LGR 11

GRUNDSKOLAN
S
k
o
l
v
e
r
k
e
t
I
S
B
N
:

9
7
8
-
9
1
-
3
8
3
2
5
-
4
1
-
4
G
R
U
N
D
S
K
O
L
A
N
L
r
o
p
l
a
n

f
r

g
r
u
n
d
s
k
o
l
a
n
,

f
r
s
k
o
l
e
k
l
a
s
s
e
n

o
c
h

f
r
i
t
i
d
s
h
e
m
m
e
t

2
0
1
1
Lroplan fr grundskolan,
frskoleklassen och
fritidshemmet 2011
frskoleklassen och
fritidshemmet 2011
Frordning (SKOLFS 2010:37) om lroplan fr grundskolan,
frskoleklassen och fritidshemmet.
Skolverkets freskrifter (SKOLFS 2011:19) om kunskapskrav fr grundskolans mnen.
Under lsret 2011/12 ska kunskapskraven fr betyget E i slutet av rskurs 6
glla som godtagbara kunskaper i slutet av rskurs 6. Samtliga kunskapskrav fr
rskurs 6 ska tillmpas frsta gngen frn och med lsret 2012/13.
Bestllningsadress:
Fritzes kundservice
106 47 Stockholm
Tel: 08-598 191 90
Fax: 08-598 191 91
E-post: order.fritzes@nj.se
www.fritzes.se
ISBN: 978-91-38325-41-4
Foto: Michael McLain
Form: Ordfrrdet AB
Tryckt hos ett klimatneutralt fretag
Edita, Vsters 2011
Stockholm 2011
Inledning
Skolformerna grundskolan, grundsrskolan, specialskolan och sameskolan har
var sin lroplan. Tillsammans med de av Skolverket faststllda freskrifterna utgr den
en samlad lroplan fr respektive skolform.
Den samlade lroplanen innehller tre delar:
1. Skolans vrdegrund och uppdrag
2. vergripande ml och riktlinjer fr utbildningen
3. Kursplaner som kompletteras med kunskapskrav
Fr grundskolan r skolans vrdegrund och uppdrag, vergripande ml och riktlinjer
fr utbildningen samt kursplanerna frordningar som faststlls av regeringen. Grund-
skolans kunskapskrav r myndighetsfreskrifter som faststlls av Skolverket.
Fr grundsrskolan, specialskolan och sameskolan r skolans vrdegrund och uppdrag
och vergripande ml och riktlinjer fr utbildningen frordningar som faststlls av
regeringen. Grundsrskolans kursplaner och kunskapskrav r myndighetsfreskrifter
som faststlls av Skolverket. I specialskolan anvnds huvudsakligen grundskolans
kursplaner och kunskapskrav. Fr ett antal mnen i specialskolan nns ytterligare
kursplaner som faststlls av Skolverket. I sameskolan anvnds grundskolans kurs planer
samt en kursplan i samiska som faststlls av Skolverket.
Skolans vrdegrund och uppdrag
De samlade lroplanernas frsta del r i princip likalydande fr grundskolan,
grundsrskolan, specialskolan och sameskolan. Denna del gller ven fr frskole-
klassen och fritidshemmet.
Ml och riktlinjer
I de samlade lroplanernas andra del anges vergripande ml och riktlinjer fr utbild-
ningen under rubrikerna normer och vrden, kunskaper, elevens ansvar och inytande,
skolan och omvrlden samt bedmning och betyg. Det nns ven riktlinjer fr skola
och hem samt vergng och samverkan. Hr anges ocks rektors ansvar. Denna del r
likalydande fr grundskolan, grundsrskolan, specialskolan och sameskolan frutom
de vergripande mlen om kunskaper. Specialskolan har ett ml och sameskolan har
tv ml utver de ml som nns fr grundskolan. Fr grundsrskolan nns anpassade
ml fr grundsrskolan och fr trningsskolan. Den samlade lroplanens andra del
gller i tillmpliga delar fr frskoleklassen och fritidshemmet.
Kursplaner och kunskapskrav
I de samlade lroplanernas tredje del nns de kursplaner och kunskapskrav som gller
fr respektive skolform. Kursplanerna innehller mnets syfte och centrala innehll.
Kursplanerna inleds med motiven till varfr mnet nns i respektive skolform. Dr-
efter anges syftet med och de lngsiktiga mlen fr undervisningen i mnet. I det
centrala innehllet anges vad som ska behandlas i undervisningen. Det centrala inne-
hllet r utformat s att det lmnar utrymme fr lraren att gra egna frdjupningar
eller tillgg. Kunskapskraven anger kunskapsnivn fr godtagbara kunskaper och fr
de olika betygsstegen.
Innehll
1. Skolans vrdegrund och uppdrag ................................................ 7
2. vergripande ml och riktlinjer ................................................. 12
2.1 Normer och vrden ................................................................. 12
2.2 Kunskaper ............................................................................. 13
2.3 Elevernas ansvar och inytande............................................... 15
2.4 Skola och hem ....................................................................... 16
2.5 vergng och samverkan ........................................................ 16
2.6 Skolan och omvrlden ............................................................ 17
2.7 Bedmning och betyg ............................................................. 18
2.8 Rektorns ansvar ..................................................................... 18
3. Kursplaner ............................................................................... 20
3.1 Bild ....................................................................................... 20
3.2 Engelska ............................................................................... 30
3.3 Hem- och konsumentkunskap ................................................. 42
3.4 Idrott och hlsa ...................................................................... 51
3.5 Matematik ............................................................................. 62
3.6 Moderna sprk ....................................................................... 76
3.7 Modersml ............................................................................ 87
3.8 Musik .................................................................................. 100
NATURORIENTERANDE MNEN
3.9 Biologi ................................................................................. 111
3.10 Fysik ................................................................................. 127
3.11 Kemi ................................................................................. 144
SAMHLLSORIENTERANDE MNEN
3.12 Geogra............................................................................. 159
3.13 Historia ............................................................................. 172
3.14 Religionskunskap ............................................................... 186
3.15 Samhllskunskap ............................................................... 199
3.16 Sljd ................................................................................. 213
3.17 Svenska ............................................................................ 222
3.18 Svenska som andrasprk .................................................... 239
3.19 Teckensprk fr hrande ..................................................... 258
3.20 Teknik ............................................................................... 269
LROPLAN FR GRUNDSKOLAN, FRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 7
1. Skolans vrdegrund och uppdrag
Grundlggande vrden
Skolvsendet vilar p demokratins grund. Skollagen (2010:800) slr fast att utbild-
ningen inom skolvsendet syftar till att elever ska inhmta och utveckla kunskaper och
vrden. Den ska frmja alla elevers utveckling och lrande samt en livslng lust att lra.
Utbildningen ska frmedla och frankra respekt fr de mnskliga rttig heterna och de
grundlggande demokratiska vrderingar som det svenska samhllet vilar p. Var och
en som verkar inom skolan ska ocks frmja aktning fr varje mnniskas egenvrde
och respekt fr vr gemensamma milj.
Mnniskolivets okrnkbarhet, individens frihet och integritet, alla mnniskors lika
vrde, jmstlldhet mellan kvinnor och mn samt solidaritet med svaga och utsatta r
de vrden som skolan ska gestalta och frmedla. I verensstmmelse med den etik som
frvaltats av kristen tradition och vsterlndsk humanism sker detta genom individens
fostran till rttsknsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Undervisningen i
skolan ska vara icke-konfessionell.
Skolans uppgift r att lta varje enskild elev nna sin unika egenart och drigenom
kunna delta i samhllslivet genom att ge sitt bsta i ansvarig frihet.
Frstelse och medmnsklighet
Skolan ska frmja frstelse fr andra mnniskor och frmga till inlevelse. Omsorg
om den enskildes vlbennande och utveckling ska prgla verksamheten. Ingen ska
i skolan utsttas fr diskriminering p grund av kn, etnisk tillhrighet, religion
eller annan trosuppfattning, knsverskridande identitet eller uttryck, sexuell lgg-
ning, lder eller funktionsnedsttning eller fr annan krnkande behandling. Sdana
tendenser ska aktivt motverkas. Frmlingsentlighet och intolerans mste bemtas
med kunskap, ppen diskussion och aktiva insatser.
Det svenska samhllets internationalisering och den vxande rrligheten ver nations-
grnserna stller hga krav p mnniskors frmga att leva med och inse de vrden
som ligger i en kulturell mngfald. Medvetenhet om det egna och delaktighet i det
gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet som r viktig att utveckla tillsammans
med frmgan att frst och leva sig in i andras villkor och vrderingar. Skolan r en
social och kulturell mtesplats som bde har en mjlighet och ett ansvar fr att strka
denna frmga hos alla som arbetar dr.
8 LROPLAN FR GRUNDSKOLAN, FRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
Saklighet och allsidighet
Skolan ska vara ppen fr skilda uppfattningar och uppmuntra att de frs fram.
Den ska framhlla betydelsen av personliga stllningstaganden och ge mjligheter till
sdana. Undervisningen ska vara saklig och allsidig. Alla frldrar ska med samma
frtroende kunna skicka sina barn till skolan, frvissade om att barnen inte blir
en sidigt pverkade till frmn fr den ena eller andra skdningen.
Alla som verkar i skolan ska hvda de grundlggande vrden som anges i skollagen och
i denna lroplan och klart ta avstnd frn det som strider mot dem.
En likvrdig utbildning
Undervisningen ska anpassas till varje elevs frutsttningar och behov. Den ska frmja
elevernas fortsatta lrande och kunskapsutveckling med utgngspunkt i elevernas bak-
grund, tidigare erfarenheter, sprk och kunskaper.
Skollagen freskriver att utbildningen inom varje skolform och inom fritidshemmet
ska vara likvrdig, oavsett var i landet den anordnas. Normerna fr likvrdigheten
an ges genom de nationella mlen. En likvrdig utbildning innebr inte att under-
visningen ska utformas p samma stt verallt eller att skolans resurser ska frdelas
lika. Hnsyn ska tas till elevernas olika frutsttningar och behov. Det nns ocks
olika vgar att n mlet. Skolan har ett srskilt ansvar fr de elever som av olika an-
ledningar har svrigheter att n mlen fr utbildningen. Drfr kan undervisningen
aldrig utformas lika fr alla.
Skolan ska aktivt och medvetet frmja kvinnors och mns lika rtt och mjligheter.
Det stt p vilket ickor och pojkar bemts och bedms i skolan, och de krav och fr-
vntningar som stlls p dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som r
kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar fr att motverka traditionella knsmns-
ter. Den ska drfr ge utrymme fr eleverna att prva och utveckla sin frmga och
sina intressen oberoende av knstillhrighet.
Rttigheter och skyldigheter
Skolan ska klargra fr elever och frldrar vilka ml utbildningen har, vilka krav
skolan stller och vilka rttigheter och skyldigheter elever och deras vrdnadshavare
har. Att den enskilda skolan r tydlig i frga om ml, innehll och arbetsformer r en
frutsttning fr elevers och vrdnadshavares rtt till inytande och pverkan. Det r
inte minst viktigt som underlag fr den enskildes val i skolan.
Det r inte tillrckligt att i undervisningen frmedla kunskap om grundlggande de-
mokratiska vrderingar. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och
frbereda eleverna fr att aktivt delta i samhllslivet. Den ska utveckla deras frmga
att ta ett personligt ansvar. Genom att delta i planering och utvrdering av den dagliga
undervisningen och f vlja kurser, mnen, teman och aktiviteter, kan eleverna utveck-
la sin frmga att utva inytande och ta ansvar.
SKOLANS VRDEGRUND OCH UPPDRAG
Skolans uppdrag
Skolans uppdrag r att frmja lrande dr individen stimuleras att inhmta och ut-
veckla kunskaper och vrden. Skolan ska i samarbete med hemmen frmja elevers
allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarsknnande
individer och medborgare. Skolan ska prglas av omsorg om individen, omtanke och
generositet. Utbildning och fostran r i djupare mening en frga om att verfra och
utveckla ett kulturarv vrden, traditioner, sprk, kunskaper frn en generation till
nsta. Skolan ska vara ett std fr familjerna i deras ansvar fr barnens fostran och ut-
veckling. Arbetet mste drfr ske i samarbete med hemmen.
Skolan har i uppdrag att verfra grundlggande vrden och frmja elevernas lrande
fr att drigenom frbereda dem fr att leva och verka i samhllet. Skolan ska fr-
medla de mer bestndiga kunskaper som utgr den gemensamma referensram alla i
samhllet behver. Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett
stort informationsde och en snabb frndringstakt. Studiefrdigheter och metoder
att tillgna sig och anvnda ny kunskap blir drfr viktiga. Det r ocks ndvndigt att
eleverna utvecklar sin frmga att kritiskt granska fakta och frhllanden och att inse
konsekvenserna av olika alternativ.
Sprk, lrande och identitetsutveckling r nra frknippade. Genom rika mjligheter
att samtala, lsa och skriva ska varje elev f utveckla sina mjligheter att kommunicera
och drmed f tilltro till sin sprkliga frmga.
Skapande arbete och lek r vsentliga delar i det aktiva lrandet. Srskilt under de
tidiga skolren har leken stor betydelse fr att eleverna ska tillgna sig kunskaper.
Skolan ska strva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen fr
hela skoldagen.
En viktig uppgift fr skolan r att ge verblick och sammanhang. Skolan ska stimulera
elevernas kreativitet, nykenhet och sjlvfrtroende samt vilja till att prva egna ider
och lsa problem. Eleverna ska f mjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin
frmga att arbeta svl sjlvstndigt som tillsammans med andra. Skolan ska drige-
nom bidra till att eleverna utvecklar ett frhllningsstt som frmjar entreprenrskap.
I all undervisning r det angelget att anlgga vissa vergripande perspektiv. Genom
ett historiskt perspektiv kan eleverna utveckla en frstelse fr samtiden och en bered-
skap infr framtiden samt utveckla sin frmga till dynamiskt tnkande.
Genom ett miljperspektiv fr de mjligheter bde att ta ansvar fr den milj de sjlva
direkt kan pverka och att skaffa sig ett personligt frhllningsstt till vergripande
och globala miljfrgor. Undervisningen ska belysa hur samhllets funktioner och vrt
stt att leva och arbeta kan anpassas fr att skapa hllbar utveckling.
Ett internationellt perspektiv r viktigt fr att kunna se den egna verkligheten i ett
globalt sammanhang och fr att skapa internationell solidaritet samt frbereda fr
ett samhlle med tta kontakter ver kultur- och nationsgrnser. Det internationella
perspektivet innebr ocks att utveckla frstelse fr den kulturella mngfalden inom
landet.
Det etiska perspektivet r av betydelse fr mnga av de frgor som tas upp i skolan.
Perspektivet ska prgla skolans verksamhet fr att ge grund fr och frmja elevernas
frmga att gra personliga stllningstaganden.
Skolans uppdrag att frmja lrande frutstter en aktiv diskussion i den enskilda
skolan om kunskapsbegrepp, om vad som r viktig kunskap i dag och i framtiden och
om hur kunskapsutveckling sker. Olika aspekter p kunskap och lrande r naturliga
utgngspunkter i en sdan diskussion. Kunskap r inget entydigt begrepp. Kunskap
kommer till uttryck i olika former ssom fakta, frstelse, frdighet och frtrogenhet
som frutstter och samspelar med varandra. Skolans arbete mste inriktas p att ge
utrymme fr olika kunskapsformer och att skapa ett lrande dr dessa former balanse-
ras och blir till en helhet.
Skolan ska frmja elevernas harmoniska utveckling. Detta ska stadkommas genom en
varierad och balanserad sammansttning av innehll och arbetsformer. Gemensamma
erfarenheter och den sociala och kulturella vrld som skolan utgr skapar utrymme
och frutsttningar fr ett lrande och en utveckling dr olika kunskapsformer r de-
lar av en helhet. Ett msesidigt mte mellan de pedagogiska synstten i frskoleklass,
skola och fritidshem kan berika elevernas utveckling och lrande.
Skolan ska stimulera varje elev att bilda sig och vxa med sina uppgifter. I skolarbetet
ska de intellektuella svl som de praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna uppmrk-
sammas. ven hlso- och livsstilsfrgor ska uppmrksammas.
Eleverna ska f uppleva olika uttryck fr kunskaper. De ska f prva och utveckla olika
uttrycksformer och uppleva knslor och stmningar. Drama, rytmik, dans, musice-
rande och skapande i bild, text och form ska vara inslag i skolans verksamhet. En har-
monisk utveckling och bildningsgng omfattar mjligheter att prva, utforska, tillgna
sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter. Frmga till eget skapande hr till
det som eleverna ska tillgna sig.
God milj fr utveckling och lrande
Eleven ska i skolan mta respekt fr sin person och sitt arbete. Skolan ska strva efter
att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lra. Sko-
lan verkar i en omgivning med mnga kunskapskllor. Strvan ska vara att skapa de
bsta samlade betingelserna fr elevernas bildning, tnkande och kunskapsutveckling.
Personlig trygghet och sjlvknsla grundlggs i hemmet, men ven skolan har en viktig
roll. Varje elev har rtt att i skolan f utvecklas, knna vxandets gldje och f erfara
den tillfredsstllelse som det ger att gra framsteg och vervinna svrigheter.
Varje skolas utveckling
Skolans verksamhet mste utvecklas s att den svarar mot de nationella mlen.
Huvud mannen har ett givet ansvar fr att s sker. Den dagliga pedagogiska ledningen
av skolan och lrarnas professionella ansvar r frutsttningar fr att skolan utvecklas
kvalitativt. Detta krver att verksamheten stndigt prvas, resultaten fljs upp och
utvrderas och att nya metoder prvas och utvecklas. Ett sdant arbete mste ske i
ett aktivt samspel mellan skolans personal och elever och i nra kontakt med svl
hemmen som med det omgivande samhllet.
2. vergripande ml och riktlinjer
I de vergripande mlen anges de normer och vrden samt de kunskaper som alla
e lever br ha utvecklat nr de lmnar grundskolan. Mlen anger inriktningen p
skolans arbete.
2.1 NORMER OCH VRDEN
Skolan ska aktivt och medvetet pverka och stimulera eleverna att omfatta vrt sam-
hlles gemensamma vrderingar och lta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig
handling.
Ml
Skolans ml r att varje elev
kan gra och uttrycka medvetna etiska stllningstaganden grundade p kunskaper
om mnskliga rttigheter och grundlggande demokratiska vrderingar samt
personliga erfarenheter,
respekterar andra mnniskors egenvrde,
tar avstnd frn att mnniskor utstts fr frtryck och krnkande behandling, samt
medverkar till att hjlpa andra mnniskor,
kan leva sig in i och frst andra mnniskors situation och utvecklar en vilja att
handla ocks med deras bsta fr gonen, och
visar respekt fr och omsorg om svl nrmiljn som miljn i ett vidare perspektiv.
Riktlinjer
Alla som arbetar i skolan ska
medverka till att utveckla elevernas knsla fr samhrighet, solidaritet och ansvar fr
mnniskor ocks utanfr den nrmaste gruppen,
i sin verksamhet bidra till att skolan prglas av solidaritet mellan mnniskor,
aktivt motverka diskriminering och krnkande behandling av individer eller
grupper, och
visa respekt fr den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utg frn ett
demokratiskt frhllningsstt.
Lraren ska
klargra och med eleverna diskutera det svenska samhllets vrdegrund och dess
konsekvenser fr det personliga handlandet,
ppet redovisa och diskutera skiljaktiga vrderingar, uppfattningar och problem,
uppmrksamma och i samrd med vrig skolpersonal vidta ndvndiga tgrder
fr att frebygga och motverka alla former av diskriminering och krnkande
behandling,
tillsammans med eleverna utveckla regler fr arbetet och samvaron i den egna
gruppen, och
samarbeta med hemmen i elevernas fostran och klargra skolans normer och regler
som en grund fr arbetet och fr samarbete.
2.2 KUNSKAPER
Skolan ska ansvara fr att eleverna inhmtar och utvecklar sdana kunskaper som r
ndvndiga fr varje individ och samhllsmedlem. Dessa ger ocks en grund fr fort-
satt utbildning.
Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nykenhet och
lust att lra ska utgra en grund fr skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna
strukturerad undervisning under lrares ledning, svl i helklass som enskilt. Lrarna
ska strva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika
former.
Ml
Skolan ska ansvara fr att varje elev efter genomgngen grundskola
kan anvnda det svenska sprket i tal och skrift p ett rikt och nyanserat stt,
kan kommunicera p engelska i tal och skrift samt ges mjligheter att kommunicera
p ngot ytterligare frmmande sprk p ett funktionellt stt,
kan anvnda sig av matematiskt tnkande fr vidare studier och i vardagslivet,
kan anvnda kunskaper frn de naturvetenskapliga, tekniska, samhllsvetenskapliga,
humanistiska och estetiska kunskapsomrdena fr vidare studier, i samhllsliv och
vardagsliv,
kan lsa problem och omstta ider i handling p ett kreativt stt,
kan lra, utforska och arbeta bde sjlvstndigt och tillsammans med andra och
knna tillit till sin egen frmga,
kan anvnda sig av ett kritiskt tnkande och sjlvstndigt formulera stndpunkter
grundade p kunskaper och etiska vervganden,
har ftt kunskaper om och insikt i det svenska, nordiska och vsterlndska kultur-
arvet samt ftt grundlggande kunskaper om de nordiska sprken,
VERGRIPANDE ML OCH RIKTLINJER
har ftt kunskaper om de nationella minoriteternas (judar, romer, urfolket samerna,
sverigennar och tornedalingar) kultur, sprk, religion och historia,
kan samspela i mten med andra mnniskor utifrn kunskap om likheter och
olikheter i livsvillkor, kultur, sprk, religion och historia,
har ftt kunskaper om samhllets lagar och normer, mnskliga rttigheter och
demokratiska vrderingar i skolan och i samhllet,
har ftt kunskaper om frutsttningarna fr en god milj och en hllbar utveckling,
har ftt kunskaper om och frstelse fr den egna livsstilens betydelse fr hlsan,
miljn och samhllet,
kan anvnda och ta del av mnga olika uttrycksformer ssom sprk, bild, musik,
drama och dans samt har utvecklat knnedom om samhllets kulturutbud,
kan anvnda modern teknik som ett verktyg fr kunskapsskande, kommunikation,
skapande och lrande, och
kan gra vl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning.
Riktlinjer
uppmrksamma och stdja elever i behov av srskilt std, och
samverka fr att gra skolan till en god milj fr utveckling och lrande.
Lraren ska
ta hnsyn till varje enskild individs behov, frutsttningar, erfarenheter och tnkande,
strka elevernas vilja att lra och elevens tillit till den egna frmgan,
ge utrymme fr elevens frmga att sjlv skapa och anvnda olika uttrycksmedel,
stimulera, handleda och ge srskilt std till elever som har svrigheter,
samverka med andra lrare i arbetet fr att n utbildningsmlen, och
organisera och genomfra arbetet s att eleven
utvecklas efter sina frutsttningar och samtidigt stimuleras att anvnda och
utveckla hela sin frmga,
upplever att kunskap r meningsfull och att den egna kunskapsutvecklingen
gr framt,
fr std i sin sprk- och kommunikationsutveckling,
successivt fr er och strre sjlvstndiga uppgifter och ett kat eget ansvar,
fr mjligheter till mnesfrdjupning, verblick och sammanhang, och
fr mjlighet att arbeta mnesvergripande.
2.3 ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE
De demokratiska principerna att kunna pverka, ta ansvar och vara delaktig ska om-
fatta alla elever. Elever ska ges inytande ver utbildningen. De ska fortlpande stimu-
leras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hllas informe-
rade i frgor som rr dem. Informationen och formerna fr elevernas inytande ska
anpassas efter deras lder och mognad. Eleverna ska alltid ha mjlighet att ta initiativ
till frgor som ska behandlas inom ramen fr deras inytande ver utbildningen.
Ml
tar ett personligt ansvar fr sina studier och sin arbetsmilj,
successivt utvar ett allt strre inytande ver sin utbildning och det inre arbetet i
skolan, och
har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin frmga att arbeta i
demokratiska former.
Riktlinjer
frmja elevernas frmga och vilja till ansvar och inytande ver den sociala,
kulturella och fysiska skolmiljn.
Lraren ska
utg frn att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar fr sin inlrning och fr
sitt arbete i skolan,
svara fr att alla elever fr ett reellt inytande p arbetsstt, arbetsformer och
undervisningens innehll samt se till att detta inytande kar med stigande lder
och mognad,
verka fr att ickor och pojkar fr ett lika stort inytande ver och utrymme i
undervisningen,
svara fr att eleverna fr prva olika arbetsstt och arbetsformer,
tillsammans med eleverna planera och utvrdera undervisningen, och
frbereda eleverna fr delaktighet och medansvar och fr de rttigheter och
skyldigheter som prglar ett demokratiskt samhlle.
2.4 SKOLA OCH HEM
Skolans och vrdnadshavarnas gemensamma ansvar fr elevernas skolgng ska skapa de
bsta mjliga frutsttningarna fr barns och ungdomars utveckling och lrande.
Riktlinjer
samarbeta med elevernas vrdnadshavare s att man tillsammans kan utveckla
skolans innehll och verksamhet.
Lraren ska
samverka med och fortlpande informera frldrarna om elevens skolsituation,
trivsel och kunskapsutveckling, och
hlla sig informerad om den enskilda elevens personliga situation och iaktta respekt
fr elevens integritet.
2.5 VERGNG OCH SAMVERKAN
Samarbetsformer mellan frskoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas fr att berika
varje elevs mngsidiga utveckling och lrande. Fr att stdja elevernas utveckling och
lrande i ett lngsiktigt perspektiv ska skolan ocks strva efter att n ett frtroende-
fullt samarbete med frskolan samt med de gymnasiala utbildningar som eleverna
fortstter till. Samarbetet ska utg frn de nationella ml och riktlinjer som gller fr
respektive verksamhet.
Riktlinjer
Lraren ska
utveckla samarbetet mellan frskoleklass, skola och fritidshem,
utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i frskolan och i berrda
skolformer, och
i samarbetet srskilt uppmrksamma elever i behov av srskilt std.
2.6 SKOLAN OCH OMVRLDEN
Eleverna ska f en utbildning av hg kvalitet i skolan. De ska ocks f underlag fr att
vlja fortsatt utbildning. Detta frutstter att den obligatoriska skolan nra samverkar
med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortstter till. Det frutstter ocks en
samverkan med arbetslivet och nrsamhllet i vrigt.
Ml
kan granska olika valmjligheter och ta stllning till frgor som rr den egna
framtiden,
har inblick i nrsamhllet och dess arbets-, frenings- och kulturliv, och
har knnedom om mjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och i andra lnder.
Riktlinjer
verka fr att utveckla kontakter med kultur- och arbetsliv, freningsliv samt andra
verksamheter utanfr skolan som kan berika den som en lrande milj, och
bidra till att elevens studie- och yrkesval inte begrnsas av kn eller av social eller
kulturell bakgrund.
Lraren ska
bidra med underlag fr varje elevs val av fortsatt utbildning, och
medverka till att utveckla kontakter med mottagande skolor samt med organisatio-
ner, fretag och andra som kan bidra till att berika skolans verksamhet och frankra
den i det omgivande samhllet.
Studie- och yrkesvgledaren, eller den personal som fullgr
motsvarande uppgifter, ska
informera och vgleda eleverna infr den fortsatta utbildningen och yrkes in-
riktningen och srskilt uppmrksamma mjligheterna fr elever med funktions-
nedsttning, och
vara till std fr den vriga personalens studie- och yrkesorienterande insatser.
2.7 BEDMNING OCH BETYG
Betyget uttrycker i vad mn den enskilda eleven har uppntt de nationella kunskaps-
krav som nns fr respektive mne. Som std fr betygssttningen nns mnes-
specika kunskapskrav fr olika betygssteg.
Ml
utvecklar ett allt strre ansvar fr sina studier, och
utvecklar frmgan att sjlv bedma sina resultat och stlla egen och andras bedm-
ning i relation till de egna arbetsprestationerna och frutsttningarna.
Riktlinjer
Lraren ska
genom utvecklingssamtal och den individuella utvecklingsplanen frmja elevernas
kunskapsmssiga och sociala utveckling,
utifrn kursplanernas krav allsidigt utvrdera varje elevs kunskapsutveckling, munt-
ligt och skriftligt redovisa detta fr eleven och hemmen samt informera rektorn,
med utgngspunkt i frldrarnas nskeml fortlpande informera elever och hem
om studieresultat och utvecklingsbehov, och
vid betygssttningen utnyttja all tillgnglig information om elevens kunskaper i
frhllande till de nationella kunskapskraven och gra en allsidig bedmning av
dessa kunskaper.
2.8 REKTORNS ANSVAR
Som pedagogisk ledare och chef fr lrarna och vrig personal i skolan har rektorn det
vergripande ansvaret fr att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella m-
len. Rektorn ansvarar fr att skolans resultat fljs upp och utvrderas i frhllande till
de nationella mlen och kunskapskraven. Rektorn har ansvaret fr skolans resultat och
har, inom givna ramar, ett srskilt ansvar fr att
skolans arbetsformer utvecklas s att ett aktivt elevinytande gynnas,
skolans arbetsmilj utformas s att eleverna fr tillgng till handledning, lromedel
av god kvalitet och annat std fr att sjlva kunna ska och utveckla kunskaper,
t.ex. bibliotek, datorer och andra hjlpmedel,
undervisningen och elevhlsans verksamhet utformas s att eleverna fr det srskilda
std och den hjlp de behver,
kontakt upprttas mellan skola och hem, om det uppstr problem och svrigheter
fr eleven i skolan,
resursfrdelningen och stdtgrderna anpassas till den vrdering av elevernas
utveckling som lrare gr,
undervisningen i olika mnesomrden samordnas s att eleverna fr mjlighet att
uppfatta strre kunskapsomrden som en helhet,
i undervisningen i olika mnen integrera mnesvergripande kunskapsomrden,
exempelvis milj, trak, jmstlldhet, konsumentfrgor, sex och samlevnad samt
riskerna med tobak, alkohol och andra droger,
samarbetsformer utvecklas mellan frskoleklassen, skolan och fritidshemmet fr att
stdja varje elevs mngsidiga utveckling och lrande,
samverkan kommer till stnd med frskolan fr att skapa frutsttningar fr en
samsyn och ett frtroendefullt samarbete,
formerna fr samarbete mellan skolan och hemmen utvecklas och att frldrarna fr
information om skolans ml och stt att arbeta och om olika valalternativ,
samverkan med skolor och arbetslivet utanfr skolan utvecklas s att eleverna fr
konkreta erfarenheter av betydelse fr deras val av fortsatt utbildning och yrkes-
inriktning,
den studie- och yrkesorienterande verksamheten organiseras s att eleverna fr
vgledning infr de olika val som skolan erbjuder och infr fortsatt utbildning,
personalen fr den kompetensutveckling som krvs fr att de professionellt ska
kunna utfra sina uppgifter,
skolans internationella kontakter utvecklas, och
skolpersonalen fr knnedom om de internationella verenskommelser som Sverige
har frbundit sig att beakta i utbildningen.
BL
BILD
3. Kursplaner
3.1 BILD
Bilder har stor betydelse fr mnniskors stt att tnka, lra och uppleva sig sjlva
och omvrlden. Vi omges stndigt av bilder som har till syfte att informera, vertala,
underhlla och ge oss estetiska och knslomssiga upplevelser. Kunskaper om bilder
och bildkommunikation r betydelsefulla fr att kunna uttrycka egna sikter och
delta aktivt i samhllslivet. Genom att arbeta med olika typer av bilder kan mnniskor
utveckla sin kreativitet och bildskapande frmga.
Syfte
Undervisningen i mnet bild ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur
bilder skapas och kan tolkas. Genom undervisningen ska eleverna f erfarenheter av
visuell kultur dr lm, foto, design, konst, arkitektur och miljer ingr.
I undervisningen ska eleverna ges mjligheter att utveckla kunskaper om hur man
framstller och presenterar egna bilder med olika metoder, material och uttrycksfor-
mer. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar sin kreativitet och sitt intresse
fr att skapa. Den ska ocks uppmuntra eleverna att ta egna initiativ och att arbeta p
ett underskande och problemlsande stt.
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar frstelse fr hur bildbudskap ut-
formas i olika medier. Undervisningen ska ocks ge eleverna mjligheter att diskutera
och kritiskt granska olika bildbudskap och bidra till att eleverna utvecklar kunskaper
om bilder i olika kulturer, bde historiskt och i nutid. Genom undervisningen ska
eleverna ven ges mjlighet att anvnda sina kunskaper om olika typer av bilder i det
egna bildskapandet.
Genom undervisningen i mnet bild ska eleverna sammanfattningsvis ges frutstt-
ningar att utveckla sin frmga att
kommunicera med bilder fr att uttrycka budskap,
skapa bilder med digitala och hantverksmssiga tekniker och verktyg samt med olika
material,
underska och presentera olika mnesomrden med bilder, och
analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehll och funktioner.
BL BILD
Centralt innehll
I rskurs 13
Bildframstllning
Framstllning av berttande bilder, till exempel sagobilder.
Teckning, mleri, modellering och konstruktion.
Fotografering och verfring av bilder med hjlp av datorprogram.
Redskap fr bildframstllning
Olika element som bygger upp en bild: frg, form, linje, yta samt fr- och bakgrund.
Ngra verktyg fr teckning, mleri, modellering, konstruktioner och fotografering
och hur dessa benmns.
Plana och formbara material, till exempel papper, lera, gips och naturmaterial och
hur dessa kan anvndas i olika bildarbeten.
Bildanalys
Informativa bilder, till exempel lroboksbilder och hur de r utformade och fungerar.
Historiska och samtida bilder och vad bilderna berttar, till exempel dokumentra
bilder frn hemorten och konstbilder.
I rskurs 46
Bildframstllning
Framstllning av berttande och informativa bilder, till exempel serier och
illustrationer till text.
Teckning, mleri, tryck och tredimensionellt arbete.
teranvndning av bilder i eget bildskapande, till exempel i collage och bildmontage.
Fotografering och lmande samt redigering i datorprogram.
Olika element som bygger upp och skapar rumslighet i bilder, till exempel linjer och
frg och hur dessa kan anvndas i bildskapande arbete.
Verktyg fr teckning, mleri, trycktekniker, tredimensionellt arbete, fotografering,
lmande och digital bildbehandling och hur dessa benmns.
Plana och formbara material och hur dessa kan anvndas i olika bildarbeten.
Bildanalys
Reklam- och nyhetsbilder, hur de r utformade och frmedlar budskap.
Konst-, dokumentrbilder och arkitektoniska verk frn olika tider och kulturer, hur
de r utformade och vilka budskap de frmedlar.
BL
BILD
Ord och begrepp fr att kunna lsa, skriva och samtala om bilders utformning
och budskap.
I rskurs 79
Bildframstllning
Framstllning av berttande informativa och samhllsorienterande bilder om egna
erfarenheter, sikter och upplevelser.
Kombinationer av bild, ljud och text i eget bildskapande.
teranvndning av bilder, material och freml i eget bildskapande, till exempel i
installationer.
Digital bearbetning av fotograer och andra typer av bilder.
Presentationer av eget bildskapande.
Rttigheter och skyldigheter, etik och vrderingar nr det gller bruk av bilder samt
yttrandefrihet och integritet i medier och vriga sammanhang.
Former, frger och bildkompositioner samt deras betydelsebrande egenskaper och
hur dessa kan anvndas i bildskapande arbete.
Material och verktyg fr tv- och tredimensionellt arbete och hur dessa kan
anvndas fr bestmda syften.
Bildanalys
Bilder som behandlar frgor om identitet, sexualitet, etnicitet och maktrelationer
och hur dessa perspektiv kan utformas och framstllas.
Massmediebilders budskap och pverkan och hur de kan tolkas och kritiskt granskas.
Samtida konst- och dokumentrbilder samt konstverk och arkitektoniska verk frn
olika tider och kulturer i Sverige, Europa och vriga vrlden. Hur bilderna och
verken r utformade och vilka budskap de frmedlar.
Ord och begrepp fr att kunna lsa, skriva och samtala om bilders utformning och
budskap.
Kunskapskrav
Kunskapskrav fr betyget E i slutet av rskurs 6
Eleven kan framstlla ngra olika typer av berttande och informativa bilder som
kommunicerar erfarenheter, sikter och upplevelser med ett enkelt bildsprk och
delvis genomarbetade uttrycksformer s att budskapet framgr. I arbetet kan eleven
anvnda ngra olika tekniker, verktyg och material p ett i huvudsak fungerande stt
fr att skapa olika uttryck. Dessutom kombinerar eleven ngra olika bildelement p ett
i huvudsak fungerande stt.
BL BILD
Eleven kan i det bildskapande arbetet bidra till att utveckla ider inom ngra olika
mnesomrden genom att teranvnda samtida eller historiska bilder och bearbeta
andra uppslag och inspirationsmaterial. Under arbetsprocessen bidrar eleven till att
formulera och vlja handlingsalternativ som leder framt. Dessutom kan eleven pre-
sentera sina bilder med viss anpassning till syfte och sammanhang. Eleven kan ocks
ge enkla omdmen om arbetsprocessen och kvaliteten i bildarbetet.
Eleven kan fra enkla och till viss del underbyggda resonemang om uttryck, innehll
och funktion i bilder frn olika tider och kulturer och gr kopplingar till egna erfaren-
heter, andra bilder och freteelser i omvrlden.
Kunskapskrav fr betyget D i slutet av rskurs 6
Betyget D innebr att kunskapskraven fr betyget E och till vervgande del fr C
r uppfyllda.
Kunskapskrav fr betyget C i slutet av rskurs 6
Eleven kan framstlla ngra olika typer av berttande och informativa bilder som
kommunicerar erfarenheter, sikter och upplevelser med ett utvecklat bildsprk och
relativt vl genomarbetade uttrycksformer s att budskapet framgr. I arbetet kan
eleven anvnda ngra olika tekniker, verktyg och material p ett relativt vl fungerande
och varierat stt fr att skapa olika uttryck. Dessutom kombinerar eleven ngra olika
bildelement p ett relativt vl fungerande stt.
Eleven kan i det bildskapande arbetet utveckla delvis egna ider inom ngra olika m-
nesomrden genom att teranvnda samtida eller historiska bilder och bearbeta andra
uppslag och inspirationsmaterial. Under arbetsprocessen formulerar och vljer eleven
handlingsalternativ som med ngon bearbetning leder framt. Dessutom kan eleven
presentera sina bilder med relativt god anpassning till syfte och sammanhang. Eleven
kan ocks ge utvecklade omdmen om arbetsprocessen och kvaliteten i bildarbetet.
Eleven kan fra utvecklade och relativt vl underbyggda resonemang om uttryck,
innehll och funktion i bilder frn olika tider och kulturer och gr kopplingar till
egna erfarenheter, andra bilder och freteelser i omvrlden.
Kunskapskrav fr betyget B i slutet av rskurs 6
Betyget B innebr att kunskapskraven fr betyget C och till vervgande del fr A
r uppfyllda.
Kunskapskrav fr betyget A i slutet av rskurs 6
Eleven kan framstlla ngra olika typer av berttande och informativa bilder som kom-
municerar erfarenheter, sikter och upplevelser med ett vlutvecklat bildsprk och vl
genomarbetade uttrycksformer s att budskapet framgr. I arbetet kan eleven anvnda
BL
BILD
ngra olika tekniker, verktyg och material p ett vl fungerande, varierat och idrikt
stt fr att skapa olika uttryck. Dessutom kombinerar eleven ngra olika bildelement
p ett vl fungerande stt.
Eleven kan i det bildskapande arbetet utveckla egna ider inom ngra olika mnes-
omrden genom att teranvnda samtida eller historiska bilder och bearbeta andra
handlingsalternativ som leder framt. Dessutom kan eleven presentera sina bilder
med god anpassning till syfte och sammanhang. Eleven kan ocks ge vlutvecklade
omdmen om arbetsprocessen och kvaliteten i bildarbetet.
Eleven kan fra utvecklade och vl underbyggda resonemang om uttryck, innehll och
funktion i bilder frn olika tider och kulturer och gr kopplingar till egna erfarenheter,
andra bilder och freteelser i omvrlden.
Eleven kan framstlla olika typer av berttande och informativa bilder som kommuni-
cerar erfarenheter, sikter och upplevelser med ett enkelt bildsprk och delvis genom-
arbetade uttrycksformer s att budskapet framgr. I arbetet kan eleven anvnda olika
tekniker, verktyg och material p ett i huvudsak fungerande stt och prvar d hur
dessa kan kombineras fr att skapa olika uttryck. Dessutom kombinerar eleven former,
frger och bildkompositioner p ett i huvudsak fungerande stt.
Eleven kan i det bildskapande arbetet bidra till att utveckla ider inom olika mnes-
uppslag och inspirationsmaterial. Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formu-
lera och vlja handlingsalternativ som leder framt. Dessutom kan eleven presentera
sina bilder med viss anpassning till syfte och sammanhang. Eleven kan ocks ge enkla
omdmen om arbetsprocessen och visar d p enkla samband mellan uttryck, inne-
hll, funktion och kvalitet i bildarbetet.
Eleven kan tolka svl samtida som historiska bilder och visuell kultur och fr d enkla
och till viss del underbyggda resonemang med kopplingar till egna erfarenheter, andra
verk och freteelser i omvrlden. Dessutom beskriver eleven bildernas och verkens ut-
tryck, innehll och funktion p ett enkelt stt med viss anvndning av mnesspecika
begrepp.
r uppfyllda.
Eleven kan framstlla olika typer av berttande och informativa bilder som kommunice-
rar erfarenheter, sikter och upplevelser med ett utvecklat bildsprk och relativt vl ge-
BL BILD
nomarbetade uttrycksformer s att budskapet framgr. I arbetet kan eleven anvnda olika
tekniker, verktyg och material p ett relativt vl fungerande och varierat stt och prvar
och omprvar d hur dessa kan kombineras fr att skapa olika uttryck. Dessutom kom-
binerar eleven former, frger och bildkompositioner p ett relativt vl fungerande stt.
Eleven kan i det bildskapande arbetet utveckla delvis egna ider inom olika mnes-
handlingsalternativ som efter ngon bearbetning leder framt. Dessutom kan eleven
presentera sina bilder med relativt god anpassning till syfte och sammanhang. Eleven
kan ocks ge utvecklade omdmen om arbetsprocessen och visar d p frhllandevis
komplexa samband mellan uttryck, innehll, funktion och kvalitet i bildarbetet.
Eleven kan tolka svl samtida som historiska bilder och visuell kultur och fr d
utvecklade och relativt vl underbyggda resonemang med kopplingar till egna erfaren-
heter, andra verk och freteelser i omvrlden. Dessutom beskriver eleven bildernas och
verkens uttryck, innehll och funktion p ett utvecklat stt med relativt god anvnd-
ning av mnesspecika begrepp.
r uppfyllda.
Eleven kan framstlla olika typer av berttande och informativa bilder som kommu-
nicerar erfarenheter, sikter och upplevelser med ett vlutvecklat bildsprk och vl
genomarbetade uttrycksformer s att budskapet framgr. I arbetet kan eleven anvnda
olika tekniker, verktyg och material p ett vl fungerande, varierat och idrikt stt och
prvar och omprvar d systematiskt hur dessa kan kombineras fr att skapa olika
uttryck. Dessutom kombinerar eleven former, frger och bildkompositioner p ett vl
fungerande stt.
Eleven kan i det bildskapande arbetet utveckla egna ider inom olika mnesomrden
genom att teranvnda samtida eller historiska bilder och bearbeta andra uppslag och
inspirationsmaterial. Under arbetsprocessen formulerar och vljer eleven handlings-
alternativ som leder framt. Dessutom kan eleven presentera sina bilder med god an-
passning till syfte och sammanhang. Eleven kan ocks ge vlutvecklade omdmen om
arbetsprocessen och visar d p komplexa samband mellan uttryck, innehll, funktion
och kvalitet i bildarbetet.
Eleven kan tolka svl samtida som historiska bilder och visuell kultur och fr d
vlutvecklade och vl underbyggda resonemang med kopplingar till egna erfarenheter,
andra verk och freteelser i omvrlden. Dessutom beskriver eleven bildernas och
verkens uttryck, innehll och funktion p ett vlutvecklat stt med god anvndning av
mnesspecika begrepp.
K
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v

i

s
l
u
t
e
t

a
v

r
s
k
u
r
s

6
B
e
t
y
g
e
t

E
B
e
t
y
g
e
t

D
B
e
t
y
g
e
t

C
B
e
t
y
g
e
t

B
B
e
t
y
g
e
t

A
B
e
t
y
g
e
t

D

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

E

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

C

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
B
e
t
y
g
e
t

B

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

C

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

A

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
E
l
e
v
e
n

k
a
n

f
r
a
m
s
t
l
l
a

n
g
r
a

o
l
i
k
a

t
y
p
e
r

a
v

b
e
r
t
t
a
n
d
e

o
c
h

i
n
f
o
r
m
a
t
i
v
a

b
i
l
d
e
r

s
o
m

k
o
m
m
u
-
n
i
c
e
r
a
r

e
r
f
a
r
e
n
h
e
t
e
r
,

s
i
k
t
e
r

o
c
h

u
p
p
l
e
v
e
l
s
e
r

m
e
d

e
t
t

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
t

b
i
l
d
s
p
r
k

o
c
h

v
l

g
e
n
o
m
a
r
b
e
t
a
d
e

u
t
t
r
y
c
k
s
f
o
r
m
e
r

s

a
t
t

b
u
d
s
k
a
p
e
t

f
r
a
m
g
r
.

