Produktion

i Väst

www.piv.se
 Produktion i Väst
Den industriella produktionen i Sverige är en avgörande del av hela den svenska
tillväxtmotorn. Innovativa produkter och kunskapsintensiv produktion är centrala
framgångsfaktorer som under lång tid skapat arbetstillfällen, exportinkomster och
internationell konkurrenskraft. En förutsättning för fortsatt internationell industri-
ell slagkraft är utan tvekan utbildning, forskning och synergi mellan industri och
högskolor.
Nätverket Produktion i Väst är ett nära samarbete mellan Chalmers tekniska hög-
skola, Ingenjörshögskolan i Jönköping, Högskolan i Halmstad, Högskolan i Skövde
och Högskolan i Trollhättan/Uddevalla. Samarbetet initierades av deltagande hög-
skolor och har en stark industriell förankring. Visionen är att Produktion i Väst
skall stärka tillväxt och kunskapsutveckling i Sverige och ha konkurrenskraft som
sträcker sig utanför landets gränser.
Syftet med Produktion i Väst är en omfattande och långsiktig utveckling av forsk-
ning och utbildning inom produktionsområdet. Genom samordning och profile-
ring av forsknings- och utbildningsverksamheterna mellan de samarbetande hög-
skolorna kan de samlade resurserna användas betydligt effektivare. Produktion i Väst
bildar en stark infrastruktur som möjliggör effektivt utbyte av kunskap och forsk-
ningsresultat mellan företag och högskolor i Sverige genom att befintliga band mel-
lan industri och akademi stärks ytterligare.
Den svenska tillverkningsindustrins produktivitetsutveckling är central för välfärds-
utvecklingen. Över 700 000 personer är direkt sysselsatta i tillverkningsindustrin.
Med beaktande av den indirekta sysselsättning som dessutom genereras, inses att
beroendet av tillverkningsindustrin är enormt.

Konkreta mål för svensk tillverkningsindustri

Produktivitetsutvecklingen i svensk industri har varit imponerande under en lång
rad av år, men det finns enorma potentialer kvar att realisera. Produktion i Väst
arbetar för att svenska företag ska ha möjlighet att nå eller bibehålla internationell
toppklass genom ett antal nyckeltal som nätverket aktivt söker finna metoder för att
ytterligare förbättra. Några exempel är:
• Effektivt utnyttjande av maskiner och anläggningstillgångar (OEE - Overall
Equipment Effectiveness)

2
• Ökat välbefinnande bland anställda i kombination med minskade ohälsotal och
sjukskrivningar
• Höja andelen värdeförädlande tid och minska kapitalbindningen i produktio-
nen
• Effektivt hantera allt kortare produktlivscykler och därmed ökade krav på
flexibilitet i berednings- och produktionssystem
En produktivitetsökning på 30-50 procent finns inom räckhåll motsvarande minst
200 miljarder inom tillverkningsindustrins enheter i Sverige.

Utbildning
Produktion i Väst kommer även att realisera VINNOVA:s önskemål om forsknings-
insatser, kompetensutveckling, kunskapsspridning och samverkan vid större och me-
delstora högskolor, institut och lokala utvecklingscentra. Insatserna krävs för att skapa
internationell konkurrenskraft hos våra små och medelstora företag.

Organisation
Produktion i Väst är ett etablerat nätverk med en fastlagd organisation där en styr-
grupp och en operativ ledningsgrupp har bildats med representanter från högsko-
lorna, industri och organisationer. Nätverket vill bygga enkla, effektiva och uthålliga
former för samarbetet mellan industri och högskola samt mellan deltagande högsko-
lor.
Nätverket består av fem forskargrupper där varje grupp involverar lärare och fors-
kare från flera högskolor i västra Sverige. Initialt fokuseras fem profilområden:
• Processutveckling och processimulering
• Utformning av produktionssystem
• Virtuell produktion
• Människan i produktion och automatisering
• Produktivitet och effektivitet
Profilområdena understödjer såväl teknisk som mänskligt orienterad forskning och
utbildning inom produktionsområdet och omfattar därmed centrala områden inom
produktionstekniken.

Kontaktperson för Produktion i Väst är Leif Larsson, Högskolan i Skövde

leif.larsson@his.se, www.piv.se, 0500-44 80 00.

