Anda di halaman 1dari 60

SOPHOCLE

Untigun
Amezgun





Yerra-tt-id $er Tmazi$t
Yahia AIT YAHIATENE













Asqamu Unnig n Timmuz$a

2007











































AGZUL


Tamezgunt-agi yura-tt Sophocle ayunani "grec" deg
useggas 4 qbel talalit n sidna isa. Xedmen-as aas n tsuqilin
$er waas n tutlayin. Ula d Bacarzi yerra-tt-id d tamezgunt
ta$erfant deg useggas 1956. Imira rri$-tt-id $er tutlayt
tamazi$t.

Untigun d yiwet tmeut yesan tissas timeqqranin u d
yelli-s n Udip ayunani i yemmuten u yeooa-d lekem i mmi-s
Bulinis lamena Karyun gma-s n Udip ijlaq lekem seg ufus n
Bulinis abada mi t-yen$a. Karyun agellid yefka lamer i
yiserdasen-is i wakken win ara ieddin ad t-yenel, ad s-
yegzem aqerru.
Lamena Untigun yesan tissas teffe$ si leqer deg iv-
nni u terev ad tenel mebla ma tugad ayen ara s-yexdem
emmi-s Karyun. Lamena tettwakcef. fen-tt iessasen,
urzen-as ifassen s ssnasel, wwin-tt $er leqer. Yumer ugellid
Karyun ad s-$zen tasraft, ad tt-gren deg-s akken ad temmet.




































Untigun
- 7 -



Di raya n ugelid Karyun, mi d-ye$li yiv, teqqim
Untigun wed-s. Umbad mi tella tettxemim, tekcem-d $ur-s
weltma-s Lyasmin.

LYASMIN
Untigun ! Untigun ! ah dagi i telliv ?! nuda$ fell-am di
texxamt-im ur kem-ufi$ ara. Acu i kem-yu$en ? d lehlak i
thelkev ?

UNTIGUN
Ur tesiv i yi-yu$en, acu kan a Lyasmin ulfa$ s ci n eggu
(Ad tecmume) acku ass-agi uki$-d zik, $ef aya yi$ lamena...

LYASMIN
D acu lamena ?!

UNTIGUN
Ula d kem ini-d ma tesiv d akken emmi-tne$ Karyun ijleq-a$
lekem gar ifassen-nne$ umbad n tmettant n baba-tnne$ asmi
yerev gma-tne$ Bulinis i twan$a; u yumer emmi-tne$
lesker-is i wakken ad ooen tafekka n gma-tne$ ddaw lecmu n
yiij mebla ma yettwamel, ayagi irkel i waken ur ipemlil ara
rru-is d rru n baba-tne$.

LYASMIN
Ayagi i d-tenniv merra ri$-t, maca a weltma zizen yewwi-yi-
d Rebbi am akken teffrev fell-i yiwet t$awsa i kem-ice$ben
aas!

UNTIGUN
S tidet sli$ emmi Karyun yeggul d akken ad iaqeb yal yiwen
ara irun $ef gma ne$ ad yerev a t-yemel.

LYASMIN
Ay$er ?!
Untigun
- 8 -
UNTIGUN
I wakken ad yerr tafekka-s d lefrisa i lewuc u lemqalat-agi n
emmi ilaq ad teuv a Lyasmin d akken yena-ya$ ula ad
nekkenti. Uma yella win ierven a t-yer, atan ad yettwakkes
uqerru-s, umbad mi ara yettwaqqen $er dir uewdiw wa ad
nadin yes-s izenqan n temdint Antab, d wagi i d sali i ice$ben
lbal-iw segmi i s-sli$! Ma telliv a weltma si twacult zeddigen,
tewwi-d fell-am a d-tesbanev tissas-im... ma yella tugiv u
kemmini tettagadev.

LYASMIN
Amena a tamcumt ma yella akka i yella lal, akken i d-tekiv
tura, d acu lfayda ma nessekcem iman-nne$ deg wayen umi ur
nezmir ara?!

UNTIGUN
Ini-d kemmini ?! ahat ad tzemrev ad iyi-tiwnev i wakken a
nemvel gma-tne$ Bulinis wa s-xedmen ayen ara xedme$ ?
Xemmem cwiya...

LYASMIN
A lmuiba ara yevrun yid-m, yadra txemmev-as ma tu$ev awal
i weltma-m tixxer i ccwal-agi.

UNTIGUN
Muqel mli $er ufus-agi-inu, nekk $ur-i d uri u d azedgan
ulamma a tzemrev a tiwnev mi ara yerfed tafekka n gma-
tne$.

LYASMIN
Xemmem aas a weltma Untigun deg wayen ara yevrun yid-m
mbed mi ara terrev awal n Karyun agelid.

UNTIGUN
Nekk teqqe$ seg yiwen lamer d akken Bulinis d gma, ula d
kemm d gma-m teb$iv ne$ tugiv nekk ma mevle$-t ur s-
nesseseb ara s xdat !

Untigun
- 9 -
LYASMIM
A t-tmevlev $as Karyun ierrem ayagi ?!

UNTIGUN
Aywah, alaxaer Karyun seg wassa d tasawent aar-nni yesa
$er twacult-nne$ ipwagzem.

LYASMIN
Sasfe$ aas xemmem a weltma uqbel ad ifat lal
xemmem di baba-tne$ am akken yella yettwaemmel d wamek
yu$al yettwakreh, s ssebba n yir lemal-is. mmekti-d amek i
sselfe$ i wallen-is s ufus-is. mmekt-id da$en yemma-tne$ iman-
is ur teri amek yemmut gma-tne$ ageswa !! ma dtura
neggra-d nekkenti di snat yid-nte$ am ir umi rren wafriwen,
ur nesi tazmert, wala i kemmini teb$iv a txalfev lamer ugellid
ur tepu yara nekkenti d tulawin. d awez$i akken a nareb
irgazen i d-iekkmen, u ma yella d nekk a m-d-ini$ yid-s kan
awave$ lefu i wid yemmuten mebla ma ttu$ ad wu$ lamer
imudduren... nekk d tame$bunt a ttagade$ si yir tigrat.

UNTIGUN
Ur tesiv ara ettme$ fell-am... ur alabe$ seg-m afus n
lemawna.u $as tugiv ayagi nekk a m-ini$ ala ! xdem ayen i m-
d-ihwan u ma yella mmute$ ad mmte$ s zzux u s lbal
yertaen alaxaer zri$ iman-iw belli $ef loal n lwaoeb am
akken i qqaren a lfer iss feren lmeyytin yugar lfer iss
feren imedduren idir kemmini yid-sen ddaw tecva n ddel d
temeqranit.

LYASMIN
Ur smenyif ara ddel, lamena ur si$ ara tazmert i wakken ad
arbe$ lekum !!

UNTIGUN
Ih akken i m-yehwa mmeslay, akken i m-yehwa err-d $ef
yiman-im s tfukal-agi ur nesi lsas ma d nekk a s-bnu$
timeqbert iceben i gma zizen.

Untigun
- 10 -
LYASMIN
Ah a tame$bunt, wellah ar ugade$ fell-am aas.

UNTIGUN
Ur ttagad ara fell-i am akken ur tugadev $ef yiman-im a
Lyasmin qare $ef yiman-im ader anda i wumi i t-tettawadev
lbavna-agi i yiwen, ula d nekk edd ur s-isel s$ur-i. Ala $as
iwed-ip i medden merra u ma yella a txebbrev imdanen
atan a kem-kerhe$ wa a kem-nele$.

LYASMIN
Ul-im yeur d lerara, mai am nekk isan ul semmven.

UNTIGUN
Nekk ri$ ur tesiv ad ssismev ul siwa ma xedme$ ayen i d-
yehwan.

LYASMIN
Xas a tawvev leb$i-m, lamena ilaq a teuv kemmini ssuture$
lmual.

UNTIGUN
Ulac a$ilif ma yella srue$ merra ayen i k-sve$ n tezmert-iw
imaren ebse$ amennu$.

LYASMIN
Nekk a m-ini$ xir-am xvu ur far ara lmual.

UNTIGUN
Lehdur-agi-inem ad iyi-rren e$ fell-am... eoo-iyi si tugdi wa
ad kecme$ annar n tlufa, nekk ur esbe$ ara acqa d-cqa, ma
yella illa d pwab-is s tmepant zeddigen.

LYASMIN
Imi teb$iv akka, nekk a m-d-ini$ ru... maca ilaq a teuv d
akken teniv abrid ur nessufu$ ara.


Untigun
- 11 -
UNTIGUN
(A t-su$) Dayen ? Berka aql-i rue$... ma d kemm kcem $er
leqer.

KARYUN
(Ad yekcem u gilid Karyun $er leqer netta d yiwet terbat n
lmacayex d lxuoat-ines) S wakka d$a i d-ufi$ iman-iw d
agellid-nwen, mbad mi yella lekem deg ufus n gma Udib
yemmuten. Di laqiqa lekem ilaq ad yili deg ufus n mmi-s
Bulinis i yean iavufen n Lyunan mbad mi d-yu$al i l$erba.
S wayen ass-a yesassef wemdan d akken issawev i wakken ad
ihudd lenamat iss nettamen. A wen-d-ini$ tidet kan; Bulinis d
adaw n tmurt alaxaer yeb$a s webrid-agi i d-yewwi, ad
yessedrem tagelda n baba-s; $ef waya i yemmut.. U zdat-wen a
lavrin a t-id-ini$, a s-d-iwde$; d akken errme$ fell-as i
wakken ad yettwanel. Win ara ierven a t-yekfen, a t-yenel,
taggara-s d anegzum uqerru, u a d-yeggri d lemtel i wid
yeb$an ad ff$en i webrid. D wigi i d lwamer-iw, iseg ad
teqqe$ ad ilin wulmen-awen. U wulmen da$en i tmurt. Uyal
yiwen ara ifevvlen iman-is, ne$ ameddakel-is $ef tmurt, wagi
esbe$-t d lxayen. Ma d nekk ssemyafe$ arezg n wegdud d
tmurt $ef warezg-iw. U win ara d-ibanen belli ur iemmel ara
tamurt-is, hat-an a t-oele$ d adaw, a t-arbe$ alamma d
lmut.

LEWZIR
D ke i d agellid, xdem di tgelda-k ayen i t-walav iwulem,
tudert n yemdanen hatt-an gar ifassen-ik a Sidi Sselan.

LMACAYEX, LXUOAT
(Ad su$en), S tudert-ik a Sidi Sselan Karyun !... A tidir tmurt!

KARYUN
Yallahut, xedmet ayen i$ef i ken-id-umre$.

LEWZIR
A Sidi Sselan efk lamer i win meiyen seg-ne$ i wakken ad
yenu taessast n loetta.
Untigun
- 12 -
KARYUN
ur-i seg yiessasen wid iheggan iman-nsen i wakken ad
assen loetta.

LEWZIR
D acu da$enni i teb$iv seg-ne$ i wakken a k-t-nexdem?

KARYUN
Anam ad velbe$ seg-wen yiwet t$awsa, ur seut ara
rrema $ef lmuorim ara yeb$un ad ixalef lwamer-iw. U yal
yiwen ara ierven ad iqerreb $er lmeyyet fet-t u gezmet-as
aqerru.

LEWZIR
Anwa amdan ara ixalfen lwamer-ik a Sidi Sselan, siwa win i
tent-yu$en deg walle$-is !

KARYUN
Wi yeran ?...

LMACAYEX
D idet, win ara k-ixalfen hat-an d nekni ara t-iaqben.