I

a
r
b
e
t
e
t

k
a
n

e
l
e
v
e
n

a
n
v
n
d
a

n
g
r
a

o
l
i
k
a

t
e
k
n
i
k
e
r
,

v
e
r
k
t
y
g

o
c
h

m
a
t
e
r
i
a
l

p

e
t
t

v
l

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e
,

v
a
r
i
e
r
a
t

o
c
h

i
d
r
i
k
t

s
t
t

f
r

a
t
t

s
k
a
p
a

o
l
i
k
a

u
t
t
r
y
c
k
.

D
e
s
s
u
t
o
m

k
o
m
b
i
n
e
r
a
r

e
l
e
v
e
n

n
g
r
a

o
l
i
k
a

b
i
l
d
e
l
e
m
e
n
t

p

e
t
t

v
l

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
t
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

i

d
e
t

b
i
l
d
s
k
a
p
a
n
d
e

a
r
b
e
t
e
t

u
t
v
e
c
k
l
a

e
g
n
a

i
d
e
r

i
n
o
m

n
g
r
a

o
l
i
k
a

m
n
e
s
o
m
-
r
d
e
n

g
e
n
o
m

a
t
t

t
e
r
a
n
v
n
d
a

s
a
m
t
i
d
a

e
l
l
e
r

h
i
s
t
o
r
i
s
k
a

b
i
l
d
e
r

o
c
h

b
e
a
r
b
e
t
a

a
n
d
r
a

u
p
p
s
l
a
g

o
c
h

i
n
s
p
i
r
a
t
i
o
n
s
m
a
t
e
r
i
a
l
.

U
n
d
e
r

a
r
b
e
t
s
p
r
o
c
e
s
s
e
n

f
o
r
m
u
l
e
r
a
r

o
c
h

v
l
j
e
r

e
l
e
v
e
n

h
a
n
d
l
i
n
g
s
a
l
t
e
r
n
a
t
i
v

s
o
m

l
e
d
e
r

f
r
a
m
t
.

D
e
s
s
u
t
o
m

k
a
n

e
l
e
v
e
n

p
r
e
s
e
n
t
e
r
a

s
i
n
a

b
i
l
d
e
r

m
e
d

g
o
d

a
n
p
a
s
s
n
i
n
g

t
i
l
l

s
y
f
t
e

o
c
h

s
a
m
m
a
n
h
a
n
g
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

o
c
k
s

g
e

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
m
d
m
e
n

o
m

E
l
e
v
e
n

k
a
n

f
r
a
m
s
t
l
l
a

n
g
r
a

o
l
i
k
a

t
y
p
e
r

a
v

b
e
r
t
t
a
n
d
e

o
c
h

i
n
f
o
r
m
a
-
t
i
v
a

b
i
l
d
e
r

s
o
m

k
o
m
m
u
n
i
c
e
r
a
r

e
r
f
a
r
e
n
h
e
t
e
r
,

s
i
k
t
e
r

o
c
h

u
p
p
l
e
-
v
e
l
s
e
r

m
e
d

e
t
t

e
n
k
e
l
t

b
i
l
d
s
p
r
k

o
c
h

d
e
l
v
i
s

g
e
n
o
m
a
r
b
e
t
a
d
e

u
t
-
t
r
y
c
k
s
f
o
r
m
e
r

s

a
t
t

b
u
d
s
k
a
p
e
t

f
r
a
m
g
r
.

I

a
r
b
e
t
e
t

k
a
n

e
l
e
v
e
n

a
n
v
n
d
a

n
g
r
a

o
l
i
k
a

t
e
k
n
i
k
e
r
,

v
e
r
k
t
y
g

o
c
h

m
a
t
e
r
i
a
l

p

e
t
t

i

h
u
v
u
d
s
a
k

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
t

f
r

a
t
t

s
k
a
p
a

o
l
i
k
a

u
t
t
r
y
c
k
.

D
e
s
s
u
t
o
m

k
o
m
b
i
n
e
r
a
r

e
l
e
v
e
n

n
g
r
a

o
l
i
k
a

b
i
l
d
e
l
e
m
e
n
t

p

e
t
t

i

h
u
v
u
d
s
a
k

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
t
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

i

d
e
t

b
i
l
d
s
k
a
p
a
n
d
e

a
r
b
e
t
e
t

b
i
d
r
a

t
i
l
l

a
t
t

u
t
v
e
c
k
l
a

i
d
e
r

i
n
o
m

n
g
r
a

o
l
i
k
a

m
n
e
s
-
o
m
r
d
e
n

g
e
n
o
m

a
t
t

t
e
r
a
n
v
n
d
a

s
a
m
t
i
d
a

e
l
l
e
r

h
i
s
t
o
r
i
s
k
a

b
i
l
d
e
r

o
c
h

b
e
a
r
b
e
t
a

a
n
d
r
a

u
p
p
s
l
a
g

o
c
h

i
n
s
p
i
r
a
t
i
o
n
s
m
a
t
e
r
i
a
l
.

U
n
d
e
r

a
r
-
b
e
t
s
p
r
o
c
e
s
s
e
n

b
i
d
r
a
r

e
l
e
v
e
n

t
i
l
l

a
t
t

f
o
r
m
u
l
e
r
a

o
c
h

v
l
j
a

h
a
n
d
-
l
i
n
g
s
a
l
t
e
r
n
a
t
i
v

s
o
m

l
e
d
e
r

f
r
a
m
t
.

D
e
s
s
u
t
o
m

k
a
n

e
l
e
v
e
n

p
r
e
s
e
n
t
e
r
a

s
i
n
a

b
i
l
d
e
r

m
e
d

v
i
s
s

a
n
p
a
s
s
n
i
n
g

t
i
l
l

s
y
f
t
e

o
c
h

s
a
m
m
a
n
h
a
n
g
.

E
l
e
v
-
e
n

k
a
n

o
c
k
s

g
e

e
n
k
l
a

o
m
d
m
e
n

E
l
e
v
e
n

k
a
n

f
r
a
m
s
t
l
l
a

n
g
r
a

o
l
i
k
a

t
y
p
e
r

a
v

b
e
r
t
t
a
n
d
e

o
c
h

i
n
f
o
r
m
a
-
t
i
v
a

b
i
l
d
e
r

s
o
m

k
o
m
m
u
n
i
c
e
r
a
r

e
r
f
a
r
e
n
h
e
t
e
r
,

s
i
k
t
e
r

o
c
h

u
p
p
l
e
-
v
e
l
s
e
r

m
e
d

e
t
t

u
t
v
e
c
k
l
a
t

b
i
l
d
s
p
r
k

o
c
h

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

g
e
n
o
m
a
r
b
e
t
a
d
e

u
t
t
r
y
c
k
s
f
o
r
m
e
r

s

a
t
t

b
u
d
s
k
a
p
e
t

f
r
a
m
g
r
.

I

a
r
b
e
t
e
t

k
a
n

e
l
e
v
e
n

a
n
-
v
n
d
a

n
g
r
a

o
l
i
k
a

t
e
k
n
i
k
e
r
,

v
e
r
k
-
t
y
g

o
c
h

m
a
t
e
r
i
a
l

p

e
t
t

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

o
c
h

v
a
r
i
e
r
a
t

s
t
t

f
r

a
t
t

s
k
a
p
a

o
l
i
k
a

u
t
t
r
y
c
k
.

D
e
s
s
-
u
t
o
m

k
o
m
b
i
n
e
r
a
r

e
l
e
v
e
n

n
g
r
a

o
l
i
k
a

b
i
l
d
e
l
e
m
e
n
t

p

e
t
t

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
t
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

i

d
e
t

b
i
l
d
s
k
a
p
a
n
d
e

a
r
b
e
t
e
t

u
t
v
e
c
k
l
a

d
e
l
v
i
s

e
g
n
a

i
d
e
r

i
n
o
m

n
g
r
a

o
l
i
k
a

m
n
e
s
-
o
m
r
d
e
n

g
e
n
o
m

a
t
t

t
e
r
a
n
v
n
d
a

s
a
m
t
i
d
a

e
l
l
e
r

h
i
s
t
o
r
i
s
k
a

b
i
l
d
e
r

o
c
h

b
e
a
r
b
e
t
a

a
n
d
r
a

u
p
p
s
l
a
g

o
c
h

i
n
s
p
i
r
a
t
i
o
n
s
m
a
t
e
r
i
a
l
.

U
n
d
e
r

a
r
b
e
t
s
p
r
o
c
e
s
s
e
n

f
o
r
m
u
l
e
r
a
r

o
c
h

v
l
j
e
r

e
l
e
v
e
n

h
a
n
d
l
i
n
g
s
a
l
t
e
r
n
a
t
i
v

s
o
m

m
e
d

n
g
o
n

b
e
a
r
b
e
t
n
i
n
g

l
e
d
e
r

f
r
a
m
t
.

D
e
s
s
u
t
o
m

k
a
n

e
l
e
v
e
n

p
r
e
s
e
n
t
e
r
a

s
i
n
a

b
i
l
d
e
r

m
e
d

r
e
l
a
t
i
v
t

g
o
d

a
n
p
a
s
s
n
i
n
g

t
i
l
l

s
y
f
t
e

o
c
h

s
a
m
m
a
n
h
a
n
g
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

BL
BILD
BILD
B
e
t
y
g
e
t

D

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

E

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

C

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
B
e
t
y
g
e
t

B

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

C

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

A

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
K
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v

i

s
l
u
t
e
t

a
v

r
s
k
u
r
s

6
B
e
t
y
g
e
t

E
B
e
t
y
g
e
t

D
B
e
t
y
g
e
t

C
B
e
t
y
g
e
t

B
B
e
t
y
g
e
t

A
o
c
k
s

g
e

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
m
d
m
e
n

o
m

a
r
b
e
t
s
p
r
o
c
e
s
s
e
n

o
c
h

k
v
a
l
i
t
e
-
t
e
n

i

b
i
l
d
a
r
b
e
t
e
t
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

f
r
a

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
-
m
a
n
g

o
m

u
t
t
r
y
c
k
,

i
n
n
e
h
l
l

o
c
h

f
u
n
k
t
i
o
n

i

b
i
l
d
e
r

f
r
n

o
l
i
k
a

t
i
d
e
r

o
c
h

k
u
l
t
u
r
e
r

o
c
h

g
r

k
o
p
p
l
i
n
g
a
r

t
i
l
l

e
g
n
a

e
r
f
a
r
e
n
h
e
t
e
r
,

a
n
d
r
a

b
i
l
-
d
e
r

o
c
h

f
r
e
t
e
e
l
s
e
r

i

o
m
v
r
l
d
e
n
.
a
r
b
e
t
s
p
r
o
c
e
s
s
e
n

o
c
h

k
v
a
l
i
t
e
t
e
n

i

b
i
l
d
a
r
b
e
t
e
t
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

f
r
a

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

u
t
t
r
y
c
k
,

i
n
n
e
h
l
l

o
c
h

f
u
n
k
t
i
o
n

i

b
i
l
d
e
r

f
r
n

o
l
i
k
a

t
i
d
e
r

o
c
h

k
u
l
t
u
-
r
e
r

o
c
h

g
r

k
o
p
p
l
i
n
g
a
r

t
i
l
l

e
g
n
a

e
r
f
a
r
e
n
h
e
t
e
r
,

a
n
d
r
a

b
i
l
d
e
r

o
c
h

f
r
e
t
e
e
l
s
e
r

i

o
m
v
r
l
d
e
n
.
o
m

a
r
b
e
t
s
p
r
o
c
e
s
s
e
n

o
c
h

k
v
a
l
i
t
e
-
t
e
n

i

b
i
l
d
a
r
b
e
t
e
t
.
E
l
e
v
e
n

k
a
n

f
r
a

e
n
k
l
a

o
c
h

t
i
l
l

v
i
s
s

d
e
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
-
m
a
n
g

o
m

u
t
t
r
y
c
k
,

i
n
n
e
h
l
l

o
c
h

f
u
n
k
t
i
o
n

i

b
i
l
d
e
r

f
r
n

o
l
i
k
a

t
i
d
e
r

o
c
h

k
u
l
t
u
r
e
r

o
c
h

g
r

k
o
p
p
l
i
n
g
a
r

t
i
l
l

e
g
n
a

e
r
f
a
r
e
n
h
e
t
e
r
,

a
n
d
r
a

b
i
l
-
d
e
r

o
c
h

f
r
e
t
e
e
l
s
e
r

i

o
m
v
r
l
d
e
n
.

BL
BILD
K
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v

i

s
l
u
t
e
t

a
v

r
s
k
u
r
s

9
B
e
t
y
g
e
t

E
B
e
t
y
g
e
t

D
B
e
t
y
g
e
t

C
B
e
t
y
g
e
t

B
B
e
t
y
g
e
t

A
E
l
e
v
e
n

k
a
n

f
r
a
m
s
t
l
l
a

o
l
i
k
a

t
y
p
e
r

a
v

b
e
r
t
t
a
n
d
e

o
c
h

i
n
f
o
r
m
a
t
i
v
a

b
i
l
d
e
r

s
o
m

k
o
m
m
u
n
i
c
e
r
a
r

e
r
f
a
-
r
e
n
h
e
t
e
r
,

s
i
k
t
e
r

o
c
h

u
p
p
l
e
v
e
l
s
e
r

m
e
d

e
t
t

e
n
k
e
l
t

b
i
l
d
s
p
r
k

o
c
h

d
e
l
v
i
s

g
e
n
o
m
a
r
b
e
t
a
d
e

u
t
t
r
y
c
k
s
-
f
o
r
m
e
r

s

a
t
t

b
u
d
s
k
a
p
e
t

f
r
a
m
g
r
.

I

a
r
b
e
t
e
t

k
a
n

e
l
e
v
e
n

a
n
v
n
d
a

o
l
i
k
a

t
e
k
n
i
k
e
r
,

v
e
r
k
t
y
g

o
c
h

m
a
t
e
-
r
i
a
l

p

e
t
t

i

h
u
v
u
d
s
a
k

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
t

o
c
h

p
r
v
a
r

d

h
u
r

d
e
s
s
a

k
a
n

k
o
m
b
i
n
e
r
a
s

f
r

a
t
t

s
k
a
p
a

o
l
i
k
a

u
t
t
r
y
c
k
.

D
e
s
s
u
t
o
m

k
o
m
b
i
n
e
r
a
r

e
l
e
v
e
n

f
o
r
m
e
r
,

f
r
g
e
r

o
c
h

b
i
l
d
-
k
o
m
p
o
s
i
t
i
o
n
e
r

p

e
t
t

i

h
u
v
u
d
s
a
k

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
t
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

i

d
e
t

b
i
l
d
s
k
a
p
a
n
d
e

a
r
-
b
e
t
e
t

b
i
d
r
a

t
i
l
l

a
t
t

u
t
v
e
c
k
l
a

i
d
e
r

i
n
o
m

o
l
i
k
a

m
n
e
s
o
m
r
d
e
n

g
e
-
n
o
m

a
t
t

t
e
r
a
n
v
n
d
a

s
a
m
t
i
d
a

e
l
-
l
e
r

h
i
s
t
o
r
i
s
k
a

b
i
l
d
e
r

o
c
h

b
e
a
r
b
e
t
a

a
n
d
r
a

u
p
p
s
l
a
g

o
c
h

i
n
s
p
i
r
a
t
i
o
n
s
-
m
a
t
e
r
i
a
l
.

U
n
d
e
r

a
r
b
e
t
s
p
r
o
c
e
s
s
e
n

b
i
d
r
a
r

e
l
e
v
e
n

t
i
l
l

a
t
t

f
o
r
m
u
l
e
r
a

o
c
h

v
l
j
a

h
a
n
d
l
i
n
g
s
a
l
t
e
r
n
a
t
i
v

s
o
m

l
e
d
e
r

f
r
a
m
t
.

D
e
s
s
u
t
o
m

k
a
n

e
l
e
v
e
n

p
r
e
s
e
n
t
e
r
a

s
i
n
a

b
i
l
d
e
r

m
e
d

v
i
s
s

a
n
p
a
s
s
n
i
n
g

t
i
l
l

s
y
f
t
e

E
l
e
v
e
n

k
a
n

f
r
a
m
s
t
l
l
a

o
l
i
k
a

t
y
p
e
r

a
v

b
e
r
t
t
a
n
d
e

o
c
h

i
n
f
o
r
m
a
t
i
v
a

b
i
l
d
e
r

s
o
m

k
o
m
m
u
n
i
c
e
r
a
r

e
r
f
a
-
r
e
n
h
e
t
e
r
,

s
i
k
t
e
r

o
c
h

u
p
p
l
e
v
e
l
s
e
r

m
e
d

e
t
t

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
t

b
i
l
d
s
p
r
k

o
c
h

v
l

g
e
n
o
m
a
r
b
e
t
a
d
e

u
t
t
r
y
c
k
s
-
f
o
r
m
e
r

s

a
t
t

b
u
d
s
k
a
p
e
t

f
r
a
m
g
r
.

I

a
r
b
e
t
e
t

k
a
n

e
l
e
v
e
n

a
n
v
n
d
a

o
l
i
k
a

t
e
k
n
i
k
e
r
,

v
e
r
k
t
y
g

o
c
h

m
a
t
e
-
r
i
a
l

p

e
t
t

v
l

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e
,

v
a
r
i
e
-
r
a
t

o
c
h

i
d
r
i
k
t

s
t
t

o
c
h

p
r
v
a
r

o
c
h

o
m
p
r
v
a
r

d

s
y
s
t
e
m
a
t
i
s
k
t

h
u
r

d
e
s
s
a

k
a
n

k
o
m
b
i
n
e
r
a
s

f
r

a
t
t

s
k
a
p
a

o
l
i
k
a

u
t
t
r
y
c
k
.

D
e
s
s
u
t
o
m

k
o
m
b
i
n
e
r
a
r

e
l
e
v
e
n

f
o
r
m
e
r
,

f
r
g
e
r

o
c
h

b
i
l
d
k
o
m
p
o
s
i
t
i
o
n
e
r

p

e
t
t

v
l

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
t
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

i

d
e
t

b
i
l
d
s
k
a
p
a
n
d
e

a
r
b
e
t
e
t

u
t
v
e
c
k
l
a

e
g
n
a

i
d
e
r

i
n
o
m

o
l
i
k
a

m
n
e
s
o
m
r
d
e
n

g
e
n
o
m

a
t
t

t
e
r
a
n
v
n
d
a

s
a
m
t
i
d
a

e
l
l
e
r

h
i
s
t
o
r
i
s
k
a

b
i
l
d
e
r

o
c
h

b
e
a
r
b
e
t
a

a
n
d
r
a

u
p
p
s
l
a
g

o
c
h

i
n
s
p
i
r
a
t
i
o
n
s
-
m
a
t
e
r
i
a
l
.

U
n
d
e
r

a
r
b
e
t
s
p
r
o
c
e
s
s
e
n

f
o
r
m
u
l
e
r
a
r

o
c
h

v
l
j
e
r

e
l
e
v
e
n

h
a
n
d
l
i
n
g
s
a
l
t
e
r
n
a
t
i
v

s
o
m

l
e
d
e
r

f
r
a
m
t
.

D
e
s
s
u
t
o
m

k
a
n

e
l
e
v
e
n

p
r
e
s
e
n
t
e
r
a

s
i
n
a

b
i
l
d
e
r

m
e
d

g
o
d

a
n
p
a
s
s
n
i
n
g

t
i
l
l

s
y
f
t
e

o
c
h

s
a
m
-
E
l
e
v
e
n

k
a
n

f
r
a
m
s
t
l
l
a

o
l
i
k
a

t
y
p
e
r

a
v

b
e
r
t
t
a
n
d
e

o
c
h

i
n
f
o
r
m
a
t
i
v
a

b
i
l
d
e
r

s
o
m

k
o
m
m
u
n
i
c
e
r
a
r

e
r
f
a
-
r
e
n
h
e
t
e
r
,

s
i
k
t
e
r

o
c
h

u
p
p
l
e
v
e
l
s
e
r

m
e
d

e
t
t

u
t
v
e
c
k
l
a
t

b
i
l
d
s
p
r
k

o
c
h

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

g
e
n
o
m
a
r
b
e
t
a
d
e

u
t
-
t
r
y
c
k
s
f
o
r
m
e
r

s

a
t
t

b
u
d
s
k
a
p
e
t

f
r
a
m
g
r
.

I

a
r
b
e
t
e
t

k
a
n

e
l
e
v
e
n

a
n
v
n
d
a

o
l
i
k
a

t
e
k
n
i
k
e
r
,

v
e
r
k
t
y
g

o
c
h

m
a
t
e
r
i
a
l

p

e
t
t

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

o
c
h

v
a
r
i
e
r
a
t

s
t
t

o
c
h

p
r
v
a
r

o
c
h

o
m
p
r
v
a
r

d

h
u
r

d
e
s
s
a

k
a
n

k
o
m
b
i
n
e
r
a
s

f
r

a
t
t

s
k
a
p
a

o
l
i
k
a

u
t
t
r
y
c
k
.

D
e
s
s
u
t
o
m

k
o
m
b
i
n
e
r
a
r

e
l
e
v
e
n

f
o
r
m
e
r
,

f
r
g
e
r

o
c
h

b
i
l
d
k
o
m
p
o
s
i
t
i
o
n
e
r

p

e
t
t

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
t
.
E
l
e
v
e
n

k
a
n

i

d
e
t

b
i
l
d
s
k
a
p
a
n
d
e

a
r
b
e
t
e
t

u
t
v
e
c
k
l
a

d
e
l
v
i
s

e
g
n
a

i
d
e
r

i
n
o
m

o
l
i
k
a

m
n
e
s
o
m
-
r
d
e
n

g
e
n
o
m

a
t
t

t
e
r
a
n
v
n
d
a

s
a
m
t
i
d
a

e
l
l
e
r

h
i
s
t
o
r
i
s
k
a

b
i
l
d
e
r

o
c
h

b
e
a
r
b
e
t
a

a
n
d
r
a

u
p
p
s
l
a
g

o
c
h

i
n
s
p
i
r
a
t
i
o
n
s
m
a
t
e
r
i
a
l
.

U
n
d
e
r

a
r
b
e
t
s
p
r
o
c
e
s
s
e
n

f
o
r
m
u
l
e
r
a
r

o
c
h

v
l
j
e
r

e
l
e
v
e
n

h
a
n
d
l
i
n
g
s
a
l
t
e
r
n
a
t
i
v

s
o
m

e
f
t
e
r

n
g
o
n

b
e
a
r
b
e
t
n
i
n
g

l
e
d
e
r

f
r
a
m
t
.

D
e
s
s
u
t
o
m

k
a
n

e
l
e
v
e
n

p
r
e
s
e
n
t
e
r
a

s
i
n
a

b
i
l
d
e
r

m
e
d

B
e
t
y
g
e
t

D

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

E

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

C

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
B
e
t
y
g
e
t

B

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

C

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

A

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
BL
BILD
K
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v

i

s
l
u
t
e
t

a
v

r
s
k
u
r
s

9
B
e
t
y
g
e
t

E
B
e
t
y
g
e
t

D
B
e
t
y
g
e
t

C
B
e
t
y
g
e
t

B
B
e
t
y
g
e
t

A
o
c
h

s
a
m
m
a
n
h
a
n
g
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

o
c
k
s

g
e

e
n
k
l
a

o
m
d
m
e
n

o
m

a
r
b
e
t
s
p
r
o
c
e
s
s
e
n

o
c
h

v
i
s
a
r

d

e
n
k
l
a

s
a
m
b
a
n
d

m
e
l
l
a
n

u
t
t
r
y
c
k
,

i
n
n
e
h
l
l
,

f
u
n
k
t
i
o
n

o
c
h

k
v
a
l
i
t
e
t

i

b
i
l
d
a
r
b
e
t
e
t
.
E
l
e
v
e
n

k
a
n

t
o
l
k
a

s
l

s
a
m
t
i
d
a

s
o
m

h
i
s
t
o
r
i
s
k
a

b
i
l
d
e
r

o
c
h

v
i
s
u
e
l
l

k
u
l
t
u
r

o
c
h

f
r

d

e
n
k
l
a

o
c
h

t
i
l
l

v
i
s
s

d
e
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
-
m
a
n
g

m
e
d

k
o
p
p
l
i
n
g
a
r

t
i
l
l

e
g
n
a

e
r
f
a
r
e
n
h
e
t
e
r
,

a
n
d
r
a

v
e
r
k

o
c
h

f
r
e
-
t
e
e
l
s
e
r

i

o
m
v
r
l
d
e
n
.

D
e
s
s
u
t
o
m

b
e
s
k
r
i
v
e
r

e
l
e
v
e
n

b
i
l
d
e
r
n
a
s

o
c
h

v
e
r
k
e
n
s

u
t
t
r
y
c
k
,

i
n
n
e
h
l
l

o
c
h

f
u
n
k
t
i
o
n

p

e
t
t

e
n
k
e
l
t

s
t
t

m
e
d

v
i
s
s

a
n
v
n
d
n
i
n
g

a
v

m
n
e
s
s
p
e
c
i
-
k
a

b
e
g
r
e
p
p
.
r
e
l
a
t
i
v
t

g
o
d

a
n
p
a
s
s
n
i
n
g

t
i
l
l

s
y
f
t
e

o
c
h

s
a
m
m
a
n
h
a
n
g
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

o
c
k
s

g
e

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
m
d
m
e
n

o
m

a
r
b
e
t
s
p
r
o
c
e
s
s
e
n

o
c
h

v
i
s
a
r

d
r
h
l
l
a
n
d
e
v
i
s

k
o
m
p
l
e
x
a

s
a
m
b
a
n
d

m
e
l
l
a
n

u
t
t
r
y
c
k
,

i
n
n
e
-
h
l
l
,

f
u
n
k
t
i
o
n

o
c
h

k
v
a
l
i
t
e
t

i

b
i
l
d
a
r
b
e
t
e
t
.
E
l
e
v
e
n

k
a
n

t
o
l
k
a

s
l

s
a
m
t
i
d
a

s
o
m

h
i
s
t
o
r
i
s
k
a

b
i
l
d
e
r

o
c
h

v
i
s
u
e
l
l

k
u
l
t
u
r

o
c
h

f
r

d

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

m
e
d

k
o
p
p
l
i
n
g
a
r

t
i
l
l

e
g
n
a

e
r
f
a
r
e
n
h
e
t
e
r
,

a
n
d
r
a

v
e
r
k

o
c
h

f
r
e
t
e
e
l
s
e
r

i

o
m
v
r
l
d
e
n
.

D
e
s
s
-
u
t
o
m

b
e
s
k
r
i
v
e
r

e
l
e
v
e
n

b
i
l
d
e
r
n
a
s

o
c
h

v
e
r
k
e
n
s

u
t
t
r
y
c
k
,

i
n
n
e
h
l
l

o
c
h

f
u
n
k
t
i
o
n

p

e
t
t

u
t
v
e
c
k
l
a
t

s
t
t

m
e
d

r
e
l
a
t
i
v
t

g
o
d

a
n
v
n
d
n
i
n
g

a
v

m
n
e
s
s
p
e
c
i
k
a

b
e
g
r
e
p
p
.
m
a
n
h
a
n
g
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

o
c
k
s

g
e

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
m
d
m
e
n

o
m

a
r
b
e
t
s
p
r
o
c
e
s
s
e
n

o
c
h

v
i
s
a
r

d

k
o
m
p
l
e
x
a

s
a
m
b
a
n
d

m
e
l
l
a
n

u
t
-
t
r
y
c
k
,

i
n
n
e
h
l
l
,

f
u
n
k
t
i
o
n

o
c
h

k
v
a
l
i
t
e
t

i

b
i
l
d
a
r
b
e
t
e
t
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

t
o
l
k
a

s
l

s
a
m
t
i
d
a

s
o
m

h
i
s
t
o
r
i
s
k
a

b
i
l
d
e
r

o
c
h

v
i
s
u
e
l
l

k
u
l
t
u
r

o
c
h

f
r

d
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
-
m
a
n
g

m
e
d

k
o
p
p
l
i
n
g
a
r

t
i
l
l

e
g
n
a

e
r
f
a
r
e
n
h
e
t
e
r
,

a
n
d
r
a

v
e
r
k

o
c
h

f
r
e
-
t
e
e
l
s
e
r

i

o
m
v
r
l
d
e
n
.

D
e
s
s
u
t
o
m

b
e
s
k
r
i
v
e
r

e
l
e
v
e
n

b
i
l
d
e
r
n
a
s

o
c
h

v
e
r
k
e
n
s

u
t
t
r
y
c
k
,

i
n
n
e
h
l
l

o
c
h

f
u
n
k
t
i
o
n

p

e
t
t

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
t

s
t
t

m
e
d

g
o
d

a
n
v
n
d
n
i
n
g

a
v

m
n
e
s
-
s
p
e
c
i
k
a

b
e
g
r
e
p
p
.
B
e
t
y
g
e
t

D

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

E

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

C

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
B
e
t
y
g
e
t

B

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

C

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

A

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
BL
EN
ENGELSKA
3.2 ENGELSKA
Sprk r mnniskans frmsta redskap fr att tnka, kommunicera och lra. Att ha
kunskaper i era sprk kan ge nya perspektiv p omvrlden, kade mjligheter till
kontakter och strre frstelse fr olika stt att leva. Engelska sprket omger oss i
vardagen och anvnds inom s skilda omrden som politik, utbildning och ekonomi.
Kunskaper i engelska kar drfr individens mjligheter att ing i olika sociala och
kulturella sammanhang och att delta i internationellt studie- och arbetsliv.
Syfte
Undervisningen i mnet engelska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i engel-
ska sprket och kunskaper om omrden och sammanhang dr engelska anvnds samt
tilltro till sin frmga att anvnda sprket i olika situationer och fr skilda syften.
Genom undervisningen ska eleverna ges mjlighet att utveckla en allsidig kommuni-
kativ frmga. Denna frmga innebr att frst talad och skriven engelska, att kunna
formulera sig och samspela med andra i tal och skrift och att kunna anpassa sitt sprk
till olika situationer, syften och mottagare. I den kommunikativa frmgan ingr ven
sprklig skerhet och att kunna anvnda olika strategier fr att stdja kommunikatio-
nen och lsa problem nr sprkkunskaperna inte rcker till.
I mtet med talat sprk och texter ska eleverna ges mjlighet att utveckla frmgan
att stta innehllet i relation till egna erfarenheter, livsvillkor och intressen. Undervis-
ningen ska ven ge eleverna mjligheter att utveckla kunskaper om och frstelse fr
olika livsvillkor samt sociala och kulturella freteelser i omrden och i sammanhang
dr engelska anvnds.
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper i att ska, vrdera, vlja
och tillgna sig innehllet i talat sprk och texter frn olika kllor. De ska ocks ges
frutsttningar att kunna anvnda olika hjlpmedel fr lrande, frstelse, skapande
och kommunikation. Undervisningen ska stimulera elevernas intresse fr sprk och
kulturer och frmedla nyttan av sprkkunskaper.
Genom undervisningen i mnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges frut-
sttningar att utveckla sin frmga att
frst och tolka innehllet i talad engelska och i olika slags texter,
formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
anvnda sprkliga strategier fr att frst och gra sig frstdda,
anpassa sprket efter olika syften, mottagare och sammanhang, och
reektera ver livsvillkor, samhllsfrgor och kulturella freteelser i olika
sammanhang och delar av vrlden dr engelska anvnds.
EN
ENGELSKA
Centralt innehll
I rskurs 13
Kommunikationens innehll
mnesomrden som r vlbekanta fr eleverna.
Intressen, personer och platser.
Vardagsliv och levnadsstt i olika sammanhang och omrden dr engelska anvnds.
Lyssna och lsa reception
Tydligt talad engelska och texter frn olika medier.
Enkla instruktioner och beskrivningar.
Olika former av enkla samtal och dialoger.
Filmer och dramatiserade berttelser fr barn.
Snger, ramsor, dikter och sagor.
Ord och fraser i nrmiljn, till exempel p skyltar, i reklam och andra enkla texter.
Tala, skriva och samtala produktion och interaktion
Enkla presentationer.
Enkla beskrivningar och meddelanden.
Snger, ramsor och dramatiseringar.
I rskurs 46
Vardagliga situationer, intressen, personer, platser, hndelser och aktiviteter.
sikter, knslor och erfarenheter.
Vardagsliv, levnadsstt och sociala relationer i olika sammanhang och omrden dr
engelska anvnds.
Tydligt talad engelska och texter frn olika medier.
Muntliga och skriftliga instruktioner och beskrivningar.
Olika former av samtal, dialoger och intervjuer.
Filmer och dramatiserade berttelser fr barn och unga.
Snger, sagor och dikter.
EN
ENGELSKA
Strategier fr att uppfatta betydelsebrande ord och sammanhang i talat sprk och
texter, till exempel att anpassa lyssnande och lsning efter framstllningens form och
innehll.
Olika stt att ska och vlja texter och talat sprk p engelska frn internet och
andra medier.
Sprkliga freteelser som uttal, intonation, grammatiska strukturer och stavning
samt fasta sprkliga uttryck i det sprk som eleverna mter.
Hur ord och fasta sprkliga uttryck, till exempel artighetsfraser och tilltalsord,
anvnds i texter och talat sprk i olika situationer.
Hur olika formuleringar anvnds fr att inleda och avsluta olika typer av
fram stllningar och samtal.
Presentationer, instruktioner, meddelanden, berttelser och beskrivningar i
sammanhngande tal och skrift.
Sprkliga strategier fr att frst och gra sig frstdd nr sprket inte rcker till,
till exempel omformuleringar.
Sprkliga strategier fr att delta i och bidra till samtal, till exempel frgor och
bekrftande fraser och uttryck.
Sprkliga freteelser fr att frtydliga och berika kommunikationen som uttal och
intonation, stavning och interpunktion, artighetsfraser och andra fasta sprkliga
uttryck samt grammatiska strukturer.
I rskurs 79
Aktuella och fr eleverna vlbekanta mnesomrden.
Intressen, vardagliga situationer, aktiviteter, hndelsefrlopp samt relationer och
etiska frgor.
sikter, erfarenheter, knslor och framtidsplaner.
Levnadsvillkor, traditioner, sociala relationer och kulturella freteelser i olika
sammanhang och omrden dr engelska anvnds.
EN
ENGELSKA
Talad engelska och texter frn olika medier.
Talad engelska med viss regional och social frgning.
Muntliga och skriftliga instruktioner och beskrivningar.
Olika former av samtal, dialoger, intervjuer och muntliga framstllningar.
Sknlitteratur och annan ktion ven i talad, dramatiserad och lmatiserad form.
Snger och dikter.
Muntlig och skriftlig information samt diskussioner och argumentation med olika
syften, till exempel nyheter, reportage och tidningsartiklar.
Strategier fr att uppfatta detaljer och sammanhang i talat sprk och texter, till
exempel att anpassa lyssnande och lsning efter framstllningens form, innehll
och syfte.
Olika stt att ska, vlja och vrdera texter och talat sprk p engelska frn internet
och andra medier.
Sprkliga freteelser som uttal, intonation, grammatiska strukturer, satsbyggnad,
ord med olika stilvrden samt fasta sprkliga uttryck i det sprk eleverna mter.
Hur texter och talat sprk kan varieras fr olika syften och sammanhang.
Hur sammanbindande ord och andra uttryck anvnds fr att skapa struktur och
sprkligt sammanhngande helheter.
Olika stt att bearbeta egna framstllningar fr att variera, tydliggra, precisera och
anpassa dem efter deras syften.
Muntliga och skriftliga berttelser, beskrivningar och instruktioner.
Samtal och diskussioner samt argumentation.
Sprkliga strategier fr att frst och gra sig frstdd nr sprket inte rcker till, till
exempel omformuleringar, frgor och frklaringar.
Sprkliga strategier fr att bidra till och aktivt medverka i samtal genom att
ta initiativ till interaktion, ge bekrftelse, stlla fljdfrgor, ta initiativ till nya
frgestllningar och mnesomrden samt fr att avsluta samtalet.
Sprkliga freteelser fr att frtydliga, variera och berika kommunikationen som ut-
tal, intonation och fasta sprkliga uttryck, grammatiska strukturer och satsbyggnad.
EN
ENGELSKA
Kunskapskrav
Eleven kan frst det mest vsentliga av innehllet i tydligt talad, enkel engelska i
lugnt tempo samt i enkla texter om vardagliga och vlbekanta mnen. Eleven visar
sin frstelse genom att i enkel form redogra fr och kommentera innehllet samt
genom att med godtagbart resultat agera utifrn budskap och instruktioner i inne-
hllet. Fr att underltta sin frstelse av innehllet i det talade sprket och texterna
kan eleven vlja och anvnda sig av ngon strategi fr lyssnande och lsning. Eleven
kan vlja texter och talat sprk av enkel karaktr och frn olika medier samt med viss
relevans anvnda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.
I muntliga och skriftliga framstllningar av olika slag kan eleven formulera sig enkelt
och begripligt med fraser och meningar. Fr att frtydliga och variera sin kommu-
nikation kan eleven bearbeta, och gra enstaka enkla frbttringar av, egna framstll-
ningar. I muntlig och skriftlig interaktion kan eleven uttrycka sig enkelt och begripligt
med ord, fraser och meningar. Dessutom kan eleven vlja och anvnda sig av ngon
strategi som lser problem i och frbttrar interaktionen.
Eleven kommenterar i enkel form ngra freteelser i olika sammanhang och omrden
dr engelska anvnds, och kan d ocks gra enkla jmfrelser med egna erfarenheter
och kunskaper.
r uppfyllda.
Eleven kan frst det huvudsakliga innehllet och uppfatta tydliga detaljer i tydligt
talad, enkel engelska i lugnt tempo samt i enkla texter om vardagliga och vlbekanta
mnen. Eleven visar sin frstelse genom att i enkel form redogra fr och kommen-
tera innehll och detaljer samt ven genom att med tillfredsstllande resultat agera
utifrn budskap och instruktioner i innehllet. Fr att underltta sin frstelse av inne-
hllet i det talade sprket och texterna kan eleven i viss utstrckning vlja och anvnda
sig av strategier fr lyssnande och lsning. Eleven kan vlja texter och talat sprk av
enkel karaktr och frn olika medier samt p ett relevant stt anvnda det valda mate-
rialet i sin egen produktion och interaktion.
I muntliga och skriftliga framstllningar av olika slag kan eleven formulera sig enkelt,
relativt tydligt och till viss del sammanhngande. Fr att frtydliga och variera sin
kommunikation kan eleven bearbeta och gra enkla frbttringar av egna framstll-
ningar. I muntlig och skriftlig interaktion kan eleven uttrycka sig enkelt och relativt
tydligt med ord, fraser och meningar. Dessutom kan eleven vlja och anvnda sig av
ngra olika strategier som lser problem i och frbttrar interaktionen.
EN
ENGELSKA
och kunskaper.
r uppfyllda.
Eleven kan frst helheten och uppfatta vsentliga detaljer i tydligt talad, enkel eng-
elska i lugnt tempo samt i enkla texter om vardagliga och vlbekanta mnen. Eleven
visar sin frstelse genom att versiktligt redogra fr och kommentera innehllet och
detaljer samt genom att med gott resultat agera utifrn budskap och instruktioner i
innehllet. Fr att underltta sin frstelse av innehllet i det talade sprket och texter-
na kan eleven i viss utstrckning vlja och anvnda sig av strategier fr lyssnande och
lsning. Eleven kan vlja texter och talat sprk av enkel karaktr och frn olika medier
samt p ett relevant och effektivt stt anvnda det valda materialet i sin egen produk-
tion och interaktion.
relativt tydligt och relativt sammanhngande. Fr att frtydliga och variera sin kom-
munikation kan eleven bearbeta och gra enkla frbttringar av egna framstllningar.
I muntlig och skriftlig interaktion kan eleven uttrycka sig enkelt och tydligt med ord,
fraser och meningar samt i ngon mn anpassat till syfte, mottagare och situation.
Dessutom kan eleven vlja och anvnda sig av era olika strategier som lser problem
i och frbttrar interaktionen.
Eleven kommenterar versiktligt ngra freteelser i olika sammanhang och omrden
och kunskaper.
Eleven kan frst det huvudsakliga innehllet och uppfatta tydliga detaljer i talad
engelska i mttligt tempo samt i lttillgngliga texter i olika genrer. Eleven visar sin
frstelse genom att versiktligt redogra fr, diskutera och kommentera innehll och
detaljer samt genom att med godtagbart resultat agera utifrn budskap och instruktio-
ner i innehllet. Fr att underltta sin frstelse av innehllet i det talade sprket och
texterna kan eleven vlja och anvnda sig av ngon strategi fr lyssnande och lsning.
Eleven kan vlja texter och talat sprk frn olika medier samt med viss relevans an-
vnda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.
EN
ENGELSKA
I muntliga och skriftliga framstllningar i olika genrer kan eleven formulera sig
enkelt, begripligt och relativt sammanhngande. Fr att frtydliga och variera sin
ningar. I muntlig och skriftlig interaktion i olika sammanhang kan eleven uttrycka sig
enkelt och begripligt samt i ngon mn anpassat till syfte, mottagare och situation.
Dessutom kan eleven vlja och anvnda sig av i huvudsak fungerande strategier som
i viss mn lser problem i och frbttrar interaktionen.
Eleven diskuterar versiktligt ngra freteelser i olika sammanhang och omrden dr
engelska anvnds, och kan d ocks gra enkla jmfrelser med egna erfarenheter och
kunskaper.
r uppfyllda.
Eleven kan frst det huvudsakliga innehllet och uppfatta vsentliga detaljer i talad
engelska i mttligt tempo samt i lttillgngliga texter i olika genrer. Eleven visar sin
frstelse genom att vlgrundat redogra fr, diskutera och kommentera innehll och
detaljer samt genom att med tillfredsstllande resultat agera utifrn budskap och in-
struktioner i innehllet. Fr att underltta sin frstelse av innehllet i det talade spr-
ket och texterna kan eleven i viss utstrckning vlja och anvnda sig av strategier fr
lyssnande och lsning. Eleven kan vlja texter och talat sprk frn olika medier samt p
ett relevant stt anvnda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.
I muntliga och skriftliga framstllningar i olika genrer kan eleven formulera sig relativt
varierat, relativt tydligt och relativt sammanhngande. Eleven formulerar sig ven
med visst yt och i ngon mn anpassat till syfte, mottagare och situation. Fr att
frtydliga och variera sin kommunikation kan eleven bearbeta och gra vlgrundade
frbttringar av egna framstllningar. I muntlig och skriftlig interaktion i olika sam-
manhang kan eleven uttrycka sig tydligt och med visst yt samt med viss anpass-
ning till syfte, mottagare och situation. Dessutom kan eleven vlja och anvnda sig av
fungerande strategier som lser problem i och frbttrar interaktionen.
Eleven diskuterar utfrligt ngra freteelser i olika sammanhang och omrden dr
engelska anvnds, och kan d ocks gra vlutvecklade jmfrelser med egna erfaren-
heter och kunskaper.
r uppfyllda.
EN
ENGELSKA
Eleven kan frst svl helhet som detaljer i talad engelska i mttligt tempo samt i
lttillgngliga texter i olika genrer. Eleven visar sin frstelse genom att vlgrundat
och nyanserat redogra fr, diskutera och kommentera innehll och detaljer samt
genom att med gott resultat agera utifrn budskap och instruktioner i innehllet. Fr
att underltta sin frstelse av innehllet i det talade sprket och texterna kan eleven i
viss utstrckning vlja och anvnda sig av strategier fr lyssnande och lsning. Eleven
kan vlja texter och talat sprk frn olika medier samt p ett relevant och effektivt stt
anvnda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.
I muntliga och skriftliga framstllningar i olika genrer kan eleven formulera sig rela-
tivt varierat, tydligt och sammanhngande. Eleven formulerar sig ven med yt och
viss anpassning till syfte, mottagare och situation. Fr att frtydliga och variera sin
kommunikation kan eleven bearbeta och gra vlgrundade frbttringar av egna fram-
stllningar. I muntlig och skriftlig interaktion i olika sammanhang kan eleven uttrycka
sig tydligt och med yt samt med viss anpassning till syfte, mottagare och situation.
Dessutom kan eleven vlja och anvnda sig av vl fungerande strategier som lser
problem i och frbttrar interaktionen och fr den framt p ett konstruktivt stt.
Eleven diskuterar utfrligt och nyanserat ngra freteelser i olika sammanhang och
omrden dr engelska anvnds, och kan d ocks gra vlutvecklade och nyanserade
jmfrelser med egna erfarenheter och kunskaper.
K
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v

i

s
l
u
t
e
t

a
v

r
s
k
u
r
s

6
B
e
t
y
g
e
t

E
B
e
t
y
g
e
t

D
B
e
t
y
g
e
t

C
B
e
t
y
g
e
t

B
B
e
t
y
g
e
t

A
E
l
e
v
e
n

k
a
n

f
r
s
t

h
e
l
h
e
t
e
n

o
c
h

u
p
p
f
a
t
t
a

v
s
e
n
t
l
i
g
a

d
e
t
a
l
j
e
r

i

t
y
d
l
i
g
t

t
a
l
a
d
,

e
n
k
e
l

e
n
g
e
l
s
k
a

i

l
u
g
n
t

t
e
m
p
o

s
a
m
t

i

e
n
k
l
a

t
e
x
t
e
r

o
m

v
a
r
d
a
g
l
i
g
a

o
c
h

v
l
b
e
k
a
n
t
a

m
n
e
n
.

