Shamal Kaveh

Krav p Akribi

Akribi
Nu fljer ngra av de krav rrande formalia som alla br flja i sina arbeten, oavsett om det handlar om korta inlmningsuppgifter eller litet lngre PM. Med formalia avses de grundlggande regler som knnetecknar akademiska texter, bland vilka sprkets saklighet och akribi r av stor betydelse. Med akribi menas helt enkelt (vetenskaplig) noggrannhet och exakthet, egenskaper som utgr bde frutsttningen och villkoret fr att en text ska betecknas som en vetenskaplig prosa. Detta innebr bl.a.: Texten ska vara skriven med korrekt svenska. Att du i din text tar hnsyn till etiska regler och undviker plagiat. Att du r tydlig med bde resonemang och hnvisningar. Att du r ppen med dina resultatredovisningar och kllhnvisningar samt r konsekvent i notteknik, citering, referat etc. Akribi handlar med andra ord om de olika formella och tekniska krav respektive frdigheter som gr din text lsbar, kontrollbar, sammanhllen och korrekt. Tv saker br nmnas redan frn brjan. Fr det frsta, det hr inte till sedvanan att krva av studenter att de vid varje liten uppgift ska anvnda sig av t.ex. notapparater, referenser och kllhnvisningar. Anledningen till att jag hr nd stller ett sdant krav beror framfr allt p att jag dagligen i mitt arbete ser en allvarlig brist p akribi och en bristande kunskap om hur akribi ska se ut i vetenskapliga texter. Jag vill drfr att mina studenter s tidigt som mjligt ska lra sig att behrska det akademiska skrivandet. Fr det andra, nr det talas om formalia r det inte s att det finns strikta regler avseende varje aspekt av skrivandet. Det finns en del strikta bestmmelser, men ibland det handlar om praxis snarare n strikta regler. Det viktigaste i det senaste fallet r att vara konsekvent och flja samma mnster hela vgen. Avsikten r att vi ska ha en enhetlig mall fr skrivande, men ocks att du vad betrffar formalia lr dig och trnar dig i det vetenskapliga skrivandet. Du ska drfr lsa dessa anvisningar noga.1 Till sist br nmnas att en del studenter r skeptiska till formalia och akribi; de frgar ofta om det inte r innehllet som borde rknas? Mitt svar har alltid varit detsamma: det finns inget innehll utan form. Formen r en av de viktigaste bestndsdelarna i ett akademiskt arbete. I en akademisk prosa handlar formen inte bara om sknhet utan ven om textens begriplighet, dess transparenta karaktr, dess trovrdighet samt lsbarhet. Den ger en tydligare disposition till texten. Bortser man frn kraven p korrekt form s gr man sig sjlv en bjrntjnst. En text med dlig form leder lsarens uppmrksamhet mer till formen n innehllet. Det r bara i en text med korrekt form som lsaren kan koncentrera sig p innehllet. Textens typografiska utseende Texten br skrivas med ett standardtypsnitt som medfljer alla ordbehandlingsprogram och skrivare. Jag rekommenderar att du skriver texten med Times New Roman, storlek 12p. Radavstndet ska vara 1,5.

Nr jag skriver att du ska flja anvisningarna till punkt och pricka r jag medveten om att det p somliga av de punkter som jag nmner finns olika tillvgagngsstt och att det freslagna sttet inte r det enda rtta. Men val grs nr man kan spelreglerna; bemstrar man inte dem r det troligen klokt att flja mina anvisningar.
2

