Musik frn olika genrer och kulturer

Lr dig urskilja och ge exempel p dess musikaliska karaktrsdrag http://www.skola.umea.se/download/18.722cda1f139592141cea599/1361889410539/Musik+fr%C3%A5n+olika+ge nrer+och+kulturer+som+pdf.pdf

Konstmusik/ (noter) : Symfoniorkester, Strkmusik, Brassmusik, Opera, Pianomusik, Gitarrmusik Folkmusik vrldsmusik/ (gehr): Svensk folkmusik, Spelmansmusik, visor, dans- och festmusik, vallmusik, Argentinsk tango, Brasiliansk samba, Indisk musik; raga och filmi, Afrikansk musik, Irlndsk musik Populrmusik/ (hits kort livslngd): Rock, Blues, Jazz, Hrdrock, Pop, Reggae, Hip hop/rap, Gospel, Punk, Soul, Country

Live 365 musik genrer:

http://www.live365.com/web/components/content/directory/browse.live

What I can do on sound junction:

http://www.soundjunction.org/default.aspa

Ngra exempel p moderna musikstilar:

jazz (amerikansk engelska), term lanserad p 1910-talet fr dans- och underhllningsmusik spelad av musiker frn New Orleans. Jazzen har skapats frmst av svarta musiker men utgr en syntes av olika stilar och traditioner. Den innebr framfr allt ett spelstt, inte en repertoar; improvisation och personligt uttryck r viktiga element. Jazzens bakgrund r delvis gemensam fr afroamerikansk musik i stort; framfr allt har bluesoch ragtime haft betydelse fr jazzens srdrag. De musiker som frknippas med den ldsta jazzen var verksamma kring sekelskiftet 1900 i New Orleans. Efter hand frskts jazzens centrum till Chicago och New York. P 1920-talet spelade orkestrar ledda av vita orkesterledare jazzinfluerad dansmusik. En viktig svart stilbildare var den virtuose trumpetaren Louis Armstrong. Mot slutet av 1920-talet lanserades storbanden; swing var den dominerande jazzstilen under storbandsepoken fram till ca 1945. Bland senare jazzstilar mrks under 1940-talet bebop och s.k. revivaljazz, under 1950-talet cool jazz, vstkustjazz, third stream music och hardbop, under 1960-talet frijazz och under slutet av 1960talet och p 1970-talet kombinationer av jazz och rock under samlingsbeteckningen fusion. Sedan 1980-talet har jazzen knnetecknats av en vidareutveckling av 1970-talets synteser med infrlivande av bl.a. folkmusikaliska idiom samt nyare musikelektronik och datorteknik. ven om USA r jazzens hemland framstr jazzen i dag som en internationell freteelse. Vid sidan av traditionella informella, gehrsbaserade inlrningsprocesser finns numera ocks mer formaliserad jazzutbildning vid musikhgskolor och universitet.
JAZZ

http://www.ne.se/kort/jazz

blues [blu:z], musiktradition med ursprung i den afroamerikanska kulturen i USA:s sydstater. Bluesen uppstod strax fre sekelskiftet 1900, men dess rtter gr tillbaka till slaveriets musikformer (work songs, field hollers) och i frlngningen till afrikansk musik och angloamerikansk folkmusik. Blues kan ses bde som en musikalisk form (t.ex. tolvtakters blues) och som ett musikaliskt sprk eller en knsla som manifesteras i olika typer av musik. Blues kan indelas i en mngd underavdelningar och var och en av dessa i regionala eller lokala stilar. Ngra huvudtyper r

country blues (Blind Lemon Jefferson, Charley Patton, Robert Johnson), classic blues eller vaudeville blues (Bessie Smith, Ma Rainey), stadsblues eller urban blues och senare ven rhythm & blues (B.B. King, Muddy Waters, Howlin' Wolf).
BLUES

http://www.ne.se/kort/blues

schlager (ty. Schlager, av schlagen 'sl'), populrmusikalisk sng. Ordet brjade brukas i Wien frn 1870-talet som benmning p operettmelodier som "slog". Under inverkan frn tyskt sprkbruk kom ordet frn 1910-talet att alltmer erstta den tidigare svenska benmningen slagdnga. En schlager bestr av vers och refrng (jfr kuplett). Versens textliga innehll pekar oftast fram mot refrngens s.k. hake, den melodiska och textliga fras som refrngen brjar med och som oftast gett schlagern dess namn, t.ex. "De' ' grabben med chokla' i" (1927, text Gsta Stevens, musik Helge Lindberg) eller "r du kr i mej nnu, Klas-Gran?" (1959, text och musik Stikkan Anderson). Genom att schlager flitigt anvndes i revyer, spelades som dansmusik (med eller utan text), utgavs p noter, spelades in p grammofon, hrdes i radio samt i och med ljudfilmen blev viktiga inslag i mnga filmer, spreds de snabbt och effektivt. Till detta bidrog inte minst en stor mngd populra sngartister. Dominerande schlagerstilar var frn 1920talet vals och foxtrot samt under 193040-talen i viss mn tango. Ordet har sedan 1960-talet i svenskt sprkbruk alltmer ersatts av det angloamerikanska hit, men lever kvar i benmningar som Eurovisionsschlagerfestivalen. Termen evergreen avser en schlager med lng livslngd.
KAR L-O LO F EDS TRM

Litteraturanvisning
K.-O. Edstrm, Schlager i Sverige 19101940 (1989). rock, samlande benmning p musikstilar som vuxit fram ur rock'n'roll sedan mitten av 1950-talet och som varit den dominerande ungdomsinriktade populrmusiken. Termen rock'n'roll lanserades ursprungligen i USA som en alternativ benmning p de svartas rhythm & blues. I tidig rock'n'roll fanns ven inflytanden frn country samt den till vita publikgrupper riktade schlagermusiken; denna blandning av musiktraditioner har varit grundlggande i genrens stilutveckling. Musikstilistiskt har rocken genomgtt en utveckling frn rhythm & blues-baserade stilar till mer schlagerorienterade stilar (jmfr pop). Dessutom har rocken tagit upp element ur andra traditioner (jazz, konstmusik, folkmusik, utomeuropeisk musik). Denna fortgende stilblandning antyds av benmningar p undergenrer, ssom folkrock, psykedelisk rock, hrdrock och symfonirock. Efter rockens framvxt i USA har den spridits ver vrlden, varvid tidigt Storbritannien och senare ven icke engelsksprkiga lnder bidragit till genrens utveckling. I Sverige etablerades rocken relativt tidigt, och flera svenska artister har sedan 1970-talet haft internationella framgngar. Rockens grundlggande instrumentarium r elgitarr, elbas och trummor, ibland ven piano och saxofon, bleckbls och strkar samt, sedan 1970-talet, olika synthesizers. Trots att rocken frmst r en vokal genre hr vissa gitarrister till dess viktigare stilbildare. I takt med inspelningsteknikens utveckling har inspelning och mixning blivit avgrande moment i den musikaliska gestaltningen. Rockmusiken har betraktats som symbol fr ungdomlig livshllning och ven fungerat som emblem fr politiska rrelser.
ROCK

http://www.ne.se/kort/rock/1160217

http://www.musikcentrum.se/barn-ungdom/25