E
l
e
v
e
n

v
i
s
a
r

s
i
n

f
r
s
t
e
l
s
e

g
e
n
o
m

a
t
t

v
e
r
s
i
k
t
l
i
g
t

r
e
d
o
g
r
a

f
r

o
c
h

k
o
m
m
e
n
t
e
r
a

i
n
n
e
h
l
-
l
e
t

o
c
h

d
e
t
a
l
j
e
r

s
a
m
t

g
e
n
o
m

a
t
t

m
e
d

g
o
t
t

r
e
s
u
l
t
a
t

a
g
e
r
a

u
t
i
f
r
n

b
u
d
s
k
a
p

o
c
h

i
n
s
t
r
u
k
t
i
o
n
e
r

i

i
n
n
e
h
l
l
e
t
.

F
r

a
t
t

u
n
d
e
r
l
t
t
a

s
i
n

f
r
s
t
e
l
s
e

a
v

i
n
n
e
h
l
l
e
t

i

d
e
t

t
a
l
a
d
e

s
p
r
k
e
t

o
c
h

t
e
x
t
e
r
n
a

k
a
n

e
l
e
v
e
n

i

v
i
s
s

u
t
s
t
r
c
k
n
i
n
g

v
l
j
a

o
c
h

a
n
v
n
d
a

s
i
g

a
v

s
t
r
a
t
e
g
i
e
r

f
r

l
y
s
s
n
a
n
d
e

o
c
h

l
s
n
i
n
g
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

v
l
j
a

t
e
x
t
e
r

o
c
h

t
a
l
a
t

s
p
r
k

a
v

e
n
k
e
l

k
a
r
a
k
t
r

o
c
h

f
r
n

o
l
i
k
a

m
e
d
i
e
r

s
a
m
t

p

e
t
t

r
e
l
e
v
a
n
t

o
c
h

e
f
f
e
k
t
i
v
t

s
t
t

a
n
v
n
d
a

d
e
t

v
a
l
d
a

m
a
t
e
r
i
a
l
e
t

i

s
i
n

e
g
e
n

p
r
o
d
u
k
t
i
o
n

o
c
h

i
n
t
e
r
a
k
t
i
o
n
.

I

m
u
n
t
l
i
g
a

o
c
h

s
k
r
i
f
t
l
i
g
a

f
r
a
m
-
s
t
l
l
n
i
n
g
a
r

a
v

o
l
i
k
a

s
l
a
g

k
a
n

e
l
e
v
e
n

f
o
r
m
u
l
e
r
a

s
i
g

e
n
k
e
l
t
,

r
e
l
a
t
i
v
t

t
y
d
l
i
g
t

o
c
h

r
e
l
a
t
i
v
t

s
a
m
-
m
a
n
h
n
g
a
n
d
e
.

F
r

a
t
t

f
r
t
y
d
l
i
g
a

o
c
h

v
a
r
i
e
r
a

s
i
n

k
o
m
m
u
n
i
k
a
t
i
o
n

E
l
e
v
e
n

k
a
n

f
r
s
t

d
e
t

m
e
s
t

v
-
s
e
n
t
l
i
g
a

a
v

i
n
n
e
h
l
l
e
t

i

t
y
d
l
i
g
t

t
a
l
a
d
,

e
n
k
e
l

e
n
g
e
l
s
k
a

i

l
u
g
n
t

t
e
m
p
o

s
a
m
t

i

e
n
k
l
a

t
e
x
t
e
r

o
m

v
a
r
d
a
g
l
i
g
a

o
c
h

v
l
b
e
k
a
n
t
a

m
-
n
e
n
.

E
l
e
v
e
n

v
i
s
a
r

s
i
n

f
r
s
t
e
l
s
e

g
e
n
o
m

a
t
t

i

e
n
k
e
l

f
o
r
m

r
e
d
o
g
r
a

f
r

o
c
h

k
o
m
m
e
n
t
e
r
a

i
n
n
e
h
l
l
e
t

s
a
m
t

g
e
n
o
m

a
t
t

m
e
d

g
o
d
t
a
g
b
a
r
t

r
e
s
u
l
t
a
t

a
g
e
r
a

u
t
i
f
r
n

b
u
d
s
k
a
p

o
c
h

i
n
s
t
r
u
k
t
i
o
n
e
r

i

i
n
n
e
h
l
l
e
t
.

F
r

a
t
t

u
n
d
e
r
l
t
t
a

s
i
n

f
r
s
t
e
l
s
e

a
v

i
n
n
e
h
l
l
e
t

i

d
e
t

t
a
l
a
d
e

s
p
r
k
e
t

o
c
h

t
e
x
t
e
r
n
a

k
a
n

e
l
e
v
e
n

v
l
j
a

o
c
h

a
n
v
n
d
a

s
i
g

a
v

n
g
o
n

s
t
r
a
t
e
g
i

f
r

l
y
s
s
n
a
n
d
e

o
c
h

l
s
n
i
n
g
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

v
l
j
a

t
e
x
t
e
r

o
c
h

t
a
l
a
t

s
p
r
k

a
v

e
n
k
e
l

k
a
r
a
k
t
r

o
c
h

f
r
n

o
l
i
k
a

m
e
d
i
e
r

s
a
m
t

m
e
d

v
i
s
s

r
e
l
e
v
a
n
s

a
n
v
n
d
a

d
e
t

v
a
l
d
a

m
a
t
e
r
i
a
l
e
t

i

s
i
n

e
g
e
n

p
r
o
d
u
k
t
i
o
n

o
c
h

i
n
t
e
r
a
k
t
i
o
n
.
I

m
u
n
t
l
i
g
a

o
c
h

s
k
r
i
f
t
l
i
g
a

f
r
a
m
-
s
t
l
l
n
i
n
g
a
r

a
v

o
l
i
k
a

s
l
a
g

k
a
n

e
l
e
v
e
n

f
o
r
m
u
l
e
r
a

s
i
g

e
n
k
e
l
t

o
c
h

b
e
g
r
i
p
l
i
g
t

m
e
d

f
r
a
s
e
r

o
c
h

m
e
-
n
i
n
g
a
r
.

F
r

a
t
t

f
r
t
y
d
l
i
g
a

o
c
h

v
a
r
i
e
r
a

s
i
n

k
o
m
m
u
n
i
k
a
t
i
o
n

k
a
n

E
l
e
v
e
n

k
a
n

f
r
s
t

d
e
t

h
u
v
u
d
s
a
k
-
l
i
g
a

i
n
n
e
h
l
l
e
t

o
c
h

u
p
p
f
a
t
t
a

t
y
d
-
l
i
g
a

d
e
t
a
l
j
e
r

i

t
y
d
l
i
g
t

t
a
l
a
d
,

e
n
k
e
l

e
n
g
e
l
s
k
a

i

l
u
g
n
t

t
e
m
p
o

s
a
m
t

i

e
n
k
l
a

t
e
x
t
e
r

o
m

v
a
r
d
a
g
l
i
g
a

o
c
h

v
l
b
e
k
a
n
t
a

m
n
e
n
.

E
l
e
v
e
n

v
i
s
a
r

s
i
n

f
r
s
t
e
l
s
e

g
e
n
o
m

a
t
t

i

e
n
k
e
l

f
o
r
m

r
e
d
o
g
r
a

f
r

o
c
h

k
o
m
m
e
n
-
t
e
r
a

i
n
n
e
h
l
l

o
c
h

d
e
t
a
l
j
e
r

s
a
m
t

v
e
n

g
e
n
o
m

a
t
t

m
e
d

t
i
l
l
f
r
e
d
s
-
s
t
l
l
a
n
d
e

r
e
s
u
l
t
a
t

a
g
e
r
a

u
t
i
f
r
n

b
u
d
s
k
a
p

o
c
h

i
n
s
t
r
u
k
t
i
o
n
e
r

i

i
n
n
e
h
l
l
e
t
.

F
r

a
t
t

u
n
d
e
r
l
t
t
a

s
i
n

f
r
s
t
e
l
s
e

a
v

i
n
n
e
h
l
l
e
t

i

d
e
t

t
a
l
a
d
e

s
p
r
k
e
t

o
c
h

t
e
x
t
e
r
n
a

k
a
n

e
l
e
v
e
n

i

v
i
s
s

u
t
s
t
r
c
k
n
i
n
g

v
l
j
a

o
c
h

a
n
v
n
d
a

s
i
g

a
v

s
t
r
a
t
e
g
i
e
r

f
r

l
y
s
s
n
a
n
d
e

o
c
h

l
s
n
i
n
g
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

v
l
j
a

t
e
x
t
e
r

o
c
h

t
a
l
a
t

s
p
r
k

a
v

e
n
k
e
l

k
a
r
a
k
t
r

o
c
h

f
r
n

o
l
i
k
a

m
e
d
i
e
r

s
a
m
t

p

e
t
t

r
e
l
e
v
a
n
t

s
t
t

a
n
v
n
d
a

d
e
t

v
a
l
d
a

m
a
t
e
r
i
a
l
e
t

i

s
i
n

e
g
e
n

p
r
o
d
u
k
t
i
o
n

o
c
h

i
n
t
e
r
a
k
t
i
o
n
.
I

m
u
n
t
l
i
g
a

o
c
h

s
k
r
i
f
t
l
i
g
a

f
r
a
m
-
s
t
l
l
n
i
n
g
a
r

a
v

o
l
i
k
a

s
l
a
g

k
a
n

e
l
e
v
-
e
n

f
o
r
m
u
l
e
r
a

s
i
g

e
n
k
e
l
t
,

r
e
l
a
t
i
v
t

t
y
d
l
i
g
t

o
c
h

t
i
l
l

v
i
s
s

d
e
l

s
a
m
m
a
n
-
h
n
g
a
n
d
e
.

F
r

a
t
t

f
r
t
y
d
l
i
g
a

o
c
h

v
a
r
i
e
r
a

s
i
n

k
o
m
m
u
n
i
k
a
t
i
o
n

k
a
n

B
e
t
y
g
e
t

D

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

E

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

C

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
B
e
t
y
g
e
t

B

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

C

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

A

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
EN
ENGELSKA
ENGELSKA
K
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v

i

s
l
u
t
e
t

a
v

r
s
k
u
r
s

6
B
e
t
y
g
e
t

E
B
e
t
y
g
e
t

D
B
e
t
y
g
e
t

C
B
e
t
y
g
e
t

B
B
e
t
y
g
e
t

A
e
l
e
v
e
n

b
e
a
r
b
e
t
a
,

o
c
h

g
r
a

e
n
s
t
a
k
a

e
n
k
l
a

f
r
b
t
t
r
i
n
g
a
r

a
v
,

e
g
n
a

f
r
a
m
s
t
l
l
n
i
n
g
a
r
.

I

m
u
n
t
l
i
g

o
c
h

s
k
r
i
f
t
l
i
g

i
n
t
e
r
a
k
t
i
o
n

k
a
n

e
l
e
v
e
n

u
t
t
r
y
c
k
a

s
i
g

e
n
k
e
l
t

o
c
h

b
e
g
r
i
p
l
i
g
t

m
e
d

o
r
d
,

f
r
a
s
e
r

o
c
h

m
e
n
i
n
g
a
r
.

D
e
s
s
u
t
o
m

k
a
n

e
l
e
v
e
n

v
l
j
a

o
c
h

a
n
v
n
d
a

s
i
g

a
v

n
g
o
n

s
t
r
a
t
e
g
i

s
o
m

l
s
e
r

p
r
o
b
l
e
m

i

o
c
h

f
r
b
t
t
-
r
a
r

i
n
t
e
r
a
k
t
i
o
n
e
n
.

E
l
e
v
e
n

k
o
m
m
e
n
t
e
r
a
r

i

e
n
k
e
l

f
o
r
m

n
g
r
a

f
r
e
t
e
e
l
s
e
r

i

o
l
i
k
a

s
a
m
m
a
n
h
a
n
g

o
c
h

o
m
r
d
e
n

d
r

e
n
g
e
l
s
k
a

a
n
v
n
d
s
,

o
c
h

k
a
n

d

o
c
k
s
r
a

e
n
k
l
a

j
m
f
r
e
l
s
e
r

m
e
d

e
g
n
a

e
r
f
a
r
e
n
h
e
t
e
r

o
c
h

k
u
n
s
k
a
p
e
r
.
e
l
e
v
e
n

b
e
a
r
b
e
t
a

o
c
h

g
r
a

e
n
k
l
a

f
r
b
t
t
r
i
n
g
a
r

a
v

e
g
n
a

f
r
a
m
s
t
l
l
-
n
i
n
g
a
r
.

I

m
u
n
t
l
i
g

o
c
h

s
k
r
i
f
t
l
i
g

i
n
t
e
r
a
k
t
i
o
n

k
a
n

e
l
e
v
e
n

u
t
t
r
y
c
k
a

s
i
g

e
n
k
e
l
t

o
c
h

r
e
l
a
t
i
v
t

t
y
d
l
i
g
t

m
e
d

o
r
d
,

f
r
a
s
e
r

o
c
h

m
e
n
i
n
g
a
r
.

D
e
s
s
u
t
o
m

k
a
n

e
l
e
v
e
n

v
l
j
a

o
c
h

a
n
v
n
d
a

s
i
g

a
v

n
g
r
a

o
l
i
k
a

s
t
r
a
t
e
-
g
i
e
r

s
o
m

l
s
e
r

p
r
o
b
l
e
m

i

o
c
h

f
r
b
t
t
r
a
r

i
n
t
e
r
a
k
t
i
o
n
e
n
.

E
l
e
v
e
n

k
o
m
m
e
n
t
e
r
a
r

i

e
n
k
e
l

f
o
r
m

n
g
r
a

f
r
e
t
e
e
l
s
e
r

i

o
l
i
k
a

s
a
m
m
a
n
h
a
n
g

o
c
h

o
m
r
d
e
n

d
r

e
n
g
e
l
s
k
a

a
n
v
n
d
s
,

o
c
h

k
a
n

d

o
c
k
s
r
a

e
n
k
l
a

j
m
f
r
e
l
s
e
r

m
e
d

e
g
n
a

e
r
f
a
r
e
n
h
e
t
e
r

o
c
h

k
u
n
s
k
a
p
e
r
.
k
a
n

e
l
e
v
e
n

b
e
a
r
b
e
t
a
,

o
c
h

g
r
a

e
n
k
l
a

f
r
b
t
t
r
i
n
g
a
r

a
v
,

e
g
n
a

f
r
a
m
s
t
l
l
n
i
n
g
a
r
.

I

m
u
n
t
l
i
g

o
c
h

s
k
r
i
f
t
l
i
g

i
n
t
e
r
a
k
t
i
o
n

k
a
n

e
l
e
v
e
n

u
t
t
r
y
c
k
a

s
i
g

e
n
k
e
l
t

o
c
h

t
y
d
l
i
g
t

m
e
d

o
r
d
,

f
r
a
s
e
r

o
c
h

m
e
n
i
n
g
a
r

s
a
m
t

i

n
g
o
n

m
n

a
n
p
a
s
s
a
t

t
i
l
l

s
y
f
t
e
,

m
o
t
t
a
g
a
r
e

o
c
h

s
i
t
u
a
t
i
o
n
.

D
e
s
s
u
t
o
m

k
a
n

e
l
e
v
e
n

v
l
j
a

o
c
h

a
n
v
n
d
a

s
i
g

a
v

e
r
a

o
l
i
k
a

s
t
r
a
t
e
-
g
i
e
r

s
o
m

l
s
e
r

p
r
o
b
l
e
m

i

o
c
h

f
r
b
t
t
r
a
r

i
n
t
e
r
a
k
t
i
o
n
e
n
.

E
l
e
v
e
n

k
o
m
m
e
n
t
e
r
a
r

v
e
r
s
i
k
t
l
i
g
t

n
g
r
a

f
r
e
t
e
e
l
s
e
r

i

o
l
i
k
a

s
a
m
m
a
n
-
h
a
n
g

o
c
h

o
m
r
d
e
n

d
r

e
n
g
e
l
s
k
a

a
n
v
n
d
s
,

o
c
h

k
a
n

d

o
c
k
s
r
a

e
n
k
l
a

j
m
f
r
e
l
s
e
r

m
e
d

e
g
n
a

e
r
-
f
a
r
e
n
h
e
t
e
r

o
c
h

k
u
n
s
k
a
p
e
r
.
B
e
t
y
g
e
t

D

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

E

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

C

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
B
e
t
y
g
e
t

B

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

C

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

A

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
EN
ENGELSKA
K
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v

i

s
l
u
t
e
t

a
v

r
s
k
u
r
s

9
B
e
t
y
g
e
t

E
B
e
t
y
g
e
t

D
B
e
t
y
g
e
t

C
B
e
t
y
g
e
t

B
B
e
t
y
g
e
t

A
E
l
e
v
e
n

k
a
n

f
r
s
t

d
e
t

h
u
v
u
d
-
s
a
k
l
i
g
a

i
n
n
e
h
l
l
e
t

o
c
h

u
p
p
f
a
t
t
a

t
y
d
l
i
g
a

d
e
t
a
l
j
e
r

i

t
a
l
a
d

e
n
g
e
l
s
k
a

i

m
t
t
l
i
g
t

t
e
m
p
o

s
a
m
t

i

l
t
t
-
t
i
l
l
g
n
g
l
i
g
a

t
e
x
t
e
r

i

o
l
i
k
a

g
e
n
r
e
r
.

E
l
e
v
e
n

v
i
s
a
r

s
i
n

f
r
s
t
e
l
s
e

g
e
n
o
m

a
t
t

v
e
r
s
i
k
t
l
i
g
t

r
e
d
o
g
r
a

f
r
,

d
i
s
-
k
u
t
e
r
a

o
c
h

k
o
m
m
e
n
t
e
r
a

i
n
n
e
h
l
l

o
c
h

d
e
t
a
l
j
e
r

s
a
m
t

g
e
n
o
m

a
t
t

m
e
d

g
o
d
t
a
g
b
a
r
t

r
e
s
u
l
t
a
t

a
g
e
r
a

u
t
i
-
f
r
n

b
u
d
s
k
a
p

o
c
h

i
n
s
t
r
u
k
t
i
o
n
e
r

i

i
n
n
e
h
l
l
e
t
.

F
r

a
t
t

u
n
d
e
r
l
t
t
a

s
i
n

f
r
s
t
e
l
s
e

a
v

i
n
n
e
h
l
l
e
t

i

d
e
t

t
a
l
a
d
e

s
p
r
k
e
t

o
c
h

t
e
x
t
e
r
n
a

k
a
n

e
l
e
v
e
n

v
l
j
a

o
c
h

a
n
v
n
d
a

s
i
g

a
v

n
g
o
n

s
t
r
a
t
e
g
i

f
r

l
y
s
s
n
a
n
d
e

o
c
h

l
s
n
i
n
g
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

v
l
j
a

t
e
x
t
e
r

o
c
h

t
a
l
a
t

s
p
r
k

f
r
n

o
l
i
k
a

m
e
d
i
e
r

s
a
m
t

m
e
d

v
i
s
s

r
e
l
e
v
a
n
s

a
n
v
n
d
a

d
e
t

v
a
l
d
a

m
a
t
e
r
i
a
l
e
t

i

s
i
n

e
g
e
n

p
r
o
d
u
k
t
i
o
n

o
c
h

i
n
t
e
r
a
k
t
i
o
n
.
I

m
u
n
t
l
i
g
a

o
c
h

s
k
r
i
f
t
l
i
g
a

f
r
a
m
-
s
t
l
l
n
i
n
g
a
r

i

o
l
i
k
a

g
e
n
r
e
r

k
a
n

e
l
e
v
e
n

f
o
r
m
u
l
e
r
a

s
i
g

e
n
k
e
l
t
,

b
e
g
r
i
p
l
i
g
t

o
c
h

r
e
l
a
t
i
v
t

s
a
m
m
a
n
-
h
n
g
a
n
d
e
.

F
r

a
t
t

f
r
t
y
d
l
i
g
a

o
c
h

v
a
r
i
e
r
a

s
i
n

k
o
m
m
u
n
i
k
a
t
i
o
n

k
a
n

e
l
e
v
e
n

b
e
a
r
b
e
t
a

o
c
h

g
r
a

e
n
k
l
a

E
l
e
v
e
n

k
a
n

f
r
s
t

d
e
t

h
u
v
u
d
s
a
k
-
l
i
g
a

i
n
n
e
h
l
l
e
t

o
c
h

u
p
p
f
a
t
t
a

v
-
s
e
n
t
l
i
g
a

d
e
t
a
l
j
e
r

i

t
a
l
a
d

e
n
g
e
l
s
k
a

i

m
t
t
l
i
g
t

t
e
m
p
o

s
a
m
t

i

l
t
t
i
l
l
g
n
g
-
l
i
g
a

t
e
x
t
e
r

i

o
l
i
k
a

g
e
n
r
e
r
.

E
l
e
v
e
n

v
i
s
a
r

s
i
n

f
r
s
t
e
l
s
e

g
e
n
o
m

a
t
t

v
l
-
g
r
u
n
d
a
t

r
e
d
o
g
r
a

f
r
,

d
i
s
k
u
t
e
r
a

o
c
h

k
o
m
m
e
n
t
e
r
a

i
n
n
e
h
l
l

o
c
h

d
e
t
a
l
j
e
r

s
a
m
t

g
e
n
o
m

a
t
t

m
e
d

t
i
l
l
-
f
r
e
d
s
s
t
l
l
a
n
d
e

r
e
s
u
l
t
a
t

a
g
e
r
a

u
t
i
-
f
r
n

b
u
d
s
k
a
p

o
c
h

i
n
s
t
r
u
k
t
i
o
n
e
r

i

i
n
n
e
h
l
l
e
t
.

F
r

a
t
t

u
n
d
e
r
l
t
t
a

s
i
n

f
r
s
t
e
l
s
e

a
v

i
n
n
e
h
l
l
e
t

i

d
e
t

t
a
l
a
d
e

s
p
r
k
e
t

o
c
h

t
e
x
t
e
r
n
a

k
a
n

e
l
e
v
e
n

i

v
i
s
s

u
t
s
t
r
c
k
n
i
n
g

v
l
j
a

o
c
h

a
n
v
n
d
a

s
i
g

a
v

s
t
r
a
t
e
g
i
e
r

f
r

l
y
s
s
n
a
n
d
e

o
c
h

l
s
n
i
n
g
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

v
l
j
a

t
e
x
t
e
r

o
c
h

t
a
l
a
t

s
p
r
k

f
r
n

o
l
i
k
a

m
e
d
i
e
r

s
a
m
t

p

e
t
t

r
e
l
e
v
a
n
t

s
t
t

a
n
v
n
d
a

d
e
t

v
a
l
d
a

m
a
t
e
r
i
a
l
e
t

i

s
i
n

e
g
e
n

p
r
o
d
u
k
t
i
o
n

o
c
h

i
n
t
e
r
a
k
t
i
o
n
.

I

m
u
n
t
l
i
g
a

o
c
h

s
k
r
i
f
t
l
i
g
a

f
r
a
m
-
s
t
l
l
n
i
n
g
a
r

i

o
l
i
k
a

g
e
n
r
e
r

k
a
n

e
l
e
v
e
n

f
o
r
m
u
l
e
r
a

s
i
g

r
e
l
a
t
i
v
t

v
a
-
r
i
e
r
a
t
,

r
e
l
a
t
i
v
t

t
y
d
l
i
g
t

o
c
h

r
e
l
a
t
i
v
t

s
a
m
m
a
n
h
n
g
a
n
d
e
.

E
l
e
v
e
n

f
o
r
-
m
u
l
e
r
a
r

s
i
g

v
e
n

m
e
d

v
i
s
s
t

y
t

o
c
h

i

n
g
o
n

m
n

a
n
p
a
s
s
a
t

t
i
l
l

E
l
e
v
e
n

k
a
n

f
r
s
t
l

h
e
l
h
e
t

s
o
m

d
e
t
a
l
j
e
r

i

t
a
l
a
d

e
n
g
e
l
s
k
a

i

m
t
t
l
i
g
t

t
e
m
p
o

s
a
m
t

i

l
t
t
i
l
l
g
n
g
-
l
i
g
a

t
e
x
t
e
r

i

o
l
i
k
a

g
e
n
r
e
r
.

E
l
e
v
e
n

v
i
s
a
r

s
i
n

f
r
s
t
e
l
s
e

g
e
n
o
m

a
t
t

v
l
-
g
r
u
n
d
a
t

o
c
h

n
y
a
n
s
e
r
a
t

r
e
d
o
g
r
a

f
r
,

d
i
s
k
u
t
e
r
a

o
c
h

k
o
m
m
e
n
t
e
r
a

i
n
n
e
h
l
l

o
c
h

d
e
t
a
l
j
e
r

s
a
m
t

g
e
n
o
m

a
t
t

m
e
d

g
o
t
t

r
e
s
u
l
t
a
t

a
g
e
r
a

u
t
i
-
f
r
n

b
u
d
s
k
a
p

o
c
h

i
n
s
t
r
u
k
t
i
o
n
e
r

i

i
n
n
e
h
l
l
e
t
.

F
r

a
t
t

u
n
d
e
r
l
t
t
a

s
i
n

f
r
s
t
e
l
s
e

a
v

i
n
n
e
h
l
l
e
t

i

d
e
t

t
a
l
a
d
e

s
p
r
k
e
t

o
c
h

t
e
x
t
e
r
n
a

k
a
n

e
l
e
v
e
n

i

v
i
s
s

u
t
s
t
r
c
k
n
i
n
g

v
l
j
a

o
c
h

a
n
v
n
d
a

s
i
g

a
v

s
t
r
a
t
e
g
i
e
r

f
r

l
y
s
s
n
a
n
d
e

o
c
h

l
s
n
i
n
g
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

v
l
j
a

t
e
x
t
e
r

o
c
h

t
a
l
a
t

s
p
r
k

f
r
n

o
l
i
k
a

m
e
d
i
e
r

s
a
m
t

p

e
t
t

r
e
-
l
e
v
a
n
t

o
c
h

e
f
f
e
k
t
i
v
t

s
t
t

a
n
v
n
d
a

d
e
t

v
a
l
d
a

m
a
t
e
r
i
a
l
e
t

i

s
i
n

e
g
e
n

p
r
o
d
u
k
t
i
o
n

o
c
h

i
n
t
e
r
a
k
t
i
o
n
.

I

m
u
n
t
l
i
g
a

o
c
h

s
k
r
i
f
t
l
i
g
a

f
r
a
m
-
s
t
l
l
n
i
n
g
a
r

i

o
l
i
k
a

g
e
n
r
e
r

k
a
n

e
l
e
v
e
n

f
o
r
m
u
l
e
r
a

s
i
g

r
e
l
a
t
i
v
t

v
a
r
i
e
r
a
t
,

t
y
d
l
i
g
t

o
c
h

s
a
m
m
a
n
-
h
n
g
a
n
d
e
.

E
l
e
v
e
n

f
o
r
m
u
l
e
r
a
r

s
i
g

v
e
n

m
e
d

y
t

o
c
h

v
i
s
s

a
n
p
a
s
s
-
B
e
t
y
g
e
t

D

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

E

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

C

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
B
e
t
y
g
e
t

B

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

C

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

A

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
EN
EN
ENGELSKA
K
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v

i

s
l
u
t
e
t

a
v

r
s
k
u
r
s

9
B
e
t
y
g
e
t

E
B
e
t
y
g
e
t

D
B
e
t
y
g
e
t

C
B
e
t
y
g
e
t

B
B
e
t
y
g
e
t

A
f
r
b
t
t
r
i
n
g
a
r

a
v

e
g
n
a

f
r
a
m
s
t
l
l
-
n
i
n
g
a
r
.

I

m
u
n
t
l
i
g

o
c
h

s
k
r
i
f
t
l
i
g

i
n
t
e
r
a
k
t
i
o
n

i

o
l
i
k
a

s
a
m
m
a
n
h
a
n
g

k
a
n

e
l
e
v
e
n

u
t
t
r
y
c
k
a

s
i
g

e
n
k
e
l
t

o
c
h

b
e
g
r
i
p
l
i
g
t

s
a
m
t

i

n
g
o
n

m
n

a
n
p
a
s
s
a
t

t
i
l
l

s
y
f
t
e
,

m
o
t
t
a
g
a
r
e

o
c
h

s
i
t
u
a
t
i
o
n
.

D
e
s
s
u
t
o
m

k
a
n

e
l
e
v
e
n

v
l
j
a

o
c
h

a
n
v
n
d
a

s
i
g

a
v

i

h
u
v
u
d
-
s
a
k

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
r
a
t
e
g
i
e
r

s
o
m

i

v
i
s
s

m
n

l
s
e
r

p
r
o
b
l
e
m

i

o
c
h

f
r
b
t
t
r
a
r

i
n
t
e
r
a
k
t
i
o
n
e
n
.

E
l
e
v
e
n

d
i
s
k
u
t
e
r
a
r

v
e
r
s
i
k
t
l
i
g
t

n
g
r
a

f
r
e
t
e
e
l
s
e
r

i

o
l
i
k
a

s
a
m
m
a
n
-
h
a
n
g

o
c
h

o
m
r
d
e
n

d
r

e
n
g
e
l
s
k
a

a
n
v
n
d
s
,

o
c
h

k
a
n

d

o
c
k
s
r
a

e
n
k
l
a

j
m
f
r
e
l
s
e
r

m
e
d

e
g
n
a

e
r
-
f
a
r
e
n
h
e
t
e
r

o
c
h

k
u
n
s
k
a
p
e
r
.
s
y
f
t
e
,

m
o
t
t
a
g
a
r
e

o
c
h

s
i
t
u
a
t
i
o
n
.

F
r

a
t
t

f
r
t
y
d
l
i
g
a

o
c
h

v
a
r
i
e
r
a

s
i
n

k
o
m
m
u
n
i
k
a
t
i
o
n

k
a
n

e
l
e
v
e
n

b
e
a
r
b
e
t
a

o
c
h

g
r
a

v
l
g
r
u
n
d
a
d
e

f
r
b
t
t
r
i
n
g
a
r

a
v

e
g
n
a

f
r
a
m
s
t
l
l
-
n
i
n
g
a
r
.

I

m
u
n
t
l
i
g

o
c
h

s
k
r
i
f
t
l
i
g

i
n
t
e
r
a
k
t
i
o
n

i

o
l
i
k
a

s
a
m
m
a
n
h
a
n
g

k
a
n

e
l
e
v
e
n

u
t
t
r
y
c
k
a

s
i
g

t
y
d
l
i
g
t

o
c
h

m
e
d

v
i
s
s
t

y
t

s
a
m
t

m
e
d

v
i
s
s

a
n
p
a
s
s
n
i
n
g

t
i
l
l

s
y
f
t
e
,

m
o
t
t
a
g
a
r
e

o
c
h

s
i
t
u
a
t
i
o
n
.

D
e
s
s
u
t
o
m

k
a
n

e
l
e
v
e
n

v
l
j
a

o
c
h

a
n
v
n
d
a

s
i
g

a
v

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
r
a
t
e
g
i
e
r

s
o
m

l
s
e
r

p
r
o
b
l
e
m

i

o
c
h

f
r
b
t
t
r
a
r

i
n
t
e
r
-
a
k
t
i
o
n
e
n
.

E
l
e
v
e
n

d
i
s
k
u
t
e
r
a
r

u
t
f
r
l
i
g
t

n
g
r
a

f
r
e
t
e
e
l
s
e
r

i

o
l
i
k
a

s
a
m
m
a
n
h
a
n
g

o
c
h

o
m
r
d
e
n

d
r

e
n
g
e
l
s
k
a

a
n
-
v
n
d
s
,

o
c
h

k
a
n

d

o
c
k
s
r
a

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

j
m
f
r
e
l
s
e
r

m
e
d

e
g
n
a

e
r
f
a
r
e
n
h
e
t
e
r

o
c
h

k
u
n
s
k
a
p
e
r
.
n
i
n
g

t
i
l
l

s
y
f
t
e
,

m
o
t
t
a
g
a
r
e

o
c
h

s
i
t
u
a
t
i
o
n
.

F
r

a
t
t

f
r
t
y
d
l
i
g
a

o
c
h

v
a
r
i
e
r
a

s
i
n

k
o
m
m
u
n
i
k
a
t
i
o
n

k
a
n

e
l
e
v
e
n

b
e
a
r
b
e
t
a

o
c
h

g
r
a

v
l
-
g
r
u
n
d
a
d
e

f
r
b
t
t
r
i
n
g
a
r

a
v

e
g
n
a

f
r
a
m
s
t
l
l
n
i
n
g
a
r
.

I

m
u
n
t
l
i
g

o
c
h

s
k
r
i
f
t
l
i
g

i
n
t
e
r
a
k
t
i
o
n

i

o
l
i
k
a

s
a
m
-
m
a
n
h
a
n
g

k
a
n

e
l
e
v
e
n

u
t
t
r
y
c
k
a

s
i
g

t
y
d
l
i
g
t

o
c
h

m
e
d

y
t

s
a
m
t

m
e
d

v
i
s
s

a
n
p
a
s
s
n
i
n
g

t
i
l
l

s
y
f
t
e
,

m
o
t
-
t
a
g
a
r
e

o
c
h

s
i
t
u
a
t
i
o
n
.

D
e
s
s
u
t
o
m

k
a
n

e
l
e
v
e
n

v
l
j
a

o
c
h

a
n
v
n
d
a

s
i
g

a
v

v
l

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
r
a
t
e
g
i
e
r

s
o
m

l
s
e
r

p
r
o
b
l
e
m

i

o
c
h

f
r
b
t
t
r
a
r

i
n
t
e
r
a
k
t
i
o
n
e
n

o
c
h

f
r

d
e
n

f
r
a
m
t

p

e
t
t

k
o
n
s
t
r
u
k
t
i
v
t

s
t
t
.

E
l
e
v
e
n

d
i
s
k
u
t
e
r
a
r

u
t
f
r
l
i
g
t

o
c
h

n
y
a
n
s
e
r
a
t

n
g
r
a

f
r
e
t
e
e
l
s
e
r

i

o
l
i
k
a

s
a
m
m
a
n
h
a
n
g

o
c
h

o
m
r
d
e
n

d
r

e
n
g
e
l
s
k
a

a
n
v
n
d
s
,

o
c
h

k
a
n

d

o
c
k
s
r
a

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

n
y
a
n
s
e
r
a
d
e

j
m
f
r
e
l
s
e
r

m
e
d

e
g
n
a

e
r
f
a
r
e
n
h
e
t
e
r

o
c
h

k
u
n
s
k
a
p
e
r
.
B
e
t
y
g
e
t

D

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

E

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

C

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
B
e
t
y
g
e
t

B

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

C

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

A

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
HKK
HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP
3.3 HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP
Livet i hem och familj har en central betydelse fr mnniskan. Vra vanor i hemmet
pverkar svl individens och familjens vlbennande som samhllet och naturen.
Kunskaper om konsumentfrgor och arbetet i hemmet ger mnniskor viktiga verktyg
fr att skapa en fungerande vardag och kunna gra medvetna val som konsumenter
med hnsyn till hlsa, ekonomi och milj.
Syfte
Undervisningen i mnet hem- och konsumentkunskap ska syfta till att eleverna ut-
vecklar kunskaper om och intresse fr arbete, ekonomi och konsumtion i hemmet.
I en process dr tanke, sinnesupplevelse och handling samverkar ska eleverna ges
mjlighet att utveckla ett kunnande som rr mat och mltider. Undervisningen ska
drigenom bidra till att eleverna utvecklar sin initiativfrmga och kreativitet vid
matlagning, skapande av mltider och andra uppgifter i hemmet.
Genom undervisningen ska eleverna f mjlighet att utveckla medvetenhet om vilka
konsekvenser valen i hushllet fr fr hlsa, vlbennande och gemensamma resurser.
Undervisningen ska ocks bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om konsumtio-
nens villkor, om sparande, krediter och ln. P s stt ska eleverna ges frutsttningar
att gra vlgrundade val nr det gller privatekonomi och kunna hantera olika pro-
blem och situationer som en ung konsument kan stllas infr.
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om, och ges mjligheter
att reektera ver, jmstlldhet och arbetsfrdelning i hemmet. Undervisningen ska
ven ge eleverna frutsttningar att utveckla kunskaper om kulturella variationer och
traditioner i olika hushll.
Genom undervisningen i mnet hem- och konsumentkunskap ska eleverna samman-
fattningsvis ges frutsttningar att utveckla sin frmga att
planera och tillaga mat och mltider fr olika situationer och sammanhang,
hantera och lsa praktiska situationer i hemmet, och
vrdera val och handlingar i hemmet och som konsument samt utifrn perspektivet
hllbar utveckling.
Centralt innehll
I rskurs 16
Mat, mltider och hlsa
Recept och instruktioner och hur de kan lsas och fljas samt vanliga ord och
begrepp fr bakning och matlagning.
Bakning och matlagning och olika metoder fr detta.
HKK
Planering och organisering av arbetet vid tillagning av mltider och andra uppgifter
i hemmet.
Redskap och teknisk utrustning som kan anvndas vid bakning och matlagning och
hur dessa anvnds p ett skert stt.
Hygien och rengring vid hantering, tillagning och frvaring av livsmedel.
Olika verktyg som std fr planering av varierade och balanserade mltider samt
hur mltider kan frdelas ver en dag.
Mltidens betydelse fr gemenskap.
Konsumtion och ekonomi
Ungas ekonomi, sparande och konsumtion.
Skillnaden mellan reklam och objektiv konsumentinformation.
Jmfrelser av ngra vanliga varor, till exempel utifrn jmfrpris.
Milj och livsstil
Ngra olika miljmrkningar av produkter och deras betydelse.
Val och anvndning av varor och tjnster som anvnds i hemmet och hur de
pverkar milj och hlsa.
tervinning i hemmet och i nromrdet och hur den fungerar.
Olika mattraditioner, till exempel vid rande av hgtider.
I rskurs 79
Mat, mltider och hlsa
Jmfrelser av recept och berkning av mngder vid matlagning. Skapande av
egna recept.
Bakning och matlagning och olika metoder fr detta. Hur valet av metod pverkar
arbetsprocessen och resultatet.
Planering och organisering av arbetet vid matlagning och andra uppgifter i hemmet.
Redskap och teknisk utrustning som kan anvndas vid bakning och matlagning och
hur dessa anvnds p ett funktionellt och skert stt.
Hygien och rengring vid hantering, tillagning och frvaring av livsmedel.
Individuella behov av energi och nring, till exempel vid idrottande, samt hur
mltider kan komponeras efter olika behov.
Hur man kan arrangera mltider och mltidens betydelse fr gemenskap och
vlbennande.
HKK
Konsumtion och ekonomi
Ungas privatekonomi, till exempel att handla ver Internet, att lna pengar, att
handla p kredit eller avbetalning och att teckna abonnemang.
Hushllets ekonomi och att berkna kostnaden fr boende, konsumtion, resor och
krediter.
Konsumenters rttigheter och skyldigheter.
Reklamens och mediernas pverkan p individers och gruppers konsumtionsvanor.
Stllningstaganden vid val av varor och tjnster, till exempel vid inkp av klder, livs-
medel och resor utifrn perspektiven ekonomisk, social och miljmssig hllbarhet.
Jmfrelser av produkter utifrn ngra olika aspekter, till exempel pris och kvalitet.
Milj och livsstil
Hur livsmedel och andra varor produceras och transporteras och hur de pverkar
milj och hlsa.
Hur man kan hushlla med och ta vara p livsmedel och andra frbrukningsvaror
i hemmet.
Tvtt och rengring samt olika rutiner och metoder fr detta.
Arbetsfrdelning i hemmet ur ett jmstlldhetsperspektiv.
Aktuella samhllsfrgor som rr privatekonomi, mat och hlsa.
Olika mattraditioner, deras ursprung och betydelse.
Kunskapskrav
Eleven kan tillaga enkla mltider och genomfra andra uppgifter som hr samman
med mltiden, och gr det med viss anpassning till aktivitetens krav. I arbetet kan
eleven anvnda metoder, livsmedel och redskap p ett i huvudsak fungerande och
skert stt. Eleven kan ocks ge enkla omdmen om arbetsprocessen och resultatet.
Drutver kan eleven fra enkla resonemang om varierade och balanserade mltider.
Eleven kan fra enkla resonemang om relationen mellan konsumtion och privat-
ekonomi samt om ngra vanligt frekommande varor och jmfr d varorna utifrn
deras pris och pverkan p milj och hlsa. Dessutom fr eleven enkla resonemang om
skillnader mellan reklam och konsumentinformation.
r uppfyllda.
HKK
Eleven kan tillaga enkla mltider och genomfra andra uppgifter som hr samman
med mltiden, och gr det med relativt god anpassning till aktivitetens krav. I arbetet
kan eleven anvnda metoder, livsmedel och redskap p ett relativt vl fungerande och
skert stt. Eleven kan ocks ge utvecklade omdmen om arbetsprocessen och resul-
tatet. Drutver kan eleven fra utvecklade resonemang om varierade och balanserade
mltider.
Eleven kan fra utvecklade resonemang om relationen mellan konsumtion och privat-
ekonomi samt om ngra vanligt frekommande varor och jmfr d varorna utifrn
deras pris och pverkan p milj och hlsa. Dessutom fr eleven utvecklade resone-
mang om skillnader mellan reklam och konsumentinformation.
r uppfyllda.
Eleven kan tillaga enkla mltider och genomfra andra uppgifter som hr samman med
mltiden, och gr det med god anpassning till aktivitetens krav. I arbetet kan eleven
anvnda metoder, livsmedel och redskap p ett vl fungerande och skert stt. Eleven
kan ocks ge vlutvecklade omdmen om arbetsprocessen och resultatet. Drutver
kan eleven fra vlutvecklade resonemang om varierade och balanserade mltider.
Eleven kan fra vlutvecklade resonemang om relationen mellan konsumtion och
privat ekonomi samt om ngra vanligt frekommande varor och jmfr d varorna
utifrn deras pris och pverkan p milj och hlsa. Dessutom fr eleven vlutvecklade
resonemang om skillnader mellan reklam och konsumentinformation.
Eleven kan planera och tillaga mltider och genomfra andra uppgifter som fre-
kommer i ett hem, och gr det med viss anpassning till aktivitetens krav. I arbetet kan
eleven anvnda metoder, livsmedel och utrustning p ett skert och i huvudsak funge-
rande stt. Eleven vljer tillvgagngsstt och ger enkla motiveringar till sina val med
hnsyn till aspekterna hlsa, ekonomi och milj. Eleven kan ocks ge enkla omdmen
om arbetsprocessen och resultatet. Drutver kan eleven fra enkla och till viss del
underbyggda resonemang om hur varierade och balanserade mltider kan sttas sam-
man och anpassas till individuella behov.
HKK
Eleven gr jmfrelser mellan olika konsumtionsalternativ och fr d enkla resone-
mang med viss koppling till konsekvenser fr privatekonomi. Eleven kan beskriva och
fra enkla resonemang om grundlggande rttigheter och skyldigheter fr konsumen-
ter och ge exempel p hur de anvnds i olika konsumtionssituationer.
Eleven kan fra enkla och till viss del underbyggda resonemang kring konsekvenser
av olika konsumtionsval och handlingar i hemmet utifrn frgor som rr en hllbar
social, ekonomisk och ekologisk utveckling.
r uppfyllda.
Eleven kan planera och tillaga mltider och genomfra andra uppgifter som frekom-
mer i ett hem, och gr det med relativt god anpassning till aktivitetens krav. I arbetet
kan eleven anvnda metoder, livsmedel och utrustning p ett skert och relativt vl
fungerande stt. Eleven vljer tillvgagngsstt och ger utvecklade motiveringar till
sina val med hnsyn till aspekterna hlsa, ekonomi och milj. Eleven kan ocks ge
utvecklade omdmen om arbetsprocessen och resultatet. Drutver kan eleven fra
utvecklade och relativt vl underbyggda resonemang om hur varierade och balanse-
rade mltider kan sttas samman och anpassas till individuella behov.
Eleven gr jmfrelser mellan olika konsumtionsalternativ och fr d utvecklade
resonemang med relativt god koppling till konsekvenser fr privatekonomi. Eleven
kan beskriva och fra utvecklade resonemang om grundlggande rttigheter och
skyldigheter fr konsumenter och ge exempel p hur de anvnds i olika konsumtions-
situationer.
Eleven kan fra utvecklade och relativt vl underbyggda resonemang kring konse-
kvenser av olika konsumtionsval och handlingar i hemmet utifrn frgor som rr en
hllbar social, ekonomisk och ekologisk utveckling.
r uppfyllda.
HKK
Eleven kan planera och tillaga mltider och genomfra andra uppgifter som fre-
kommer i ett hem, och gr det med god anpassning till aktivitetens krav. I arbetet kan
eleven anvnda metoder, livsmedel och utrustning p ett skert och vl fungerande
stt. Eleven vljer tillvgagngsstt och ger vlutvecklade motiveringar till sina val med
hnsyn till aspekterna hlsa, ekonomi och milj. Eleven kan ocks ge vlutvecklade
omdmen om arbetsprocessen och resultatet. Drutver kan eleven fra vlutvecklade
och vl underbyggda resonemang om hur varierade och balanserade mltider kan
sttas samman och anpassas till individuella behov.
Eleven gr jmfrelser mellan olika konsumtionsalternativ och fr d vlutvecklade
resonemang med god koppling till konsekvenser fr privatekonomi. Eleven kan beskri-
va och fra vlutvecklade resonemang om grundlggande rttigheter och skyldigheter
fr konsumenter och ge exempel p hur de anvnds i olika konsumtionssituationer.
Eleven kan fra vlutvecklade och vl underbyggda resonemang kring konsekvenser
av olika konsumtionsval och handlingar i hemmet utifrn frgor som rr en hllbar
social, ekonomisk och ekologisk utveckling.
K
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v

i

s
l
u
t
e
t

a
v

r
s
k
u
r
s

6
B
e
t
y
g
e
t

E
B
e
t
y
g
e
t

D
B
e
t
y
g
e
t

C
B
e
t
y
g
e
t

B
B
e
t
y
g
e
t

A
E
l
e
v
e
n

k
a
n

t
i
l
l
a
g
a

e
n
k
l
a

m
l
t
i
d
e
r

o
c
h

g
e
n
o
m
f
r
a

a
n
d
r
a

u
p
p
g
i
f
t
e
r

s
o
m

h
r

s
a
m
m
a
n

m
e
d

m
l
t
i
d
e
n
,

o
c
h

g
r

d
e
t

m
e
d

g
o
d

a
n
p
a
s
s
n
i
n
g

t
i
l
l

a
k
t
i
v
i
t
e
t
e
n
s

k
r
a
v
.