3
 Processutveckling och
processimulering
Forskningen inom processutveckling och processimulering bygger på gemensam stra-
tegi, koordinering och resursmässig samverkan av processrelaterad forskning vid
Högskolan i Trollhättan/Uddevalla, Chalmers tekniska högskola och Högskolan i
Halmstad. Huvudmålet för forskningen är att skapa en djupare fysikalisk förståelse
av vad som händer i tillverkningsprocesserna och med materialet/komponenterna
under processerna samt hur dessa faktorer påverkar den slutliga produktens egenska-
per.

Insatsområden
Forskningen innefattar:
• Modellering och simulering av skärande bearbetning, svetsning, termisk sprutning
plåtpressning, plastformning och bearbetning av plaster. Här ingår även att kombi
nera processförståelse med sensor- och styrteknik till att skapa styrsystem som på
ett effektivare sätt kan styra processparametrar simultant.
• Processutveckling av ovanstående processer innefattande material/ytteknologi,
materialkarakterisering och mekanisk provning.
• Ytkarakterisering avseende kopplingen mellan ytors funktion och tillverkning mot
mikro- och nanometernivå. Området innefattar att utveckla kunskapen kring
interaktionen mellan bearbetade/ytpreparerade produkters ytskikt, tillverknings-
processens parametrar och produktens funktionella egenskaper.

Förväntade resultat
• Nya tillverkningsmetoder och nya applikationsområden.
• Ökad produktivitet och robusthet i tillvekningsprocesser genom optimerade pro-
cesser.
• Ny kunskap kring karakteriseringen av resulterande ytors egenskaper som möjlig-
gör en detaljerad processtyrning av kritiska produktegenskaper.
• Processmodeller och simuleringsmetoder för optimeringar av valda tillverknings-
processer m.a.p. ökad robusthet och produktivitet.
• Nya snabbare och säkrare styrmetoder för materialpåverkande processer.

4
Resurser Produktion i Väst
Högskolan Trollhättan/Uddevalla
Per Nylén,
per.nylen@htu.se, 0520-47 50 61,
8 seniora forskare, 7 doktorander.
Chalmers MCR – Metal Cutting Research and Development Centre
Hans-Börje Oskarsson,
hans-borje.oskarsson@me.chalmers.se, 031-772 50 27,
22 seniora forskare, 46 doktorander.
Högskolan i Halmstad
professor Bengt Göran Rosén,
bengt-goran.rosen@set.hh.se, 035-16 76 04,
3 seniora forskare, 4 doktorander.

5
 Utformning av
produktionssystem
Utformning av produktionssystem handlar om att utforma, realisera, ta i drift och
utvärdera produktionssystem. Utveckling av produktionssystem är en komplex pro-
cess där ett stort antal områden samverkar. Det krävs en väl utvecklad och strukture-
rad utvecklingsprocess för att åstadkomma högklassiga produktionssystem. En spe-
ciell utmaning inom området är att utforma system som förmår att hantera förut-
sedda och icke förutsedda förändringar av produktionssituationen, utan att systemet
tappar i produktivitet och därmed i lönsamhet. Sådana produktionssystem klarar av
att skapa robust produktion.

Insatsområde
Robust produktion
Ett robust produktionssystem ska kunna hantera fluktuationer i produktionsvolym,
hantera korta serier och varianttillverkning med en samtidig hög lönsamhet och
driftsäkerhet. Det gäller att utforma flexibla, robusta och resurssnåla systemlösningar.
Viktiga designparametrar är bland annat val av automationsnivå och reducering av
upprampningstider. Produktionssystem kan vara enskilda system eller produktions-
system som består av företag i nätverk, distribuerad produktion. I insatsområdet
ingår därmed produktionslogistik för företagsnätverk.
Robust innebär att man skapar produktionssystem vars funktionsegenskaper varie-
rar så lite som möjligt, trots inverkan från inre och yttre faktorer. Det handlar alltså
om att utveckla kunskap om systemutformning där teknik, organisation och män-
niskan i systemet samverkar på ett sådant sätt att robusthet erhålles över tiden.
Forskningsansatsen är ett systemperspektiv med helhetssyn på produktionssystemet
där utgångspunkten är företagets affärsstrategi uttryckt i funktionella strategier, i
detta fall företagets produktionsstrategi. Forskningen handlar sammantaget om att
utveckla metoder för utformning, realisering, drifttagning och till sist utvärdering av
robusta produktionssystem, med hänsyn tagen till gällande randvillkor - strategisk
och operativ effektivitet.
Forskargruppen sammanför spetskompetens vid tre högskolor.

