Anda di halaman 1dari 2

Nya koordinater fr ekonomiskt epicentrum?

MNDAG
28 JULI 2014
Nu kommer nya bekrftelser p att vrldens ekonomiska
epicentrum etablerar nya koordinater. Och det gr fort.
Den globala recessionen och finanskrisen har accelererat
utvecklingen som inleddes p allvar fr drygt 10 r sedan d
globaliseringen och Asien la i hgsta vxeln. Utvecklings-
lnderna utmanar den gamla ekonomiska vrldsord-
ningen genom att skapa parallella infrastrukturer fr
globalt samarbete, analys och beslutsfattande det
senaste exemplet r den utvecklingsbank som i mnga
stycken kopierar IMF:s och Vrldsbankens uppgifter.

Det globala samarbetsorganet G7 (Group-of-Seven), be-
stende av Frankrike, Italien, Ja-
pan, Kanada, Storbritannien, Tysk-
land och USA hade sin ekono-
misk-politiska storhetsperiod frn
mitten p 80-talet fram till den glo-
bala recessionen 2007-08. Fr o m
2008 blev G20
1
vrldens nya eko-
nomisk-politiska nav med bl a BRICS-lnderna (Brasilien,
Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika) nu med formell sta-
tus att sitta med vid beslutsbordet.

BRICS-lndernas politiska stllning i olika globala fr-
gor har strkts. Dels fr att deras bidrag till den globala
tillvxten har underlttat vstvrldens terhmtning efter
den globala recessionen; dels fr att de framver kommer
att vara drivande fr den globala tillvxten nr mnga ln-
der behver banta skulder och hantera en ldrande befolk-
ning; dels fr att de sitter p gigantiska valutareserver.



Trots kat globalt politiskt inflytande vxer missnjet frn
bl a BRICS-lnderna mot de gamla ekonomierna. Miss-
njet kan kopplas till flera omrden:

Utvecklingsekonomiernas vxande betydelse fr vrlds-
ekonomin terspeglas fortfarande inte i tillrcklig utstrck-
ning i maktstrukturerna i bl a IMF och Vrldsbanken.


1
Lnderna som ingr i G20: Argentina, Australien, Brasilien, Frankrike,
Indien, Indonesien, Italien, Japan, Kanada, Kina, Mexiko, Ryssland,
Saudiarabien, Storbritannien, Sydafrika, Sydkorea, Turkiet, Tyskland,
USA samt EU.
USA fortstter t ex att frhala ndvndiga reformer av IMF
som ger utvecklingslnderna naturligt strre inflytande.
Vstvrlden har fr stort inflytande i enskilda utveck-
lingslnders ekonomiska politik och stller fr hga och
inte landanpassade motkrav fr att f erhlla globalt std.
Vstvrldens ekonomier/politiker har fortfarande inte
levererat en uthllig lsning p hur deras skuldstockar
och arbetslshet ska bringas ned till mer hllbara niver.
US-dollarns dominans som reservvaluta behver min-
ska mot bakgrund av oro fr strukturella svagheter i USA:s
ekonomi och kad politisk riskpremie efter budgetkriser.

BRICS: Ngra nyckeltal (Klla: IMF, CIA Factbook)
Andel av glo-
bal ekonomi
2014, %
Valuta-
reserv
2013
Mdr $
Befolk-
ning 2014
Miljoner
Brasilien 2.8 378 200
Ryssland 2.9 516 143
Indien 6.0 295 1 300
Kina 16.1 3 821 1 400
Sydafrika 0.7 48 54
Vrlden 100.0 11 686 7 100

BRICS-lnderna frsker nu skugga det ekonomisk-politi-
ska samarbetet inom G20, rimligen i syfte att strka BRICS
som trend- och agendasttare fr det framtida interna-
tionella ekonomisk-politiska samarbetet. Konkreta bevis
fr hur BRICS konsekvent flyttar fram sina positioner r:

Kommunikn: BRICS-samarbetet
har genom toppmtet i Brasilien
nu i juli gtt in i sin andra cykel
(sjtte ret) och varje land har dr-
med haft sin ordfrandeperiod.
Den kommunik som offentliggrs efter mtena kopie-
rar inte bara den struktur p innehllet som publiceras av
G20. Den beskriver ven BRICS roll i vrlden och tar tydlig
politisk stllning i pgende geopolitiska konflikter.

Utvecklingsbanken/krisfond: BRICS har nu formellt be-
slutat om att skapa dels en ny utvecklingsbank, dels en
ny krisfond. Iderna har funnits under en lngre tid. Ban-
ken och fonden ska ha ett kapital p 100 miljarder dollar
vardera. Varje land bidrar med en lika stor andel. Bankens
uppgift blir att mobilisera kapital till bl a infrastruktursats-
ningar i BRICS men ven i andra tillvxtekonomier. Bankens
huvudkontor kommer att placeras i Shanghai. Till sin hjlp
har banken ha ett rdgivande organ BTTC (BRICS Think





2
Veckans Tanke
Tank Council). Krisfondens uppgift r att bidra till att fr-
hindra att utvecklingslnder hamnar i kortsiktiga likvidi-
tetsproblem och den ska stimulera till ett kat BRICS-sam-
arbete och frstrka det globala finansiella skyddsntet.

