Budget, Borg & Brunkebergstorg

Budget och rntebesked p en och samma dag. Och IMF/G20-mten i piplinan. Vilken potential till ekonomisk-politisk julafton! Vi kan rkna med ett mjukt rntebesked och ett hrt tag om svenska statsfinanser i en internationell milj med fortsatt svagt samarbete och risker fr att den globala terhmtningen snubblar p eget grepp.

MNDAGEN 7 APRIL 2014

nskad kad betydelse fr inflationsmlet

Ett par saker har hnt, och kommer att hnda, som pverkar Riksbankens penningpolitiska kompass framver. Fr det frsta verkar Riksbankens egen analys om effekterna p hushllens skuldsttning av en ovntad och aggressiv 1-procentig rntesnkning (se s 42 i Penningpolitisk rapport, 12 februari 2014) frskjutit riksbanksmajoritetens balansavvgning mellan att dels n inflationsmlet, dels undvika stigande lngsiktiga risker med hushllens skuldsttning.

Mjukt rntebesked frn kub med hrt skal

Frn ett svart hrt granitblock vid Brunkebergstorg vntas ny rntemjukhet jmfrt med beskedet fr bara tv mnader sedan. Men lt oss brja med backspegeln. I december frra ret tog Riksbanken ett logiskt och riktigt beslut att snka rntan till 0,75 procent. Bakgrunden var en rejlt nedjusterad inflationsprognos. Det penningpolitiska bordet rensades frn Riksbankens alltfr stora prognosavvikelser fr inflationen gentemot bl a SEB:s analyser. Beslutet innebar att en bitvis tuff riksbankskritik tunnades ut. Men redan i februari tvingades Riksbanken att snka prognosen ytterligare. Och dagens situation gr att Riksbanken sannolikt tar nya justeringssteg och snker inflationsprognosen (KPIF) fr innevarande r och 2015 med ett par tiondelar. Rent logiskt kan detta bdda fr allt annat lika en ny snkning till 0,50 procent.

Effekt p hushllens skuldkvot vid 1%-enhets rntesnkning. Procentenheter

Inflationsprognoser KPIF (SEB och Riksbank)

Slutsatsen blir nd att Riksbanken ligger kvar p 0,75 procent men dels senarelgger tidpunkten fr den frsta hjningen till vren 2015 (d v s i linje med SEB:s lagda prognos frn i hstas), dels snker rntebanan med upp till 25 rntepunkter fr de kommande ren. Den prognos som Riksbanken lgger i sin rapport blir enligt vrt stt att se p lget snarare en frhoppning n ett lfte om att inflationen ska stiga framver. Generellt sett vntas Riksbanken gra sm makrorevideringar i sin penningpolitiska uppfljning nu i april.

Inflationsmlet har drmed ftt en uppenbart mer och vlkommet framskjuten position i de penningpolitiska besluten. Hushllens skulder r kopplade till huspriser, vilka i sin tur r kopplade till skatter, demografi, byggande och frsts ocks rntan. Mycket av detta ligger utanfr Riksbankens kontrollsfr. Det r uppenbart att finansiella kriser r kostsamma och att hushllens skuldsttning ligger p bde internationellt och historiskt hga niver. Men frhllandena i dag jmfrt med lget 1990 r ur ett ekonomiskt/finansiellt balansperspektiv dramatiskt annorlunda vilket gr likheterna minst sagt haltande. Fr det andra verkar Riksbanken alltmer tillfreds med hur makrotillsynspolitiken faller p plats. Drmed avlastas penningpolitikens ansvar fr den finansiella stabiliteten. Dock lyser Riksbankens besvikelse tydligt igenom med vad riksdag och regering gr med bl a skatter och byggandet. Nstkommande mte med det Finansiella stabilitetsrdet i brjan av maj kan resultera i ny

Veckans Tanke

samsyn om ytterligare tstramning av faktorer som pverka kreditutbud och kostnader fr hushllens skuldsttning.

Vad kan vi hoppas p ska lyfta svensk inflation?

att svensk ekonomi mste ha skyddsvallar fr ekonomiska nedgngar och finansiella kriser. Statsskulden ligger i dag p ca 30 procent av BNP. Berkningar visar att om vi tror p en nominell BNP-tillvxt p ca 4 procent per r framver kan statsskulden bli s lg som 20 procent av BNP om tio r med en balanserad budget (vi antar ocks att Riksbanken betalar tillbaka sina ln till Riksglden). Med dagens statsskuld kan vi i praktiken sgas ha en buffert p 1 900 miljarder kronor fr att hantera framtida problem. Det borde faktiskt rcka ganska lngt i kristider.

