Alliansens Valmanifest 2014

V
i

b
y
g
g
e
r

S
v
e
r
i
g
e

A
l
l
ia
n
s
e
n
s
v
a
l
m
a
n
if
e
s
t
2
0
14
-
2
0
18
V
i

b
y
g
g
e
r

S
v
e
r
i
g
e

Allian
sen
s valman
ifest 2014-2018
Innehll
Partiledarnas frord: Alliansens lfte till vljarna 6
Utgngspunkter fr Alliansens politik 9
Ansvar fr ekonomin 15
Jobbmlet ver 5 miljoner i arbete 2020 19
kad sammanhllning 43
Ett ppet Sverige 50
Utbildning bygger Sverige starkt 56
Kvalitet och tillgnglighet i en sjukvrd fr alla 68
Ett bra och tryggt land att ldras i 74
Ett tryggare samhlle 82
Vrldsledande fr milj och klimat 94
En politik fr hela Sverige 102
Ett samhlle i gemenskap 110
En stark rst i vrlden 116
Ett starkare frsvar 122
Tabellbilaga 124
6 7 Vi bygger Sverige Vi bygger Sverige
Partiledarnas frord:
Alliansens lfte till
vljarna
Alliansen har en gemensam vision fr Sverige. Vi vill ha ett
Sverige som hller ihop, som stter mnniskan i centrum. Ett
Sverige dr alla som vill och kan jobba har ett jobb att g till.
Dr den som har en id kan frverkliga den, vga starta f-
retag och se det vxa. Ett Sverige dr vi tillsammans skapar
skyddsnt som ger std om vi hamnar snett, om vi blir sjuka
eller om vi fr stunden eller inte lngre orkar av egen kraft.
Ett Sverige dr alla har samma frutsttningar att utveckla
sin frmga och dr alla kan knna sig trygga. Vrt samhlle
byggs av mnniskor i gemenskap i familjen, bland vnner,
klasskompisar och arbetskamrater och i civilsamhllet i stort.
Gemenskap och tillit skapar mening, delaktighet och fram-
tidstro. Allt detta behvs fr att vi ska ha en god vlfrd som
vi fnansierar tillsammans.
Vi r stolta ver vad vi har stadkommit. Men vi vill mer. Vi vill
fortstta bygga Sverige, med stora investeringar i infrastruk-
tur och bostder. Vi vill skapa frutsttningar fr jobb och
tillvxt i hela landet. Vi vill skapa ett fretagsklimat i vrlds-
klass och vi vill strka arbetskraften fr att fer mnniskor ska
kunna f ett jobb. Vrt ml r att ver fem miljoner mnniskor
ska ha ett jobb att g till r 2020.
Vi vill fortstta strka skolans kunskapsuppdrag. Alla fr-
ldrar ska knna sig trygga med att deras barn behandlas
vl, lr sig mycket och rustas infr vuxenlivet. Vi vill frbttra
kvaliteten och ka tillgngligheten i vrden. Vi vill gra Sveri-
ge tryggare, genom att minska brottsligheten och genom att
strka vrt frsvar. Vi vill att vra barn och ungdomar ska ha
en bra uppvxt. Vi vill att mnniskor ska kunna ldras tryggt
och att makten att sjlv bestmma ver sitt liv inte begrnsas
bara fr att man blir ldre. Vi vill fortstta kombinera en vx-
ande ekonomi med minskande klimatutslpp.
Alliansen har tagit ansvar fr Sverige i tta r. Vi har inves-
terat oss igenom en svr ekonomisk kris. Idag r det ver
300 000 fer mnniskor som har ett jobb att g till n 2006.
Mnniskor har ftt mer kvar av lnen. Det har inneburit str-
re mjlighet att st p egna ben och skapa ett gott liv t sig
sjlv och andra. Genom vra valfrihetsreformer har beslut
fyttats frn politiker till enskilda mnniskor. Vi har kat stdet
till dem med sm ekonomiska marginaler. Vi har frbttrat
fretagsklimatet och terinfrt kunskapslinjen i skolan. Aldrig
tidigare har vlfrden haft s stora resurser. Vi har gjort stora
investeringar i infrastruktur och forskning. Vi har byggt ut den
frnybara energin och minskat klimatutslppen. Vi har strkt
Sveriges frsvar och vi tar stort ansvar fr att ge mnniskor
p fykt en ny och ljusare framtid. Jmstlldheten har kat
genom att fer kvinnor arbetar mer och har ftt hgre ln.
Vi lever i en tid som prglas av oro och konfikter i vr om-
vrld. Allt fer mnniskor i Europas nrhet fyr undan krig,
frtryck och frfljelse. En del av dem vljer att komma till
vrt land med hopp om ett bttre liv. Alliansen str upp fr
ett vlkomnande samhlle som prglas av respekt, tolerans
och ppenhet. De mnniskor som kommer till Sverige blir en
del av vrt samhlle och bidrar i frlngningen till att gra
Sverige till ett bttre land genom jobb, fretagande, olika
erfarenheter och kulturell mngfald. Tillsammans bygger vi
Sveriges framtid.
Moderaterna, Folkpartiet liberalerna, Centerpartiet och Krist-
demokraterna sker gemensamt vljarnas frtroende fr
nsta mandatperiod. Vi har visat att vi kan ta ansvar. Vi vill
fortstta att bygga Sverige och gra vrt land nnu bttre. Vi
r tydliga med vad vi vill gra och vi hller vad vi lovar.
Fredrik Reinfeldt
Jan Bjrklund
Annie Lf
Gran Hgglund
Utgngspunkter fr
Alliansens politik
Alliansen stter mnniskan i centrum. Vr politik syftar till att
bygga ett samhlle som tar tillvara varje mnniskas frmga.
Dr alla fr frutsttningar att vxa och skapa, och dr vi ge-
mensamt skapar trygghet och sammanhllning. Alla behvs
i bygget av ett nnu bttre Sverige.
***
En politik som stter mnniskan i centrum mste fokusera p
jobben. Genom arbete fr mnniskor mjlighet att frverkli-
ga sina drmmar och n sina ml. Ett jobb ger trygghet och
makt ver vardagen, men ocks gemenskap och en knsla
av att vara behvd. Utan fer som jobbar kan vi inte heller
skra vr gemensamma vlfrd.
Sedan 2006 har 300 000 fer mnniskor ftt ett jobb att g till.
Samtidigt har nrmare 200 000 mnniskor lmnat utanfr-
skapet under Alliansregeringens tid. Vi vill att nnu fer ska f
vara en del av den samhrighet som ett jobb ger.
Alliansen har satt upp ett jobbml. Vi vill att ver fem miljoner
mnniskor ska ha ett jobb att g till r 2020. Med en ambitis
politik fr fretagande och innovationer kan jobben bli fer
och komma fer till del. Jobb skapas av fretag som startar,
vxer och anstller. Det skapar ocks grunden fr fer jobb i
offentlig sektor.
Vi tar ansvar fr att det r ordning och reda i ekonomin. Det
r en frutsttning fr all vr politik, och fr att Sverige ska
fortstta st starkt. Det fnns lnder i vr nrhet som nu br
de tunga konsekvenserna av en politik som har lovat allt till
alla. Sverige r ett ppet och handelsberoende land. Det
betyder att ocks vi knt av den utdragna lgkonjunkturen i
vrlden, men vi har inte drabbats i samma utstrckning som
mnga andra. Tack vare att vi hade sparat i ladorna och gick
in i krisen med verskott i ekonomin har vi kunnat investera
i jobben under krisren. Det har gjort att jobben har blivit fer
samtidigt som vi har kunnat ka resurserna till sjukvrden,
skolan och annat som r vrt gemensamma.
Stora utmaningar ligger framfr oss infr nsta mandatperi-
od. Vi ser att lgkonjunkturen hller i sig runt om i vrlden.
Sverige har begrnsad draghjlp frn omvrlden. Mnga
lnders stora skulder kar srbarheten vid nedgngar i eko-
nomin eller en ny kris. Konfikterna i Ukraina och Mellans-
tern orsakar svra lidanden fr befolkningen i de lnderna,
men riskerar ocks att ytterligare frsvaga den internationel-
la ekonomin.
Sverige r och ska vara ett ppet land som tar stort huma-
nitrt ansvar. Mnga mnniskor sker skydd hos oss frn
krig och frfljelser. Det berikar vrt land bde kulturellt och
ekonomiskt.
I denna omvrldsmilj fr Alliansen Sverige framt. Vi kom-
mer att fortstta strka vra ekonomiska skyddsvallar och
arbeta fr att n vrt jobbml. Vi rustar oss fr att mta ett
skrpt skerhetspolitiskt lge. Vi vill gra viktiga investering-
ar i bland annat mer kunskap i skolan och bttre och utbyggd
infrastruktur fr att fortstta knyta ihop vrt land. D krvs en
ansvarsfull politik.
Alliansen str fr ordning och reda och fr fortsatt stabila of-
fentliga fnanser. Det r grunden fr vr jobbpolitik. Om det
skulle skapas oro fr att statens fnanser inte r i ordning
fnns det risk att fretag inte vgar investera och anstlla.
D stiger rntorna och jobben blir frre. Och det r jobben
som r grunden fr hela vr vlfrd. Drfr mste vi vrna
verskottsmlet, liksom det fnanspolitiska ramverket i v-
rigt. Under kommande mandatperiod mste alla reformer
fnansieras krona fr krona. Det kommer dessutom att kr-
vas budgetfrstrkningar, genom bde skattehjningar och
utgiftsminskningar men vi kommer inte att hja skatterna
p arbete och fretagande, och vi kommer inte heller att gra
besparingar i vlfrden.
Jobben blir fer nr fer mnniskor vill arbeta, nr fer fre-
tag startar och vxer och nr arbetsgivare vgar anstlla.
Utan ider, innovationer och entreprenrer stannar Sverige.
Med goda villkor fr fretagande och entreprenrskap kan
fer mnniskor f ett jobb att g till. Alliansen har gjort det
mer lnsamt att driva fretag. Vi har minskat krnglet fr f-
retagare och entreprenrer. Under nsta mandatperiod vill
vi fortstta att strka villkoren fr entreprenrskap, forskning
och utveckling s att jobben fortstter bli fer och vr starka
reallneutveckling kan fortstta.
Drivkrafter fr jobb och goda villkor fr fretagande kan aldrig
ersttas av arbetsmarknadspolitik, platser och program. Alli-
ansen har satt upp ett jobbml. ver fem miljoner mnniskor
ska ha ett jobb att g till r 2020. Nr vi antog jobbmlet kon-
staterade vi att mlet ska ns genom att jobben blir 350 000
fer. Vrt ml gr bara att n genom att jobben blir fer inte
genom fer frtidspensioneringar och kat utanfrskap. Fler
jobb r grunden fr att vr ekonomi kan fortstta vxa och
fr att vi kan fortstta ha hg kvalitet i vlfrden. Fler jobb fr
bde kvinnor och mn r ocks grunden fr ett mer jmstllt
Sverige. Utan fer jobb kan vi inte fortstta investera i skolan
och infrastrukturen. Fr att Sverige ska st starkt krvs en
fortsatt Allianspolitik. Vi vill hlla kvar Sverige p arbetslinjen.
Alliansen vill rivstarta Sverigebygget. Det r vra samlade
frslag fr att knyta ihop Sverige och gra det mjligt fr
mnniskor och fretag att bo och verka i hela landet. Stora
satsningar p ny stambana fr hghastighetstg, reformer
fer handelshinder och strka fretagens exportmjligheter.
Vi vill ocks fortstta vara ppna fr att mnniskor genom
arbetskraftsinvandring kommer till Sverige och jobbar. Det
tillfr kompetens till vrt land och det gr det enklare fr f-
retag att rekrytera. Vi str emot de krafter som fresprkar
protektionism och minskad ppenhet.
***
Nr fer jobbar blir det mer resurser till vlfrden. Vi har aldrig
satsat mer p vlfrden n vad vi gr i dag. Med Alliansen har
fer mnniskor ftt mer makt ver sin vardag. Vi har kortat k-
erna i sjukvrden, strkt valfriheten och infrt en lagstadgad
vrdegrund i ldreomsorgen. Under nsta mandatperiod vill
vi fortstta att skra att mnniskor ver hela landet mter en
trygg hlso- och sjukvrd som hller bra kvalitet. Vi vill strka
frutsttningarna fr mnniskor att leva ett rikt liv ocks p
ldre dagar. Kvinnor och mn ska ha samma frutsttningar
och makt att forma samhllet och sina egna liv. Alla barn ska
ha trygga uppvxtvillkor. Vi ska ha goda frutsttningar fr
familjers frihet och ekonomiska trygghet.
Sverige ska vara ett land som hller ihop. Hela Sverige ska
vxa och mnniskor ska kunna leva och jobba i hela vrt
land. Vi vill fortstta frbttra miljn, anvnda vra naturre-
surser p ett lngsiktigt hllbart stt, skapa frutsttningar
fr hllbara transporter och fortstta kombinera en vxande
ekonomi med minskande utslpp. De mnniskor som kom-
mer hit frn andra lnder ska snabbt kunna hitta sin plats
i vrt samhlle, genom arbete och sprk. Vi vill lyfta utan-
frskapsomrden och skerstlla att ven nya svenskar har
frutsttningar att vxa av egen kraft. Vi motarbetar frdo-
mar och hat. Alla mnniskor ska kunna knna sig delaktiga
i vrt samhlle, oavsett religion, etnicitet, sexuell lggning
eller kn.
I ett Sverige som hller ihop r mnniskors ideella insatser
viktiga. Vi vill ge goda frutsttningar fr frivilliga gemenska-
fr mindre byggkrngel, utbyggd kollektivtrafk och frbttrad
infrastruktur i hela Sverige gr s att vrt land kan fortstta
vxa. Tack vare Alliansregeringens redan genomfrda refor-
mer har bostadsbyggandet tagit fart. Sverigebygget frstr-
ker bostadsbyggandet och skapar frutsttningar fr ytter-
ligare 50 000 bostder till 2020 och lgger grund fr uppt
20 000 nya byggjobb varje r. Drmed berknas 300 000
nya bostder byggas till 2020. Nr det blir lttare att pendla
eller fytta till ett nytt jobb kommer ocks arbetsmarknaden
att fungera bttre.
En bra utbildning, med fokus p mer kunskap och lrande,
ger vra barn en bra start i livet och hjlper till att utjmna
livschanser. Alliansen vill ytterligare strka skolan. Vi vill ha
mer ordning och reda, tidigare och tydligare uppfljning och
mer std till de barn och ungdomar som inte nr mlen s
att de fr en bttre chans att komma ikapp. Alla elever ska
f mer undervisningstid med sina lrare. S fr varje barn
bra frutsttningar att g ut i vuxenlivet. Vi fokuserar srskilt
p de barn och ungdomar som kommit till Sverige frn an-
dra lnder och som snabbt behver lra sig svenska. Det r
viktigt att utbildningssystemet r anpassat till de behov som
fnns p arbetsmarknaden, genom bde lrlingssystem, yr-
kesutbildningar och en hgre utbildning av bra kvalitet.
Alliansens jobbml krver att vi fortstter strka arbetskraf-
ten och fortstter hjlpa dem som str lngt frn arbetsmark-
naden att f ett jobb. Vi har sett till att de mnniskor som
tidigare gmdes undan i utanfrskap nu fr hjlp och std
fr att komma tillbaka. Det arbetet mste fortstta. Fler som
idag str lngt frn arbetsmarknaden ska f jobb, genom ut-
bildningsinsatser, subventionerade anstllningar och andra
aktiva std.
Om jobben ska fortstta bli fer mste vi fortstta vara pp-
na gentemot vr omvrld. Sveriges export motsvarar nstan
hlften av vr BNP. Alliansen vill underltta fr handel, riva
per att genom engagemang och ansvarstagande bidra till
samhllsutvecklingen och vlfrden.
Mnniskor i Sverige ska kunna knna sig trygga. Samhllet
ska reagera mot vld och krnkningar. De som begr brott
ska straffas och brottsoffer ska f hjlp och std. Alliansen
vill skrpa straffen fr att markera allvaret i att skada andra
mnniskor eller annans egendom. Vi vill ocks strka det
brottsfrebyggande arbetet bland unga i riskzonen och fr
dem som riskerar att terfalla i brott. Polisen ska ha rtt fr-
utsttningar att arbeta med att skapa trygghet och bekmpa
brott.
I en orolig omvrld vill vi ocks satsa p frsvaret. Trskeln
fr att angripa Sverige ska vara hg och inget land ska tveka
om vr frmga. Alliansen vill drfr strka frsvaret under
nsta mandatperiod.
Alliansen vill att Sverige ska ta ansvar i vrlden och bidra till
att vnda frtryck till frihet och fattigdom till framsteg.
***
Sverige str infr ett viktigt vgval. Valet den 14 september
r en folkomrstning om jobben. Alliansen str fr en tydlig
arbetslinje som utgr frn mnniskan. Som ger tillvxt, sam-
manhllning och resurser till vr gemensamma vlfrd. Vi vill
ha mer kunskap i skolan och ett Sverigebygge som ger jobb,
hllbara framtidsinvesteringar och fer bostder. Alliansen
str fr hg kvalitet och en trygg fnansiering av den gemen-
samma vlfrd som vi alla behver i olika faser av livet. Vr
politik bygger broar till egen frsrjning och ger mnniskor
frihet att vxa av egen kraft och i gemenskap med andra.
Ansvar fr ekonomin
Sveriges ekonomi har utvecklats positivt under mandatperio-
den, trots att de senaste sex ren prglats av den vrsta in-
ternationella lgkonjunkturen sedan 1930-talet. Sverige har
haft tillvxt, sysselsttningen har fortsatt att ka och vi r det
enda land i EU dr statsskulden har minskat under krisen.
Den positiva utvecklingen beror p att Alliansregeringen har
frt en politik som konsekvent har varit inriktad p att skapa
jobb och p att ta lngsiktigt ansvar fr statens fnanser.
Ansvar fr statens fnanser r en frutsttning fr att vi sjl-
va ska kunna styra vr framtid. I verskuldsatta lnder ver-
skuggar behovet av statsfnansiell sanering allt annat. D
drabbas jobben och vlfrden. Tack vare vra starka statsf-
nanser har Alliansregeringen, till skillnad frn de festa andra
lnder i vr omvrld, kunnat motverka krisens effekter. Vi har
kunnat satsa p jobben genom snkta skatter p arbete och
fretagande, genom satsningar p infrastruktur och forsk-
ning och genom mer pengar till vlfrden. Den stimulanspoli-
tik som Alliansregeringen har bedrivit, tillsammans med vra
reformer fr att frmja jobb, utbildning och fretagande har
varit avgrande fr den goda utvecklingen p arbetsmarkna-
den. I mnga lnder i EU har jobben blivit frre. I Sverige har
mer n 300 000 nya jobb skapats.
Att sl vakt om, och vid behov strka, det fnanspolitiska
ramverket och att vidta tgrder fr kad ekonomisk stabili-
tet skapar frutsttningar fr att st emot kriser och fr att ge
lngsiktig trovrdighet fr den ekonomiska politiken. Under
den gngna mandatperioden har fera tgrder vidtagits dels
fr att strka det fnanspolitiska ramverket, dels fr att mot-
verka att den fnansiella sektorn blir en klla till ekonomisk
instabilitet.
Alliansen str fr ordning och reda i ekonomin och fr fort-
satt stabila offentliga fnanser. Det krvs ansvarstagande de
kommande ren fr att fortsatt skra Sveriges starka posi-
tion. Det r ndvndigt att fnansiera reformer krona fr kro-
na. Under den kommande mandatperioden r bedmningen
att det inte fnns ett utrymme att snka skatterna. Alliansen
utstller drfr inga vallften om ofnansierade skattesnk-
ningar.
Fr att trygga goda skyddsvallar och mjligheten att vrna
jobb och vlfrd nr nsta kris kommer br verskottet i of-
fentliga fnanser n 1 procent av BNP nr resursutnyttjandet
r i balans, vilket bedms vara r 2018. Den nu liggande
prognosen visar att det kommer att krvas budgetfrstrk-
ningar p sammanlagt cirka 25 miljarder kronor under nsta
mandatperiod. Utformningen av fnanspolitiken br ta hn-
syn till att resursutnyttjandet de nrmaste ren r fortsatt
lgt. Fr att vrna jobb och tillvxt br fnanspolitiken drfr
inte fras i en riktning som hller tillbaka terhmtningen i
ekonomin 2014-2016. Budgetfrstrkningar br genomfras
2017 och 2018 nr ekonomin bedms normaliseras.
Om en ny allvarlig strning drabbar svensk ekonomi och
ekonomin hamnar lngre frn balans br de budgetfrstr-
kande tgrderna frskjutas lngre fram i tiden. Omvnt kan
budgetfrstrkningarna behva tidigarelggas om terhmt-
ningen sker snabbare.
Alliansen r verens om att budgetfrstrkningarna till ver-
vgande del kommer att ske genom intktskningar, men
det kommer ocks vara ndvndigt att begrnsa utgiftsk-
ningarna framver. En viktig utgngspunkt r att budgetfr-
strkningarna inte ska pverka vlfrdens krnverksamhe-
ter. Inom sjukvrd, utbildning och omsorg br det i stllet ske
fullt fnansierade reformer fr att frbttra kvaliteten. Det r
ocks centralt att budgetfrstrkningarna inte sker genom
kad beskattning som slr mot sysselsttningen och fre-
tagsklimatet.
P inkomstsidan br en rad tgrder vidtas. Skatteuttaget
frn den fnansiella sektorn br ka. Idag r den fnansiella
sektorn undantagen frn mervrdesskatt i EU-lnderna, vil-
ket bidrar till att beskattningen r lgre n fr andra delar av
nringslivet. En utgngspunkt br vara att, p samma stt
som i Danmark, utjmna skatteuttaget genom en viss hj-
ning av de sociala avgifterna inom den fnansiella sektorn.
Det r viktigt att upprtthlla skattesystemets legitimitet. Idag
beskattas den kommersiella fastighetssektorn mindre n an-
dra delar av nringslivet. Skatteplanering genom paketering
av fastigheter kan motverkas. En utredning tillstts. Fr att
ytterligare motverka fusk br ven niverna i skatte- och tull-
tillggen hjas.
Omstllningen av transportsektorn r en viktig del av mil-
jpolitiken. Miljstyrningen br frstrkas genom en hj-
ning av beskattningen fr personbilar och fordon som
har srskilt stora utslpp av vxthusgaser. Ytterliga-
re miljskatter, ssom kemikalieskatt och skatt p fu-
orerande vxthusgaser, br infras. Kvveoxidavgif-
ten br ocks gras om till en skatt. Dessutom avser
Alliansen hja skatten p alkohol och tobak i syfte att strka
folkhlsan.
Det r viktigt att fra en ansvarsfull politik som begrnsar
utgiftskningarna framver. Sysselsttningen kar fr nrva-
rande starkt och Finansdepartementets prognoser visar p
en frbttring av arbetsmarknadslget. Drmed r det natur-
ligt att anpassa omfattningen av arbetsmarknadstgrderna
lngre fram.
Det br vidtas tgrder som lngsiktigt minskar ohlsa och
sjukfrnvaro. Det kan till exempel handla om tgrder fr att
motverka kvinnors ohlsa och strka stdet i arbetet mot
psykisk ohlsa.
Det r ocks centralt att upprtthlla god kostnadskontroll
i olika ersttningssystem genom att motverka frekomsten
av fusk och verutnyttjande. Den statliga frvaltningen br
effektiviseras. Det br ocks framgent ske en begrnsning
av de rliga anslagskningarna i pris- och lneomrknings-
systemet. Fr att inte motverka den frstrkning som nu sker
av frsvaret br detta omrde undantas. Kostnaderna kan
ocks minskas genom att myndigheternas lokalkostnader
och lokalisering prvas hrdare.
Jobbmlet ver 5
miljoner i arbete 2020
Sverige byggs starkt genom fer i arbete. Vrt ml r att alla
som vill och kan arbeta ska ha ett jobb att g till. Att ha ett
arbete och en inkomst ger mnniskor makt ver sina liv, lik-
som en knsla av gemenskap och av att vara behvd. Nr vi
r mnga som jobbar hjlps vi t att skapa mer resurser till
det som r gemensamt. Vi skapar frutsttningar fr ett mer
jmlikt och jmstllt samhlle och strker sammanhllningen
i vrt land. Arbetsmarknaden ska rymma ven dem som idag
str lngt ifrn att f ett jobb. Jobben och kampen mot utan-
frskapet r fortsatt grunden fr Alliansens politik.
Nr Alliansregeringen tilltrdde var utanfrskapet rekordstort.
Varje dag frtidspensionerades 140 personer. Det vxande
utanfrskapet bidrog till att inkomstskillnaderna kade kraf-
tigt fram till 2006. Alliansen har terupprttat arbetslinjen.
Grundstenarna i Alliansens politik fr fer jobb och mot ut-