I

a
r
b
e
t
e
t

k
a
n

e
l
e
v
e
n

a
n
v
n
d
a

m
e
t
o
d
e
r
,

l
i
v
s
m
e
d
e
l

o
c
h

r
e
d
s
k
a
p

p

e
t
t

v
l

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

o
c
h

s
k
e
r
t

s
t
t
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

o
c
k
s

g
e

v
l
u
t
v
e
c
k
-
l
a
d
e

o
m
d
m
e
n

o
m

a
r
b
e
t
s
p
r
o
c
e
s
-
s
e
n

o
c
h

r
e
s
u
l
t
a
t
e
t
.

D
r
u
t
v
e
r

k
a
n

e
l
e
v
e
n

f
r
a

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

v
a
r
i
e
r
a
d
e

o
c
h

b
a
l
a
n
s
e
r
a
d
e

m
l
t
i
d
e
r
.
E
l
e
v
e
n

k
a
n

f
r
a

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

r
e
l
a
t
i
o
n
e
n

m
e
l
l
a
n

k
o
n
s
u
m
t
i
o
n

o
c
h

p
r
i
v
a
t
-
e
k
o
n
o
m
i

s
a
m
t

o
m

n
g
r
a

v
a
n
l
i
g
t

f
r
e
k
o
m
m
a
n
d
e

v
a
r
o
r

o
c
h

j
m
f
r

d

v
a
r
o
r
n
a

u
t
i
f
r
n

d
e
r
a
s

p
r
i
s

o
c
h

p
v
e
r
k
a
n

p

m
i
l
j

o
c
h

h
l
s
a
.

D
e
s
s
u
t
o
m

f
r

e
l
e
v
e
n

v
l
u
t
v
e
c
k
-
l
a
d
e

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

s
k
i
l
l
n
a
d
e
r

m
e
l
l
a
n

r
e
k
l
a
m

o
c
h

k
o
n
s
u
m
e
n
t
-
i
n
f
o
r
m
a
t
i
o
n
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

t
i
l
l
a
g
a

e
n
k
l
a

m
l
t
i
d
e
r

o
c
h

g
e
n
o
m
f
r
a

a
n
d
r
a

u
p
p
g
i
f
t
e
r

s
o
m

h
r

s
a
m
m
a
n

m
e
d

m
l
t
i
d
e
n
,

o
c
h

g
r

d
e
t

m
e
d

v
i
s
s

a
n
p
a
s
s
n
i
n
g

t
i
l
l

a
k
t
i
v
i
t
e
t
e
n
s

k
r
a
v
.

I

a
r
b
e
t
e
t

k
a
n

e
l
e
v
e
n

a
n
v
n
d
a

m
e
t
o
d
e
r
,

l
i
v
s
m
e
d
e
l

o
c
h

r
e
d
s
k
a
p

p

e
t
t

i

h
u
v
u
d
s
a
k

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

o
c
h

s
k
e
r
t

s
t
t
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

o
c
k
s

g
e

e
n
k
l
a

o
m
d
m
e
n

o
m

a
r
b
e
t
s
p
r
o
c
e
s
s
e
n

o
c
h

r
e
s
u
l
t
a
t
e
t
.

D
r
u
t
v
e
r

k
a
n

e
l
e
v
e
n

f
r
a

e
n
k
l
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

v
a
r
i
e
r
a
d
e

o
c
h

b
a
l
a
n
s
e
r
a
d
e

m
l
t
i
d
e
r
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

f
r
a

e
n
k
l
a

r
e
s
o
n
e
-
m
a
n
g

o
m

r
e
l
a
t
i
o
n
e
n

m
e
l
l
a
n

k
o
n
-
s
u
m
t
i
o
n

o
c
h

p
r
i
v
a
t
e
k
o
n
o
m
i

s
a
m
t

o
m

n
g
r
a

v
a
n
l
i
g
t

f
r
e
k
o
m
m
a
n
d
e

v
a
r
o
r

o
c
h

j
m
f
r

d

v
a
r
o
r
n
a

u
t
i
f
r
n

d
e
r
a
s

p
r
i
s

o
c
h

p
v
e
r
k
a
n

p

m
i
l
j

o
c
h

h
l
s
a
.

D
e
s
s
u
t
o
m

f
r

e
l
e
v
e
n

e
n
k
l
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

s
k
i
l
l
n
a
d
e
r

m
e
l
l
a
n

r
e
k
l
a
m

o
c
h

k
o
n
s
u
m
e
n
t
i
n
f
o
r
m
a
t
i
o
n
.
E
l
e
v
e
n

k
a
n

t
i
l
l
a
g
a

e
n
k
l
a

m
l
t
i
d
e
r

o
c
h

g
e
n
o
m
f
r
a

a
n
d
r
a

u
p
p
g
i
f
t
e
r

s
o
m

h
r

s
a
m
m
a
n

m
e
d

m
l
t
i
d
e
n
,

o
c
h

g
r

d
e
t

m
e
d

r
e
l
a
t
i
v
t

g
o
d

a
n
p
a
s
s
n
i
n
g

t
i
l
l

a
k
t
i
v
i
t
e
t
e
n
s

k
r
a
v
.

I

a
r
b
e
t
e
t

k
a
n

e
l
e
v
e
n

a
n
v
n
d
a

m
e
t
o
d
e
r
,

l
i
v
s
m
e
d
e
l

o
c
h

r
e
d
s
k
a
p

p

e
t
t

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

o
c
h

s
k
e
r
t

s
t
t
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

o
c
k
s

g
e

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
m
d
m
e
n

o
m

a
r
b
e
t
s
-
p
r
o
c
e
s
s
e
n

o
c
h

r
e
s
u
l
t
a
t
e
t
.

D
r
u
t
-
v
e
r

k
a
n

e
l
e
v
e
n

f
r
a

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

v
a
r
i
e
r
a
d
e

o
c
h

b
a
l
a
n
s
e
r
a
d
e

m
l
t
i
d
e
r
.
E
l
e
v
e
n

k
a
n

f
r
a

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

r
e
-
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

r
e
l
a
t
i
o
n
e
n

m
e
l
l
a
n

k
o
n
s
u
m
t
i
o
n

o
c
h

p
r
i
v
a
t
e
k
o
n
o
m
i

s
a
m
t

o
m

n
g
r
a

v
a
n
l
i
g
t

f
r
e
k
o
m
-
m
a
n
d
e

v
a
r
o
r

o
c
h

j
m
f
r

d

v
a
r
o
r
n
a

u
t
i
f
r
n

d
e
r
a
s

p
r
i
s

o
c
h

p
v
e
r
k
a
n

p

m
i
l
j

o
c
h

h
l
s
a
.

D
e
s
s
u
t
o
m

f
r

e
l
e
v
e
n

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

s
k
i
l
l
n
a
d
e
r

m
e
l
l
a
n

r
e
k
l
a
m

o
c
h

k
o
n
s
u
m
e
n
t
-
i
n
f
o
r
m
a
t
i
o
n
.
B
e
t
y
g
e
t

D

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

E

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

C

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
B
e
t
y
g
e
t

B

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

C

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

A

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
HKK
K
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v

i

s
l
u
t
e
t

a
v

r
s
k
u
r
s

9
B
e
t
y
g
e
t

E
B
e
t
y
g
e
t

D
B
e
t
y
g
e
t

C
B
e
t
y
g
e
t

B
B
e
t
y
g
e
t

A
E
l
e
v
e
n

k
a
n

p
l
a
n
e
r
a

o
c
h

t
i
l
l
a
g
a

m
l
t
i
d
e
r

o
c
h

g
e
n
o
m
f
r
a

a
n
d
r
a

u
p
p
g
i
f
t
e
r

s
o
m

f
r
e
k
o
m
m
e
r

i

e
t
t

h
e
m
,

o
c
h

g
r

d
e
t

m
e
d

v
i
s
s

a
n
p
a
s
s
n
i
n
g

t
i
l
l

a
k
t
i
v
i
t
e
t
e
n
s

k
r
a
v
.

I

a
r
b
e
t
e
t

k
a
n

e
l
e
v
e
n

a
n
v
n
d
a

m
e
t
o
d
e
r
,

l
i
v
s
m
e
d
e
l

o
c
h

u
t
r
u
s
t
-
n
i
n
g

p

e
t
t

s
k
e
r
t

o
c
h

i

h
u
v
u
d
s
a
k

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
t
.

E
l
e
v
e
n

v
l
j
e
r

t
i
l
l
v
g
a
g
n
g
s
s
t
t

o
c
h

g
e
r

e
n
k
l
a

m
o
t
i
v
e
r
i
n
g
a
r

t
i
l
l

s
i
n
a

v
a
l

m
e
d

h
n
s
y
n

t
i
l
l

a
s
p
e
k
t
e
r
n
a

h
l
s
a
,

e
k
o
n
o
m
i

o
c
h

m
i
l
j
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

o
c
k
s

g
e

e
n
k
l
a

o
m
d
m
e
n

o
m

a
r
b
e
t
s
p
r
o
c
e
s
s
e
n

o
c
h

r
e
s
u
l
t
a
t
e
t
.

D
r
u
t
v
e
r

k
a
n

e
l
e
v
e
n

f
r
a

e
n
k
l
a

o
c
h

t
i
l
l

v
i
s
s

d
e
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

h
u
r

v
a
r
i
e
r
a
d
e

o
c
h

b
a
l
a
n
s
e
r
a
d
e

m
l
t
i
d
e
r

k
a
n

s
t
t
a
s

s
a
m
m
a
n

o
c
h

a
n
p
a
s
s
a
s

t
i
l
l

i
n
d
i
v
i
d
u
e
l
l
a

b
e
h
o
v
.
E
l
e
v
e
n

g
r

j
m
f
r
e
l
s
e
r

m
e
l
l
a
n

o
l
i
k
a

k
o
n
s
u
m
t
i
o
n
s
a
l
t
e
r
n
a
t
i
v

o
c
h

f
r

d

e
n
k
l
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

m
e
d

v
i
s
s

k
o
p
p
l
i
n
g

t
i
l
l

k
o
n
s
e
k
v
e
n
-
s
e
r

f
r

p
r
i
v
a
t
e
k
o
n
o
m
i
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

b
e
s
k
r
i
v
a

o
c
h

f
r
a

e
n
k
l
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

g
r
u
n
d
l
g
g
a
n
d
e

r
t
t
i
g
h
e
t
e
r

o
c
h

s
k
y
l
d
i
g
h
e
t
e
r

f
r

E
l
e
v
e
n

k
a
n

p
l
a
n
e
r
a

o
c
h

t
i
l
l
a
g
a

m
l
t
i
d
e
r

o
c
h

g
e
n
o
m
f
r
a

a
n
d
r
a

u
p
p
g
i
f
t
e
r

s
o
m

f
r
e
k
o
m
m
e
r

i

e
t
t

h
e
m
,

o
c
h

g
r

d
e
t

m
e
d

r
e
l
a
t
i
v
t

g
o
d

a
n
p
a
s
s
n
i
n
g

t
i
l
l

a
k
t
i
v
i
t
e
t
e
n
s

k
r
a
v
.

I

a
r
b
e
t
e
t

k
a
n

e
l
e
v
e
n

a
n
-
v
n
d
a

m
e
t
o
d
e
r
,

l
i
v
s
m
e
d
e
l

o
c
h

u
t
r
u
s
t
n
i
n
g

p

e
t
t

s
k
e
r
t

o
c
h

r
e
l
a
-
t
i
v
t

v
l

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
t
.

E
l
e
v
e
n

v
l
j
e
r

t
i
l
l
v
g
a
g
n
g
s
s
t
t

o
c
h

g
e
r

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

m
o
t
i
v
e
r
i
n
g
a
r

t
i
l
l

s
i
n
a

v
a
l

m
e
d

h
n
s
y
n

t
i
l
l

a
s
p
e
k
t
e
r
n
a

h
l
s
a
,

e
k
o
n
o
m
i

o
c
h

m
i
l
j
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

o
c
k
s

g
e

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
m
-
d
m
e
n

o
m

a
r
b
e
t
s
p
r
o
c
e
s
s
e
n

o
c
h

r
e
s
u
l
t
a
t
e
t
.

D
r
u
t
v
e
r

k
a
n

e
l
e
v
e
n

f
r
a

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

h
u
r

v
a
r
i
e
r
a
d
e

o
c
h

b
a
l
a
n
s
e
r
a
d
e

m
l
t
i
d
e
r

k
a
n

s
t
t
a
s

s
a
m
m
a
n

o
c
h

a
n
p
a
s
s
a
s

t
i
l
l

i
n
d
i
v
i
d
u
e
l
l
a

b
e
h
o
v
.
E
l
e
v
e
n

g
r

j
m
f
r
e
l
s
e
r

m
e
l
l
a
n

o
l
i
k
a

k
o
n
s
u
m
t
i
o
n
s
a
l
t
e
r
n
a
t
i
v

o
c
h

f
r

d

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

m
e
d

r
e
l
a
t
i
v
t

g
o
d

k
o
p
p
l
i
n
g

t
i
l
l

k
o
n
s
e
k
v
e
n
s
e
r

f
r

p
r
i
v
a
t
e
k
o
n
o
m
i
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

b
e
s
k
r
i
v
a

o
c
h

f
r
a

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

g
r
u
n
d
l
g
g
a
n
d
e

r
t
t
i
g
h
e
t
e
r

o
c
h

E
l
e
v
e
n

k
a
n

p
l
a
n
e
r
a

o
c
h

t
i
l
l
a
g
a

m
l
t
i
d
e
r

o
c
h

g
e
n
o
m
f
r
a

a
n
d
r
a

u
p
p
g
i
f
t
e
r

s
o
m

f
r
e
k
o
m
m
e
r

i

e
t
t

h
e
m
,

o
c
h

g
r

d
e
t

m
e
d

g
o
d

a
n
p
a
s
s
n
i
n
g

t
i
l
l

a
k
t
i
v
i
t
e
t
e
n
s

k
r
a
v
.

I

a
r
b
e
t
e
t

k
a
n

e
l
e
v
e
n

a
n
v
n
d
a

m
e
-
t
o
d
e
r
,

l
i
v
s
m
e
d
e
l

o
c
h

u
t
r
u
s
t
n
i
n
g

p

e
t
t

s
k
e
r
t

o
c
h

v
l

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
t
.

E
l
e
v
e
n

v
l
j
e
r

t
i
l
l
v
g
a
g
n
g
s
-
s
t
t

o
c
h

g
e
r

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

m
o
t
i
-
v
e
r
i
n
g
a
r

t
i
l
l

s
i
n
a

v
a
l

m
e
d

h
n
s
y
n

t
i
l
l

a
s
p
e
k
t
e
r
n
a

h
l
s
a
,

e
k
o
n
o
m
i

o
c
h

m
i
l
j
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

o
c
k
s

g
e

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
m
d
m
e
n

o
m

a
r
b
e
t
s
p
r
o
c
e
s
s
e
n

o
c
h

r
e
s
u
l
t
a
t
e
t
.

D
r
u
t
v
e
r

k
a
n

e
l
e
v
e
n

f
r
a

v
l
-
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

h
u
r

v
a
r
i
e
r
a
d
e

o
c
h

b
a
l
a
n
s
e
r
a
d
e

m
l
t
i
d
e
r

k
a
n

s
t
t
a
s

s
a
m
m
a
n

o
c
h

a
n
p
a
s
s
a
s

t
i
l
l

i
n
d
i
v
i
d
u
e
l
l
a

b
e
h
o
v
.
E
l
e
v
e
n

g
r

j
m
f
r
e
l
s
e
r

m
e
l
l
a
n

o
l
i
k
a

k
o
n
s
u
m
t
i
o
n
s
a
l
t
e
r
n
a
t
i
v

o
c
h

f
r

d
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

r
e
s
o
-
n
e
m
a
n
g

m
e
d

g
o
d

k
o
p
p
l
i
n
g

t
i
l
l

k
o
n
s
e
k
v
e
n
s
e
r

f
r

p
r
i
v
a
t
e
k
o
n
o
m
i
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

b
e
s
k
r
i
v
a

o
c
h

f
r
a

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

g
r
u
n
d
l
g
g
a
n
d
e

r
t
t
i
g
h
e
t
e
r

o
c
h

B
e
t
y
g
e
t

D

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

E

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

C

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
B
e
t
y
g
e
t

B

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

C

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

A

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
HKK
K
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v

i

s
l
u
t
e
t

a
v

r
s
k
u
r
s

9
B
e
t
y
g
e
t

E
B
e
t
y
g
e
t

D
B
e
t
y
g
e
t

C
B
e
t
y
g
e
t

B
B
e
t
y
g
e
t

A
k
o
n
s
u
m
e
n
t
e
r

o
c
h

g
e

e
x
e
m
p
e
l

p

h
u
r

d
e

a
n
v
n
d
s

i

o
l
i
k
a

k
o
n
s
u
m
-
t
i
o
n
s
s
i
t
u
a
t
i
o
n
e
r
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

f
r
a

e
n
k
l
a

o
c
h

t
i
l
l

v
i
s
s

d
e
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
-
m
a
n
g

k
r
i
n
g

k
o
n
s
e
k
v
e
n
s
e
r

a
v

o
l
i
k
a

k
o
n
s
u
m
t
i
o
n
s
v
a
l

o
c
h

h
a
n
d
-
l
i
n
g
a
r

i

h
e
m
m
e
t

u
t
i
f
r
n

f
r
g
o
r

s
o
m

r
r

e
n

h
l
l
b
a
r

s
o
c
i
a
l
,

e
k
o
n
o
-
m
i
s
k

o
c
h

e
k
o
l
o
g
i
s
k

u
t
v
e
c
k
l
i
n
g
.
s
k
y
l
d
i
g
h
e
t
e
r

f
r

k
o
n
s
u
m
e
n
t
e
r

o
c
h

g
e

e
x
e
m
p
e
l

p

h
u
r

d
e

a
n
-
v
n
d
s

i

o
l
i
k
a

k
o
n
s
u
m
t
i
o
n
s
s
i
t
u
a
-
t
i
o
n
e
r
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

f
r
a

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
-
n
e
m
a
n
g

k
r
i
n
g

k
o
n
s
e
k
v
e
n
s
e
r

a
v

o
l
i
k
a

k
o
n
s
u
m
t
i
o
n
s
v
a
l

o
c
h

h
a
n
d
-
l
i
n
g
a
r

i

h
e
m
m
e
t

u
t
i
f
r
n

f
r
g
o
r

s
o
m

r
r

e
n

h
l
l
b
a
r

s
o
c
i
a
l
,

e
k
o
n
o
-
m
i
s
k

o
c
h

e
k
o
l
o
g
i
s
k

u
t
v
e
c
k
l
i
n
g
.
s
k
y
l
d
i
g
h
e
t
e
r

f
r

k
o
n
s
u
m
e
n
t
e
r

o
c
h

g
e

e
x
e
m
p
e
l

p

h
u
r

d
e

a
n
v
n
d
s

i

o
l
i
k
a

k
o
n
s
u
m
t
i
o
n
s
-
s
i
t
u
a
t
i
o
n
e
r
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

f
r
a

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
-
m
a
n
g

k
r
i
n
g

k
o
n
s
e
k
v
e
n
s
e
r

a
v

o
l
i
k
a

k
o
n
s
u
m
t
i
o
n
s
v
a
l

o
c
h

h
a
n
d
-
l
i
n
g
a
r

i

h
e
m
m
e
t

u
t
i
f
r
n

f
r
g
o
r

s
o
m

r
r

e
n

h
l
l
b
a
r

s
o
c
i
a
l
,

e
k
o
n
o
-
m
i
s
k

o
c
h

e
k
o
l
o
g
i
s
k

u
t
v
e
c
k
l
i
n
g
.
B
e
t
y
g
e
t

D

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

E

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

C

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
B
e
t
y
g
e
t

B

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

C

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

A

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
HKK
IDH
IDROTT OCH HLSA
3.4 IDROTT OCH HLSA
Fysiska aktiviteter och en hlsosam livsstil r grundlggande fr mnniskors vlbe-
nnande. Positiva upplevelser av rrelse och friluftsliv under uppvxtren har stor
be tydelse fr om vi blir fysiskt aktiva senare i livet. Att ha frdigheter i och kunskaper
om idrott och hlsa r en tillgng fr bde individen och samhllet.
Syfte
Undervisningen i mnet idrott och hlsa ska syfta till att eleverna utvecklar allsidiga
rrelsefrmgor och intresse fr att vara fysiskt aktiva och vistas i naturen. Genom un-
dervisningen ska eleverna f mta mnga olika slags aktiviteter. Eleverna ska ocks ges
mjlighet att utveckla kunskaper om vad som pverkar den fysiska frmgan och hur
man kan pverka sin hlsa genom hela livet. Eleverna ska ven ges frutsttningar fr
att utveckla goda levnadsvanor samt ges kunskaper om hur fysisk aktivitet frhller sig
till psykiskt och fysiskt vlbennande.
Undervisningen ska ge eleverna mjlighet att utveckla kunskaper i att planera, genom-
fra och vrdera olika rrelseaktiviteter. Eleverna ska genom undervisningen ocks
utveckla kunskaper om begrepp som beskriver fysiska aktiviteter och ges frutstt-
ningar att ta stllning i frgor som rr idrott, hlsa och livsstil. Genom undervisningen
ska eleverna ges mjlighet att utveckla sin samarbetsfrmga och respekt fr andra.
Undervisningen ska skapa frutsttningar fr alla elever att under hela sin skoltid
kontinuerligt delta i skolans fysiska aktiviteter och bidra till att eleverna utvecklar en
god kroppsuppfattning och tilltro till sin egen fysiska frmga.
Genom undervisningen ska eleverna utveckla frmgan att vistas i utemiljer och
naturen under olika rstider och f frstelse fr vrdet av ett aktivt friluftsliv. Under-
visningen ska ven bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om risker och skerhets-
faktorer i samband med fysiska aktiviteter och hur man agerar i ndsituationer.
Genom undervisningen i mnet idrott och hlsa ska eleverna sammanfattningsvis ges
frutsttningar att utveckla sin frmga att
rra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang,
planera, praktiskt genomfra och vrdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrn
olika synstt p hlsa, rrelse och livsstil,
genomfra och anpassa utevistelser och friluftsliv efter olika frhllanden och
miljer, och
frebygga risker vid fysisk aktivitet samt hantera ndsituationer p land och i vatten.
IDH
IDROTT OCH HLSA
Centralt innehll
I rskurs 13
Rrelse
Grovmotoriska grundformer, till exempel springa, hoppa och klttra. Deras sam-
mansatta former i redskapsvningar, lekar, danser och rrelser till musik, svl
inomhus som utomhus.
Enkla lekar och danser och deras regler.
Takt och rytm i lekar, danser och rrelser till musik.
Lekar och rrelser i vatten. Att balansera, yta och simma i mag- och rygglge.
Hlsa och livsstil
Ord och begrepp fr och samtal om upplevelser av lek, hlsa, natur- och utevistelser.
Friluftsliv och utevistelse
Att orientera sig i nrmiljn och enkla kartors uppbyggnad. Begrepp som beskriver
rumsuppfattning.
Lekar och rrelse i natur- och utemilj.
Allemansrttens grunder.
Skerhet och hnsynstagande i samband med lekar, spel och vid natur- och utevistelser.
I rskurs 46
Rrelse
Sammansatta grundformer i kombination med gymnastikredskap och andra redskap.
Olika lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rrelser till
musik.
Takt och rytm i lekar, danser och rrelser till musik.
Simning i mag- och rygglge.
Hlsa och livsstil
Kroppsliga och mentala effekter av ngra olika trningsformer.
Kulturella och geograska frhllanden i nrmiljn som pverkar och mjliggr
valet av fysiska aktiviteter.
Frebyggande av skador, till exempel genom uppvrmning.
Ord och begrepp fr och samtal om upplevelser av olika fysiska aktiviteter och
trningsformer, levnadsvanor, kroppsuppfattning och sjlvbild.
IDH
IDROTT OCH HLSA
Att orientera i den nrliggande natur- och utemiljn med hjlp av kartor. Kartors
uppbyggnad och symboler.
Lekar och andra fysiska aktiviteter i skiftande natur- och utemiljer under olika
rstider.
Rttigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrtten.
Skerhet och hnsynstagande vid trning, lek, spel, idrott, natur- och utevistelser.
Badvett och skerhet vid vatten vintertid. Hantering av ndsituationer vid vatten
med hjlpredskap.
I rskurs 79
Rrelse
Komplexa rrelser i lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och
rrelser till musik.
Styrketrning, konditionstrning, rrlighetstrning och mental trning. Hur dessa
aktiviteter pverkar rrelsefrmgan och hlsan.
Traditionella och moderna danser samt rrelse- och trningsprogram till musik.
Olika simstt i mag- och rygglge.
Hlsa och livsstil
Att stta upp ml fr fysiska aktiviteter, till exempel frbttring av konditionen.
Ord och begrepp fr och samtal om upplevelser och effekter av olika fysiska
aktiviteter och trningsformer.
Arbetsstllningar och belastning till exempel vid fysiska aktiviteter och frebyggande
av skador, genom till exempel allsidig trning.
Olika denitioner av hlsa, samband mellan rrelse, kost och hlsa och sambandet
mellan beroendeframkallande medel och ohlsa.
Kroppsideal inom idrotten och i samhllet i vrigt. Dopning och vilka lagar och
regler som reglerar detta.
Frsta hjlpen och hjrt- och lungrddning.
Hur individens val av idrotter och andra fysiska aktiviteter pverkas av olika faktorer,
till exempel av kn.
IDH
IDROTT OCH HLSA
Att orientera i oknda miljer med hjlp av kartor och andra hjlpmedel fr
positionering.
Hur olika friluftslivsaktiviteter kan planeras, organiseras och genomfras.
Rttigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrtten.
Kulturella traditioner i samband med friluftsliv och utevistelse.
Badvett och skerhet vid vatten vintertid. Hantering av ndsituationer i och vid
vatten med alternativa hjlpredskap, enligt principen fr frlngda armen.
Kunskapskrav
Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar sammansatta motoriska
grundformer i olika miljer och varierar och anpassar sina rrelser till viss del till
akti viteten. I rrelser till musik och i danser anpassar eleven till viss del sina rrelser
till takt och rytm. Eleven kan ven simma 200 meter varav 50 meter i rygglge. Eleven
kan samtala om egna upplevelser av fysiska aktiviteter och fr d enkla och till viss del
underbyggda resonemang kring hur aktiviteterna kan pverka hlsan och den fysiska
frmgan.
Eleven kan genomfra olika aktiviteter i natur och utemilj med viss anpassning
till olika frhllanden och till allemansrttens regler. Dessutom kan eleven med viss
skerhet orientera sig i bekanta miljer med hjlp av kartor.
Eleven kan ge enkla beskrivningar av hur man frebygger skador som r frknippade
med lekar, spel och idrotter. Dessutom kan eleven hantera ndsituationer vid vatten
med hjlpredskap under olika rstider.
r uppfyllda.
grundformer i olika miljer och varierar och anpassar sina rrelser relativt vl till
akti viteten. I rrelser till musik och i danser anpassar eleven sina rrelser relativt vl
till takt och rytm. Eleven kan ven simma 200 meter varav 50 meter i rygglge. Eleven
kan samtala om egna upplevelser av fysiska aktiviteter och fr d utvecklade och
relativt vl underbyggda resonemang kring hur aktiviteterna kan pverka hlsan och
den fysiska frmgan.
IDH
IDROTT OCH HLSA
Eleven kan genomfra olika aktiviteter i natur och utemilj med relativt god anpass-
ning till olika frhllanden och till allemansrttens regler. Dessutom kan eleven med
relativt god skerhet orientera sig i bekanta miljer med hjlp av kartor.
Eleven kan ge utvecklade beskrivningar av hur man frebygger skador som r fr-
knippade med lekar, spel och idrotter. Dessutom kan eleven hantera ndsituationer
vid vatten med hjlpredskap under olika rstider.
r uppfyllda.
grundformer i olika miljer och varierar och anpassar sina rrelser vl till aktiviteten.
I rrelser till musik och i danser anpassar eleven sina rrelser vl till takt och rytm.
Eleven kan ven simma 200 meter varav 50 meter i rygglge. Eleven kan samtala om
egna upplevelser av fysiska aktiviteter och fr d vlutvecklade och vl underbyggda
resonemang kring hur aktiviteterna kan pverka hlsan och den fysiska frmgan.
Eleven kan genomfra olika aktiviteter i natur och utemilj med god anpassning
till olika frhllanden och till allemansrttens regler. Dessutom kan eleven med god
skerhet orientera sig i bekanta miljer med hjlp av kartor.
Eleven kan ge vlutvecklade beskrivningar av hur man frebygger skador som r fr-
knippade med lekar, spel och idrotter. Dessutom kan eleven hantera ndsituationer
vid vatten med hjlpredskap under olika rstider.
Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rrelser i olika
miljer och varierar och anpassar sina rrelser till viss del till aktiviteten och samman-
hanget. I danser och rrelse- och trningsprogram till musik anpassar eleven till viss
del sina rrelser till takt, rytm och sammanhang. Eleven kan ven simma 200 meter
varav 50 meter i rygglge.
Eleven kan p ett i huvudsak fungerande stt stta upp ml fr och planera trning
och andra fysiska aktiviteter. Eleven kan ven utvrdera aktiviteterna genom att sam-
tala om egna upplevelser och fra enkla och till viss del underbyggda resonemang om
hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan pverka hlsan och den
fysiska frmgan.
IDH
IDROTT OCH HLSA
Eleven planerar och genomfr friluftsaktiviteter med viss anpassning till olika fr-
hllanden, miljer och regler. Dessutom kan eleven med viss skerhet orientera sig i
oknda miljer och anvnder d kartor och andra hjlpmedel.
Eleven kan p ett i huvudsak fungerande stt frebygga skador genom att frutse och
ge enkla beskrivningar av risker som r frknippade med olika fysiska aktiviteter. Dess-
utom kan eleven hantera ndsituationer vid vatten med alternativa hjlpredskap under
olika rstider.
r uppfyllda.
miljer och varierar och anpassar sina rrelser relativt vl till aktiviteten och samman-
hanget. I danser och rrelse- och trningsprogram till musik anpassar eleven sina
rrelser relativt vl till takt, rytm och sammanhang. Eleven kan ven simma 200 meter
varav 50 meter i rygglge.
Eleven kan p ett relativt vl fungerande stt stta upp ml fr och planera trning och
andra fysiska aktiviteter. Eleven kan ven utvrdera aktiviteterna genom att sam tala
om egna upplevelser och fra utvecklade och relativt vl underbyggda resonemang om
hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan pverka hlsan och den
fysiska frmgan.
Eleven planerar och genomfr friluftsaktiviteter med relativt god anpassning till olika
frhllanden, miljer och regler. Dessutom kan eleven med relativt god skerhet
orientera sig i oknda miljer och anvnder d kartor och andra hjlpmedel.
Eleven kan p ett relativt vl fungerande stt frebygga skador genom att frutse och
ge utvecklade beskrivningar av risker som r frknippade med olika fysiska aktiviteter.
Dessutom kan eleven hantera ndsituationer vid vatten med alternativa hjlpredskap
under olika rstider.
r uppfyllda.
IDH
IDROTT OCH HLSA
miljer och varierar och anpassar sina rrelser vl till aktiviteten och sammanhanget.
I danser och rrelse- och trningsprogram till musik anpassar eleven sina rrelser vl
till takt, rytm och sammanhang. Eleven kan ven simma 200 meter varav 50 meter
i rygglge.
Eleven kan p ett vl fungerande stt stta upp ml fr och planera trning och andra
fysiska aktiviteter. Eleven kan ven utvrdera aktiviteterna genom att samtala om egna
upplevelser och fra vlutvecklade och vl underbyggda resonemang om hur aktivi-
teterna tillsammans med kost och andra faktorer kan pverka hlsan och den fysiska
frmgan.
Eleven planerar och genomfr friluftsaktiviteter med god anpassning till olika fr-
hllanden, miljer och regler. Dessutom kan eleven med god skerhet orientera sig i
oknda miljer och anvnder d kartor och andra hjlpmedel.
Eleven kan p ett vl fungerande stt frebygga skador genom att frutse och ge
vlutvecklade beskrivningar av risker som r frknippade med olika fysiska aktiviteter.
Dessutom kan eleven hantera ndsituationer vid vatten med alternativa hjlpredskap
under olika rstider.
IDROTT OCH HLSA
K
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v

i

s
l
u
t
e
t

a
v

r
s
k
u
r
s

6
B
e
t
y
g
e
t

E
B
e
t
y
g
e
t

D
B
e
t
y
g
e
t

C
B
e
t
y
g
e
t

B
B
e
t
y
g
e
t

A
E
l
e
v
e
n

k
a
n

d
e
l
t
a

i

l
e
k
a
r
,

s
p
e
l

o
c
h

i
d
r
o
t
t
e
r

s
o
m

i
n
n
e
f
a
t
t
a
r

s
a
m
-
m
a
n
s
a
t
t
a

m
o
t
o
r
i
s
k
a

g
r
u
n
d
f
o
r
m
e
r

i

o
l
i
k
a

m
i
l
j
e
r

o
c
h

v
a
r
i
e
r
a
r

o
c
h

a
n
p
a
s
s
a
r

s
i
n
a

r
r
e
l
s
e
r

v
l

t
i
l
l

a
k
t
i
-
v
i
t
e
t
e
n
.

I

r
r
e
l
s
e
r

t
i
l
l

m
u
s
i
k

o
c
h

i

d
a
n
s
e
r

a
n
p
a
s
s
a
r

e
l
e
v
e
n

s
i
n
a

r
r
e
l
-
s
e
r

v
l

t
i
l
l

t
a
k
t

o
c
h

r
y
t
m
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

v
e
n

s
i
m
m
a

2
0
0

m
e
t
e
r

v
a
r
a
v

5
0

m
e
t
e
r

i

r
y
g
g
l
g
e
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

s
a
m
t
a
l
a

o
m

e
g
n
a

u
p
p
l
e
v
e
l
s
e
r

a
v

f
y
s
i
s
k
a

a
k
t
i
v
i
t
e
t
e
r

o
c
h

f
r

d
l
-
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

k
r
i
n
g

h
u
r

a
k
t
i
v
i
t
e
-
t
e
r
n
a

k
a
n

p
v
e
r
k
a

h
l
s
a
n

o
c
h

d
e
n

f
y
s
i
s
k
a

f
r
m
g
a
n
.
E
l
e
v
e
n

k
a
n

g
e
n
o
m
f
r
a

o
l
i
k
a

a
k
t
i
v
i
t
e
t
e
r

i

n
a
t
u
r

o
c
h

u
t
e
m
i
l
j

m
e
d

g
o
d

a
n
p
a
s
s
n
i
n
g

t
i
l
l

o
l
i
k
a

f
r
h
l
l
a
n
d
e
n

o
c
h

t
i
l
l

a
l
l
e
m
a
n
s
r
t
-
t
e
n
s

r
e
g
l
e
r
.

D
e
s
s
u
t
o
m

k
a
n

e
l
e
v
e
n

m
e
d

g
o
d

s
k
e
r
h
e
t

o
r
i
e
n
t
e
r
a

s
i
g

i

b
e
k
a
n
t
a

m
i
l
j
e
r

m
e
d

h
j
l
p

a
v

k
a
r
t
o
r
.
E
l
e
v
e
n

k
a
n

g
e

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

b
e
-
s
k
r
i
v
n
i
n
g
a
r

a
v

h
u
r

m
a
n

f
r
e
b
y
g
-
g
e
r

s
k
a
d
o
r

s
o
m

r

f
r
k
n
i
p
p
a
d
e

E
l
e
v
e
n

k
a
n

d
e
l
t
a

i

l
e
k
a
r
,

s
p
e
l

o
c
h

i
d
r
o
t
t
e
r

s
o
m

i
n
n
e
f
a
t
t
a
r

s
a
m
-
m
a
n
s
a
t
t
a

m
o
t
o
r
i
s
k
a

g
r
u
n
d
f
o
r
m
e
r

i

o
l
i
k
a

m
i
l
j
e
r

o
c
h

v
a
r
i
e
r
a
r

o
c
h

a
n
p
a
s
s
a
r

s
i
n
a

r
r
e
l
s
e
r

t
i
l
l

v
i
s
s

d
e
l

t
i
l
l

a
k
t
i
v
i
t
e
t
e
n
.

I

r
r
e
l
s
e
r

t
i
l
l

m
u
-
s
i
k

o
c
h

i

d
a
n
s
e
r

a
n
p
a
s
s
a
r

e
l
e
v
e
n

t
i
l
l

v
i
s
s

d
e
l

s
i
n
a

r
r
e
l
s
e
r

t
i
l
l

t
a
k
t

o
c
h

r
y
t
m
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

v
e
n

s
i
m
m
a

2
0
0

m
e
t
e
r

v
a
r
a
v

5
0

m
e
t
e
r

i

r
y
g
g
l
g
e
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

s
a
m
t
a
l
a

o
m

e
g
n
a

u
p
p
l
e
v
e
l
s
e
r

a
v

f
y
s
i
s
k
a

a
k
t
i
v
i
t
e
t
e
r

o
c
h

f
r

d

e
n
k
l
a

o
c
h

t
i
l
l

v
i
s
s

d
e
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
-
m
a
n
g

k
r
i
n
g

h
u
r

a
k
t
i
v
i
t
e
t
e
r
n
a

k
a
n

p
v
e
r
k
a

h
l
s
a
n

o
c
h

d
e
n

f
y
s
i
s
k
a

f
r
m
g
a
n
.
E
l
e
v
e
n

k
a
n

g
e
n
o
m
f
r
a

o
l
i
k
a

a
k
t
i
v
i
t
e
t
e
r

i

n
a
t
u
r

o
c
h

u
t
e
m
i
l
j

m
e
d

v
i
s
s

a
n
p
a
s
s
n
i
n
g

t
i
l
l

o
l
i
k
a

f
r
h
l
l
a
n
d
e
n

o
c
h

t
i
l
l

a
l
l
e
m
a
n
s
r
t
-
t
e
n
s

r
e
g
l
e
r
.

D
e
s
s
u
t
o
m

k
a
n

e
l
e
v
e
n

m
e
d

v
i
s
s

s
k
e
r
h
e
t

o
r
i
e
n
t
e
r
a

s
i
g

i

b
e
k
a
n
t
a

m
i
l
j
e
r

m
e
d

h
j
l
p

a
v

k
a
r
t
o
r
.
E
l
e
v
e
n

k
a
n

g
e

e
n
k
l
a

b
e
s
k
r
i
v
n
i
n
g
-
a
r

a
v

h
u
r

m
a
n

f
r
e
b
y
g
g
e
r

s
k
a
d
o
r

s
o
m

r

f
r
k
n
i
p
p
a
d
e

m
e
d

l
e
k
a
r
,

E
l
e
v
e
n

k
a
n

d
e
l
t
a

i

l
e
k
a
r
,

s
p
e
l

o
c
h

i
d
r
o
t
t
e
r

s
o
m

i
n
n
e
f
a
t
t
a
r

s
a
m
-
m
a
n
s
a
t
t
a

m
o
t
o
r
i
s
k
a

g
r
u
n
d
f
o
r
m
e
r

i

o
l
i
k
a

m
i
l
j
e
r

o
c
h

v
a
r
i
e
r
a
r

o
c
h

a
n
p
a
s
s
a
r

s
i
n
a

r
r
e
l
s
e
r

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

t
i
l
l

a
k
t
i
v
i
t
e
t
e
n
.

I

r
r
e
l
s
e
r

t
i
l
l

m
u
s
i
k

o
c
h

i

d
a
n
s
e
r

a
n
p
a
s
s
a
r

e
l
e
v
e
n

s
i
n
a

r
r
e
l
s
e
r

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

t
i
l
l

t
a
k
t

o
c
h

r
y
t
m
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

v
e
n

s
i
m
m
a

2
0
0

m
e
t
e
r

v
a
r
a
v

5
0

m
e
t
e
r

i

r
y
g
g
l
g
e
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

s
a
m
t
a
l
a

o
m

e
g
n
a

u
p
p
l
e
v
e
l
s
e
r

a
v

f
y
s
i
s
k
a

a
k
t
i
v
i
t
e
t
e
r

o
c
h

f
r

d

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

k
r
i
n
g

h
u
r

a
k
t
i
v
i
t
e
-
t
e
r
n
a

k
a
n

p
v
e
r
k
a

h
l
s
a
n

o
c
h

d
e
n

f
y
s
i
s
k
a

f
r
m
g
a
n
.
E
l
e
v
e
n

k
a
n

g
e
n
o
m
f
r
a

o
l
i
k
a

a
k
t
i
-
v
i
t
e
t
e
r

i

n
a
t
u
r

o
c
h

u
t
e
m
i
l
j

m
e
d

r
e
l
a
t
i
v
t

g
o
d

a
n
p
a
s
s
n
i
n
g

t
i
l
l

o
l
i
k
a

f
r
h
l
l
a
n
d
e
n

o
c
h

t
i
l
l

a
l
l
e
m
a
n
s
r
t
-
t
e
n
s

r
e
g
l
e
r
.

D
e
s
s
u
t
o
m

k
a
n

e
l
e
v
e
n

m
e
d

r
e
l
a
t
i
v
t

g
o
d

s
k
e
r
h
e
t

o
r
i
e
n
-
t
e
r
a

s
i
g

i

b
e
k
a
n
t
a

m
i
l
j
e
r

m
e
d

h
j
l
p

a
v

k
a
r
t
o
r
.
E
l
e
v
e
n

k
a
n

g
e

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

b
e
-
s
k
r
i
v
n
i
n
g
a
r

a
v

h
u
r

m
a
n

f
r
e
b
y
g
-
g
e
r

s
k
a
d
o
r

s
o
m

r

f
r
k
n
i
p
p
a
d
e

B
e
t
y
g
e
t

D

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

E

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

C

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
B
e
t
y
g
e
t

B

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

C

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

A

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
IDH
IDROTT OCH HLSA
K
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v

i

s
l
u
t
e
t

a
v

r
s
k
u
r
s

6
B
e
t
y
g
e
t

E
B
e
t
y
g
e
t

D
B
e
t
y
g
e
t

C
B
e
t
y
g
e
t

B
B
e
t
y
g
e
t

A
s
p
e
l

o
c
h

i
d
r
o
t
t
e
r
.

D
e
s
s
u
t
o
m

k
a
n

e
l
e
v
e
n

h
a
n
t
e
r
a

n
d
s
i
t
u
a
t
i
o
n
e
r

v
i
d

v
a
t
t
e
n

m
e
d

h
j
l
p
r
e
d
s
k
a
p

u
n
d
e
r

o
l
i
k
a

r
s
t
i
d
e
r
.
m
e
d

l
e
k
a
r
,

s
p
e
l

o
c
h

i
d
r
o
t
t
e
r
.