Styckeindelning Det finns tv stt att markera ett nytt stycke: blankrad eller indrag. Blankrad innebr att man lmnar en tom rad mellan varje stycke. Blankrad kan antingen gras genom att man lmnar en tom rad eller genom att man skapar ett nytt format i formatmallar, som automatiskt ger samma avstnd mellan stycken. Den mall, utifrn vilken du ska skriva ditt examensarbete, baseras p blankrad.2 Indrag innebr att det nya stycket markeras med ett antal mellanslag (minst tre men grna fler) som inleder det nya styckets frsta rad. Du ska dock inte anvnda mellanslag utan i stllet ska du markera texten, g in under format, Stycke Indrag och drefter vlja indrag p frsta raden och sedan 1.0 cm. Lngden p varje stycke Det finns inga strikta regler fr hur lngt ett stycke ska vara. Vanligtvis delas en text upp i stycken fr att texten ska bli mer lsbar och samtidigt flja en sammanhllen disposition. Syftet med ett stycke r att underltta fr lsaren s att han/hon vet var en tankegng brjar och slutar. Styckeindelningen ger med andra ord struktur och skapar naturliga pauser i texten. En kompakt text trttar ut lsaren, och en textlsning av kompakta och lnga stycken blir ofta fr anstrngande. Ett annat problem med lnga stycken r att man ltt tappar den rda trden i texten. Det blir svrt att flja textens logik. Det finns inga regler fr hur lngt ett stycke ska vara, men det rekommenderas starkt att du inte skriver stycken som r lngre n 1215 rader. Alltfr korta stycken r inte heller ngot som rekommenderas. Mnga korta stycken ger en knsla av lsryckthet och ofullstndighet; texten kan knnas ojmn, hoppig och fragmentarisk. Underrubrik I regel r det klokt att undvika fr mnga rubrikniver. Anvnd dig av en huvudrubrik och tv eller tre underrubriker. Mnga rubriker i en text gr texten osammanhngande och fragmentarisk. Det blir inget utrymme att utveckla tankegngarna. F eller inga rubriker gr det svrt att flja den rda trden. Emfas Undvik emfas i texten. Om du tycker att det r ndvndigt att betona ngot srskilt ska du kursivera men det rekommenderas starkt att undvika eller vara ytterst terhllsam med emfas. Du ska definitivt inte skriva med fetstil eller gra understrykningar i texten, det hr till skrivmaskinens tidevarv. Et-tecken (&) Et-tecknet (&) fr inte anvndas i brdtexter, utan bara i litteraturlistor och noter och inom parantes. jag-form I en akademisk text efterfrgas ofta en opersonlig stil fr att frstrka saklighet och objektivitet. Det r dock nd frfattaren som talar och oavsett metod kommer jaget att vara nrvarande i eller mellan raderna. Du
2

Har du problem med hur man kan gra radavstnd eller andra tekniska saker r det bara g till Officonline sida. Dr kan du hitta svaren p era frgor: http://office.microsoft.com/sv-se/default.aspx
3

kan med andra ord, dr det r bifogat anvnda dig av jag-form, men det anses ofta vara bttre med en opersonligare ton och med passivform. Du kan till exempel skriva: Enligt min uppfattning, Jag kommer i freliggande arbete att underska, Det tycks mig som om men undvik helst verdriven anvndning av uttryck eller fraser som: Jag tycker, Jag anser, jag uppfattar etc. siffror Enligt Svenska skrivregler ska du skriva sm tal med bokstver men stora tal med siffror i lpande text. Nr det gller datum ska du i lpande text skriva ut mnadens namn (t.ex. den 3 december 2007); dremot du kan i noter bde skriva ut mnadens namn eller skriva helt enkelt 3.12.2007 eller 3/122007.3 Bindestreck (divis) Bindestreck ven kallad divis anvnds vid avstavning, vid sammansatta ord, vid sammansttningar med siffror (t.ex. 1700-talet), dubbelnamn (t.ex. Anna-Pia) och fr att markera ett utelmnat sammansttningsled (sn- och helgdagar).

TANKESTRECK (MINUS)