anfrskapet har varit jobbskatteavdraget som gjort det mer
lnsamt att arbeta, en tydlig politik fr kat fretagande och
lgre anstllningskostnader, reformerna av arbetslshets-
frskringen och sjukfrskringen och en aktiv arbetsmark-
nadspolitik. Dessutom har vi, tack vare vra starka statsf-
nanser, kunnat satsa p bland annat infrastruktur, forskning
och utbildning och p att hlla uppe hushllens konsumtion
genom lgkonjunkturen. Vi investerar ocks mer i skolan,
sjukvrden och omsorgen n ngonsin tidigare. Den kom-
munfnansierade sysselsttningen vntas ka med drygt
30 000 personer mellan 2006 och 2014. Sysselsttningsut-
vecklingen i vlfrden fr ren framver bedms bli stark.
Jobbmlet kommer att vgleda Alliansens reformpolitik infr
kommande mandatperiod och fram till 2020.
VRNA ARBETSLINJEN OCH
DRIVKRAFTER FR JOBB
Nr det lnar sig att arbeta blir jobben fer och tillvxtfrut-
sttningarna bttre. Det r viktigt att de budgetfrstrkning-
ar som genomfrs inte sker genom kad beskattning som
slr mot sysselsttning och fretagsklimat. Att skatte- och
bidragssystemen ger drivkrafter fr att komma i jobb r av-
grande fr att pressa tillbaka utanfrskapet och n full sys-
selsttning.
Den viktigaste tgrden fr fer jobb r jobbskatteavdraget.
Mnga lnder anvnder varianter av jobbskatteavdrag och
effekterna r vldokumenterade i forskning. De steg som
tagits i jobbskatteavdraget berknas ge 120 000 fer jobb.
Jobbskatteavdraget har ocks varit ett viktigt verktyg fr att
sttta ekonomin under krisen.
Jobbskatteavdrag ger mest fr dem med sm och vanliga
inkomster. Hr har drivkrafterna att arbeta ocks strst bety-
delse fr sysselsttningen. En vanlig LO-familj har ftt 4 000
kronor mer i mnaden tack vare jobbskatteavdraget. Jobb-
skatteavdraget fortstter att sttta jobbtillvxten under ren
framver.
Vi kommer inte att frsmra jobbskatteavdraget.
Vr politik har varit framgngsrik. Jmfrt med 2006 har mer
n 300 000 fer personer ett jobb att g till. Utanfrskapet har
minskat med nrmare 200 000 personer sedan 2006. Ande-
len ungdomar som varken jobbar eller studerar, liksom anta-
let sjukskrivna och frtidspensionerade har minskat. Syssel-
sttningen bland utrikes fdda och bland kvinnor har kat. Vi
har idag hgst sysselsttningsgrad och hgst arbetskrafts-
deltagande i hela EU.
Utmaningarna p svensk arbetsmarknad r dock alltjmt
stora. Arbetet fr fer jobb och full sysselsttning behver
drfr fortstta med ofrminskad kraft. Jobben r Sveriges
viktigaste framtidsfrga.
Alliansens ml r att ver fem miljoner mnniskor ska ha
ett arbete r 2020. .Nr vi antog jobbmlet konstaterade vi
att mlet ska ns genom att sysselsttningen kar med 350
000 personer fram till 2020. Med 350 000 fer sysselsatta
2020 uppskattas sysselsttningsgraden fr personer mellan
20 och 64 r till 82 procent 2020. Alliansens jobbml r am-
bitist. Fr att mlet ska ns mste den jobbskapande politik
som bedrivits sedan 2006 ligga fast och en frutsttning r
att ingen ny allvarlig strning drabbar den svenska ekono-
min.
En tydlig arbetslinje med drivkrafter att arbeta r grunden fr
en hg och hllbar sysselsttning. Vi ska fra en fortsatt an-
svarsfull politik och en bred kombination av reformer. Villko-
ren fr entreprenrskap och fretagande behver frbttras
fr att jobben ska bli fer eftersom det r i fretagen sr-
skilt de sm och medelstora fretagen som de nya jobben
skapas. Platser i olika sysselsttningstgrder, r viktiga
komplement, men kan inte utgra krnan i en politik fr fer
jobb. Dremot krvs ytterligare insatser och snkta trsklar
in p arbetsmarknaden fr personer som idag str lngt frn
arbetsmarknaden, ssom unga, utrikes fdda och personer
med funktionsnedsttning.
SVERIGEBYGGET FR JOBB OCH
TILLVXT, INFRASTRUKTUR OCH
BOSTDER
Sverige knyts samman av vgar och jrnvgar. Fungeran-
de kommunikationer r viktiga fr jobb och hllbar tillvxt
i hela landet. Alliansen vill gra historiska och lngsiktiga
satsningar p jrnvg och vg, p utbyggd kollektivtrafk och
minskat byggkrngel inom ramen fr Sverigebygget. Genom
Sverigebygget tar vi ett samlat grepp kring infrastruktur och
bostadsbyggande och knyter ihop vrt land. Sverigebygget
bidrar till att det byggs 300 000 nya bostder fram till och
med r 2020.
Alliansregeringen har frdubblat anslagen till drift och under-
hll av jrnvgen sedan 2006. Under ren 2014-2025 satsar
vi totalt 522 miljarder kronor p infrastruktur. Det mjliggr
underhll och stora investeringar i befntlig infrastruktur, lik-
som nysatsningar fr att frbttra mjligheterna fr svl ar-
betspendling som godstransporter. Vi genomfr viktiga fr-
bttringar fr bland annat gruvnringen och andra nringar
som r beroende av transporter. Anslaget till enskilda vgar
har hjts vsentligt. Genom hela Sverige pgr nu ocks
vg- och jrnvgsprojekt fr att frbttra framkomligheten
och transportmjligheterna. Effektivare transporter innebr
ocks minskad miljpverkan och minskade klimatutslpp.
Nya stambanor innebr en historisk satsning p hllbart re-
sande som kraftigt kar jrnvgskapaciteten och r till nytta
fr hela Sverige. Satsningen kommer att frmja ett kat tg-
resande och kan drigenom bidra till mindre koldioxidutslpp
frn trafken. Det befntliga jrnvgssystemet kan i hgre ut-
strckning anvndas fr gods och regional pendeltgstrafk.
Fler kan f jobb nr det blir enklare att fytta och att pendla.
Restiderna mellan Stockholm-Malm och Stockholm-Gte-
borg kommer att frkortas avsevrt. Sammantaget skapas
ett mer robust jrnvgsnt. En frhandlingsperson har till-
satts fr att skapa frutsttningar fr fer bostder och jrn-
vgs- och vgsatsningar i storstadsregionerna och andra
berrda regioner genom verenskommelser mellan staten,
kommuner och regioner.
Vi vill bygga nya stambanor fr hghastighetstg
p strckorna mellan Stockholm-Gteborg och Stock-
holm-Malm.
Vi vill prva frutsttningarna fr att bygga ytterligare
en fast frbindelse mellan Sverige och Danmark.
Vi vill prva frutsttningarna fr att bygga ut jrnv-
gen i norra Sverige med ett betydande inslag av med-
fnansiering frn nringsliv, kommuner och regioner.
Vi vill satsa p kollektivtrafk och annan infrastruktur
i Stockholm, Gteborg och Skne fr att f fart p bo-
stadsbyggandet. Vi vill flja upp Stockholmsverens-
kommelsen om utbyggd tunnelbana och fer bostder
genom att frhandla om ytterligare tunnelbanelinjer
och annan sprbunden trafk. Frbifart Stockholm ska
byggas. Vi vill ocks prva frutsttningarna fr en f-
nansieringslsning av en stlig frbindelse som knyter
samman trafkledsfrbindelsen kring Stockholm och
som inte inkrktar p nationalstadsparken.
Fretag ska kunna verka i hela Sverige. De ska kunna hitta
rtt kompetens och transportera sina varor och produkter.
Bromma fygplats trafkerar ngelholm/Helsingborg, Deger-
fors, Gteborg, Halmstad, Kalmar, Kristianstad, Malm, st-
ersund, Ronneby, Sundsvall, Trollhttan, Ume, Vxj och
Visby. Skattesystemet mste utformas p ett stt som inte
slr srskilt hrt mot glesbygden.
Vi kommer inte att infra en kilometerskatt, vilken
srskilt skulle drabba fretag p landsbygden.
Vi vill tillta en hgre vikt p lastbilar fr att p s vis
frbttra mjligheterna fr skogs- och gruvindustri att
transportera sina varor.
Vi kommer inte att lgga ner Bromma fygplats.
Fr att minska bostadsbristen mste bostadsbyggandet ka.
Det mste g snabbare att stta spaden i marken och till-
gngen p mark dr det gr att bygga mste ka. Alliansre-
geringen har genomfrt en rad tgrder fr att frenkla de
regler som lagt hinder i vgen fr byggande. Bland annat har
kommunernas mjlighet att stlla krav i detaljplanerna be-
grnsats. Tack vare dessa tgrder ser vi nu att bostadsbyg-
gandet kar och under det kommande ret kommer 40 000
nya bostder att pbrjas. Med ett byggande i den takten fr
vi 250 000 nya bostder till 2020. Men det rcker inte. Drfr
tog Alliansregeringen initiativ till Stockholmsfrhandlingen,
som resulterade i avtal om utbyggd tunnelbana och 78 000
nya bostder fram till 2030
Alliansen vill fortstta arbetet med att undanrja hinder, bland
annat genom ytterligare regelfrenklingar och kortare hand-
lggningstider. P s stt, och genom att koordinera inves-
teringar i infrastruktur och bostder, mjliggr satsningarna
inom Sverigebygget att det byggs ytterligare minst 150 000
nya bostder runtom i landet till r 2035.
Sverigebygget och Stockholmsfrhandlingen fr positiva ef-
fekter p bostadsbyggandet redan p ngra rs sikt, vilket
bedms leda till 50 000 nya bostder fram till 2020. Sverige-
bygget skapar allts frutsttningar fr 300 000 nya bostder
fram till 2020.
Vra framtidsinvesteringar strcker sig nda fram till 2035
och bidrar till mlet om ver 5 miljoner jobb till 2020. Vi utre-
der frutsttningarna fr att skapa en regional planeringsniv
fr bostadsbyggande fr att frhindra att kommuner bortser
frn regionala behov i sin planering. Kommunerna br ocks
bidra till att snka byggkostnaderna, t.ex. genom snkt par-
keringsnorm.
Alliansregeringen ndrade strandskyddsreglerna 2009 och
2010. Syftet var att frmja utvecklingen i landsbygdsomr-
den med god tillgng till strnder, men ocks att ka det lo-
kala och regionala infytandet. Reglerna har dock inte ftt
det genomslag som det var tnkt. Drfr har Alliansreger-
ingen tagit fram ny lagstiftning som ger mjlighet att upph-
va strandskyddet vid sm sjar och vattendrag. Vi vill nu g
lngre fr att frbttra frutsttningarna fr byggande och
boende i strandnra lgen.
Vi vill utreda tgrder i syfte att korta processen till
byggstart med upp till ett r.
Vi vill infra nya och kortade tidsgrnser fr kommu-
nernas och lnsstyrelsernas handlggning.
Vi vill ka tillgngen p byggklar mark genom mer
fexibla bullerregler.
Vi vill snka byggkostnaderna genom bttre utnytt-
jande av stordriftsfrdelar.
Vi vill snabba p byggprocessen, genom frndrade
mjligheter att verklaga byggbeslut, en privat initia-
tivrtt, mjlighet till jmfrelser mellan kommuner och
minskat obligatoriskt krav p detaljplan. Vi vill ven att
fer detaljplaner ska kunna antas av byggnadsnmn-
den eller kommunstyrelsen. Vi vill drtill se tidsbegrn-
mer s kommer studentlgenheter att ha strre mjligheter
till avsteg frn bullerreglerna. Det har ocks blivit enklare och
mer lnsamt att hyra ut i andra hand eller att hyra ut ett rum
i den egna bostaden. Men fortfarande r det alltfr svrt att
hitta ett studentboende. Ingen student ska behva avst frn
sin studieplats p grund av bostadsbrist. Alliansen har drfr
satt ett ml om 20 000 nya studentbostder till 2020. Bo-
stadsbristen fr studenter r som strst i Stockholm. Vi vill att
arbetet med att bygga en ny tunnelbanestation i campusom-
rdet mellan Kungliga Tekniska Hgskolan och Stockholms
Universitet inleds under mandatperioden.
Vi vill utse en studentbostadsfrhandlare fr att mj-
liggra att ett stort antal studentbostder byggs snabbt.
Vi vill utreda ytterligare anpassningar av tillgnglig-
hetskrav och prva andra lttnader i byggregler fr stu-
dentbostder.
Vi vill, utver de frenklingar som redan genomfrs,
utreda en egen boendeform fr unga med begrnsad
hyrestid dr syftet r att ka utbudet av lgenheter som
r verkomliga fr unga. P samma stt som i student-
bostder ska i dessa lgenheter strre avsteg frn bul-
lerreglerna kunna gras. Ytterligare regelfrenklingar i
syfte att kunna bygga mindre och mer fexibla lgenhe-
ter utreds ocks.
Vi vill att Akademiska hus ska bidra till fer studentbo-
stder genom att det tydliggrs att bolagets inriktning
omfattar byggande och frvaltande av studentbost-
der.
Vi vill ge lrostena en permanent mjlighet att fr-
medla bostder.
sade detaljplanebestmmelser om husens utseende-
mssiga utformning.
Vi vill bygglovsbefria fer tgrder i syfte att underlt-
ta fr den enskilde fastighetsgaren.
Vi vill att anskningsavgiften fr bygglov ska reduce-
ras om kommunerna inte hller tidsgrnsen fr hand-
lggningen.
Vi vill att behovet av fer bostder ska vara en viktig
prioritering vid utformningen av reglerna fr riksintres-
sen.
Vi vill gra frndringar i kulturmiljkraven och reg-
lerna fr arkeologiska underskningar fr att underltta
fr byggande.
Vi vill att bostadsbyggande, vid sidan av miljnytta,
ska vara styrande vid prioritering av omrden fr sane-
ring av mark.
Vi vill att strandskyddet grs mer ndamlsenligt i
hela landet i syfte att frbttra frutsttningarna fr
byggande och boende i strandlgen, samt fr jordbruk-
snringarna och fr annan nringsverksamhet. Exem-
pelvis br frutsttningarna fr att utka dispensmj-
ligheterna vid landsbygdsutveckling i strandnra
lgen ses ver. I de mest exploaterade omrdena
br strandskyddet vara fortsatt starkt.
Bristen p studentbostder kan i vissa fall gra att studenter
tvingas tacka nej till en utbildningsplats. Alliansregeringen
genomfr nu omfattande frenklingar fr studentlgenheter
och mindre lgenheter upp till 35 kvm. Det kommer gra det
enklare och billigare att bygga mindre lgenheter. Utver
dessa frenklingsregler som gller lika fr dessa boendefor-
ETT FRETAGSKLIMAT I VRLDSKLASS
Jobb skapas av fretag som vxer och anstller. Fler jobb i
vxande fretag betyder kade skatteintkter, vilket i sin tur
fnansierar vr gemensamma vlfrd.
Det r genom ppenhet och handel vi bygger vrt vlstnd.
Samtidigt utmanas fretag och jobb i Sverige stndigt av en-
treprenrer och innovationer frn hela vrlden. Fr att kunna
konkurrera p den globala marknaden behver vi frbttra
villkoren fr fretagsamhet och entreprenrskap. En ambiti-
s politik fr fretagande, entreprenrskap och innovationer
r en frutsttning fr att n jobbmlet.
Sedan Alliansregeringen tilltrdde har bolagsskatten och so-
cialavgifterna snkts och de ekonomiska drivkrafterna fr att
driva fretag har frbttrats. Regelbrdan har minskat med 7
miljarder kronor, bland annat genom avskaffad revisionsplikt
och frenklade redovisningsregler. Det har blivit mjligt att
driva fretag inom fer omrden, inte minst inom branscher
som domineras av kvinnor. Det fnns idag 200 000 fer fre-
tag n nr Alliansregeringen tilltrdde.
Sverige rankas hgt i internationella jmfrelser nr det gl-
ler fretagsklimatet, men vi kan fortfarande bli bttre. Bland
annat r skatterna p fretagande hgre n i mnga andra
jmfrbara lnder. Mnga fretag upplever att regelverken
fortsatt r krngliga och att mycket tid gr t till administra-
tion. Det kan vara svl ett konkurrenskraftsproblem som en
trskel fr fretag att starta eller vxa.
Det r angelget att skapa lngsiktiga frutsttningar fr
ett mer innovativt och kreativt svenskt nringsliv. I syfte att
strka nringslivsklimatet, frmja entreprenrskap och inn-
ovationer, underltta kompetensfrsrjningen och frbttra
mjligheterna fr fretagande har regeringen tagit initiativ till
en bred versyn av frutsttningarna fr att starta, driva, ut-
veckla och ga fretag i Sverige. Vi vill fortstta snka kost-
nader och ltta p regelbrdan. Alliansregeringen har drtill
tillsatt ett antal specifka utredningar i syfte att frbttra fre-
tagsklimatet.
Familjefretag och garledda fretag bidrar till lngsiktighet.
Mnga gnger erbjuder de ett engagemang i staden eller
bygden och ger drfr stora vrden utver de jobb de ska-
par. Vi har ambitionen att frbttra frutsttningarna fr ge-
nerationsskiften s att den som sljer sitt fretag till sina barn
inte missgynnas.
Ibland r det svrt fr entreprenrer i tidiga stadier att attra-
hera ndvndig kompetens. I mnga andra lnder lser man
detta problem genom olika incitamentsprogram dr personer
med nyckelkomptens fr optioner, dvs. rtt att kpa aktier
i fretaget fr ett i frhand bestmt pris. Fr att skapa fer
garledda fretag och ge fer fretag mjlighet att locka rtt
kompetens vill vi se ver hur regelverket fr personaloptio-
ner kan frbttras.
Idag r de minsta fretagen undantagna frn revisionsplikt. I
samband med den utvrdering som ska ga rum vill vi prva
frutsttningarna fr att fer fretag ska undantas frn kravet
p revisionsplikt.
Vi kommer ocks att tillstta en utredning om det skattertts-
liga fretrdaransvaret i syfte att frbttra reglerna, ka fr-
utsgbarheten och minska riskerna fr att livskraftiga fretag
avvecklas.
Vi vill strka fretagsklimatet och har ambitionen att
frbttra regelverket fr personaloptioner och gene-
rationsskiften samt prva frutsttningarna fr att fer
fretag ska slippa revisionsplikt.
Vi vill mer n halvera den tid det tar att starta ett f-
retag i Sverige.
Vi vill snka kravet p aktiekapital fr att snka trsk-
larna fr att starta aktiebolag.
Vi vill skapa en digital tjnst en drr in fr freta-
gens uppgiftslmning och drigenom frenkla fre-
tags kontakter med det offentliga och begrnsa antalet
myndighetskontakter.
Vi vill ge Skatteverket i uppdrag att mta och kartlg-
ga den tid fretag gnar t skatteadministration och att
fresl tgrder fr att minska skatteadministrationen.
Vi vill hja beloppsgrnsen fr frenklad faktura fr
att underltta fretagens hantering av mervrdesskat-
ten.
Vi vill strka fretagens affrsstrategiska hantering
av immateriella tillgngar genom ett fortsatt uppdrag till
Patentverket och Vinnova.
Vi vill stlla krav p att alla myndigheter och kommu-
ner stter en tydlig tidsgrns fr handlggningstider.
Vi vill att fer livskraftiga fretag med betalningssv-
righeter ska f mjlighet till en andra chans. Vi vill drfr
gra en versyn av Lagen om fretagsrekonstruktion.
Vi vill korta handlggningstiderna fr tvisteml.
Vi vill effektivisera tvistelsningsmekanismerna ge-
nom en versyn av lagen om skiljefrfarande.
En majoritet av jobben skapas idag i de sm fretagen. Fr
sm fretag r kostnaderna nr anstllda blir sjuka srskilt
betungande. Med ett hgkostnadsskydd som gller redan
fr de frsta dagarna nr medarbetarna r sjuka minskar vi
risken fr sm fretag att nyanstlla och gr det lttare fr
mnniskor som str lngt frn arbetsmarknaden att f ett
jobb.
Vi vill snka fretagens kostnader fr sjuklner ge-
nom ett nytt hgkostnadsskydd som r srskilt frmn-
ligt fr de sm och medelstora fretagen.
BREDARE VGAR TILL JOBB
Genom att jobben kommer alla till del vrnar vi varaktigt
sammanhllningen. Fr att alla som kan och vill jobba ska
kunna f ett jobb krvs en mer inkluderande arbetsmarknad.
Som ett resultat av Alliansregeringens reformer fnns idag
en rad incitament fr arbetsgivare att anstlla den som str
lngre ifrn arbetsmarknaden. Denna politik mste fortstta.
Under nsta mandatperiod behvs ytterligare insatser fr att
bredda vgarna till jobben, med en politik fr fer jobb i kom-
bination med ytterligare std till de grupper som har svrast
att etablera sig p arbetsmarknaden.
Vi vill infra s kallade matchningsanstllningar, i syfte att
hjlpa personer som varit arbetslsa en lngre tid in p ar-
betsmarknaden. Den arbetsskande fr en anstllning hos
ett rekryteringsfretag och std genom en kombination av
handledning och kompetensutveckling. Rekryteringsfreta-
get har arbetsgivaransvaret men ska samtidigt aktivt verka
fr att den arbetsskande fr anstllning hos en annan ar-
betsgivare.
Vi vill infra matchningsanstllning som komplement
till sysselsttningsfasen i jobb- och utvecklingsgaran-
tin.
Vi vill ge yrkesintroduktionsstd fr personer som
varit arbetslsa en lngre tid, vilket gr att en arbetsgi-
vare fr ekonomiskt std fr att anstlla en lngtidsar-
betsls, dvs infra yrkesintroduktionsanstllningar fr
lngtidsarbetslsa.
Vi vill ge Samhall mjlighet att erbjuda tillflliga an-
stllningar fr att kunna ge framfrallt unga std fr att
bli anstllda hos en annan arbetsgivare, utan att fr-
smra anstllningstryggheten fr dem som nu r an-
stllda i Samhall.
Vi vill ge unga utan grundlggande hgskolebeh-
righet eller gymnasieexamen och som har en funk-
tionsnedsttning som medfr nedsatt arbetsfrmga
mjlighet att delta i studiemotiverande kurser vid folk-
hgskola i upp till fem mnader.
Vi vill gra det mjligt fr personer som vergr frn
Jobb- och utvecklingsgarantin till reguljra studier, i
syfte att fullflja grund och/eller gymnasiestudier, att
efter avslutade studier terintrda i Jobb- och utveck-
lingsgarantin, med samma ersttningsniv p aktivi-
tetsstdet som tidigare.
Vi vill att fer som bedms lpa stor risk att bli lng-
tidsarbetslsa ska kunna f programinsatser tidigt hos
Arbetsfrmedlingen, t.ex. praktik och frstrkt frmed-
lingsstd.
Vi vill avstta medel till en utvidgad forskningssats-
ning fr att utveckla och sprida nya och bttre behand-
lingsmetoder fr personer med psykisk ohlsa.
Frgan om en allmn arbetslshetsfrskring utreds av den
parlamentariska socialfrskringskommittn. Nr kommittn
lmnar sitt frslag kommer Alliansen att ta stllning till det.
Vi har inlett en bred versyn av Arbetsfrmedlingen fr att
frbttra matchningen och frmedlingen av jobb. Utredaren
ser bland annat ver Arbetsfrmedlingens organisation, an-
svarsfrdelning och anvndning av kompletterande aktrer.
Arbetsfrmedlingens och andra aktrers frmga att frmed-
la jobb behver frbttras. Vi vill renodla bland och vssa
stdsystemen fr att gra dem mer lttanvnda fr bde ar-
betsgivare och arbetsfrmedlare.
Stdet till dem som str lngt frn arbetsmarknaden behver
strkas genom tidiga och utvecklade rehabiliteringsinsatser.
Det gller inte minst personer med psykisk ohlsa. Vi vrnar
och vill utveckla den hjlp som fnns fr personer med olika
funktionsnedsttningar och vill ytterligare underltta fr ung-
domar med srskilda behov att komma i jobb.
Sjukfrskringen ska ge trygghet vid sjukdom. terupprt-
tandet av arbetslinjen har bidragit till att gra den hllbar och
frenlig med mlet om att alla som vill och kan arbeta ska ha
ett jobb. Nu ser vi dock hur framfrallt de kortare sjukskriv-