KARYUN
Ma tura kkret a neff$et si lmeolis-agi ; u yal yiwen seg-ne$ ad
yenu cc$el-is. (A d-ff$en irkel siwa sin si lmacayex n lmeolis n
ddiwan. A d-iban ut n tikli).

CCIX AMEZWARU
Ur k-d-iban ara ay ameddakel d akken ayen i$ef i d-yumer
ugellid yella yeqse nezzeh? Lamena ini-yi-d ayadra a
tcukkev yezmer ad yeoo Karyun loetta a ter$ ddaw ccmu n
yiij yer$an!

CCIX WIS SIN
Anam bla ccek. U nekk teqqe$ d akken Karyun ur ittu$al ara
deg wawal-is; u ma yezem ad yexdem kra n t$awsa, a tt-
yexdem. Lamena ma ti-is ad yenna$ Bulinis, ne$ a t-yamer s
Untigun
- 13 -
lec$al ukerfi, ur d-tewwi ara fell-as ad yeoo loetta-s i yiij u a
tettdubu a d-teffe$ seg-s rria n lmeyytin. U zzyada $ef wayagi
yerna-d ayen yugaren aya, d akken ad iaqeb yal yiwen ara tt-
ikufnen ne$ ad yerr akal $ef tfekka-s.

CCIX AMEZWARU
Lamena anwa izemren ad ixalef lqanun i d-yefka. U agdud
ayunani ur t-id-tewqi ara si Lamir Bulinis. Mual inuda
akken a t-ikerrem alaxaer lamer yeef akersi n lekem ; rnu
agdud ayunani ur yumin ara d akken d netta i d agellid $ef
tmurt-agi.

CCIX WIS SIN
Tcukkev Bulinis ur yesi ara ef ara ivefren ssiyasa-s di
tbavnit u ad mennin a s-d-rren ttar?

CCIX AMEZWARU
Alaif ! xfev ut-ik nekk ur ri$ ara ma yesa ef... Awal-agi
yewwi-t-id kan umedda di teqi, nekk s timmad-iw ur rri$
ara lwelha-w $ur-s.

CCIX WIS SIN
Ahat yella tura win i wumi tejre tasa, u yettmenni i wakken
ad yekfen ad inel Bulinis. Am akken teiv madam ur
ittwanel ara, rru-is hat-an itezzi kan deg wegni mebla abas.

CCIX AMEZWARU
Anan, ad yettezzi kan mebla astafu... D ccqa ur nesi ara
tilisa.

CCIX WIS SIN
Yella ccqa i$elben wagi ? Ihi keini tettxemmimev labada mi
k-i$av aas Bulinis.

CCIX AMEZWARU
Ala, ur qside$ ara ayagi abaden ur qside$ ara acemmek.
Nekk ugade$ aas $ef yiman-iw.

Untigun
- 14 -
CCIX WIS SIN
Ula d nekkini ay ameddakel-iw. Err iman-ik ur tesiv i tesliv s
$ur-i.

CCIX AMEZWARU
Ayadra nni$ d nekk ara d-yettwabedren?

CCIX WIS SIN
Ur ri$ ara ur ri$ ara ma yella d nekk ur tesiv i d-nni$

CCIX AMEZWARU
Ihi yewwev-d lawan a k-ooe$ A k-ini$ qim di lehna.

CCIX WIS SIN
Ar tufat a Sid n lecyux.

Lmusiqa

AMSIWEL
Iceqqeq lefjer tafat a tzellu tasusmi teur leqer
Untigun a d-teldi tabburt n texxamt-is, a tekcem mbad mi d-
tu$al si berra simi a tebdu a tleu $ef tfednin-is, tisebbavin-is
deg ufus-is. Mi tebded deg yiwen n wemviq nettat tesmesis,
tessikid akka d wakka, a d-tekcem tmeut-nni i tt-id-irebban.

TAMREBBIT
Ansi d-tusiv ?

UNTIGUN
Lli$ ttmerrie$ a tin iyi-d-irebban, lal yelha u yal ta$awsa deg
ugama tella tdel s lam n yiv, u tura hat-an tban-d tafat
Tewwi-d fell-am a d-tekkrev $ef zik lal i wakken a twaliv
ddunit mebla lelwan-is acayci awra$... arayi
azegga$.

TIMREBBIT
Kkre$-d meqbel lefjer, kecme$-d $er texxamt-im i wakken a
Untigun
- 15 -
kem-id-sfeqde$ am ladda. Lamena ass-agi ur kem-id-ufi$ ara
deg wusu-m.

UNTIGUN
Leonan yella yees, d nekk i s-yekksen taduli-s. Acal yecbe
leonan-agi lad$a mi ye$li $ef wayen akk iverrun di ddunit.

TIMREBBIT
Mi teff$ev wwve$ ar tewwurt wala$-tt d akken teooiv-tt
teldi.

UNTIGUN
Di tebirin anda yessedzay kulci. U tikli-w deg-sent, u daxel-
nsent texleq-d lhul, armi ula d nekkini ulfa$ s leya, $ef waya
i lsi$ asebbav-iw imiren kemmle$ tikli wed-i $as akken
lexlawi i$ef d-edda$, ur an ara s wayen yevran yid-i.

TIMREBBIT
Ihi tewwi-d a tessirdev ivarren-im qbel a tu$alev s usu-m.

UNTIGUN
Lamena ur ttu$ale$ ara s usu di tebit yecban tagi.

TIMREBBIT
Amek akka, yella lefjer mazal i d-yuli uki$-d u kkre$-d, u
rue$ s usu-s i wakken a s-rre$ taduli-s, lamena usu-s ufi$-t
yexla, u d asemmav.

UNTIGUN
A t$ilev tanekra n zik tettawi-d i bab-is lfer am akken i t-id-
tenna i nekk ass-agi ?

TIMREBBIT
Iv yella d aberkan ssya $er da, ur tezmirev a twaliv yiwen U
kemmini tettaravev i wakken ad iyi-tessamnev belli telliv
tettewwisev ? Teskiddibev, mel-iyi-d tidet, anida telliv u ansi i
d-tusiv ?

Untigun
- 16 -
UNTIGUN
(A tevs tavsa lwehmat). D tidet lweqt yella d ttnafa n yiv. Lli$
wed-i u nekk $ile$ d akken be yuli-d $ef t$altin. Lamena
akken kan yebda lefjer a d-ittceqqiq, acal i fere$ mi lli$ d
tamezwarut i iwalan alluy-is !!

TIMREBBIT
Ih! err iman-im d tameslubt, err iman-im ur tessinev
acemmek! ula d nekk lli$ d taqcict ibeqqun nnmara, lamena
anamer-inem iedda tilisa. Ansi i d-tusiv a tamecrart ?

UNTIGUN
(la $ila u staeyt) Ala ! nekk mai d tamecrart.

TIMREBBIT
Bla ccek Txedmev ttiad u tweffav yis-s Rnu nker ayagi !

UNTIGUN
(S rzana) Anam fki$ ttiad.

TIMREBBIT
I wumi ? I kemm d win i temmlev ?

UNTIGUN
(S ddehca ara d-teneq mbad tasusmi). Anam a timrebbitt-iw
nekk d win emmle$.

TIMREBBIT
(Tsu$ s zzaf ) Nna$ akken i d tacmat ! Ala tukksa n sser ur
qebble$ ara. Kemmini d yelli-s ugellid Aha tura settbet
iman-nwen di ttrebga-nsent ! Veggret lweqt-nwen yid-sent !
Ah ! nitenti irkel ttemcabint, u $as akka ur telliv ara am tullas
nniven ! Ur telliv tettbeddav aas zdat lemri i wakken a
ttcebev Acal d tikwal i nni$ i yiman-iw Ay axear-iw
taqcict-agi ur tesi la zzin la lebha Ur teclig deg yiman-is
dima tettban-d s yiwen llqec u mebla cbu... Ihi ur tesiv ayen
ara yi-yeswehmen ma yella ilmeyen ur rrin ara lwelha-nsen
$ur-s siwa $er weltma-s Lyasmin i yesan acekku awra$
Untigun
- 17 -
ireqmen s lewaci... U bla ccek ad iteyyem... mebla ma
tezweo... Lamena tura a kem-ttwali$ tcubav aas $er weltma-
m... ne$ ini-d akter-is di tierci a tata... Anwa wagi ideg
tecqev, ahat d win ur nesi ara lael. ef waya i tessetav a t-
id-tezziknev i twacult-im u a s-tiniv d wagi i d aqcic emmle$,
b$i$ ad zewoe$ yid-s D tagi i d tidet, aha err-iyi-d awal !

UNTIGUN
(ef wudem-is acmume axfifan) Anam, d tidet a tin i yi-d-
irebban.

TIMREBBIT
Yerna a d-tini: s tidet ! rebba$-tt-id seg wasmi tella d tamectut
u uhde$ yemma-s meqbel a d-yeffe$ rru-is i wakken a tt-
une$ u ad sbede$ fell-as lemcav mbad letab i vulen di
taggara tbeddel tikli, lamena taluft-agi ur tebis ara ar waya.
U da$enni ur tekfa ara d akken $as nekkini fi$-am, lamena
emmi-m Kryun labud ad yelem s wayen akk i txedmev.

UNTIGUN
(S lezen) Ih! a timrebbit-iw anef-as ad ier Karyun ma
tura eoo-iyi.

TAMREBBIT
A terev d acu ara yevrun yid-m ma yera emmi-m, akked
wexvib-im Himun, a s-tenkren deg yiv nettat tettwaxvef
imiren a teoo usu-s di ttnafa n yiv u ad tru a teseddi taswit
nettat d webib-is, teriv i d-tewwi fell-i ilaq a kem-xelle$ s
tyitiwin tiqerranin amzun akken mazal-ikem d tamecut.

UNTIGUN
Timrebbit-iw, ur ilaq ara ad tsu$ev akka ur am-d-tewwi ara,
da$enni ad yi-tqabev lad$a taebit n wass-agi!

TIMREBBIT
Amek ur ttu$u$ ara ? Amek ur qqare$ ara abbuh d at larav...
D nekk i ieggmen i yemma-m s ttrebga-m yelhan Lemmer
mazal-itt tedder amek ara tini ? Anwa udem s wayes ara
Untigun
- 18 -
tqable$ , asmi ara mlile$ yid-s, asmi ara mmte$ d acu ara s-
ini$? Ad mmte$ zdat-s snat tikwal si lketra n lecmat ! (Ad
tettru).

UNTIGUN
Ah! a timrebbit-iw ur ttru ara tzemrev ad tqablev yemma
mebla lecmat $as ini-d ad tefre yis-m aas u a m-tini
tanemmirt aas a Nunu $ef wayen akk i txedmev i yelli
Untigun, imi tt-tunev akken iwata. Acku nettat tera acu$er i
ff$e$ seg wexxam meqbel alluy n lefjer.

TIMREBBIT
Ihi ur tesiv ara ameddakel ?

UNTIGUN
Ala a Nunu !

TIMREBBIT
Ay$er ihi i tettmesxirev yes-i. Nekk tura d tam$art. Ur lli$
ttfevvile$-kem $ef weltma-m xas akken kemmini d taferyaqit, u
lli$ tcukku$ aas belli temmlev-iyi seg wul-im. Ay$er teffrev
fell-i tidet ? Ayen i yella wusu-m d asemmav mi d usi$ a kem-
id-sfeqde$ ?