D
e
s
s
u
t
o
m

k
a
n

e
l
e
v
e
n

h
a
n
t
e
r
a

n
d
s
i
t
u
a
t
i
o
n
e
r

v
i
d

v
a
t
t
e
n

m
e
d

h
j
l
p
r
e
d
s
k
a
p

u
n
d
e
r

o
l
i
k
a

r
s
t
i
d
e
r
.
m
e
d

l
e
k
a
r
,

s
p
e
l

o
c
h

i
d
r
o
t
t
e
r
.

D
e
s
s
u
t
o
m

k
a
n

e
l
e
v
e
n

h
a
n
t
e
r
a

n
d
s
i
t
u
a
t
i
o
n
e
r

v
i
d

v
a
t
t
e
n

m
e
d

h
j
l
p
r
e
d
s
k
a
p

u
n
d
e
r

o
l
i
k
a

r
s
t
i
d
e
r
.
B
e
t
y
g
e
t

D

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

E

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

C

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
B
e
t
y
g
e
t

B

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

C

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

A

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
IDH
IDROTT OCH HLSA
K
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v

i

s
l
u
t
e
t

a
v

r
s
k
u
r
s

9
B
e
t
y
g
e
t

E
B
e
t
y
g
e
t

D
B
e
t
y
g
e
t

C
B
e
t
y
g
e
t

B
B
e
t
y
g
e
t

A
E
l
e
v
e
n

k
a
n

d
e
l
t
a

i

l
e
k
a
r
,

s
p
e
l

o
c
h

i
d
r
o
t
t
e
r

s
o
m

i
n
n
e
f
a
t
t
a
r

k
o
m
p
l
e
x
a

r
r
e
l
s
e
r

i

o
l
i
k
a

m
i
l
j
e
r

o
c
h

v
a
-
r
i
e
r
a
r

o
c
h

a
n
p
a
s
s
a
r

s
i
n
a

r
r
e
l
s
e
r

t
i
l
l

v
i
s
s

d
e
l

t
i
l
l

a
k
t
i
v
i
t
e
t
e
n

o
c
h

s
a
m
m
a
n
h
a
n
g
e
t
.

I

d
a
n
s
e
r

o
c
h

r
r
e
l
s
e
-

o
c
h

t
r
n
i
n
g
s
p
r
o
g
r
a
m

t
i
l
l

m
u
s
i
k

a
n
p
a
s
s
a
r

e
l
e
v
e
n

t
i
l
l

v
i
s
s

d
e
l

s
i
n
a

r
r
e
l
s
e
r

t
i
l
l

t
a
k
t
,

r
y
t
m

o
c
h

s
a
m
m
a
n
h
a
n
g
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

v
e
n

s
i
m
m
a

2
0
0

m
e
t
e
r

v
a
r
a
v

5
0

m
e
t
e
r

i

r
y
g
g
l
g
e
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

p

e
t
t

i

h
u
v
u
d
s
a
k

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
t

s
t
t
a

u
p
p

m
l

f
r

o
c
h

p
l
a
n
e
r
a

t
r
n
i
n
g

o
c
h

a
n
d
r
a

f
y
-
s
i
s
k
a

a
k
t
i
v
i
t
e
t
e
r
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

v
e
n

u
t
v
r
d
e
r
a

a
k
t
i
v
i
t
e
t
e
r
n
a

g
e
n
o
m

a
t
t

s
a
m
t
a
l
a

o
m

e
g
n
a

u
p
p
l
e
v
e
l
s
e
r

o
c
h

f
r
a

e
n
k
l
a

o
c
h

t
i
l
l

v
i
s
s

d
e
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

h
u
r

a
k
t
i
v
i
t
e
t
e
r
n
a

t
i
l
l
s
a
m
m
a
n
s

m
e
d

k
o
s
t

o
c
h

a
n
d
r
a

f
a
k
t
o
r
e
r

k
a
n

p
v
e
r
k
a

h
l
s
a
n

o
c
h

d
e
n

f
y
s
i
s
k
a

f
r
m
g
a
n
.
E
l
e
v
e
n

p
l
a
n
e
r
a
r

o
c
h

g
e
n
o
m
f
r

f
r
i
l
u
f
t
s
a
k
t
i
v
i
t
e
t
e
r

m
e
d

v
i
s
s

a
n
-
p
a
s
s
n
i
n
g

t
i
l
l

o
l
i
k
a

f
r
h
l
l
a
n
d
e
n
,

m
i
l
j
e
r

o
c
h

r
e
g
l
e
r
.

D
e
s
s
u
t
o
m

k
a
n

E
l
e
v
e
n

k
a
n

d
e
l
t
a

i

l
e
k
a
r
,

s
p
e
l

o
c
h

i
d
r
o
t
t
e
r

s
o
m

i
n
n
e
f
a
t
t
a
r

k
o
m
p
l
e
x
a

r
r
e
l
s
e
r

i

o
l
i
k
a

m
i
l
j
e
r

o
c
h

v
a
r
i
e
-
r
a
r

o
c
h

a
n
p
a
s
s
a
r

s
i
n
a

r
r
e
l
s
e
r

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

t
i
l
l

a
k
t
i
v
i
t
e
t
e
n

o
c
h

s
a
m
m
a
n
h
a
n
g
e
t
.

I

d
a
n
s
e
r

o
c
h

r
r
e
l
s
e
-

o
c
h

t
r
n
i
n
g
s
p
r
o
g
r
a
m

t
i
l
l

m
u
s
i
k

a
n
p
a
s
s
a
r

e
l
e
v
e
n

s
i
n
a

r
r
e
l
-
s
e
r

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

t
i
l
l

t
a
k
t
,

r
y
t
m

o
c
h

s
a
m
m
a
n
h
a
n
g
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

v
e
n

s
i
m
m
a

2
0
0

m
e
t
e
r

v
a
r
a
v

5
0

m
e
t
e
r

i

r
y
g
g
l
g
e
.
E
l
e
v
e
n

k
a
n

p

e
t
t

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
t

s
t
t
a

u
p
p

m
l

f
r

o
c
h

p
l
a
n
e
r
a

t
r
n
i
n
g

o
c
h

a
n
d
r
a

f
y
-
s
i
s
k
a

a
k
t
i
v
i
t
e
t
e
r
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

v
e
n

u
t
v
r
d
e
r
a

a
k
t
i
v
i
t
e
t
e
r
n
a

g
e
n
o
m

a
t
t

s
a
m
t
a
l
a

o
m

e
g
n
a

u
p
p
l
e
v
e
l
s
e
r

o
c
h

f
r
a

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

h
u
r

a
k
t
i
v
i
t
e
t
e
r
n
a

t
i
l
l
s
a
m
m
a
n
s

m
e
d

k
o
s
t

o
c
h

a
n
d
r
a

f
a
k
t
o
r
e
r

k
a
n

p
v
e
r
k
a

h
l
s
a
n

o
c
h

d
e
n

f
y
s
i
s
k
a

f
r
m
g
a
n
.
E
l
e
v
e
n

p
l
a
n
e
r
a
r

o
c
h

g
e
n
o
m
f
r

f
r
i
l
u
f
t
s
a
k
t
i
v
i
t
e
t
e
r

m
e
d

r
e
l
a
t
i
v
t

g
o
d

a
n
p
a
s
s
n
i
n
g

t
i
l
l

o
l
i
k
a

f
r
-
h
l
l
a
n
d
e
n
,

m
i
l
j
e
r

o
c
h

r
e
g
l
e
r
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

d
e
l
t
a

i

l
e
k
a
r
,

s
p
e
l

o
c
h

i
d
r
o
t
t
e
r

s
o
m

i
n
n
e
f
a
t
t
a
r

k
o
m
p
l
e
x
a

r
r
e
l
s
e
r

i

o
l
i
k
a

m
i
l
j
e
r

o
c
h

v
a
r
i
e
-
r
a
r

o
c
h

a
n
p
a
s
s
a
r

s
i
n
a

r
r
e
l
s
e
r

v
l

t
i
l
l

a
k
t
i
v
i
t
e
t
e
n

o
c
h

s
a
m
m
a
n
h
a
n
g
-
e
t
.

I

d
a
n
s
e
r

o
c
h

r
r
e
l
s
e
-

o
c
h

t
r
-
n
i
n
g
s
p
r
o
g
r
a
m

t
i
l
l

m
u
s
i
k

a
n
p
a
s
s
a
r

e
l
e
v
e
n

s
i
n
a

r
r
e
l
s
e
r

v
l

t
i
l
l

t
a
k
t
,

r
y
t
m

o
c
h

s
a
m
m
a
n
h
a
n
g
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

v
e
n

s
i
m
m
a

2
0
0

m
e
t
e
r

v
a
r
a
v

5
0

m
e
t
e
r

i

r
y
g
g
l
g
e
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

p

e
t
t

v
l

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
t

s
t
t
a

u
p
p

m
l

f
r

o
c
h

p
l
a
n
e
r
a

t
r
n
i
n
g

o
c
h

a
n
d
r
a

f
y
s
i
s
k
a

a
k
t
i
v
i
-
t
e
t
e
r
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

v
e
n

u
t
v
r
d
e
r
a

a
k
t
i
v
i
t
e
t
e
r
n
a

g
e
n
o
m

a
t
t

s
a
m
t
a
l
a

o
m

e
g
n
a

u
p
p
l
e
v
e
l
s
e
r

o
c
h

f
r
a

v
l
-
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

h
u
r

a
k
t
i
v
i
t
e
t
e
r
n
a

t
i
l
l
s
a
m
m
a
n
s

m
e
d

k
o
s
t

o
c
h

a
n
d
r
a

f
a
k
t
o
r
e
r

k
a
n

p
v
e
r
k
a

h
l
s
a
n

o
c
h

d
e
n

f
y
s
i
s
k
a

f
r
m
g
a
n
.
E
l
e
v
e
n

p
l
a
n
e
r
a
r

o
c
h

g
e
n
o
m
f
r

f
r
i
l
u
f
t
s
a
k
t
i
v
i
t
e
t
e
r

m
e
d

g
o
d

a
n
-
p
a
s
s
n
i
n
g

t
i
l
l

o
l
i
k
a

f
r
h
l
l
a
n
d
e
n
,

m
i
l
j
e
r

o
c
h

r
e
g
l
e
r
.

D
e
s
s
u
t
o
m

k
a
n

B
e
t
y
g
e
t

D

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

E

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

C

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
B
e
t
y
g
e
t

B

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

C

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

A

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
IDH
IDROTT OCH HLSA
K
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v

i

s
l
u
t
e
t

a
v

r
s
k
u
r
s

9
B
e
t
y
g
e
t

E
B
e
t
y
g
e
t

D
B
e
t
y
g
e
t

C
B
e
t
y
g
e
t

B
B
e
t
y
g
e
t

A
e
l
e
v
e
n

m
e
d

v
i
s
s

s
k
e
r
h
e
t

o
r
i
e
n
-
t
e
r
a

s
i
g

i

o
k
n
d
a

m
i
l
j
e
r

o
c
h

a
n
v
n
d
e
r

d

k
a
r
t
o
r

o
c
h

a
n
d
r
a

h
j
l
p
m
e
d
e
l
.
E
l
e
v
e
n

k
a
n

p

e
t
t

i

h
u
v
u
d
s
a
k

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
t

f
r
e
b
y
g
g
a

s
k
a
d
o
r

g
e
n
o
m

a
t
t

f
r
u
t
s
e

o
c
h

g
e

e
n
k
l
a

b
e
s
k
r
i
v
n
i
n
g
a
r

a
v

r
i
s
k
e
r

s
o
m

r

f
r
k
n
i
p
p
a
d
e

m
e
d

o
l
i
k
a

f
y
s
i
s
k
a

a
k
t
i
v
i
t
e
t
e
r
.

D
e
s
s
u
t
o
m

k
a
n

e
l
e
v
e
n

h
a
n
t
e
r
a

n
d
s
i
t
u
a
t
i
o
n
e
r

v
i
d

v
a
t
-
t
e
n

m
e
d

a
l
t
e
r
n
a
t
i
v
a

h
j
l
p
r
e
d
s
k
a
p

u
n
d
e
r

o
l
i
k
a

r
s
t
i
d
e
r
.
D
e
s
s
u
t
o
m

k
a
n

e
l
e
v
e
n

m
e
d

r
e
l
a
-
t
i
v
t

g
o
d

s
k
e
r
h
e
t

o
r
i
e
n
t
e
r
a

s
i
g

i

o
k
n
d
a

m
i
l
j
e
r

o
c
h

a
n
v
n
d
e
r

d

k
a
r
t
o
r

o
c
h

a
n
d
r
a

h
j
l
p
m
e
d
e
l
.
E
l
e
v
e
n

k
a
n

p

e
t
t

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
t

f
r
e
b
y
g
g
a

s
k
a
d
o
r

g
e
n
o
m

a
t
t

f
r
u
t
s
e

o
c
h

g
e

u
t
v
e
c
k
-
l
a
d
e

b
e
s
k
r
i
v
n
i
n
g
a
r

a
v

r
i
s
k
e
r

s
o
m

r

f
r
k
n
i
p
p
a
d
e

m
e
d

o
l
i
k
a

f
y
s
i
s
k
a

a
k
t
i
v
i
t
e
t
e
r
.

D
e
s
s
u
t
o
m

k
a
n

e
l
e
v
e
n

h
a
n
t
e
r
a

n
d
s
i
t
u
a
t
i
o
n
e
r

v
i
d

v
a
t
-
t
e
n

m
e
d

a
l
t
e
r
n
a
t
i
v
a

h
j
l
p
r
e
d
s
k
a
p

u
n
d
e
r

o
l
i
k
a

r
s
t
i
d
e
r
.
e
l
e
v
e
n

m
e
d

g
o
d

s
k
e
r
h
e
t

o
r
i
e
n
-
t
e
r
a

s
i
g

i

o
k
n
d
a

m
i
l
j
e
r

o
c
h

a
n
v
n
d
e
r

d

k
a
r
t
o
r

o
c
h

a
n
d
r
a

h
j
l
p
m
e
d
e
l
.
E
l
e
v
e
n

k
a
n

p

e
t
t

v
l

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
t

f
r
e
b
y
g
g
a

s
k
a
d
o
r

g
e
n
o
m

a
t
t

f
r
u
t
s
e

o
c
h

g
e

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

b
e
s
k
r
i
v
n
i
n
g
a
r

a
v

r
i
s
k
e
r

s
o
m

r

f
r
k
n
i
p
p
a
d
e

m
e
d

o
l
i
k
a

f
y
s
i
s
k
a

a
k
t
i
v
i
t
e
t
e
r
.

D
e
s
s
u
t
o
m

k
a
n

e
l
e
v
e
n

h
a
n
t
e
r
a

n
d
s
i
t
u
a
t
i
o
n
e
r

v
i
d

v
a
t
-
t
e
n

m
e
d

a
l
t
e
r
n
a
t
i
v
a

h
j
l
p
r
e
d
s
k
a
p

u
n
d
e
r

o
l
i
k
a

r
s
t
i
d
e
r
.
B
e
t
y
g
e
t

D

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

E

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

C

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
B
e
t
y
g
e
t

B

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

C

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

A

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
IDH
MATEMATIK
MA
3.5 MATEMATIK
Matematiken har en ertusenrig historia med bidrag frn mnga kulturer. Den ut-
vecklas svl ur praktiska behov som ur mnniskans nykenhet och lust att utforska
matematiken som sdan. Matematisk verksamhet r till sin art en kreativ, reekterande
och problemlsande aktivitet som r nra kopplad till den samhlleliga, sociala och
tekniska utvecklingen. Kunskaper i matematik ger mnniskor frutsttningar att fatta
vlgrundade beslut i vardagslivets mnga valsituationer och kar mjligheterna att
delta i samhllets beslutsprocesser.
Syfte
Undervisningen i mnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om
matematik och matematikens anvndning i vardagen och inom olika mnesomrden.
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse fr matematik och tilltro
till sin frmga att anvnda matematik i olika sammanhang. Den ska ocks ge eleverna
mjlighet att uppleva estetiska vrden i mten med matematiska mnster, former och
samband.
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper fr att kunna formulera
och lsa problem samt reektera ver och vrdera valda strategier, metoder, modeller
och resultat. Eleverna ska ven ges frutsttningar att utveckla kunskaper fr att kunna
tolka vardagliga och matematiska situationer samt beskriva och formulera dessa med
hjlp av matematikens uttrycksformer.
Genom undervisningen ska eleverna ges frutsttningar att utveckla frtrogenhet med
grundlggande matematiska begrepp och metoder och deras anvndbarhet. Vidare ska
eleverna genom undervisningen ges mjligheter att utveckla kunskaper i att anvnda
digital teknik fr att kunna underska problemstllningar, gra berkningar och fr att
presentera och tolka data.
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar frmgan att argumentera logiskt
och fra matematiska resonemang. Eleverna ska genom undervisningen ocks ges
mjlighet att utveckla en frtrogenhet med matematikens uttrycksformer och hur
dessa kan anvndas fr att kommunicera om matematik i vardagliga och matematiska
sammanhang.
Undervisningen ska ge eleverna frutsttningar att utveckla kunskaper om historiska
sammanhang dr viktiga begrepp och metoder i matematiken har utvecklats. Genom
undervisningen ska eleverna ven ges mjligheter att reektera ver matematikens
betydelse, anvndning och begrnsning i vardagslivet, i andra skolmnen och under
historiska skeenden och drigenom kunna se matematikens sammanhang och relevans.
MATEMATIK
MA
Genom undervisningen i mnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges frut-
formulera och lsa problem med hjlp av matematik samt vrdera valda strategier
och metoder,
anvnda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
vlja och anvnda lmpliga matematiska metoder fr att gra berkningar och lsa
rutinuppgifter,
fra och flja matematiska resonemang, och
anvnda matematikens uttrycksformer fr att samtala om, argumentera och
redogra fr frgestllningar, berkningar och slutsatser.
Centralt innehll
I rskurs 13
Taluppfattning och tals anvndning
Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen kan delas upp och hur de kan
anvndas fr att ange antal och ordning.
Hur positionssystemet kan anvndas fr att beskriva naturliga tal. Symboler fr tal
och symbolernas utveckling i ngra olika kulturer genom historien.
Del av helhet och del av antal. Hur delarna kan benmnas och uttryckas som enkla
brk samt hur enkla brk frhller sig till naturliga tal.
Naturliga tal och enkla tal i brkform och deras anvndning i vardagliga situationer.
De fyra rknesttens egenskaper och samband samt anvndning i olika situationer.
Centrala metoder fr berkningar med naturliga tal, vid huvudrkning och ver-
slagsrkning och vid berkningar med skriftliga metoder och minirknare. Metoder-
nas anvndning i olika situationer.
Rimlighetsbedmning vid enkla berkningar och uppskattningar.
Algebra
Matematiska likheter och likhetstecknets betydelse.
Hur enkla mnster i talfljder och enkla geometriska mnster kan konstrueras,
beskrivas och uttryckas.
Geometri
Grundlggande geometriska objekt, dribland punkter, linjer, strckor, fyrhr-
ningar, trianglar, cirklar, klot, koner, cylindrar och rtblock samt deras inbrdes
relationer. Grundlggande geometriska egenskaper hos dessa objekt.
Konstruktion av geometriska objekt. Skala vid enkel frstoring och frminskning.
MA
MATEMATIK
Vanliga lgesord fr att beskriva fremls och objekts lge i rummet.
Symmetri, till exempel i bilder och i naturen, och hur symmetri kan konstrueras.
Jmfrelser och uppskattningar av matematiska storheter. Mtning av lngd, massa,
volym och tid med vanliga nutida och ldre mttenheter.
Sannolikhet och statistik
Slumpmssiga hndelser i experiment och spel.
Enkla tabeller och diagram och hur de kan anvndas fr att sortera data och
beskriva resultat frn enkla underskningar.
Samband och frndringar
Olika proportionella samband, dribland dubbelt och hlften.
Problemlsning
Strategier fr matematisk problemlsning i enkla situationer.
Matematisk formulering av frgestllningar utifrn enkla vardagliga situationer.
I rskurs 46
Rationella tal och deras egenskaper.
Positionssystemet fr tal i decimalform. Det binra talsystemet och talsystem som
anvnts i ngra kulturer genom historien, till exempel den babyloniska.
Tal i brk- och decimalform och deras anvndning i vardagliga situationer.
Tal i procentform och deras samband med tal i brk- och decimalform.
Centrala metoder fr berkningar med naturliga tal och enkla tal i decimalform vid
verslagsrkning, huvudrkning samt vid berkningar med skriftliga metoder och
minirknare. Metodernas anvndning i olika situationer.
Rimlighetsbedmning vid uppskattningar och berkningar i vardagliga situationer.
Algebra
Obekanta tal och deras egenskaper samt situationer dr det nns behov av att
beteckna ett obekant tal med en symbol.
Enkla algebraiska uttryck och ekvationer i situationer som r relevanta fr eleven.
Metoder fr enkel ekvationslsning.
Hur mnster i talfljder och geometriska mnster kan konstrueras, beskrivas och
uttryckas.
MA
MATEMATIK
Geometri
Grundlggande geometriska objekt dribland polygoner, cirklar, klot, koner,
cylindrar, pyramider och rtblock samt deras inbrdes relationer. Grundlggande
geometriska egenskaper hos dessa objekt.
Konstruktion av geometriska objekt. Skala och dess anvndning i vardagliga
situationer.
Symmetri i vardagen, i konsten och i naturen samt hur symmetri kan konstrueras.
Metoder fr hur omkrets och area hos olika tvdimensionella geometriska gurer
kan bestmmas och uppskattas.
Jmfrelse, uppskattning och mtning av lngd, area, volym, massa, tid och vinkel
med vanliga mttenheter. Mtningar med anvndning av nutida och ldre metoder.
Sannolikhet, chans och risk grundat p observationer, experiment eller statistiskt
material frn vardagliga situationer. Jmfrelser av sannolikheten vid olika
slumpmssiga frsk.
Enkel kombinatorik i konkreta situationer.
Tabeller och diagram fr att beskriva resultat frn underskningar. Tolkning av data
i tabeller och diagram.
Lgesmtten medelvrde, typvrde och median samt hur de kan anvndas i
statistiska underskningar.
Samband och frndring
Proportionalitet och procent samt deras samband.
Grafer fr att uttrycka olika typer av proportionella samband vid enkla underskningar.
Koordinatsystem och strategier fr gradering av koordinataxlar.
Problemlsning
Strategier fr matematisk problemlsning i vardagliga situationer.
Matematisk formulering av frgestllningar utifrn vardagliga situationer.
I rskurs 79
Reella tal och deras egenskaper samt deras anvndning i vardagliga och matematiska
situationer.
Talsystemets utveckling frn naturliga tal till reella tal. Metoder fr berkningar som
anvnts i olika historiska och kulturella sammanhang.
Potensform fr att uttrycka sm och stora tal samt anvndning av prex.
MA
MATEMATIK
Centrala metoder fr berkningar med tal i brk- och decimalform vid verslags-
rkning, huvudrkning samt vid berkningar med skriftliga metoder och digital
teknik. Metodernas anvndning i olika situationer.
Rimlighetsbedmning vid uppskattningar och berkningar i vardagliga och
matematiska situationer och inom andra mnesomrden.
Algebra
Innebrden av variabelbegreppet och dess anvndning i algebraiska uttryck, formler
och ekvationer.
Algebraiska uttryck, formler och ekvationer i situationer som r relevanta fr eleven.
Metoder fr ekvationslsning.
Geometri
Geometriska objekt och deras inbrdes relationer. Geometriska egenskaper hos
dessa objekt.
Avbildning och konstruktion av geometriska objekt. Skala vid frminskning och
frstoring av tv- och tredimensionella objekt.
Likformighet och symmetri i planet.
Metoder fr berkning av area, omkrets och volym hos geometriska objekt, samt
enhetsbyten i samband med detta.
Geometriska satser och formler och behovet av argumentation fr deras giltighet.
Likformig sannolikhet och metoder fr att berkna sannolikheten i vardagliga
situationer.
Hur kombinatoriska principer kan anvndas i enkla vardagliga och matematiska
problem.
Tabeller, diagram och grafer samt hur de kan tolkas och anvndas fr att beskriva
resultat av egna och andras underskningar, till exempel med hjlp av digitala verk-
tyg. Hur lgesmtt och spridningsmtt kan anvndas fr bedmning av resultat vid
statistiska underskningar.
Bedmningar av risker och chanser utifrn statistiskt material.
Samband och frndring
Procent fr att uttrycka frndring och frndringsfaktor samt berkningar med
procent i vardagliga situationer och i situationer inom olika mnesomrden.
Funktioner och rta linjens ekvation. Hur funktioner kan anvndas fr att
underska frndring, frndringstakt och andra samband.
MA
MATEMATIK
Problemlsning
Strategier fr problemlsning i vardagliga situationer och inom olika mnes omrden
samt vrdering av valda strategier och metoder.
Matematisk formulering av frgestllningar utifrn vardagliga situationer och olika
mnesomrden.
Enkla matematiska modeller och hur de kan anvndas i olika situationer.
Kunskapskrav
Kunskapskrav fr godtagbara kunskaper i slutet av rskurs 3
Eleven kan lsa enkla problem i elevnra situationer genom att vlja och anvnda
ngon strategi med viss anpassning till problemets karaktr. Eleven beskriver tillvga-
gngsstt och ger enkla omdmen om resultatens rimlighet.
Eleven har grundlggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom
att anvnda dem i vanligt frekommande sammanhang p ett i huvudsak fungerande
stt. Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjlp av symboler och konkret
material eller bilder. Eleven kan ven ge exempel p hur ngra begrepp relaterar till
varandra. Eleven har grundlggande kunskaper om naturliga tal och kan visa det
genom att beskriva tals inbrdes relation samt genom att dela upp tal. Eleven visar
grundlggande kunskaper om tal i brkform genom att dela upp helheter i olika antal
delar samt jmfra och namnge delarna som enkla brk. Dessutom kan eleven anvn-
da grundlggande geometriska begrepp och vanliga lgesord fr att beskriva geome-
triska objekts egenskaper, lge och inbrdes relationer. Eleven kan ven anvnda och
ge exempel p enkla proportionella samband i elevnra situationer.
Eleven kan vlja och anvnda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss
anpassning till sammanhanget fr att gra enkla berkningar med naturliga tal och
lsa enkla rutinuppgifter med tillfredsstllande resultat. Eleven kan anvnda huvud-
rkning fr att genomfra berkningar med de fyra rknestten nr talen och svaren
ligger inom heltalsomrdet 020, samt fr berkningar av enkla tal i ett utvidgat
talomrde. Vid addition och subtraktion kan eleven vlja och anvnda skriftliga rkne-
metoder med tillfredsstllande resultat nr talen och svaren ligger inom heltalsomrdet
0200. Eleven kan hantera enkla matematiska likheter och anvnder d likhetstecknet
p ett fungerande stt. Eleven kan ven avbilda och, utifrn instruktioner, konstruera
enkla geometriska objekt. Eleven kan gra enkla mtningar, jmfrelser och uppskatt-
ningar av lngder, massor, volymer och tider och anvnder vanliga mttenheter fr att
uttrycka resultatet.
Eleven kan beskriva och samtala om tillvgagngsstt p ett i huvudsak fungerande stt
och anvnder d konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycks-
former med viss anpassning till sammanhanget. Eleven kan dessutom vid olika slag av
underskningar i vlknda situationer avlsa och skapa enkla tabeller och diagram fr
att sortera och redovisa resultat. Eleven kan fra och flja matematiska resonemang
MA
MATEMATIK
om val av metoder och rknestt samt om resultats rimlighet, slumpmssiga hndelser,
geometriska mnster och mnster i talfljder genom att stlla och besvara frgor som i
huvudsak hr till mnet.
Eleven kan lsa enkla problem i elevnra situationer p ett i huvudsak fungerande stt
genom att vlja och anvnda strategier och metoder med viss anpassning till proble-
mets karaktr. Eleven beskriver tillvgagngsstt p ett i huvudsak fungerande stt och
fr enkla och till viss del underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i frhl-
lande till problemsituationen samt kan bidra till att ge ngot frslag p alternativt
tillvgagngsstt.
att anvnda dem i vlknda sammanhang p ett i huvudsak fungerande stt. Eleven
kan ven beskriva olika begrepp med hjlp av matematiska uttrycksformer p ett i
huvudsak fungerande stt. I beskrivningarna kan eleven vxla mellan olika uttrycks-
former samt fra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
anpassning till sammanhanget fr att gra enkla berkningar och lsa enkla rutin-
uppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och
frndring med tillfredsstllande resultat.
Eleven kan redogra fr och samtala om tillvgagngsstt p ett i huvudsak fungeran-
de stt och anvnder d bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska ut-
trycksformer med viss anpassning till sammanhanget. I redovisningar och samtal kan
eleven fra och flja matematiska resonemang genom att stlla frgor och framfra och
bemta matematiska argument p ett stt som till viss del fr resonemangen framt.
r uppfyllda.
Eleven kan lsa enkla problem i elevnra situationer p ett relativt vl fungerande
stt genom att vlja och anvnda strategier och metoder med frhllandevis god
anpassning till problemets karaktr. Eleven beskriver tillvgagngsstt p ett relativt
vl fungerande stt och fr utvecklade och relativt vl underbyggda resonemang om
resultatens rimlighet i frhllande till problemsituationen samt kan ge ngot frslag
p alternativt tillvgagngsstt.
MA
MATEMATIK
Eleven har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att anvnda
dem i bekanta sammanhang p ett relativt vl fungerande stt. Eleven kan ven
beskriva olika begrepp med hjlp av matematiska uttrycksformer p ett relativt vl
fungerande stt. I beskrivningarna kan eleven vxla mellan olika uttrycksformer samt
fra utvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
Eleven kan vlja och anvnda ndamlsenliga matematiska metoder med relativt god
anpassning till sammanhanget fr att gra enkla berkningar och lsa enkla rutin-
frndring med gott resultat.
Eleven kan redogra fr och samtala om tillvgagngsstt p ett ndamlsenligt stt
och anvnder d bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycks-
former med frhllandevis god anpassning till sammanhanget. I redovisningar och
samtal kan eleven fra och flja matematiska resonemang genom att stlla frgor och
framfra och bemta matematiska argument p ett stt som fr resonemangen framt.
r uppfyllda.
Eleven kan lsa enkla problem i elevnra situationer p ett vl fungerande stt genom
att vlja och anvnda strategier och metoder med god anpassning till problemets
karaktr. Eleven beskriver tillvgagngsstt p ett vl fungerande stt och fr vlut-
vecklade och vl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i frhllande till
problemsituationen samt kan ge frslag p alternativa tillvgagngsstt.
Eleven har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att
anvnda dem i nya sammanhang p ett vl fungerande stt. Eleven kan ven beskriva
olika begrepp med hjlp av matematiska uttrycksformer p ett vl fungerande stt.
I beskrivningarna kan eleven vxla mellan olika uttrycksformer samt fra vlut-
vecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
Eleven kan vlja och anvnda ndamlsenliga och effektiva matematiska metoder med
god anpassning till sammanhanget fr att gra enkla berkningar och lsa enkla rutin-
frndring med mycket gott resultat.
Eleven kan redogra fr och samtala om tillvgagngsstt p ett ndamlsenligt och
effektivt stt och anvnder d bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska
uttrycksformer med god anpassning till sammanhanget. I redovisningar och samtal
kan eleven fra och flja matematiska resonemang genom att stlla frgor och fram-
fra och bemta matematiska argument p ett stt som fr resonemangen framt och
frdjupar eller breddar dem.
MA
MATEMATIK
Eleven kan lsa olika problem i bekanta situationer p ett i huvudsak fungerande stt
genom att vlja och anvnda strategier och metoder med viss anpassning till proble-
mets karaktr samt bidra till att formulera enkla matematiska modeller som kan till-
lmpas i sammanhanget. Eleven fr enkla och till viss del underbyggda resonemang
om val av tillvgagngsstt och om resultatens rimlighet i frhllande till problem-
situationen samt kan bidra till att ge ngot frslag p alternativt tillvgagngsstt.
att anvnda dem i vlknda sammanhang p ett i huvudsak fungerande stt. Eleven
kan ven beskriva olika begrepp med hjlp av matematiska uttrycksformer p ett i
huvudsak fungerande stt. I beskrivningarna kan eleven vxla mellan olika uttrycks-
former samt fra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
anpassning till sammanhanget fr att gra berkningar och lsa rutinuppgifter inom
aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och frndring med
tillfredsstllande resultat.
Eleven kan redogra fr och samtala om tillvgagngsstt p ett i huvudsak fungeran-
de stt och anvnder d symboler, algebraiska uttryck, formler, grafer, funktioner och
andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till syfte och sammanhang.
I redovisningar och diskussioner fr och fljer eleven matematiska resonemang genom
att framfra och bemta matematiska argument p ett stt som till viss del fr resone-
mangen framt.
r uppfyllda.
Eleven kan lsa olika problem i bekanta situationer p ett relativt vl fungerande
stt genom att vlja och anvnda strategier och metoder med frhllandevis god an-
passning till problemets karaktr samt formulera enkla matematiska modeller som
efter ngon bearbetning kan tillmpas i sammanhanget. Eleven fr utvecklade och
relativt vl underbyggda resonemang om tillvgagngsstt och om resultatens rim-
lighet i frhllande till problemsituationen samt kan ge ngot frslag p alternativt
till vgagngsstt.
Eleven har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att an-
vnda dem i bekanta sammanhang p ett relativt vl fungerande stt. Eleven kan ven
beskriva olika begrepp med hjlp av matematiska uttrycksformer p ett relativt vl
fungerande stt. I beskrivningarna kan eleven vxla mellan olika uttrycksformer samt
fra utvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
MA
MATEMATIK
Eleven kan vlja och anvnda ndamlsenliga matematiska metoder med relativt god
anpassning till sammanhanget fr att gra berkningar och lsa rutinuppgifter inom
aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och frndring med
gott resultat.
Eleven kan redogra fr och samtala om tillvgagngsstt p ett ndamlsenligt stt
och anvnder d symboler, algebraiska uttryck, formler, grafer, funktioner och andra
matematiska uttrycksformer med frhllandevis god anpassning till syfte och sam-
manhang. I redovisningar och diskussioner fr och fljer eleven matematiska resone-
mang genom att framfra och bemta matematiska argument p ett stt som fr
resonemangen framt.
r uppfyllda.
Eleven kan lsa olika problem i bekanta situationer p ett vl fungerande stt genom
att vlja och anvnda strategier och metoder med god anpassning till problemets
karaktr samt formulera enkla matematiska modeller som kan tillmpas i samman-
hanget. Eleven fr vlutvecklade och vl underbyggda resonemang om tillvgagngs-
stt och om resultatens rimlighet i frhllande till problemsituationen samt kan ge
frslag p alternativa tillvgagngsstt.
Eleven har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att
anvnda dem i nya sammanhang p ett vl fungerande stt. Eleven kan ven beskriva
olika begrepp med hjlp av matematiska uttrycksformer p ett vl fungerande stt.
I beskrivningarna kan eleven vxla mellan olika uttrycksformer samt fra vlut-
vecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
Eleven kan vlja och anvnda ndamlsenliga och effektiva matematiska metoder med
god anpassning till sammanhanget fr att gra berkningar och lsa rutinuppgifter
inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och frndring
med mycket gott resultat.
Eleven kan redogra fr och samtala om tillvgagngsstt p ett ndamlsenligt och
effektivt stt och anvnder d symboler, algebraiska uttryck, formler, grafer, funktioner
och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till syfte och samman-
hang. I redovisningar och diskussioner fr och fljer eleven matematiska resonemang
genom att framfra och bemta matematiska argument p ett stt som fr resone-
mangen framt och frdjupar eller breddar dem.
MATEMATIK
K
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v

i

s
l
u
t
e
t

a
v

r
s
k
u
r
s

6
B
e
t
y
g
e
t

E
B
e
t
y
g
e
t

D
B
e
t
y
g
e
t

C
B
e
t
y
g
e
t

B
B
e
t
y
g
e
t

A
E
l
e
v
e
n

k
a
n

l
s
a

e
n
k
l
a

p
r
o
b
l
e
m

i

e
l
e
v
n
r
a

s
i
t
u
a
t
i
o
n
e
r

p

e
t
t

v
l

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
t

g
e
n
o
m

a
t
t

v
l
j
a

o
c
h

a
n
v
n
d
a

s
t
r
a
t
e
g
i
e
r

o
c
h

m
e
t
o
d
e
r

m
e
d

g
o
d

a
n
p
a
s
s
n
i
n
g

t
i
l
l

p
r
o
b
l
e
m
e
t
s

k
a
r
a
k
t
r
.

E
l
e
v
e
n

b
e
s
k
r
i
v
e
r

t
i
l
l
v
g
a
g
n
g
s
s
t
t

p

e
t
t

v
l

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
t

o
c
h

f
r

v
l
-
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

r
e
s
u
l
t
a
t
e
n
s

r
i
m
-
l
i
g
h
e
t

i

f
r
h
l
l
a
n
d
e

t
i
l
l

p
r
o
b
l
e
m
-
s
i
t
u
a
t
i
o
n
e
n

s
a
m
t

k
a
n

g
e

f
r
s
l
a
g

p

a
l
t
e
r
n
a
t
i
v
a

t
i
l
l
v
g
a
g
n
g
s
s
t
t
.
E
l
e
v
e
n

h
a
r

m
y
c
k
e
t

g
o
d
a

k
u
n
-
s
k
a
p
e
r

o
m

m
a
t
e
m
a
t
i
s
k
a

b
e
g
r
e
p
p

o
c
h

v
i
s
a
r

d
e
t

g
e
n
o
m

a
t
t

a
n
v
n
d
a

d
e
m

i

n
y
a

s
a
m
m
a
n
h
a
n
g

p

e
t
t

v
l

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
t
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

v
e
n

b
e
s
k
r
i
v
a

o
l
i
k
a

b
e
g
r
e
p
p

m
e
d

h
j
l
p

a
v

m
a
t
e
m
a
t
i
s
k
a

u
t
t
r
y
c
k
s
f
o
r
-
m
e
r

p

e
t
t

v
l

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
t
.

I

b
e
s
k
r
i
v
n
i
n
g
a
r
n
a

k
a
n

e
l
e
v
e
n

v
x
l
a

m
e
l
l
a
n

o
l
i
k
a

u
t
t
r
y
c
k
s
f
o
r
m
e
r

s
a
m
t

f
r
a

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

k
r
i
n
g

h
u
r

b
e
g
r
e
p
p
e
n

r
e
l
a
t
e
r
a
r

t
i
l
l

v
a
r
a
n
d
r
a
.
E
l
e
v
e
n

k
a
n

l
s
a

e
n
k
l
a

p
r
o
b
l
e
m

i

e
l
e
v
n
r
a

s
i
t
u
a
t
i
o
n
e
r

p

e
t
t

i

h
u
v
u
d
s
a
k

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
t

g
e
n
o
m

a
t
t

v
l
j
a

o
c
h

a
n
v
n
d
a

s
t
r
a
t
e
g
i
e
r

o
c
h

m
e
t
o
d
e
r

m
e
d

v
i
s
s

a
n
p
a
s
s
-
n
i
n
g

t
i
l
l

p
r
o
b
l
e
m
e
t
s

k
a
r
a
k
t
r
.

E
l
e
v
e
n

b
e
s
k
r
i
v
e
r

t
i
l
l
v
g
a
g
n
g
s
s
t
t

p

e
t
t

i

h
u
v
u
d
s
a
k

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
t

o
c
h

f
r

e
n
k
l
a

o
c
h

t
i
l
l

v
i
s
s

d
e
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

r
e
-
s
u
l
t
a
t
e
n
s

r
i
m
l
i
g
h
e
t

i

f
r
h
l
l
a
n
d
e

t
i
l
l

p
r
o
b
l
e
m
s
i
t
u
a
t
i
o
n
e
n

s
a
m
t

k
a
n

b
i
d
r
a

t
i
l
l

a
t
t

g
e

n
g
o
t

f
r
s
l
a
g

p

a
l
t
e
r
n
a
t
i
v
t

t
i
l
l
v
g
a
g
n
g
s
s
t
t
.
E
l
e
v
e
n

h
a
r

g
r
u
n
d
l
g
g
a
n
d
e

k
u
n
-
s
k
a
p
e
r

o
m

m
a
t
e
m
a
t
i
s
k
a

b
e
g
r
e
p
p

o
c
h

v
i
s
a
r

d
e
t

g
e
n
o
m

a
t
t

a
n
v
n
d
a

d
e
m

i

v
l
k
n
d
a

s
a
m
m
a
n
h
a
n
g

p

e
t
t

i

h
u
v
u
d
s
a
k

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
t
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

v
e
n

b
e
s
k
r
i
v
a

o
l
i
k
a

b
e
g
r
e
p
p

m
e
d

h
j
l
p

a
v

m
a
t
e
-
m
a
t
i
s
k
a

u
t
t
r
y
c
k
s
f
o
r
m
e
r

p

e
t
t

i

h
u
v
u
d
s
a
k

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
t
.

I

b
e
s
k
r
i
v
n
i
n
g
a
r
n
a

k
a
n

e
l
e
v
e
n

v
x
l
a

m
e
l
l
a
n

o
l
i
k
a

u
t
t
r
y
c
k
s
f
o
r
m
e
r

s
a
m
t

f
r
a

e
n
k
l
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

k
r
i
n
g

h
u
r

b
e
g
r
e
p
p
e
n

r
e
l
a
t
e
r
a
r

t
i
l
l

v
a
r
a
n
d
r
a
.
E
l
e
v
e
n

k
a
n

l
s
a

e
n
k
l
a

p
r
o
b
l
e
m

i

e
l
e
v
n
r
a

s
i
t
u
a
t
i
o
n
e
r

p

e
t
t

r
e
l
a
-
t
i
v
t

v
l

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
t

g
e
n
o
m

a
t
t

v
l
j
a

o
c
h

a
n
v
n
d
a

s
t
r
a
t
e
g
i
e
r

o
c
h

m
e
t
o
d
e
r

m
e
d

f
r
h
l
l
a
n
d
e
v
i
s

g
o
d

a
n
p
a
s
s
n
i
n
g

t
i
l
l

p
r
o
b
l
e
m
e
t
s

k
a
r
a
k
t
r
.

E
l
e
v
e
n

b
e
s
k
r
i
v
e
r

t
i
l
l
-
v
g
a
g
n
g
s
s
t
t

p

e
t
t

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
t

o
c
h

f
r

u
t
v
e
c
k
-
l
a
d
e

o
c
h

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

r
e
s
u
l
t
a
t
e
n
s

r
i
m
l
i
g
h
e
t

i

f
r
h
l
l
a
n
d
e

t
i
l
l

p
r
o
-
b
l
e
m
s
i
t
u
a
t
i
o
n
e
n

s
a
m
t

k
a
n

g
e

n
g
o
t

f
r
s
l
a
g

p

a
l
t
e
r
n
a
t
i
v
t

t
i
l
l
-
v
g
a
g
n
g
s
s
t
t
.
E
l
e
v
e
n

h
a
r

g
o
d
a

k
u
n
s
k
a
p
e
r

o
m

m
a
t
e
m
a
t
i
s
k
a

b
e
g
r
e
p
p

o
c
h

v
i
s
a
r

d
e
t

g
e
n
o
m

a
t
t

a
n
v
n
d
a

d
e
m

i

b
e
k
a
n
t
a

s
a
m
m
a
n
h
a
n
g

p

e
t
t

r
e
-
l
a
t
i
v
t

v
l

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
t
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

v
e
n

b
e
s
k
r
i
v
a

o
l
i
k
a

b
e
g
r
e
p
p

m
e
d

h
j
l
p

a
v

m
a
t
e
m
a
t
i
s
k
a

u
t
-
t
r
y
c
k
s
f
o
r
m
e
r

p

e
t
t

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
t
.

I

b
e
s
k
r
i
v
n
i
n
g
-
a
r
n
a

k
a
n

e
l
e
v
e
n

v
x
l
a

m
e
l
l
a
n

o
l
i
k
a

u
t
t
r
y
c
k
s
f
o
r
m
e
r

s
a
m
t

f
r
a

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

k
r
i
n
g

h
u
r

b
e
g
r
e
p
p
e
n

r
e
l
a
t
e
r
a
r

t
i
l
l

v
a
r
a
n
d
r
a
.
B
e
t
y
g
e
t

D

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

E

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

C

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
B
e
t
y
g
e
t

B

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

C

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

A

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
MA
MATEMATIK
E
l
e
v
e
n

k
a
n

v
l
j
a

o
c
h

a
n
v
n
d
a

i

h
u
v
u
d
s
a
k

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

m
a
t
e
m
a
-
t
i
s
k
a

m
e
t
o
d
e
r

m
e
d

v
i
s
s

a
n
p
a
s
s
-
n
i
n
g

t
i
l
l

s
a
m
m
a
n
h
a
n
g
e
t

f
r

a
t
t

g
r
a

e
n
k
l
a

b
e
r
k
n
i
n
g
a
r

o
c
h

l
s
a

e
n
k
l
a

r
u
t
i
n
u
p
p
g
i
f
t
e
r

i
n
o
m

a
r
i
t
m
e
t
i
k
,

a
l
g
e
b
r
a
,

g
e
o
m
e
t
r
i
,

s
a
n
n
o
l
i
k
h
e
t
,

s
t
a
t
i
s
t
i
k

s
a
m
t

s
a
m
b
a
n
d

o
c
h

f
n
d
r
i
n
g

m
e
d

t
i
l
l
f
r
e
d
s
t
l
l
a
n
d
e

r
e
s
u
l
t
a
t
.
E
l
e
v
e
n

k
a
n

r
e
d
o
g
r
a

f
r

o
c
h

s
a
m
t
a
l
a

o
m

t
i
l
l
v
g
a
g
n
g
s
s
t
t

p

e
t
t

i

h
u
v
u
d
s
a
k

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
t

o
c
h

a
n
v
n
d
e
r

d

b
i
l
d
e
r
,

s
y
m
-
b
o
l
e
r
,

t
a
b
e
l
l
e
r
,

g
r
a
f
e
r

o
c
h

a
n
d
r
a

m
a
t
e
m
a
t
i
s
k
a

u
t
t
r
y
c
k
s
f
o
r
m
e
r

m
e
d

v
i
s
s

a
n
p
a
s
s
n
i
n
g

t
i
l
l

s
a
m
-
m
a
n
h
a
n
g
e
t
.