ningarna kar, och den utvecklingen behver mtas.
Vi vill ka mjligheten till omstllning genom att per-
soner med a-kassa ska kunna delta i kortare utbildning
med bibehllen ersttning.
Vi vill frlnga provanstllningstiden frn 6 till 12 m-
nader
Vi vill tillfra Arbetsfrmedlingen resurser fr att mot-
verka lngtidsarbetslshet och fr frstrkt matchning
med utkade arbetsgivarkontakter.
Vi vill genomfra regelfrenklingar i det arbetsmark-
nadspolitiska regelverket i syfte att effektivisera och p
sikt minska kostnaderna.
ETT JMSTLLT ARBETSLIV
Jmstlldhet mellan kvinnor och mn ska vara en sjlvklar-
het. Mlet r att kvinnor och mn ska ha samma frutstt-
ningar och makt att forma samhllet och sina egna liv. Arbete
r en hrnsten i ett jmstllt samhlle. Genom jobbskatteav-
draget som gynnar kvinnor mer n mn, genom RUT-avdra-
get och genom rekordstora jmstlldhetssatsningar p ns-
tan 2,6 miljarder sedan 2006 har vi under Alliansregeringens
tid ntt konkreta resultat fr kad jmstlldhet. Sverige har
hgst arbetskraftsdeltagande bland kvinnor i EU och aldrig
frr har en s stor andel av kvinnorna arbetat heltid. Jm-
stlldheten gynnas av en politik som vrnar jobben och som
strker drivkrafterna fr att arbeta. Vi vill sl vakt om de re-
former Alliansregeringen genomfrt och som ger fer kvinnor
mjlighet att starta eget eller arbeta till bttre villkor. Utan
RUT-avdraget frpassas mnga tillbaka till svarta jobb utan
sociala skyddsnt. Det ska lna sig att utbilda sig, frkovra
sig och utvecklas i yrket ven i offentlig sektor. Alliansreger-
ingen har infrt bttre mjligheter till karrir och lneutveck-
ling inom ett av de mest kvinnodominerade yrkena, lraryr-
ket. Kvinnor i offentlig sektor arbetar i strre utstrckning n
mn ofrivilligt deltid. Kommuner och landsting br erbjuda
dem som vill jobba heltid. Delade turer i vrd och omsorg br
undvikas.
Vi kommer att behlla RUT-avdraget.
Kvinnor tar fortsatt ett strre ansvar fr det oavlnade hus-
hllsarbetet och fr barnen med hgre uttag av frldrafr-
skring och VAB-dagar. Kvinnor har varit verrepresentera-
de bland de sjukskrivna och frtidspensionerade i snart 30
r och lmnar ocks arbetslivet tidigare n mn. Allt detta
bidrar till ojmstlldhet i vardagen och i plnboken.
Vi vill att jmstlldhetsbonusen fr de frldrar som
delar jmnt p frldraledigheten frstrks.
Vi vill utveckla ett verktyg som arbetsgivare kan an-
vnda fr att kartlgga om och hur kvinnor och mn
exponeras i olika grad p arbetsplatsen fr riskfaktorer
fr sjukskrivning.
Vi vill att Arbetsmiljverket ska fortstta arbetet fr att
frebygga att kvinnor tvingas lmna arbetslivet i frtid
p grund av arbetsmiljrelaterade problem.
En konsekvens av att kvinnor i genomsnitt har lgre livsin-
komst n mn r att kvinnor ofta har lgre pensioner n mn.
Det r en fljd av att kvinnor i genomsnitt har lgre ln n
mn och skillnader i arbetstid, vilket i sin tur ofta beror p en
ojmstlld frdelning av arbetet i hemmet. Kvinnor r frld-
ralediga lngre n mn och arbetar oftare deltid fr att kunna
frena arbetsliv med att ta hand om hem och barn. Inte minst
efter en skilsmssa eller om maken avlider kan en kvinnas
lgre pension leda till lg ekonomisk standard.
Samtidigt har det svenska pensionssystemets utformning
sannolikt bidragit till att inte bara ka kvinnors mjligheter till
egen frsrjning utan ocks kat kvinnors arbetskraftsdelta-
gande verlag. Det har i sin tur kat bde jmstlldheten och
den ekonomiska tillvxten i Sverige.
Vi vill utreda om det, inom ramen fr pensionsver-
enskommelsen, gr att frndra pensionssystemet
s att mer av den intjnade pensionen, eller delar av
den, frdelas lika mellan makar om de inte aktivt begr
ngot annat. Eventuella frndringar mste ske s att
den totala pensionen fr kvinnor och mn inte pver-
kas orimligt mycket eller att kvinnors arbetsmarknads-
deltagande pverkas negativt.
Kvinnor ska i hgre utstrckning n idag ha infytande i sam-
hllet. Det gller inte minst i nringslivet. Alliansregeringen
har gtt fre och kat andelen kvinnor i styrelserna fr statli-
ga bolag s att andelen kvinnor i de statligt helgda bolagen
idag uppgr till 50 procent. Andelen kvinnliga ordfrande i
de statligt helgda bolagen har kat frn 23 procent 2006 till
41 procent idag. Drigenom fnns idag fer kvinnor med er-
farenhet av sdana positioner. Likas behver frdelningen
mellan mn och kvinnor i de kommunala och landstingsgda
bolagen bli betydligt bttre. Alliansen vlkomnar det arbete
som nringslivet gjort fr att n en jmnare knsfrdelning i
styrelser och ledningar, men mer behver gras.
FLER JOBB FR UNGA
Det frsta jobbet r det viktigaste jobbet. Vi har lyckats dm-
pa ungdomsarbetslsheten medan den har kat mer n dub-
belt s mycket i vriga EU. Sverige r ett av de lnder i EU
dr andelen ungdomar som varken jobbar eller studerar har
minskat mest sedan 2006. Detta r effekten av en offensiv
politik fr att skapa jobb till unga. Halverad restaurangmoms
och nedsatt socialavgift fr unga ger nrmare 20 000 unga
jobb.
Samtidigt har vi kvarvarande utmaningar. Kostnaderna fr
att anstlla unga och ett starkt anstllningsskydd leder till att
unga har en svagare stllning jmfrt med den etablerade
arbetskraften. Hrdast drabbas de ungdomar som inte har
en avslutad utbildning. Att snka kostnaderna fr och os-
kerheten med att anstlla unga med begrnsad erfarenhet
minskar arbetsgivarens risktagande. Nedsttningen av soci-
alavgiften, lrlingssystem och yrkesintroduktionsanstllning-
ar kommer att vara viktiga verktyg i det arbetet och snker
trsklarna in p arbetsmarknaden. Alliansen vill att lrlings-
utbildningen utvecklas vidare med sikte p att skapa ett lr-
lingssystem enligt europeisk modell, dr arbetsgivarna tar ett
strre ansvar fr yrkesutbildningarna.
Vi vill snka socialavgifterna ytterligare fr ungdomar
under 23 r ned till 10,21 procent och slopa nedstt-
ningen fr personer som fyllt 25 r. P s stt kar
effektiviteten av nedsttningen.
Vi vill ka arbetsgivarnas ansvar fr lrlingsutbild-
ningarna s att de nnu bttre kan anpassas till arbets-
marknadens behov. Ett frsta steg r att genomfra en
frsksverksamhet kring gymnasial lrlingsutbildning
dr branscher och arbetsgivare har kat infytande och
ansvar, s kallade branschlrlingar.
Vi vill infra arbetstrning och frstrkt arbetstrning
som insatser inom jobbgarantin fr ungdomar.
Vi vill hja lrlingsersttningen i syfte att ytterligare
ka lrlingsutbildningens attraktionskraft. I de fall lr-
lingen har en lrlingsanstllning ska det prvas om er-
sttningen ska g till arbetsgivaren.
Vi vill att fer ungdomar ska slutfra sin gymnasieut-
bildning och vill drfr frlnga mjligheten fr unga att
f den hgre bidragsnivn inom studiemedlet.
Unga som vill starta eget ska uppmuntras. P s stt kan de
skapa jobb bde t sig sjlva och t andra.
Vi vill att ven arbetslsa under 20 r ska kunna er-
hlla Starta-Eget-bidrag.
Vi vill ka och permanenta stdet till dem som arbe-
tar fr att frmja entreprenrskap i skolan, hgskolan
och yrkeshgskolan genom Ung Fretagsamhet och
Drivhuset. P s stt frmjas nyfretagandet bland
Sveriges elever och studenter.
Vi vill att Drivhusets verksamhet ven ska omfatta
studenterna i Yrkeshgskolan.
STRK FRUTSTTNINGARNA
FR ATT JOBBA LNGRE
I takt med att mnniskor lever allt lngre r det fr mnga
naturligt att jobba hgre upp i ldrarna, svl fr lnen det
ger som fr att man trivs p en arbetsplats och fr att man
knner att man fortsatt kan gra en vrdefull insats. Att fer
ldre r kvar p arbetsmarknaden bidrar ocks till hgre till-
vxt och till att fnansiera vlfrden. Arbetsmarknaden be-
hver anpassas fr att ge fer mjlighet att stanna kvar p
arbetsplatsen lite lngre.
Sedan 2006 r det 90 000 fer personer ver 65 r som ar-
betar.. Att fer ldre vljer att jobba r ett resultat av en aktiv
politik. Det har blivit billigare att anstlla personer ver 65 r
och det frstrkta jobbskatteavdraget fr ldre har kat driv-
krafterna fr att jobba lngre.
Mjligheten att jobba lngre br omfatta s mnga som mj-
ligt. Strka drivkrafter fr arbete hgre upp i ldrarna, en an-
passad arbetsmilj och en vl fungerande arbetsmarknads-
politik strker frutsttningarna fr ett lngre arbetsliv. Inom
Pensionsgruppen pgr diskussioner som bl.a. syftar till att
mjliggra fr fer personer att arbeta lngre. Fr att orka
jobba lngre behver det ocks bli lttare att byta karrir mitt
i livet. Alliansegeringen har lagt fera frslag som syftar till
att frbttra mjligheterna fr kompetensutveckling under
arbetslivet genom bland annat ndringar i studiemedelssys-
temet. Det r ocks viktigt att strka omstllningsfrmgan
genom ett vl fungerande utbildningssystem.
Vi vill sl vakt om pensionsverenskommelsen mel-
lan Moderaterna, Folkpartiet liberalerna, Centerpartiet,
Kristdemokraterna och Socialdemokraterna. Alla fr-
ndring som rr denna verenskommelse mste ske i
samfrstnd mellan de partier som slutit verenskom-
melsen.
Vi vill, inom ramen fr pensionsverenskommelsen,
ka drivkrafterna fr ett lngre yrkesliv, bl.a. genom att
se ver grnserna fr uttag av inkomstgrundad allmn
pension, fr tidigaste uttag av garantipension och ld-
refrsrjningsstd samt fr uttag av pension som grun-
das p avdragsgill avgift.
Vi vill att rtten att kvarst i anstllning ska glla till
69 r istllet fr, som idag, till 67 r.
STRKT FORSKNING OCH INNOVATION
FR KAD KUNSKAP OCH
KONKURRENSKRAFT
Sverige tillhr vrldens mest innovativa lnder och r bland
dem som satsar mest p forskning och utveckling. Fram till
2016 kommer Alliansen ha kat resurserna till forskningen
s att 9 miljarder mer satsas varje r jmfrt med 2008. An-
talet internationella patentanskningar frn Sverige har kat
kraftigt.
Ett antal reformer och tgrder har genomfrts som syftar
till att skapa bttre frutsttningar fr nyttiggrande av forsk-
ningsbaserad kunskap. Miljardsatsningar grs p infrastruk-
tur fr forskning och hgteknologisk industri genom bl.a. Max
IV i Lund och SciLifeLab i Stockholm.
Byggnationen av ESS-anlggningen i Lund har pbrjats.
Den kommer att vara av mycket stor betydelse fr svensk
och europeisk forskning liksom fr utvecklingen i den hg-
teknologiska industrin. Alliansen kommer att gra fortsatta
insatser fr att svensk forskning ska kunna ligga i internatio-
nell framkant. Srskilt kommer insatser att behva gras fr
att frbttra mjligheterna fr yngre forskare.
Vi vill under nsta mandatperiod lgga en forsknings-
proposition som ytterligare strker svensk forsknings-
kvalitet.
Vi vill satsa 800 miljoner kronor under en tiorspe-
riod p mer forskning och fer utbildningsplatser inom
produktion och logistik i Sdertlje tillsammans med
AstraZeneca och Scania.
Vi vill under nsta mandatperiod anta en strategi
fr Life-Science och fortstta att ka stdet till svensk
forskning p detta omrde, bde genom resurser och
genom ett tydligt statligt engagemang.
Vi vill analysera behovet av en patentpool i anslut-
ning till Patentverket fr att effektivisera utlicensiering-
en av patent.
TRYGG ENERGIFRSRJNING
R VIKTIG FR JOBBEN
Svenska fretag och konsumenter ska kunna lita p att det
fnns en trygg elfrsrjning. Lngsiktiga spelregler och stabi-
la villkor p elmarknaden r av stor vikt fr svenska jobb och
svensk konkurrenskraft. Alliansens energiverenskommelse
ligger fast. Den skapar lngsiktighet om inriktningen och ger
trygg energifrsrjning med god konkurrenskraft och ekolo-
gisk hllbarhet. Tack vare vattenkraften, krnkraften och in-
vesteringar i frnybar el har Sverige idag en sker, effektiv
elproduktion med sm utslpp av vxthusgaser. Sedan 2006
har andelen frnybar energi kat med ver 8 procentenheter
och vi r det land i EU som har hgst andel frnybar energi.
Vi ser nu ven ver hur elintensiv tjnsteindustri, till exempel
serverhallar, ska kunna f skattemssigt bttre villkor inom
ramen fr fortsatt goda villkor fr basindustrin.
Vi str fast vid Alliansens energiverenskommelse,
som ger konsumenter och industri en trygg energifr-
srjning, ekologisk hllbarhet och god konkurrenskraft.
Vi vill skerstlla lngsiktiga spelregler i energipoliti-
ken genom att bygga ut den frnybara energiproduk-
tionen, fasa ut fossila brnslen och ge frutsttning-
ar fr kontrollerade generationsskiften i den svenska
krnkraften.
STATLIGA BOLAG
Alliansen anser att statens uppgift normalt br vara att ange
de ramar och regler som ska glla fr nringslivet och freta-
gen, inte att ga och driva fretag. Staten r dock en stor f-
retagsgare, och kommer s att frbli under verskdlig tid.
Det stller hga krav p tydliga principer. De statliga bolagen
br drivas lngsiktigt och ansvarsfullt och, dr bolaget verkar
p en konkurrensutsatt marknad, enligt marknadsmssiga
krav fr att skerstlla en effektiv konkurrens. Statens roll
som lagstiftare och gare br hllas isr och sktas p ett
professionellt stt.
De statliga bolagen ska prglas av ppenhet och fredmlig-
het samt vara fregngare avseende hllbarhetsfrgor som
till exempel jmstlldhet, milj och socialt ansvarstagande.
Vissa statliga fretag har ett srskilt samhllsuppdrag. Det r
viktigt dessa tydligt redovisas och r styrande fr bolagens
verksamhet.
Alliansen avser att under kommande mandatperiod fortstta
utveckla frvaltningen av de statligt gda bolagen. Om fr-
ndringar av det statliga gandet leder till bttre fungerande
marknader eller en mer effektiv samhllsservice br staten
minska eller avveckla sitt gande. Exempelvis gller detta
bolag som SBAB och TeliaSonera. Eventuella frsljningsin-
tkter ska anvndas fr att minska statsskulden. Det r dock
inte aktuellt med frsljning av LKAB, Apoteket eller Vatten-
falls nordiska verksamhet. Detaljmonopolet fr alkohol ska
vrnas och Systembolaget behllas i statlig go.
kad sammanhllning
Alliansen arbetar fr ett Sverige som hller samman. Alla
mnniskor ska ha utrymme att vxa och strva efter att fr-
verkliga sina drmmar. Alla mnniskor ska ha samma mjlig-
het att frverkliga sin potential.
En huvuduppgift fr politiken r att skapa frutsttningar fr
egen frsrjning och stdja dem som riskerar att hamna ef-
ter. Det grs genom utbildning och jobb, men ocks genom
att vi tillsammans br dem som inte fr stunden eller inte
lngre orkar av egen kraft.
terupprttandet av arbetslinjen, kampen mot utanfrskapet
och en frdelningspolitik som riktar in sig p de ekonomiskt
mest utsatta hushllen har gett resultat och Sverige r ett av
vrldens mest sammanhllna lnder. Frn det r Alliansre-
geringen tilltrdde har andelen ekonomiskt utsatta hushll
minskat med cirka 30 procent. Andelen i utanfrskap r idag
lgre n 2006. Att fortstta med en politik som ppnar ar-
betsmarknaden fr fer och riktar std till dem med strst be-
hov r avgrande.
ETT NYTT MTT P UTVECKLING
BNP-mttet och andra ekonomiska mtt r helt centrala fr
att flja utvecklingen och f ramar fr vad som r ekonomiskt
mjligt. Ett mtt som BNP exkluderar dock faktorer som en-
ligt forskningen r avgrande fr vrt vlbefnnande, ssom
relationer, trygghet, hlsa, livsmilj, och infytande. Genom
indikatorer och index som ger bttre kunskaper om mnnisk-
ors livskvalitet frbttras mjligheterna att analysera hur poli-
tiska tgrder kan pverka. Skillnaden mellan olika gruppers
livskvalitet kan fljas p ett bttre stt och livskvalitetsindex
kan ocks bidra till att mer svrgripbara aspekter av sam-
hllslivet n de materiella inte frsummas. Alliansregeringen
har tillsatt en utredning fr att kartlgga, analysera samt fre-
sl kompletterande mtt till BNP. Sdana mtt ska komma i
praktiskanvndning under nsta mandatperiod. Liknande in-
itiativ har tagits av OECD, FN, Vrldsbanken och EU. Fram-
tidskommissionen belyste ocks dessa frgor.
Vi vill ta fram ett livskvalitetsindex fr att bredare kun-
na flja utvecklingen i Sverige.
STRKTA INSATSER FR DE EKONOMISKT
MEST UTSATTA HUSHLLEN
Vissa grupper lper en strre risk att hamna i ekonomisk ut-
satthet. Det gller till exempel ungdomar som inte kommit i
jobb, mnniskor som fytt till Sverige och inte fullt ut kommit
in i samhllet eller barnfamiljer med en ensam frlder. Dr-
fr behvs en jobbpolitik och en aktiv frdelningspolitik som
stttar. Alliansregeringen har frbttrat levnadsstandarden
fr dessa grupper med till exempel hjt ferbarnstillgg, hjt
bostadsbidrag fr barnfamiljer och unga utan barn samt hjd
grundniv i frldrafrskringen. Under nsta mandatperiod
vill vi fortstta sttta mnniskor fr att komma i jobb. Vi kom-
mer ocks lpande prva behovet av att gra frstrkningar
fr hushllen med lgst marginaler.
Bland de ekonomiskt och socialt mest utsatta fnns ocks de
hemlsa. Alliansen har arbetat mlmedvetet med att strka
kunskapen om och hjlpinsatserna till hemlsa och de som
ligger i riskzonen fr hemlshet. Bland annat har en hemls-
hetssamordnare arbetat fr att frmja ett mer aktivt arbete
och sprida fungerande metoder mot hemlshet i kommuner-
na. En slutsats frn arbetet r att alla kommuner i vilka det
fnns hemlshet br arbeta utifrn modellen Bostad frst.
Metoden utgr frn att se bostaden som ett grundlggande
behov fr alla, oavsett problem som personen ifrga brottas
med. Utifrn detta erbjuds personen frivilliga och individuellt
anpassade stdtgrder. Alliansen kommer fortstta arbetet
mot hemlshet. Inte minst mste vrkningar av barnfamiljer
frebyggas s lngt det gr.
FRSTRKTA INSATSER
I UTSATTA OMRDEN
P platser runt om i vra stder ser vi ett koncentrerat utan-
frskap dr alltfr f jobbar, dr alltfr mnga r beroende
av frsrjningsstd och dr skolresultaten r svaga. Dessa
omrden prglas ocks ofta av otrygghet.
Alliansregeringens arbete mot utanfrskapet, med jobb och
utbildning i centrum, r det enda sttet att bryta trenden ock-
s i dessa omrden. Skolan ska ge alla elever, oavsett var
de bor och oavsett sociala och ekonomiska frhllanden, lika
tillgng till en hgkvalitativ utbildning. Att ge dagens unga
mjlighet att undkomma ett lngsiktigt utanfrskap skapar
ocks bttre utsikter fr kommande generationer. Alliansen
vill ha ett Sverige dr utanfrskapet inte gr i arv.
Vi vill frdubbla lnetillgget fr frstelrartjnster i
utanfrskapsomrden (Urban 15-omrden) till 10 000
kronor per mnad.
Vi vill ronmrka ytterligare karrirtjnster fr utan-
frskapsomrdena, vilket mjliggr en dubblering av
antalet frstelrare.
vidareutbildning strks kompetensen hos personalen i den
sociala barn- och ungdomsvrden. Fr att barn och unga
som behver hjlp snabbt ska f std, behvs vl fungeran-
de samordning mellan olika aktrer. Skola, socialtjnst, polis
och barn- och ungdomspsykiatri har ett gemensamt ansvar.
ven de ideella organisationerna har en viktig roll och kom-
pletterar det std som kommuner och olika myndigheter ger.
Vi vill utse en nationell samordnare fr den sociala
barn- och ungdomsvrden. Samordnaren ska stdja
socialtjnsten genom att bland annat sprida goda ex-
empel.
Socialtjnstens insatser br bygga p frivillighet, men nr ett
barn misstnks fara illa och frldrarna inte vill ta emot std,
behvs fer mjligheter. Nr det gller vld mot barn br yt-
terligare insatser ske fr att frebygga, upptcka och motver-
ka att barn utstts fr vld. Det offentligas ansvar r srskilt
stort fr barn som har placerats utanfr sin egen familj. Det
r angelget att stabilitet och lngsiktighet kan skerstllas
fr placerade barn. Vrdnadsverfyttning och mjligheten till
adoption ska vervgas nr placeringen pgtt en viss tid.
Vid alla sociala insatser som berr barn ska barnet ha rtt
att framfra sin sikt och det ska vara en del av beslutsun-
derlaget. Ytterligare reformer behvs fr att skerstlla att
familjehem och hem fr vrd och boende hller hgsta mj-
liga kvalitet.
Vi vill inrtta ett kunskapscentrum fr kunskap om
vld och andra vergrepp mot barn.
Vi vill att socialtjnsten oftare br vcka frgan om
huruvida familjehemsplacerade barn br bli freml fr
vrdnadsverfyttning eller adoption.
Fr att skapa attraktiva livs- och boendemiljer i alla delar
av stderna behvs bostder av alla typer. Det kar ocks
rrligheten och mjligheter att fnna en bostad som passar
den egna livssituationen. Att lyfta utanfrskapsomrden med
nya bostder och frbttrade kommunikationer ska vara en
del av arbetet inom satsningarna i Sverigebygget.
Vi vill utlokalisera myndigheter och drigenom skapa
fer arbetstillfllen och hja omrdenas status.
STRKT SKYDD FR UTSATTA BARN
Alla barn har rtt till en trygg uppvxt. Fr de festa barn i
vrt land utgr frldrarna och familjen tryggheten i tillvaron.
Alliansregeringen har tagit fram en nationell strategi fr fr-
ldrastd med syftet att via frldrar frmja barns hlsa och
positiva utveckling och maximera barnets skydd mot ohlsa
och sociala problem. Men det fnns ocks frldrar som inte
frmr ta sitt frldraansvar eller som behver mer omfattan-
de std i sitt frldraskap.
Nr omsorgen sviktar och familjens ntverk inte rcker till
har kommunernas socialtjnst det yttersta ansvaret fr att se
till att barn som far illa fr en s trygg uppvxt som mjligt.
Alliansregeringen har genomfrt fera omfattande reformer
fr att strka stdet och skyddet fr barn som far illa. Detta
arbete mste fortstta och genomsyras av ett barnrttsper-
spektiv i enlighet med Barnkonventionen.
Svensk socialtjnst och dess medarbetare utfr ett viktiga-
re och svrare arbete n de ibland fr erknnande fr. Att
ytterligare strka professionens stllning, kompetens och
auktoritet i det arbetet r drfr en viktig politisk uppgift. Ge-
nom std och handledning och mjligheter till specialist- och
Vi vill gra en versyn i syfte att strka skyddet mot
umgngessabotage.
SATSNING MOT BARNS OCH
UNGAS PSYKISKA OHLSA
Allt fer 15-ringar besvras av nedstmdhet och smnpro-