Att f igng privata och offentliga investeringar gr i
dag som en starkt lysande rd trd genom ekonomisk-po-
litiska diskussioner, inte bara i BRICS utan ven i USA och
Europa. USA brottas med ett strukturellt infrastrukturun-
derskott samtidigt som de offentliga finanserna stter be-
grnsningar fr offensiva satsningar. Samma sak gller fle-
ra europeiska lnder. Investeringar behvs fr att motver-
ka fallande produktivitet bl a som en effekt av ldrande
befolkningar och tecken p avtagande innovationstakt.
G20 och dess ordfrandeland Australien har investeringar
som nyckeltema fr att kunna leverera en hgre och sta-
bil global ekonomisk tillvxt framver.

Stora som sm fretag utgr maskin-
rummet fr att skapa jobb, Australiens
premirminister Tony Abbot, 17 juli 2014

Fr utvecklingslnderna hjlper infrastrukturinvesteringar
till att lyfta tillvxten, minska fattigdomen och frmja
milj- och klimatarbetet. Vrldsbanken har uppskattat
det rliga behovet av infrastrukturinvesteringar i utveck-
lingsekonomierna till biljonbelopp (dollar) ett behov
som vxer i takt med att ekonomierna mognar. Faktum r
att dessa lnder varit en drivkraft inte bara fr global till-
vxt utan ocks globalt sparverskott, men dr kapitalet
mnga gnger istllet har gtt till USA och Europa. Men
kapitalet kan ven utgra en utmaning fr utvecklings-
ekonomierna om de skapar finansiella bubblor och/eller
ger investeringar som brister i ekonomisk logik. Mlstt-
ningen r d att kanalisera kapital till produktiva inves-
teringar som ger lngsiktigt hg avkastning.

BRICS-lnderna fortstter
mta betydande finansie-
ringsbegrnsningar fr att
lsa infrastrukturbehovet
BRICS-kommunikn, 16 juli 2014

Men det r en minst sagt brokig samling lnder som fr-
sker stadkomma en positiv ekonomisk, finansiell, social
och politisk utveckling inte bara fr egen del utan ocks
fr ytterligare tillvxtekonomier och resten av vrlden. Ki-
nas ekonomiska, finansiella och befolkningsmssiga
dominans r bedvande (se tabell) i jmfrelse med de
vriga fyra. Kina har trots detta visat p lga ambitioner
att ta det politiska ledarskapet. Utvecklingen det senaste
ret har rest frgor kring hur det gradvis ekonomiskt
svagare Ryssland ska hanteras av BRICS efter Ukrai-
nakrisen. Vrt att notera r att Ryssland tar ver ordf-
randeklubban efter Brasilien nsta BRICS-mte r pla-
nerat till ryska Ufa 9-10 juli 2015. Nr fotbolls-VM r lagt
till handlingarna fortstter Brasilien att visa tecken p
ekonomisk svaghet medan utsikterna fr Indien frbt-
trats p g a ett mer stabilt politiskt lge (ven om de struk-
turella utmaningarna r stora). Sydafrika r en liten och
udda aktr i dessa sammanhang.

Vad driver dessa lnder i att ha en gemensam agen-
da? Globalt samarbete r alltid lttare i lgen d de eko-
nomiska kurvorna pekar i positiv riktning. Det senaste ret
har samtliga BRICS-lnder uppvisat en smre ekonomisk
utveckling. Delvis r inbromsningen ett tecken p struk-
turella problem och att lnder gr in i en mer mogen till-
vxtfas. Reformer behvs men de r oftast inte populra
och stller krav p politisk styrka. Ju mer kraft som kanali-
seras till domestika frgor, desto strre pfrestningar blir
det fr det internationella samarbetet, t ex inom BRICS.

Kinas problem och utmaningar r stora, men utsikter-
na r goda att Peking lyckas identifiera problemen. Man
har ocks bde verktyg och resurser fr att kunna hantera
dem. Men det kommer att bli en skakig resa fr Kina vilket
vntas stta BRICS-samarbetet under stora prvningar
och pfrestningar de nrmaste ren.

P mindre n 15 r har BRICS-lnderna mer n frdubblat
sin andel av vrldsekonomin. Frskjutningar i vrldseko-
nomins tyngdpunkt har aldrig uppvisat ett snabbare fr-
lopp. Det fr sjlvklart institutionella, internationella och
politiska implikationer. Den positiva sidan av myntet r ett
kat msesidigt beroende mellan lnder. Det kar behovet
av ekonomisk-politisk samordning, t ex mellan USA och
resten av vrlden nu nr Fed ska inleda normaliserings-
processen fr sin penningpolitik. I dag ligger IMF:s och
Vrldsbankens huvudkontor i Washington, vilket historiskt
avspeglar USA:s ekonomiska och finansiella dominans.
Det r dags att brja memorera tv asiatiska stders
GPS-koordinater (Shanghai/Peking) fr att fnga upp
var vrldsekonomins nya epicentrum kan komma att
ligga inom en inte alltfr avlgsen framtid.

GPS-koordinater
Washington 38 53 42.4 N, 77 2 12 W
Shanghai 31 12 0 N, 121 30 0 W
Peking 39 54 50 N, 116 23 30 W

Robert Bergqvist, robert.bergqvist@seb.se, 070-445 1404
Twitter: @BergqvistRobert