I

r
e
d
o
v
i
s
n
i
n
g
a
r

o
c
h

s
a
m
t
a
l

k
a
n

e
l
e
v
e
n

f
r
a

o
c
h

f
l
j
a

m
a
t
e
m
a
t
i
s
k
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

g
e
n
o
m

a
t
t

s
t
l
l
a

f
r
g
o
r

o
c
h

f
r
a
m
f
r
a

o
c
h

b
e
m
t
a

m
a
t
e
m
a
t
i
s
k
a

a
r
g
u
m
e
n
t

p

e
t
t

s
t
t

s
o
m

t
i
l
l

v
i
s
s

d
e
l

f
r

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g
e
n

f
r
a
m
t
.

K
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v

i

s
l
u
t
e
t

a
v

r
s
k
u
r
s

6
B
e
t
y
g
e
t

E
B
e
t
y
g
e
t

D
B
e
t
y
g
e
t

C
B
e
t
y
g
e
t

B
B
e
t
y
g
e
t

A
E
l
e
v
e
n

k
a
n

v
l
j
a

o
c
h

a
n
v
n
d
a

n
-
d
a
m
l
s
e
n
l
i
g
a

m
a
t
e
m
a
t
i
s
k
a

m
e
t
o
-
d
e
r

m
e
d

r
e
l
a
t
i
v
t

g
o
d

a
n
p
a
s
s
n
i
n
g

t
i
l
l

s
a
m
m
a
n
h
a
n
g
e
t

f
r

a
t
t

g
r
a

e
n
k
l
a

b
e
r
k
n
i
n
g
a
r

o
c
h

l
s
a

e
n
k
l
a

r
u
t
i
n
u
p
p
g
i
f
t
e
r

i
n
o
m

a
r
i
t
m
e
t
i
k
,

a
l
g
e
b
r
a
,

g
e
o
m
e
t
r
i
,

s
a
n
n
o
l
i
k
h
e
t
,

s
t
a
t
i
s
t
i
k

s
a
m
t

s
a
m
b
a
n
d

o
c
h

f
r
-
n
d
r
i
n
g

m
e
d

g
o
t
t

r
e
s
u
l
t
a
t
.
E
l
e
v
e
n

k
a
n

r
e
d
o
g
r
a

f
r

o
c
h

s
a
m
t
a
l
a

o
m

t
i
l
l
v
g
a
g
n
g
s
s
t
t

p

e
t
t

n
d
a
m
l
s
e
n
l
i
g
t

s
t
t

o
c
h

a
n
-
v
n
d
e
r

d

b
i
l
d
e
r
,

s
y
m
b
o
l
e
r
,

t
a
b
e
l
-
l
e
r
,

g
r
a
f
e
r

o
c
h

a
n
d
r
a

m
a
t
e
m
a
t
i
s
k
a

u
t
t
r
y
c
k
s
f
o
r
m
e
r

m
e
d

f
r
h
l
l
a
n
-
d
e
v
i
s

g
o
d

a
n
p
a
s
s
n
i
n
g

t
i
l
l

s
a
m
-
m
a
n
h
a
n
g
e
t
.

I

r
e
d
o
v
i
s
n
i
n
g
a
r

o
c
h

s
a
m
t
a
l

k
a
n

e
l
e
v
e
n

f
r
a

o
c
h

f
l
j
a

m
a
t
e
m
a
t
i
s
k
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

g
e
n
o
m

a
t
t

s
t
l
l
a

f
r
g
o
r

o
c
h

f
r
a
m
f
r
a

o
c
h

b
e
m
t
a

m
a
t
e
m
a
t
i
s
k
a

a
r
g
u
m
e
n
t

p

e
t
t

s
t
t

s
o
m

f
r

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g
e
n

f
r
a
m
t
.
E
l
e
v
e
n

k
a
n

v
l
j
a

o
c
h

a
n
v
n
d
a

n
d
a
m
l
s
e
n
l
i
g
a

o
c
h

e
f
f
e
k
t
i
v
a

m
a
t
e
m
a
t
i
s
k
a

m
e
t
o
d
e
r

m
e
d

g
o
d

a
n
p
a
s
s
n
i
n
g

t
i
l
l

s
a
m
m
a
n
h
a
n
g
e
t

f
r

a
t
t

g
r
a

e
n
k
l
a

b
e
r
k
n
i
n
g
a
r

o
c
h

l
s
a

e
n
k
l
a

r
u
t
i
n
u
p
p
g
i
f
t
e
r

i
n
o
m

a
r
i
t
m
e
t
i
k
,

a
l
g
e
b
r
a
,

g
e
o
m
e
-
t
r
i
,

s
a
n
n
o
l
i
k
h
e
t
,

s
t
a
t
i
s
t
i
k

s
a
m
t

s
a
m
b
a
n
d

o
c
h

f
n
d
r
i
n
g

m
e
d

m
y
c
k
e
t

g
o
t
t

r
e
s
u
l
t
a
t
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

r
e
d
o
g
r
a

f
r

o
c
h

s
a
m
t
a
l
a

o
m

t
i
l
l
v
g
a
g
n
g
s
s
t
t

p

e
t
t

n
d
a
m
l
s
e
n
l
i
g
t

o
c
h

e
f
f
e
k
t
i
v
t

s
t
t

o
c
h

a
n
v
n
d
e
r

d

b
i
l
d
e
r
,

s
y
m
-
b
o
l
e
r
,

t
a
b
e
l
l
e
r
,

g
r
a
f
e
r

o
c
h

a
n
d
r
a

m
a
t
e
m
a
t
i
s
k
a

u
t
t
r
y
c
k
s
f
o
r
m
e
r

m
e
d

g
o
d

a
n
p
a
s
s
n
i
n
g

t
i
l
l

s
a
m
-
m
a
n
h
a
n
g
e
t
.

I

r
e
d
o
v
i
s
n
i
n
g
a
r

o
c
h

s
a
m
t
a
l

k
a
n

e
l
e
v
e
n

f
r
a

o
c
h

f
l
j
a

m
a
t
e
m
a
t
i
s
k
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

g
e
n
o
m

a
t
t

s
t
l
l
a

f
r
g
o
r

o
c
h

f
r
a
m
f
r
a

o
c
h

b
e
m
t
a

m
a
t
e
m
a
t
i
s
k
a

a
r
g
u
m
e
n
t

p

e
t
t

s
t
t

s
o
m

f
r

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g
e
n

f
r
a
m
t

o
c
h

f
r
d
j
u
p
a
r

e
l
l
e
r

b
r
e
d
-
d
a
r

d
e
m
.
B
e
t
y
g
e
t

D

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

E

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

C

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
B
e
t
y
g
e
t

B

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

C

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

A

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
MA
MATEMATIK
K
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v

i

s
l
u
t
e
t

a
v

r
s
k
u
r
s

9
B
e
t
y
g
e
t

E
B
e
t
y
g
e
t

D
B
e
t
y
g
e
t

C
B
e
t
y
g
e
t

B
B
e
t
y
g
e
t

A
E
l
e
v
e
n

k
a
n

l
s
a

o
l
i
k
a

p
r
o
b
l
e
m

i

b
e
k
a
n
t
a

s
i
t
u
a
t
i
o
n
e
r

p

e
t
t

v
l

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
t

g
e
n
o
m

a
t
t

v
l
j
a

o
c
h

a
n
v
n
d
a

s
t
r
a
t
e
g
i
e
r

o
c
h

m
e
t
o
-
d
e
r

m
e
d

g
o
d

a
n
p
a
s
s
n
i
n
g

t
i
l
l

p
r
o
-
b
l
e
m
e
t
s

k
a
r
a
k
t
r

s
a
m
t

f
o
r
m
u
l
e
r
a

e
n
k
l
a

m
a
t
e
m
a
t
i
s
k
a

m
o
d
e
l
l
e
r

s
o
m

k
a
n

t
i
l
l
m
p
a
s

i

s
a
m
m
a
n
h
a
n
g
e
t
.

E
l
e
v
e
n

f
r

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

t
i
l
l
v
g
a
g
n
g
s
s
t
t

o
c
h

o
m

r
e
s
u
l
-
t
a
t
e
n
s

r
i
m
l
i
g
h
e
t

i

f
r
h
l
l
a
n
d
e

t
i
l
l

p
r
o
b
l
e
m
s
i
t
u
a
t
i
o
n
e
n

s
a
m
t

k
a
n

g
e

f
r
s
l
a
g

p

a
l
t
e
r
n
a
t
i
v
a

t
i
l
l
v
g
a
-
g
n
g
s
s
t
t
.
E
l
e
v
e
n

h
a
r

m
y
c
k
e
t

g
o
d
a

k
u
n
-
s
k
a
p
e
r

o
m

m
a
t
e
m
a
t
i
s
k
a

b
e
g
r
e
p
p

o
c
h

v
i
s
a
r

d
e
t

g
e
n
o
m

a
t
t

a
n
v
n
d
a

d
e
m

i

n
y
a

s
a
m
m
a
n
h
a
n
g

p

e
t
t

v
l

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
t
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

v
e
n

b
e
s
k
r
i
v
a

o
l
i
k
a

b
e
g
r
e
p
p

m
e
d

h
j
l
p

a
v

m
a
t
e
m
a
t
i
s
k
a

u
t
t
r
y
c
k
s
f
o
r
-
m
e
r

p

e
t
t

v
l

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
t
.

I

b
e
s
k
r
i
v
n
i
n
g
a
r
n
a

k
a
n

e
l
e
v
e
n

v
x
l
a

m
e
l
l
a
n

o
l
i
k
a

u
t
t
r
y
c
k
s
f
o
r
m
e
r

s
a
m
t

f
r
a

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

E
l
e
v
e
n

k
a
n

l
s
a

o
l
i
k
a

p
r
o
b
l
e
m

i

b
e
k
a
n
t
a

s
i
t
u
a
t
i
o
n
e
r

p

e
t
t

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
t

g
e
n
o
m

a
t
t

v
l
j
a

o
c
h

a
n
v
n
d
a

s
t
r
a
t
e
g
i
e
r

o
c
h

m
e
t
o
d
e
r

m
e
d

f
r
h
l
l
a
n
d
e
v
i
s

g
o
d

a
n
p
a
s
s
n
i
n
g

t
i
l
l

p
r
o
b
l
e
m
e
t
s

k
a
r
a
k
t
r

s
a
m
t

f
o
r
m
u
l
e
r
a

e
n
k
l
a

m
a
t
e
m
a
t
i
s
k
a

m
o
d
e
l
l
e
r

s
o
m

e
f
t
e
r

n
g
o
n

b
e
a
r
b
e
t
n
i
n
g

k
a
n

t
i
l
l
-
l
m
p
a
s

i

s
a
m
m
a
n
h
a
n
g
e
t
.

E
l
e
v
e
n

f
r

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

t
i
l
l
v
g
a
g
n
g
s
s
t
t

o
c
h

o
m

r
e
s
u
l
-
t
a
t
e
n
s

r
i
m
l
i
g
h
e
t

i

f
r
h
l
l
a
n
d
e

t
i
l
l

p
r
o
b
l
e
m
s
i
t
u
a
t
i
o
n
e
n

s
a
m
t

k
a
n

g
e

n
g
o
t

f
r
s
l
a
g

p

a
l
t
e
r
n
a
t
i
v
t

t
i
l
l
v
g
a
g
n
g
s
s
t
t
.
E
l
e
v
e
n

h
a
r

g
o
d
a

k
u
n
s
k
a
p
e
r

o
m

m
a
t
e
m
a
t
i
s
k
a

b
e
g
r
e
p
p

o
c
h

v
i
s
a
r

d
e
t

g
e
n
o
m

a
t
t

a
n
v
n
d
a

d
e
m

i

b
e
k
a
n
t
a

s
a
m
m
a
n
h
a
n
g

p

e
t
t

r
e
-
l
a
t
i
v
t

v
l

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
t
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

v
e
n

b
e
s
k
r
i
v
a

o
l
i
k
a

b
e
g
r
e
p
p

m
e
d

h
j
l
p

a
v

m
a
t
e
m
a
t
i
s
k
a

u
t
-
t
r
y
c
k
s
f
o
r
m
e
r

p

e
t
t

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
t
.

I

b
e
s
k
r
i
v
n
i
n
g
-
a
r
n
a

k
a
n

e
l
e
v
e
n

v
x
l
a

m
e
l
l
a
n

o
l
i
k
a

u
t
t
r
y
c
k
s
f
o
r
m
e
r

s
a
m
t

f
r
a

E
l
e
v
e
n

k
a
n

l
s
a

o
l
i
k
a

p
r
o
b
l
e
m

i

b
e
k
a
n
t
a

s
i
t
u
a
t
i
o
n
e
r

p

e
t
t

i

h
u
-
v
u
d
s
a
k

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
t

g
e
n
o
m

a
t
t

v
l
j
a

o
c
h

a
n
v
n
d
a

s
t
r
a
t
e
g
i
e
r

o
c
h

m
e
t
o
d
e
r

m
e
d

v
i
s
s

a
n
p
a
s
s
-
n
i
n
g

t
i
l
l

p
r
o
b
l
e
m
e
t
s

k
a
r
a
k
t
r

s
a
m
t

b
i
d
r
a

t
i
l
l

a
t
t

f
o
r
m
u
l
e
r
a

e
n
k
l
a

m
a
t
e
m
a
t
i
s
k
a

m
o
d
e
l
l
e
r

s
o
m

k
a
n

t
i
l
l
m
p
a
s

i

s
a
m
m
a
n
h
a
n
g
e
t
.

E
l
e
v
e
n

f
r

e
n
k
l
a

o
c
h

t
i
l
l

v
i
s
s

d
e
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

v
a
l

a
v

t
i
l
l
v
g
a
g
n
g
s
s
t
t

o
c
h

o
m

r
e
-
s
u
l
t
a
t
e
n
s

r
i
m
l
i
g
h
e
t

i

f
r
h
l
l
a
n
d
e

t
i
l
l

p
r
o
b
l
e
m
s
i
t
u
a
t
i
o
n
e
n

s
a
m
t

k
a
n

b
i
d
r
a

t
i
l
l

a
t
t

g
e

n
g
o
t

f
r
s
l
a
g

p

a
l
t
e
r
n
a
t
i
v
t

t
i
l
l
v
g
a
g
n
g
s
s
t
t
.
E
l
e
v
e
n

h
a
r

g
r
u
n
d
l
g
g
a
n
d
e

k
u
n
-
s
k
a
p
e
r

o
m

m
a
t
e
m
a
t
i
s
k
a

b
e
g
r
e
p
p

o
c
h

v
i
s
a
r

d
e
t

g
e
n
o
m

a
t
t

a
n
v
n
d
a

d
e
m

i

v
l
k
n
d
a

s
a
m
m
a
n
h
a
n
g

p

e
t
t

i

h
u
v
u
d
s
a
k

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
t
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

v
e
n

b
e
s
k
r
i
v
a

o
l
i
k
a

b
e
g
r
e
p
p

m
e
d

h
j
l
p

a
v

m
a
t
e
-
m
a
t
i
s
k
a

u
t
t
r
y
c
k
s
f
o
r
m
e
r

p

e
t
t

i

h
u
v
u
d
s
a
k

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
t
.

I

b
e
s
k
r
i
v
n
i
n
g
a
r
n
a

k
a
n

e
l
e
v
e
n

v
x
l
a

m
e
l
l
a
n

o
l
i
k
a

u
t
t
r
y
c
k
s
f
o
r
m
e
r

s
a
m
t

B
e
t
y
g
e
t

D

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

E

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

C

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
B
e
t
y
g
e
t

B

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

C

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

A

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
MA
MATEMATIK
K
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v

i

s
l
u
t
e
t

a
v

r
s
k
u
r
s

9
B
e
t
y
g
e
t

E
B
e
t
y
g
e
t

D
B
e
t
y
g
e
t

C
B
e
t
y
g
e
t

B
B
e
t
y
g
e
t

A
f
r
a

e
n
k
l
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

k
r
i
n
g

h
u
r

b
e
g
r
e
p
p
e
n

r
e
l
a
t
e
r
a
r

t
i
l
l

v
a
r
a
n
d
r
a
.
E
l
e
v
e
n

k
a
n

v
l
j
a

o
c
h

a
n
v
n
d
a

i

h
u
v
u
d
s
a
k

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

m
a
-
t
e
m
a
t
i
s
k
a

m
e
t
o
d
e
r

m
e
d

v
i
s
s

a
n
p
a
s
s
n
i
n
g

t
i
l
l

s
a
m
m
a
n
h
a
n
g
e
t

f
r

a
t
t

g
r
a

b
e
r
k
n
i
n
g
a
r

o
c
h

l
s
a

r
u
t
i
n
u
p
p
g
i
f
t
e
r

i
n
o
m

a
r
i
t
m
e
t
i
k
,

a
l
g
e
b
r
a
,

g
e
o
m
e
t
r
i
,

s
a
n
n
o
l
i
k
h
e
t
,

s
t
a
t
i
s
t
i
k

s
a
m
t

s
a
m
b
a
n
d

o
c
h

f
r
-
n
d
r
i
n
g

m
e
d

t
i
l
l
f
r
e
d
s
s
t
l
l
a
n
d
e

r
e
s
u
l
t
a
t
.
E
l
e
v
e
n

k
a
n

r
e
d
o
g
r
a

f
r

o
c
h

s
a
m
t
a
l
a

o
m

t
i
l
l
v
g
a
g
n
g
s
s
t
t

p

e
t
t

i

h
u
v
u
d
s
a
k

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
t

o
c
h

a
n
v
n
d
e
r

d

s
y
m
b
o
l
e
r
,

a
l
g
e
b
r
a
i
s
k
a

u
t
t
r
y
c
k
,

f
o
r
m
l
e
r
,

g
r
a
f
e
r
,

f
u
n
k
t
i
o
n
e
r

o
c
h

a
n
d
r
a

m
a
t
e
m
a
t
i
s
k
a

u
t
t
r
y
c
k
s
f
o
r
m
e
r

m
e
d

v
i
s
s

a
n
p
a
s
s
n
i
n
g

t
i
l
l

s
y
f
t
e

o
c
h

s
a
m
m
a
n
h
a
n
g
.

I

r
e
d
o
v
i
s
n
i
n
g
a
r

o
c
h

d
i
s
k
u
s
s
i
o
n
e
r

f
r

o
c
h

f
l
j
e
r

e
l
e
v
e
n

m
a
t
e
m
a
t
i
s
k
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

g
e
n
o
m

a
t
t

f
r
a
m
f
r
a

o
c
h

b
e
m
t
a

m
a
t
e
m
a
t
i
s
k
a

a
r
g
u
m
e
n
t

p

e
t
t

s
t
t

s
o
m

t
i
l
l

v
i
s
s

d
e
l

f
r

r
e
s
o
n
e
-
m
a
n
g
e
n

f
r
a
m
t
.

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

k
r
i
n
g

h
u
r

b
e
g
r
e
p
p
e
n

r
e
l
a
t
e
r
a
r

t
i
l
l

v
a
r
a
n
d
r
a
.
E
l
e
v
e
n

k
a
n

v
l
j
a

o
c
h

a
n
v
n
d
a

n
d
a
m
l
s
e
n
l
i
g
a

m
a
t
e
m
a
t
i
s
k
a

m
e
t
o
d
e
r

m
e
d

r
e
l
a
t
i
v
t

g
o
d

a
n
-
p
a
s
s
n
i
n
g

t
i
l
l

s
a
m
m
a
n
h
a
n
g
e
t

f
r

a
t
t

g
r
a

b
e
r
k
n
i
n
g
a
r

o
c
h

l
s
a

r
u
t
i
n
u
p
p
g
i
f
t
e
r

i
n
o
m

a
r
i
t
m
e
t
i
k
,

a
l
g
e
b
r
a
,

g
e
o
m
e
t
r
i
,

s
a
n
n
o
l
i
k
h
e
t
,

s
t
a
t
i
s
t
i
k

s
a
m
t

s
a
m
b
a
n
d

o
c
h

f
r
-
n
d
r
i
n
g

m
e
d

g
o
t
t

r
e
s
u
l
t
a
t
.
E
l
e
v
e
n

k
a
n

r
e
d
o
g
r
a

f
r

o
c
h

s
a
m
t
a
l
a

o
m

t
i
l
l
v
g
a
g
n
g
s
s
t
t

p

e
t
t

n
d
a
m
l
s
e
n
l
i
g
t

s
t
t

o
c
h

a
n
-
v
n
d
e
r

d

s
y
m
b
o
l
e
r
,

a
l
g
e
b
r
a
i
s
k
a

u
t
t
r
y
c
k
,

f
o
r
m
l
e
r
,

g
r
a
f
e
r
,

f
u
n
k
-
t
i
o
n
e
r

o
c
h

a
n
d
r
a

m
a
t
e
m
a
t
i
s
k
a

u
t
t
r
y
c
k
s
f
o
r
m
e
r

m
e
d

f
r
h
l
l
a
n
d
e
-
v
i
s

g
o
d

a
n
p
a
s
s
n
i
n
g

t
i
l
l

s
y
f
t
e

o
c
h

s
a
m
m
a
n
h
a
n
g
.

I

r
e
d
o
v
i
s
n
i
n
g
a
r

o
c
h

d
i
s
k
u
s
s
i
o
n
e
r

f
r

o
c
h

f
l
j
e
r

e
l
e
v
e
n

m
a
t
e
m
a
t
i
s
k
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

g
e
n
o
m

a
t
t

f
r
a
m
f
r
a

o
c
h

b
e
m
t
a

m
a
t
e
m
a
t
i
s
k
a

a
r
g
u
m
e
n
t

p

e
t
t

s
t
t

s
o
m

f
r

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g
e
n

f
r
a
m
t
.
k
r
i
n
g

h
u
r

b
e
g
r
e
p
p
e
n

r
e
l
a
t
e
r
a
r

t
i
l
l

v
a
r
a
n
d
r
a
.
E
l
e
v
e
n

k
a
n

v
l
j
a

o
c
h

a
n
v
n
d
a

n
d
a
m
l
s
e
n
l
i
g
a

o
c
h

e
f
f
e
k
t
i
v
a

m
a
t
e
m
a
t
i
s
k
a

m
e
t
o
d
e
r

m
e
d

g
o
d

a
n
p
a
s
s
n
i
n
g

t
i
l
l

s
a
m
m
a
n
h
a
n
g
e
t

f
r

a
t
t

g
r
a

b
e
r
k
n
i
n
g
a
r

o
c
h

l
s
a

r
u
t
i
n
u
p
p
g
i
f
t
e
r

i
n
o
m

a
r
i
t
m
e
t
i
k
,

a
l
g
e
b
r
a
,

g
e
o
m
e
t
r
i
,

s
a
n
n
o
l
i
k
-
h
e
t
,

s
t
a
t
i
s
t
i
k

s
a
m
t

s
a
m
b
a
n
d

o
c
h

f
n
d
r
i
n
g

m
e
d

m
y
c
k
e
t

g
o
t
t

r
e
s
u
l
t
a
t
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

r
e
d
o
g
r
a

f
r

o
c
h

s
a
m
t
a
l
a

o
m

t
i
l
l
v
g
a
g
n
g
s
s
t
t

p

e
t
t

n
d
a
m
l
s
e
n
l
i
g
t

o
c
h

e
f
f
e
k
t
i
v
t

s
t
t

o
c
h

a
n
v
n
d
e
r

d

s
y
m
b
o
l
e
r
,

a
l
g
e
b
r
a
i
s
k
a

u
t
t
r
y
c
k
,

f
o
r
m
l
e
r
,

g
r
a
f
e
r
,

f
u
n
k
t
i
o
n
e
r

o
c
h

a
n
d
r
a

m
a
t
e
m
a
t
i
s
k
a

u
t
t
r
y
c
k
s
f
o
r
m
e
r

m
e
d

g
o
d

a
n
p
a
s
s
n
i
n
g

t
i
l
l

s
y
f
t
e

o
c
h

s
a
m
m
a
n
h
a
n
g
.

I

r
e
d
o
v
i
s
n
i
n
g
a
r

o
c
h

d
i
s
k
u
s
s
i
o
n
e
r

f
r

o
c
h

f
l
j
e
r

e
l
e
v
e
n

m
a
t
e
m
a
t
i
s
k
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

g
e
n
o
m

a
t
t

f
r
a
m
f
r
a

o
c
h

b
e
m
t
a

m
a
t
e
m
a
t
i
s
k
a

a
r
g
u
m
e
n
t

p

e
t
t

s
t
t

s
o
m

f
r

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g
e
n

f
r
a
m
t

o
c
h

f
r
d
j
u
p
a
r

e
l
l
e
r

b
r
e
d
d
a
r

d
e
m
.
B
e
t
y
g
e
t

D

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

E

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

C

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
B
e
t
y
g
e
t

B

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

C

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

A

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
MA
MODERNA SPRK
MSPR
3.6 MODERNA SPRK
kontakter och strre frstelse fr olika stt att leva. Kunskaper i era sprk kar ocks
individens mjligheter att ing i olika sociala och kulturella sammanhang och att delta
i internationellt studie- och arbetsliv.
Syfte
Undervisningen i mnet moderna sprk ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper
i mlsprket och kunskaper om omrden och sammanhang dr sprket anvnds samt
tilltro till sin frmga att anvnda sprket i olika situationer och fr skilda syften.
Genom undervisningen ska eleverna ges mjlighet att utveckla en allsidig kommu-
nikativ frmga. Denna frmga innebr att frst talat och skrivet sprk, att kunna
formulera sig och samspela med andra i tal och skrift och att kunna anpassa sitt sprk
till olika situationer, syften och mottagare. I den kommunikativa frmgan ingr ven
sprklig skerhet och att kunna anvnda olika strategier fr att stdja kommunikatio-
nen och lsa problem nr sprkkunskaperna inte rcker till.
I mtet med talat sprk och texter ska eleverna ges mjlighet att utveckla frmgan
att stta innehllet i relation till egna erfarenheter, livsvillkor och intressen. Undervis-
ningen ska ven ge eleverna mjligheter att utveckla kunskaper om och frstelse fr
olika livsvillkor samt sociala och kulturella freteelser i omrden och i sammanhang
dr sprket anvnds.
och tillgna sig innehllet i talat sprk och texter frn olika kllor. De ska ocks ges
frutsttningar att kunna anvnda olika hjlpmedel fr lrande, frstelse, skapande
och kommunikation. Undervisningen ska stimulera elevernas intresse fr sprk och
kulturer och frmedla nyttan av sprkkunskaper.
Genom undervisningen i mnet moderna sprk ska eleverna sammanfattningsvis ges
frst och tolka innehllet i talat sprk och olika slags texter,
anvnda sprkliga strategier fr att frst och gra sig frstdda,
anpassa sprket efter olika syften, mottagare och sammanhang, och
reektera ver livsvillkor, samhllsfrgor och kulturella freteelser i olika
sammanhang och delar av vrlden dr sprket anvnds.
MODERNA SPRK
MSPR
Centralt innehll
I rskurs 49, inom ramen fr elevens val
Intressen, vardagliga situationer, personer och platser.
sikter och knslor.
Vardagsliv och levnadsstt i olika sammanhang och omrden dr sprket anvnds.
Tydligt talat sprk och texter som r instruerande och beskrivande, till exempel frn
olika medier.
Olika former av samtal och dialoger.
Berttelser och annan ktion ven i talad eller dramatiserad form samt snger.
Muntlig och skriftlig information, till exempel p skyltar och i reklam.
Strategier fr att uppfatta betydelsebrande ord och dra slutsatser om innehllet,
till exempel med hjlp av frfrstelse.
Olika stt att orientera sig i texter och talat sprk frn Internet och andra medier.
Sprkliga freteelser som uttal, intonation, grammatiska strukturer, stavning och
interpunktion i det sprk som eleverna mter.
Presentationer, instruktioner, meddelanden, berttelser och beskrivningar i tal och
skrift.
Strategier fr att lsa sprkliga problem i samtal, till exempel frgor, omformule-
ringar och gester.
intonation samt ord, grammatiska strukturer, stavning och interpunktion, artighets-
fraser och andra fasta sprkliga uttryck.
MSPR
MODERNA SPRK
I rskurs 49, inom ramen fr sprkval
Vardagliga situationer, intressen, personer, platser, aktiviteter och hndelser.
Vardagsliv, levnadsstt och sociala relationer i olika sammanhang och omrden dr
sprket anvnds.
Tydligt talat sprk och texter som r instruerande och beskrivande frn olika medier.
Olika former av samtal, dialoger och intervjuer.
Berttelser och annan ktion ven i talad eller dramatiserad form samt snger och
dikter.
Muntlig och skriftlig information, till exempel reklam, tidtabeller och notiser.
Strategier fr att uppfatta betydelsebrande ord och sammanhang i talat sprk och
texter, till exempel att anpassa lyssnande och lsning till framstllningens form och
innehll.
Olika stt att ska och vlja texter och talat sprk frn Internet och andra medier.
Sprkliga freteelser som uttal, intonation, grammatiska strukturer, stavning och
interpunktion i det sprk som eleverna mter.
Hur olika formuleringar anvnds fr att inleda och avsluta olika typer av
fram stllningar och samtal.
Presentationer, instruktioner, meddelanden, berttelser och beskrivningar i
sammanhngande tal och skrift.
intonation, stavning och interpunktion, artighetsfraser och andra fasta sprkliga
uttryck samt grammatiska strukturer.
MSPR
MODERNA SPRK
Kunskapskrav
Inom ramen fr elevens val
Eleven kan frst vanliga ord och enkla fraser i tydligt talat, enkelt sprk i lngsamt
tempo samt i korta, enkla texter om vardagliga och vlbekanta mnen. Eleven visar sin
frstelse genom att i mycket enkel form redogra fr innehllet samt genom att med
godtagbart resultat agera utifrn budskap och instruktioner i innehllet. Fr att under-
ltta sin frstelse av innehllet i det talade sprket och texterna kan eleven vlja och
anvnda sig av ngon strategi fr lyssnande och lsning. Eleven kan vlja texter och
talat sprk av enkel karaktr och frn olika medier samt med viss relevans anvnda det
valda materialet i sin egen produktion och interaktion.
och begripligt med enstaka ord och fraser. Fr att frtydliga och variera sin kommu-
nikation kan eleven bearbeta och gra enstaka enkla frbttringar av egna framstll-
med enstaka ord och fraser. Dessutom kan eleven vlja och anvnda sig av ngon
Eleven kommenterar i mycket enkel form ngra freteelser i olika sammanhang och
omrden dr sprket anvnds, och kan d ocks gra enkla jmfrelser med egna
erfarenheter och kunskaper.
r uppfyllda.
talat, enkelt sprk i lngsamt tempo samt i korta, enkla texter om vardagliga och
vl bekanta mnen. Eleven visar sin frstelse genom att i mycket enkel form redogra
fr innehll och detaljer samt genom att med tillfredsstllande resultat agera utifrn
budskap och instruktioner i innehllet. Fr att underltta sin frstelse av innehllet
i det talade sprket och texterna kan eleven i viss utstrckning vlja och anvnda sig
av strategier fr lyssnande och lsning. Eleven kan vlja texter och talat sprk av enkel
karaktr och frn olika medier samt p ett relevant stt anvnda det valda materialet i
sin egen produktion och interaktion.
och relativt tydligt med fraser och meningar. Fr att frtydliga och variera sin
kommunikation kan eleven bearbeta och gra enstaka enkla frbttringar av egna
framstllningar. I muntlig och skriftlig interaktion kan eleven uttrycka sig enkelt och
MSPR
MODERNA SPRK
begripligt med ord, fraser och meningar. Dessutom kan eleven vlja och anvnda sig
av ngra olika strategier som lser problem i och frbttrar interaktionen.
Eleven kommenterar i mycket enkel form ngra freteelser i olika sammanhang och
omrden dr sprket anvnds, och kan d ocks gra enkla jmfrelser med egna
erfarenheter och kunskaper.
r uppfyllda.
Eleven kan frst det huvudsakliga innehllet och uppfatta vsentliga detaljer i
tydligt talat, enkelt sprk i lngsamt tempo samt i korta, enkla texter om vardagliga
och vlbekanta mnen. Eleven visar sin frstelse genom att i enkel form redogra
fr innehll och detaljer samt genom att med gott resultat agera utifrn budskap och
instruktioner i innehllet. Fr att underltta sin frstelse av innehllet i det talade
sprket och texterna kan eleven i viss utstrckning vlja och anvnda sig av strategier
fr lyssnande och lsning. Eleven kan vlja bland texter och talat sprk av enkel karak-
tr och frn olika medier samt p ett relevant och effektivt stt anvnda det valda
materialet i sin egen produktion och interaktion.
ningar. I muntlig och skriftlig interaktion kan eleven uttrycka sig enkelt och tydligt
med ord, fraser och meningar. Dessutom kan eleven vlja och anvnda sig av era
olika strategier som lser problem i och frbttrar interaktionen.
dr sprket anvnds, och kan d ocks gra enkla jmfrelser med egna erfarenheter
och kunskaper.
Inom ramen fr sprkval
Eleven kan frst det mest vsentliga av innehllet i tydligt talat, enkelt sprk i lugnt
tempo samt i enkla texter om vardagliga och vlbekanta mnen. Eleven visar sin fr-
stelse genom att i enkel form redogra fr och kommentera innehllet samt genom
att med godtagbart resultat agera utifrn budskap och instruktioner i innehllet. Fr
att underltta sin frstelse av innehllet i det talade sprket och texterna kan eleven
vlja och anvnda sig av ngon strategi fr lyssnande och lsning. Eleven kan vlja
bland texter och talat sprk av enkel karaktr och frn olika medier samt med viss
relevans anvnda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.
MSPR
MODERNA SPRK
och begripligt med fraser och meningar. Fr att frtydliga och variera sin kommu-
med ord, fraser och meningar. Dessutom kan eleven vlja och anvnda sig av ngon
och kunskaper.
r uppfyllda.
talat, enkelt sprk i lugnt tempo samt i enkla texter om vardagliga och vlbekanta m-
nen. Eleven visar sin frstelse genom att i enkel form redogra fr och kommentera
innehll och detaljer samt ven genom att med tillfredsstllande resultat agera utifrn
budskap och instruktioner i innehllet. Fr att underltta sin frstelse av innehllet
i det talade sprket och texterna kan eleven i viss utstrckning vlja och anvnda sig
av strategier fr lyssnande och lsning. Eleven kan vlja bland texter och talat sprk
av enkel karaktr och frn olika medier samt p ett relevant stt anvnda det valda
materialet i sin egen produktion och interaktion.
ningar. I muntlig och skriftlig interaktion kan eleven uttrycka sig enkelt och relativt
tydligt med ord, fraser och meningar. Dessutom kan eleven vlja och anvnda sig av
ngra olika strategier som lser problem i och frbttrar interaktionen.
och kunskaper.
r uppfyllda.
MSPR
MODERNA SPRK
Eleven kan frst helheten och uppfatta vsentliga detaljer i tydligt talat, enkelt sprk
i lugnt tempo samt i enkla texter om vardagliga och vlbekanta mnen. Eleven visar
sin frstelse genom att versiktligt redogra fr och kommentera innehll och detal-
jer samt genom att med gott resultat agera utifrn budskap och instruktioner i inne-
hllet. Fr att underltta sin frstelse av innehllet i det talade sprket och texterna
kan eleven i viss utstrckning vlja och anvnda sig av strategier fr lyssnande och
lsning. Eleven kan vlja bland texter och talat sprk av enkel karaktr och frn olika
medier samt p ett relevant och effektivt stt anvnda det valda materialet i sin egen
produktion och interaktion.
relativt tydligt och relativt sammanhngande. Fr att frtydliga och variera sin kom-
munikation kan eleven bearbeta och gra enkla frbttringar av egna framstllningar.
I muntlig och skriftlig interaktion kan eleven uttrycka sig enkelt och tydligt med ord,
fraser och meningar samt i ngon mn anpassat till syfte, mottagare och situation.
Dessutom kan eleven vlja och anvnda sig av era olika strategier som lser problem
i och frbttrar interaktionen.
Eleven kommenterar versiktligt ngra freteelser i olika sammanhang och omrden
och kunskaper.
MODERNA SPRK
I
n
o
m

r
a
m
e
n

f
r

e
l
e
v
e
n
s

v
a
l

K
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v

i

s
l
u
t
e
t

a
v

r
s
k
u
r
s

9
B
e
t
y
g
e
t

E
B
e
t
y
g
e
t

D
B
e
t
y
g
e
t

C
B
e
t
y
g
e
t

B
B
e
t
y
g
e
t

A
E
l
e
v
e
n

k
a
n

f
r
s
t

v
a
n
l
i
g
a

o
r
d

o
c
h

e
n
k
l
a

f
r
a
s
e
r

i

t
y
d
l
i
g
t

t
a
l
a
t
,

e
n
k
e
l
t

s
p
r
k

i

l
n
g
s
a
m
t

t
e
m
p
o

s
a
m
t

i

k
o
r
t
a
,

e
n
k
l
a

t
e
x
t
e
r

o
m

v
a
r
d
a
g
l
i
g
a

o
c
h

v
l
b
e
k
a
n
t
a

m
n
e
n
.

E
l
e
v
e
n

v
i
s
a
r

s
i
n

f
r
s
t
e
l
s
e

g
e
n
o
m

a
t
t

i

m
y
c
k
e
t

e
n
k
e
l

f
o
r
m

r
e
d
o
g
r
a

f
r

i
n
n
e
h
l
l
e
t

s
a
m
t

g
e
n
o
m

a
t
t

m
e
d

g
o
d
t
a
g
b
a
r
t

r
e
s
u
l
t
a
t

a
g
e
r
a

u
t
i
-
f
r
n

b
u
d
s
k
a
p

o
c
h

i
n
s
t
r
u
k
t
i
o
n
e
r

i

i
n
n
e
h
l
l
e
t
.

F
r

a
t
t

u
n
d
e
r
l
t
t
a

s
i
n

f
r
s
t
e
l
s
e

a
v

i
n
n
e
h
l
l
e
t

i

d
e
t

t
a
l
a
d
e

s
p
r
k
e
t

o
c
h

t
e
x
t
e
r
n
a

k
a
n

e
l
e
v
e
n

v
l
j
a

o
c
h

a
n
v
n
d
a

s
i
g

a
v

n
g
o
n

s
t
r
a
t
e
g
i

f
r

l
y
s
s
n
a
n
d
e

o
c
h

l
s
n
i
n
g
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

v
l
j
a

t
e
x
t
e
r

o
c
h

t
a
l
a
t

s
p
r
k

a
v

e
n
k
e
l

k
a
r
a
k
t
r

o
c
h

f
r
n

o
l
i
k
a

m
e
d
i
e
r

s
a
m
t

m
e
d

v
i
s
s

r
e
l
e
v
a
n
s

a
n
v
n
d
a

d
e
t

v
a
l
d
a

m
a
t
e
r
i
a
l
e
t

i

s
i
n

e
g
e
n

p
r
o
d
u
k
t
i
o
n

o
c
h

i
n
t
e
r
a
k
t
i
o
n
.

I

m
u
n
t
l
i
g
a

o
c
h

s
k
r
i
f
t
l
i
g
a

f
r
a
m
-
s
t
l
l
n
i
n
g
a
r

a
v

o
l
i
k
a

s
l
a
g

k
a
n

e
l
e
v
e
n

f
o
r
m
u
l
e
r
a

s
i
g

e
n
k
e
l
t

o
c
h

b
e
g
r
i
p
l
i
g
t

m
e
d

e
n
s
t
a
k
a

o
r
d

o
c
h

f
r
a
s
e
r
.

F
r

a
t
t

f
r
t
y
d
l
i
g
a

o
c
h

v
a
r
i
e
r
a

s
i
n

k
o
m
m
u
n
i
k
a
t
i
o
n

k
a
n

E
l
e
v
e
n

k
a
n

f
r
s
t

d
e
t

h
u
v
u
d
-
s
a
k
l
i
g
a

i
n
n
e
h
l
l
e
t

o
c
h

u
p
p
f
a
t
t
a

v
s
e
n
t
l
i
g
a

d
e
t
a
l
j
e
r

i

t
y
d
l
i
g
t

t
a
l
a
t
,

e
n
k
e
l
t

s
p
r
k

i

l
n
g
s
a
m
t

t
e
m
p
o

s
a
m
t

i

k
o
r
t
a
,

e
n
k
l
a

t
e
x
t
e
r

o
m

v
a
r
-
d
a
g
l
i
g
a

o
c
h

v
l
b
e
k
a
n
t
a

m
n
e
n
.

E
l
e
v
e
n

v
i
s
a
r

s
i
n

f
r
s
t
e
l
s
e

g
e
n
o
m

a
t
t

i

e
n
k
e
l

f
o
r
m

r
e
d
o
g
r
a

f
r

i
n
n
e
h
l
l

o
c
h

d
e
t
a
l
j
e
r

s
a
m
t

g
e
n
o
m

a
t
t

m
e
d

g
o
t
t

r
e
s
u
l
t
a
t

a
g
e
r
a

u
t
i
-
f
r
n

b
u
d
s
k
a
p

o
c
h

i
n
s
t
r
u
k
t
i
o
n
e
r

i

i
n
n
e
h
l
l
e
t
.

F
r

a
t
t

u
n
d
e
r
l
t
t
a

s
i
n

f
r
s
t
e
l
s
e

a
v

i
n
n
e
h
l
l
e
t

i

d
e
t

t
a
l
a
d
e

s
p
r
k
e
t

o
c
h

t
e
x
t
e
r
n
a

k
a
n

e
l
e
v
e
n

i

v
i
s
s

u
t
s
t
r
c
k
n
i
n
g

v
l
j
a

o
c
h

a
n
v
n
d
a

s
i
g

a
v

s
t
r
a
t
e
g
i
e
r

f
r

l
y
s
s
n
a
n
d
e

o
c
h

l
s
n
i
n
g
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

v
l
j
a

b
l
a
n
d

t
e
x
t
e
r

o
c
h

t
a
l
a
t

s
p
r
k

a
v

e
n
k
e
l

k
a
r
a
k
t
r

o
c
h

f
r
n

o
l
i
k
a

m
e
d
i
e
r

s
a
m
t

p

e
t
t

r
e
l
e
v
a
n
t

o
c
h

e
f
f
e
k
t
i
v
t

s
t
t

a
n
v
n
d
a

d
e
t

v
a
l
d
a

m
a
t
e
r
i
a
l
e
t

i

s
i
n

e
g
e
n

p
r
o
-
d
u
k
t
i
o
n

o
c
h

i
n
t
e
r
a
k
t
i
o
n
.

I

m
u
n
t
l
i
g
a

o
c
h

s
k
r
i
f
t
l
i
g
a

f
r
a
m
-
s
t
l
l
n
i
n
g
a
r

a
v

o
l
i
k
a

s
l
a
g

k
a
n

e
l
e
v
-
e
n

f
o
r
m
u
l
e
r
a

s
i
g

e
n
k
e
l
t
,

r
e
l
a
t
i
v
t

t
y
d
l
i
g
t

o
c
h

t
i
l
l

v
i
s
s

d
e
l

s
a
m
m
a
n
-
h
n
g
a
n
d
e
.

F
r

a
t
t

f
r
t
y
d
l
i
g
a

o
c
h

v
a
r
i
e
r
a

s
i
n

k
o
m
m
u
n
i
k
a
t
i
o
n

k
a
n

E
l
e
v
e
n

k
a
n

f
r
s
t

d
e
t

h
u
v
u
d
s
a
k
-
l
i
g
a

i
n
n
e
h
l
l
e
t

o
c
h

u
p
p
f
a
t
t
a

t
y
d
-
l
i
g
a

d
e
t
a
l
j
e
r

i

t
y
d
l
i
g
t

t
a
l
a
t
,

e
n
k
e
l
t

s
p
r
k

i

l
n
g
s
a
m
t

t
e
m
p
o

s
a
m
t

i

k
o
r
t
a
,

e
n
k
l
a

t
e
x
t
e
r

o
m

v
a
r
d
a
g
l
i
g
a

o
c
h

v
l
b
e
k
a
n
t
a

m
n
e
n
.

