EU-valet stter strre avtryck n mnga tror

MNDAG
2 JUNI 2014
Frst finansiell kris. Sedan en ekonomisk kris och eurokris.
Ett krisfrlopps olika frvntade faser knns igen. Fel-
aktigt hanterad kan EU st infr en allvarlig politisk kris.
Resultatet frn EU-valet r onekligen en jordbvning som
inte bara frskjutit Europas tektoniska maktplattor. Det re-
ser ocks lngsiktiga frgor om Europas och EU:s fortsatta
utvecklingssteg. Och EU:s stats- och regeringschefer ver-
kar, att dma av olika uttalanden, st minst sagt ofrbe-
redda infr det uppkomna politiska lget trots att opi-
nionsmtningar tidigt avsljat i vilken riktning spren gr.
Att valdeltagandet stannade vid 43 procent r oroande.

Mnga har ocks tagits p sngen av de stora nationella
framgngar som flera Europa/EU/euro-skeptiska partier
vunnit. Det r tillrckligt stora fr att skapa inrikespoliti-
ska efterdyningar i lnder som t ex Sverige, Danmark,
Storbritannien och Frankrike. Den generella folkliga res-
ningen mot Bryssel terspeglar rimligen en komplex och
varierande mix av missnje dels p nationell niv fr hg
arbetslshet och svag tillvxt, dels fr EU:s krispolitik med
t ex ndln, krisfonder och tstramningspolitik.

EU:s 28 huvudstder sker nu inte helt
verraskande syndabockar till bakslaget
och sger sig samtidigt ven vilja ka det
maktpolitiska avstndet till Bryssel ett mrkligt utta-
lande eftersom EU:s 28 stats- och regeringschefer tillsam-
mans i det Europeiska rdet utgr den maktpolitiska krn-
kraften i Europa. Drmed r man ven ansvarig fr vad som
hnt det gr inte att springa ifrn ansvarsfrgan.

Veckans tanke listar hr ett par frgestllningar som just
nu pockar p en vxande uppmrksamhet: frndras ut-
sikterna fr euron, vilken vg vljer Tyskland, vad hn-
der med det brittiska EU-medlemskapet och kan ECB:s
penningpolitik ndras p ngot fundamentalt stt?

Hur pverkar EU-valet eurons framtid?

Eurons framtid blir n mer ifrgasatt. Eurosamarbetet
har fortfarande en ofullbordad infrastruktur. Enligt stats-
och regeringschefernas Frdplan frn 2012 behvs fem
byggstenar fr att n den logiska politiska unionen: fru-
tom valuta (1)- respektive bankunionen (2) mste ven en
finanspolitisk union (3), ekonomisk-politisk union (4) och
demokratiunionen (5) skapas. Nu talar mycket fr att
ndvndiga integrationsprocesser inte bara avstan-
nar utan ven kan komma att reverseras. Alla avsteg
frn att inte fortstta att arbeta fr den politiska unionen
blir synonymt med att ocks ifrgastta eurons stabi-
litet och framtida verlevnad.



ven en euroskeptiker mste bermma enskilda krisln-
ders tuffa ekonomisk-politiska beslut och frsk att
vnda utvecklingen. De grna skotten statsfinanser och
export har onekligen blivit fler. Att de folkliga protester-
na inte blivit strre, trots enorma sociala pfrestningar ge-
nom bl a hg arbetslshet, visar p frstelse och krisin-
sikt. I dag har de globala kapitalmarknaderna ter ppnats
fr t ex Irland och Portugal efter flera rs stngning.

Eurolnder: 10-riga statsobligationsrntor (%)


Europeiska centralbanken ECB:s roll har varit helt av-
grande fr eurons stabilitet. Den politiska unionen som
EU/eurozonens stats- och regeringschefer siktat mot men
inte frmtt skapa kan istllet sgas ha uppsttt genom
ECB:s balansrkning och centralbankens beslut att obe-
grnsat kunna kpa enskilda lnders statsskulder.

De 18 eurolnderna str infr fortsatt mycket stora och oli-
ka ekonomiska och strukturella utmaningar. Arbetslshe-
ten i t ex Spanien r 25 procent, i Tyskland 5 procent. Por-
tugals totala skuldsttning ligger p niver som verstiger
det kritiska vrdet (35 procent av BNP) tre gnger. Men hur





2
Veckans Tanke
allvarligt lget r fr euron avgrs i mnga stycken av vil-
ken vg som Tyskland vljer.

Vilken vg vljer Tyskland?

Tyskland r i dag eurozonens och EU:s ofrnkomligt starka
ekonomiska ryggrad. Frutom att ekonomin gr bra s r
landet frmgenhetsmssigt en uppenbar vinnare p eu-
rons tillkomst 1999. Med en undervrderad valuta, egna
arbetsmarknadsreformer och andras uppbyggda obalan-
ser och bubblor har Tysklands nettofordran p omvrlden
vuxit frn 95 (1999) till 1 730 miljarder dollar (2013).