UNTIGUN
Berka imeawen a Nunu ( A t-tessuden). Ihi xas thenni, nekk
ttwaune$ ur si$ ara ameddakel (amacuq) siwa Himun
axvid-iw, u a m-ggalle$ ar d tidet i m-d-nni$, ar siwa Himun i
ized$en ul-iw. Aha tura sfev imeawen-im. Ffer-iten ahat a
ten-tewioev i teswit nniven. Ma wala$-kem di liala-agi atan
ad avne$, u annect-a d ayen ur yi-nlaq ara di tebit n wass-a.
I tikkelt nniven xas ttkel fell-i. Ma d kemmini sserti lbal-im.
(ut n tikli... )

UNTIGUN
Hat-an Himun. Eoo-iyi wed-i yid-s a Nunu


Untigun
- 19 -
TIMREBBIT
Ihi aql-i ff$e$ (ut n tikli)

UNTIGUN
Himun ad velbe$ seg-k asulef $ef wayen yevran gar-ane$ ivelli.
Sterfe$ d nekk i ivelmen. Gre$-ak Rebbi ma ur yi-tsemmev.

HIMUN
Lamena kemm teriv d akken sulfe$-am u semme$-am di
teswit-nni ideg d-tdeggrev tawwurt s zzaf. Ayagi meqbel a
tekfu rria-nni i d-tessegrav deffir-m... Ini-d d$a ansi i d-
teddmev rria si twarkev axxam-iw ivelli ?

UNTIGUN
S$ur weltma Lyasmin...

HIMUN
Agusim d lerqus... d llebsa-nni iceben aas, ansi i ten-id-
terbiv ?

UNTIGUN
Ukre$-ten-id $ur-s !

HIMUN
Lamena ini-d d acu i d ssebba i kem-yeooan a tcebbev s
wannect-a irkel ?

UNTIGUN
Mbad a k-in-xebbre$ s kullci. Sassfe$ aas imi lli$ emqe$
ivelli ! Srue$ kan akka ssehra mebla ma nezha di sin A wer
d-yu$al yiv ieddan !
HIMUN
Ur sissif ara a Untigun. Atan ad a$-ilint aas n tegnatin ideg
ara nemlil di sin. Ad a$-yili yiv d inigi.

UNTIGUN
Ula d nekk d ayagi kan i ssarame$.

Untigun
- 20 -
HIMUN
Arezg n wemdan d timlilit-is d win iemmel !

UNTIGUN
Arezg ! Anam a Himun, ma d tura sell-d acu ara k-d-ini$.

HIMUN
Aql-i a m-d-smesise$.

UNTIGUN
Ad velbe$ deg-k ur ttava ara fell-i taebit n wass-agi.
Lamena ili-k d win irenen.

HIMUN
Aql-i d urzin lamena ay$er ?

UNTIGUN
Ihi zmev-iyi $ur-k s wayen akk tesiv n tezmert i wakken ad
ulfu$ s tmerna n tezmert-ik ar tezmert-iw.

HIMUN
Akka s wayen akk si$ n tezmert.

UNTIGUN
Akka... (Ad qqimen deg yiwet tallit mebla ma yessuffe$-d
yiwen gar-asen awal ) Sell-iyi-d a Himun.

HIMUN
Anam.

UNTIGUN
B$i$ a k-d-ini$... ma yekteb-a$ nesa aqcicmbad zzwao-
nne$.

HIMUN
Anam


Untigun
- 21 -
UNTIGUN
Ilaq a teuv d akken nekkini ezme$ ad dafe$ fell-as si yir
lemcav... u s wayen akk yellan di tezmert-iw.

HIMUN
Teqqe$ seg waya a Untigun.

UNTIGUN
Wellah a mmi-tne$ ar tebba$ s lqewwa alamma ooi$-t ur
tesid ara yagade$ si edd ! ula si Himun yesa yewet tyemmat.
D tidet tesa ccer ur nemciv ara lamena teren u tecbe
akter n tyemmatin. U xas akken nitenti s lqedd-nsent ayadra
ke tumnev a Himun s waya ?

HIMUN
Anam a tabibt-iw.

UNTIGUN
U ke teteqqev i wakken a tesuv yiwet tmeut taheqqanit ?

HIMUN
(A tt-id-yeef seg ufus-is) Anam si$ tameut taeqqanit.

UNTIGUN
(A tsu$ u a ta mli $ur-s). A Rebbi ! Ihi telliv temmlev-iyi
aas deg yiv-nni. Teteqqev seg waya ?

HIMUN
( S lenana) Acu n yiv-agi i teb$iv a d-tiniv ?

UNTIGUN
Teteqqev d akken ur te$livev ara deg wefran-ik mi d iyi-d-
tqesdev iv n tme$ra ieddan. Twehhav-d $ur-i $er yiwet
tenact ideg qqime$. Teteqqev ur tendimev ara ula d yiwet
tikkelt. Mbad ayagi ur txemmev ara si lqayan n wul-ik-i
wakken a textirev weltma Lyasmin fell-i ?


Untigun
- 22 -
HIMUN
Kemmini, wellah ar tessufu$ev leqel !

UNTIGUN
Ihi ke temmlev-iyi aas ? Ini-d temmlev-iyi $as akken d
tawaranit. Ifassen-ik i yi-yefen wi k-yennan ur skiddiben ara
fell-i ? Lfer-agi i yettacaren ul-iw mkul mi ara yili$ s idis-ik
ayadra annect-a irkel d tidet, ulac deg-s rria n tkerkas ?

HIMUN
Anam a Untigun emmle$-kem s yisem-im tameut.

UNTIGUN
Lamena nekkini d taxemrit, d tamevafut, weltma Lyasmin d
tacebat n llun, taksumt-is am twerdet.

HIMUN
(S leqel )Untigun

UNTIGUN
(A d-terr nnehta ) Da$enni ttulfu$ am akken i tettulfuv, u a
k-in-xebbre$ d akken zemre$ ad zuxe$ aas yis-k mi ara u$ale$
d tameut-ik d tameut-ik taeqqanit i$ef tetteklev di yal taluft
ara k-ice$ben (A d-tesbedd iman-is $ef Himun, u a tbeddel
llu$a-s ). Sell-iyi-d mli a k-in-xebbre$ s yiwen lamer, yerna a
k-snefe$ da$enni s snat t$awsiwin. Lamena mbad ma k-id-
xebbre$ tewwi-d fell-ak a teff$ev srid seg wexxam mebla ma
testeqsav-iyi-d $ef acemma xas ayen ara k-in-ini$ a k-
yessewhem u a k-yejre. Ggal-iyi-d ur iyi-txalfev... ggal-iyi-d...

HIMUN
A Rebbi ! D acu i teb$iv a t-id-tiniv ?

UNTIGUN
Ggal-iyi-d uqbel kullci d akken a teff$ev mebla ma tenniv-d
awal ma temmlev-iyi... Ggal-iyi-d... alabe$ seg-k ad iyi-d-
teggallev s Rebbi a Himun. U tagi d ta$awsa taneggarut a k-n-
velbe$ a$-iyi awal, ttxil-k ay aziz.
Untigun
- 23 -
HIMUN
(Mbad axemam lqayen ). Hatan nekk a m-ggalle$ yis-s.

UNTIGUN
Tanemmirt a Himun. D wagi i d lamer b$i$ a k-t-id-ini$ :
tamezwarut, testeqsav-iyi-d uqbel akka ay$er i d-usi$ $ur-k, u
nekk lsi$-d acemmal n weltma Lyasmin, rri$-d rria-s, u
cebbe$-d s lecbu-is. Lli$ s tidet si tidak iemqen. U lemmer
teqqe$ akka i yi-temmlev tili cebbe$-d am akken
tcebbient tedayan nniven.

HIMUN
ni $ef wannect-agi ?

UNTIGUN
Ihi $ef wannect-a i temmelkev yis-i s imir-nni nemxaam di
sin. Lamena imi aqelleq-iw akter n rrana-w rewle$-d seg-k, u
nnesre$-d seg wexxam-ik. Ma d ivelli qesde$-k-id s axxam-ik i
wakken a nemlil lwaid u a nemmeslay $ef lmusteqbel-nne$.
(Ad iwexxer fell-as Himun ara ierven a tt-id-ioaweb lamena
nettat a d-tsu$ deg wudem-is ). Ni$ teggullev-iyi ur iyi-d-
testeqsav $ef ssebbat n wenerrek-iw ? Ni$ teggullev-iyi-d a
Himun ? (A tkemmel awal-is s leqel d wesmisken ). Gre$-ak
Rebbi (Imir-nni s ssu$at ukud uccir ) Akken yeb$u yili
hatan a k-in-xebbre$ belli la ssarame$ seg wul zeddigen i
wakken ad ili$ d tameut-ik acku emmle$-k Lamena
Lamena a Himun sulef-iyi $ef wayen umi d-tesliv. Lamena,
ur zmire$ ara ad ili$ d zzwao-ik abaden. Anam, d lmual !
(Iban-d Himun am akken yeqqur deg wemviq-is )
HIMUN
D acu ?

UNTIGUN
Ah ! a Himun, yak teggullev-iyi. Ffe$. Ffe$ tura mebla ma
tenniv-d awal. Ma yella temmeslayev-d ne$ tneqev-d. Da$enni
ma tqerrbev-d-$ur-i s yiwen usurif hatan ad veggre$ iman-iw
si aq-agi. Uma ur truev hatan a telmev akka nqeddem s
kulci. Gre$-ak Rebbi a Himun bed fell-i ma temmlev-iyi.
Untigun
- 24 -
HIMUN
Aql-i. Tura d$a ara ff$e$. (ut n tikli )

UNTIGUN
ulfa$ i yiman-iw am tin ieren. Ad rue$ ad $elqe$ aq (ut
n aq, ut n we$laq n aq, ut n tikli di t$er$ert... abas )
Uqbel ad $li$ $er lqaa ad qqime$ $ef ukersi-agi u a tini s
leqel : akka, tura yekfa lamer gar-i d Himun... dayen yekfa.
Anta akka i la d-ileun $ur-i ? Ah ! d Lyasmin (ut ad
iqerreb, ut n tikli )

LYASMIN
Untigun, dagi i telliv ?

UNTIGUN
Anam, aql-i dagi.

LYASMIN
erve$ ad iyi-d-yas yives lamena ur zmire$ ara. Ugade$ a
teff$ev, a tervev a t-tnelev meqbel ad yali lefjer Weltma
tameyant, aql-a$ merra nezzi-yam-d. Himun, timrebbit-nne$,
d nekk, merra nemmel-ikem. Nukni d leyyin, d imudduren
newao-ikem. Ma yella d gma-tne$ Bulinis yemmut. U lemmer
ur kem-iemmel ara yella d gma-tne$ amecrar. Ttu-t am akken
i $-yettu. Anef i rru-is a s-itezzi i lebda mebla ma yettwanel
imi d$a d wagi i d lekem d-yessuffe$ emmi-tne$ Kriyun, ur
nezmir ara a t-nerre. A m-ini$ ur ttarav ara a txedmev ayen
umi ur tezmirev ara. D ayen yessewhamen ; dima tbeqquv a
txedmev ayen yellan nnig tezmert-im. Qim dagi yid-ne$ di
leqer; ttxil-m ur ttruu ara $ur-s iv-agi. Gre$-am Rebbi !

UNTIGUN
(Tekker ) Aql-i tura ad kkre$ (A tecmume s wenetber. ut n
tikli di t$er$ert ) D lawan ad ruhe$. (Uqbel a teffe$ a s-tini s
ut axfavan) Dayen, ayen yevran yevra. Di lefjer-nni mi
nemlal nekk yid-m lli$ u$ale$-d s$ur-s. Mbad mi xedme$
lwaoeb-iw d wayen ilezmen fell-i a t-xedme$. (A teffe$ ).