E
l
e
v
e
n

v
i
s
a
r

s
i
n

f
r
s
t
e
l
s
e

g
e
n
o
m

a
t
t

i

m
y
c
k
e
t

e
n
k
e
l

f
o
r
m

r
e
d
o
g
r
a

f
r

i
n
n
e
h
l
l

o
c
h

d
e
t
a
l
j
e
r

s
a
m
t

g
e
n
o
m

a
t
t

m
e
d

t
i
l
l
f
r
e
d
s
s
t
l
l
a
n
d
e

r
e
s
u
l
t
a
t

a
g
e
r
a

u
t
i
f
r
n

b
u
d
s
k
a
p

o
c
h

i
n
s
t
r
u
k
t
i
o
n
e
r

i

i
n
n
e
h
l
l
e
t
.

F
r

a
t
t

u
n
d
e
r
l
t
t
a

s
i
n

f
r
s
t
e
l
s
e

a
v

i
n
n
e
h
l
l
e
t

i

d
e
t

t
a
l
a
d
e

s
p
r
k
e
t

o
c
h

t
e
x
t
e
r
n
a

k
a
n

e
l
e
v
e
n

i

v
i
s
s

u
t
-
s
t
r
c
k
n
i
n
g

v
l
j
a

o
c
h

a
n
v
n
d
a

s
i
g

a
v

s
t
r
a
t
e
g
i
e
r

f
r

l
y
s
s
n
a
n
d
e

o
c
h

l
s
n
i
n
g
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

v
l
j
a

t
e
x
t
e
r

o
c
h

t
a
l
a
t

s
p
r
k

a
v

e
n
k
e
l

k
a
r
a
k
t
r

o
c
h

f
r
n

o
l
i
k
a

m
e
d
i
e
r

s
a
m
t

p

e
t
t

r
e
l
e
v
a
n
t

s
t
t

a
n
v
n
d
a

d
e
t

v
a
l
d
a

m
a
t
e
r
i
a
l
e
t

i

s
i
n

e
g
e
n

p
r
o
d
u
k
t
i
o
n

o
c
h

i
n
t
e
r
a
k
t
i
o
n
.

I

m
u
n
t
l
i
g
a

o
c
h

s
k
r
i
f
t
l
i
g
a

f
r
a
m
-
s
t
l
l
n
i
n
g
a
r

a
v

o
l
i
k
a

s
l
a
g

k
a
n

e
l
e
v
e
n

f
o
r
m
u
l
e
r
a

s
i
g

e
n
k
e
l
t

o
c
h

r
e
l
a
t
i
v
t

t
y
d
l
i
g
t

m
e
d

f
r
a
s
e
r

o
c
h

m
e
n
i
n
g
a
r
.

F
r

a
t
t

f
r
t
y
d
l
i
g
a

o
c
h

v
a
r
i
e
r
a

s
i
n

k
o
m
m
u
n
i
k
a
t
i
o
n

k
a
n

B
e
t
y
g
e
t

D

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

E

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

C

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
B
e
t
y
g
e
t

B

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

C

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

A

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
MSPR
MODERNA SPRK
I
n
o
m

r
a
m
e
n

f
r

e
l
e
v
e
n
s

v
a
l

K
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v

i

s
l
u
t
e
t

a
v

r
s
k
u
r
s

9
B
e
t
y
g
e
t

E
B
e
t
y
g
e
t

D
B
e
t
y
g
e
t

C
B
e
t
y
g
e
t

B
B
e
t
y
g
e
t

A
e
l
e
v
e
n

b
e
a
r
b
e
t
a

o
c
h

g
r
a

e
n
s
t
a
k
a

e
n
k
l
a

f
r
b
t
t
r
i
n
g
a
r

a
v

e
g
n
a

f
r
a
m
s
t
l
l
n
i
n
g
a
r
.

I

m
u
n
t
l
i
g

o
c
h

s
k
r
i
f
t
l
i
g

i
n
t
e
r
a
k
t
i
o
n

k
a
n

e
l
e
v
e
n

u
t
t
r
y
c
k
a

s
i
g

e
n
k
e
l
t

o
c
h

b
e
g
r
i
p
l
i
g
t

m
e
d

e
n
s
t
a
k
a

o
r
d

o
c
h

f
r
a
s
e
r
.

D
e
s
s
u
t
o
m

k
a
n

e
l
e
v
e
n

v
l
j
a

o
c
h

a
n
v
n
d
a

s
i
g

a
v

n
g
o
n

s
t
r
a
t
e
g
i

s
o
m

l
s
e
r

p
r
o
b
l
e
m

i

o
c
h

f
r
b
t
t
-
r
a
r

i
n
t
e
r
a
k
t
i
o
n
e
n
.

E
l
e
v
e
n

k
o
m
m
e
n
t
e
r
a
r

i

m
y
c
k
e
t

e
n
k
e
l

f
o
r
m

n
g
r
a

f
r
e
t
e
e
l
s
e
r

i

o
l
i
k
a

s
a
m
m
a
n
h
a
n
g

o
c
h

o
m
r
d
e
n

d
r

s
p
r
k
e
t

a
n
v
n
d
s
,

o
c
h

k
a
n

d

o
c
k
s
r
a

e
n
k
l
a

j
m
f
r
e
l
s
e
r

m
e
d

e
g
n
a

e
r
f
a
r
e
n
h
e
t
e
r

o
c
h

k
u
n
s
k
a
p
e
r
.
e
l
e
v
e
n

b
e
a
r
b
e
t
a

o
c
h

g
r
a

e
n
s
t
a
k
a

e
n
k
l
a

f
r
b
t
t
r
i
n
g
a
r

a
v

e
g
n
a

f
r
a
m
s
t
l
l
n
i
n
g
a
r
.

I

m
u
n
t
l
i
g

o
c
h

s
k
r
i
f
t
l
i
g

i
n
t
e
r
a
k
t
i
o
n

k
a
n

e
l
e
v
e
n

u
t
t
r
y
c
k
a

s
i
g

e
n
k
e
l
t

o
c
h

b
e
g
r
i
p
l
i
g
t

m
e
d

o
r
d
,

f
r
a
s
e
r

o
c
h

m
e
n
i
n
g
a
r
.

D
e
s
s
u
t
o
m

k
a
n

e
l
e
v
e
n

v
l
j
a

o
c
h

a
n
v
n
d
a

s
i
g

a
v

n
g
r
a

o
l
i
k
a

s
t
r
a
t
e
-
g
i
e
r

s
o
m

l
s
e
r

p
r
o
b
l
e
m

i

o
c
h

f
r
b
t
t
r
a
r

i
n
t
e
r
a
k
t
i
o
n
e
n
.

E
l
e
v
e
n

k
o
m
m
e
n
t
e
r
a
r

i

m
y
c
k
e
t

e
n
k
e
l

f
o
r
m

n
g
r
a

f
r
e
t
e
e
l
s
e
r

i

o
l
i
k
a

s
a
m
m
a
n
h
a
n
g

o
c
h

o
m
r
d
e
n

d
r

s
p
r
k
e
t

a
n
v
n
d
s
,

o
c
h

k
a
n

d

o
c
k
s
r
a

e
n
k
l
a

j
m
f
r
e
l
s
e
r

m
e
d

e
g
n
a

e
r
f
a
r
e
n
h
e
t
e
r

o
c
h

k
u
n
s
k
a
p
e
r
.
e
l
e
v
e
n

b
e
a
r
b
e
t
a

o
c
h

g
r
a

e
n
k
l
a

f
r
b
t
t
r
i
n
g
a
r

a
v

e
g
n
a

f
r
a
m
s
t
l
l
-
n
i
n
g
a
r
.

I

m
u
n
t
l
i
g

o
c
h

s
k
r
i
f
t
l
i
g

i
n
t
e
r
a
k
t
i
o
n

k
a
n

e
l
e
v
e
n

u
t
t
r
y
c
k
a

s
i
g

e
n
k
e
l
t

o
c
h

t
y
d
l
i
g
t

m
e
d

o
r
d
,

f
r
a
s
e
r

o
c
h

m
e
n
i
n
g
a
r
.

D
e
s
s
u
t
o
m

k
a
n

e
l
e
v
e
n

v
l
j
a

o
c
h

a
n
v
n
d
a

s
i
g

a
v

e
r
a

o
l
i
k
a

s
t
r
a
t
e
g
i
e
r

s
o
m

l
s
e
r

p
r
o
b
l
e
m

i

o
c
h

f
r
b
t
t
r
a
r

i
n
t
e
r
-
a
k
t
i
o
n
e
n
.

E
l
e
v
e
n

k
o
m
m
e
n
t
e
r
a
r

i

e
n
k
e
l

f
o
r
m

n
g
r
a

f
r
e
t
e
e
l
s
e
r

i

o
l
i
k
a

s
a
m
m
a
n
h
a
n
g

o
c
h

o
m
r
d
e
n

d
r

s
p
r
k
e
t

a
n
v
n
d
s
,

o
c
h

k
a
n

d

o
c
k
s
r
a

e
n
k
l
a

j
m
f
r
e
l
s
e
r

m
e
d

e
g
n
a

e
r
f
a
r
e
n
h
e
t
e
r

o
c
h

k
u
n
s
k
a
p
e
r
.
B
e
t
y
g
e
t

D

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

E

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

C

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
B
e
t
y
g
e
t

B

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

C

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

A

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
MSPR
MODERNA SPRK
I
n
o
m

r
a
m
e
n

f
r

s
p
r
k
v
a
l

K
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v

i

s
l
u
t
e
t

a
v

r
s
k
u
r
s

9
B
e
t
y
g
e
t

E
B
e
t
y
g
e
t

D
B
e
t
y
g
e
t

C
B
e
t
y
g
e
t

B
B
e
t
y
g
e
t

A
E
l
e
v
e
n

k
a
n

f
r
s
t

d
e
t

m
e
s
t

v
-
s
e
n
t
l
i
g
a

a
v

i
n
n
e
h
l
l
e
t

i

t
y
d
l
i
g
t

t
a
l
a
t
,

e
n
k
e
l
t

s
p
r
k

i

l
u
g
n
t

t
e
m
p
o

s
a
m
t

i

e
n
k
l
a

t
e
x
t
e
r

o
m

v
a
r
d
a
g
l
i
g
a

o
c
h

v
l
b
e
k
a
n
t
a

m
n
e
n
.

E
l
e
v
e
n

v
i
s
a
r

s
i
n

f
r
s
t
e
l
s
e

g
e
n
o
m

a
t
t

i

e
n
k
e
l

f
o
r
m

r
e
d
o
g
r
a

f
r

o
c
h

k
o
m
m
e
n
t
e
r
a

i
n
n
e
h
l
l
e
t

s
a
m
t

g
e
n
o
m

a
t
t

m
e
d

g
o
d
t
a
g
b
a
r
t

r
e
-
s
u
l
t
a
t

a
g
e
r
a

u
t
i
f
r
n

b
u
d
s
k
a
p

o
c
h

i
n
s
t
r
u
k
t
i
o
n
e
r

i

i
n
n
e
h
l
l
e
t
.

F
r

a
t
t

u
n
d
e
r
l
t
t
a

s
i
n

f
r
s
t
e
l
s
e

a
v

i
n
n
e
h
l
l
e
t

i

d
e
t

t
a
l
a
d
e

s
p
r
k
e
t

o
c
h

t
e
x
t
e
r
n
a

k
a
n

e
l
e
v
e
n

v
l
j
a

o
c
h

a
n
v
n
d
a

s
i
g

a
v

n
g
o
n

s
t
r
a
t
e
g
i

f
r

l
y
s
s
n
a
n
d
e

o
c
h

l
s
n
i
n
g
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

v
l
j
a

b
l
a
n
d

t
e
x
t
e
r

o
c
h

t
a
l
a
t

s
p
r
k

a
v

e
n
k
e
l

k
a
r
a
k
t
r

o
c
h

f
r
n

o
l
i
k
a

m
e
d
i
e
r

s
a
m
t

m
e
d

v
i
s
s

r
e
l
e
v
a
n
s

a
n
v
n
d
a

d
e
t

v
a
l
d
a

m
a
t
e
-
r
i
a
l
e
t

i

s
i
n

e
g
e
n

p
r
o
d
u
k
t
i
o
n

o
c
h

i
n
t
e
r
a
k
t
i
o
n
.

I

m
u
n
t
l
i
g
a

o
c
h

s
k
r
i
f
t
l
i
g
a

f
r
a
m
-
s
t
l
l
n
i
n
g
a
r

a
v

o
l
i
k
a

s
l
a
g

k
a
n

e
l
e
v
e
n

f
o
r
m
u
l
e
r
a

s
i
g

e
n
k
e
l
t

o
c
h

b
e
g
r
i
p
l
i
g
t

m
e
d

f
r
a
s
e
r

o
c
h

m
e
-
n
i
n
g
a
r
.

F
r

a
t
t

f
r
t
y
d
l
i
g
a

o
c
h

v
a
r
i
e
r
a

s
i
n

k
o
m
m
u
n
i
k
a
t
i
o
n

k
a
n

E
l
e
v
e
n

k
a
n

f
r
s
t

d
e
t

h
u
v
u
d
s
a
k
-
l
i
g
a

i
n
n
e
h
l
l
e
t

o
c
h

u
p
p
f
a
t
t
a

t
y
d
-
l
i
g
a

d
e
t
a
l
j
e
r

i

t
y
d
l
i
g
t

t
a
l
a
t
,

e
n
k
e
l
t

s
p
r
k

i

l
u
g
n
t

t
e
m
p
o

s
a
m
t

i

e
n
k
l
a

t
e
x
t
e
r

o
m

v
a
r
d
a
g
l
i
g
a

o
c
h

v
l
b
e
-
k
a
n
t
a

m
n
e
n
.

E
l
e
v
e
n

v
i
s
a
r

s
i
n

f
r
s
t
e
l
s
e

g
e
n
o
m

a
t
t

i

e
n
k
e
l

f
o
r
m

r
e
d
o
g
r
a

f
r

o
c
h

k
o
m
m
e
n
t
e
r
a

i
n
n
e
h
l
l

o
c
h

d
e
t
a
l
j
e
r

s
a
m
t

v
e
n

g
e
n
o
m

a
t
t

m
e
d

t
i
l
l
f
r
e
d
s
s
t
l
l
a
n
d
e

r
e
s
u
l
t
a
t

a
g
e
r
a

u
t
i
f
r
n

b
u
d
s
k
a
p

o
c
h

i
n
s
t
r
u
k
t
i
o
n
e
r

i

i
n
n
e
h
l
l
e
t
.

F
r

a
t
t

u
n
d
e
r
l
t
t
a

s
i
n

f
r
s
t
e
l
s
e

a
v

i
n
n
e
h
l
l
e
t

i

d
e
t

t
a
l
a
d
e

s
p
r
k
e
t

o
c
h

t
e
x
t
e
r
n
a

k
a
n

e
l
e
v
e
n

i

v
i
s
s

u
t
-
s
t
r
c
k
n
i
n
g

v
l
j
a

o
c
h

a
n
v
n
d
a

s
i
g

a
v

s
t
r
a
t
e
g
i
e
r

f
r

l
y
s
s
n
a
n
d
e

o
c
h

l
s
n
i
n
g
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

v
l
j
a

b
l
a
n
d

t
e
x
t
e
r

o
c
h

t
a
l
a
t

s
p
r
k

a
v

e
n
k
e
l

k
a
r
a
k
t
r

o
c
h

f
r
n

o
l
i
k
a

m
e
d
i
e
r

s
a
m
t

p

e
t
t

r
e
l
e
v
a
n
t

s
t
t

a
n
v
n
d
a

d
e
t

v
a
l
d
a

m
a
t
e
r
i
a
l
e
t

i

s
i
n

e
g
e
n

p
r
o
d
u
k
t
i
o
n

o
c
h

i
n
t
e
r
a
k
t
i
o
n
.
I

m
u
n
t
l
i
g
a

o
c
h

s
k
r
i
f
t
l
i
g
a

f
r
a
m
-
s
t
l
l
n
i
n
g
a
r

a
v

o
l
i
k
a

s
l
a
g

k
a
n

e
l
e
v
-
e
n

f
o
r
m
u
l
e
r
a

s
i
g

e
n
k
e
l
t
,

r
e
l
a
t
i
v
t

t
y
d
l
i
g
t

o
c
h

t
i
l
l

v
i
s
s

d
e
l

s
a
m
m
a
n
-
h
n
g
a
n
d
e
.

F
r

a
t
t

f
r
t
y
d
l
i
g
a

o
c
h

v
a
r
i
e
r
a

s
i
n

k
o
m
m
u
n
i
k
a
t
i
o
n

k
a
n

E
l
e
v
e
n

k
a
n

f
r
s
t

h
e
l
h
e
t
e
n

o
c
h

u
p
p
f
a
t
t
a

v
s
e
n
t
l
i
g
a

d
e
t
a
l
j
e
r

i

t
y
d
l
i
g
t

t
a
l
a
t
,

e
n
k
e
l
t

s
p
r
k

i

l
u
g
n
t

t
e
m
p
o

s
a
m
t

i

e
n
k
l
a

t
e
x
t
e
r

o
m

v
a
r
d
a
g
l
i
g
a

o
c
h

v
l
b
e
k
a
n
t
a

m
-
n
e
n
.

E
l
e
v
e
n

v
i
s
a
r

s
i
n

f
r
s
t
e
l
s
e

g
e
n
o
m

a
t
t

v
e
r
s
i
k
t
l
i
g
t

r
e
d
o
g
r
a

f
r

o
c
h

k
o
m
m
e
n
t
e
r
a

i
n
n
e
h
l
l

o
c
h

d
e
t
a
l
j
e
r

s
a
m
t

g
e
n
o
m

a
t
t

m
e
d

g
o
t
t

r
e
s
u
l
t
a
t

a
g
e
r
a

u
t
i
f
r
n

b
u
d
s
k
a
p

o
c
h

i
n
s
t
r
u
k
t
i
o
n
e
r

i

i
n
n
e
h
l
l
e
t
.

F
r

a
t
t

u
n
d
e
r
l
t
t
a

s
i
n

f
r
s
t
e
l
s
e

a
v

i
n
n
e
h
l
l
e
t

i

d
e
t

t
a
l
a
d
e

s
p
r
k
e
t

o
c
h

t
e
x
t
e
r
n
a

k
a
n

e
l
e
v
e
n

i

v
i
s
s

u
t
s
t
r
c
k
n
i
n
g

v
l
j
a

o
c
h

a
n
v
n
d
a

s
i
g

a
v

s
t
r
a
t
e
g
i
e
r

f
r

l
y
s
s
n
a
n
d
e

o
c
h

l
s
n
i
n
g
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

v
l
j
a

b
l
a
n
d

t
e
x
t
e
r

o
c
h

t
a
l
a
t

s
p
r
k

a
v

e
n
k
e
l

k
a
r
a
k
t
r

o
c
h

f
r
n

o
l
i
k
a

m
e
d
i
e
r

s
a
m
t

p

e
t
t

r
e
l
e
v
a
n
t

o
c
h

e
f
f
e
k
t
i
v
t

s
t
t

a
n
v
n
d
a

d
e
t

v
a
l
d
a

m
a
t
e
r
i
a
l
e
t

i

s
i
n

e
g
e
n

p
r
o
-
d
u
k
t
i
o
n

o
c
h

i
n
t
e
r
a
k
t
i
o
n
.

I

m
u
n
t
l
i
g
a

o
c
h

s
k
r
i
f
t
l
i
g
a

f
r
a
m
-
s
t
l
l
n
i
n
g
a
r

a
v

o
l
i
k
a

s
l
a
g

k
a
n

e
l
e
v
e
n

f
o
r
m
u
l
e
r
a

s
i
g

e
n
k
e
l
t
,

r
e
l
a
t
i
v
t

t
y
d
l
i
g
t

o
c
h

r
e
l
a
t
i
v
t

s
a
m
-
m
a
n
h
n
g
a
n
d
e
.

F
r

a
t
t

f
r
t
y
d
l
i
g
a

o
c
h

v
a
r
i
e
r
a

s
i
n

k
o
m
m
u
n
i
k
a
t
i
o
n

B
e
t
y
g
e
t

D

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

E

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

C

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
B
e
t
y
g
e
t

B

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

C

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

A

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
MSPR
MODERNA SPRK
I
n
o
m

r
a
m
e
n

f
r

s
p
r
k
v
a
l

K
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v

i

s
l
u
t
e
t

a
v

r
s
k
u
r
s

9
B
e
t
y
g
e
t

E
B
e
t
y
g
e
t

D
B
e
t
y
g
e
t

C
B
e
t
y
g
e
t

B
B
e
t
y
g
e
t

A
e
l
e
v
e
n

b
e
a
r
b
e
t
a

o
c
h

g
r
a

e
n
-
s
t
a
k
a

e
n
k
l
a

f
r
b
t
t
r
i
n
g
a
r

a
v

e
g
n
a

f
r
a
m
s
t
l
l
n
i
n
g
a
r
.

I

m
u
n
t
l
i
g

o
c
h

s
k
r
i
f
t
l
i
g

i
n
t
e
r
a
k
t
i
o
n

k
a
n

e
l
e
v
e
n

u
t
t
r
y
c
k
a

s
i
g

e
n
k
e
l
t

o
c
h

b
e
g
r
i
p
l
i
g
t

m
e
d

o
r
d
,

f
r
a
s
e
r

o
c
h

m
e
n
i
n
g
a
r
.

D
e
s
s
u
t
o
m

k
a
n

e
l
e
v
e
n

v
l
j
a

o
c
h

a
n
v
n
d
a

s
i
g

a
v

n
g
o
n

s
t
r
a
t
e
g
i

s
o
m

l
s
e
r

p
r
o
b
l
e
m

i

o
c
h

f
r
b
t
t
-
r
a
r

i
n
t
e
r
a
k
t
i
o
n
e
n
.

E
l
e
v
e
n

k
o
m
m
e
n
t
e
r
a
r

i

e
n
k
e
l

f
o
r
m

n
g
r
a

f
r
e
t
e
e
l
s
e
r

i

o
l
i
k
a

s
a
m
m
a
n
h
a
n
g

o
c
h

o
m
r
d
e
n

d
r

s
p
r
k
e
t

a
n
v
n
d
s
,

o
c
h

k
a
n

d

o
c
k
s
r
a

e
n
k
l
a

j
m
f
r
e
l
s
e
r

m
e
d

e
g
n
a

e
r
f
a
r
e
n
h
e
t
e
r

o
c
h

k
u
n
s
k
a
p
e
r
.
e
l
e
v
e
n

b
e
a
r
b
e
t
a

o
c
h

g
r
a

e
n
k
l
a

f
r
b
t
t
r
i
n
g
a
r

a
v

e
g
n
a

f
r
a
m
s
t
l
l
-
n
i
n
g
a
r
.

I

m
u
n
t
l
i
g

o
c
h

s
k
r
i
f
t
l
i
g

i
n
t
e
r
a
k
t
i
o
n

k
a
n

e
l
e
v
e
n

u
t
t
r
y
c
k
a

s
i
g

e
n
k
e
l
t

o
c
h

r
e
l
a
t
i
v
t

t
y
d
l
i
g
t

m
e
d

o
r
d
,

f
r
a
s
e
r

o
c
h

m
e
n
i
n
g
a
r
.

D
e
s
s
u
t
o
m

k
a
n

e
l
e
v
e
n

v
l
j
a

o
c
h

a
n
v
n
d
a

s
i
g

a
v

n
g
r
a

o
l
i
k
a

s
t
r
a
t
e
-
g
i
e
r

s
o
m

l
s
e
r

p
r
o
b
l
e
m

i

o
c
h

f
r
b
t
t
r
a
r

i
n
t
e
r
a
k
t
i
o
n
e
n
.
E
l
e
v
e
n

k
o
m
m
e
n
t
e
r
a
r

i

e
n
k
e
l

f
o
r
m

n
g
r
a

f
r
e
t
e
e
l
s
e
r

i

o
l
i
k
a

s
a
m
m
a
n
h
a
n
g

o
c
h

o
m
r
d
e
n

d
r

s
p
r
k
e
t

a
n
v
n
d
s
,

o
c
h

k
a
n

d

o
c
k
s
r
a

e
n
k
l
a

j
m
f
r
e
l
s
e
r

m
e
d

e
g
n
a

e
r
f
a
r
e
n
h
e
t
e
r

o
c
h

k
u
n
s
k
a
p
e
r
.
k
a
n

e
l
e
v
e
n

b
e
a
r
b
e
t
a

o
c
h

g
r
a

e
n
k
l
a

f
r
b
t
t
r
i
n
g
a
r

a
v

e
g
n
a

f
r
a
m
s
t
l
l
n
i
n
g
a
r
.

I

m
u
n
t
l
i
g

o
c
h

s
k
r
i
f
t
l
i
g

i
n
t
e
r
a
k
t
i
o
n

k
a
n

e
l
e
v
e
n

u
t
t
r
y
c
k
a

s
i
g

e
n
k
e
l
t

o
c
h

t
y
d
l
i
g
t

m
e
d

o
r
d
,

f
r
a
s
e
r

o
c
h

m
e
n
i
n
g
a
r

s
a
m
t

i

n
g
o
n

m
n

a
n
p
a
s
s
a
t

t
i
l
l

s
y
f
t
e
,

m
o
t
t
a
g
a
r
e

o
c
h

s
i
t
u
a
t
i
o
n
.

D
e
s
s
u
t
o
m

k
a
n

e
l
e
v
e
n

v
l
j
a

o
c
h

a
n
v
n
d
a

s
i
g

a
v

e
r
a

o
l
i
k
a

s
t
r
a
t
e
-
g
i
e
r

s
o
m

l
s
e
r

p
r
o
b
l
e
m

i

o
c
h

f
r
b
t
t
r
a
r

i
n
t
e
r
a
k
t
i
o
n
e
n
.

E
l
e
v
e
n

k
o
m
m
e
n
t
e
r
a
r

v
e
r
s
i
k
t
l
i
g
t

n
g
r
a

f
r
e
t
e
e
l
s
e
r

i

o
l
i
k
a

s
a
m
m
a
n
-
h
a
n
g

o
c
h

o
m
r
d
e
n

d
r

s
p
r
k
e
t

a
n
v
n
d
s
,

o
c
h

k
a
n

d

o
c
k
s
r
a

e
n
k
l
a

j
m
f
r
e
l
s
e
r

m
e
d

e
g
n
a

e
r
f
a
-
r
e
n
h
e
t
e
r

o
c
h

k
u
n
s
k
a
p
e
r
.
B
e
t
y
g
e
t

D

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

E

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

C

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
B
e
t
y
g
e
t

B

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

C

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

A

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
MSPR
MODERSML
ML
3.7 MODERSML
Sprk r mnniskans frmsta redskap fr att tnka, kommunicera och lra. Genom
sprket utvecklar mnniskor sin identitet, uttrycker knslor och tankar och frstr
hur andra knner och tnker. Att ha ett rikt och varierat sprk r betydelsefullt fr att
kunna frst och verka i ett samhlle dr kulturer, livsskdningar, generationer och
sprk mts. Att ha tillgng till sitt modersml underlttar ocks sprkutveckling och
lrande inom olika omrden.
Syfte
Undervisningen i mnet modersml ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och
om sitt modersml. Genom undervisningen ska eleverna ges mjlighet att utveckla sitt
tal- och skriftsprk s att de fr tilltro till sin sprkfrmga och kan uttrycka sig i olika
sammanhang och fr skilda syften. Undervisningen ska bidra till att eleverna ervrar
kunskaper om modersmlets uppbyggnad och blir medvetna om modersmlets bety-
delse fr det egna lrandet i olika skolmnen.
Undervisningen ska stimulera elevernas intresse fr att lsa och skriva p modersmlet.
I undervisningen ska eleverna mta och f kunskaper om sknlitteratur, annat estetiskt
berttande och olika former av sakprosa p modersmlet. Drigenom ska eleverna ges
mjlighet att utveckla sitt sprk, sin identitet och frstelse fr omvrlden. Undervis-
ningen ska ocks bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man formulerar
egna sikter och tankar i olika slags texter. De ska ven stimuleras till att uttrycka sig
genom andra estetiska uttrycksformer.
Undervisningen ska ge eleverna frutsttningar att utveckla sin kulturella identitet och
bli ersprkiga. Genom undervisningen ska eleverna drfr ges mjligheter att utveck-
la sina kunskaper om kulturer och samhllen dr modersmlet talas. Undervisningen
ska ocks bidra till att eleverna utvecklar ett jmfrande frhllningsstt till kulturer
och sprk.
Genom undervisningen i mnet modersml ska eleverna sammanfattningsvis ges
anvnda sitt modersml som ett medel fr sin sprkutveckling och sitt lrande,
anpassa sprket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
urskilja sprkliga strukturer och flja sprkliga normer,
lsa och analysera sknlitteratur och andra texter fr olika syften, och
reektera ver traditioner, kulturella freteelser och samhllsfrgor i omrden dr
modersmlet talas utifrn jmfrelser med svenska frhllanden.
MODERSML
ML
Centralt innehll
I rskurs 13
Lsa och skriva
Lsstrategier fr att frst och tolka texter samt fr att anpassa lsningen efter
textens form och innehll.
Strategier fr att skriva olika typer av texter om fr eleven vlbekanta mnen.
Lsriktning och skrivteckens form och ljud i jmfrelse med svenska.
Ordfljd och interpunktion samt stavningsregler fr vanligt frekommande ord i
elevnra texter. Jmfrelser med svenskans ordfljd, interpunktion och stavnings-
regler.
Tala, lyssna och samtala
Muntligt berttande fr olika mottagare.
Uttal, betoning och satsmelodi och uttalets betydelse fr att gra sig frstdd.
Modersmlets uttal i jmfrelse med svenskans.
Berttande texter och sakprosatexter
Berttande texter och poetiska texter fr barn i form av bilderbcker, kapitelbcker,
lyrik, sagor och myter frn olika tider och omrden dr modersmlet talas. Bert-
tande och poetiska texter som belyser mnniskors upplevelser och erfarenheter.
Rim, ramsor och gtor ur modersmlets tradition.
Beskrivande och frklarande texter fr barn med anknytning till traditioner,
fre teelser och sprkliga uttrycksstt i omrden dr modersmlet talas.
Sprkbruk
Ord och begrepp fr att uttrycka knslor, kunskaper och sikter.
Kultur och samhlle
Traditioner och hgtider som eleven mter i olika sammanhang.
Lekar och musik frn omrden dr modersmlet talas.
I rskurs 46
Lsa och skriva
Lsstrategier fr att frst och tolka texter frn olika medier samt fr att urskilja
texters budskap, bde det uttalade och sdant som str mellan raderna.
Strategier fr att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska
uppbyggnad och sprkliga drag.
ML
MODERSML
Modersmlets grundlggande struktur i jmfrelse med svenskans.
Ordbcker och andra hjlpmedel fr stavning och ordfrstelse.
Muntliga presentationer fr olika mottagare.
Uttal, betoning och satsmelodi samt uttalets betydelse fr att gra sig frstdd.
Modersmlets uttal i jmfrelse med svenskans.
Berttande texter och poetiska texter fr barn och unga i form av sknlitteratur,
lyrik, sagor och myter frn olika tider och omrden dr modersmlet talas. Bert-
tande och poetiska texter som belyser mnniskors villkor, identitets- och livsfrgor.
Berttande och poetiska texters typiska sprkliga drag samt deras ord och begrepp.
Beskrivande, frklarande och instruerande texter fr barn och unga med an knytning
till traditioner, freteelser och sprkliga uttrycksstt i omrden dr modersmlet
talas.
Texternas innehll och deras typiska ord och begrepp.
Sprkbruk
Ord och begrepp fr att uttrycka knslor, kunskaper och sikter. Ords och begrepps
nyanser och vrdeladdning.
Synonymer och motsatsord.
Kultur och samhlle
Seder, bruk och traditioner i omrden dr modersmlet talas i jmfrelse med
svenska seder, bruk och traditioner.
Skolgng i omrden dr modersmlet talas i jmfrelse med skolgng i Sverige.
I rskurs 79
Lsa och skriva
Lsstrategier fr att frst och tolka sknlitterra texter. Att utlsa texters budskap,
bde det uttalade och sdant som str mellan raderna.
Strategier fr att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska upp-
byggnad och sprkliga drag. Skapande av texter dr ord och bild samspelar.
Modersmlets grundlggande struktur i jmfrelse med svenskan. Ordbildning och
meningsbyggnad p modersmlet i jmfrelse med svenskan.
ML
MODERSML
Muntliga presentationer och muntligt berttande fr olika mottagare. Anpassning
av sprk, innehll och disposition efter syfte och mottagare.
Uttal, betoning och satsmelodi i jmfrelse med svenskan samt olika talade
varia tioner av modersmlet.
Sknlitteratur fr ungdomar och vuxna, lyrik, dramatik, sagor och myter frn olika
tider och omrden dr modersmlet talas. Sknlitteratur som belyser mnniskors
villkor, identitets- och livsfrgor.
Sprkliga drag, ord och begrepp i sknlitteratur fr ungdomar och vuxna.
Beskrivande, frklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel
tidningsartiklar och arbetsbeskrivningar. Texternas innehll, typiska sprkliga drag
samt deras ord och begrepp.
Texter som kombinerar ord, bild och ljud och deras sprkliga och dramaturgiska
komponenter. Hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i tv-serier,
teaterfrestllningar och webbtexter.
Sprkbruk
versttning av och jmfrelser mellan texter p modersmlet och p svenska.
Ord och begrepp fr att uttrycka knslor, kunskaper och sikter. Ords och begrepps
nyanser och vrdeladdning. Bildsprk och idiomatiska uttryck.
Skillnader i sprkanvndning beroende p i vilket sammanhang, med vem och med
vilket syfte man kommunicerar.
Kultur och samhlle
Aktuella samhllsfrgor i omrden dr modersmlet talas, i jmfrelse med liknande
frgor i Sverige.
Kulturella uttrycksformer frn omrden dr modersmlet talas, till exempel
bildkonst, musik och arkitektur.
Kunskapskrav
Eleven kan lsa elevnra och ldersanpassade texter fr barn och ungdomar med visst
yt genom att, p ett i huvudsak fungerande stt, vlja och anvnda lsstrategier.
Genom att gra enkla, kronologiska sammanfattningar av olika texters innehll och
kommentera centrala delar med viss koppling till sammanhanget visar eleven grund-
lggande lsfrstelse. Dessutom kan eleven utifrn egna erfarenheter och referens-
ramar fra enkla och till viss del underbyggda resonemang om texternas tydligt
framtrdande budskap.
ML
MODERSML
Eleven kan utifrn sitt modersmls srdrag uttrycka sig enkelt i skrift med viss sprklig
variation och inslag av mnesrelaterade ord och begrepp. Eleven anvnder d med viss
skerhet grundlggande regler fr sprkriktighet och kan stava ord som eleven sjlv
ofta anvnder och som r vanligt frekommande i elevnra texter. Genom att jmfra
modersmlets skriftsprk med svenskt skriftsprk kan eleven fra enkla resonemang
om likheter och skillnader mellan modersmlet och svenska.
Eleven kan med ett i huvudsak fungerande ord- och begreppsfrrd samtala om be-
kanta mnen p ett enkelt stt. I samtalen kan eleven stlla frgor och framfra egna
sikter p ett stt som till viss del upprtthller samtalet. Nr eleven berttar om var-
dagliga hndelser beskriver eleven dem s att det huvudsakliga innehllet framgr med
viss tydlighet. Eleven kan utifrn egna referensramar och erfarenheter p ett enkelt
stt beskriva och resonera om fr eleven viktiga kunskapsomrden med anknytning till
modersmlet och omrden dr modersmlet talas.
r uppfyllda.
Eleven kan lsa elevnra och ldersanpassade texter fr barn och ungdomar med rela-
tivt gott yt genom att, p ett ndamlsenligt stt, vlja och anvnda lsstrategier. Ge-
nom att gra utvecklade sammanfattningar av olika texters innehll och kommentera
centrala delar med relativt god koppling till sammanhanget visar eleven god lsfrst-
else. Dessutom kan eleven utifrn egna erfarenheter och referensramar fra utvecklade
och relativt vl underbyggda resonemang om texternas tydligt framtrdande budskap.
Eleven kan utifrn sitt modersmls srdrag uttrycka sig utvecklat i skrift med relativt
god sprklig variation och inslag av mnesrelaterade ord och begrepp. Eleven anvnder
d med relativt god skerhet grundlggande regler fr sprkriktighet och kan stava
ord som eleven sjlv ofta anvnder och som r vanligt frekommande i elevnra texter.
Genom att jmfra modersmlets skriftsprk med svenskt skriftsprk kan eleven fra
utvecklade resonemang om likheter och skillnader mellan modersmlet och svenska.
Eleven kan med ett ndamlsenligt ord- och begreppsfrrd samtala om bekanta
mnen p ett utvecklat stt. I samtalen kan eleven stlla frgor och framfra egna
sikter p ett stt som upprtthller samtalet relativt vl. Nr eleven berttar om
vardagliga hndelser beskriver eleven dem s att det huvudsakliga innehllet framgr
med relativt god tydlighet. Eleven kan utifrn egna referensramar och erfarenheter p
ett utvecklat stt beskriva och resonera om fr eleven viktiga kunskapsomrden med
anknytning till modersmlet och omrden dr modersmlet talas.
ML
MODERSML
r uppfyllda.
Eleven kan lsa elevnra och ldersanpassade texter fr barn och ungdomar med gott
yt genom att, p ett ndamlsenligt och effektivt stt, anvnda lsstrategier. Genom
att gra vlutvecklade sammanfattningar av olika texters innehll och kommentera
centrala delar med god koppling till sammanhanget visar eleven mycket god lsfrst-
else. Dessutom kan eleven utifrn egna erfarenheter och referensramar fra vlutveck-
lade och vl underbyggda resonemang om texternas tydligt framtrdande budskap.
Eleven kan utifrn sitt modersmls srdrag uttrycka sig vlutvecklat i skrift med god
sprklig variation och inslag av mnesrelaterade ord och begrepp. Eleven anvnder
d med god skerhet grundlggande regler fr sprkriktighet och kan stava ord som
eleven sjlv ofta anvnder och som r vanligt frekommande i elevnra texter. Genom
att jmfra modersmlets skriftsprk med svenskt skriftsprk kan eleven fra vlut-
vecklade resonemang om likheter och skillnader mellan modersmlet och svenska.
Eleven kan med ett ndamlsenligt och effektivt ord- och begreppsfrrd samtala om
bekanta mnen p ett vlutvecklat stt. I samtalen kan eleven stlla frgor och fram-
fra egna sikter p ett stt som upprtthller samtalet vl. Nr eleven berttar om var-
dagliga hndelser beskriver eleven dem s att det huvudsakliga innehllet framgr med
god tydlighet. Eleven kan utifrn egna referensramar och erfarenheter p ett vlutveck-
lat stt beskriva och resonera om fr eleven viktiga kunskapsomrden med anknytning
till modersmlet och omrden dr modersmlet talas.
Eleven kan lsa olika texter med yt genom att, p ett i huvudsak fungerande stt,
vlja och anvnda lsstrategier utifrn olika texters srdrag. Genom att gra enkla sam-
manfattningar av olika texters innehll och kommentera centrala delar med viss kopp-
ling till tidsaspekter och orsakssamband visar eleven grundlggande lsfrstelse. Dess-
utom kan eleven utifrn egna erfarenheter och referensramar tolka och fra enkla och
till viss del underbyggda resonemang om tydligt framtrdande budskap i olika verk.
Eleven kan utifrn sitt modersmls srdrag skriva olika texter med begripligt innehll
och viss sprklig variation med en i huvudsak fungerande kombination av vardags-
relaterade och mnesrelaterade ord och begrepp. Texterna knnetecknas av enkla be-
skrivningar och enkel berttarstruktur. Eleven anpassar p ett enkelt stt sina texters
innehll och sprk s att de i huvudsak fungerar i de situationer som skrivandet avser.
Genom att p ett i huvudsak fungerande stt jmfra och verstta ord, begrepp och
fraser mellan modersmlet och svenska kan eleven fra enkla och till viss del under-
byggda resonemang om likheter och skillnader mellan modersmlet och svenska.
ML
MODERSML
Eleven kan med en i huvudsak fungerande kombination av vardagsrelaterat och
mnesrelaterat sprk samtala om och diskutera varierande mnen p ett enkelt stt.
I sdana situationer kan eleven stlla frgor och framfra sikter med enkla och till
viss del underbyggda argument p ett stt som till viss del fr samtalen och diskus-
sionerna framt. Dessutom kan eleven frbereda och genomfra enkla muntliga
redogrelser med i huvudsak fungerande inledning, innehll och avslutning och viss
anpassning till syfte, mottagare och sammanhang. E leven kan fra enkla och till viss
del underbyggda resonemang kring ngra kunskapsomrden och samhllsfrgor med
anknytning till modersmlet och omrden dr modersmlet talas. Eleven gr d enkla
jmfrelser med egna erfarenheter och frhllanden i Sverige och drar enkla och till
viss del underbyggda slutsatser om vad dessa kan bero p och leda till.
r uppfyllda.
Eleven kan lsa olika texter med gott yt genom att, p ett ndamlsenligt stt, an-
vnda lsstrategier utifrn olika texters srdrag. Genom att gra utvecklade samman-
fattningar av olika texters innehll och kommentera centrala delar med relativt god
koppling till tidsaspekter och orsakssamband visar eleven god lsfrstelse. Dessutom
kan eleven utifrn egna erfarenheter och referensramar tolka och fra utvecklade och
relativt vl underbyggda resonemang om budskap som r tydligt framtrdande och
budskap som kan lsas mellan raderna i olika verk.
Eleven kan utifrn sitt modersmls srdrag skriva olika texter med relativt tydligt
innehll och relativt god sprklig variation med en i huvudsak fungerande kombina-
tion av vardagsrelaterade och mnesrelaterade ord och begrepp. Texterna knnetecknas
av utvecklade beskrivningar och utvecklad berttarstruktur. Eleven anpassar p ett
utvecklat stt sina texters innehll och sprk s att de fungerar relativt vl i de situa-
tioner som skrivandet avser. Genom att p ett relativt vl fungerande stt jmfra och
verstta ord, begrepp och fraser mellan modersmlet och svenska kan eleven fra ut-
vecklade och relativt vl underbyggda resonemang om likheter och skillnader mellan
modersmlet och svenska.
Eleven kan med en ndamlsenlig kombination av vardagsrelaterat och mnesrelate-
rat sprk samtala om och diskutera varierande mnen p ett utvecklat stt. I sdana
situationer kan eleven stlla frgor och framfra sikter med utvecklade och relativt
vl underbyggda argument p ett stt som fr samtalen och diskussionerna framt.
Dessutom kan eleven frbereda och genomfra utvecklade muntliga redogrelser med
relativt vl funge rande inledning, innehll och avslutning och relativt god anpassning
till syfte, mottagare och sammanhang. Eleven kan fra utvecklade och rela tivt vl
underbyggda resonemang kring ngra kunskapsomrden och samhllsfrgor med
ML
MODERSML
anknytning till modersmlet och omrden dr modersmlet talas. Eleven gr d
utvecklade jmfrelser med egna erfarenheter och frhllanden i Sverige och drar
utvecklade och relativt vl underbyggda slutsatser om vad dessa kan bero p och
leda till.
r uppfyllda.
Eleven kan lsa olika texter med mycket gott yt genom att, p ett ndamlsenligt
och effektivt stt, anvnda lsstrategier utifrn olika texters srdrag. Genom att gra
vlutvecklade sammanfattningar av olika texters innehll och kommentera centrala
delar med god koppling till tidsaspekter och orsakssamband visar eleven mycket god
lsfrstelse. Dessutom kan eleven utifrn egna erfarenheter och referensramar tolka
och fra utvecklade och vl underbyggda resonemang om budskap som r tydligt
framtrdande och budskap som kan lsas mellan raderna eller r dolda i olika verk.
Eleven kan utifrn sitt modersmls srdrag skriva olika texter med tydligt innehll och
god sprklig variation med en i huvudsak fungerande kombination av vardagsrelate-
rade och mnesrelaterade ord och begrepp. Texterna knnetecknas av vlutvecklade
beskrivningar och vlutvecklad berttarstruktur. Eleven anpassar p ett vlutvecklat
stt sina texters innehll och sprk s att de fungerar vl i de situationer som skrivan-
det avser. Genom att p ett vl fungerande stt jmfra och verstta ord, begrepp och
fraser mellan modersmlet och svenska kan eleven fra vlutvecklade och vl under-
byggda resonemang om likheter och skillnader mellan modersmlet och svenska.
Eleven kan med en ndamlsenlig och effektiv kombination av vardagsrelaterat och
mnesrelaterat sprk samtala om och diskutera varierande mnen p ett vlutvecklat
stt. I sdana situationer kan eleven stlla frgor och framfra sikter med vlutveck-
lade och vl underbyggda argument p ett stt som fr samtalen och diskussionerna
framt och frdjupar eller breddar dem. Dessutom kan eleven frbereda och genom-
fra vlutvecklade muntliga redogrelser med vl fungerande inledning, innehll och
avslutning och god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang. Eleven kan fra
vlutvecklade och vl underbyggda resonemang kring ngra kunskapsomrden och
samhllsfrgor med anknytning till modersmlet och omrden dr modersmlet talas.
Eleven gr d vlutvecklade jmfrelser med egna erfarenheter och frhllanden i
Sverige och drar vlutvecklade och vl underbyggda slutsatser om vad dessa kan bero
p och leda till.
ML
MODERSML
r
a
v

i

s
l
u
t
e
t

a
v

r
s
k
u
r
s

6
B
e
t
y
g
e
t

D
B
e
t
y
g
e
t

C
B
e
t
y
g
e
t

B
B
e
t
y
g
e
t

A
l
s
a

e
l
e
v
n
r
a

o
c
h

s
a
d
e

t
e
x
t
e
r

f
r

b
a
r
n

a
r

m
e
d

v
i
s
s
t

y
t

p

e
t
t

i

h
u
v
u
d
s
a
k

s
t
t
,

v
l
j
a

o
c
h

a
n
v
n
-
i
e
r
.