Landet har under eurokrisen formellt, och informellt, stllt
upp med finansiell kapacitet och indirekt borgenstagan-
de fr andra eurolnders skulder. Med fingertoppsknsla
har frbundskansler Merkel hanterat bde egen stllning,
koalitionspartier, frbundsdagen och frfattningsdomsto-
len p ett stt som gjort att hon str unikt stark efter EU-
valet p bde hemmaplan och p global och EU-niv.
Styrkefrhllandet mellan Merkel och Frankrikes president
Hollande vidgas drmed vilket knappast underlttar fr ra-
darparet att tillsammans driva EU:s politiska utveckling.

Frn tyskt politiskt hll har tidigare accepterats kad fede-
ralism i Europa och ett centraliserat beslutsfattande. Och
Merkel ser ut att st fast vid denna stndpunkt ven om
den uttalas lite tystare i dag. Men sdant tyskt ttagande
sker inte utan eftergifter, t ex att andra eurolnder kont-
raktsmssigt avsger sig ekonomisk-politisk sjlv-
stndighet. Nu ser utvecklingen efter EU-valet ut att g i
motsatt riktning. Det gr det mer eller mindre omjligt fr
Tyskland att fortstta vara den finansiella garanten. Det
underminerar ocks eurons framtida stabilitet.

Vad hnder med brittiskt EU-medlemskap?

Storbritanniens politiska landskap prglas just nu av gan-
ska starka sjlvstndighetskrafter. Ett exempel p detta r
den skotska folkomrstningen om sjlvstndighet frn det
frenade kungadmet den 18 september. Den uppkomna
situationen efter EU-valet skapar divergerande krafter
som reser flera avgrande frgor om rikets relatio-
ner till kontintenten, Europa och EU.



ena sidan blev sjlvstndighetspartiet UKIP (United
Kingdom Independence Party) strsta parti i det brittiska
EU-valet med 27,5 procent av rsterna, d v s strre n b-
de Tories och Labour. Partiledare Farage konstaterar att
drmed r UKIP-rven i den politiska hnsgrden i
Westminster. Uttalanden frn premir-
minister Cameron och oppositionsleda-
ren Miliband, som tidigare kritiserat Cameron fr dennes
alltfr negativa EU-politik, visar p vxande oro fr de mer
lngsiktiga politiska effekterna. Dels hller Storbritannien
parlamentsval om ca ett r. Dels har Cameron utlovat
folkomrstning om det brittiska EU-medlemskapet
2017 att vara med eller st utanfr efter att nya avtal
frhandlats fram med vriga EU. Risken har i dagslget
kat fr att brittiska politiker hller p att tappa greppet
om landets lngsiktiga internationella relationer till fr-
mn fr kortsiktighet och politisk populism.

andra sidan kan det faktum att EU:s och eurozonens po-
litiska integrationsprocess avstannat, och ser ut att bac-
ka, innebra en lttare situation att hantera fr de brit-
tiska politikerna. Den utveckling som sg ut att dominera
fre EU-valet pekade i riktning mot den politiska unionen,
vilket Storbritannien i dagslget knappast accepterar.

Kan ECB:s penningpolitik komma att ndras?

I veckan tar ECB beslut om nya tgrder fr att sttta till-
vxten, underltta kreditfrsrjningen och frhindra att eu-
ron strks ytterligare och inflationsfrvntningarna ska fal-
la. Alla (nstan) verkar instllda p att rntan ska sn-
kas frn 0,25 till 0,10 procent, att ECB:s inlningsrnta
hamnar under nollan (-0,1 procent), att utlning till f-
retag ska underlttas. Det finns dock fortfarande mnga
goda skl att tro p mer traditionell QE-politik genom t
ex obligationskp fr att pressa tillbaka eurons vrde och
att frhindra sjunkande inflationsfrvntningar.

Det r uppenbart att ECB i
dagslget mste rikta fokus
p de uppgifter som ligger
inom det penningpolitiska
ansvarsomrdet och som r
akuta: att skapa bsta f-
rutsttningar fr att inflationen ska stiga till tmin-
stone 2 procent. Men utvecklingen mot mindre ekono-
misk-politisk integration, som vntas bli effekterna av EU-
valet, och mindre std fr kontrollsystem av enskilda ln-
ders politik stller ECB infr ett dilemma. Det faktum att
centralbanken redan tagit steg som gr utanfr mandatet
(OMT-programmet) har kunnat gras i utbyte mot att ln-
der avsagt sig stora delar av det ekonomisk-politiska obe-
roendet. Om kontrollfunktionerna mjukas upp eller frn-
gs blir det allt svrare fr ECB att fortstta med att obeg-
rnsat stlla upp med sin balansrkning. Det leder till po-
litisering av ECB, om politiken fortstter som i dag, och
ventyrar den penningpolitiska sjlvstndigheten och tro-
vrdigheten. Men det r inte detta som avgr penningpo-
litiken kortsiktigt och besluten p torsdag (4/6).

--------------------------------------
Robert Bergqvist, robert.bergqvist@seb.se, 070-445 1404
Twitter: @BergqvistRobert