Untigun
- 25 -
LYASMIN
Untigun ! Untigun ! arou-yi aql-iyi-n ad ddu$ yid-m. (A
teffe$ )

Lmusiqa

AMSIWEL
A d-yekcem Kriyun si tebburt nniven netta d uqeddac-is.

KARYUN
D acu i d-tenniv ? Aessas $ef tebburt, u netta seg wid ittassan
$ef loetta ? Ini-yas a d-yekcem.

AQEDDAC
Yallah! kcem-d ay aessas.

AESSAS
Slam fell-ak a Mulay, nekk d aessas umi qqaren Mayuf, seg
wid itkellfen s tessast n tfekka.

KARYUN
D acu i teb$iv ?

AESSAS
A sidi Sselan, nella di tlata, nxeddem taseqqart i wakken a
nerr anwa ara d-iruen $ur-k. Si$ zzher imi d nekk i d-ta
tseqqart. Aql-iyi usi$-d. Ma d sin imeddukal-iw ooi$-ten ussen
loetta.
KARYUN
D acu i d-i-d-tewwiv ? Aha hver !

AESSAS
Am akken i telmev a Sidi Selan, nella di tlata, ur lli$ ara
wed-i. Yella yid-I Budisa ukud Harun aselway.

KARYUN
D acu i-d ssebba imi ur d-yusa ara Harun I yellan iwulef ittas-d
netta s timmad-is ?
Untigun
- 26 -
AESSAS
Ula d nek a sidi Selan d ayenni I smenyafe$ u d aya-gi I d-
yusan di ddehn-iw. Harun d imvebber amezwaru, lemmer d
leb$i d netta ara k-d-yawin lexbar. Lamena imeddukal-iw
urven-iyi u smen-yafen tas$art. Teb$iv a Sidi Selan a k-d-
awi$ Harun ?

KARYUN
Ala, hver-d ke, imi d$a aql-ak zdat-i

AESSAS
(S tugdi ara d-yemmeslay ) A Sidi Sselan nekk d axdim-ik. D
awez$i ad xalfe$ lawamer-ik abaden. U ma teb$iv tura hatan a
k-ddu$ di leb$i ad xedme$ ayen i$ef a yi-d-tamrev. A lukan s
unegzum uqerru n mmi ne$ uqerru-w.

KARYUN
Ulac a$ilif. Lamena mmeslay. Ay$er tettergigiv akka ?

AESSAS
Di laqiqa, lemmer d leb$i d Harun i iwulmen i wakken a k-id-
ixebber netta s timmad-is am akken yu$ tannumi meqbel ;
alaxaer nekkini lli$ seddaw-as di lekem.

KARYUN
Di taggara, a d-thedrev ne$ ala ? ur iyi-d-ttmeslay ara $ef win
yellan fell-awen d imvebber. Lamena hver. kunwi akk tesam
leqq di ttevbir. U ma yella kra yevran ixulef ayen i$ef ken-id-
umre$ a ken aqbe$ liqab-nni ameqran.

AESSAS
Ihi a sidi Sselan a k-in-xebbre$ d akken loetta loetta... u $as
akken nuss-itt mli, u nella deg weric aneggaru n yiv-nni
ieddan, nuki $as akken naddam yerev ad yessislew loettat-
nne$... S Rebbi ar xtaren taswit iwulmen. U $as akenni da$
nella ajel-ik a yiv s ibeddi, yerna ur $-ye$lib ara yives
asemmiv ssem-is yekkat $er ye$san Imir-nni la$ila veggre$
ti-iw $ef loetta i yellan ur tebid ara s waas fell-i siwa s sin
Untigun
- 27 -
iurifen u lli$ ssefqade$-tt si tallit ar tayev Ihi mi muqle$
$ur-s su$e$ : a tawa$it !

KARYUN
S twa$it ? ay$er ?

AESSAS
Loetta loetta a sidi Sselanllan $ummen-tt s wakal ah
s cwi n wakal kan Lamena lqider ara tt-i$ummen u a tt-
yeffer $ef igudar d levyur nniven.

KARYUN
D acu i d-teqqarev ? teteqqev win i d-yeskeflen akal-agi
mai d lwec wala d aqjun, mi t$um loetta ?

AESSAS
Ah! lukan d lwec a sidi Sselan, tili ulac a$bel. Lamena akal
yu$al $ef loetta s tannat-nni nesseqdac di tenelt.

KARYUN
Anwa i yesan tissas u yexdem ayagi ? Anwa akka aderwic-agi
i yeran lamer-iw ? Ayadra tufam later n wemcum-agi ?

AESSAS
Ur tesiv i d-nufa, siwa later uvar i yellan xfifen $ef uvar n ir.
Mbad anadi lqayen nufa lmesa tamecut d taqdimt yuli-tt
div am akken lmesa-agi n weqcic meiyen. Mi
nxemmem di lamer-agi iban-a$-d d akken cc$el i d-yevran ur
yezmir ara a d-yekk si tama n weqcic.

KARYUN
(Ad ixemmem kra u a tevru yid-s am win yettargun, ittmeslay
iman-is ) Amek d aqcic amecu ? Amek mbad mi s-sneqse$ i
txazabit-agi tazmert-is mazal-itt vved-iw, timess-is ur tensa
ara. Imeddukal n Bulinis ukud yettnaaren, d zzuama n
wegdud medlulen d lumara d yergazen n ddin. wagi irkel
mtafaqen i wakken a d-zgen d ugur deg webrid-iw. ef waya
ceggen-iyi-d llufan i wakken ad iyi-jeren ul-iw. U si tama ma
Untigun
- 28 -
fe$-t hatan a s-fu$ alaala lamena atan ttwali$ llufan-
nsen amcum a d-ileu s lmesa-s tamecut i yeffer seddaw
te$ru-is, i wakken ad yerr akal $ef loetta u netta yettergigi
targagit tameqrant zdat lesyuf ara yezzizlen idammen-is
Anam, idammen-is ad ssirden yis-sen afus-iw. (Ad iwelleh
iman-is $er uessas ) Lamena ay aessas wigi d imdanen d at
iqannan ahat san kra imeddukal seg iessasen. Sell-iyi-d ke.

AESSAS
Aql-i a k-d smesise$ a sidi Sselan.

KARYUN
Yella win txebbrev s lmuiba-agi ?

AESSAS
Ala a sidi Sselan, srid usi$-d $ur-k mbad tas$art.

KARYUN
Ihi sell-iyi-d... ader anda tettaooav loetta a lukan s yiwet tallit.
U ma yella usan-d iessasen ara yefen amviq taebit-agi, err-
iten. Qqimet akken tellam $er tama n lmeyyet u adret anda
tettawadem lbavna-agi $ef wayen akk i yevran. Ula i yiwen
akken yeb$u yili. Kunwi tferem di cc$el-nwen. $ef waya atan a
tettuaqbem. U ma yella tessuff$em lbavna, tesla temdint s
lexbar n wenal n Bulinis ut a temtem merra.

AESSAS
(Ad isu$ ). Nekk ur tesiv i mmeslaye$ a sidi Sselan Aql-iyi
zdat-k, nekkini berra$ ma yella ssuff$en imeddukal-iw sseriyya
i widak ara d-yasen deffir-ne$ (D acercur n tidi ara d-yefk
wenyir-is u ad yu$al am win yeshetrifen ). Nekk si$ sin
warrac d imeca bla ccek atan ad cehden fell-i s lxir. Ma yella
ssamsen-iyi s usufe$ n lbavna nekk aql-i yid-k tura, bla ccek a
d-tekkev si tama-w ma yella ekmen fell-i s lebs.

KARYUN
Ru $iwel u ma yella lbavna ur teffi$ ara atan ur tettmettatev
ara.
Untigun
- 29 -
AESSAS
Ihi aql-i rue$ a sidi Sselan (ut n tikli)

KARYUN
Qerreb-d $ur-i ay aqeddac ah sell-iyi-d tzemrev a temtev
ula d ke da$enni $ef leb$i n ssiyasa-w ? Ayadra a tefduv s
rru-ik $ef ddra-w ? A tcukkev d akken tzemrev i wakken a
truev s lmesa-k ? Anam bla ccekah ay aqeddac. kker tura
a nru nekk yid-k. (ut n tikli)

Lmusiqa

AESSAS
Lu a tamcumt. Ulac tarewla. Tura atan tettwafev (ut n
tikli )

UNTIGUN
Aql-i a leu$, ne$ teb$iv ad afge$ ?

AESSAS
Atan newwev-d tura s amviq i m-iwulmen. Rwa Ala, ala
ala ur b$i$ ara ad sle$ i wacemma. Aql-i ur selle$ ; ur
heddre$... Nekk lhi$-d siwa s wayen s i d-umre$. U ma teb$iv a
tvelbev lafu seg ugellid vleb-as-t. Ma yella d nekk ur b$i$ ara
ad sle$ i tfukal-im. Nekk ur i-d-tewqi ara d acu akken i
txedmev d tama n loetta. Ma d kunwi ay iessasen cuddet-tt.
urwat a wen-terwel. (ut iessasen mi ara t-tcuddun).

UNTIGUN
Ini-yasen u amer-iten i wakken ad iyi-serren u ad iyi-yeogen
ad rue$. Ur b$i$ ara ad iyi-ssamsen s ifassen-nsen yumsen.
Ini-yasen belli vurren-iyi u qeren-iyi s lqid iyi-cudden ifassen.

AESSAS
Ifassen-nsen yumsen ah! ili-kem axir-am tedqev a taqcict.
Nekk aql-i ar tura qudre$-kem.


Untigun
- 30 -
UNTIGUN
Ini-yasen ad iyi-serren. Nekk d yelli-s n ugellid Udib, d nekk i
d Untigun. Ur reggle$ ara !

AESSAS
(Ad yevs ) Yelli-s n Udib ha ! ha ! Tullas irkel i yellan am
kemmini ttgallant belli nitenti d yessi-s n igelliden. (Ad vsen
iessasen irkel )

UNTIGUN
Ad qeble$ ad mmte$, Lamena ur qebble$ ara ad yi-d-tsamim.

AESSAS
Loettat n lmeyytin yettraen ur tugadev ara tsumav-tent, ma d
ifassen-nsen t$unfav-ten. Muqel zi$ s ifassen-im amek uren
d akal ?

UNTIGUN
(A tecmume mi ara tmuqel s ifassen-is ) Anam uren d
akal yessewham wayagi !

AESSAS
Ih! Nella nekkes-am lmesa tamecut seg ufus-im u kemmini
thaoev $er zdat i wakken a tveqqrev akal $ef loetta s ivudan-
im ah!... akken i d leqbaa, akka d tissas! Zzi$ ar deffir s
ameddakel-iw i wakken ad iyi-d-yessi$ tafat tbanev-a$-d am
tin yebdan cc$el-is, mi d-tjervev akal si lqaa a t-tveqqrev $ef
loetta. Imi erve$ a tt-ebse$ terkeb-itt liala si zzaf u tea-
yi-d seg udem am atma-s U tella tettu$u i wakken a tt-neoo
alamma tekfa cc$el-is. Meonunet. Ih! meonunet. Susmet, ataya
ugellid Karyun (ut n tikli ).

KARYUN
(Ad yebded s ddhaca ). Fsit-as lqid i teqcict-agi, xebbret-iyi-d s
taluft-is.



Untigun
- 31 -
AESSAS
Wigi tettwaliv dagi d iessasen n loetta a sidi Sselan. Nusa-d
$ur-k irkel tikkelt-a i wakken a k-nxebber s wayen yevran.