Tankestreck anvnds som pratminus vid repliker, i betydelsen frntill (s. 821, tget StockholmGteborg) och mellan namn i frfattarpar (LaclauMouffe) utan extra mellanslag.4 P det svenska tangentbordet finns bara bindestrecket. I Word fr Windows finns tankestrecket som kortkommando: tryck samtidigt p Ctrl-tangenten och minustecknet p det numeriska tangentbordet. Frkortningar Var ytterst sparsam med frkortningar i den lpande texten. Det r bttre att anvnda dem i noter, litteraturfrteckningar eller parenteser. Somliga frkortningar r s vanliga att det r ltt att ta till sig dem utan att bli strd (t.ex. DN, LO), men frekommer mnga ovanliga eller mindre knda frkortningar kan de gra texten trasslig. I regel ska frkortningar skrivas med stora bokstver och frsta gngen de nmns br hela namnet skrivas, men drefter kan man anvnda sig av frkortningen. Till exempel: Enligt Landsorganisationen i Sverige (LO) ska arbetsgivaren anstrnga sig Om citat Ett karaktrsdrag hos den akademiska genren r dess stndiga referenser till andra kllor, forskning samt beropanden av andras ider, resonemang, citat etc. Det finns flera stt att citera. Ett citat behver inte alltid vara direkt. Hr fljer ngra olika stt att hnvisa till en text, men tnk p att du alltid, fr att undvika missfrstnd eller misstanke fr plagiat, ska vara tydlig med vilka ider som r dina egna och vilka som hr till kllan.

Knner du dig osker r det bara titta i Svenska skrivregler. P det svenska tangentbordet finns bara bindestrecket. I Word fr Windows finns tankestrecket som kortkommando: tryck samtidigt p Ctrl-tangenten och minustecknet p det numeriska tangentbordet.
4

PARAFRASER

En parafras r en omskrivning av en text. Det r en fri omskrivning som samtidigt bevarar det huvudsakliga och ursprungliga innehllet med dess struktur, dvs. teman behandlas i samma ordning som i originaltexten.
REFERAT

Referat r ngot friare n parafraser. Ett referat r ocks en tergivning av den ursprungliga texten, men hr behver man inte flja samma struktur och inte heller behver man ligga vldigt nra originaltexten. I korta texter ska du vara sparsam med lnga och mnga citat. Det r en dygd att, i synnerhet korta texter, anvnda dig av referat, dvs., terge innehllet med egna ord. Referat r, enligt Nationalencyklopedin, en koncentrerad version (av lngre text) som avses ge det vsentligaste; utvidgat om kortfattad tergivning av det viktigaste i ett hndelsefrlopp.5 Observera att du ska markera var referatet brjar och att du vid slutet av referatet ska ha en not, dr exakt hnvisning anges.
CITAT

Med citat menas ordagrann tergivning av vad ngon har skrivit eller sagt. Ett citat kan best av lnga eller korta meningar, men ven av enstaka eller ngra ord. Alla citat oavsett lngd br terges ordagrant, i enlighet med originalet, och inga frndringar fr gras, inte ens stavfel ska rttas.6 Ett citat br s lnge det r kortare n fyra rader skrivas i brdtexten och markeras med citattecken. Om det handlar om en mening som slutar med punkt ska punkten ligga innan citattecknet. Om det handlar om ofullstndiga meningar eller ett eller ngra ord ska dessa placeras inom citattecken. Finns det ett citat i den mening du citerar br du, runt just detta citat, ndra dubbelcitattecknet till enkelcitattecken.
UTDRAG (BLOCKCITAT)

Om citatet r lngre n fyra rader ska det formas som ett enskilt utdrag eller blockcitat. Blockcitat skrivs utan citattecken (hnvisningen skall st direkt efter citatet). Blockcitat br skrivas med en storlek mindre och med indragna marginaler. Hr r ett exempel p blockcitat: As a real tertium comparationis, two ideas appear in Kant on which one must reflect in order to arrive at judgments. The first, which appears in the political writings and, occasionally, in the Critique of Judgment, is the idea of an original compact of mankind as a whole, and derived from this idea is the notion of humanity, of what actually constitutes the humanness of human beings, living and dying in this world, on this earth that is a globe, which they inhabit in common, share in common, in the succession of generations.7

CITAT I CITAT

Nr ett citat innehller ett annat citat ska, som redan nmnts, det inre citatet markeras med apostrofer (enkla citattecken). I ett utdrag/blockcitat ska citattecknet p det inre citatet vara kvar.