blem. Oro och ngslan r vanligast bland fickor och unga
kvinnor. Alliansen vill genomfra en bred utredning och
satsning fr att kartlgga och underska orsakerna till den
kande psykiska ohlsan samt komma med frslag till t-
grder. Vi vill ta fram en handlingsplan med bland annat f-
rebyggande tgrder.
Vntetiderna till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) r
generellt sett relativt korta. Till detta har bland annat ver-
enskommelser med SKL och prestationsbaserade medel
bidragit. Fokus framver br ligga p att ka tillgnglighe-
ten till frebyggande arbete och den s kallade frsta linjen
(primrvrden, elevhlsan, ungdomsmottagningar). Strre
och mer samordnade insatser krvs. Frldrar, socialtjnst,
skola/elevhlsa, BUP och vrig sjukvrd behver samarbeta
bttre. Mlsttningen r sammanhllna frebyggande insat-
ser som de aktrer som r involverade i barnets vardag del-
tar i och bidrar till.
Frldrar spelar en stor roll i barnens liv och kan vara i be-
hov av std i sin viktiga roll. Alliansregeringens PRIO-projekt
pekar p frldrastd som en metod som har god evidens.
En stor del av dagens frldrastdinsatser fokuserar p de
mindre barnen och nyblivna frldrar. Detta r bra eftersom
forskning talar till frmn fr tidiga insatser. Samtidigt ser vi
kande problem med psykisk ohlsa och oro bland vra ton-
ringar. Det fnns goda frutsttningar att bygga vidare p
de erfarenheter som gjort genom den nationella strategin p
omrdet. Det fnns ocks en efterfrgan bland frldrar om
att kunna f prata och rdgra med ngon om frldrarollen
och barnets utveckling. Frldrastdsprogram har visat sig
ha god effekt och tillgngen till frldrastd behver ka.
Vi vill satsa totalt en miljard kronor mellan 2016-2018
fr att frebygga och minska psykisk ohlsa bland barn
och unga. Denna satsning ska bidra till att ka kun-
skaperna om barns och ungas psykiska ohlsa, ka
tillgngligheten till std och vrd, samt ka samverkan
mellan skola, sjukvrd och socialtjnst nr det gller
barn och unga med psykisk ohlsa.
Vi vill infra ett krav p kommunerna att erbjuda fr-
ldrar deltagande i minst ett frldrastdsprogram un-
der barnets uppvxt.
Ett ppet Sverige
Vi lever i en orolig tid, dr mnniskor tvingas fy fr sina
liv frn krig och frtryck. Inte sedan Andra vrldskriget har
s mnga mnniskor varit p fykt. Frn militanta islamis-
ter i Irak och frn ett Syrien i rasande inbrdeskrig. Mnga
mnniskor vljer att ska sig till vrt land. Alliansregeringen
har, tillsammans med Miljpartiet, valt en annan vg n den
som mnga andra europeiska lnder har valt. Istllet fr att
sluta oss mot omvrlden har vi sagt att Sverige ska fra en
human asylpolitik och vara en fristad fr dem som fyr undan
frfljelse och frtryck. Vi har visat att det r mjligt att st-
ta medmnskligheten i frsta hand och att ppna drren fr
dem som behver skydd.
Alliansen tycker att Sverige ska fortstta vara ett land som
tar ansvar fr vrldens mest utsatta. Det har Sverige och
vriga europeiska lnder mjlighet till, trots lgkonjunkturer
och andra inhemska utmaningar. Alliansen ser det svenska
fyktingmottagandet som en moralisk skyldighet, men ocks
som en investering i framtiden. Vi anser att det behvs fer
legala vgar in i EU. Sverige tar ett stort ansvar inom det eu-
ropeiska fyktingmottagandet och vi anser att fer EU-lnder
mste ta ett strre ansvar. Tyvrr r efterlevnaden av EU:s
gemensamma migrationspolitik alltfr svag i mnga lnder,
vilket drabbar asylskande. Alliansen kommer att arbeta fr
att EU:s asylpolitik genomfrs bttre och att fer europeiska
lnder ska ta ansvar .
Vi vill att de lnder som bryter mot EU:s gemensam-
ma asylregler ska dras infr domstol av Kommissionen.
Det vi ser i vr omvrld krver ett stort tagande och kraft-
samlande ocks av oss. Sverige kan vara en humanitr stor-
makt genom att erbjuda mnniskor en fristad frn vld och
frfljelser. Detta r inget nytt. Sverige har varit en fristad fr
mnniskor som fytt, t.ex. under kriget p Balkan, och de r
idag en del av samhllet och arbetar och bidrar till vr ge-
mensamma vlfrd. P samma stt har de som kommer till
Sverige idag kunskaper och erfarenheter som r vrdefulla
fr oss. Vi r frberedda fr att kunna ge de mnniskor som
kommer idag samma mjlighet att bidra med arbete och ny-
fretagande. Lngsiktigt strker detta Sverige.
Under de kommande ren kommer det behvas resurstill-
skott med anledning av det kade fyktingmottagandet. Re-
sursbehovet uppstr frst i sjlva mottagandet, dvs huvud-
sakligen fr Migrationsverket. Drefter behvs resurser fr
etableringen ute i kommunerna och till Arbetsfrmedlingen.
Stora delar av resurstillskotten sker genom den schabloner-
sttning som betalas till kommuner som tar emot personer
som beviljats uppehllstillstnd och den etableringserstt-
ning som betalas till den enskilde. Alliansregeringen satsar
dessutom p ytterligare integrationsinsatser.
Alliansen kommer att skerstlla att staten tar sitt ekonomis-
ka ansvar fr det kade fyktingmottagandet. Berrda myn-
digheter mste tillfras resurser. Redan i r behvs tillskott
och dessa kan komma att behva strkas ytterligare efter
hand.
Alliansens etableringsreform har underlttat invandrares eta-
blering p arbetsmarknaden. Betydande insatser har gjorts
fr att frbttra och snabba p asylprvningsprocessen. Mer
mste dock gras fr att p olika stt effektivisera processen
ytterligare och fr att frkorta den tid det tar fr den enskilde
att etablera sig p arbetsmarknaden. Mnga personer med
beviljade uppehllstillstnd blir idag kvar i Migrationsverkets
anlggningsboenden d det saknas platser fr kommunpla-
cering, vilket frdrjer etableringen i samhllet. Detta r ne-
gativt fr den enskilde och skapar ekonomiska frluster fr
samhllet.
Vi vill vervga hur planeringsfrutsttningarna fr
kommunerna att ta emot asylskande kan frbttras.
Vi vill prva tgrder fr att f en jmnare mottagning
av nyanlnda bland landets kommuner samtidigt som
anknytningen till arbetsmarknaden vrnas. Fler kom-
muner mste ta sitt ansvar.
Vi vill ge Migrationsverket mjlighet att driva anlgg-
ningsboende i egen regi.
Vi vill se ver och frenkla systemet fr statlig er-
sttning till kommunerna fr kostnader fr asylskande
respektive mottagande av nyanlnda fr att ka syste-
mets effektivitet och transparens.
Vi vill frbttra hela kedjan frn mottagande till eta-
blering p arbetsmarknaden. En utredning ska tillst-
tas med syftet att skerstlla ett hllbart och fexibelt
system fr mottagande av asylskande och nyanlnda
som frmjar en snabb etablering p arbetsmarknaden
fr dem som beviljats uppehllstillstnd. Utredningen
ska bland annat se ver bosttningen under tiden fre
uppehllstillstnd liksom bosttningen av nyanlnda.
Alliansen anser att Sverige blir bttre om fer fyttar hit fr
att bygga en bttre framtid. och jobba. Vi har drfr ppnat
fr arbetskraftsinvandring. Alliansens och Miljpartiets ver-
enskommelse har inneburit steg mot en kad rrlighet och
en kad ppenhet mot omvrlden. Reformen har skapat fer
vgar in i Sverige och underlttat rekryteringen fr fretag.
Arbetskraftsinvandring leder till att nnu fer nya jobb kan
skapas i Sverige. Arbetsgivare har hela vrlden som rekry-
teringsomrde.
Vi vill utveckla arbetet med att attrahera utlndsk
kompetens genom att korta handlggningstiden fr att
anstlla utlndsk arbetskraft.
Aldrig har s mnga utrikes fdda gtt till jobbet som nu.
Av dem som ftt som jobb sedan 2006 r 200 000 utrikes
fdda. Gemensamt fr dem alla r att de r med och bidrar
till vr gemensamma vlfrd, inte minst genom att tre av tio
lkare, var fjrde tandlkare och var fjrde universitetslrare
r utrikes fdd.
Vgen in i det svenska samhllet gr genom arbete, egen
frsrjning och sprkkunskaper. Alliansregeringen har lagt
om integrationspolitiken, med fokus p jobb och sprk, fr
en snabbare etablering i samhllet. Ju snabbare i jobb desto
bttre. Med tidiga individuella insatser kan de som invandrar
till Sverige s fort som mjligt komma i arbete och skapa
sig en ny framtid hr. Den omhndertagandementalitet som
frut dominerade har brutits och den som kommer till Sveri-
ge mts numera av frgan vad de kan bidra med istllet fr
vilket bidragssystem de ska in i.
Det kvarstr dock utmaningar och fortsatta reformer behvs.
Det tar fortfarande alltfr lng tid fr en nyanlnd invandra-
re att komma i jobb och vi mste bli bttre p att ta tillvara
all den kompetens som mnniskor har med sig till Sverige.
Jobb och sprk r fortsatt nyckeln till integration. En rrlig
arbetsmarknad med lga trsklar till det frsta jobbet r extra
viktigt fr den som r ny i Sverige. Det mste bli lttare att
kombinera jobb och utbildning. Utlndska betyg och meriter
behver snabbare valideras.
Vi vill frbttra valideringen, bl.a. genom hjda an-
slag fr att korta handlggningstiderna.
Vi vill fortstta bygga ut de kompletterande hgskole-
utbildningarna fr att utlndska akademiker lttare ska
f jobb, framfrallt inom bristyrken ssom i vrden.
Vi vill frstrka Almis rdgivning till fretagare med
utlndsk bakgrund, den s.k. IFS-rdgivningen.
Vi vill strka arbetet med fyktingguider fr att p ett
mer framgngsrikt stt involvera det civila samhllet i
integrationsprocessen.
Vi vill ge fyktingar med uppehllstillstnd mjlighet
att lsa svenska redan under tiden i anlggningsbo-
ende.
Vi vill att det ska vara mjligt att lsa p Komvux pa-
rallellt med ett instegsjobb.
Vi vill att SFI i hgre utstrckning ska mlgruppsan-
passas och individuella studieplaner ska upprttas.
SFI ska gras till en del av Komvux fr att undvika
verlappningar i studievgar och kursutbud.
Vi vill strka frutsttningarna fr dem som lr sig
svenska att parallellt frbttra sina mnes- och yrkes-
kunskaper.
Vi vill att det ska bli lttare att tentera av delar av
grundvux och att ondig dubbellsning ska undvikas
genom att Svenska som andrasprk inom grundvux
inte lngre ska verlappa SFI-kurserna.
Vi vill gra en satsning fr att frbttra kvaliteten i
de gymnasiala introduktionsprogrammen, i synnerhet
inom sprkintroduktion.
Vi vill strka den pgende satsningen p arbetsfr-
beredande etableringskurser vid folkhgskolorna.
Vi vill utka den tillflliga satsningen p frhjt stu-
diebidrag fr arbetslsa ungdomar 20-24 r till att ven
omfatta nyanlnda invandrare i samma lder som slut-
frt sin etableringsplan.
Utbildning bygger
Sverige starkt
Utbildningen i Sverige ska hlla hg kvalitet och vara till-
gnglig fr alla. Fr elevernas skull men ocks fr jobben,
vlfrden och sammanhllningen. Frldrarna ska veta att
nr barnen kommer hem frn skolan har de lrt sig ngot
nytt i en trygg milj. Alla elever ska mtas av hga frvnt-
ningar och ges det std och den stimulans som var och en
behver fr att n kunskapsmlen och vxa utifrn sina egna
frutsttningar. Skolan ska ocks ge bildning och lra fr li-
vet inte bara arbetslivet. Oavsett bakgrund eller var du gr
i skolan. S ges alla barn en bra start i livet.
Alliansen vill fortstta arbetet fr mer kunskap i skolan. Mlet
r att Sverige inom tio r ska ligga p topp-tio i Pisa-mt-
ningarna.
MER KUNSKAP I SKOLAN
Resultaten i den svenska skolan har sjunkit i 20 r. Alliansen
tar detta p stort allvar.
Alliansregeringen bedriver ett lngsiktigt reformarbete fr att
vnda utvecklingen i skolan. En ansvarsfull ekonomisk poli-
tik har gjort att vi har kunnat satsa p skolan. Svenska elever
har ftt mer undervisningstid, de skickligaste lrarna har ftt
rejlt hgre ln och omfattande satsningar p kompetens-
utveckling fr lrare har genomfrts. Tidigare och tydligare
kunskapsml och kunskapsuppfljning, satsningar p lrare
och speciallrare, ronmrkta satsningar till skolor med sto-
ra utmaningar har varit andra viktiga delar i att lgga grunden
fr bttre resultat.
Redan under de frsta ren i skolan lggs grunden fr hur
eleverna klarar sig igenom grundskolan. Behov av hjlp och
std behver upptckas och mtas tidigt. P s stt undviker
vi att de elever som har svrt att lsa och skriva halkar efter
och fr vxande problem. Genom ett srskilt lgstadielyft vill
Alliansen ge eleverna mer tid med skickliga lrare. Det kan
t.ex. handla om mindre undervisningsgrupper, kad lrartt-
het och fer speciallrare. Hur detta utformas ska bestm-
mas utifrn lokala behov.
Vi vill satsa p fer utbildade lrare.
Vi vill satsa p fer karrirtjnster i skolan. Srskilda
satsningar grs i utanfrskapsomrden.
Vi vill satsa p fer speciallrare.
Vi vill minska klasstorleken i lgstadiet.
Vi vill satsa p ett fortsatt mattelyft.
Vi vill satsa p ett fortsatt lslyft.
Fr att alla elever ska kunna f hjlp tidigt och f goda frut-
sttningar att n mlen br grundskolan bli tiorig och skol-
start ske vid sex rs lder, genom att frskoleklassen grs
om till en ny rskurs 1 i grundskolan.
Vi vill infra en tiorig grundskola s att ocks de
yngsta eleverna fr rtt till std och stimulans fr att
lra sig skriva, lsa och rkna.
Vi vill infra fer matematiklektioner i hgstadiet.
Vi vill utka undervisningstiden i mnet idrott och hl-
sa i grundskolan med 100 timmar, vilket motsvarar en
kning av idrottsmnet med 20 procent.
Fr att kunna hjlpa elever p rtt stt mste elevernas kun-
skapsutveckling fljas upp tidigt s att rtt typ av std kan
ges. Betyg r ett verktyg fr att tydligt ange hur elever ligger
till och snder viktiga signaler om stdbehov. Med betyg kar
ocks skolans fokus p kunskapsresultaten.
Vi vill sl fast ett nytt kunskapsml i att lsa och fr-
st enklare texter och infra ett obligatoriskt bedm-
ningsstd i att lsa, skriva och rkna redan under det
frsta skolret.
Vi vill infra betyg frn rskurs 4.
Elever som anlnt till Sverige efter skolstarten har srskilda
utmaningar i att lra sig svenska samtidigt som de snabbare
n vriga elever behver ta till sig undervisningen fr att n
skolans kunskapsml. Alliansregeringen har satsat p mer
undervisningstid fr dessa elever och ser behovet av fortsat-
ta insatser fr att strka mjligheterna att snabbt komma in i
det svenska samhllet.
Vi vill utka undervisningstiden i svenska fr nyan-
lnda elever och andra elever med liknande behov.
Vi vill skerstlla att nyanlnda elevers kunskaper
bedms skyndsamt och att de snabbt fr en placering
i lmplig rskurs och undervisningsgrupp.
Vi vill frtydliga regelverket kring frberedelseklas-
ser, bland annat fr att undvika att eleverna blir kvar
fr lnge i dessa, och ka mjligheterna fr nyanlnda
att under en period f fokusera mer p mnet svenska.
Som ett led i att hja resultaten i skolan och fr att eleverna
ska f strre mjligheter till undervisning och inlrning be-
hvs mer tid i olika mnen. Fr de elever som gtt igenom
grundskolan utan att uppn behrighet till gymnasieskolan
behvs mer undervisning fr att hmta in ndvndiga kun-
skaper. Ngra behver nnu mer tid och std fr att n kun-
skapsmlen.
Vi vill att det infrs obligatorisk lxhjlp, det vill sga
en skyldighet fr kommuner och fristende huvudmn
att erbjuda lxhjlp till alla elever, fr att alla elever ska
f goda frutsttningar att lyckas.
Vi vill infra en skyldighet fr huvudmnnen att erbju-
da sommarskola fr elever i rskurs tta och nio som
riskerar att inte n gymnasiebehrighet.
Vi vill frlnga skolplikten med ett r fr elever i nu-
varande rskurs nio som inte nr gymnasiebehrighet.
RTT ATT VLJA SKOLA
SKRPT KVALITETSKONTROLL
Friskolereformen r en av de viktiga valfrihetsreformer som
kat mjligheten fr den enskilde att pverka. Fr lrare och
rektorer har den inneburit nya mjligheter att frverkliga sina
pedagogiska ambitioner och kat utbudet av arbetsgivare.
ett stt som inte i ondan kar den administrativa br-
dan fr skolorna och huvudmnnen.
Vi vill att det ska fnnas lttillgnglig och relevant in-
formation om alla skolor och om vilka fristende och
kommunala utbildningar som erbjuds i kommunen, s
att det blir lttare fr frldrar och elever att vlja skola.
TRYGGHET OCH STUDIERO
Alla elever ska kunna knna sig trygga i skolan och ha ar-
betsro i klassrummet. Det r viktigt fr inlrningen, trivseln
och mjligheten att f utvecklas med respekt fr den person
man r. Men mobbning, stk i klassrummet och sen ankomst
r fortfarande ett utbrett problem i den svenska skolan och
lrare behver mer std och vgledning i arbetet fr stu-
diero. Under nsta mandatperiod vill Alliansen se en frbtt-
rad arbetsmilj fr lrare och elever. I detta arbete har ven
frldrarna ett viktigt ansvar att frmedla vrden i samverkan
med lrarna.
En vl fungerande elevhlsa r viktig, inte minst fr att mot-
verka psykisk ohlsa. Alliansregeringen har tillfrt medel i en
srskild satsning p elevhlsan fr att den ska kunna fortst-
ta att utvecklas och komma fer till del.
Vi vill att skolor ska kunna ge elever p gymnasiet
och hgstadiet ett skriftligt ordningsomdme. Ord-
ningsomdmet ska inte ing i slutbetyget.
Vi vill strka elevhlsan inom ramen fr satsningen
mot barn och ungas psykiska ohlsa.
Vi slr vakt om alla frldrars mjlighet att vlja skola till sitt
barn. Det ska inte bara vara de som har rd att fytta till ett
boende nra den skola man tror r bst fr sitt barn som
ska ha denna mjlighet. Det fria skolvalet r mycket uppskat-
tat av elever och frldrar. Det ger infytande ver det egna
barnets skolgng. Barn r olika och har olika behov. Fr-
ldrar mste drfr ha mjlighet att vlja bort en skola som
man inte r njd med eller dr deras barn kanske inte trivs.
I s hg utstrckning som mjligt ska lika villkor och samma
hga krav glla fr alla skolor, oavsett driftsform.
Det fnns framgngsrika skolor som trots stora utmaningar
lyckas med sitt kunskapsuppdrag. Men det fnns ocks sko-
lor, svl kommunala som fristende, dr eleverna r efter r
uppvisar dliga resultat. Det kan Alliansen inte acceptera. Al-
liansregeringen har frstrkt Skolinspektionens mjligheter
att utva tillsyn och vid missfrhllanden utdma viten och
t.o.m. stnga en skola som hller alltfr lg kvalitet. Det fnns
dessutom anledning att strama upp regelverket fr fristen-
de skolor i syfte att ka lngsiktigheten och skerstlla att
tillsynen fungerar vl. Det r samtidigt viktigt att inte frsvra
fr exempelvis frldrakooperativ.
Vi kommer att behlla det fria skolvalet.
Vi vill att de som bedriver utbildningsverksamhet ska
ta ett lngsiktigt garansvar.
Vi vill att Skolinspektionen ska prva den fristen-
de huvudmannens lmplighet infr etablering eller vid
garbyte.
Vi vill att insynen i fristende och kommunala skolors
ekonomi ska ka och vi vill ka ppenheten genom att
infra meddelarskydd fr anstllda i fristende skolor.
Offentlighetsprincipen ska ocks glla. Det ska ske p
ETT UPPVRDERAT LRARYRKE
OCH STRKT SKOLLEDARSKAP
Lrarna r nyckeln fr att hja kunskapsresultaten. Det r
drfr oroande att lraryrkets status varit lg under lng tid
och att fr f sker sig till lraryrket, ven om antalet s-
kande har kat de senaste ren. Andelen utbildade lrare
i skolan kar, men bristen p behriga lrare r stor i vissa
mnen. Alliansen vill fortstta arbetet med att hja statusen
p lraryrket och rekrytera fer till lrarutbildningen, srskilt
till bristomrden.
Vi vill bygga ut frskole- och lrarutbildningarna samt
speciallrarutbildningen.
Vi vill infra en premie fr speciallrar- eller speci-
alpedagogexamen liksom fr mneslrarexamen inom
matematik, biologi, kemi, fysik eller teknik.
Vi vill skapa fer vgar in i lraryrket fr dem som
redan har mneskunskaper genom utbyggda komplet-
terande utbildningar.
Vi vill utka antalet frstelrare i skolan.
Lrare ska kunna koncentera sig p undervisningen och vi
behver gra mer fr att minska administrationen. Bra lra-
re ska ha hg ln. Fr att gra lraryrket mer attraktivt be-
hvs ocks mjligheter att gra karrir och utvecklas i yrket.
Drfr har Alliansen infrt ett srskilt statsbidrag som ger l-
nekning p 5 000 respektive 10 000 kronor per mnad till
srskilt skickliga lrare med en karrirtjnst som frstelrare
respektive lektor.
Vi vill infra digitaliserade nationella prov med extern
rttning i den utstrckning som r lmplig och mjlig
fr att frigra mer tid fr undervisning och fr att ka
likvrdigheten i rttningen.
Vi vill ta bort obligatoriska individuella utvecklingspla-
ner i rskurs 4 och 5 nr betyg i dessa rskurser infrs
fr att minska lrarnas administrativa brda.
EN GYMNASIESKOLA FR JOBBEN
OCH DEN HGRE UTBILDNINGEN
En ny gymnasieskola med hgre krav r p plats. Yrkespro-
grammen frbereder ungdomarna bttre fr arbetsmarkna-
den genom mer tid fr yrkesmnen. Lrlingsutbildning, som
strker kopplingen mellan utbildning och arbetsmarknad, har
infrts som ett permanent alternativ och fera olika insatser
genomfrs fr att ka omfattningen och kvaliteten i det ar-
betsplatsfrlagda lrandet. Entreprenrskap i utbildningen
och satsningar p yrkeshgskolan r andra viktiga insatser
som Alliansregeringen genomfrt.
Gymnasieskolan str fr en viktig del av den nationella kom-
petensfrsrjningen. Under nsta mandatperiod vill vi under-
ltta ungdomars vergng till arbetsmarknaden och strka
gymnasieskolans bidrag till den nationella kompetensfrsrj-
ningen, frmst inom omrden dr det rder brist p utbildad
arbetskraft. Fr att klara arbetsmarknadens kompetensbe-
hov r det viktigt att yrkesprogrammen blir attraktiva fr elev-
erna. Matchningen mellan arbetsmarknadens behov, utbild-
ningsutbudet och elevernas intresse ska fungera vl.
KVALITET I FRSKOLAN
OCH BARNOMSORGEN
Frskolan ska erbjuda barn en trygg omsorg och r ocks
viktig fr att stimulera barns utveckling och lrande. Inte
minst fr barn i behov av extra std r frskolan viktig fr att
skapa en god grund fr att klara skolan. En viktig frutstt-
ning fr att frskolan ska klara sitt uppdrag r att barngrup-