Mter vljarna med kroppkakor utan valflsk

S trots att bara 7 veckor kvarstr till EU-valet och fem mnader till riksdagsvalet vntas valflsket vara magert. Valtaktiskt rtt med tanke p att vljarnas minne r kort och att det kan behvas ett visst reformutrymme fr Almedal och sommartal infr valrrelsen i september. Men svensk finanspolitik verkar ha kommit till ett tydligt vgskl: perioden med inkomstskattesnkningar har kommit till ett slut. Frgan r: vilka skatter ska upp under mandatperioden?

Fr det tredje r inflationen fortsatt besvrande lg. Riksbanken utmanas liksom flera andra lnder/ regioner med inflationsml, t ex Kanada och eurozonen, med en situation dr konjunkturella (ledig kapacitet) och strukturella faktorer i omvrlden pressar inflationen nedt. Riksbanken har utlovat frdjupade analyser om bde inflationens drivkrafter och vad som r en normal styrrnta (n s lnge siktar Riksbanken fortfarande p ca 4 procent). Nya insikter om detta pverkar utsikterna fr rntepolitiken framver. Riksbanken liksom ECB mste framfr allt hlla ett ga p inflationsfrvntningarna som faller och som kan brja pverka konsumtions- och investeringsbeslut och tillvxten. Fr det fjrde verkar Riksbanken ha blivit mer kronknslig. Egentligen r det ingen ny analys som ligger bakom men den penningpolitiska omvrlden ECB som r snubblande nra att sjstta en lttare penningpolitik och USA/Japan som trummar in mjuka rntebesked och finansiella aktrer och industrifretag som just nu sitter med ovanligt mycket valutarisk p sina balansrkningar (d v s r underviktade kronan) gr att kronan ltt kan strkas och drmed snka den importerade inflationen. Nr marginalerna redan r sm att lyckas uppn inflationsmlet kan en kronfrstrkning ytterligare ka pressen p Riksbanken att agera.

Lagarde mter upp i W-ton med bister uppsyn

Just skattehjningar som tillvxtstimulerande verktyg (se Veckans tanke: Hgre skatter nyckeln till globalt tillvxtls? 3 mars 2014) lr finnas med i diskussionerna under mtena i Washington 11-14 april dit finansminister Borg och Riksbankens Ingves flyger. De lr mta en bister IMFchef. Dels anser IMF r medlemslnderna inom bl a G20 pratar fr mycket och gr fr lite fr att f igng hjulen och jobben. Vid senaste G20-mtet utlovade 19 lnder plus EU att vidta tgrder som ska ge global tillvxt ett extralyft med drygt 2 000 miljarder dollar de nrmaste fem ren. Mellan raderna finns IMF:s rdsla fr stagnation och lg inflation i flera lnder och regioner vid utbliven politik. En intressant frga r frsts ocks hur omvrlden bemter Rysslands finansminister Siluanov och vilka uttalanden G20 r beredda att gra i Ryssland/Ukraina-krisen Dels r IMF:s Lagarde rejlt frbenad ver att IMF:s organisation och verkningsgrad bromsas av uteblivet beslut om ny makt/rstfrdelning; USA bromsar och uteblivet beslut fortstter att ge bl a utvecklingsekonomier en fr liten roll i globala ekonomiska/finansiella beslut. Slutsatsen av veckans ekonomisk-politiska hndelser r att vi fr nya bekrftelser p en unik vrld: Riksbanken flrtar fortfarande med rntesnkningar, skattehjningar r p vg i Sverige ven om statsfinansiell uthllighet egentligen inte krver detta. Och IMF vill se skatter som verktyg fr att hja tillvxten globalt och minska riskerna fr stagnation. Den ekonomisk-politiska vrlden r fortfarande i mnga stycken uppenbart outforskat spnnande.
Robert Bergqvist, robert.bergqvist@seb.se, 070-445 1404 Twitter: @BergqvistRobert

Borgs budget utan omedelbar riksbankseffekt

Svl regering som opposition fretrder i dag en finanspolitisk strategi som frsvagar terhmtningskraften i svensk ekonomi, vilket i praktiken kar pressen p Riksbanken att fra lgrntepolitik. Visserligen kan Alliansens punktskattehjningar lyfta KPI-inflationen, men det blir inte mycket. Faktum r att det r ltt att hitta konjunkturella (lediga resurser), finansiella (lga rntor), strukturella (strka konkurrenskraften lngsiktigt mot omvrlden) och internationella (fr stora bytesbalansverskott) skl till mer expansiv finanspolitik. Men finansminister Borgs vrbudget verkar bli utan stora verraskningar. Statsministern vljer att satsa p skra kort infr valen i maj och september: inga ofinansierade nya reformer, verskott i statsfinanserna, fortsatt jobblinje samt vljarnas tillit till regeringsfrmgan. Vid flera tillfllen har budskapet varit