http://www04.sub.su.se:2052/kort/referat. Om du kursiverar ett ord eller en mening br du ppeka detta genom att i noten anmrka att det r din kursivering. Grs inte detta antas klltexten innehlla kursivering. 7 Hanna Arendt, Lectures on Kant's political philosophy (Chicago, 1992), s. 76.
6

BORTTAGNA ORD ELLER MENINGAR I CITAT

Vill du korta ner ett citat s ska de borttagna orden markeras genom klamrar (hakparenteser med tre punkter). []. Handlar det om ngra meningar s ska det markeras genom klamrar (hakparenteser med tre tankestreck) [---]. Nottecken Med nottecken avses det tecken eller den symbol som anvnds fr hnvisning till bl.a. en fotnot. Nottecknet skrivs i mindre stil och stts ttt intill den textpassage eller det ord som den tillhr. Det rekommenderas att duskriver nottecknet ttt efter avslutande punkt, om hela fregende mening syftas. Undvik att ha nottecken mitt i en mening, om det inte r ndvndigt. Fotnoter Vi anvnder oss av Oxfords notsystem som ven kallas fr fotnotsystemet. Jag ska snart terkomma till det systemet, men vill hr framhlla att fotnoter ven kan anvndas i andra syften, t.ex. fr att frklara ett begrepp eller komma med ytterligare frklaringar, tydliggranden, information etc. Mnga gnger blir texten lngrandig och invecklad om man kommer med extra anvisningar eller frklaringar i sjlva brdtexten. I sdana fall r fotnoten det bsta stllet att ge lsare ytterligare information utan att gra texten krnglig.

OBS: Vid ett frsta omnmnande br du skriva ut hela bibliografin i likhet med denna not.8 Andra gngen och gngerna drefter rcker det att du i noten skriver frfattarens namn. Om du nmner samma verk i tv noter eller flera noter efter varandra kan du skriva "Ibid." som betyder "samma som fregende".9 Det vill sga, om en not hnvisar till samma frfattare och samma verk, kan efterfljande noter skrivas som "Ibid." fljd av sidhnvisningen, t.ex. Ibid., s. 12 eller bara "Ibid. om sidan r densamma som i fregende not. Se exemplen nedan. 1. Anna Wahl, Motstnd och fantasi: historien om F (Lund, 2008), s. 48. 2. Ibid., s. 12. 3. Ibid. 4. Ordet pauperism betyder utbredd fattigdom, men den pauperismen i mnga avseenden likstlldes med den farliga massan eller underklassen som var ett stndigt hot mot den politiska ordningen.
8 9

Lennart Lundquist, Fattigvrdsfolket. Ett ntverk i den sociala frgan 1900-1920 (Lund, 1997), s.45. Ibid., s. 34.
6

Pauperismen r ett exempel p hur fattigdomen kunde betraktas som kriminalitet och kopplas till en natur hos massan med bristande moralisk och intellektuell frmga. 5. Wahl, s. 55. 6. Denna id hade utvecklats tidigare av Hanna Arendt. Arendt menar att det r fdelsen och inte samhrigheten som utgr grunden fr medborgarskap. Se Hannah Arendt, Nationalstatens tillbakagng och slutet fr de mnskliga rttigheterna, Fronesis 2003: 14-15. 6. Mitchell Dean, Governmentality: Power and Rule i Modern Society (London, 1999), s. 15. 8. Ibid., s. 48. 9. Wahl, s. 55. 10. Dean, s. 22.