perna, srskilt fr de yngsta barnen, har en lmplig storlek
och sammansttning. Personalens kompetens r en annan
viktig del fr att strka kvaliteten i frskolan.
Vi vill frstrka Skolinspektionens tillsyn ver frsko-
lan, med fokus p kvalitet och mluppfyllelse. Den nu-
varande tillsynen ska kompletteras med regelmssiga
stickprov genom besk p ett antal frskolor i varje
kommun.
Vi vill att Skolinspektionen genomfr en srskild tre-
rig kvalitetsgranskning. Barngruppernas storlek ska
srskilt analyseras.
Vi vill minska storleken p barngrupperna i frskolan
genom ett prestationsbaserat std till de huvudmn
som har sm barngrupper eller som minskar storleken
p stora barngrupper.
Vi vill permanent ka antalet platser p frskollrar-
utbildningen.
Vi vill frlnga frskolelyftet till och med 2018, med
inriktning mot bl.a. naturvetenskap och teknik samt
modersml och fersprkighet.
Vi vill genomfra ett frskolechefslyft 2015-2018 fr
att utveckla det pedagogiska ledarskapet i frskolan.
Vi vill ka attraktiviteten i teknik- och vrdprogram-
men genom tydligare yrkesutgngar, gymnasieingen-
jr respektive underskterska.
FRITIDSHEM FR TRYGGHET,
KUNSKAP OCH SAMMANHLLNING
Fritidshem av hg kvalitet kompletterar skolan, kan frbtt-
ra elevernas mjligheter att uppn kunskapsmlen och gr
det lttare fr fer frldrar att jobba. Genom att skapa en
meningsfull fritid med mycket rrelse och sociala aktiviteter
kan fritidshemmen bidra till en lugnare och tryggare skolmil-
j. I omrden dr mnga frldrar har lgre utbildningsniv
eller lgre ekonomisk standard kan fritidshemmen spela en
srskilt viktig roll. Utvecklingen som skett ver lng tid mot
stora barngrupper i fritidshemmen r bekymmersam. Det pe-
dagogiska uppdraget blir svrare att uppfylla. S ska det inte
vara. Kommunerna behver se ver barngruppernas storlek
och de vriga frutsttningar som ges fr att fritidshemmen
ska klara sitt uppdrag.
Vi vill minska storleken p barngrupperna p fritids
genom ett prestationsbaserat std till de huvudmn
som har sm barngrupper eller som minskar storleken
p stora barngrupper.
Etableringsfrihet och olika former av barnomsorg r viktigt
fr att kunna tillgodose familjers behov av olika barnomsorg-
slsningar, ssom familjedaghem. Alliansen har genom att
infra barnomsorgspeng stimulerat fer former och mjlighe-
ten fr kommuner att infra vrdnadsbidrag har kat mj-
ligheten fr den som vill ge barnet omsorg i hemmet utver
den tid som frldrafrskringen medger. Alliansregeringen
har ocks avsatt resurser fr att stimulera kommunerna att
erbjuda omsorg p kvllar, ntter och helger.
HGRE UTBILDNING FR
KUNSKAP OCH BILDNING
Hgre utbildning spelar stor roll fr bildning och mjligheten
att ta del av kunskap och fritt ska ny. Sverige har aldrig haft
en s vlutbildad befolkning som nu. Andelen ungdomar som
gr vidare till hgre utbildning r hg och en dryg fjrdedel
av den vuxna befolkningen har eftergymnasial utbildning. Av
dem som lmnar gymnasiet de nrmaste ren kommer mer
n 60 procent att ha mjlighet att studera i hgre utbildning.
Alliansregeringen har gjort betydande satsningar fr att ka
kvaliteten i hgskoleutbildningarna. Snkt statlig inkomst-
skatt har ocks gjort det mer lnsamt att utbilda sig.
Alliansregeringen har utkat antalet platser p hgskoleut-
bildningar vars efterfrgan p arbetsmarknaden r stor. Det
gller t.ex. lkarutbildningen, sjukskterskeutbildningen och
ingenjrsutbildningarna. Inom vissa yrken kommer det nd
att vara brist p utbildad arbetskraft. . Det r ocks viktigt
att hgskolans utbildningsutbud mter framtidens behov. En
utredning har drfr i uppdrag att analysera detta och bed-
ma om utbudet r vl avvgt i frhllande till kvalitetskrav,
studenternas efterfrgan och arbetsmarknadens behov.
Vi vill ka antalet platser fr bl.a. lrare, specialist-
sjukskterskor och barnmorskor och gra en srskild
satsning fr att vidareutbilda frskollrare till att bli be-
hriga ocks fr lgstadiet. Totalt kommer det att bli en
kning med ca 10 000 studenter per r.
Alliansregeringen har ven byggt ut den eftergymnasiala
vuxenutbildningen och inrttat Yrkeshgskolan. Att fretag
kan rekrytera kvalifcerad yrkeskompetens r centralt fr
konkurrenskraft och tillvxt. Alliansregeringen har ocks
strkt folkbildningen bland annat genom en tydligare mjlig-
het att bidra i integrationsarbetet.
Det svenska studiestdssystemet r ett av vrldens mest
genersa och Alliansregeringen har under de senaste ren
gjort fera hjningar av studiemedlen. Fr att ytterligare fr-
bttra studenternas mjligheter att fokusera p sina studier
och fr att ka genomstrmningen, freslr Alliansen en hj-
ning av studielnet. Alliansregeringen frmjar ocks lrande
genom hela livet och mjlighet till omstllning, bl. a. genom
hjd ldersgrns fr studiemedel.
Vi vill hja studiemedlet s att studenterna fr 1000
kronor extra i mnaden.
Kvalitet och
tillgnglighet i en
sjukvrd fr alla
I takt med att vi lever lngre och kan behandla allt fer sjukdo-
mar frndras kraven p hlso- och sjukvrden. Alliansens
utgngspunkt r en sjukvrd prglad av kvalitet och tillgng-
lighet fr alla. Skillnader i kvalitet eller tillgnglighet mellan
regioner eller utifrn till exempel kn eller utbildningsbak-
grund ska motverkas.
Sedan 2006 har tillgngen till vrd frbttrats. Kerna har kor-
tats och vi har sett en kraftig kning av antalet vrdcentraler
och genersare ppettider. Kvaliteten i sjukvrden har ocks
strkts ver tid och patienterna r mer njda med vrden.
Sverige r idag ett av vrldens bsta lnder p sjukvrd. Vi
satsar mer resurser n ngon gng tidigare p vrden. Det
fnns fer aktiva lkare och sjukskterskor n ngonsin, och
vi utbildar dessutom fer n ngonsin tidigare. Apoteksrefor-
men har inneburit fer apotek, bttre service och att vi kan
kpa receptfria lkemedel i mataffrer och bensinstationer.
KAD TILLGNGLIGHET
OCH BTTRE KVALITET
Trots kortare ker r det alltfr mnga som fortfarande upp-
lever att det kan vara svrt att komma i kontakt med sjukvr-
den. Vissa landsting klarar inte heller kraven i den nationella
vrdgarantin och det r stora skillnader mellan landstingen.
Medan vntetiderna i vrden har kortats vsentligt de senas-
te ren r bristande samordning och samverkan inom och
mellan vrdgivare ett problem i dagens hlso- och sjukvrd.
Drfr behver kmiljarden utvecklas, bl.a. vad gller tids-
grnser och fr att omfatta hela vrdkedjan.
Vi vill att kmiljarden utvecklas till en samordnings-
och tillgnglighetsmiljard. Frutom att fortsatt frmja
tillgnglighet och korta ker ska den ocks ka huvud-
mnnens frutsttningar och drivkrafter att skapa mer
sammanhllna vrdkedjor och ka vrdgivarnas hel-
hetsansvar fr patienten.
Vrdvalet inom primrvrden har inneburit en stor och posi-
tiv frndring nr det gller tillgnglighet, innovationsfokus
och effektivitet. Men fortfarande r primrvrdens andel av
den ppna vrden lg jmfrt med mnga andra lnder och
primrvrden kommer ofta smre ut n den specialiserade
vrden i utvrderingar. Vi vill drfr driva p kvalitetsutveck-
lingen inom primrvrden. Vi anser ocks att det behvs yt-
terligare reformer fr att strka patientmakten. Bland annat
br reformer fr ytterligare valfrihet vervgas.
Utvrderingar har visat p stora regionala skillnader inom
cancervrden. Genom kade riktade resurser och genom att
samla kompetensen vill vi strka jmlikhet och kvalitet i can-
cervrden.
Vi vill satsa 500 miljoner per r under perioden 2015-
2018 p att frkorta vntetiderna inom cancervrden
och p en kad kvalitet i allmnhet. Satsningen ska
ven bidra till snabb diagnos och frebyggande insat-
ser.
Vi vill samla viss avancerad cancervrd p ett mindre
antal sjukhus fr att hja kvaliteten.
En srskild utredare har ftt i uppdrag att se ver hur den
hgspecialiserade vrden kan utvecklas genom en kad
koncentration. Utredningen ska vara klar 2015 och bidra till
frbttrade vrdresultat och p s vis ocks en mer jmlik
vrd.
En viktig frutsttning fr en hgkvalitativ vrd r spridning-
en och tillmpningen av bsta tillgngliga kunskap. Det ska
inte bero p var vrdgivaren arbetar vilken tillgng som fnns
p evidensbaserad kunskap. Samlad kompetens kan ocks
leda till ett bttre resursutnyttjande. Bttre kunskapsunder-
lag kan bidra till kad patientskerhet, effektivare resurs-
utnyttjande och kad jmlikhet.
Vi vill inrtta en nationell kunskapsguide fr vrdens
personal.
STRK VRDEN AV LDRE
Mnniskor med stora behov ska knna sig delaktiga i sin
egen vrd. Alliansregeringen har kraftsamlat fr att frbtt-
ra omhndertagandet av de mest sjuka ldre, bland annat
genom ekonomiska incitament fr samverkan. Mlet har va-
rit att f omsorgen och vrden att samverka bttre och att
anvnda resurserna mer effektivt s att vrden och omsor-
gen i hgre grad utgr frn patienternas behov. Bland an-
nat har detta resulterat i skrare lkemedelsanvndning fr
ldre och bttre vrd i livets slutskede. Fr en ldre person
med mnga olika symtom och diagnoser kan kontakterna
med olika huvudmn, verksamheter och personalkategorier
nd vara svra att verskda. De mest sjuka ldre har i
dag mnga olika kontakter i vrden och omsorgen, vilket kan
medfra lgre kvalitet fr patienten och hgre kostnader fr
vrden totalt. Hr fnns frbttringspotential vad gller sam-
verkan mellan kommuner och landsting. Kontinuitet i vrd-
och omsorgskontakterna r ocks viktigt.
Vi vill infra ett prestationsbaserat stimulansbidrag
som ska utg till landsting och kommuner som sluter
en regional verenskommelse om samverkan fr en
frbttrad vrd och omsorg om ldre.
De mnniskor som drabbats av demenssjukdom r sr-
skilt utsatta. En vlfungerande demensvrd r drfr en av
grundfrutsttningarna fr en fungerande ldreomsorg. Det-
ta krver i sin tur kompetent, vlutbildad och vlmotiverad
personal. Forskning p demensomrdet har visat att rela-
tionen till vrdpersonalen r bland det allra viktigaste i vr-
den av demenssjuka. Drfr br medarbetarna i vrd och
omsorg ges bde tid och resurser och specifk kunskap om
demenssjukdomar fr att de ska kunna skapa en s bra de-
mensvrd som mjligt.
Vi vill ta fram en nationell demensplan i syfte att frm-
ja kade kunskaper om demenssjukdomar och sprid-
ningen av kunskaperna. Den ska dessutom bidra till
en effektivare anvndning av befntliga resurser t.ex.
genom forskningssamarbeten, framtagande och sprid-
ning av bttre verktyg fr arbetet vid t.ex. utredning och
diagnostik, i vrd och omsorg eller fr std till anhriga.
UTBILDA FLER LKARE
OCH SJUKSKTERSKOR
Det rder brist p lkare och sjukskterskor, trots att Sveri-
ge idag har 3500 fer lkare och 5200 fer sjukskterskor n
2006. Alliansregeringen fortstter bygga ut lkarutbildningen
och sjukskterskeutbildningen. Mjligheterna att rekrytera
utbildad personal r avgrande fr att hlso- och sjukvrden
ska kunna ge en god och sker vrd och omsorg.
Vi vill vidta tgrder fr att landstingen bttre ska
kunna planera fr sin kompetensfrsrjning.
Vi vill utka antalet platser p barnmorskeutbildning-
en.
Vi vill utka antalet platser p specialistsjukskter-
skeutbildningen.
FREBYGGANDE ARBETE
Folkhlsan i Sverige utvecklas positivt och medellivslngden
fortstter ka. ndrade levnadsvanor mot ett hlsosammare
liv gr att fer kan hlla sig friska lngre.
Alliansregeringen har gjort satsningar p bland annat hlso-
coacher och lkemedelsgenomgngar. Det fnns ocks goda
exempel p landsting som erbjuder hlsosamtal och drmed
ger mnniskor bttre frutsttningar att knna delaktighet
och motivation att vid behov ndra sina levnadsvanor. Mel-
lan 2014 och 2017 satsar Alliansen 450 miljoner kronor p
en nationell strategi fr att frebygga och behandla kronis-
ka sjukdomar. Den syftar bland annat till utveckling av inno-
vativa metoder fr patientmedverkan samt verktyg fr aktiv
egenvrd. Inom satsningen ges ocks std till primrvrdens
sjukdomsfrebyggande arbete. Fortfarande fnns det dock
hlsovinster att gra genom frebyggande arbete.
Mnga hlsoproblem beror p alkohol, tobak och vervikt.
Genom tidig upptckt och personanpassade behandlings-
upplgg kan mnga folkhlsoproblem frebyggas.
Endast tv av tio personer med kroniska och lngvariga sjuk-
domar anser att de r involverade i sin egen vrd. Detta visar
att det fnns brister inom vrden nr det gller att mta pa-
tienters individuella behov.
Vi vill hja skatten p alkohol.
Vi vill hja skatten p tobak.
Vi vill utveckla och frbttra hlso- och sjukvrden
fr personer med kroniska sjukdomar genom fortsatt
arbete inom ramen fr den nationella strategin.
STRK PATIENTENS STLLNING
Forskning visar att patientdelaktighet leder till bttre vrd och
bttre hlsa. Den 1 januari 2015 trder Alliansregeringens
nya patientlag i kraft. Den tydliggr och frstrker patientens
stllning genom frbttrad delaktighet, valfrihet och informa-
tion. Vrden ska utg frn patientens egna frutsttningar
och patienter fr en lagdstadgad mjlighet att vlja utfrare
av primrvrd och ppen specialiserad vrd i hela landet.
Vi vill strka patientens stllning ytterligare genom
att etablera en digital tjnst - Hlsa Fr Mig - dr den
enskilde enkelt ska kunna samla och spara information
om sin egen hlsa.
Ett bra och tryggt
land att ldras i
Att ldras innebr ofta ett kat behov av hjlp i vardagen.
Hur hjlpen utformas pverkar i hg grad livskvaliteten. Al-
liansens utgngspunkt r att varje mnniska r unik, med
egna nskeml och intressen. Rtten till sjlvbestmmande
r lika viktig oavsett lder. Den vlfrd som betalas med vra
gemensamma resurser ska drfr prglas av stor valfrihet,
hg kvalitet, ett vrdigt bemtande och fnnas tillgnglig fr
alla som behver den.
Sveriges ldre kan vnta sig fer r med god hlsa n i de
allra festa lnder. Idag lever vi i genomsnitt 20 r efter pen-
sioneringen. Det r en fantastisk utveckling. Men det krver
ocks en frndring i synen p ldre. Det r viktigt att politi-
ken visar frstelse och respekt fr att ldre inte r en homo-
gen grupp mnniskor med samma behov och nskeml. Det
behver skapas fer vgar fr att underltta fr mnniskor att
leva det aktiva liv de vill leva.
PENSIONER
Alliansregeringen har, tack vare en jobbpolitik som ftt fer
i arbete och en ansvarsfull ekonomisk politik, kunnat snka
skatten fr pensionrer vid fem tillfllen. En genomsnittspen-
sionr betalar i dag 850 kronor mindre i mnaden i skatt jm-
frt med 2006. De hushll som r berttigade till bostadstil-
lgg har, utver skattesnkningarna, ftt en frstrkning p
340 kronor per mnad. Fr pensionsinkomster upp till cirka
14 000 kronor per mnad motsvarar dessa tgrder tillsam-
mans jobbskatteavdraget p motsvarande inkomst. En ga-
rantipensionr har 2014 cirka 1 800 kronor mer i disponibel
inkomst varje mnad och en genomsnittlig inkomstpensionr
med bostadstillgg cirka 2 000 kronor mer jmfrt med 2006.
Vi ser inget egenvrde i att pension och frvrvsinkomst be-
skattas olika.
En starkare ekonomi och fer i arbete skapar frutsttningar
fr en positiv utveckling av pensionerna under de kommande
ren. Inget r viktigare fr pensionrernas ekonomi n att
sysselsttningen och antalet arbetade timmar utvecklas vl
samt att reallnerna kar, eftersom pensionerna r koppla-
de till den ekonomiska utvecklingen. Pensionerna frvntas
ren framver utvecklas gynnsamt och Alliansen gr tillsam-
mans med Socialdemokraterna en versyn av pensionssys-
temet fr att undvika den relativt stora ryckigheten i pensio-
nernas utveckling.
HLSOSAMMARE, TRYGGARE
OCH RIKARE VARDAG
Det r sjlvklart att ocks ldre ska ha en meningsfull vardag
med intressen och fritidssysselsttningar. Social samvaro
kan ocks bidra ytterligare till fer friska r. Mnga lever ty-
vrr i ofrivillig ensamhet. Trygghetsboenden med mtesloka-
ler och ny teknik kan bryta isolering och skapa delaktighet.
Ett mer strukturerat samarbete mellan kommunerna och ide-
ella organisationer kan ocks skapa bttre frutsttningar fr
fer att leva ett rikt liv.
Vi vill kartlgga kunskapslget och ta fram vgled-
ningar och utbildningsmaterial med inriktning p akti-
vering av ldre, tidig upptckt och behandling av psy-
kisk ohlsa
Vi vill att alla kommuner ska vara skyldiga att erbjuda
plats i ett trygghetsboende en ldreboendegaranti -
fr alla som r ver 85 r och har beviljats hemtjnst.
Vill vi att investeringsstdet till trygghetsboende och
srskilt boende frlngs och frstrks fr att frmja till-
gngen till ldrebostder.
ETT MLTIDSLYFT FR
LDREOMSORG OCH FRSKOLA
God och nringsriktig mat r viktig fr vrt vlmende och
trivsel. Mnga i ldreomsorgen ter inte tillrckligt bra. Det
beror ofta p brister i mltidens kvalitet och utformning.
Kvaliteten p maten i offentligfnansierade verksamheter runt
om i landet och mjligheterna att kunna vlja och vara delak-
tig i hur maten tillagas r drfr av stor betydelse. Mnniskor
ska kunna f pverka maten ven p ldre dagar. Boenden
dr personalen lagar mat tillsammans med de ldre eller an-
passar sig efter de ldres nskeml om mat vid olika tid-
punkter fr ofta njdare och friskare ldre.
ldre som bor kvar hemma men har svrt att kunna laga mat
sjlva kan f hjlp med matleveranser. Ofta sker det i form
av fasta portionsstorlekar frn storkk. Mnga kommuner
sker idag former fr att frbttra matens kvalitet och ml-
tidssituationen fr de ldre. Goda exempel kan hmtas frn
kommuner som hittat bra lsningar fr att ka valfriheten.
Det kan till exempel handla om avtal med lokala restaurang-
er som erbjuder hemleverans av mat till ldre. Vi vill se en
fortsatt utveckling i den riktningen.
Delaktighet i mltiden ger ytterligare en dimension. Alliansen
vill drfr att delaktighet ska bli ett uttalat ml i fer kostpla-
ner.
Vi vill kartlgga kunskapslget vad gller rehabilite-
ring och hemsjukvrd bland ldre.
Vi vill frmja ldre mnniskors deltaktighet i kulturli-
vet genom satsningen Kultur fr ldre.
Att sjlv f vlja var och hur man vill bo r en central del av
sjlvbestmmandet och vlbefnnandet. RUT-tjnsterna har
underlttat vardagen fr de cirka 180 000 ldre som anvn-
der sig av dem. Alliansregeringen har ppnat upp fr nya
boendeformer fr ldre. Vi har ocks satsat p ett srskilt
investeringsstd fr byggande av srskilda boenden och
trygghetsboende vilket har lett till att ver 10 000 ldrebost-
der har byggts. Dock r det fortfarande 40 procent av kom-
munerna som inte tcker sitt behov. En ny bestmmelse slr
fast att ldre s lngt det r mjligt ska kunna vlja nr och
hur std och hjlp i hemmet ska ges och sedan 2012 fnns
en lagstadgad parboendegaranti.
Vi menar att alternativen behver bli fer, bde p den vanliga
bostadsmarknaden och i form av olika trygghets- och ldre-
boenden. P s stt kommer mjligheterna till sjlvbestm-
mande frbttras, rrligheten p bostadsmarknaden ka och
behovet av srskilt boende skjutas upp, vilket skapar mj-
lighet fr ldre i behov av srskilt boende att f del av det i
tid. Genom frbttrade mjligheter och en ny skyldighet fr
kommunerna att erbjuda plats i trygghetsboenden minskar
otryggheten fr ldre som undrar om det kommer att fnnas
plats fr dem den dag de behver fytta till ett ldreboende.
Det kar ocks drivkraften fr kommuner att ha bra hem-
tjnst och satsa mer p trygghetsboenden.
Vi vill att alla kommuner ges mjlighet att erbjuda
trygghetsboende eller srskilt boende utan bistnds-
bedmning.
Goda matvanor grundlggs tidigt och i frskolan fnns mj-
ligheter att nyttja mltiderna som en del i det pedagogiska
arbetet. Att lta barnen f vara med och laga maten kar
frstelen fr matens betydelse fr hlsan.
Det offentliga ska ha hgt satta ambitioner i sin upphand-
ling av mat avseende djurskydd och milj. Inom ramen fr
Matlandet Sverige har Alliansregeringen inrttat ett nationellt
kompetenscentrum fr mltider i vrd, skola och omsorg
som nu arbetar med att stdja och stimulera kommuner och
landsting. Ett nationellt mltidslyft som premierar de ldrebo-
enden och frskolor som satsar p bttre kvalitet p maten
kommer att bidra till att ka medvetenheten om matens be-
tydelse.
Vi vill genomfra ett nationellt mltidslyft som riktar
sig till ldreomsorgen och frskolan dr huvudelen
avstts fr ldreomsorgen. Satsningen mjliggr fr
kommuner och fristende aktrer som driver ldreom-
sorg eller frskolor att ska stimulansbidrag fr att ut-
veckla och frbttra kvaliteten p mltiderna och fr
kad delaktighet.
Vi vill fortstta stdja kompetenscentrumet fr mlti-
der i vrd, skola och omsorg.
RTTEN ATT VLJA OCH ATT VLJA BORT
Patienternas och brukarnas behov ska styra utformningen
av vlfrdstjnsterna. ldreomsorgen ska prglas av god
kvalitet. Rtten till egna val blir nnu viktigare fr de ldre
vars mjlighet att styra vardagen begrnsas av att de be-
hver omsorg. r 2009 infrdes Lagen om valfrihetssystem.
Numera tillhandahlls omkring en sjundedel av vlfrds-
tjnsterna av privata utfrare. kade valmjligheter strker
mnniskors egenmakt och gr att det gr att vlja bort de
utvare som uppvisar brister eller otillrcklig kvalitetet i sin
verksamhet. Det r inte rimligt att kommuner ska kunna neka
ldre valfrihet. Den vrdegrund som nu r fastlagd i lag in-
riktar ldreomsorgen p att varje ldre person ska uppleva
strsta mjliga vlbefnnande.
Vi vlkomnar ocks att det vxer fram alternativ, ssom ld-
reboenden med inriktning p srskilda diagnoser, sprkgrup-
per eller med HBTQ-kompetens. Vi vill under nsta mandat-
period fortstta att utveckla valfriheten p omrden dr den
idag r starkt begrnsad fr den som behver omsorg, men
sjlvklar fr andra. Det gller t.ex. rtten att vlja mat eller
frdtjnst. Dessutom br valfriheten utvecklas fr att ge mj-
lighet att kpa andra tillggstjnster fr att till exempel ka
p utfykt.
Vi vill infra ett krav p kommunerna att tillhanda-