KARYUN
Di tsaat-agi d$a, anwa aessas i n-teooam d tama n loetta.

AESSAS
Neooa-yas iessasen nniven a sidi Sselan!

KARYUN
Lamena umre$-ken ur tettbaadem ara fell-as u eggne$-
awen i wakken ur tettxibbirem edd $ef taluft yevran !

AESSAS
Ur tesiv wi nxebber a sidi Sselan. Lamena imi neef taqcict-
agi nettwaettem i wakken a d-nas $ur-k akken i nella mebla
ma nesseqdec tas$art

KARYUN
Kunwi akken i d-tbeddem zdat-i d iamaqen i tellam (Ad
iwehhi udem-is ar Untigun ) Anida kem-fen ?

AESSAS
Ar tama n loetta a sidi Sselan.

KARYUN
D acu telliv txeddmev d tama n tfekka n gma-m. Kemmini
tezriv belli errme$ $ef yal yiwen i wakken ad iqerreb loetta.

AESSAS
A testeqsayev d acu i tella txeddem-it. ef ssebba-agi i k-tt-id-
newwi ; acku tella tessekfal lqaa s ifassen-is, a tett$ummu
loetta s wakal.
KARYUN
Ayadra ke tezriv d acu i d-teqqarev ?


Untigun
- 32 -
AESSAS
Anam a sidi Sselan, steqsi imeddukal-iw nniven, imi u$ale$
$ur-sen ufi$-ten kksen-as ayen i tt-i$ummen Lamena mi
yebda yitij iemmu tebda loetta tettra, u nebed-d fell-as,
neteqq d akken ur tesiv wi izemren ad iqerreb $ur-s;
lamena nettat tes$err aqerruy-is, txulef yal lamer. Imi i $-
tesse$fel, t$awel di tikli-s, s imiren tebda a tettarra akal s ufella
n loetta. Mi uzzle$, nettat twla-yi-d, oele$ a tebes $ef wayen
txeddem u a terwel. Lamena mai d ayagi i yevran, acku
teqqim tettkemmil cc$el-is. Mi tt-luqe$, fe$-tt, tebda a
tettwernenniv gar ifassen-iw u a tettu$u amzun akken d
tamejnunt i wakken a s-serre$l u a tt-ooe$ a tdegger akal $ef
loetta i yezgan u nettat d tabueryant !

KARYUN
(Ad yezzi $er Untigun ) ean imeslayen-agi a Untigun ?

UNTIGUN
Anan, ean.

AESSAS
Imiren nerra loetta i tikkelt tajdidt akken iwata. Nbeddel-as
iessasen mebla ma nxebber edd u s wakka i k-tt-id-newwi a
sidi Sselan. D wagi s umata i d lamer yevran.

KARYUN
U iv ieddan, afus i$ummen loetta, bla ccek d afus-im.

UNTIGUN
Anam, d nekk i i$ummen gma s wakal i d-ddme$ s lmesa-
nni n wuzzal iss yella yetturar asmi yella mecu. Bulinis yura
isem-is fell-as. ef waya i tt-in-ooi$ d tama-s Lamena wwin-
tt. U ma yella d tikkelt tis snat i sqedce$ ivudan-iw i wakken a
t-nele$

AESSAS
S limin-nni ameqqran ara tt-neoel di tazwara d layawan-nni
aweci. Armi d taggara nfaq belli d tameut.
Untigun
- 33 -
KARYUN
Ooet-iyi tura wed-i nekk yid-s. Ma d kunwi ruet s imevqan-
nwen. (ut n tikli.)

KARYUN
Yella win umi temmeslayev $ef wayen txedmev d wayen i$ef
tetewwlev ?

UNTIGUN
Ala

KARYUN
Ur tesiv wi d-temmugrev deg webrid ?

UNTIGUN
Ala, ur tesiv wi d-mlale$.

KARYUN
Teteqqev seg wayen i d-tenniv ?

UNTIGUN
Anam

KARYUN
Ihi, sell-d i wayen ara m-d-ini$. Ru u$al s axxam. es, err
iman-im tuvnev amzun akken ur d-teffi$ev ara seg yivelli i
wakken ur tesiv win ara icukken deg-m. Ayagi ulad$a mi ara
d-teched fell-am temrebbit-im belli deg wexxam kan i
teqqimev. U ma yella d nekk ad heggi$ iman-iw i wakken ad
gezme$ iqerra i tlata-nni iessasen i kem-yeran.

UNTIGUN
Ayen ayagi irkel ? ur teriv ara belli zemre$ ad iwde$ ayen
akken xedme$ i tikkelt nniven ! (Tasusmi. Ad mmesmuqalen )

KARYUN
Ayen tervev a tnelev gma-m ?

Untigun
- 34 -
UNTIGUN
Ayagi d lwaoeb fell-i.

KARYUN
Yak errme$ ayenni $ef yal yiwen ?

UNTIGUN
D lwaoeb fell-i. U $as teserrmev tanelt n gma. Wigi yett$imin
ur ttwanelen ara d umatu lerwa-nsen ur ttissinen ara rraa
abaden u akken ara qqimen mebla abas. Ad ttafgen deg
igenni.

KARYUN
Lamena gma-m yella d amecrar, d axedda ayadra teriv aya-
gi ne$ ala ?

UNTIGUN
Lamena d gma.

KARYUN
Lamena telliv tesliv i ssu$at uberra deg yizenqan n temdint,
u netta inehhu-d i wakken ur tettqerribem ara $er loetta n
Ulinis.

UNTIGUN
Anam, sli$-as.

KARYUN
Ayadra teriv taggara n widak ara ixalfen lamer-iw u ad len
ifassen-nsen i wakken ad nelen gma-m.

UNTIGUN
Anam, lli$ ri$ ayenni.

KARYUN
Ahat tesbev iman-im d tin ur necli ara si lqanun wala si
aa ugellid.

Untigun
- 35 -
UNTIGUN
Ala, ur tesiv i esbe$ iman-iw.

KARYUN
Ihi tesbev iman-im tufrarev $ef tullas nniven... U aa ugellid
ur teswi ara $ur-m. U lad$a imi telliv d yelli-s n ugellid Udib
yettwassnen aas s zzux-is d le$rur-is.

UNTIGUN
Ala, lamena teqqe$ d akken ke teb$iv a d-terrev ttar ass-a.

KARYUN
(A tt-yessiked ). Ayagi irkel d yiwen n wudem n zzux d
ttakebbur iss yettwassen Ubib. ef waya i ttwali$ baba-m deg-
m. Anam, $ri$ di laqayan n wallen-im le$rur n baba-m.
Teqqe$ d akken ur teskiddibev ara. Ihi txemmev i wakken a
kem-nfu$, u a tili taggara n tudert-im d ise$ yelhan s wayes ara
trefdev ccan-im a tamzuxxit ? D tagi s timmad-is i d sifa iss
tettwassen twacult-im, acku tesmenyaf tamettant $ef rru
yessidiren tafekka n wemdan. U da$enni ur tettakem ara azal i
tudert ma ur yelli ara twarak s thufa ukud lmuayeb yerna ur
tbeqqum ara tudert n rrezg akken tbeqqum tudert n rav ukud
tuff$a iberdan.

UNTIGUN
Nekni ur nbeqqu ara tudert n ddel alaxaer ayagi $ur-ne$
amzun akken d oahennama. ef waya ur nettreib ara siwa s
tudert n tlelli akken yeb$u yili lal.

KARYUN
Ah!... Tilelli... tilelli... tessawaqem ibabaten-nwen, u treoomem
loiran-nwen s yihwah. U tettdeggirem tulawin-nwen s iberdan
n dir. U tettceggiem arraw-nwem $er lefsad $ef loal n tlelli am
akken i s-teqqarem berkat ! berkat. Bezzaf i ieel ccwal di
temdint-agi n Tab. ef waya i ilaq a tt-yekem ugellid i izemren
a d-yerr laman u ad ieggem tiktiwin ifesden i yeoaooan
imdanen ad tkebbren u ad ff$en i aa-inu.

Untigun
- 36 -
UNTIGUN
Ilaq a tesuv rrebrat-inek ukud lqewwa-k ur zmiren ara ad
mun tikli u tuff$a n webrid seg-ne$.

KARYUN
Fhem-iyi-d a yelli belli igelliden azekka ad ttuasben zdat n
lilahat ukud amezruy u takemt igelliden-agi-d tin ayen
fell-asen ef waya ur ilaq ara ad brun i bel deg waman. A
n-velbe$ seg-m a Untigun a txemmev ulammer cwi $ef tagara
n lec$al-agi i txedmev. Anam nekk sterfe$ d akken d kem i d
Untigun, yelli-s ugellid Udib... D leqq-im a d-terrev ttar n
baba-m d gma-m. Lamena ur tettu ara kemmini d tilemit
yesan lmusteqbel yelhan. Yerna Himun iemmel-ikem am
lamer-is. U tamdint n Tab tewao win ara yefen amviq-iw.
u va$enni tamdint-nne$ ur tesi ara lfayda di tmettant-im.
ef waya ur alabe$ ara seg-m i wakken a twadfev s yiman-im
$ef loal n lehna ara d-yilin gar imezda$ n temdint n Tab. Mebla
ma tettuv anekcum-im di aa n emmi-m i yettusemman d
agellid. A kem-nhu$ i wakken a tbadev $ef taktiwin n lfetna
ukud rad. U ma yella dayen akk i yi-txedmev, atan si tama-w
semme$-am seg wul yefan. Lamena ader anda tessuffu$ev
lbavna-m. Ma d nekk am akken i m-d-nni$ ad kkse$ si ddunit
tlata iessasen-nni i kem-yefen. Ru tura u$al $er texxamt-
im. bes ur iyi-d-ttmuqul ara s isekkuden-nni i ineqqen !

UNTIGUN
Aql-i tura ad rue$ (ut n tikli )

KARYUN
Untigun ! bes. Tawwurt n texxamt-im mai ar tama-agi i
tella !

UNTIGUN
(A tebded, a t-id-twaoeb s rzana) D lwaoeb fell-i i wakken ad
nele$ gma.



Untigun
- 37 -
KARYUN
Atan a tealabev awez$i. u ur tettmagarev ara si cce$l-agi-
inem siwa isennanen d l$ella ragen.

UNTIGUN
D annect umi zemre$, u yal ta$awsa i nezmer a tt-nexdem
tewjeb fell-a$ lxedma-s.

KARYUN
Lamena ini-yi-d, tumnev s tidet s dfina ukud ccurut-is
uniben ? U teteqqev d akken rru n gma-m ad yeqqim ad
yettezzi deg yigenni mebla abas madam tafekka-s mazal-itt
terra u da$enni ur tettwanel ara ? U loanaza irehbaniyen
yesseqdacen akk lmeyytin, d acu ara tiniv deg-sent ? Ayadra
tsellev-asen ttawin-d akka lefwatte $ef lmeyytin di temdint n
Tab. Ma twalav-ten ttawin-d ccna, iqerra-nsen tterriken-ten
zelmev yeffus ? yella melmi i tent-twalav s$uden di tikli-nsen
mi ara awin lmeyyet s aekka-s, amzun akkenni ugaden ?
Imiren ad ttnecraen u a ten-naf ttafen lbenna meqqren mi ara
tessen ana n lmeyyet, amzun acemma ur yevri !

UNTIGUN
Anam, nekkni erre$-ten u ttwali$-ten.