Om referenssystem
Medan man i en vanlig och icke-vetenskaplig/icke-akademisk text br undvika noter, s utgr tvrtom noter ofta ett ndvndigt moment i vetenskapliga texter. Det finns dock inte bara ett enhetligt notsystem, utan flera. Alla r mer eller mindre accepterade. Bland dessa finns det tv notsystem som dominerar inom humaniora och samhllsvetenskaplig forskning: Harvardsystemet och Oxfordsystemet. Att det finns tv vedertagna referenssystem, betyder ingalunda att det bara r dessa tv system som r de rtta. Det r snarare s att man behver ett enhetligt system fr att ltt kunna granska akademiska arbeten och fr att ltt kunna frst vad olika symboler, hnvisningar etc. betyder. Det r likvl sant att varje sdant system, oavsett syfte, r ett stt att stta upp normer fr vad som anses vara mer korrekt eller vetenskapligt. Det finns slunda inga regler fr vilka av dessa tv system som skall anvndas i det ena eller andra sammanhanget; det viktigaste r att man konsekvent fljer samma system i hela texten. Valet av det ena eller andra systemet beror, enligt min erfarenhet, p karaktren av materialet man anvnder. Medan Oxford passar bttre till stora vetenskapliga verk, dr mnga verk av samma frfattare eller artiklar frn samma rtal r inblandade, s r Harvardssystemet lttare att hantera och det r mer lsbart i de sammanhang dr underskningen r avgrnsad eller dr det frekommer frre artiklar och fler bcker. Vi kommer att frhlla oss uteslutande till Oxfordssystemet, men varje student p universitet br nd kunna bemstra bda systemen. Harvards referenssystem Harvards referenssystem har med ren blivit mer populrt, men det r fortfarande Oxfordsystemet som dominerar. Grunden i Harvardssystemet r att man inom parantes markerar kllorna i den lpande texten. Man brukar ocks kalla det fr parentessystemet eller fr frfattare-rtal-systemet. Detta eftersom man i referensparentesen anger frfattare, rtal och sida, medan vrig information placeras i kllfrteckningen i slutet av dokumentet. Det br dock ppekas att det inte finns en absolut enhetlig form fr detta system och drfr kan det frekomma sm variationer. Till exempel kan man i Harvardsystemet stta p olika former av referensparenteser: (Persson 1992, 12.) eller (Persson, 1992: 12) eller (Persson 1992, s. 12). Dessa skillnader r ovsentliga; det viktigaste, terigen, r att vara konsekvent och inte blanda ihop olika variationer. (Guide till Harvardssystemet hittar du p: http://www.hb.se/bib/harvard/genhar.asp)
7

Oxfords referenssystem Vi ska av praktiska skl anvnda oss av Oxfords referenssystem som ven kallas fr fotnotsystemet. Detta betyder att du inte ska skriva hnvisningarna i brdtexten inom parantes. I ett notsystem r det viktigt att du vid frsta omnmnandet skriver ut den fullstndiga bibliografiska uppgiften, dvs. fr- och efternamn, titeln, (frlagsort, utgivningsr), och sida. Som regel ska bcker, TV-program och tidningar kursiveras i lpande text, i noter och i litteraturfrteckningen. Uppsats-, kapitel- och artikelrubriker ska skrivas inom citattecken (t.ex. I artikeln En ny trend inom pedagogik, publicerad i Svenska Dagbladet, skriver den ryske psykologen Ivan Kalinkov att samhllet inom sinom tid) Nr du anvnder dig av Oxfordssystemet ska du inte anvnda parantes i brdtexten med frfattarens namn eller boktitlar. Sdana uppgifter ska i regel lggas i fotnoten. Det kan dock frekomma att man av stilistiska skl vljer att nmna en bok eller andra bibliografiska uppgifter i brdtexten. Det viktigaste r att du alltid r tydligt med vem som talar i texten. Du kan anvnda dig av fraser eller uttryck fr att markera om det r du eller en annan frfattare som talar i texten. Hr r ngra exempel p sdana fraser. Man kan i texten lsa att Frfattaren lyfter fram framhver menar betonar diskuterar visar att pongterar pekar p hvdar att fokuserar p pstr att

Noter, referenser och bibliografier Nedan fljer ngra exempel p hur en litteraturfrteckning kan se ut. Urvalet r begrnsat eftersom det handlar om PM och inte ngon stor avhandling eller underskning. Akademiska (vetenskapliga) texter kan frekomma i olika former, bl.a. som tidskriftsartikel, forskningsrapport, rapport, uppsats, populrvetenskaplig framstllning, monografi (en bok med ett avgrnsat och enhetligt mne med en eller flera frfattare), antologi (en samling kortare texter av olika frfattare), utredning etc. Hr ges ngra exempel p hur dessa texter br formas i fotnot och i referenslista. Observera att det finns en rad olika stt att skriva referenser p. En del skriver utgivningsret efter frfattarens namn, medan andra placerar det i slutet av noten. Det finns referenser som frutom utgivningsr och utgivningsort ven tar med frlag, versttare, det ursprungliga utgivningsret etc. Det finns inga rtt eller fel i sdana frgor, men det viktigaste r att du r konsekvent. Se exemplen nedan: Stensmo, Christer, Pedagogisk filosofi (Lund, 1994).
8