hlla valfrihet fr ldre, antingen genom upphandling,
ramavtal eller LOV.
Vi vill ytterligare strka den enskildes infytande ver
omsorgens innehll genom en frenklad bistndsprv-
ning.
ldreomsorgen fungerar i huvudsak bra. Det frekommer
dock att aktrer, bde privata och offentliga, har oacceptabla
kvalitetsbrister. Vlfrdstjnster ska bedrivas ansvarsfullt, ef-
fektivt och lngsiktigt. Egenmakt och valfrihet behver kom-
pletteras med ytterligare strkt tillsyn och uppfljning.
Vi vill, tillsammans med huvudmnnen, utveckla ett
system fr att strka kommunernas egenkontroll av
verksamhet i svl kommunal som privat regi. P s
stt strker vi tillsynen och kontrollen.
Vi vill att Inspektionen fr vrd och omsorg ska ut-
veckla sin tillsyn till att ven omfatta hur kommunerna
fullgr sin egenkontroll.
Vi vill frbttra kvalitet och uppfljning genom att ut-
veckla bttre bedmningsverktyg ssom eHlsa, pp-
na jmfrelser och ett bedmningsstd fr handlg-
gare i syfte att bttre kartlgga anhrigas behov och
situation vid en bistndsbedmning.
Idag fnns ingen mjlighet att i frvg utse ngon som kan
hjlpa till om man sjlv blir fr gammal eller fr sjuk fr att
ta hand om den egna hlsan eller ekonomin. Istllet r man
hnvisad till kommunernas gode mn. Vi vill ge var och en
mer makt ver sin framtid genom att ppna upp fr andra
lsningar fr den som fredrar att f std frn en anhrig
eller en vn.
Vi vill infra en mjlighet till s kallade framtidsfull-
makter.
STRK MEDARBETARNA OCH
LEDARSKAPET I LDREOMSORGEN
Kvaliteten i ldreomsorgen skapas av medarbetarna, genom
deras kompetens och agerande. De beskriver ofta sitt arbete
som meningsfullt och fyllt av gldje. Men ocks som slitigt
och stressigt. De vill gra ett bra jobb, men hindras ibland av
bristande ledarskap, begrnsat infytande och dliga villkor.
Alliansen r tydlig med att det r medarbetarna och de verk-
samhetsnra cheferna som bst vet hur verksamheten ska
bedrivas och vad som behver prioriteras lokalt.
Arbete inom ldreomsorgen behver bli mer attraktivt fr att
skerstlla att det ven framver fnns kvalifcerad personal
som vljer att stanna lngre p samma arbetsplats. P s
stt tillvaratas erfarenhet och kunskap. Jobbskatteavdraget
har gjort att ett vrdbitrde har ftt 1800 kronor mer i pln-
boken varje mnad. Valfriheten gr att det fnns fera olika
arbetsgivare att vlja mellan, och det fnns mjlighet att byta
jobb om man inte r njd med situationen. Det strker ocks
yrkets status.
Ett gott ledarskap r viktigt fr att ka motivationen och locka
fer till ldreomsorgen. Alliansregeringen har tagit initiativ till
en ledarskapssatsning som varit mycket efterfrgad. Vi vill
nu ge fer chefer chansen att utbilda sig fr att p s stt
skapa en bttre arbetsmilj och fr att ka attraktionskraf-
ten. Kommunerna har ven goda mjligheter att p andra
stt strka ledarskapet inom ldreomsorgen, t.ex. genom
traineeprogram fr att hitta potentiella chefer och genom tyd-
ligare karrirssteg i verksamheten.
Vi vill frlnga omvrdnadslyftet fr att fortstta str-
ka svl den grundlggande som den specialiserade
kompetensen bland personal inom ldreomsorgen.
Vi vill fortstta ledarskapsutbildningen fr chefer i
ldreomsorgen.
fra syftar till en kad spridning av utdmda pfljder och
drmed till en mer proportionerlig tillmpning av straffskalan.
Vi vill skrpa straffen fr drp, synnerligen grov miss-
handel, grov misshandel, grovt rn, grov utpressning,
grovt olaga hot och grovt olaga tvng.
Vi vill infra synnerligen grov vldtkt och oaktsam-
hetsbrott avseende vldtkt som nya brott.
Vi vill se ver vldtktsbrottet och vervga frgan
om brist p samtycke.
Vi vill skrpa straffet fr narkotikabrott.
Vi vill skrpa straffet fr kp av sexuell handling av
barn.
Aldrig tidigare har det svenska rttsvsendet gjort lika stora
insatser mot den organiserade brottsligheten. Men de se-
naste rens hndelser i exempelvis Gteborg och Sdertl-
je understryker ndvndigheten i att fortstta kampen. Fr
att minska den organiserade brottsligheten mste nyrekry-
teringen till de kriminella ntverken kraftigt motverkas. Det
ska fnnas std att tillg fr den som vill lmna det kriminella
livet. Fr att komma t brottslighet som rr sig ver grnser-
na behver ocks rttsvsendet samarbeta internationellt.
EU-samarbetet innebr strkta mjligheter att bekmpa
grnsverskridande brottslighet.
Vi vill skrpa kriminaliseringen fr brott som begs
inom ramen fr organiserad, kriminell verksamhet.
Vi vill skrpa straffen fr mnniskohandel och kopp-
leri.
Ett tryggare samhlle
Brott krnker mnniskors frihet, liv, hlsa och rtt till sin
egendom. Drfr kan vi aldrig tolerera brottslighet. Men det
fnns inget enkelt svar p hur vi skapar ett tryggare samhlle.
Genom att st upp fr varandra och sga ifrn nr vi ser att
ngon blir illa behandlad eller nr ett brott begs strker vi
sammanhllningen och markerar rtt och fel. Det behver
ocks fnnas framtidstro i alla delar av samhllet. Hopp om
att kunna skapa ett bttre liv. Utsikter att f ett jobb. En ver-
tygelse om att det r bttre att vara en del av samhllet n att
vlja ett liv vid sidan om. En frvissning om att nr mnniskor
mr dligt s fnns det ett skyddsnt och medmnniskor som
fngar upp och hjlper. Och en vetskap om att nr det begs
ett brott kommer samhllet att reagera snabbt och tydligt,
svl fr att bist brottsoffret som fr att utreda grningen.
TYDLIGA REAKTIONER MOT BROTT
Alliansen vill att de som begr brott blir straffade och att
brottsoffer blir sedda och kan knna sig trygga. Straffen ska
st i proportion till brottet s att brottsoffret fr upprttelse,
och brottslingen ska kunna sona sitt brott och f mjlighet till
en ny chans.
Alliansregeringen har genomfrt ett stort antal straffskrp-
ningar med fokus p grova vldsbrott. Avsikten var att v-
sentligt skrpa de straff som dms ut. Men reformen har inte
fullt ut ftt nskat genomslag. Fr att de allvarligaste brotten
ska straffas hrdare vill vi hja minimistraffen fr ett antal
brott. De frndringar Alliansen genomfrt och vill genom-
Vi vill att det ska bli lttare att beslagta kriminellas
tillgngar.
Vi vill att det ska bli svrare och dyrare att f ut fera
pass fr att motverka handel med pass.
Vi vill skrpa straffansvaret fr underltenhet att av-
slja och hindra brott fr personer som har anknytning
till den brottsliga verksamhet dr brottet har begtts.
Vi mste se srskilt allvarligt p brott som begs mot
mnniskor p grund av etnisk tillhrighet, religion, sexuell
lggning eller knsidentitet. Hela Sverige ska vara ett tryggt
land att leva i fr alla och hatbrott hotar den tolerans och p-
penhet som prglar och ska prgla Sverige.
Det r ett allvarligt problem att svenska medborgare strider
utomlands fr terroriststmplade organisationer. De hotar
inte bara andras liv, de riskerar sina egna liv och de utgr
ocks en potentiell skerhetsrisk efter terkomsten till Sve-
rige.
Vi vill prva tgrder, inklusive ytterligare kriminalise-
ring, mot frberedande av resor i syfte att delta i strid
eller vapentrning utomlands fr terroriststmplade
organisationer i enlighet med den lista som EU eller
FN har beslutat. I det sammanhanget vill vi se ver
mjligheten att beslagta pass fr att stoppa sdana
planerade resor.
Vi vill gra en versyn av om kriminaliseringen av
deltagande i vpnade aktiviteter med terroriststmpla-
de organisationer, i Sverige eller utomlands ytterligare
kan frstrkas.
Konsekvenserna av att beg brott ska vara snabba och
knnbara. Brottsoffret fr aldrig lmnas med en knsla av
att det r han eller hon som gjort fel. Straffet ska bidra till att
frhindra ny brottslighet och samtidigt ge ett tillflle fr den
dmde att gra nya livsval.
Vi kan aldrig acceptera en utveckling dr slkten, gnget
eller andra grupperingar tar p sig det offentligas roll och
skipar rttvisa och frdelar skuld. Om man vljer att vnda
rttsvsendet ryggen ska det f konsekvenser. Personer
som gng p gng terfaller i kriminalitet ska knna att sam-
hllet reagerar.
Idag blir en person som regel frislppt frn fngelset efter tv
tredjedelar av strafftiden, ven om anstaltstiden har prglats
av en ovilja att ndra p sitt liv. Personer som anstrnger sig
fr att frndra sin situation, till exempel genom studier eller
jobbfrberedande tgrder, ska premieras framfr den som
inte tar ansvar.
Kriminalvrdens terfallsfrebyggande arbete behver fr-
strkas, bland annat genom att gra fer aktrer mer del-
aktiga i ett aktivt utslussningsarbete, och insatserna fr att
n mlet om 85 procents sysselsttning bland de intagna
behver intensiferas. Alliansen vill ocks att terfall ska f
tydligare konsekvenser n idag. P s stt markerar sam-
hllet frvntningar och skapar incitament fr mnniskor att
komma p rtt kl igen.
Vi anser att den som terfaller i brott och dms till
ett nytt fngelsestraff ska avtjna tre fjrdedelar av det
nya straffet.
Vi vill att den som terfaller i brott efter att ha slppts
ur fngelse ska f hela sin villkorligt medgivna frihet
frverkad i betydligt fer fall n idag.
Vi anser att en tilltalad som har lmnat uppgifter av
vsentlig betydelse fr utredningen av det egna brottet
ska kunna f ett kortare straff n det som annars skulle
ha dmts ut.
Vi vill ytterligare begrnsa mjligheterna till villkorlig
frigivning om den intagne missktt sig eller inte aktivt
deltagit i verksamhet.
Vi vill se nya former fr samverkan mellan Kriminal-
vrden och andra aktrer i syfte att frbttra mjlighe-
terna till teranpassning till ett liv fritt frn kriminalitet.
Vi vill ge Kriminalvrden i uppdrag att utka och ut-
veckla arbetet med srskilda utslussningstgrder i
syfte att frbereda de intagna fr livet efter tiden p
anstalt.
Vi vill strka tillgngen till yrkesutbildning p anstalt.
Medling r en metod som kan underltta fr brottsoffer - och
brottsling att g vidare efter ett begnget brott. Detta under
frutsttning att bda vill delta och att grningen r erknd.
Det offentliga kan bli bttre p att medverka till att den som
begr ett brott ocks om brottsoffret vill det kan ges mj-
lighet att direkt gottgra brottsoffret. Medlingsmten avslutas
ibland med att grningsman och brottsoffer ingr ett muntligt
eller skriftligt avtal som kan innehlla lften om framtida be-
teenden, ekonomisk ersttning till brottsoffret eller gottgrel-
se genom arbete.
EN BRA START I LIVET
En trygg uppvxt och en stabil skolgng r det bsta skyddet
mot ett liv i kriminalitet. Frldrarna har huvudansvaret fr
sina barns utveckling och uppfostran. ven barnomsorgen
och skolan har betydelse och r viktiga platser fr frebyg-
gande arbete.
De ungdomar som hamnar i kriminalitet har ofta uppmrk-
sammats av socialtjnsten redan fre 15 rs lder. Dessa
ungdomar har det, i de allra festa fall, svrare n andra,
med problem i skolan och smre hemfrhllanden. Ett fram-
gngsrikt brottsfrebyggande och trygghetsskapande arbete
i skolan krver samverkan mellan fera olika aktrer. Skola,
socialtjnst, polis, civilsamhlle och frldrar har ett gemen-
samt ansvar. Alliansen vill se nolltolerans mot mobbing och
krnkningar. Polisen br ha ett utvecklat samarbete med var-
je skola. P s stt skapas frtroende fr rttsvsendet och
ges frutsttningar fr att minska antalet begngna brott.
Dessutom kan bengenheten att anmla de brott som be-
gs ka. Det behvs nya ungdomspfljder som kar lika-
behandlingen och stadkommer ett mer enhetligt, tydligt och
trovrdigt system.
Vi vill att helgavskiljning med fotboja ska kunna an-
vndas som pfljd fr unga i ldern 15-18 r. Vid hel-
gavskiljning mste den unge en viss period vara i hem-
met eller p annan angiven plats p vissa bestmda
tider.
Rikspolisstyrelsen fck 2011 uppdraget att initiera en pilot-
verksamhet med sociala insatsgrupper dr polis, socialtjnst,
skola, frldrar och andra aktrer intensiferat samverkan fr
att hjlpa ungdomar som hller p att hamna snett. Att hela
samhllet samverkar och strvar mot samma ml r avg-
rande fr att f ungdomar att bryta en kriminell bana. Sedan
pilotverksamheten avslutades ligger ansvaret fr att fortstta
med eller inrtta sociala insatsgrupper hos kommuner och
andra berrda lokala aktrer.
Vi vill fortstta stdja sociala insatsgrupper fr att
skra att samverkan mellan polis och berrda lokala
aktrer blir en sjlvklar del av ordinarie verksamhet.
Vi vill att polis och socialtjnst som upptcker unga i
riskzonen ska kontakta frldrarna fr ett orossamtal.
EN TRYGGARE VARDAG
Ett inbrott i hemmet upplevs ofta som mycket krnkande,
ven om vrdet av stldgodset inte r s stort. Bostadsin-
brott leder idag till fr lga straff. Fr att straffen ska ham-
na p en rimlig niv nr det gller bostadsinbrott br en ny
brottsrubricering infras. Det r inbrott och andra mngdbrott
som pverkar mnniskor i vardagen. Dessutom utgr de ofta
en inkrsport till grvre brottslighet. Alliansen vill kraftigare
bekmpa sdan brottslighet.
Vi vill infra en ny brottsrubricering inbrottsstld
som ska ha ett minimistraff p fngelse i ett r.
Vi vill minska straffrabatten vid ferfaldig brottslighet.
Den tekniska utvecklingen gr fort och ppnar fr helt nya
typer av kriminalitet. Det blir allt lttare att beg brott som
drabbar mnga och som innebr stora problem fr smf-
retagare och enskilda. Nthandeln har ocks kat riskerna
fr att ngon kapar din identitet och har ocks underlttat fr
brottslingar att slja stldgods. Systematisk brottslighet av
detta slag kan i frlngningen leda till frsmrad konkurrens-
kraft, frre jobb och lgre tillvxt.
Vi vill kriminalisera identitetsstld.
Vi vill hja kraven p identitetskort och bankkort.
Vi vill skrpa kriminaliseringen av systematiska fak-
turabedrgerier, s kallade bluffakturor.
Vi vill kriminalisera frsk till hleri.
VLD I NRA RELATIONER
Varje r misshandlas eller mrdas tiotusentals kvinnor av sin
nuvarande eller fre detta partner. Alltfr f vgar polisan-
mla. Det fnns uppskattningar som sger att minst 150 000
barn lever i hem dr det frekommer vld. Tusentals perso-
ner lever under hot frn sina anhriga p grund av en s kall-
ad hederskultur. Det r oacceptabelt. Samhllet ska markera
med kraft mot dessa brott. Individuella fri- och rttigheter r
universella och ingen inskrnkning ska kunna rttfrdigas
med kultur eller tradition. Rttsvsendet ska ha verktyg fr
att skydda brottsoffren. Alliansregeringen har skrpt straffen
fr grov fridskrnkning och grov kvinnofridskrnkning. Vi er-
knner inte lngre ktenskap som ingtts utomlands via om-
bud, vi har skrpt skyddet mot barnktenskap och krimina-
liserat ktenskapstvng. Alliansen anser dock att det krvs
ytterligare insatser fr att motverka denna typ av brottslighet.
Vi vill att elektronisk fotboja ska kunna anvndas vid
fer fall av kontaktfrbud.
Vi kommer att utvrdera effekterna av straffskrp-
ningen avseende grov kvinnofridskrnkning. Om refor-
men inte har ftt avsedd effekt r Alliansen inte frm-
mande fr att skrpa straffen ytterligare.
Vi vill tillfra Lnsstyrelsen medel fr insatser som
syftar till att motverka mns vld mot kvinnor, att barn
bevittnar vld, hedersrelaterat vld och frtryck samt
prostitution och mnniskohandel.
Vi vill vidta ytterligare insatser fr att frhindra att
unga blir gifta mot sin vilja.
Vi vill att kvinno- och tjejjourer, som gr omistliga in-
satser fr att erbjuda hotade och vldsutsatta kvinnor
skydd och hjlp, ska f sin lngsiktiga fnansering s-
kerstlld.
Det r viktigt att ocks arbeta preventivt mot vldet. Reger-
ingen har bland annat fnansierat ett projekt med verksamhet
som vnder sig till personer, frmst mn, som utvar eller
riskerar att utva sexuellt vld samt nrstende till dessa och
personal inom relevanta verksamheter.
Vi vill bevilja fortsatt std till verksamhet som syftar
till att preventivt frhindra vld och vergrepp.
TRYGGHET OCH JMSTLLDHET
FR UNGA
Jmstlldheten utmanas i det offentliga rummet. Nthat har
blivit en del av vardagen och drabbar i mnga fall kvinnor
srskilt hrt. Vra unga riskerar att pverkas mer av vad
som hnder p ntet och av jmnriga n av vuxenvrlden.
En jmstlldhetsutmaning fr vuxenvrlden frldrar, l-
rare, civilsamhlle, politiken r att ta strre ansvar fr en
uppvxtmilj fr vra barn prglad av respekt och tydlighet
om vad som r rtt och fel. Som en del i arbetet med den-
na utmaning har Alliansregeringen frstrkt arbetet mot hot,
krnkningar och trakasserier p ntet.
Vi vill att brotten olaga hot, ofredande, frtal och fr-
olmpning frtydligas och moderniseras.
Vi vill strka skyddet mot spridning av integritetskns-
ligt material som t.ex. hmndporr, med beaktande av
grundlagen.
Vi vill skrpa straffet fr grooming.
EN EFFEKTIVARE POLIS
Polisen ska vara en trygghet. Fr att polisen ska kunna utre-
da fer brott och f tid att synas p gator och torg har Allians-
regeringen gjort historiskt stora resurstillskott. Sedan 2006
har polisen ftt drygt 5 miljarder i kade resurser och vi har
idag betydligt fer poliser n tidigare, ven i frhllande till
befolkningen. Det fnns ocks fer poliser i utsatta omrden
vilket ger bttre mjligheter att arbeta lngsiktigt och fre-
byggande.
Men polisens utredningsresultat r fortfarande fr dliga. Vi
har dessutom en nedtgende trend med frre antal person-
uppklarade brott p senare r. Alliansen budskap r tydligt.
Polisen br lgga fokus p de krnuppgifter som r viktigast:
brottsfrebyggande arbete, utryckning och utredning. Fler
brott ska utredas och leda till fllande dom.
Vi vill renodla polisens uppgifter, t.ex. genom att pr-
va om vissa av polisens uppgifter kan lggas p andra
myndigheter.
Vi vill att fretag som sljer egna produkter eller fr
provision vid frsljning till konsumenter inte ska f
kalla sig oberoende rdgivare.
Vi vill se ver hur anmlan om sexualbrott hanteras
och utreds och vervga behovet av tgrder.
Med den nya polisorganisation som trder ikraft i januari
2015 kommer det att skapas bttre mjligheter att fytta re-
surser inom landet och ansvarskedjan kommer att bli tydli-
gare. Polisens arbetsmetoder behver utvecklas nr brotts-
ligheten frndras. Modern teknik br bli en naturlig del av
verksamheten nr allt mer brott sker p internet. De civila ut-
redarna med specialkompetens inom t.ex. IT och miljbrotts-
lighet ska kunna anvndas p ett mer effektivt stt.
Vi vill att civila utredare i vissa fall ska f polismans
befogenhet.
STARKA OCH KUNNIGA KONSUMENTER
En fungerande marknadsekonomi krver starka och kunni-
ga konsumenter som kan gra medvetna val p en allt mer
komplex och global marknad dr nya varor och tjnster stn-
digt lanseras. Alliansen slr vakt om att konsumenter ska en
stark stllning lokalt, nationellt och i EU.
verskuldsttning r ett vxande samhlls- och folkhlso-
problem, dr inte minst unga lper risk att hamna i skuld-
fllan. Alliansen vill infra skrpta sanktioner vid otillbrlig
marknadsfring och ka skyddet vid telefonfrsljning. Det
ska krvas skriftligt godknnande fr att avtal per telefon ska
bli bindande och oserisa telefonkampanjer ska kunna av-
brytas.
Tyvrr hamnar mnga konsumenter i ett kunskapsunderlge
p fnansmarknaden. Alliansen vill att oseris och vrdsls
fnansiell rdgivning ska motverkas.
Vrldsledande fr
milj och klimat
Sverige r och ska vara ett grnt fregngsland. Att stad-
komma ett gott livsklimat fr mnniskor, djur och natur r en
central politisk uppgift. De klimat- och miljutmaningar som
vrt samhlle str infr vill Alliansen mta med tgrder som
bygger p kunskap, p bsta tillgngliga teknik och p vad
som r samhllsekonomiskt effektivt. P s stt ger vra t-
grder strsta mjliga resultat fr miljn. Tillvxt r en fr-
utsttning fr att vi ska kunna komma tillrtta med vrldens
utmaningar p milj- och klimatomrdet. Klimathotet mts
bst genom effektiva styrmedel som bidrar till bde teknikut-
veckling och frndrat beteende.
Vi vill bygga vidare p Sveriges goda mjligheter att leda ut-
vecklingen genom vr forskning, vr tillgng till naturresurser
och det breda engagemang som fnns i samhllet kring mil-
j- och klimatfrgor. Klimat-, milj- och energiutmaningarna
innebr en mjlighet fr svenska fretag nr den internatio-
nella efterfrgan p hllbara och resurseffektiva varor och
tjnster kar.
Alliansen har fortsatt strka svensk milj- och klimatpolitik
och vi nr resultat. Utslppen av vxthusgaser i Sverige har
minskat med 14 procent sedan 2006. Under motsvarande
period har dessutom andelen frnybar energi kat med ver
8 procentenheter och Sverige r med ver 50 procent frny-
bar energi det land i EU som har hgst andel. Sedan 2006
har antalet miljbilar kat kraftigt och vindkraften str fr tio
gnger mer el. ven p andra omrden ser vi framsteg. Den
rliga tillfrseln av kvve till stersjn har minskat. Arealen
skyddad natur har, sedan 2006, kat med 350 000 hektar,
vilket motsvarar en yta strre n Gotland. De statliga fre-
tagen har ftt tydliga ml att strka sitt hllbarhetsarbete. Vi
har kat statens miljbudget med fem miljarder kronor sedan
2006.
EN LNGSIKTIG KLIMAT-
OCH ENERGIPOLITIK
Klimatfrndringarna r vr tids strsta utmaning och krver
svl regionala, nationella som globala lsningar. Beroendet
av fossila brnslen r bde en belastning p miljn och en
skerhetspolitisk risk. Det europeiska beroendet av rysk gas
bidrar till utslpp av koldioxid och instabilitet. Flera EU-ln-
der har inte stllt om frn kolberoende medan andra kat sitt
beroende av fossila kllor genom att stnga ner krnkraft
eller investera fr lite i frnybara kllor. Sverige ska fortsatt
investera i frnybar energi och vi ska vrda den energiver-
enskommelse som Alliansen trffat. Den ger stabila frut-
sttningar fr industrin och en miljmssigt hllbar inriktning.
Den som frorenar klimatet ska betala fr sig. Grunden i vr