KARYUN
Ayadra kemmini txemmev cwi ma yella d$a gma-m ye$lin gar
ifassen-nsen u yeel zdat-sen u nitni qqaren fell-as ayen ur
fhimen ara ? Ur d-yusi ara di lbal-im i wakken a tsu$ev deg
wudmawen-nsen i wakken ad ssusmen u ad fen iberdan-nsen

UNTIGUN
Anam, xemme$ d ayagi irkel, lamena d acu ara txedmev ? D
tagi i d ladda n lejdud-ne$.

KARYUN
Ay$er ihi tu$alev kemmini tettweddifev iman-im ar lmuayeb
u ssebba ahat imi errme$ gma-m si enf n loanazat-agi. Ini-d
mmeslaye$... U kemmini teiv s timmad-im belli ur d-ttawint
Untigun
- 38 -
ara lfayda i rru n gma-m ? Ne$ teb$iv s nnmara-agi-inem i
wakken ad yekreh wegdud u ad yeffe$ vvedd-iw.

UNTIGUN
Ala, mai d wagi i ssarme$.

KARYUN
Ma yella ur teqsidev ara agdud, i wacu txedmev ayagi merra ?

UNTIGUN
Ur tesiv i wumi t-xedme$. Lamena xedme$-t i yiman-iw i
wakken a s-ddu$ di leb$i i wul-iw.

KARYUN
bes kan a kem-muqle$ mile ! D tidet teb$iv a temmtev u
kemmini mazal-ikem meiyev ?

UNTIGUN
Ur iyi-d-steqsay ara $ef wayen b$i$. Ur waoe$ ara lenana-k.
U $as xdem ayen i k-d-yehwan deg-i ma telliv d$a d argaz. D
ayagi kan i alaba$ seg-k.

KARYUN
Lamena nekk b$i$ kan a kem-sellke$ si lmut.

UNTIGUN
Ke d agellid, tettarrav iman-ik tzemrev i kulci. Nekk a k-ini$
belli ur tezmirev ara ad iyi- tseyyfev $ef aa-k.

KARYUN
A tcukkev ayagi deg-i a yiwet n tmecrart!

UNTIGUN
Ur tesiv d acu tzemrev a t-txedmev aca ma tenfiv-iyi. U nekk
b$i$ ad mmte$.

KARYUN
as a lukan a kem ettbe$ latab ameqqran ?
Untigun
- 39 -
UNTIGUN
Ay$er ? Ahat ad ttru$ u a n-velbe$ seg-k asulef ? A k-ggalle$ s
wayen akk iss ttamne$ ar d ad u$ale$ ar cc$el-iw i d-bdi$
mbad mi ara lun leoru i d-teooiv deg-i .a win ur nesi tissas
n yergazen.

KARYUN
bes ad ttekki$ $ef i$alen-im. A tamecrart d acu i d iswi $er i
tessaramev a tawvev ?

UNTIGUN
oo-iyi. Tixxer-iyi s yinna.Serre i yifassen-iw. Atan tqerev-iyi
s ufus-ik.

KARYUN
bes ad ttekki$ $ef i$allen-im mli. Ala, ala ur m-elliqe$ ara.
D nekk i izemren, ma d kemmini ur tesiv ara tazmert zdat-i.

UNTIGUN
(S ut alayan ) Ay !

KARYUN
(Ad yefre ) Akkagi i d-tewwi fell-i a m-xedme$ di liwav ad
am rre$ lesker-iw i wakken a kem-n$en.
UNTIGUN
Tserrev-iyi tugadev keini si tmen$iwt-iw.

KARYUN
Berka-yi si tmen$iwt ! Ttsaafe$ seg wasmi n$i$ gma-m. Yerna
mmi iemmel-ikem, yeceq deg-m. Ihi ur ttili ara d ssebba n
ccqa n mmi ara ieznen mbad mi ara isel belli n$i$-kem.
Berka-yi si lezen d letab !

UNTIGUN
Ala a Sidi ! as u d akken nekkini smenyafe$ tamettant $ef
tudert. U kecini ur iwalem ara a k-yessiwev lamer-ik ar talast-
agi. Lamena ilaq-a$ a nkemmel s tissit ayen yellan di lkas
alamma yekfa.
Untigun
- 40 -
KARYUN
Lamena teiv s tidet ayen i twaddfev s rru-im ? ur teriv
ara d akken gma-m yella d amecrar, u d lai n baba-s, u d
lxayen n tmurt-is.

UNTIGUN
Ala, ala, ur ttamne$ ara s wayen akk i d-tenniv ke d akeddab.

KARYUN
Ayen kemmini tesse$rev aqerru-m, tugiv a teooev le$rur-im.

UNTIGUN
D acu i d lfayda si tmucuha-k i d-tessawalev ?

KARYUN
Acku wala$-kem t$elvev. Ur am-ilaq ara a teqqimev $ef liala-
agi ideg telliv. Kemmini am tin i$erqen di tirga ur nessuffu$.

UNTIGUN
Tesbev-tent keini d tirga lamena $ur-i d tidet.

KARYUN
Akka i d taqcict tamcumt ! Tixxer-ikem i taktiwin-agi
tiberkanin. Mmekti-d Himun d rrezg-ara tidirev yid-is.

UNTIGUN
(A tsu$ s tmesxir ) Rrezg !

KARYUN
Ulac wi zizen am netta.

UNTIGUN
Ayadra d acu i d aric-iw si rrezg-agi ? Ulac tameut ara
yethennin alamma d Untigun tamequrt ! Acal i s-ilaqen a
tebbi si letab i wakken a tt-id-ia yiwen n weric mecuen
si rrezg ? ef anwa i s-ilaqen a teskiddeb ? I wimi ara
tecmume ? anwa i wumi ara tanef ad yemmet deg wemviq-is?

Untigun
- 41 -
KARYUN
Berka! berka seg yimeslayen-agi.

UNTIGUN
Ala ! ur ssusume$ ara.

KARYUN
Temmlev Himun ?

UNTIGUN
Anam, emmle$-t ma yella yekcem ul-is d aru u da$enni ma
yella d ilemi yettaafen deg wawel-is am nekkini. Lamena
Himun, ma yella iban-iyi-d d argaz am menwala u yeqqar kan
anam i yal ta$awsa ara yevrun yid-s, u iberru i uqerru-s i
tlufa n ddunit, atan di teswit-agi a t-kerhe$.

KARYUN
Berka! Berka ! Ur teriv ara lmena n wayen i d-teqqarev ?

UNTIGUN
Nek mai d taderwict am akken i teiv a lxayen !

KARYUN
Susem ! susem, ne$ ma ulac ma slan-am-d iessasen yelzem-iyi
a kem-fke$ i nitni.

UNTIGUN
D wagi i qesde$ ay amakrav

KARYUN
Susem (Ad yerev a s-i$umm imi-s ).

UNTIGUN
(A tekker, a tettexbibiv ) Aha! aha ay amcum siwel i
yiessasen-ik. (ut n tikli a d-yettqerrib ar wanda tella
Untigun ukud agellid Karyun ).


Untigun
- 42 -
LYASMIN
(A tsu$ ) Untigun !

UNTIGUN
D acu i teb$iv $ur-i ?

LYASMIN
Semme-iyi a weltma Untigun, semme-iyi. Aql-i tura zdat-m
u ayen i$ef a yi-d-tamrev a t-xedme$. U$alent-iyi-d dayen
tissas-iw. Aql-i wejde$ i wakken ad ddu$ yid-m.

UNTIGUN
Sani ara truev yid-i ?

LYASMIN
Ulamek ara ddre$ mbad tamettant-im !

UNTIGUN
Kemm textarev tudert, ma d nekk d lmut eoo-iyi s imeawen-
im ur nesi sser. Lemmer i d-tusiv yid-i i wakken a nenel gma-
tne$ iv ieddan tili ulukan s umured a d-truev i wakken a d-
teskeflev akal s waccaren-im. U iessasen di taggara a kem-
fen, lamena kemmini, tura, ur tesiv ara zzher.

LYASMIN
Atan ad ru$ yid-m azekka.

UNTIGUN
Sell-iyi-d a Karyun, sell-d, nettat da$enni atan a teffe$ abrid.
Anwa i yeran ahat ayagi ad ya$ agdud merra. Imiren
imdanen merra a d-asen $ur-k i wakken a k-n$en.

KARYUN
(Ad yessiwel la$ila ) Iessasen ! Awit-tt !

UNTIGUN
Lemdulleh imi tesiv tissas a Karyun. (ut n iessasen mi ara
d-kecmen ad awin Untigun)
Untigun
- 43 -
LYASMIN
Untigun... Untigun... (A teffe$, nettat a tettu$u deffir-sen).

Lmusiqa

HIMUN
(A d-yekem s lem$awla, ad yettu$u) A baba ! a baba!

KARYUN
(A t-yemmager, ad isellem fell-as) A mmi ttu-tt. Ttu-tt a Himun.

HIMUN
Ke d ameslub a baba ? Wwi$-ak-d Rebbi

KARYUN
erve$ i wakken a tt-id-sellke$ si lmut a Himun. Ulac abrid ur
s-d-wwi$. A k-d-ini$ tidet, ur k-temmel ara. Lemmer i k-
temmel tili a ttan textar tudert. Lamena nettat textar lmut. U
tesmenyaf tuff$a n leqel !

HIMUN
(Ad isu$). Lamena atan twalav mi tt-wwin iessasen s axxam
n ccre. Baba, rev a ten-tebsev i wakken ur tt-ttawin ara.

KARYUN
Dayen teneq-d, u tefve-d sserriya armi tamdint n Tab irkel
talem s lec$al-is n diri. U teb$a a ten-texdem. U nekkini bessif
fell-i a s-gezme$ aqerru.

HIMUN
Qall-iyi. (Ad ssusmen di sin. yal yiwen seg-sen ad yettmuqul ar
wayev ). Ur tezmirev ara a tt-tqilev, u a s-tsemmev ?
xemmen, xemmem a baba.

KARYUN
(Ad yettmeslay wed-s ) Amek ara xedme$ ?! Imdanen merra a
s-inin agellid-nne$ d bu mayaf. Isemme-as imi d taxvibt n
mmi-s. Ala, ala ur zmire$ ara. Himun: i ma yella awne$-tt i
Untigun
- 44 -
wakken a terwel iv-agi ? Imezda$ n Tab ukud wid yettidiren di
leqser $ur-sen akk lexbar s taluft-agi. U nutni tura alaben
lmut n Untigun. ef ayagi a mmi ur zmire$ ara.

HIMUN
A baba, wigi i d-tbedrev ur tesiv i ten-id-iweqen deg wayen
yevran. D ke, s timmad-ik i izemren a tgezmev di rray.

KARYUN
Anam, d nekk i d agellid, lamena lqanun ur zmire$ ara a t-
xalfa$. af ayagi tewwi-d fell-i a t-nefde$.

HIMUN
A baba, nek d mmi-k. ri$ ur tezmirev ara a tt-teooev. yerna,
u ur a k-d-tewwi ara a tt-teooev gar ifassen n lesker-ik.

KARYUN
Ala a Himun. Ala a mmi. Su tissas d ber Untigun ur ilaq ara
a tt-tidir. seb-itt tura seg wid i $-yeooan, mebla ma nu$al a t-
ner.

HIMUN
Amek i d-yusa di lbal-ik d akken zemre$ ad idire$ mbad lmut-
is ? Amek ? Ahat tenniv-as di lxaer-ik : mmi ad yeber mebla
Untigun ? Ala! ala! ur zmire$ ara ad iyi-ssedhun imeslayen
nwen yeuren d nqur ukud txidas.

