Anda di halaman 1dari 2

Strukturella krafter borgar fr fortsatt lg inflation

TISDAG
2 SEPTEMBER 2014
I veckan kommer bde Riksbanken och ECB att
presentera nya prognoser fr vad de tror om
inflationen framver. Bda kommer skerligen ocks
att fortstta hvda att de kommer att lyckas fra upp
inflationen till tv procent och att marknaden gr fel
nr den rknar med en inflationsutveckling lngt under
mlet ven p mnga rs sikt. Alltfr lg inflation och
fallande inflationsfrvntningar kar risken fr att
ekonomin ska hamna i deflation s att priserna ska
falla istllet fr att stiga. Deflation kan vara mycket
skadligt fr en ekonomi om det leder till att hushll och
fretag skjuter konsumtion och investeringar p
framtiden. Det kan sedan snabbt leda till minskad
efterfrgan med stigande arbetslshet och lgre tillvxt
som fljd.
Samtidigt behver deflation inte vara negativt. Ett
fretag som hittar en mer effektiv metod att producera
en viss vara kan ka bde frsljningen och vinsten
och samtidigt snka priset p varan. Bde aktiegare
och konsumenter blir njda och tillvxten kar. Inom
vissa branscher r deflation det normala tillstndet.
Priserna p hemelektronik har de senaste 20 ren varit
i fritt fall tack vare en snabb teknikutveckling men utan
att det lett till att vi skjutit upp vr konsumtion av
sdana produkter. Tvrtom r mnga villiga att st i
lnga ker fr att kunna kpa en iPhonemodell s fort
den slpps vl medvetna om att de skulle kunna kpa
en likadan telefon fr halva priset om de bara var villiga
att vnta ett r.

Huruvida deflation r skadligt fr ekonomin beror mer
p vad orsaken till prisfallet r. Den skadliga formen av
deflation r den som uppstr nr det finns en utbredd
frvntan om riktigt dliga tider. D r risken stor att
folk vljer att spara istllet fr att konsumera och att
fretag senarelgger investeringar och drigenom spr
p efterfrgefallet. ven om tillvxten har varit knackig
den senaste tiden bde i Sverige och i Europa s r den
gngse uppfattningen fortfarande att terhmtningen
fortskrider. I eurozonen har det tidigare krislandet
Spanien tagit tten i tillvxtligan medan den svenska
optimismen om framtiden syns tydligt i stigande
fastighetspriser. Drtill visar den starka
brsutvecklingen i hela vrlden att vi inte har ngra
utbredda frvntningar om en ny djup ekonomisk kris
runt hrnet. Orsaken till den lga inflationen och
riskerna fr deflation fr istllet skas p annat hll.
Sjlvfallet finns en konjunkturell komponent d
tillvxten fortfarande r svag i mnga lnder och
arbetslsheten oroande hg i nnu fler. Men det finns
ven andra drivkrafter fr den lga inflationen som
dessutom pekar mot att prispressen kommer hlla i sig
lnge. Nedan beskrivs tre av de viktigaste.
1 KAD GLOBALISERING VEN FR TNSTER
Tilltagande globalisering r nog den enskilda faktor
som de flesta skulle lyfta fram som huvudsklet till att
stora delar av vstvrlden haft en s lng period av lg
och fallande inflation. Att Kina och andra
lgkostnadsproducenter verskljt vrldsmarknaden
med billiga varor r ingen nyhet fr ngon. Vad som r
mindre uppmrksammat r att globaliseringstrenden
fortstter och att den tekniska utvecklingen gr att
globaliseringen sprider sig till att ocks omfatta allt fler
tjnster. Givet att tjnstesektorn i vstvrlden
sysselstter lngt mnga fler n industrin kan den
framvxande globala marknaden fr tjnster f stora
konsekvenser fr lnder som Sverige. Listan p
tjnstejobb som kan flyttas ut r lng och verkar flja
samma utveckling som fr fysiska varor. I brjan var det
bara enkla saker som producerades i Kina men numera
grs ven de mest avancerade produkterna dr. Mnga





