lableuer med
hormonerna som han eller hon saknar eller har
fr llLe av. uessvarre ser man sallan au pauenLer
bllr helL frlska.
203445 "#."6- 7 .80$69$& * :;64</"=0 >5 !"#$%& ()
F)(GH)(H(>
kallas ocks fr bln[urelnsumclens. uenna
s[ukdom lnnebar au pauenLens bln[urar
producerar fr llLe hormoner och resulLerar l
en rad konsekvenser. Crsaken ar en
auLolmmun reakuon och ar oasL arllg.
lbland kan vlrus och bakLerler llgga bakom.

SympLomen har ar oa dlusa. auenLen
sker oa p grund av LruheL, muskel-
svagheL och vlkLnedgng. Ca mlssLanker
man frsL au deL ar skldkrLeln deL ar fel
p men nar man LesLaL fr skldkrLel-
hormon gr man vldare och LesLar fr
Addlson. vld obehandlad Addlson
frekommer grbrun plgmenLerlng. Cm
s[ukdomen pgr lange kan blodLrycksfall
frekomma.

ulagnosen fr man fram genom au LesLa
naLrlum, kallum, korusol och AC1P l blod.
SamLllga varden frvanLas vara hga uLom
A44J."%. .ZC04"#
!"##$%&'()
?86,6$@ A%46$,. B"CDE
8ehandllngen ar komplex. Cm deL ar hypofysen
som deL ar fel p ar hypofysklrurgl vanllg, annars
frekommer sLrlnlng eller bln[uresLauska
lakemedel. Lu anusvampmedel, keLokonazol har
vlsaL slg ha en vlss korusolhammande eekL.
203445 "#."6- 7 .80$69$& * :;64</"=0 >5 !"#$%& ()
F)(GH)(H(>
kallas ocks fr hyperkorusollsm. uenna
s[ukdom lnnebar au pauenLens bln[urar
producerar fr myckeL korusol och orsakas
oasL av cancer, lnfekuon eller Lumrer p
hypofysen (som leder ull kaL AC1P).
SympLomen fr Cushlngs ar myckeL Lyplska.
korusol leder l hga doser ull au deL samlas
vaLska l vavnaderna och ger eu %/$++'0
lnLryck. 8ukfeLma frekommer ocks d
korusol leder ull au cellerna blnder mer feu
och lokallserar deua p buken men ocks
armarna. 8enskrheL, depresslon, ngesL
och panlkauacker ar ocks vanllga men aven
lrrlLablllLeL, mlnnessLrnlngar och paranola.

ulagnosen fr man fram genom au LesLa
urln fr korusol men ocks dexameLason-
LesLeL som kan lndlkera p om deL ar
hypofysen som orsaken ull s[ukdomen llgger
bakom.
[C.9J%-. 23%46"#
korusol
!"##$%&'()
?86,6$@ A%46$,. B"CDE
203445 "#."6- 7 .80$69$& * :;64</"=0 >5 !"#$%& ()
F)(GH)(H(>
\X6$ .3#D&"#@
SysLemlska
?Lllga blodkarl
PudbrlsLnlngar
1unn hud
Lau fr skada & blmarken

Puvud/nacke
MnanslkLe
8ualo Pump

1orax
8rsmllvaxL
8ukfeLma
lrsLorad rumpa

8en, fuer, armar och hander
Svullnader ull fl[d av dem
MuskelnedbryLnlng
uallrande hud
!"##$%&'()
?86,6$@ A%46$,. B"CDE
CsLrogen produceras nar hypofysen sklckar LP ull gonad-
erna. ue sLr fr de femlnlna egenskaperna ssom brsL-
uLveckllng, llvmoderblldnlng, feusamllng krlng h och lr
med mera. Pg sLrogenhalL l blodeL skapar agglossnlng.

rogesLeron produceras nar sLrogennlvn ar ullrackllgL
hg, d lnsndrar hypofysen lSP ull blodeL och nar deL nr
gonaden pbr[as uLveckllngen. PormoneL pverkar
h[arnan och gr oss mer senumenLala och kar
lnlarnlngsfrmgan. ueL frhlndrar aven ny agglossnlng.
203445 "#."6- 7 .80$69$& * :;64</"=0 >5 !"#$%& ()
F)(GH)(H(>
LM%.-"%,4$6%,. 9"6#"%$6

vra knsgonader (pungkulor och
aggsLockar) producerar ollka
hormoner. uessa ar vlkuga och sLyr
lnLe bara vr frmga au forLplanLa
oss uLan aven en rad andra
funkuoner. ueL ar allLs dessa organ
som har krLelvavnad som
producerar vra knshormoner.