KARYUN
Tewwi-d fell-ak a temmagrev tudert-agi tajdidt s rrva, u yal
yiwen seg-ne$ ad i$ellet kan ayen i s-d-yemger lbext-is. ef
waya tewwi-d fell-as ad yeber i wayen yuran di twenza-s. Aql-
ak tura tbeddev zdat-i, u imeawen-ik ttazzalen d lemali ma
d ul-ik yettquddur d nnfiv. Lamena veme$ i tikkelt
taneggarut, acku ma tzegrev amnar n tewwurt ur tetteddi ara
yiwet tsaet kan alamma tettuv kulci. Ayen yuran yevra.

HIMUN
(Ad yini s leqel ). Dayen yekfa kullec. Tenneqda tebnanayt !
Untigun
- 45 -
KARYUN
Ur ekkem ara fell-i a Himun. Ur iyi-ssevfar ara a mmi.

HIMUN
(la$ila ) Loetta-nni yeqwan, lli$ ttwali$ zik mi lli$ d aqcic
amectu. U ke d bab-is bu tissas-nni i yellan yettawi-yi gar
ifassen-is ne$ $ef yi$il-is. U yettarra fell-i lemcav, ayadra
mazal-it am zik yeqwa ? Timucuha d toennatin-nni
yessewhamen i telliv tessawalev-yi-tent-id deg wuivan n
cctawi seddaw tafat n lmeba, yak seg-k akk i sent-selle$ ?

KARYUN
(S lenana ) Anam a Himun.

HIMUN
Ledd-nni d tissas i tkesbeb. Rnu idlisen i iemren s waaven
wigi irkel i wakken a nawev ar yir tagnit. D wagi umi tsemmav
tirrugza ukud rrezg i $er yessawev wemdan di taggara n
tudert-is ?

KARYUN
Anam a Himun.

HIMUN
(A d-isu$ la$ila am weqcic-nni amecu u ad ye$li gar ifassen
n baba-s ). A baba, a baba ur zmire$ i wayen umi selle$ ukud
ayen i d ttwali$, ur iyi-teswalfev ara layas. Lamena ass-a aql-i
remle$ deg-s ! Ini-d ! Neq ! Ay$er akka i tbeddev zdat-i, u
tiririt-ik siwa anam ? Nekk udde$-k mazal-ik tzemrev u
teqwiv am akkenni k-ttwali$ mi lli$ d amecu ! A baba! wwi$-
ak-d Rebbi. Acal i teoobe$ seg-k u mazal-iyi ttamne$ s
wayen akk i yi-yeooaooan ad teooebe$ yis-k.

KARYUN
Bezzaf ivul weteooeb-ik seg-i. Muqel-d $ur-i mli. Qqaren :
amdan ur yettu$al ara d argaz aeqqani alamma mbad mi ara
yemqabal d baba-s udem s udem.

Untigun
- 46 -
HIMUN
(Ad isu$ ). Untigun! Untigun! (Ad yeffe$ u netta yettazzal. ut
n tikli )

LEWZIR
(ut n tikli mi ara d-yekcem ) Karyun yeffe$ mmi-k am
umeslub, ur tezmirev ara a t-trafqev ?

KARYUN
Anam, meskin iemmel-itt mli.

LAWZIR
Karyun, tewwi-d fell-ane$ a nexdem kra i wakken a
nessemsawi lumur.

KARYUN
Tura ur zmire$ ad xedme$ acemma.

LEWZIR
Ul-is yettwajre.

KARYUN
(S nnehta ) Anam, ulawen akk n yemdanen ttwajeren.

Lmusiqa

AMSIWEL
A d-tekcem Untigun $er texxamt ideg ttnejmaen ixeddamen
ugellid. Imiren lasaker ad erven a ttebsen, lamena nettat a
tebdu a tettu$u deffir tewwurt u a tevleb i wakken a tedem
$er zdat.

IESSASEN
(Lwaid ) A Sidi Sselan tedem-d fell-ane$ mebla ma tugad !

UNTIGUN
Karyun ur yeb$i ara ad wali$ tiqudam-nsen ne$ ad sle$ i
leyav-nsen. Ur emmle$ ara a d-tezg ti-iw ula $ef yiwen seg-
Untigun
- 47 -
sen. Berka-yi ad mmte$ s lamer-ik, vleb seg-sen i wakken ad
iyi-ooen.

KARYUN
Aql-i ad ff$e$. rret iessasen $ef tewwurt. Ff$et akk si texxamt-
agi. Ma d ke ay aessas qim yid-s. (ut n tikli. ut n
tewwurt )

UNTIGUN
Mazal-ik ke dagi ?

AESSAS
Anwa ? Nekk ?

UNTIGUN
D ke i d udem aneggaru ara wali$ ?

AESSAS
ef akken cukke$.

UNTIGUN
Ziken-iyi-d udem-ik i wakken ad teqqe$ deg-s.

AESSAS
Ad bede$ fell-am axir, yerna berka-kem s tmesxir-im.

UNTIGUN
D ke i yi-yefen u teqqaqdev-iyi meqbel tasaet kan.

AESSAS
Anam d nekk.

UNTIGUN
Tvurrev-iyi s ccedd-ik. Tugadev ma ulac a k-rewle$.

AESSAS
Ur ri$ ara, ur ri$... Lamena lli$ teqqe$ belli kemmini ma

Untigun
- 48 -
trewlev gar ifassen-iw, u nekkini u ttsellike$ ara si lmut. Ala
a Lalla ! ula d kemm, taggara-m ad tili am nekk.

UNTIGUN
(la$ila ) sell-iyi-d.

AESSAS
Anam, d acu ?

UNTIGUN
Nekk atan ad mmte$, yerna ur tteile$ ara (Ur s-d-yettarra
ara, tasusmi a tezre amkan-nni )

UNTIGUN
Tcukkev belli tuff$a n rru si tfekka qerri ?

AESSAS
Ur ri$ ara nekkini, ur jerrbe$ ara. Lamena lasaker i ijeren
deg wennar n rad llan ttnazaen si leoru-nsen.

UNTIGUN
Amek ad yi-n$en ?


AESSAS
Ur ri$ ara. Lamena imi ugaden idammen-im ad ssamsen
tamdint, sli$ i yemdanen qqaren a tt-nelen deg yiwet tesraft.

UNTIGUN
D tamuddurt ?

AESSAS
Ah! ur ri$ ara. Tagi d ta$awsa tamezwarut imiren

UNTIGUN
(A t-tesnehmuy ). D tamuddurt D tamuddurt. wed-i di
lam D nekk ara yettunelen deg yiv-nni ideg ara ddu$ d
Untigun
- 49 -
tislit bes a d-ldi$ tawwurt (A telu. ut n wefta n
tewwurt. A d-kecmen iessasen )

AESSAS
Lu ! Ay$er i d-tu$alev $er deffir ? Ddu kemm d iessasen-agi.

UNTIGUN
Velqet-iyi ! velqet-iyi !

AESSAS
A m-qqare$ errek ! Lu ! yewwev-d wass-im a tamcumt.
(Lewat n tikli yeqwan )

Lmusiqa

AMSIWEL
A d-yekcem Lewzir u ad ileu di tlemmast n texxamt. Di tesga
n texxamt-nni a d-tas tgellidt u a tebdu a treggem, a
tettzewwiq lerir u nettat zzint-as-d tqeddacin-is.

LEWZIR
(Ad ihedder wehd-s ) Ah! n$an-tt, edmen-tt, helken-tt,
tweddef rru-is loal n taktiwin-is. Untigun meskint ah $ef
wigad iefsen imdanen. aa deg yigelliden ieqqren. B$an
wiyav merra a sen-rkan, ad ubben iqerra-nsen zdat-sen
Untigun ur teqbil ara tudert n liser lamena tesmenyaf tiririt
n ttar. Textar a wal n leqq ukud ledel. U $as akken textar a
temmet $ef waya, lamena temmut d taurrit. Azekka wissen
ma ad su$en idamen-is ne$ temmut am tadla tea tileft ? Ala,
ala. D awez$i Loettat ttmettatent u fennunt, ma yella d
taktiwin ttegrayent-d; tasuta tettak-itent i tsuta-nniven.

AMERSUL
(A d-yekcem, s zzerb, a d yessiwel ) Tagellidt? Anida-tt tgellidt?

LEWZIR
D acu teb$iv seg-s ay amersul ? D acu i d asali amaynut i s-d-
tewwiv ?
Untigun
- 50 -
TAGELLIDT
Qerreb-d ay amersul ! D lxir kan ? D acu i d asali ajdid i $-d-
tewwiv ass-agi ? Qerreb-d u hder-d mebla ma teffrev fell-i
acemma.

AMERSUL
D yir asali a Lalla. Yevra-d waya di tewwurt n temdint, deg
wennar ideg d-yettili weroam Llan yemdanen a reoomen
Untigun i yean, Mbad mi tt-deqqren $er yiwet tesraft
wessien. Werad kfan cc$el-nsen armi nesla i nnhati a d-
ttalint si zdaxel n tmeqbert. Yella ugellid Karyun yid-ne$ u
yesla i wayen umi nesla nekni. S wakka d$a i d-te$li fell-ane$
yiwet tsusmi yessewhamen u yal yiwen seg wid yellan dinna
yesbeggen-d l$iv-is si ut-agi i d-iteff$en si tmeqbert lad$a mi
an irkel ut-agi mai d ut n Untigun lamena d ut ajdid
iteffe$-d si lqayan n tesraft-nni. Tamu$li irkel tezzi $er ugellid
u nitni dehcen merra. ef waya agellid Karyun ula d netta
yenetbar imi yesla i ut yettarra-d ebset, ebset, kkset ira,
refdet-ten fell-i. Imiren yebda ugellid ukud iqeddacen-is, s
lem$awla tameqrant ttekksen ira u tidi tettazzal $ef yenyiren-
nsen ma d idammen ttuddumen seg yifassen-nsen. Mbad mi
yetti ira tban-d Untigun di lqayan uekka tettwaxneq s lexyuv
ikuban-is ma d Himun yekna zdat-s, yeef deg yi$allen-is a
yettru, a yettu$u u yeddewwir aqerru-s di tfunart n Untigun
yelen, imi yenerrak tarut-nni tameqrant, yessawev Karyun
ad yers $er tesraft u ad yekcem $er zdaxel-is armi ur tesiv i d-
ibanen seg-s siwa ccer-is aceban di tebrek n lam uekka. S
wakka i yebda a d-ireffed mmi-s Himun i wakken a t-id-
yessuffe$ si tesraft yerev a t-iqenne i wakken a s-ya$ awal.
Ula d aiwet iawet-it, lamena Himun ur d-yessemes ara.
Mbad imi yezef yemme$ idegger-d baba-s. Isqed lqedd-is,
yerfed aqerru-s, yessusef baba-s. Yessuffe$-d ssif di tjuxrit-is,
qrib i yen$a baba-s lemmer ur d ineggez ara $er berra n
tesraft. Ma d Himun imuqel deg-s s yiwet tmu$li yeuren d
leqed s imir-nni yerfed ssif-is. U s leqel-is, s yiwen wul
iwerrken d rraa. Mebla ma yenna-d awal yessekcem-it deg
uebbuv-is u s wakka i ye$li d amattul u yeel d lmeyyet $er
Untigun
- 51 -
tama n Untigun. Tagellidt (Urdis, a tsu$ u a tessiwel ). Himun !
A mmi ! (A tefsex )

LEWZIR D AMERSUL
Tagellidt attan tefsex. yallah a tt-nerfed $er daxel (ut n tikli).