2
Veckans Tanke
fretag har sedan lnge flyttat supportfunktioner och
viss administration utomlands men idag finns ocks
flera fretag i stder som Mumbai som sljer
avancerade analystjnster inom till exempel finans. En
tilltagande globalisering av arbetsmarknaden fr
tjnster bidrar till att pressa lner i vst och stimulerar
ven fretagens jakt efter produktivitetsfrbttringar.
Framfrallt fr mindre lnders centralbanker blir ocks
frsken att prognostisera inflationstrycket genom
analys av nationella produktionsgap nnu svrare.
2 PRISPRESSEN P NTET BREDER UT SIG
En annan strukturell prispressare r den alltmer
utbredda e-handeln och anvndningen av internet fr
att gra prisjmfrelser. Nstan alla som planerar att
kpa ngon lite dyrare vara eller tjnst brjar idag med
att gra en googling p priset. Sannolikheten att den
som r billigast ocks fr leverera varan r stor och
nstintill hundraprocentig om det handlar om en
standardiserad produkt som till exempel ett par
kontaktlinser eller en ny telefon. ven om vi i Sverige
fortfarande bara handlar sex procent av allt vi kper via
ntet s vxer andelen s det knakar. Handelns
Utredningsinstitut spr en volymkning p 15 procent i
r.
i
Under frsta kvartalet 2014 kpte sju av tio
svenskar ngot p ntet och av dessa fick en tredjedel
minst en vara levererad frn utlandet. Ju mer vana vi
blir att handla p ntet, ju fler varor kan vi ocks tnka
oss att kpa dr. E-handeln pressar inte bara priserna
p ntet utan pverkar ocks prissttningen i fysiska
butiker som inte kan avvika fr mycket om de vill vara
kvar i marknaden. Den kade transparensen och
konkurrensen som tekniken mjliggr gr det ocks
allt svrare fr monopolister att bevara sina monopol
med lgre priser som fljd.
3 AUTOMATISERINGEN TILLTAR
En tredje strukturell och allt viktigare prispressare r
den tilltagande automatiseringen i samhllet. Maskiner
blir allt mer sofistikerade och allt bttre p att utfra
arbeten som traditionellt har utfrts av mnniskor.
Stiftelsen fr Strategisk Forskning slppte i brjan av
sommaren en intressant studie (byggd p en brittisk
frlaga) om hur den tilltagande automatiseringen
vntas pverka den svenska arbetsmarknaden
ii
.
Slutsatsen r att drygt hlften av alla svenska lntagare
idag har ett yrke som inom 20 r kommer att ha ersatts
med en maskin. Alla har skert redan noterat att
livsmedelsbutiker i stor omfattning brjat erstta
kassapersonal med maskiner. Google med flera
experimenterar fr fullt med frarlsa bilar som nr
tekniken r frdigutvecklad kan gra bde lastbils- och
taxichauffrer verfldiga. Svenska Transportstyrelsen
bedmer att frarlsa fordon kommer att finnas p
svenska vgar redan om sex r.
Inte ens de med hgt kvalificerade yrken kan knna sig
skra. IBM har utvecklat en superdator med namnet
Watson som kan frst och processa gigantiska
mngder information. Redan fr tre r sedan blev den
vrldsmstare i Jeopardy och sedan dess har den
omprogrammerats fr att istllet kunna stlla
medicinska diagnoser. I vras hade den en hgre
trffskerhet n vanliga lkare nr det gllde att stlla
rtt diagnos p lungcancer. Dagen d Watson eller
ngon annan superdator kan gra ett bttre jobb n en
mnsklig lkare, men till brkdelen av kostnaden,
nrmar sig snabbt. Lkare vrlden ver kan d f det
kmpigt i lnediskussionerna men fr alla oss som
konsumerar vrd r det desto bttre.
CENTRALBANKER MOT NYA ML?
En alltmer global arbetsmarknad, kad priskonkurrens
och tilltagande automatisering utgr tillsammans
starka drivkrafter som kommer att ha stor pverkan p
samhllet framver. Mnga i vstvrlden kommer f
det allt svrare att hitta arbete ven i goda tider medan
nnu fler kommer att tvingas acceptera mycket
modesta lnekningar fr att kunna behlla sina jobb.
Mycket talar allts fr att vi under lng tid framver
kommer att ha en strukturell press nedt p inflationen.
ven om det ocks i framtiden emellant kommer att
finnas perioder av hgre inflation, till exempel som fljd
av uppgngar i rvarupriser, fr vi nog vnja oss vid
tanken att centralbankernas kamp fr att f upp
inflationen kommer att bli mycket tuffare och pg
mycket lngre n mnga tror. Kanske r det dags fr
politiker att brja fundera ver andra ml n
prisstabilitet fr centralbankerna. Sysselsttningsml
har nmnts i debatten men frgan r om inte det
kommer att bli nnu svrare att uppfylla.

Johan Javeus +46 70 325 51 45, @JohanJaveus



i
HUI, e-barometern Q1 2014
ii
SSF 2014: Vartannat jobb automatiseras inom 20 r