6
Förväntade resultat
Förväntade resultat av forskningen är industriellt användbara metoder och arbets-
sätt som kan användas som stödverktyg i utvecklingsprocessen vid framtagning av
robusta produktionssystem. I sin mest konkreta form utgörs dessa av ”handböcker”
eller datorbaserade beslutsstödsystem.
Resultaten av utvecklingsarbetet, baserade på stödverktyg, fungerar som input till
virtuell värdering - verifiering, simulering av framtagna lösningsförslag.

Resurser Produktion i Väst

Ingenjörshögskolan i Jönköping
Professor Christer Johansson,
christer.johansson@ing.hj.se, 036-15 79 02,
3 seniora forskare, 5 doktorander.
Chalmers tekniska högskola
Docent Johan Stahre,
johan.stahre@chalmers.se, 031-772 12 88,
2 seniora forskare, 3 doktorander.
Högskolan i Skövde
Jan Oscarsson,
jan.oscarsson@his.se, 0500-44 85 16,
1 senior forskare, 1 doktorand.

7
 Virtuell produktion
Virtuell produktion är en metod som kan öka konkurrenskraften i industrin. Idag
används virtuell produktion i många tillämpningar, till exempel för att program-
mera robotar off-line (virtuellt). Samtidigt kännetecknas annan utrustning, till ex-
empel PLC:er, snarare av ”plug and debug” än det önskade ”plug and produce”. En
utmaning inom virtuell produktion är att utveckla kompletta produktionssystem
från cell- och linenivå till hela leverantörsnätverk i virtuell miljö baserat på generella
och återanvändbara funktionsmoduler. Målet med alla dessa metoder och verktyg är
att öka konkurrenskraften i form av till exempel ökad flexibilitet, kortare ledtider vid
utveckling och omkonfigurering, effektivare produktion och underhåll i fabrik.

Insatsområden
Virtuell utveckling, intelligenta moduler i en integrerad simuleringsmiljö
Genom intelligenta och återanvändbara moduler kan flexibla produktionssystem
enkelt konfigureras, först i den virtuella världen och sedan i producerande fabrik.
Informationshantering, styrfunktioner och olika användargränssnitt ingår i de gene-
rella modulerna som utvecklas på flera nivåer, från maskin till line och fabrik. Base-
rat på modulhierarkin utvecklas en integrerad simuleringsmiljö som kan simulera en
hel fabrik och samtidigt erbjuda en ”dynamisk zoomning” på detaljnivå i en enskild
maskin (geometri/processsimulering). Den här typen av integrerad simuleringsmiljö,
som idag saknas, ger en ökad flexibilitet och helhetssyn.
Användning av simulering och optimering i operativa faser
Idag används simulering och optimering framförallt för utvecklingsarbete, som stöd-
verktyg vid omkonfigurering och i liknande sammanhang. Ambitionen är att er-
bjuda metoder och teknologier som inkluderar simulering och optimering även i
operativa faser, till exempel modellbaserad diagnostik och felhantering genom on-
line monitoring som stöd till service och underhåll eller optimering/schemaläggning
av produktionslogistik genom en kombination av formella metoder, artificiell intel-
ligens och simulering.
Integration av simulering med industriell verksamhet, teknologi, arbetssätt och metoder
Området inkluderar integration av simulering med olika affärssystem, distribuerad
simulering samt metoder för användning av simulering som ett naturligt hjälpmedel
i alla typer av projekt, inte minst inom SME-företag. Det förstnämnda fokuserar på
bättre integration mellan simuleringsverktyg och befintliga system inom ett företag,
medan distribuerad simulering syftar till en bättre integration inom leverantörsnätverk

8
samt mellan leverantörsnätverk och deras kunder. Det sistnämnda syftar till att stödja
industriell verksamhetsutveckling genom att utveckla användarorienterad simulerings-
metodik.

Förväntade resultat
• Intelligenta moduler och en integrerad simuleringsmiljö för olika typer av produk-
tionssystem samt en integrerad plattform för styrning, optimering och underhåll.
• Utveckling av en virtuell arbetsbänk ("Virtual workbench") som ingenjörsverktyg
som möjliggör co-simulering och dynamisk zoomning.
• Bättre integration av simulering med industriell verksamhet, såväl för organisato-
riska aspekter och metodstöd som för tekniska aspekter t.ex. integration med affärs-
system.

Resurser Produktion i Väst

Högskolan i Skövde
Professor Leo De Vin,
leo.devin@his.se, 0500-44 85 04,
5 seniora forskare, 7 doktorander.

Chalmers tekniska högskola

Professor Bengt Lennartson,
bl@s2.chalmers.se, 031-772 37 22,
3 seniora forskare, 9 doktorander.