LEWZIR
Akka i d lmuiba. Akken i d tawa$it tameqqrant i d-ye$lin fell-
ane$... i Tgellidt ur tt-twalav ara amek i tedaqer $ef mmi-s
yemmuten ? ur d-teniq ara ula s yiwen wawal.

AMERSUL
Tessewhem-iyi aas s liala-s. Ur cukke$ ara a teqqim di
raya-agi mbad mi tesla s lexbar n tmettant n mmi-s.
Lamena nekk ssne$-tt d tabergazt tesa tissas u d tasebbart.
Mai d lmusiba-agi i d-ye$lin fell-as ara s-yesruen leqel-is.

LEWZIR
Ur ri$ ara ur yedrig ara fell-ak d akken afsax-agi-ines
ssebba-s d lezen-is ameqqran $ef mmi-s yemmuten. Yerna
ahat ula d taggara-s a tili dir-itt.

AMERSUL
Balak ahat ke tesiv leqq Di tazwara ad rue$ a tt-wali$ i
wakken ad re$ d acu i yedewwiren di lxaer-is.

LEWZIR
Ru (ut n tikli, metwal tewwurt )

LEWZIR
Hata ugellid yusa-d s timmad-is, yewwi-d gar ifassen-is mmi-s
ur nuklal i yemmuten $ef loal n lemala-s izaden i Untigun.
(ut n tikli ugellid Karyun qbala s anda yella lewzir ). Karyun
(Ad yetqelleq u ad yessers mmi-s $ef yiwet abla ) A tawa$it-
iw A tawa$it-iw s lemaqa-inu d tuff$a n leqel-iw
Muqlet muqlet amek u$ale$ d aqettal n wayen zizen fell-i.
A yir taggara ideg d-ggri$... ah! a mmi zizen, akken kan i d-
Untigun
- 52 -
tessefkev $er ddunit, temme$-d tmettant am tmedda tewe-ik
gar-ane$... D nekk i d vvalem a mmi Himun! mai d ke.

LEWZIR
Lamena a sidi Sselan ur k-tenfi ara nndama tura.

KARYUN
A chal i ndemme$! Armi d tura i d-wwi$ s lexbar s lmuiba i d-
ye$lin $ef uqerru-w am ssiqa i d-ooan ijujah n tmess deg wul-
iw i yessexsin tafat n tudert-iw. (ut n tikli a d-yetta ). A
ttwali$ amersul ata $ur-ne$.

AMERSUL
(Ad ilehhet u s ddhica ara d-yini ) D lmuiba. D lmuiba a
sidi Sselan.

KARYUN
D acu i yevran mbad aya-gi ? Ayadra tella lmuiba i$elben
lmuiba i yevran yid-ne$ ?

AMERSUL
Tagellidt a sidi Sselan yemma-s n weqcic-agi i yelen
tameut-ik a sidi Sselan!

KARYUN
D acu i tt-yu$en ?

AMERSUL
Temmut, ten$a iman-is tezla iman-is.

KARYUN
A Rebbi A Rebbi D ke i d ameqqran d ke i d lakim
thelkev-iyi tveggrev-iyi.





Tirigin n Usqamu Unnig n Timmuz$a
Editions du Haut Commissariat l'Amazighit
-o-O-o-

Collection Idlisen-nne$
01- Khalfa MAMRI, Abane Ramdane, ar taggara d netta i d bab n
timmunent, 2003 (Tasuqelt ebdennur AO SAID d Yusef
MERRAI )
02- Slimane ZAMOUCHE, Uvan n tegrest, 2003.
03- Omar DAHMOUNE, Bu tqulhatin, 2003.
04- Mohand Akli HADDADOU, Lexique du corps humain, 2003.
05- Hocine ARBAOUI, Idurar ireqmanen (Sophonisbe), 2004.
06- Slimane ZAMOUCHE, Inigan, 2004.
07- S. HACID et K. FARHOUH, Lael ittaba lael akk d : Tafunast igujilen,
2004.
08- Y. AHMED ZAYED et R. KAHLOUCHE, Lexique des sciences de la terre
et lexique animal, 2004.
09- Lhadi BELLA, Lunoa, 2004.
10- Antoine de St EXUPERY, Le Petit Prince, 2004 (Tasuqelt abib Allah
MANURI, Ageldun amecu)
11- Djamel HAMRI, Agerruj n teqbaylit, 2004.
12- Ramdane OUSLIMANI, Akli ungif, 2004.
13- Habib Allah MANSOURI, Amawal n tmazi$t tatrart, dition revue et
augmente, 2004.
14- Ali KHALFA, Angal n webrid, 2004.
15- Halima AIT ALI TOUDERT, Ayen i $-d-nnan gar yetran, 2004.
16- Moussa OULD TALEB, Mmi-s n igellil, 2004 (Tazwart :Yusef MERRAI)
17- Mohand Akli HADDADOU, Recueil des prnoms amazighs, 2004.
18- Nadia BENMOUHOUB, Tamacahut n Bas$ar, 2004.
19- Youcef MERAHI, Taqbaylit ass s wass, 2004.
20- Abdelhafidh KERROUCHE, Te$zi n yiles, 2004.
21- Ahmed HAMADOUCHE, Ti$ri n umsedrar, 2004.
22- Slimane BELHARET, Awal $ef wawal, 2005.
23- Madjid SI MOHAMEDI, Afus seg-m, 2005.
24- Abdellah HAMANE, Merwas di lberj n yiij - aric I, 2005.
25- Collectif, Tibirt n yimedyazen, 2005.
26- Mourad ZIMU, Tikli, tullisin nniven, 2005.
27- Tayeb DJELLAL, Si tinfusin n umaval, 2005.
28- Yahia AIT YAHIATNE, Favma n Summer, 2006.
29- Abdellah HAMANE,Merwas di lberj n yiij - aric II, 2006.
30- Lounes BENREJDAL, Tamacahut n bu yedmim, 2006.
31- Mezyan OU MOH, Tamacahut n umeksa, 2006.
32- Abdellah ARKOUB, Nnig wurfan, 2006.
33- Ali MAKOUR, med n ugellid, 2006.


34- Y. BOULMA & S. ABDENBI, Am tmeqqunt n tjeooigin, 2006.
35- Mohand Akli SALHI, Amawal n tsekla, 2006.
36- O. KERDJA & A. MEGHNEM, Amawal amecu n ugama, 2006.
37- Ali EL-HADJEN, Tudert d usirem, 2006.
38- Hadjira OUBACHIR, Uzzu n tayri, 2007.
39- Djamal BENAOUF, Di tmurt uekki, 2007.
40- Akli OUTAMAZIRT, Targit, 2007.
41- Mohamed Salah OUNISSI, Tametna n umenzu, 2007.
42- Ramdane ABDENBI, Anagi, 2007.
43- Ramdane LASHEB, Ccna n tulawin $ef rad 54/62, 2007.
44- Said CHEMAKH, Ger zik d tura, 2007.
45- Said IAMRACHE, Timenna n Said Iemrac, 2007.
46- Mohamed MEDJDOUB, Baba Carlu, 2007.
47- Nadia BENMOUHOUB, Tafunast igujilen, 2007.
48- Ali MOKRANI, Agama s tugniwin, 2007.
49- Fatma ELKOUCHA, Tamedyazt n Yasmin, 2007.
50- Naima HADJOU, Amennu$ n tudert-iw, 2007.
51- Hocine LAOUES, Gar umqadmu d umnelti, 2007.
52- Omar KHAYAM, Rubaiyyat, 2007 (Tasuqelt ebvella AMAN)
53- Ferdinand DUCHENE, Tamilla, 2007(Tasuqelt abib Allah MANURI )
54- Slimane ZAMOUCHE, Agellil akk d ineffuten yelhan, 2007.

Actes de colloques
- Actes des journes d'tude sur La connaissance de l'histoire de
l'Algrie , mars 1998.
- Actes des journes d'tude sur L'enseignement de Tamazight ,
mai 1998.
- Actes des journes d'tude sur Tamazight dans le systme de la
communication , juin 1998.
- Actes des journes d'tude sur Approche et tude sur l'amazighit ,
2001.
- Actes du colloque sur Le mouvement national et la revendication
amazighe , 2002.
- Actes du colloque international sur Tamazight face aux dfis de la
modernit , 2002.
- Actes des sminaires sur la formation des enseignants de Tamazight et
l'enseignement de la langue et de l'histoire amazighe, 2003.
- Actes des stages de perfectionnement pour les enseignants de
tamazight, mars 2004.
- Actes du colloque sur Le patrimoine culturel immatriel amazigh ,
2006.
- Actes du colloque sur Le libyco-berbre ou le Tifinagh ; de
l'authenticit l'usage pratique , 2007.



Revue Timmuzgha
Revue d'tudes amazighes du Haut Commissariat l'Amazighit :
N 01, avril 1999, ----- N 18, mai 2008.

Autres publications
- Chafik MOHAMED, Aperu sur trente trois sicles de l'histoire des
imazighnes, 1997.
- Annuaire des associations culturelles amazighes, 2000.
- Idir El-Watani, L'Algrie libre vivra, 2001.
- Mohand Oulhadj LACEB, La phonologie gnrative du kabyle :
l'emphase et son harmonie. Tome 1, Histoire et fondements
d'un dbat argumentaire, 2007.
- Mohand Oulhadj LACEB, La phonologie gnrative du kabyle :
l'emphase et son harmonie. Tome 2, Analyse et reprsentation
phonologique, 2007.
- Collectif, Mouloud FERAOUN, Evocation, Actes du Colloque, 2008.
- Catalogue des publications du HCA.

Consultings
- Kamel BOUAMARA, Nekni d wiyiv, 1998.
- Mouloud FERAOUN, Ussan di tmurt, 1999 (Tasuqelt Kamal BUAMARA)
- Nora TIGZIRI - Amar NABTI, Etude sur L'enseignement de la langue
amazighe : bilan et perspectives , 2004.
- Iddir AMARA, Les inscriptions alphabtiques amazighes d'Algrie, 2006.
- Kemal STITI, Fascicule des inscriptions libyques graves et peintes de la
grande Kabylie, 2006.
- Mohand Akli HADDADOU, Dictionnaire des racines berbres communes,
2006/2007.
- Abdellah NOUH, Glossaire du vocabulaire commun au Kabyle et au
Mozabite, 2006/2007.
- Sadaq BENDALI, Awfus amaynut n tutlayt tamazi$t, 2007.
- M'hammed DJELLAOUI, Tiwsatin timensayin n tesrit taqbaylit, 2007.
- Kamel BOUAMARA, Amawal n tunu$in n tesnukyest, 2007.
- Moussa IMARAZENE, Manuel de syntaxe berbre, 2007.
- M'hammed DJELLAOUI, Tiwsatin timensayin n tmedyazt taqbaylit, 2007.
- Moussa IMARAZENE, Timayin n leqbayel, 2007.
- Nora BELGASMIA, L'expression crite en tamazight, 2007.
- Mouloud LOUNAOUCI, Projet de cration dun Centre de terminologie
amazighe, TERAMA, 2007.






























































Cet ouvrage est publi dans le cadre de la collection
Idlisen-nne$
Initie par la Direction de la promotion culturelle du
Haut Commissariat l'Amazighit



Tous droits rservs

Conception et PAO :





Dprt Lgal : 275-2006
ISBN : 9961-789-45-8


































Achev d'imprimer sur les presses de
Les Oliviers
Tizi-Ouzou
Tel : 026-21-07-19
Fax : 026-21-95-40

Anda mungkin juga menyukai