Stensmo, Christer, Pedagogisk filosofi, Studentlitteratur, Lund, 1994. Christer Stensmo, Pedagogisk filosofi, Studentlitteratur, Lund, 1994. Stensmo, Christer, Pedagogisk filosofi (Lund, 1994). Stensmo, Christer (1994), Pedagogisk filosofi, (Lund: Studentlitteratur). Vi ska hlla oss till det frsta exemplet, men oavsett vilken modell du anvnder r det viktigaste att du gr detsamma genomgende i hela texten, dvs. du ska vara konsekvent.

Otryckt material

INTERVJUER

Intervju med frskollrare Adam Hansson om den nya lroplanen. Informationen finns hos frfattaren som gjort en inspelning via Mp3.

OFFENTLIGT TRYCK

SOU 1967:39 Samhllets barntillsyn Barnstugor och familjedaghem. Frslag av familjedaghemsutredningen. SOU 2000:58. Jmstlldhet och IT. Delbetnkande frn Jmit Jmstlldhetsrdet fr transporter och IT. Stockholm. Bihang till riksdagens protokoll: MFK 1917:100, s. 1, 13. tryckt material
MONOGRAFI:

Monografi med en frfattare:

Johannisson, Karin, Kroppens tunna skal. Sex esser om kropp, historia och kultur, (Stockholm, 1997).

Monografi med tv eller tre frfattare:

berg, Ann & Lenz Taguchi, Hillevi, Lyssnandets pedagogik. Etik och demokrati i pedagogiskt arbete, (Stockholm, 2005). Dahlin, Bo, Ingelman, Rutger & Dahlin, Christina, Besjlat lrande. Skisser till en frdjupad pedagogik, (Lund, 2002).

ANTOLOGIER

Bcker med fler n tre frfattare:

Lindgren, Mats m.fl., Med framtiden i sikte: landsbygd i frndring, (Stockholm, 1990).

EN ARTIKEL ELLER UPPSATS UR EN BOK (ANTOLOGI)

Holmqvist, Bosse, Kvinnans verlgsenhet och hotande hxor, Frn Sapfo till cyborg: Ider om kn och sexualitet i historien. (Stockholm, 2006).

ARTIKEL (UPPSATS) I RSBOK:

Odenstedt, Anders, "Tradition and Truth. Dilthey and Gadamer on the History of Philosophy", Lychnos 2006.
10

ARTIKEL (UPPSATS) I TIDSKRIFT:

Kihlberg, Jakob, Liberalismen r en naturalism, Fronesis 2006: 22-23.

ARTIKEL I DAGSPRESS:

Burman, Anders, Sekelskiftets drmmar om eviga vrden, Svenska Dagbladet, 2009-05-20.

SIGNERADE ARTIKLAR I LEXIKON:

Thrnberg, Ernst Herman, "Socialpolitik", Nordisk familjebok, 2 uppl. bd 26 (Stockholm, 1917), sp. 198. [sp anger spaltnummer]

OSIGNERADE UPPSLAGSORD:

"Politik", Nordisk familjebok, 1 uppl. bd 12 (Stockholm, 1888), sp. 1500.

OPUBLICERAD TEXT:

Gerhardson, Jns, 2002: Hjrterum och stjrterum. Om bnklngder och socialt rangtnkande i ngra svenska frsamlingar 17001850, opublicerad c-uppsats, Historiska institutionen, Uppsala universitet.

EN BOK UTGIVEN AV EN MYNDIGHET ETC.:

Skolverket, Nya reformer och en ny utbildning (Stockholm, 2004), s. 97.