1esLosLeron ar deL knshormon som
sLyr vr ullvaxL p h[den samL kravs
fr au vra muskelceller ska dela p
slg samL de maskullna
egenskaperna, ssom mrk rsL,
kroppsbehrlng, benvaxL,
penlsuLveckllng med mera.
rodukuonen av LesLosLeron sLyrs av
hypofysen genom hormoneL CP och
[u mer CP desLo mer 1esLosLeron.
I%4"06J%"/"-J * TJ&$.10/,6%, 7 ]Q,6J$&
Cvarlum
ggledare
!"##$%&'()
?86,6$@ A%46$,. B"CDE
uenna blld vlsar hermafrodl-
usm. Ln hormons[ukdom dar
deL oasL lnneburlL au
fosLreL produceraL bde
sLrogen och LesLosLeron och
lnneburlL au dubbla
knsorgan blldas.
203445 "#."6- 7 .80$69$& * :;64</"=0 >5 !"#$%& ()
F)(GH)(H(>
lr myckeL eller fr llLe av ollka knshormoner leder ull en upps[
av konsekvenser. uessa varlerar beroende p fr myckeL eller fr
llLe av respekuve knshormon.
1esLosLeron fr myckeL LesLosLeron kan leda ull fr hg ullvaxL
hos pauenLen. varldens langsLa man har denna s[ukdom och
konsevenserna bllr au benen och musklerna vaxer fr myckeL s
au benskrheL uppsLr och pauenLen fr svrL au g. lr llLe
LesLosLeron lnnebar au pauenLen bllr korLvaxL, mlnskad llbldo,
uLebllvna orgasmer och kan sakna era maskullna egenskaper.
CsLrogen fr llLe sLrogen gr au man kan mlssa femlnlna
egenskaper ssom uLebllven brsmllvaxL, lnferullLeL, uLebllvna
mensLruauoner och uLebllvna former. lr myckeL sLrogen leder
ull buk- och bakfeLma, verdrlveL sLora brsL och
mensrubbnlngar.
rogesLeron fr llLe kan leda ull lnferullLeL och mlnskad llbldo hos
kvlnnor. Lga halLer av hormoneL assocleras aven ull benskrheL.
lr hga halLer kan ocks leda ull lnferullLeL och assocleras ull
omfauande problem med lrrlLablllLeL och aekuva sympLom.
A%46"-$%$6-, 9"6#"%.ZC04"#,6
!"##$%&'()
?86,6$@ A%46$,. B"CDE
203445 "#."6- 7 .80$69$& * :;64</"=0 >5 !"#$%& ()
F)(GH)(H(>
:;6 J%<3--4, 0/"=0,

Lplfysen llgger l ansluLnlngen ull
syncenLra och alla slgnaler ull och
frn vra gon passerar denna
krLel. Lplfysens funkuon ar au hlla
koll p vr smn korL och gou. nar
dagsl[useL s[unker undan br[ar den
producera hormoneL melaLonln.

ueua hormon ker uL l blodbanan
och nar den Lraar slna recepLorer l
deL cenLrala nervsysLemeL s
kopplas deL parasympauska
nervsysLemeL p och vl bllr lugnare
och Lruare. !u mer melaLonln desLo
Lruare bllr vl.
lorsknlngen har vlsaL au av ngon underllg anlednlng s funkar lnLe synLeuskL l[us eplfysen frn
au producera melaLonln l samma uLsLracknlng som soll[us. Man veL ocks au eplfysen p ngoL
sau hller koll p hur mnga ummar vl gu med llLe eller lngeL melaLonln l kroppen s den kan
br[a producera mer eer eu anLal ummar. MyckeL krlng deL har ar eu mysLerlum an ldag!
I%4"06J%"/"-J * IDJP3.$% ^S,//0"X0M6&$/%_
!"##$%&'()
?86,6$@ A%46$,. B"CDE
203445 "#."6- 7 .80$69$& * :;64</"=0 >5 !"#$%& ()
F)(GH)(H(>
I%4"06J%"/"-J * N"6#"%$6%,. O3.J"/"-J