klimatpolitik r principen om ett pris p koldioxid. Koldiox-
idskatt p fossila brnslen och ett utvecklat utslppshandels-
system inom EU r effektiva styrmedel och drmed centrala
i svensk klimatpolitik.
Den lngsiktiga vision som Alliansen antagit r att Sverige
2050 ska ha en hllbar och resurseffektiv energifrsrjning
och inga nettoutslpp av vxthusgaser i atmosfren. Vi har
tillsatt en utredning, Klimatfrdplan 2050, fr att ta fram en
strategi fr hur Sverige ska n dit. Genom denna inriktning
bidrar Sverige p ett ambitist stt till de globala utslppsre-
duktioner som behvs p lng sikt.
Sverige exporterar kolsnl el till Europa. P s stt klarar vi
vra egna behov samtidigt som vi bidrar till minskade klimat-
utslpp p vr kontinent. Genom ett gott nringslivsklimat,
forskning och effektiva styrmedel ppnas nya mjligheter
inom energieffektivisering, transporter, energilagring och
smarta elnt, som kan strka vr konkurrenskraft och ppna
nya exportmjligheter.
Vi vill genomfra en kontrollstation fr klimat- och en-
ergipolitiken 2015 fr att analysera hur energisystemet
utvecklats i frhllande till de mlsttningar som satts
upp till 2020.
Vi vill snka skatten fr egenproducerad frnybar el.
Vi vill effektivisera tillstndsprocessen fr att ansluta
en ny kund till elntet.
Vi vill fortstta arbetet med att frmja svensk milj-
teknikexport.
Klimateffekterna syns redan i Sverige och anpassning till ett
frndrat klimat blir allt viktigare. Sverige ska vara ett fre-
gngsland dr bttre milj och minskade utslpp gr hand i
hand med ekonomisk tillvxt.
HLLBARA TRANSPORTER
Den strsta utmaningen nr det gller att bryta Sveriges be-
roende av fossila brnslen r transportsektorn. Denna sektor
bidrar med den strsta nationella pverkan p klimatet och
hr fnns det strsta beroendet av import av energirvara.
Alliansregeringen har gjort en lng rad insatser och vi kan
redan se resultaten. Vgtransporternas utslpp minskar, nya
bilars utslpp har minskat rejlt och andelen frnybara driv-
medel har kat kraftigt. Men samtidigt mste fer insatser till.
Det krvs lngsiktiga och effektiva styrmedel fr kad an-
del frnybara drivmedel med hg klimatprestanda och eldrift
samt mot effektivare transporter. Att frmja teknikutveckling
inom detta omrde r avgrande fr vr mjlighet att n ett
hllbart transportsystem. Sverige ska minska utslppen frn
transporterna och bryta beroendet av fossila drivmedel.
Vi vill ge de frnybara drivmedlen fortsatt lngsiktiga
och goda frutsttningar och srskilt premiera drivme-
del med stor klimatnytta genom att skattebefria andra
generationens biodiesel HVO.
Vi vill infra ett system dr mer miljanpassade for-
don premieras vid inkpstillfllet genom en bonus,
medan fordon med hga utslpp av koldioxid fr hgre
fordonsskatt, ett s kallat Bonus-Malus-system.
Vi vill frlnga och frstrka supermiljbilspremien i
avvaktan p att ett Bonus-Malus-system trder ikraft.
Vi vill drutver hja fordonsskatten genom att hja
koldioxidbeloppet.
Vi vill infra ett statligt std till utbyggnad av laddstol-
par fr elbilar.
ETT GLOBALT KLIMATAVTAL
Infr FN:s klimatmte i Paris vill vi att EU befster sitt led-
arskap. Ett kraftfullt och konstruktivt EU krvs fr att stad-
komma ett globalt klimatavtal som hller den globala upp-
vrmningen under tv grader. EU behver besluta om ett
klimat- och energiramverk fr 2030 s snart som mjligt. Det
r srskilt viktigt fr att ge europeiskt nringsliv och andra
aktrer i samhllet lngsiktig vgledning.
Vi vill fortstta och frstrka resurserna till de svens-
ka klimatinvesteringarna i andra lnder.
EN GIFTFRI MILJ
Vi ska alla kunna vara trygga med att de produkter vi kper
inte r skadliga fr oss eller vr milj. Att stadkomma en
giftfri milj r en av Alliansens huvudprioriteringar i miljpo-
litiken. De produkter som barn omger sig med ska vara fria
frn farliga mnen. Vi vill dels ka medvetenheten hos fr-
ldrar, dels stdja kommunerna s att de kan stlla tydliga
miljkrav i upphandlingen till frskola och fritidshem.
Vi vill genom bttre upphandlingsstd bidra till att
kommunerna kan stlla milj- och hlsokrav vid kom-
munal upphandling. En srskild insats grs fr att std-
ja kommunerna att kunna upphandla giftfritt till sina fr-
skolor.
EU mste ka takten nr det gller att begrnsa anvndning-
en eller fasa ut srskilt farliga mnen, exempelvis hormon-
strande mnen, kvicksilver och bromerade famskyddsme-
del. Det mste ocks bli lttare att frbjuda farliga kemikalier
i grupp. En utredning ser fr tillfllet ver mjligheten att in-
fra nya ekonomiska styrmedel p kemikalieomrdet fr att
minska frekomsten av eller risken fr exponering och sprid-
ning av milj- och hlsofarliga mnen frn olika varugrupper,
till exempel klder, leksaker och hemelektronik.
Vi vill infra en skatt p milj- och hlsofarliga kemi-
kalier.
Alliansen vill att EU ska enas om ett klimatml dr utslp-
pen ska minska med sammantaget 50 procent till r 2030.
40 procentenheter ska uppns internt inom EU, under fr-
utsttning att det sker genom en kostnadseffektiv frdelning
mellan EU:s medlemslnder. De resterande 10 procenten-
heterna ska ske via internationella mekanismer i samband
med att andra utvecklade lnder tar sin andel av utslpps-
minskningarna.
Sverige och EU har en skyldighet mot utvecklingslnderna
att bidra till deras klimatanpassning och utslppsminskning-
ar. Det ger positiva effekter fr hllbar utveckling, inte minst
teknikverfring och kapacitetsuppbyggnad, och kar mj-
ligheterna att n klimatmlen p ett kostnadseffektivt stt. Vi
arbetar ocks fr att utveckla en global utslppsmarknad och
ett globalt pris p koldioxidutslpp.
Vi vill att Sverige ska vara pdrivande i det interna-
tionella klimatarbetet fr att stadkomma ett ambitist
globalt klimatavtal dr de strsta utslppslnderna tar
ett betydande ansvar.
Vi vill ven att Sverige fortstter driva p fr kompletteran-
de insatser vid sidan av klimatfrhandlingarna. Den globala
koalition som Sverige varit med och startat, som syftar till att
begrnsa kortlivade klimatgaser som sot och metan i atmos-
fren, ska ka sina insatser. Takten i att fasa ut lnders fos-
silbrnslesubventioner mste ka. Likas mste fer fnan-
sinstrument och investeringsmodeller terspegla vinsterna
med att agera fr klimatet.
Vi vill att Sverige ska verka fr att EU i nrtid fattar
beslut om ett klimat- och energiramverk fr 2030.
Vi ska ta bttre vara p vrt avfall och ka mjligheterna till
tervinning. Bttre insamling och tervinning av avfall leder
ocks till att miljfarliga mnen kan tas omhand och kretslop-
pen avgiftas. Alliansregeringen har hjt mlen fr insamling
och tervinning av frpackningar, returpapper och elektronik
och skrpt kraven p att hushllen ska ha tillgng till enkla
och tydliga insamlingssystem.
Vi vill gra de nnu enklare fr hushllen att lmna in
material till tervinning, teranvndning och insamling,
inte minst textilier, klder och elektronik.
LEVANDE VATTEN RENARE HAV
Sverige har markant minskat utslppen av kvve och fosfor
det senaste decenniet. mer n ngot annat land runt st-
ersjn. Alliansen vill fortstta arbetet fr en ren stersj och
friska vattendrag i hela Sverige. Vi ska ocks vara en pdri-
vande kraft i havsmiljarbetet, mot vergdning, mot giftiga
utslpp och mot nedskrpning, bde regionalt och interna-
tionellt.
Mtning och uppfljning av miljtillstndet i svenska hav och
vatten r ndvndigt fr att vi ska f tillrcklig kunskap om
halterna av skadliga mnen i fsk och dricksvatten. Regering-
en har beslutat att satsa srskilt p det marina skyddet och
har drfr tagit sig att skydda och bevara de mest vrde-
fulla tio procenten av de marina omrdena till r 2020, vilket
innebr en kning med minst 570 000 hektar.
En bra milj i vra hav och vatten r ocks viktigt fr fera
nringar, som turismen och fsket. Torsk, l och lax hotas inte
bara av miljproblem utan ocks av verfske, vandringshin-
der och marint skrp. Vi vill att stersjns och Vsterhavets
fskbestnd ska vara livskraftiga och att man utan oro ska
kunna ta den fsk som fskas hr.
Vi vill frbttra miljvervakningen av vatten- och
havsmiljn och satsa p ett nytt forskningsfartyg.
Vi vill ka andelen skyddade marina omrden.
En politik fr
hela Sverige
Vi vill att hela Sverige ska leva. D behver mnniskor kun-
na bo och verka p landsbygden. Hela Sveriges utvecklings-
kraft, tillvxtpotential och sysselsttningsmjligheter ska tas
till vara, och mnniskor och fretag ver hela vrt land ska
ges mjligheter att vxa och utvecklas.
Sveriges befolkning kar och mnga delar av landet upple-
ver en positiv befolkningstillvxt och en kad attraktionskraft.
Samtidigt fnns det betydande utmaningar, med kande skill-
nader mellan stder, med stark privat tjnstesektor, och sm
orter som r beroende av en enskild eller ett ftal industriella
arbetsgivare. Stagnationen i dessa orter leder till neddrag-
ningar i ordinarie verksamheter som vrd, skola och omsorg
men ven till att mnniskor knner en bristande framtidstro.
Med en frstrkt politik med jobbfokus har dessa orter emel-
lertid goda frutsttningar att utvecklas vl. Alliansregering-
en har medvetet arbetat fr att frbttra fretagsklimatet, inte
minst fr fretag i glesbygd och varje kommun och region
har ett ansvar att genomfra ndvndiga insatser fr ett fr-
bttrat nringsklimat. De generella insatserna p nationell
niv fr jobb, utbildning och fr ett frbttrat fretagsklimat
behver kombineras med regionala tillvxtinsatser.
DE GRNA NRINGARNA SOM
TILLVXTMOTOR
Alliansen tycker det r viktigt att anvnda de stora resurser
som fnns i Landsbygdsprogrammet fr att frbttra frut-
sttningar fr jobb och tillvxt p landsbygden. Drfr har
utgngspunkten fr perioden fram till 2020 varit att medel
i frsta hand ska anvndas fr att ge lnsamma och livs-
kraftiga fretag, aktiva bnder och en modern landsbygd.
Alliansregeringen kompenserar fr EU:s budgetneddragning
genom att skjuta till ytterligare 2,8 miljarder kronor.
Vi vill ka anslagen till landsbygdsprogrammet fr
utveckling av landsbygden, bttre milj och fer jobb i
hela landet.
Skogen r av stor betydelse fr svensk ekonomi. Produkter
baserade p skogsrvara str fr ver 50 procent av den
svenska nettoexporten. Vi tror att det fnns potential att fr-
bttra skogssektorns mjlighet att skapa fer jobb och kad
tillvxt i hela landet. Alliansens skogspolitik tar sin utgngs-
punkt i tv jmstllda ml, produktionsmlet och miljmlet.
En hllbar skogssktsel, kad export och nya biobaserade
produkter och tjnster r viktiga framtidsomrden. Skogen
r viktig fr biologisk mngfald. Skogen ger ven mjligheter
fr friluftsliv, turism och bidrar med andra viktiga vrden.
Vi vill inrtta ett nationellt skogsprogram.
Den svenska livsmedelsproduktionen ska ha goda frut-
sttningar. Alliansregeringen har drfr tillsatt en utredning
som ska se ver hur konkurrenskraften kan strkas i svensk
jordbruks- och trdgrdsnring. Samtidigt har svenskt jord-
Vi vill ta ett initiativ fr ett kat internationellt samar-
bete och engagemang fr att minska veranvndning-
en av antibiotika inom sjukvrden och livsmedelspro-
duktionen.
Regelverk som rr fretag i primr- och livsmedelsproduk-
tion r i hg utstrckning gemensamma fr EU:s inre mark-
nad. Det gr att alla nationella regler och krav som gr ut-
ver den EU-gemensamma lagstiftningen riskerar frsmra
konkurrenssituationen fr de svenska fretagen. Drfr ska
nationella, mer lngtgende regler alltid vara vl motivera-
de och prvas noga. Det kan ocks fnnas lagar och regler
som slr orttvist i olika delar av landet och som kan behva
anpassas till de villkor som rder i gles- och landsbygd el-
ler i srskilda sektorer. Det fnns ocks krav som slr p ett
orimligt stt mot smfretagare i glesbygd. Frstelsen fr
fretagande p landsbygden behver ka. P s stt skapar
vi bttre frutsttningar fr livskraftiga fretag och regional
utveckling.
Vi vill verka fr att frbttra djurskyddet i EU och fr
att gemensamma regler fr djurskydd fljs.
Vi vill kartlgga nationella, mer lngtgende regler
som styr svenska fretag. Svensk djurskyddslagstift-
ning ska inte omfattas.
Vi vill kartlgga den nationella tillmpningen av EU:s
livsmedelslagstiftning fr att identifera eventuella hin-
der som snedvrider konkurrensen fr fretagande.
Vi vill ge Statskontoret i uppdrag att se ver alterna-
tiva modeller fr livsmedelskontroll i syfte att strka di-
aloginslagen och i hgre grad undvika frelgganden.
bruk ett antal konkurrensfrdelar. Sverige har EU:s bsta
djurskydd, hg miljhnsyn och ett smittskydd i vrldsklass.
Satsningen p Sverige det nya Matlandet, som syftar till
att lyfta den svenska livsmedelsproduktionen och samt ex-
porten av livsmedel, har bland annat bidragit till att antalet
livsmedelsfretag har kat. Efterfrgan p sker och hllbart
producerad mat fortstter att ka. Livsmedelsfrdlingen r
en sektor med stor geografsk spridning. Drmed kan bran-
schen bidra till att skapa jobb i hela landet. Den matbaserade
turismen r ocks en viktig sektor som kan ge kade mjlig-
heter till fer jobb. Alliansen vill fortstta utveckla frutstt-
ningarna fr den svenska landsbygden.
Vi vill fortstta satsningen p Matlandet Sverige
Vi vill ha en nationell livsmedelsstrategi.
Vi vill frlnga VisitSwedens satsning p destina-
tionsutveckling och marknadsfring av Sverige som
besksml.
Vi vill frlnga satsningen p projektet Hus med
historia, som handlar om underhll och utveckling av
hembygdsgrdar
I Sverige fr djur inte antibiotika i frebyggande syfte. Det
r ngot som sker i mnga andra lnder och som bidrar till
problem med multiresistenta bakterier. Ett problem som r
allvarligt och akut. Idag anvnds mellan 300500 tusen ton
antibiotika per r i vrlden. Av det gr cirka tv tredjedelar
till djur. Till stor del beror det p att kor, grisar och kycklingar
medicineras som kompensation fr att djurvlfrden r sm-
re.
Vi vill att Livsmedelsverkets uppdrag att i konsumen-
ternas intresse arbeta fr skra livsmedel, redlighet i
livsmedelshanteringen och bra matvanor ska utformas
s att fretagande inom livsmedelssektorn underlttas.
Vi vill genomfra en kartlggning ver vilka myndig-
hetskontakter livsmedelsfretag mste ha p regional
och kommunal niv i syfte att p sikt kunna minska
fretagens regelbrda.
BTTRE BREDBAND OCH TELEFONI
Tillgng till bredband r avgrande fr att mnniskor ska
kunna driva fretag, jobba och studera p distans. Det fr-
bttrar ocks servicenivn i hela landet. Alliansregeringen
har sedan 2007 satsat ungefr 2,2 miljarder kronor p bred-
bandsutbyggnad. Redan idag har 99 procent av befolkning-
en tillgng till 4G i sina hem, vilket gr oss i srklass bst i
Europa. Alliansregeringens ml r att 90 procent av alla hus-
hll och fretag dessutom ska ha tillgng till bredband om
minst 100 Mbit/s r 2020.
Vi vill till och med 2020 satsa ytterligare 3,25 miljarder
kronor p att bygga snabbt bredband p landsbygden.
Vi vill infra bredbandskoordinatorer och nationella
riktlinjer fr informationshantering hos myndigheterna i
syfte att effektivisera utbyggnaden av bredband.
Tillgng till bra mobiltelefoni blir allt viktigare. Sverige beh-
ver ett mobilnt med bttre geografsk tckning och som har
en tillrcklig kapacitet nr allt fer vill anvnda mobil teknik.
Alliansregeringen har genomfrt en lng rad tgrder fr att
frbttra mobiltckningen, som reformerad lagstiftning, fr-
bttrad information och starkare konsumentlagstiftning. Den
utvecklingen vill vi frstrka ytterligare de kommande ren
vilket kommer att leda till nnu bttre mjligheter fr bra mo-
biltelefoni och snabbt mobilt bredband, inte minst p lands-
bygden.
Vi vill frbttra mjligheterna till mobil kommunikation
i hela landet, bland annat genom att frigra utrymmet
p det s kallade 700 MHz-bandet.
TILLGNG TILL SERVICE
Fr att mnniskor och fretag ska vilja bo och verka i hela
Sverige r det viktigt att det fnns tillgng till en fungerande,
grundlggande service p rimligt avstnd. Detta gller svl
myndigheter som kommunal och kommersiell service. I gles-
bygd har framfrallt servicelsningar som bygger p lokala
frutsttningar och samverkan med fretagare och civilsam-
hllet mjlighet att bli lngsiktiga och brkraftiga. Alliansre-
geringen har ocks gjort satsningar p dessa. En utredning
arbetar nu med ytterligare tgrder fr att frmja kommersiell
service.
Vi vill satsa ytterligare 700 miljoner kronor 2014
2020 fr att frbttra servicen p landsbygden.
Vi vill sttta lanthandlare och bensinmackar, ka till-
gngligheten till offentlig service i glesbygd, och fr-
bttra livskvaliteten p landet genom att till exempel ge
std till idrottsanlggningar och elljusspr och fortstta
samordna insatser fr att ka tillgngligheten till lokal
service.
Vi vill se ver regelverken och ka samordningen
mellan myndigheter och frbttra samverkan mellan
offentliga och kommersiella aktrer fr att stadkomma
en god offentlig och kommersiell service i hela landet.
Vi vill prva mjligheten att utlokalisera myndigheter.
VILT OCH JAKT
I Sverige har vi en stor artrikedom och livskraftiga viltstam-
mar. Mjligheterna som vr natur erbjuder, med rekreation,
motion och jakt, innebr ocks ett stort ansvar att bruka och
nyttja naturen p ett stt som r lngsiktigt hllbart. Viltktt r
klimatsmart. Drfr kan det fnnas skl att vi frbttrar mjlig-
heterna till jakt och gr viltktt mer tillgngligt. Nu genomfrs
en omfattande jaktlagsutredning. Syftet r ett modernt och
enkelt regelverk som mter en bred acceptans. Alliansen vill
ocks ta ett samlat grepp kring hur viltfrvaltningen ska or-
ganiseras i staten.
Vi vill samla viltfrvaltning och jaktfrgor i en ny myn-
dighet.
Vi vill vervga att infra ett undantag frn tillstnds-
plikten fr kameravervakning av vilt, men med beak-
tande av integritetsaspekten.
Vi vill se ver regelverket fr hantering av vapenli-
censer i syfte att underltta fr jgare.
Viltfrvaltningen behver decentraliseras ytterligare frn
europeisk niv till nationell niv och frn nationell niv till re-
gional niv. Regelverket fr skydd fr vrdefulla livsmiljer
och arter i EU br anpassas efter de olika nationella frut-
sttningarna.
Vi vill driva p EU fr att frndra art- och habitatdi-
rektivet s att klassifceringen av hotade djur och vx-
ter i hgre grad kan avgras i Sverige.
Inga av vra rovdjursarter r utrotningshotade. Alliansreger-
ingen har, utifrn omfattande forskning, utformat en ny rov-
djurspolitik som mjliggr en regionaliserad och ansvarsfull
frvaltning. Sverige uppfyller sina internationella taganden.
Mnniskor som lever nra rovdjur och vilt ska kunna vara
med och pverka. Alliansens rovdjurspolitik ger mjlighet till
en riktad selektiv jakt p varg utan att pverka vargens gynn-
samma bevarandestatus. Rovdjursangrepp p tamboskap
och husdjur kan orsaka skada fr enskilda lantbrukare och
leder till otrygghet. Vi vill att det ska g att bedriva en nda-
mlsenlig skyddsjakt kombinerat med ersttningar till dem
som fr sina tamdjur rivna och ddade av rovdjur.
Vi vill fortstta med riktad selektiv jakt p varg.
Vi vill se ver dagens ersttningsniver till dem som
fr sina tamdjur rivna och ddade av rovdjur.
rade och lskade fr dem vi r, inte fr vad vi presterar eller
hur vi ser ut. Vi lr oss att ta hnsyn, lyssna p andra och ta
hand om varandra. Detta r srskilt betydelsefullt fr barn
som fr stora delar av sin omsorg inom ramen fr familjen.
Goda och trygga uppvxtvillkor r viktigt fr alla barn och
ungdomar. Det r angelget med goda frutsttningar fr
familjernas frihet, ekonomiska trygghet, tid tillsammans,
valmjligheter i barnomsorgen och fr jmstlldhet mellan
frldrarna. En utmaning i samhllslivet handlar om balans
mellan familjeliv och yrkesliv och barnens mjligheter till en
god relation till bda sina frldrar. Frldrarnas roll fr bar-
nets trygghet och utveckling r central. Det offentligas roll
r att i frsta hand sttta och hjlpa. Alliansen vill fortstta
stdja och underltta fr frldrar i deras vardag genom att
frenkla reglerna och frbttra mjligheterna inom familjepo-
litiken.
Vi vill ta bort plikten att anmla vrd av sjukt barn
samma dag som barnet insjuknar
Vi vill gra det mjligt fr frldrar att f frldrapen-
ning fr hela inskolningen.
Vi vill ge den andra frldern rtt till ersttning fr att
flja med till mdravrden.
Vi vill ta bort anmlan fr ferbarnstillgg fr barn som
har fyllt 16 r.
VRNA DEMOKRATIN
Att vi har frmnen att leva i en demokrati r resultatet av
tidigare generationers kamp. Det r vr plikt att vrna vr
demokrati och se till att den verlever ocks till kommande
Ett samhlle
i gemenskap
En av samhllets stora, men ofta dolda, tillgngar r vrden
som tillit och samhllsgemenskap. Vrt samhlle brs upp
av mnniskor i gemenskap. Vi lever med band till andra och
med frpliktelser till varandra. Vrden och normer r viktiga
fr vlfrdssamhllet och sociala ntverk som skapar tillit ger
bttre frutsttningar fr svl relationer mellan mnniskor
som fungerande vlfrdssystem med gemensam fnansie-
ring. Sverige r fortfarande prglat av en hg tillit och stort
engagemang i civilsamhllet. Gemenskap och tillit i sam-
hllet uppstr i familjen, bland vnnerna, arbetskamraterna
och i civilsamhllet i vrigt. Hos freningar, frsamlingar och
sammanslutningar skapas mtesplatser som gr Sverige till
ett tryggare land dr mnniskor blir sedda och delaktiga. Ge-
menskap och tillit skapar mening, delaktighet och utveckling.
De kulturella och kreativa nringarna vxer, skapar nya jobb
och kar Sveriges attraktivitet och konkurrenskraft. Kulturen
ska vara tillgnglig fr alla i hela Sverige. Genom att ber-