ETT ARBETE SOM ANVNTS I EN SENARE UPPLAGA:

Ingvar Andersson, Sveriges historia (1943), 6. uppl. (Stockholm, 1964).

ETT ARBETE I FLERA VOLYMER:

Ernest Baker, The History of the English Novel, 10 vol. (New York, 1924-39) Vol. 8.

TV-PROGRAM

Kalla Fakta, Vansktsel i ldreomsorgen, TV4, 14 oktober 1999 (Video: VHS).

OM DET HANDLAR OM EN TEXT FRN INTERNET:

Nr det gller texter frn ntet ska du skriva ut hela adressen, dvs. du ska inte bara hnvisa till en tidskrift eller en tidnings hemsida, utan du br skriva ut hela URL:en och ven tkomstdatum. Du ska med andra ord inte hoppa ver http://www.

Mattias Gardell, Den yttersta ondskan nr tortyren teruppstod, Dagens Nyheter 2009-11-15, http://www.dn.se/kultur-noje/essa/den-yttersta-ondskan-nar-tortyren-ateruppstod-1.995251
11

Eller
Mattias Gardell, Den yttersta ondskan nr tortyren teruppstod, Dagens Nyheter 2009-11-15, ntversion. Leif Holgersson, Socialpolitik och socialt arbete, http://www.nj.se/NJAB/NJ/Home.nsf/ByKey/maf%C3%B6pdf/$file/Socialpolitik.pdf [2008-03-26]. Anna Nygren och Johanna Rosn, A - Klassen som ingen sg, C-uppsats frn Gteborgs universitet/Institutionen fr journalistik och masskommunikation, http://gupea.ub.gu.se/dspace/bitstream/2077/17643/1/gupea_2077_17643_1.pdf [2009-01-15]. OBS: Notera att referenser i fotnot kan skrivas med frnamn, efternamn och ndvndig bibliografisk uppgift, inklusive sidhnvisning. I litteraturfrteckningen ska ni dremot brja med efternamnet och drefter skriva namnet; dr behvs dock ingen sidhnvisning. Se exemplen nedan: I FOTNOT: Helena Gustavsson, Etik och postmodernism (Lund, 2009), s. 22. I LITTERATURLISTA: Gustavsson, Helena, Etik och postmodernism (Lund, 2009).

LIBRIS

Det hnder, ven om det inte sker s ofta, att det i ett verk bara str frfattarens initialer eller att det r svrt att tyda vilket frlag som givit ut boken. I sdana fall och i alla andra fall dr det frekommer otydligheter eller oskerhet betrffande verkets bibliografiska uppgifter kan du titta i Libris. Libris r en nationell sktjnst och r forskningsbibliotekens gemensamma katalog. http://libris.kb.se

12

LSTIPS

FR AKRIBI:

Trost, Jan, Att skriva uppsats med akribi, (Lund, 1998).

FR STAVNING OCH GRAMMATIK:

Svenska Akademiens ordlista ver svenska sprket (senaste upplagan). Svenska skrivregler (utgivna av Sprkrdet, senaste upplagan). Svenskt sprkbruk. Ordbok ver konstruktioner och fraser (utarbetad av Svenska sprknmnden, 2003).

OM SKRIVANDET

Hillvesson, Fredrik, Sju enkla steg till en frdig uppsats (Stockholm, 2006). Ask, Sofia, Hllbara texter: att skriva fr studier och arbetsliv. (Stockholm, 2006). Ekengren, Ann-Marie & Hinnfors, Jonas, Uppsatshandbok. Hur du lyckas med din uppsats. (Lund, 2006). Johansson, Bo & Svedner, Per Olov, Examensarbetet i lrarutbildningen. Underskningsmetoder och sprklig utformning. 4 uppl. (Uppsala, 2006). Larsen, Ann Kristin, Metod helt enkelt. En introduktion till samhllsvetenskaplig metod (Malm, 2009).

13

EXEMPEL

Ngra exempel p hur fotnoter kan se ut.

14

EXEMPEL Ngra exempel p hur referenslistan kan se ut.

15

16

17