Högskolan i Trollhättan/Uddevalla
Fredrik Danielsson,
fredrik.danielsson@htu.se 0520-47 51 83,
2 seniora forskare, 3 doktorander.

9
 Människan i produktion
och automatisering
Produktion i Väst skapar en kraftfull forskargrupp för människan i delautomatiserade
produktionssystem. Gruppen skall skapa effektivare, flexiblare och robustare pro-
duktionssystem i svensk industri. Ledtider och operationstider skall kortas utan att
riskera personalens hälsa, såväl fysisk som psykisk. Största möjliga nytta skall dras av
människans unika förmåga till flexibilitet och förmåga till lärande och innovation,
eftersom kunskapsbaserad och innovativ produktion är nycklar till framtida tillväxt.
Effektiva och flexibla produktionssystem är beroende av personal som planerar, styr,
övervakar och underhåller dem. Oförutsedda händelser i automatiserade system kan
inte programmeras bort i förväg, utan måste tas om hand av kunniga operatörer,
underhållsexperter och systemutvecklare. Individen och gruppen har unik kompe-
tens och problemlösningsförmåga men behöver ofta IT-baserade stödsystem för att
nå bättre beslut. Detta gäller för i stort sett samtliga industribranscher.
Produktionssystem måste utformas för att ge maximalt stöd till mänskliga och krea-
tiva problemlösare. Valet av automatiseringsnivå i systemen är mycket viktigt och
denna nivå varierar dessutom över tiden. När operatörer, underhållare och sy-
stemutvecklare blir viktiga resurser i sociotekniska och delautomatiserade system
ställs också höga krav på informationshantering och gränssnitt mellan människa och
teknik. Produktionssystemet innehåller både teknik, människor, arbetssätt, organi-
sationsformer och informationsflöden. Andra faktorer är yrkeskompetens och kun-
skapsutveckling samt organisation av arbetet. Största möjliga nytta skall dras av män-
niskans unika förmåga till flexibilitet och förmåga till lärande och innovation. Detta
gör vi inom tre insatsområden:

Insatsområden
Snabba förändringar, beslutsfattande och ledning i produktionen
Kundorderstyrd produktion kräver snabba och effektiva förändringar av både pro-
duktionsteknik och arbetsinnehåll i produktionssystemet. Med nya arbetssätt och
verktyg kan företag genomföra en effektiv omställning, uppstart, drift och underhåll
av produktionssystem. Effektiv människa/teknik-integration är ett krav för snabba
beslut. Koordination av resurser och hur arbetsbeordringen påverkar arbetsvillkoren
för övrig personal.

10
Lärande och innovation i produktionen
Arbetsintegrerat lärande och IT-stöd för lärande och fortbildning skapar underlag
för processnära innovation och återkoppling av resultat eller idéer. “Lean production”,
lärande och resurssnåla organisationer samt värdeflödesbaserad produktion bygger
på strategisk utveckling av kompetens och handlingsförmåga. Dessa områden är cen-
trala i insatsområdet.
Virtuellt stöd för simulering och visualisering av människan i delautomatiserade system
Förbättrade modeller och verktyg för virtuell planering och verifiering av arbets-
situationer, automatiseringsnivå, ergonomi, risker, manuella operationer, m.m. Arbets-
platsutformning och analys av resurssnåla produktionssystem. som stöd för snabba
förändringar, lärande och ledning.

Förväntade resultat
De tre insatsområdena samverkar tvärvetenskapligt och samarbetet mellan de fem
högskolorna skapar en kraftfull forskningsresurs på ca 30 personer. Gruppen har
omfattande samarbete med industrin, speciellt fordonstillverkande företag. Grup-
pen skapar resultat på tre nivåer: A) konkreta och mätbara resultat i industriell miljö,
t ex effektivitetshöjningar, kortade ledtider, säkerhetsförbättringar; B) tester och av
lösningar i lab-miljö på företag eller högskola samt C) vetenskapliga resultat för
internationell publicering i tidskrifter och på konferenser.

Resurser Produktion i Väst

Chalmers tekniska högskola
Docent Johan Stahre,
johan.stahre@chalmers.se, 031-772 12 88,
6 seniora forskare 10 doktorander.

Högskolan i Jönköping Högskolan i Halmstad

Tekniklektor Johan Karltun, Professor Sven-Åke Hörte,
johan.karltun@ing.hj.se, 036-15 74 91, sven-ake.horte@set.hh.se,
1 senior forskare, 2 doktorander. 2 seniora forskare 2 doktorander.

Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Högskolan i Skövde

Professor Göran Olsson, Dan Högberg,
goran.olsson@htu.se, 0520-47 50 03, dan.hogberg@his.se, 0500-44 85 49,
1 senior forskare, 2 doktorander. 1 senior forskare, 2 doktorander.

11
 Produktivitet och
effektivitet
Mål
Målet för forskningen är att finna metoder och angreppssätt som leder till ett högt
resursutnyttjande i tillverkande företag. Detta innebär att finna kriterier för att mäta
och utvärdera produktionssystem. Det saknas idag en förståelse för hur produktivi-
teten på enskilda arbetsställen ska vägas ihop med effektiviteten i företagets övriga
verksamhet. Bakgrunden till detta är att en allt komplexare omvärld och nya orga-
nisationsformer gör att det blir ett mer mångfacetterat problem att mäta resurs-
utnyttjandet på ett sätt som gör det möjligt att använda för effektiv återkoppling.
Förutom traditionella mätetal kommer en mängd nya parametrar in i den dagliga
styrningen. Den ekonomiska forskningen har angripit detta genom att utveckla hjälp-
medel typ ”balanced scorecard”. Dessa forskningsresultat bygger ett ramverk som
speglar vilka styrparameter som företagsledningen prioriterar.

Verksamhetsområde
Verksamheten inom området utmynnar i att finna metoder för hur ett systematiskt
produktivitetsutvecklingsarbete ska kunna bedrivas hos företag i den egna produk-
tionen, men också i företag med många underleverantörer involverade. Viktiga bi-
villkor är att mätmetoderna ska ha full transparens så att alla berörda i förtaget kan ta
del av och bidra till produktivitetsutvecklingen genom mätetal inom bl.a. följande
områden:
• Metoder att mäta kompetensutvecklingens påverkan på produktiviteten
• Produktionsadministrationens betydelse för genomloppstider och effektivitet
• Virtuell produktivitetsbedömning
• Generellt produktivitetsindex för tillverkande företag
Insatser kommer också att riktas mot att optimera tidsutnyttjningen i automatise-
rade processer ty även där finns en stor utvecklingspotential.

12
Förväntade resultat
Metoder för att finna, sammanväga och åskådliggöra mätparametrar för produktivi-
tetsutveckling.
• Förslag på mätparameter som kan fungera som beslutsstöd i produktionstekniskt
utvecklingsarbetet.
• Beräkningsmodeller för outsourcing som även tar hänsyn till långsiktiga konse-
kvenser.
• Processoptimeringsparametrar vid automatiserad produktion.
• System för att automatiskt genera de data som behövs för produktivitetsuppföljning.

Ansvarig för området

Chalmers tekniska högskola
Professor Anders Kinnander, Institutionen för material och tillverkningsteknik,
anders.kinnander@me.chalmers.se, 031-7725828,
1 senior forskare, 4 doktorander.
Området är tvärfunktionellt och skär över alla områden i Produktion i Väst.
Samtliga högskolor kommer att samverka.

13
 Till sist...
90 000 industrijobb har försvunnit i landet de tre senaste åren, dessutom
är var fjärde svensk fabrik nedläggningshotad enligt tidningen Affärsvärl-
den. Samtidigt är verkstads- och fordonsindustrin en tillväxtmotor för
Sverige, totalt arbetar cirka 760 000 människor inom industrin.

En betydande del av den tillverkande industrin finns i västra Sverige. Cirka

226 000 (30 %) av dessa jobb finns i länen Jönköping, Halland och Väs-
tra Götaland. Det är av vital betydelse för den svenska välfärden att denna trend
bryts genom att öka den internationella konkurrenskraften.

För att öka den internationella konkurrenskraften bör industrin samverka

med högskolornas forsknings-, utvecklings- och utbildningsresurser. Or-
ganisationer som Svenskt Näringsliv och Västsvenska Industri- och Han-
delskammaren poängterar vikten av kunskap och kompetens som kon-
kurrensfaktor.

Chalmers tekniska högskola, Ingenjörshögskolan i Jönköping (HJ), Hög-

skolan i Halmstad (HH), Högskolan i Skövde (HS) samt Högskolan i
Trollhättan/Uddevalla (HTU) har antagit utmaningen och skapat nät-
verket Produktion i Väst. Därmed bildas Sveriges kraftfullaste forsknings-,
utvecklings- och utbildningsplattform inom produktionsområdet. Sam-
ordning och strukturering av forskningsverksamheterna inom nätverkets
högskolor möjliggör ett effektivare resursutnyttjande