ra och inspirera bidrar kulturen bde till att strka enskilda
mnniskor och till att utveckla samhllet som helhet. Idrotts-
politiken utgr en srskild del av politiken fr det civila sam-
hllet. Idrott bygger gemenskap mellan mnniskor och bidrar
samtidigt till en frbttrad folkhlsa.
FAMILJEN
Familjer ser olika ut, men r viktiga fr ett tryggt samhlle. I
nra relationer ssom familjen kan vi bli vi sedda, respekte-
generationer. Ett hgt valdeltagande r viktigt fr demokra-
tins legitimitet men Alliansen vill ven att fer medborgare blir
delaktiga och engagerar sig mellan valen. Vi lever i en tid
dr vissa individer och rrelser anvnder hot och vld fr att
uppn politiska ml. Alliansen r tydlig med att detta alltid
r oacceptabelt. Vldsbejakande extremism mste, utver
rttsvsendets insatser, mtas med frebyggande tgrder
och avhopparverksamhet. Att motverka nyrekrytering till an-
tidemokratiska rrelser och radikalisering r en prioriterad
angelgenhet.
Alliansregeringen har under senare r strkt skyddet mot
diskriminering bland annat genom att diskrimineringslagen
omfattar fer diskrimineringsgrunder och fer samhllsomr-
den n tidigare. Alliansen har tagit mnga viktiga steg fr att
strka Sveriges fem nationella minoriteter, t.ex. arbetet fr
romsk inkludering, och ser att arbetet fr att frmja minori-
teternas identitet, kultur och sprk mste fortstta. Arbetet
fr att Sverige ska vara ett samhlle fritt frn diskriminering
mste fortstta.
Stark och fri media r frutsttning fr demokrati. Public ser-
vice ska fortstta att efterstrva kvalitet och relevans, samti-
digt som kommersiella medier ska ha frutsttningar fr att
bidra till mngfald i utbudet. Mediernas oberoende mste
vrnas. Sverige har ett unikt starkt skydd i grundlagen fr det
fria ordet och detta ska frsvaras.
ETT STRKT CIVILT SAMHLLE
Samhllet r strre n staten. Den tillit mellan mnniskor
och den tillfrsikt om framtiden som r typisk fr vrt land
hmtar mycket av sin kraft ifrn ett av vrldens starkaste
civilsamhllen. Utgngspunkten fr Alliansens politik r att
alla individer har en kraft att vxa och skapa sina egna sam-
manhang. De ideella insatserna har en ovrderlig betydelse
fr ett samhlle som hller ihop. Det offentliga ska ge strre
utrymme och bttre frutsttningar fr frivilliga gemenskaper
att genom engagemang och ansvarstagande bidra till sam-
hllsutvecklingen och vlfrden.
Det civila samhllet bygger p mnniskors vilja och engage-
mang. Mnniskor vljer att gna sin fritid t det som ligger
dem nrmast om hjrtat. Mnniskors deltagande i gemen-
skaper och ideella organisationer skapar mening, delaktig-
het och utveckling. Vi vill p olika stt underltta fr det civila
samhllets organisationer att bedriva sin verksamhet, att ut-
vecklas och drigenom bidra till vlfrd och social samman-
hllning. Det civila samhllets sjlvstndighet behver str-
kas och vrnas s att freningars, organisationers, kyrkors
och samfunds sjlvstndighet kan bevaras. Alliansen har
infrt en avdragsrtt fr gvor till ideell, social hjlpverksam-
het. Vi vill gra ytterligare reformer fr att strka ideella orga-
nisationer fr att ta tillvara deras kompetens och kapacitet.
Vi vill ta bort ansknings- och rsavgiften fr orga-
nisationer som ansker om respektive godknns som
gvomottagare fr att strka en livaktig ideell sektor.
Vi vill underltta fr civilsamhllets organisationer att
delta i offentliga upphandlingar och har drfr tillsatt en
utredning med detta syfte.
Vi vill gra en bred versyn i syfte att minska det ci-
vila samhllets administrativa brda genom att ta bort
ondiga regler som utgr hinder, begrnsningar eller
minskar friheten fr verksamhet inom det civila sam-
hllet.
Vi vill ka stdet till trossamfunden generellt, samt
srskilt fr preventivt skerhetsarbete fr att motver-
ka attacker mot samfundens medlemmar eller deras
lokaler.
IDROTT
Idrott och fysisk aktivitet r grunden fr en god folkhlsa. I
Sverige idrottar vi mest i hela EU. Men trots det fnns alltfr
mnga i vrt land som begrnsas av ohlsa, vilket i mnga
fall leder till bde socialt och ekonomiskt utanfrskap. Allian-
sens idrottspolitik syftar drfr till att skapa fer mjligheter
till idrott och motion fr alla mnniskor i Sverige. Under Alli-
ansens styre har vi skapat ett stabilt och lngsiktigt fnansie-
ringssystem utifrn idrottsrrelsens nskeml.
Vi vill gra en satsning p idrotts- och fritidsanlgg-
ningar p landsbygden inom ramen fr landsbygdspro-
grammet.
Grunden till en god hlsa lggs i tidig lder. Idrotten r ocks
ett viktigt stt att bygga gemenskap med andra. Idrotten ska
ge barn och unga gldje. Men vi ser ocks en samhllsutma-
ning i att barn och ungdomar i strre utstrckning n tidigare
slutar eller aldrig brjar - idrotta. Vi vill att alla barn och
unga ska f chansen att hitta gldjen med idrott. Drfr r
det viktigt bde att utka skolidrotten och att uppmuntra till
frivilligidrott utanfr skolan.
Genom Idrottslyftet har barn- och ungdomsidrotten tillfrts
500 mnkr per r. Vi vill att kommunerna ska ta strre ansvar
fr att skra frutsttningarna fr bde fickor och pojkar, lik-
som barn och ungdomar med srskilda behov att kunna ut-
va idrott. Unga HBTQ-personer ska kunna delta i idrotts- och
freningsliv utan att mta frdomar och diskriminering.
EN TILLGNGLIG KULTUR
Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden
kraft med yttrandefriheten som grund. Kreativitet, mngfald
och konstnrlig kvalitet ska prgla ett starkt och fritt kulturliv
som p s stt kan ligga i framkant fr nya uttryck, design,
medier och grnssnitt.
Kulturen har ett egenvrde och r en del av vr gemensam-
ma historia. Kulturarvet och kulturmiljn ska bevaras, anvn-
das och utvecklas. Fr att kulturarvet ska vara levande och
fras vidare till kommande generationer behver det vara
tillgngligt fr alla. Digitaliseringen innebr nya mjligheter
fr att frmedla och skapa intresse fr kulturarvet. Det civila
samhllet och enskilda mnniskors ideella engagemang r
en viktig resurs fr ett levande kulturarv.
Vi vill frtydliga skollagen s det blir tydligt att enskil-
da konfessionella inslag, ssom psalmsng, blir tilltna.
Detta fr att undanrja den oskerhet som funnit kring
mjligheten fr skolor att ha skolavslutning i kyrkan.
Barn och unga ska f uppleva kultur och vxa genom eget
skapande. Genom bland annat Skapande skola fr barn och
unga mta kulturen, vilket visat sig vara en viktig grund fr
delaktighet i kulturen som vuxen. Att tidigt i livet ta del av
kulturupplevelser strker kunskap och bildning och utvecklar
den egna nyfkenheten och kreativiteten.
Litteraturens stllning och frmgan att lsa r grundlg-
gande fr den bildning, debatt och upplysning som ligger till
grund fr vrt ppna samhlle. I dagens samhlle rcker det
inte med att kunna hitta information vid behov, utan kunskap
och bildning r en frutsttning fr att kunna orientera sig.
Alla i Sverige ska, oavsett bakgrund och med utgngspunkt
i vars och ens srskilda frutsttningar, ges mjlighet att ut-
veckla en god lsfrmga och ha tillgng till litteratur av hg
kvalitet. Litteraturen r ocks en klla till sprkinlrning fr
nya svenskar.
En stark rst i vrlden
Sverige ska vara en stark rst fr fred, frihet och frsoning.
Vi ska frmja demokrati, mnskliga rttigheter och hllbar
utveckling och hvda internationell rtt och jmstlldhet. M-
let r att bidra till att omvandla frtryck till frihet, fattigdom till
framsteg och resursslseri till hllbar utveckling. Vi ska frm-
ja ppenhet och handel som en vg till fer jobb och hgre
tillvxt, men ocks som ett redskap fr bttre frstelse och
tolerans. Och vi ska fortsatt vara ett land som tar ansvar fr
mnniskor p fykt.
ETT EFFEKTIVT EU-SAMARBETE
NRA MEDBORGARNA
Sverige ska vara en aktiv del av en stark, enad och ppen
Europeisk Union. Vi har ocks ett ttt och sjlvklart samarbe-
te med vra nordiska grannlnder som ska vrdas.
Vi vrnar den fria rrligheten inom EU. Att mnniskor kan
fytta dit jobben fnns gr att fer europer kommer i arbete.
Den fria rrligheten bidrar till att bemanna den svenska vl-
frdssektorn och till att vra fretag kan vxa. Det europeiska
samarbetet innebr strkta mjligheter att bekmpa grns-
verskridande brottslighet. Mnniskohandel, organiserade
stldligor, narkotikasmuggling och terrorism kan bekmpas
mer effektivt i samarbete. Klimatutmaningen r global och
kan endast lsas med grnsverskridande samarbeten.
EU ska nnu tydligare fokusera sitt arbete dr samarbetet
behvs bst fr att lsa gemensamma problem. Samar-
betet behver strkas p vissa omrden, men beslut som
bttre hanteras nationellt, regionalt eller lokalt ska inte ligga
p EU-niv. Fortsatta reformer behvs fr att gra EU mer
ppet och effektivt. Vi vill driva p den ekonomiska terhmt-
ningen i Europa genom att skapa frutsttningar fr fer jobb
och kad tillvxt som en grund fr vr vlfrd, bde i Sverige
och i vriga Europa. Sverige har mycket att bidra med fr att
frebygga framtida ekonomiska kriser i Europa. P EU-niv
behver vi frbttra den inre marknadens funktion framfr
allt nr det gller handel med tjnster ver grnserna och
genom en bttre fungerande digital marknad och ppna
upp fr frihandel med utvecklingslnder och medelinkomst-
lnder. Sverige ska fortstta att vara en rst fr frihandel och
emot protektionism i EU. Vi vill ha ett EU som i alla samman-
hang slr vakt om demokrati och mnskliga rttigheter.
Ett eventuellt framtida svenskt intrde i valutaunionen ska
fregs av en folkomrstning. Tidpunkten fr en sdan ska
beslutas av riksdagen. En folkomrstning br genomfras
frst efter en bred diskussion dr fr- och nackdelar p nytt
prvas i ljuset av bland annat erfarenheter och utveckling i
lnderna i och utanfr eurosamarbetet.
Europeiska unionen r grunden fr freds-, skerhets- och
samarbetsordningen i Europa. Vi vill ha ett ppet Europa
som vlkomnar nya medlemmar. Genom att uppfylla kraven
fr medlemskap och ta sig en omfattande reformagenda,
bidrar de nya medlemslnderna till att strka freden och s-
kerheten i vr del av vrlden. Den gemensamma utrikes- och
skerhetspolitiken mste strkas, s att Europa blir en stark
kraft fr fred och en enad rst fr frihet i vrlden. Det r bara
genom ett tydligt, enigt agerande vi kan f slut p orolighe-
terna i Ukraina och stdja landet i dess reformprocess och
nrmande till EU. Vi vill bygga ut grannskapspolitiken, inte
minst det stliga partnerskapet. Sverige skall fortstta att
aktivt vara med och forma denna politik.
INTERNATIONELLT SAMARBETE
I EN GLOBALISERAD VRLD
Globaliseringen r ett kraftfullt verktyg fr att bryta fattigdom,
strka demokrati och skapa vlstnd. Sverige ska fortstta
att st uppfr frihandel och rrlighet ver grnserna. Vi ska
fortstta riva handelshinder och samtidigt vrna konsument-
skydd och milj. Sverige ska vara pdrivande fr ett ambi-
tist transatlantiskt handels- och investeringsavtal (TTIP)
mellan EU och USA, vilket skulle kunna strka bde vrlds-
ekonomin och de svenska fretagens och konsumenternas
handelsmjligheter.
Vi vill att Sverige och EU ska fortstta att verka fr demokra-
ti, mnskliga rttigheter och rttsstatens principer i en alltmer
globaliserad vrld dr vrden som dessa ofta ifrgastts.
Folkrtten och principen om staters territoriella integritet
mste fortstta att glla. Att med vld eller hot om vld fytta
grnser r ett oacceptabelt brott mot folkrtten.
Vi vill fortstta att strka samarbetet och samhrigheten med
vra nordiska och baltiska grannar och fortstta att arbeta
tillsammans fr kad rrlighet, fortsatt integration och kring
centrala utmaningar som milj och skerhet.
Vi r vertygade om att en friare och mer demokratisk vrld
ocks blir en fredligare vrld. Frenta nationerna ska fort-
stta att vara en hrnsten i svensk utrikespolitik. FN ska till-
sammans med EU, OSSE och andra internationella organi-
sationer fortstta att arbeta aktivt fr att f stopp p krig och
kriser runt om i vrlden, och frmja fred, frihet och frsoning.
Sverige ska fortsatt vara redo att delta med militra frmgor
i fredsfrmjande insatser runt om i vrlden som leds av FN,
EU eller Nato. Nr det behvs ska vi ocks vara redo att in-
fra smarta sanktioner som drabbar auktoritra regimer men
inte deras medborgare. Vi ska ocks vara beredda att anta
bredare ekonomiska sanktioner nr det krvs.
Sverige ska driva p fr att n fred och frsoning i konfikt-
drabbade lnder. Det r angelget att teruppta fredspro-
cessen i Mellanstern fr att f till stnd en tvstatslsning.
Situationen i Syrien, Irak och stora delar av Nordafrika r
alarmerande. Det gller ocks fer lnder i Stora Sj-regio-
nen och Centralafrika. Sverige ska bidra till konkreta insat-
ser fr att stoppa vld och ka respekten fr grundlggande
rttigheter.
De mnniskor som lever i diktaturens jrnhrda grepp ham-
nar ofta i skuggan av de vldsamma och akuta kriserna. Al-
liansen vill fortstta stdja demokratiska krafter i lnder som
Kuba och Vitryssland.
Frtrycket av etniska och religisa minoriteter kar och
mnniskors religionsfrihet krnks. Fr nrvarande r kristna
bland de allra mest utsatta grupperna i vrlden, med om-
fattande frfljelse i Mellanstern och delar av Afrika och
Asien. Sverige ska i internationella sammanhang arbeta fr
att vrna utsatta minoriteter. Alla mnniskors lika vrde r
fundamentalt och yttrande- och religionsfrihet r centralt fr
ett ppet och fritt samhlle. Sverige ska fortstta att bekm-
pa all form av diskriminering. Jmstlldhet och kvinnors lika
rttigheter r en av vra viktigaste demokratiska utmaning-
ar. Detsamma gller HBTQ-personers rttigheter varhelst
de ifrgastts. Internet blir allt viktigare i allt fer mnniskors
vardag. Det skapar enorma mjligheter, inte minst som ett
verktyg fr yttrandefriheten, men fel anvnt kan det inneb-
ra intrng, begrnsningar och anvndas fr repression. Den
personliga integriteten och den enskildes rttigheter mste
vrnas. Vi vill att Sverige skall vara en ledande aktr fr s-
vl friheten som skerheten p ntet.
Alliansen vill ven vara pdrivande fr en ambitis nedrust-
ningspolitik och fr en vrld utan krnvapen. Att minska och
p sikt f bort s.k. taktiska krnvapen r srskilt viktigt. Vi ska
aktivt motarbeta ytterligare spridning av massfrstrelseva-
pen. I det sammanhanget r det srskilt viktigt att fortstta
anstrngningarna fr att f till stnd en lsning p den nukle-
ra frgan i Iran.
EFFEKTIVT BISTND I SOLIDARITET
MED OMVRLDEN
Vi har ett moraliskt ansvar att arbeta fr att utrota fattigdom
och frtryck. Det mlet r lngt ifrn uppntt. Sverige ska
drfr ha en ambitis utvecklingspolitik och ett generst bi-
stnd. Alliansregeringen har sedan tilltrdet 2006 avsatt 1
procent av bruttonationalinkomsten till bistnd. Det gr oss
till en av de mest genersa givarna i vrlden. Den politiken
ligger fast. Vi har tillsammans ansvar fr utvecklingen i vrl-
den.
Vrldens kraftsamling fr att n FN: s millennieutvecklings-
ml till 2015 har gett resultat. Andelen mnniskor som lever i
fattigdom har halverats och mlet att begrnsa undernring-
en r inom rckhll. Men mer behver gras fr att uppn
mlen om kvinnor och barns hlsa och mot mdra- och barn-
ddlighet. Vi vill ocks lgga kraft p att ta fram FN:s nya
utvecklingsml fr tiden efter 2015. Sveriges politik fr global
utveckling ska drefter bidra till de nya mlen.
Att strka demokratin och jmstlldheten samt ka respekten
fr mnskliga rttigheter ska vara vgledande vrden fr det
svenska bistndet. Svenskt bistnd ska stdja frihetskmpar
och strka yttrandefriheten. Vrt bistnd ska frbttra mj-
ligheterna fr fattiga mnniskor att dra nytta av ekonomisk
tillvxt genom frbttrad tillgng till utbildning, hlsovrd och
fer och bttre jobb. Vi vill ven att bistndet ska bidra till en
frbttrad milj, begrnsad klimatpverkan och till ett hll-
bart nyttjande av naturresurser. Genom std vid kriser, krig
och katastrofer ska vi fortstta att rdda liv och lindra nd. Vi
vill verka fr att strka det humanitra stdet vid kriser och
katastrofer.
Alliansen har koncentrerat Sveriges bilaterala utvecklings-
samarbete frn ett 70-tal samarbetslnder till cirka 30 -
med fokus p Afrika, vissa konfiktdrabbade lnder och till
std fr reformprocesser i steuropa. Det har skapat frut-
sttningar fr mer fokuserade insatser som knnetecknas av
bttre kvalitet och mer mtbara resultat. Det civila samhl-
lets organisationer har en viktig roll att spela inom bistndet.
Vi vill frdjupa dialogen med dessa aktrer och frtydliga
deras roll.
Ett starkare frsvar
Oron i vr del av vrlden har kat. Den ryska militra v-
ningsverksamheten i och ver stersjn har kat ver tid
och visar upp ett mer aggressivt mnster. En ny grns pas-
serades i mars i r d Ryssland invaderade och ockuperade
ukrainskt territorium. Alliansregeringen konstaterade redan
2009 att utvecklingen i Ryssland var oroande. Situationen
har sedan dess frvrrats, inte minst genom Rysslands ag-
gressiva agerande i Ukraina.
Nato r en central organisation fr Europas skerhet. Alli-
ansregeringen har beslutat om en versyn av hur Sveriges
internationella frsvarspolitiska samarbete i Norden, inom
EU, med Nato och andra berrda fora, ser ut. Syftet r ocks
att ge frslag p hur dessa kan utvecklas.
Alliansens utgngspunkt r att vi ska ha tillgngliga frband
som kan anvndas dr de behvs. Alliansen har lmnat be-
sked om lngsiktiga satsningar p frsvaret. Vi vill ka fr-
svarsanslagen bde under kommande mandatperiod och
p sikt. Den stegvisa kningen innebr att anslagen r 2024
kommer vara drygt 5,5 miljarder kronor hgre p rsbasis
jmfrt med tidigare berknade anslag. Det ger Frsvars-
makten frutsttningar att fortstta arbetet med att strka
frsvaret under nsta mandatperiod.
Vi vill att frbandsverksamheten ska strkas genom
kade resurser till vningar, personal och incidentbe-
redskap.
Vi vill investera i ett nytt luftvrnsystem, ett utkat an-
tal ubtar, ett sjmlsrobotsystem och fer Gripenplan.
Vi vill ka den militra nrvaron p och runt Gotland,
bland annat genom utkad vningsverksamhet.
Vi vill utka personalvolymen i Hemvrnet.
Tabellbilaga
REFORMER, FINANSIERING OCH BUDGETFRSTRKNINGAR I
FRHLLANDE TILL 2014 RS EKONOMISKA VRPROPOSITION
Miljarder kronor 2015 2016 2017 2018
REFORMER
Mer kunskap i skolan
Minskade barngrupper i frskola och
fritidshem m.m. 0,43 0,43 0,43 0,05
Tiorig grundskola och lgstadielyft (bl.a.
mindre klasser) 2,07 2,22 3,07 3,75
Mellan- och hgstadiet (mer matematik-
undervisning, sommarskola och lxhjlp
m.m.) 0,52 0,77 1,14 1,13
Nyanlnda och utrikesfdda elever 0,27 0,41 0,53 0,48
Utbyggd utbildning och fortbildning fr
lrare m.m. 0,58 0,92 1,21 1,32
Frstrkt karrirtjnstreform 0,01 0,14 0,27 0,45
Hjt studieln och fer platser i yrkesvux 0,71 0,42 0,29 0,17
Strkta drivkrafter och jobbchanser p
arbetsmarknaden
Snabbare i arbete 0,52 0,43 0,30 0,14
Snkta trsklar fr unga (nedsttning av
socialavgifter fr unga m.m.) 0,55 0,52 0,28 0,33
Bttre villkor fr fretagande i hela
landet
Nytt hgkostnadsskydd fr sjukln 0,30 0,29 0,29 0,28
Frstrkt landsbygdsprogram fr lokal
service och bredband m.m. 0,40 0,50 0,40 0,40
Frstrkt och utvecklad vlfrd
ldreboendegaranti och investeringsstd 0,05 0,25 0,45 0,60
Omvrdnadslyft 0,14 0,14 0,14 0,14
Frbttra vrden och omsorgen fr de-
menssjuka 0,05 0,09 0,15 0,21
Utvecklad samverkan mellan vrd och
omsorg 0,05 0,10 0,18 0,30
Frstrkt kvalitetsarbete och skrpt tillsyn
m.m. 0,22 0,31 0,24 0,19
Mltidslyft i ldreomsorg och frskola 0,10 0,10 0,10 0,10
Samordnings- och tillgnglighetsmiljard i
sjukvrden 1,00 1,00 1,00 1,00
Satsning mot barns och ungas psykiska
ohlsa 0,25 0,35 0,40
Kortare vntetider i cancervrden 0,50 0,50 0,50 0,50
Bttre milj minskade utslpp
Supermiljbilspremie, laddstolpar m.m. 0,48 0,40 0,19 0,19
Strkt frsvar
Frbandsverksamhet och beredskap 0,11 0,50 0,51 0,66
Investeringar i materielsystem 0,27 0,43 0,48
Summa reformer 9,3 10,7 12,4 13,3
FINANSIERING OCH BUDGETFR-
STRKNINGAR
Inkomstkningar
Snkt och slopat avdrag fr pensionsspa-
rande 2,78 4,44 4,44 4,44
Hjd fordonsskatt fr ltta fordon m.m. 1,55 1,55 1,55 1,55
Hjd skatt p alkohol och tobak 1,51 1,26 1,32 1,39
Slopad gruppregistrering till mervr-
desskatt m.m. 0,52 0,42 0,45 0,48
Hjda dags- och ordningsbter, avgiftshj-
ningar m.m. 0,17 0,40 0,66 0,66
Milj, klimat och energi 0,38 0,91 0,91 0,88
126 Vi bygger Sverige
Tak fr bidragskostnad vid nystartsjobb 0,24 0,35 0,44 0,51
UTGIFTSMINSKNINGAR
Myndigheter 0,81 1,08 1,09 1,11
Slopad ldersavskrivning fr nya studie-
lntagare 0,35 0,35 0,35 0,35
Frsvarsmaktens internationella insatser 0,50 0,50 0,50
Effektivisering av jobb- och utvecklingsga-
rantierna 0,45 0,19 0,09 0,01
Stimulansbidrag och tgrder inom ldre-
politiken (fnansiering inom ram) 0,61 0,98 1,26 1,44
Prestationsbunden vrdgaranti (fnansie-
ring inom ram) 1,00 1,00 1,00 1,00
Bidrag till psykiatri (fnansiering inom ram) 0,25 0,35 0,40
Summa fnansiering och budgetfr-
strkningar 10,4 13,7 14,4 14,7
vrigt (netto) -0,6 0,4 1,0 1,8
Effekt offentliga fnanser 0,4 3,4 3,0 3,3
Effekt takbegrnsade utgifter 5,2 4,4 5,2 5,1
I tabellen redovisas i detta valmanifest freslagna reformer
och budgetfrstrkningar fr att fnansiera dessa reformer
och frbttra de offentliga fnanserna.
www.alliansen.se

Alliansens Valmanifest 2014

Diunggah oleh

Informasi Dokumen

Hak Cipta

Format Tersedia

Bagikan dokumen Ini

Bagikan atau Tanam Dokumen

Opsi Berbagi

Apakah menurut Anda dokumen ini bermanfaat?

Apakah konten ini tidak pantas?

Hak Cipta:

Format Tersedia

Alliansens Valmanifest 2014

Diunggah oleh

Hak Cipta:

Format Tersedia

V

Anda mungkin juga menyukai