Riksbankens riktmrke rasar

ONSDAG
23 JULI 2014
Lget r helt unikt. Om marknaden gr rtt analys av da-
gens situation nr Riksbankens styrrnta i dag 0,25 pro-
cent upp till 1 procent frst till sommaren 2017. Det in-
nebr att lgrntemiljn drjer sig kvar vilket kan ses som
ett tecken p bde uthlliga problem och nytt normallge.

Riksbankens repornta och rullande 5-rsgenomsnitt
1998 i dag. Procent


Vi kan sl fast att det historiska rullande 5-rsgenomsnittet
fr reporntan har varit i en stabilt fallande trend i 20 r.
Och trenden hller i sig ett par r till. Riksbankens offi-
ciella stndpunkt r, fram till i dag, att en normal nomi-
nell repornta ligger p cirka 4 procent. I dag ligger 5-rs-
snittet fr reporntan p 1 procent, en lg niv som delvis
kopplas till den globala krisen och dess varaktighet samt
smittoeffekter p svensk ekonomi.

Vi vntar fortfarande p att Riksbanken ska
ansluta sig till den centralbankskr ledd
av USA:s Federal Reserve och Bank of Eng-
land som sjunger ut slutsatsen: det som tidigare an-
sgs vara en normal niv fr styrrntan p 4 procent
kan behva justeras ned med s mycket som 1-2
procentenheter.

Riksbankens slutniv fr reporntan (trersprognoserna)
noterat vid tta olika tillfllen (juni/juli). Procent
Juli Rnta om 3 r Juli Rnta om 3 r
2014 2.35 2010 3.75
2013 2.75 2009 4.00
2012 3.10 2008 4.40
2011 3.75 2007 4.40

Trots att Riksbanken hittills avsttt frn att revidera synen
p normalrntan har man likvl tagit frsiktiga steg i den
riktningen. Tankeramen ser ut p fljande stt. Ju lngre
fram i tiden som prognosen strcker sig, desto mer troligt
r det att rntan nrmar sig normal niv. Nr 4 procent r
riktmrket i bankens ekonomiska och finansiella modeller
tenderar Riksbankens rnteprognoser att alltid f en hoc-
keyklubbsliknande upptriktad profil.

Av Riksbankens kontinuerliga treriga prognoser fr repo-
rntan och dess niv i slutet av perioden framgr att
slutpunkten stegvis snkts med ca 2 procentenheter
frn 4,4 procent de senaste ren till 2,35 procent (nu i juli).
Nivndringen speglar sannolikt Riksbankens nya syn p
hur lng tid den svenska ekonomin behver fr att n jm-
vikt efter den globala recessionen men kanske ven att en
rnta p s lga niver som 2 procent r det normala.

Flera faktorer talar fr att framtida rnteniver, svl styr-
rntor som lnga rntor, kommer att ligga klart under hi-
storiska genomsnitt under lng tid framver:

1. Tillvxtmssig motvind. Lkeprocesserna fortstter efter
den globala recessionen/finanskrisen men skuldniver r i
flera lnder kvar p ohlsosamma niver. Politiska risker
kvarstr. Det ger ett kat skerhetssparande och lgre in-
vesteringar under lng tid och lgre tillvxttakt.
2. Strukturell tillvxtmssig motvind. ldrande befolkning
och lngsammare produktivitetstillvxt pekar i riktning mot
lgre potentiell real tillvxt jmfrt med de senaste decen-
nierna. Lgre potentiell tillvxt talar drmed fr lgre real
jmviktsrnta.
3. Lga priskningar. Inflation r ett globalt fenomen
och centralbankers favoritmtt produktionsgap (mngden
lediga resurser) hller sig inte lngre inom ett lands grn-
ser. Globaliseringen fortstter med ytterligare integration
av produktionskapacitet i bl a Asien och Afrika.
4. Makrotillsynspolitiken. Utveckling och sjsttning av nya
kreditvolymreglerande verktyg avlastar konventionell pen-
ningpolitik, kar precisionsgraden fr att styra utvecklingen
i enskilda sektorer och mjliggr lgre styrrnta.

Vi vntar p Riksbankens fotnedsttning om normal styr-
rnta. Ny rntemilj talar fr strukturellt skift uppt fr
tillgngspriser (en anpassning som redan r inledd). Den
stora utmaningen r att undvika ett verdrivet destabi-
liserande risktagande som kan ge lngsiktiga problem.

Robert Bergqvist, robert.bergqvist@seb.se, 070-445 1404
Twitter: @BergqvistRobert