G
e
n
o
m

a
t
t

g
r
a

o
l
o
g
i
s
k
a

s
a
m
m
a
n
f
a
t
t
-
l
i
k
a

t
e
x
t
e
r
s

i
n
n
e
h
l
l

n
t
e
r
a

c
e
n
t
r
a
l
a

d
e
l
a
r

p
p
l
i
n
g

t
i
l
l

s
a
m
m
a
n
-
r

e
l
e
v
e
n

g
r
u
n
d
l
g
g
a
n
-
e
l
s
e
.

D
e
s
s
u
t
o
m

k
a
n

n

e
g
n
a

e
r
f
a
r
e
n
h
e
t
e
r

s
r
a
m
a
r

f
r
a

e
n
k
l
a

d
e
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

o
m

t
e
x
t
e
r
n
a
s

t
y
d
l
i
g
t

d
e

b
u
d
s
k
a
p
.

u
t
i
f
r
n

s
i
t
t

m
o
d
e
r
s
-
g

u
t
t
r
y
c
k
a

s
i
g

e
n
k
e
l
t

i

i
s
s

s
p
r
k
l
i
g

v
a
r
i
a
t
i
o
n

v

m
n
e
s
r
e
l
a
t
e
r
a
d
e

o
r
d

.

E
l
e
v
e
n

a
n
v
n
d
e
r

d

k
e
r
h
e
t

g
r
u
n
d
l
g
g
a
n
d
e

r
k
r
i
k
t
i
g
h
e
t

o
c
h

k
a
n

m

e
l
e
v
e
n

s
j
l
v

o
f
t
a

c
h

s
o
m

r

v
a
n
l
i
g
t

n
d
e

i

e
l
e
v
n
r
a

t
e
x
t
e
r
.

j
m
f
r
a

m
o
d
e
r
s
-
t
s
p
r
k

m
e
d

s
v
e
n
s
k
t

E
l
e
v
e
n

k
a
n

l
s
a

e
l
e
v
n
r
a

o
c
h

l
d
e
r
s
a
n
p
a
s
s
a
d
e

t
e
x
t
e
r

f
r

b
a
r
n

o
c
h

u
n
g
d
o
m
a
r

m
e
d

r
e
l
a
t
i
v
t

g
o
t
t

y
t

g
e
n
o
m

a
t
t
,

p

e
t
t

n
d
a
m
l
s
-
e
n
l
i
g
t

s
t
t
,

v
l
j
a

o
c
h

a
n
v
n
d
a

l
s
s
t
r
a
t
e
g
i
e
r
.

G
e
n
o
m

a
t
t

g
r
a

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

s
a
m
m
a
n
f
a
t
t
n
i
n
g
a
r

a
v

o
l
i
k
a

t
e
x
t
e
r
s

i
n
n
e
h
l
l

o
c
h

k
o
m
m
e
n
t
e
r
a

c
e
n
t
r
a
l
a

d
e
l
a
r

m
e
d

r
e
l
a
t
i
v
t

g
o
d

k
o
p
p
l
i
n
g

t
i
l
l

s
a
m
-
m
a
n
h
a
n
g
e
t

v
i
s
a
r

e
l
e
v
e
n

g
o
d

l
s
-
f
r
s
t
e
l
s
e
.

D
e
s
s
u
t
o
m

k
a
n

e
l
e
v
e
n

u
t
i
f
r
n

e
g
n
a

e
r
f
a
r
e
n
h
e
t
e
r

o
c
h

r
e
f
e
r
e
n
s
r
a
m
a
r

f
r
a

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

t
e
x
t
e
r
n
a
s

t
y
d
l
i
g
t

f
r
a
m
t
r
d
a
n
d
e

b
u
d
s
k
a
p
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

u
t
i
f
r
n

s
i
t
t

m
o
d
e
r
s
-
m
l
s

s
r
d
r
a
g

u
t
t
r
y
c
k
a

s
i
g

u
t
-
v
e
c
k
l
a
t

i

s
k
r
i
f
t

m
e
d

r
e
l
a
t
i
v
t

g
o
d

s
p
r
k
l
i
g

v
a
r
i
a
t
i
o
n

o
c
h

i
n
s
l
a
g

a
v

m
n
e
s
r
e
l
a
t
e
r
a
d
e

o
r
d

o
c
h

b
e
g
r
e
p
p
.

E
l
e
v
e
n

a
n
v
n
d
e
r

d

m
e
d

r
e
l
a
t
i
v
t

g
o
d

s
k
e
r
h
e
t

g
r
u
n
d
l
g
g
a
n
d
e

r
e
g
l
e
r

f
r

s
p
r
k
r
i
k
t
i
g
h
e
t

o
c
h

k
a
n

s
t
a
v
a

o
r
d

s
o
m

e
l
e
v
e
n

s
j
l
v

o
f
t
a

a
n
v
n
d
e
r

o
c
h

s
o
m

r

v
a
n
l
i
g
t

f
r
e
k
o
m
m
a
n
d
e

i

e
l
e
v
n
r
a

t
e
x
t
e
r
.

G
e
n
o
m

a
t
t

j
m
f
r
a

m
o
d
e
r
s
-
E
l
e
v
e
n

k
a
n

l
s
a

e
l
e
v
n
r
a

o
c
h

l
d
e
r
s
a
n
p
a
s
s
a
d
e

t
e
x
t
e
r

f
r

b
a
r
n

o
c
h

u
n
g
d
o
m
a
r

m
e
d

g
o
t
t

y
t

g
e
n
o
m

a
t
t
,

p

e
t
t

n
d
a
m
l
s
e
n
l
i
g
t

o
c
h

e
f
f
e
k
t
i
v
t

s
t
t
,

a
n
v
n
d
a

l
s
-
s
t
r
a
t
e
g
i
e
r
.

G
e
n
o
m

a
t
t

g
r
a

v
l
-
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

s
a
m
m
a
n
f
a
t
t
n
i
n
g
a
r

a
v

o
l
i
k
a

t
e
x
t
e
r
s

i
n
n
e
h
l
l

o
c
h

k
o
m
-
m
e
n
t
e
r
a

c
e
n
t
r
a
l
a

d
e
l
a
r

m
e
d

g
o
d

k
o
p
p
l
i
n
g

t
i
l
l

s
a
m
m
a
n
h
a
n
g
e
t

v
i
s
a
r

e
l
e
v
e
n

m
y
c
k
e
t

g
o
d

l
s
f
r
s
t
e
l
s
e
.

D
e
s
s
u
t
o
m

k
a
n

e
l
e
v
e
n

u
t
i
f
r
n

e
g
n
a

e
r
f
a
r
e
n
h
e
t
e
r

o
c
h

r
e
f
e
r
e
n
s
r
a
-
m
a
r

f
r
a

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

t
e
x
t
e
r
n
a
s

t
y
d
l
i
g
t

f
r
a
m
t
r
d
a
n
d
e

b
u
d
s
k
a
p
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

u
t
i
f
r
n

s
i
t
t

m
o
d
e
r
s
-
m
l
s

s
r
d
r
a
g

u
t
t
r
y
c
k
a

s
i
g

v
l
u
t
-
v
e
c
k
l
a
t

i

s
k
r
i
f
t

m
e
d

g
o
d

s
p
r
k
l
i
g

v
a
r
i
a
t
i
o
n

o
c
h

i
n
s
l
a
g

a
v

m
n
e
s
r
e
-
l
a
t
e
r
a
d
e

o
r
d

o
c
h

b
e
g
r
e
p
p
.

E
l
e
v
e
n

a
n
v
n
d
e
r

d

m
e
d

g
o
d

s
k
e
r
h
e
t

g
r
u
n
d
l
g
g
a
n
d
e

r
e
g
l
e
r

f
r

s
p
r
k
-
r
i
k
t
i
g
h
e
t

o
c
h

k
a
n

s
t
a
v
a

o
r
d

s
o
m

e
l
e
v
e
n

s
j
l
v

o
f
t
a

a
n
v
n
d
e
r

o
c
h

s
o
m

r

v
a
n
l
i
g
t

f
r
e
k
o
m
m
a
n
d
e

i

e
l
e
v
n
r
a

t
e
x
t
e
r
.

G
e
n
o
m

a
t
t

j
m
-
f
r
a

m
o
d
e
r
s
m
l
e
t
s

s
k
r
i
f
t
s
p
r
k

B
e
t
y
g
e
t

D

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

E

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

C

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
B
e
t
y
g
e
t

B

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

C

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

A

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
K
u
n
s
k
a
p
s
k
B
e
t
y
g
e
t

E
E
l
e
v
e
n

k
a
n

l
d
e
r
s
a
n
p
a
s
o
c
h

u
n
g
d
o
m
g
e
n
o
m

a
t
t
,

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e
d
a

l
s
s
t
r
a
t
e
g
e
n
k
l
a
,

k
r
o
n
n
i
n
g
a
r

a
v

o
o
c
h

k
o
m
m
e
m
e
d

v
i
s
s

k
o
h
a
n
g
e
t

v
i
s
a
d
e

l
s
f
r
s
t
e
l
e
v
e
n

u
t
i
f
r
o
c
h

r
e
f
e
r
e
n
o
c
h

t
i
l
l

v
i
s
s
r
e
s
o
n
e
m
a
n
g
f
r
a
m
t
r
d
a
n
E
l
e
v
e
n

k
a
n

m
l
s

s
r
d
r
a
s
k
r
i
f
t

m
e
d

v
o
c
h

i
n
s
l
a
g

a
o
c
h

b
e
g
r
e
p
p
m
e
d

v
i
s
s

s
r
e
g
l
e
r

f
r

s
p
s
t
a
v
a

o
r
d

s
o
a
n
v
n
d
e
r

o
f
r
e
k
o
m
m
a
G
e
n
o
m

a
t
t

m
l
e
t
s

s
k
r
i
f
MODERSML
K
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v

i

s
l
u
t
e
t

a
v

r
s
k
u
r
s

6
B
e
t
y
g
e
t

E
B
e
t
y
g
e
t

D
B
e
t
y
g
e
t

C
B
e
t
y
g
e
t

B
B
e
t
y
g
e
t

A
s
k
r
i
f
t
s
p
r
k

k
a
n

e
l
e
v
e
n

f
r
a

e
n
k
l
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

l
i
k
h
e
t
e
r

o
c
h

s
k
i
l
l
n
a
d
e
r

m
e
l
l
a
n

m
o
d
e
r
s
m
l
e
t

o
c
h

s
v
e
n
s
k
a
.
E
l
e
v
e
n

k
a
n

m
e
d

e
t
t

i

h
u
v
u
d
s
a
k

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

o
r
d
-

o
c
h

b
e
g
r
e
p
p
s
-
f
r
r
d

s
a
m
t
a
l
a

o
m

b
e
k
a
n
t
a

m
n
e
n

p

e
t
t

e
n
k
e
l
t

s
t
t
.

I

s
a
m
-
t
a
l
e
n

k
a
n

e
l
e
v
e
n

s
t
l
l
a

f
r
g
o
r

o
c
h

f
r
a
m
f
r
a

e
g
n
a

s
i
k
t
e
r

p

e
t
t

s
t
t

s
o
m

t
i
l
l

v
i
s
s

d
e
l

u
p
p
r
t
t
h
l
l
e
r

s
a
m
t
a
l
e
t
.

N
r

e
l
e
v
e
n

b
e
r
t
t
a
r

o
m

v
a
r
d
a
g
l
i
g
a

h
n
d
e
l
s
e
r

b
e
s
k
r
i
v
e
r

e
l
e
v
e
n

d
e
m

s

a
t
t

d
e
t

h
u
v
u
d
s
a
k
-
l
i
g
a

i
n
n
e
h
l
l
e
t

f
r
a
m
g
r

m
e
d

v
i
s
s

t
y
d
l
i
g
h
e
t
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

u
t
i
f
r
n

e
g
n
a

r
e
f
e
r
e
n
s
r
a
m
a
r

o
c
h

e
r
f
a
r
e
n
-
h
e
t
e
r

p

e
t
t

e
n
k
e
l
t

s
t
t

b
e
s
k
r
i
v
a

o
c
h

r
e
s
o
n
e
r
a

o
m

f
r

e
l
e
v
e
n

v
i
k
-
t
i
g
a

k
u
n
s
k
a
p
s
o
m
r
d
e
n

m
e
d

a
n
k
n
y
t
n
i
n
g

t
i
l
l

m
o
d
e
r
s
m
l
e
t

o
c
h

o
m
r
d
e
n

d
r

m
o
d
e
r
s
m
l
e
t

t
a
l
a
s
.
m
l
e
t
s

s
k
r
i
f
t
s
p
r
k

m
e
d

s
v
e
n
s
k
t

s
k
r
i
f
t
s
p
r
k

k
a
n

e
l
e
v
e
n

f
r
a

u
t
-
v
e
c
k
l
a
d
e

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

l
i
k
h
e
t
e
r

o
c
h

s
k
i
l
l
n
a
d
e
r

m
e
l
l
a
n

m
o
d
e
r
s
m
-
l
e
t

o
c
h

s
v
e
n
s
k
a
.
E
l
e
v
e
n

k
a
n

m
e
d

e
t
t

n
d
a
m
l
s
-
e
n
l
i
g
t

o
r
d
-

o
c
h

b
e
g
r
e
p
p
s
f
r
r
d

s
a
m
t
a
l
a

o
m

b
e
k
a
n
t
a

m
n
e
n

e
t
t

u
t
v
e
c
k
l
a
t

s
t
t
.

I

s
a
m
t
a
l
e
n

k
a
n

e
l
e
v
e
n

s
t
l
l
a

f
r
g
o
r

o
c
h

f
r
a
m
f
r
a

e
g
n
a

s
i
k
t
e
r

p

e
t
t

s
t
t

s
o
m

u
p
p
-
r
t
t
h
l
l
e
r

s
a
m
t
a
l
e
t

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l
.

N
r

e
l
e
v
e
n

b
e
r
t
t
a
r

o
m

v
a
r
d
a
g
-
l
i
g
a

h
n
d
e
l
s
e
r

b
e
s
k
r
i
v
e
r

e
l
e
v
e
n

d
e
m

s

a
t
t

d
e
t

h
u
v
u
d
s
a
k
l
i
g
a

i
n
n
e
h
l
l
e
t

f
r
a
m
g
r

m
e
d

r
e
l
a
t
i
v
t

g
o
d

t
y
d
l
i
g
h
e
t
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

u
t
i
f
r
n

e
g
n
a

r
e
f
e
r
e
n
s
r
a
m
a
r

o
c
h

e
r
f
a
r
e
n
-
h
e
t
e
r

p

e
t
t

u
t
v
e
c
k
l
a
t

s
t
t

b
e
-
s
k
r
i
v
a

o
c
h

r
e
s
o
n
e
r
a

o
m

f
r

e
l
e
v
e
n

v
i
k
t
i
g
a

k
u
n
s
k
a
p
s
o
m
r
d
e
n

m
e
d

a
n
k
n
y
t
n
i
n
g

t
i
l
l

m
o
d
e
r
s
m
l
e
t

o
c
h

o
m
r
d
e
n

d
r

m
o
d
e
r
s
m
l
e
t

t
a
l
a
s
.
m
e
d

s
v
e
n
s
k
t

s
k
r
i
f
t
s
p
r
k

k
a
n

e
l
e
v
e
n

f
r
a

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

r
e
s
o
n
e
-
m
a
n
g

o
m

l
i
k
h
e
t
e
r

o
c
h

s
k
i
l
l
n
a
d
e
r

m
e
l
l
a
n

m
o
d
e
r
s
m
l
e
t

o
c
h

s
v
e
n
s
k
a
.
E
l
e
v
e
n

k
a
n

m
e
d

e
t
t

n
d
a
m
l
s
-
e
n
l
i
g
t

o
c
h

e
f
f
e
k
t
i
v
t

o
r
d
-

o
c
h

b
e
g
r
e
p
p
s
f
r
r
d

s
a
m
t
a
l
a

o
m

b
e
k
a
n
t
a

m
n
e
n

p

e
t
t

v
l
u
t
v
e
c
k
-
l
a
t

s
t
t
.

I

s
a
m
t
a
l
e
n

k
a
n

e
l
e
v
e
n

s
t
l
l
a

f
r
g
o
r

o
c
h

f
r
a
m
f
r
a

e
g
n
a

s
i
k
t
e
r

p

e
t
t

s
t
t

s
o
m

u
p
p
r
t
t
-
h
l
l
e
r

s
a
m
t
a
l
e
t

v
l
.

N
r

e
l
e
v
e
n

b
e
r
t
t
a
r

o
m

v
a
r
d
a
g
l
i
g
a

h
n
d
e
l
s
e
r

b
e
s
k
r
i
v
e
r

e
l
e
v
e
n

d
e
m

s

a
t
t

d
e
t

h
u
v
u
d
s
a
k
l
i
g
a

i
n
n
e
h
l
l
e
t

f
r
a
m
g
r

m
e
d

g
o
d

t
y
d
l
i
g
h
e
t
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

u
t
i
f
r
n

e
g
n
a

r
e
f
e
r
e
n
s
r
a
m
a
r

o
c
h

e
r
f
a
r
e
n
h
e
t
e
r

p

e
t
t

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
t

s
t
t

b
e
s
k
r
i
v
a

o
c
h

r
e
s
o
n
e
r
a

o
m

f
r

e
l
e
v
e
n

v
i
k
t
i
g
a

k
u
n
s
k
a
p
s
o
m
r
d
e
n

m
e
d

a
n
k
n
y
t
n
i
n
g

t
i
l
l

m
o
d
e
r
s
m
l
e
t

o
c
h

o
m
r
d
e
n

d
r

m
o
d
e
r
s
m
l
e
t

t
a
l
a
s
.
B
e
t
y
g
e
t

D

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

E

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

C

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
B
e
t
y
g
e
t

B

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

C

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

A

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
ML
ML
MODERSML
K
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v

i

s
l
u
t
e
t

a
v

r
s
k
u
r
s

9
B
e
t
y
g
e
t

E
B
e
t
y
g
e
t

D
B
e
t
y
g
e
t

C
B
e
t
y
g
e
t

B
B
e
t
y
g
e
t

A
E
l
e
v
e
n

k
a
n

l
s
a

o
l
i
k
a

t
e
x
t
e
r

m
e
d

y
t

g
e
n
o
m

a
t
t
,

p

e
t
t

i

h
u
v
u
d
s
a
k

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
t
,

v
l
j
a

o
c
h

a
n
-
v
n
d
a

l
s
s
t
r
a
t
e
g
i
e
r

u
t
i
f
r
n

o
l
i
k
a

t
e
x
t
e
r
s

s
r
d
r
a
g
.

G
e
n
o
m

a
t
t

g
r
a

e
n
k
l
a

s
a
m
m
a
n
f
a
t
t
n
i
n
g
a
r

a
v

o
l
i
k
a

t
e
x
t
e
r
s

i
n
n
e
h
l
l

o
c
h

k
o
m
m
e
n
t
e
r
a

c
e
n
t
r
a
l
a

d
e
l
a
r

m
e
d

v
i
s
s

k
o
p
p
l
i
n
g

t
i
l
l

t
i
d
s
a
s
p
e
k
t
e
r

o
c
h

o
r
s
a
k
s
s
a
m
-
b
a
n
d

v
i
s
a
r

e
l
e
v
e
n

g
r
u
n
d
l
g
g
a
n
d
e

l
s
f
r
s
t
e
l
s
e
.

D
e
s
s
u
t
o
m

k
a
n

e
l
e
v
e
n

u
t
i
f
r
n

e
g
n
a

e
r
f
a
r
e
n
h
e
t
e
r

o
c
h

r
e
f
e
r
e
n
s
r
a
m
a
r

t
o
l
k
a

o
c
h

f
r
a

e
n
k
l
a

o
c
h

t
i
l
l

v
i
s
s

d
e
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
-
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

t
y
d
l
i
g
t

f
r
a
m
-
t
r
d
a
n
d
e

b
u
d
s
k
a
p

i

o
l
i
k
a

v
e
r
k
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

u
t
i
f
r
n

s
i
t
t

m
o
d
e
r
s
-
m
l
s

s
r
d
r
a
g

s
k
r
i
v
a

o
l
i
k
a

t
e
x
t
e
r

m
e
d

b
e
g
r
i
p
l
i
g
t

i
n
n
e
h
l
l

o
c
h

v
i
s
s

s
p
r
k
l
i
g

v
a
r
i
a
t
i
o
n

m
e
d

e
n

i

h
u
v
u
d
s
a
k

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

k
o
m
b
i
n
a
-
t
i
o
n

a
v

v
a
r
d
a
g
s
r
e
l
a
t
e
r
a
d
e

o
c
h

m
n
e
s
r
e
l
a
t
e
r
a
d
e

o
r
d

o
c
h

b
e
g
r
e
p
p
.

T
e
x
t
e
r
n
a

k
n
n
e
t
e
c
k
n
a
s

a
v

e
n
k
l
a

b
e
s
k
r
i
v
n
i
n
g
a
r

o
c
h

e
n
k
e
l

b
e
r
t
t
a
r
-
s
t
r
u
k
t
u
r
.

E
l
e
v
e
n

a
n
p
a
s
s
a
r

p

e
t
t

E
l
e
v
e
n

k
a
n

l
s
a

o
l
i
k
a

t
e
x
t
e
r

m
e
d

g
o
t
t

y
t

g
e
n
o
m

a
t
t
,

p

e
t
t

n
d
a
m
l
s
e
n
l
i
g
t

s
t
t
,

a
n
v
n
d
a

l
s
s
t
r
a
t
e
g
i
e
r

u
t
i
f
r
n

o
l
i
k
a

t
e
x
t
e
r
s

s
r
d
r
a
g
.

G
e
n
o
m

a
t
t

g
r
a

u
t
v
e
c
k
-
l
a
d
e

s
a
m
m
a
n
f
a
t
t
n
i
n
g
a
r

a
v

o
l
i
k
a

t
e
x
t
e
r
s

i
n
n
e
h
l
l

o
c
h

k
o
m
m
e
n
t
e
r
a

c
e
n
t
r
a
l
a

d
e
l
a
r

m
e
d

r
e
l
a
t
i
v
t

g
o
d

k
o
p
p
l
i
n
g

t
i
l
l

t
i
d
s
a
s
p
e
k
t
e
r

o
c
h

o
r
s
a
k
s
s
a
m
b
a
n
d

v
i
s
a
r

e
l
e
v
e
n

g
o
d

l
s
f
r
s
t
e
l
s
e
.

D
e
s
s
u
t
o
m

k
a
n

e
l
e
v
e
n

u
t
i
f
r
n

e
g
n
a

e
r
f
a
r
e
n
h
e
t
e
r

o
c
h

r
e
f
e
r
e
n
s
r
a
m
a
r

t
o
l
k
a

o
c
h

f
r
a

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

b
u
d
s
k
a
p

s
o
m

r

t
y
d
l
i
g
t

f
r
a
m
-
t
r
d
a
n
d
e

o
c
h

b
u
d
s
k
a
p

s
o
m

k
a
n

l
s
a
s

m
e
l
l
a
n

r
a
d
e
r
n
a

i

o
l
i
k
a

v
e
r
k
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

u
t
i
f
r
n

s
i
t
t

m
o
d
e
r
s
-
m
l
s

s
r
d
r
a
g

s
k
r
i
v
a

o
l
i
k
a

t
e
x
t
e
r

m
e
d

r
e
l
a
t
i
v
t

t
y
d
l
i
g
t

i
n
n
e
h
l
l

o
c
h

r
e
l
a
t
i
v
t

g
o
d

s
p
r
k
l
i
g

v
a
r
i
a
t
i
o
n

m
e
d

e
n

i

h
u
v
u
d
s
a
k

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

k
o
m
b
i
n
a
t
i
o
n

a
v

v
a
r
d
a
g
s
r
e
l
a
t
e
r
a
d
e

o
c
h

m
n
e
s
r
e
l
a
t
e
r
a
d
e

o
r
d

o
c
h

b
e
g
r
e
p
p
.

T
e
x
t
e
r
n
a

k
n
n
e
t
e
c
k
n
a
s

a
v

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

b
e
s
k
r
i
v
n
i
n
g
a
r

o
c
h

u
t
v
e
c
k
l
a
d

b
e
r
t
t
a
r
s
t
r
u
k
t
u
r
.

E
l
e
v
-
E
l
e
v
e
n

k
a
n

l
s
a

o
l
i
k
a

t
e
x
t
e
r

m
e
d

m
y
c
k
e
t

g
o
t
t

y
t

g
e
n
o
m

a
t
t
,

p

e
t
t

n
d
a
m
l
s
e
n
l
i
g
t

o
c
h

e
f
f
e
k
t
i
v
t

s
t
t
,

a
n
v
n
d
a

l
s
s
t
r
a
t
e
g
i
e
r

u
t
i
f
r
n

o
l
i
k
a

t
e
x
t
e
r
s

s
r
d
r
a
g
.

G
e
n
o
m

a
t
t

g
r
a

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

s
a
m
m
a
n
f
a
t
t
-
n
i
n
g
a
r

a
v

o
l
i
k
a

t
e
x
t
e
r
s

i
n
n
e
h
l
l

o
c
h

k
o
m
m
e
n
t
e
r
a

c
e
n
t
r
a
l
a

d
e
l
a
r

m
e
d

g
o
d

k
o
p
p
l
i
n
g

t
i
l
l

t
i
d
s
-
a
s
p
e
k
t
e
r

o
c
h

o
r
s
a
k
s
s
a
m
b
a
n
d

v
i
s
a
r

e
l
e
v
e
n

m
y
c
k
e
t

g
o
d

l
s
f
r
s
t
e
l
s
e
.

D
e
s
s
u
t
o
m

k
a
n

e
l
e
v
e
n

u
t
i
f
r
n

e
g
n
a

e
r
f
a
r
e
n
h
e
t
e
r

o
c
h

r
e
f
e
r
e
n
s
-
r
a
m
a
r

t
o
l
k
a

o
c
h

f
r
a

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
-
m
a
n
g

o
m

b
u
d
s
k
a
p

s
o
m

r

t
y
d
l
i
g
t

f
r
a
m
t
r
d
a
n
d
e

o
c
h

b
u
d
s
k
a
p

s
o
m

k
a
n

l
s
a
s

m
e
l
l
a
n

r
a
d
e
r
n
a

e
l
l
e
r

r

d
o
l
d
a

i

o
l
i
k
a

v
e
r
k
.
E
l
e
v
e
n

k
a
n

u
t
i
f
r
n

s
i
t
t

m
o
d
e
r
s
-
m
l
s

s
r
d
r
a
g

s
k
r
i
v
a

o
l
i
k
a

t
e
x
t
e
r

m
e
d

t
y
d
l
i
g
t

i
n
n
e
h
l
l

o
c
h

g
o
d

s
p
r
k
l
i
g

v
a
r
i
a
t
i
o
n

m
e
d

e
n

i

h
u
v
u
d
s
a
k

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

k
o
m
b
i
n
a
-
t
i
o
n

a
v

v
a
r
d
a
g
s
r
e
l
a
t
e
r
a
d
e

o
c
h

m
n
e
s
r
e
l
a
t
e
r
a
d
e

o
r
d

o
c
h

b
e
-
g
r
e
p
p
.

T
e
x
t
e
r
n
a

k
n
n
e
t
e
c
k
n
a
s

a
v

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

b
e
s
k
r
i
v
n
i
n
g
a
r

o
c
h

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d

b
e
r
t
t
a
r
s
t
r
u
k
t
u
r
.

B
e
t
y
g
e
t

D

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

E

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

C

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
B
e
t
y
g
e
t

B

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

C

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

A

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
ML
MODERSML
K
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v

i

s
l
u
t
e
t

a
v

r
s
k
u
r
s

9
B
e
t
y
g
e
t

E
B
e
t
y
g
e
t

D
B
e
t
y
g
e
t

C
B
e
t
y
g
e
t

B
B
e
t
y
g
e
t

A
e
n
k
e
l
t

s
t
t

s
i
n
a

t
e
x
t
e
r
s

i
n
n
e
h
l
l

o
c
h

s
p
r
k

s

a
t
t

d
e

i

h
u
v
u
d
s
a
k

f
u
n
g
e
r
a
r

i

d
e

s
i
t
u
a
t
i
o
n
e
r

s
o
m

s
k
r
i
v
a
n
d
e
t

a
v
s
e
r
.

G
e
n
o
m

a
t
t

p

e
t
t

i

h
u
v
u
d
s
a
k

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
t

j
m
f
r
a

o
c
h

v
e
r
s
t
t
a

o
r
d
,

b
e
g
r
e
p
p

o
c
h

f
r
a
s
e
r

m
e
l
l
a
n

m
o
-
d
e
r
s
m
l
e
t

o
c
h

s
v
e
n
s
k
a

k
a
n

e
l
e
v
e
n

f
r
a

e
n
k
l
a

o
c
h

t
i
l
l

v
i
s
s

d
e
l

u
n
d
e
r
-
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

l
i
k
h
e
t
e
r

o
c
h

s
k
i
l
l
n
a
d
e
r

m
e
l
l
a
n

m
o
d
e
r
s
-
m
l
e
t

o
c
h

s
v
e
n
s
k
a
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

m
e
d

e
n

i

h
u
v
u
d
s
a
k

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

k
o
m
b
i
n
a
t
i
o
n

a
v

v
a
r
-
d
a
g
s
r
e
l
a
t
e
r
a
t

o
c
h

m
n
e
s
r
e
l
a
t
e
r
a
t

s
p
r
k

s
a
m
t
a
l
a

o
m

o
c
h

d
i
s
k
u
t
e
r
a

v
a
r
i
e
r
a
n
d
e

m
n
e
n

p

e
t
t

e
n
k
e
l
t

s
t
t
.

I

s
d
a
n
a

s
i
t
u
a
t
i
o
n
e
r

k
a
n

e
l
e
v
e
n

s
t
l
l
a

f
r
g
o
r

o
c
h

f
r
a
m
f
r
a

s
i
k
t
e
r

m
e
d

e
n
k
l
a

o
c
h

t
i
l
l

v
i
s
s

d
e
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

a
r
g
u
m
e
n
t

p

e
t
t

s
t
t

s
o
m

t
i
l
l

v
i
s
s

d
e
l

f
r

s
a
m
t
a
-
l
e
n

o
c
h

d
i
s
k
u
s
s
i
o
n
e
r
n
a

f
r
a
m
t
.

D
e
s
s
u
t
o
m

k
a
n

e
l
e
v
e
n

f
r
b
e
r
e
d
a

o
c
h

g
e
n
o
m
f
r
a

e
n
k
l
a

m
u
n
t
l
i
g
a

r
e
d
o
g
r
e
l
s
e
r

m
e
d

i

h
u
v
u
d
s
a
k

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

i
n
l
e
d
n
i
n
g
,

i
n
n
e
h
l
l

o
c
h

a
v
s
l
u
t
n
i
n
g

o
c
h

v
i
s
s

a
n
p
a
s
s
-
e
n

a
n
p
a
s
s
a
r

p

e
t
t

u
t
v
e
c
k
l
a
t

s
t
t

s
i
n
a

t
e
x
t
e
r
s

i
n
n
e
h
l
l

o
c
h

s
p
r
k

s

a
t
t

d
e

f
u
n
g
e
r
a
r

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

i

d
e

s
i
t
u
a
t
i
o
n
e
r

s
o
m

s
k
r
i
v
a
n
d
e
t

a
v
s
e
r
.

G
e
n
o
m

a
t
t

p

e
t
t

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
t

j
m
f
r
a

o
c
h

v
e
r
s
t
t
a

o
r
d
,

b
e
g
r
e
p
p

o
c
h

f
r
a
s
e
r

m
e
l
l
a
n

m
o
d
e
r
s
m
l
e
t

o
c
h

s
v
e
n
s
k
a

k
a
n

e
l
e
v
e
n

f
r
a

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
-
m
a
n
g

o
m

l
i
k
h
e
t
e
r

o
c
h

s
k
i
l
l
n
a
d
e
r

m
e
l
l
a
n

m
o
d
e
r
s
m
l
e
t

o
c
h

s
v
e
n
s
k
a
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

m
e
d

e
n

n
d
a
m
l
s
-
e
n
l
i
g

k
o
m
b
i
n
a
t
i
o
n

a
v

v
a
r
d
a
g
s
-
r
e
l
a
t
e
r
a
t

o
c
h

m
n
e
s
r
e
l
a
t
e
r
a
t

s
p
r
k

s
a
m
t
a
l
a

o
m

o
c
h

d
i
s
k
u
t
e
r
a

v
a
r
i
e
r
a
n
d
e

m
n
e
n

p

e
t
t

u
t
v
e
c
k
-
l
a
t

s
t
t
.

I

s
d
a
n
a

s
i
t
u
a
t
i
o
n
e
r

k
a
n

e
l
e
v
e
n

s
t
l
l
a

f
r
g
o
r

o
c
h

f
r
a
m
f
r
a

s
i
k
t
e
r

m
e
d

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

r
e
l
a
-
t
i
v
t

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

a
r
g
u
m
e
n
t

p

e
t
t

s
t
t

s
o
m

f
r

s
a
m
t
a
l
e
n

o
c
h

d
i
s
k
u
s
s
i
o
n
e
r
n
a

f
r
a
m
t
.

D
e
s
s
-
u
t
o
m

k
a
n

e
l
e
v
e
n

f
r
b
e
r
e
d
a

o
c
h

g
e
n
o
m
f
r
a

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

m
u
n
t
l
i
g
a

r
e
d
o
g
r
e
l
s
e
r

m
e
d

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

i
n
l
e
d
n
i
n
g
,

i
n
n
e
h
l
l

o
c
h

a
v
s
l
u
t
n
i
n
g

o
c
h

r
e
l
a
t
i
v
t

g
o
d

a
n
p
a
s
s
n
i
n
g

t
i
l
l

s
y
f
t
e
,

m
o
t
t
a
g
a
r
e

E
l
e
v
e
n

a
n
p
a
s
s
a
r

p

e
t
t

v
l
u
t
-
v
e
c
k
l
a
t

s
t
t

s
i
n
a

t
e
x
t
e
r
s

i
n
n
e
h
l
l

o
c
h

s
p
r
k

s

a
t
t

d
e

f
u
n
g
e
r
a
r

v
l

i

d
e

s
i
t
u
a
t
i
o
n
e
r

s
o
m

s
k
r
i
v
a
n
d
e
t

a
v
s
e
r
.

G
e
n
o
m

a
t
t

p

e
t
t

v
l

f
u
n
g
-
e
r
a
n
d
e

s
t
t

j
m
f
r
a

o
c
h

v
e
r
s
t
t
a

o
r
d
,

b
e
g
r
e
p
p

o
c
h

f
r
a
s
e
r

m
e
l
l
a
n

m
o
d
e
r
s
m
l
e
t

o
c
h

s
v
e
n
s
k
a

k
a
n

e
l
e
v
e
n

f
r
a

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

l
i
k
h
e
t
e
r

o
c
h

s
k
i
l
l
n
a
d
e
r

m
e
l
l
a
n

m
o
d
e
r
s
m
l
e
t

o
c
h

s
v
e
n
s
k
a
.
E
l
e
v
e
n

k
a
n

m
e
d

e
n

n
d
a
m
l
s
-
e
n
l
i
g

o
c
h

e
f
f
e
k
t
i
v

k
o
m
b
i
n
a
t
i
o
n

a
v

v
a
r
d
a
g
s
r
e
l
a
t
e
r
a
t

o
c
h

m
n
e
s
-
r
e
l
a
t
e
r
a
t

s
p
r
k

s
a
m
t
a
l
a

o
m

o
c
h

d
i
s
k
u
t
e
r
a

v
a
r
i
e
r
a
n
d
e

m
n
e
n

p

e
t
t

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
t

s
t
t
.

I

s
d
a
n
a

s
i
t
u
a
t
i
o
n
e
r

k
a
n

e
l
e
v
e
n

s
t
l
l
a

f
r
g
o
r

o
c
h

f
r
a
m
f
r
a

s
i
k
t
e
r

m
e
d

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

v
l

u
n
d
e
r
-
b
y
g
g
d
a

a
r
g
u
m
e
n
t

p

e
t
t

s
t
t

s
o
m

f
r

s
a
m
t
a
l
e
n

o
c
h

d
i
s
k
u
s
s
i
o
n
e
r
n
a

f
r
a
m
t

o
c
h

f
r
d
j
u
p
a
r

e
l
l
e
r

b
r
e
d
-
d
a
r

d
e
m
.

D
e
s
s
u
t
o
m

k
a
n

e
l
e
v
e
n

f
r
b
e
r
e
d
a

o
c
h

g
e
n
o
m
f
r
a

v
l
u
t
-
v
e
c
k
l
a
d
e

m
u
n
t
l
i
g
a

r
e
d
o
g
r
e
l
s
e
r

m
e
d

v
l

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

i
n
l
e
d
n
i
n
g
,

i
n
n
e
h
l
l

o
c
h

a
v
s
l
u
t
n
i
n
g

o
c
h

B
e
t
y
g
e
t

D

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

E

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

C

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
B
e
t
y
g
e
t

B

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

C

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

A

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
ML
MODERSML
K
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v

i

s
l
u
t
e
t

a
v

r
s
k
u
r
s

9
B
e
t
y
g
e
t

E
B
e
t
y
g
e
t

D
B
e
t
y
g
e
t

C
B
e
t
y
g
e
t

B
B
e
t
y
g
e
t

A
n
i
n
g

t
i
l
l

s
y
f
t
e
,

m
o
t
t
a
g
a
r
e

o
c
h

s
a
m
m
a
n
h
a
n
g
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

f
r
a

e
n
k
l
a

o
c
h

t
i
l
l

v
i
s
s

d
e
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
-
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

k
r
i
n
g

n
g
r
a

k
u
n
-
s
k
a
p
s
o
m
r
d
e
n

o
c
h

s
a
m
h
l
l
s
f
r
g
o
r

m
e
d

a
n
k
n
y
t
n
i
n
g

t
i
l
l

m
o
d
e
r
s
m
l
e
t

o
c
h

o
m
r
d
e
n

d
r

m
o
d
e
r
s
m
l
e
t

t
a
l
a
s
.

E
l
e
v
e
n

g
r

d

e
n
k
l
a

j
m
-
f
r
e
l
s
e
r

m
e
d

e
g
n
a

e
r
f
a
r
e
n
h
e
t
e
r

o
c
h

f
r
h
l
l
a
n
d
e
n

i

S
v
e
r
i
g
e

o
c
h

d
r
a
r

e
n
k
l
a

o
c
h

t
i
l
l

v
i
s
s

d
e
l

u
n
d
e
r
-
b
y
g
g
d
a

s
l
u
t
s
a
t
s
e
r

o
m

v
a
d

d
e
s
s
a

k
a
n

b
e
r
o

p

o
c
h

l
e
d
a

t
i
l
l
.
o
c
h

s
a
m
m
a
n
h
a
n
g
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

f
r
a

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

k
r
i
n
g

n
g
r
a

k
u
n
s
k
a
p
s
o
m
r
d
e
n

o
c
h

s
a
m
h
l
l
s
f
r
g
o
r

m
e
d

a
n
k
n
y
t
n
i
n
g

t
i
l
l

m
o
d
e
r
s
m
l
e
t

o
c
h

o
m
r
d
e
n

d
r

m
o
d
e
r
s
m
l
e
t

t
a
l
a
s
.

E
l
e
v
e
n

g
r

d

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

j
m
f
r
e
l
s
e
r

m
e
d

e
g
n
a

e
r
f
a
r
e
n
h
e
t
e
r

o
c
h

f
r
-
h
l
l
a
n
d
e
n

i

S
v
e
r
i
g
e

o
c
h

d
r
a
r

u
t
-
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

u
n
d
e
r
-
b
y
g
g
d
a

s
l
u
t
s
a
t
s
e
r

o
m

v
a
d

d
e
s
s
a

k
a
n

b
e
r
o

p

o
c
h

l
e
d
a

t
i
l
l
.
g
o
d

a
n
p
a
s
s
n
i
n
g

t
i
l
l

s
y
f
t
e
,

m
o
t
-
t
a
g
a
r
e

o
c
h

s
a
m
m
a
n
h
a
n
g
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

f
r
a

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

k
r
i
n
g

n
g
r
a

k
u
n
s
k
a
p
s
o
m
r
d
e
n

o
c
h

s
a
m
h
l
l
s
f
r
g
o
r

m
e
d

a
n
k
n
y
t
n
i
n
g

t
i
l
l

m
o
d
e
r
s
m
l
e
t

o
c
h

o
m
r
d
e
n

d
r

m
o
d
e
r
s
m
l
e
t

t
a
l
a
s
.

E
l
e
v
e
n

g
r

d
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

j
m
f
r
e
l
s
e
r

m
e
d

e
g
n
a

e
r
f
a
r
e
n
h
e
t
e
r

o
c
h

f
r
-
h
l
l
a
n
d
e
n

i

S
v
e
r
i
g
e

o
c
h

d
r
a
r

v
l
-
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

s
l
u
t
s
a
t
s
e
r

o
m

v
a
d

d
e
s
s
a

k
a
n

b
e
r
o

p

o
c
h

l
e
d
a

t
i
l
l
.
B
e
t
y
g
e
t

D

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

E

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

C

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
B
e
t
y
g
e
t

B

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

C

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

A

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
MU
MUSIK
3.8 MUSIK
Musik nns i alla kulturer och berr mnniskor svl kroppsligt som tanke- och
knslomssigt. Musik som estetisk uttrycksform anvnds i en mngd sammanhang,
har olika funktioner och betyder olika saker fr var och en av oss. Den r ocks en
viktig del i mnniskors sociala gemenskap och kan pverka individens identitets-
utveckling. I vr tid frenas musik frn skilda kulturer och epoker med andra
konstformer i nya uttryck. Kunskaper om och i musik kar mjligheterna att
delta i samhllets kulturliv.
Syfte
Undervisningen i mnet musik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper som gr
det mjligt att delta i musikaliska sammanhang, bde genom att sjlva musicera och
genom att lyssna till musik.
Undervisningen ska ge eleverna frutsttningar att tillgna sig musik som uttrycksform
och kommunikationsmedel. Genom undervisningen ska eleverna ges mjlighet att
utveckla kunskap att anvnda rst, musikinstrument, digitala verktyg samt musikaliska
begrepp och symboler i olika musikaliska former och sammanhang.
Undervisningen ska ge eleverna frutsttningar att utveckla en musikalisk lyhrdhet
som gr det mjligt att i samarbete med andra skapa, bearbeta och framfra musik
i olika former. Undervisningen ska ge eleverna bde mjlighet att utveckla en tilltro
till sin frmga att sjunga och spela och ett intresse fr att utveckla sin musikaliska
kreativitet.
Genom undervisningen ska eleverna utveckla frmgan att uppleva och reektera ver
musik. Elevernas erfarenheter av musik ska utmanas och frdjupas i mtet med andras
musikaliska erfarenheter. Drigenom ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar
sina kunskaper om och frstelse fr olika musikkulturer, svl den egna som andras.
Genom undervisningen i mnet musik ska eleverna sammanfattningsvis ges frutstt-
spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer,
skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar och ider, och
analysera och samtala om musikens uttryck i olika sociala, kulturella och historiska
sammanhang.
Centralt innehll
I rskurs 13
Musicerande och musikskapande
Sng och spel i olika former: unison sng, kanon och vxelsng samt ensemblespel.
Imitation och improvisation med rrelser, rytmer och toner.
MUSIK
MU
Enkla former av musikskapande, till exempel med utgngspunkt i text eller bild.
Gestaltning av snger och berttelser med ljud, rytmer och rrelser.
Musikens verktyg
Rsten som instrument med variation av rytm, klang och dynamik.
Slagverk, strnginstrument och tangentinstrument med variation av rytm, klang och
dynamik.
Rytm, klang, dynamik och tonhjd som byggstenar fr att musicera och komponera
musik.
Musiksymboler, bilder och tecken.
Musikens sammanhang och funktioner
Associationer, tankar, knslor och bilder som uppkommer nr man lyssnar p musik.
Olika instrument frn grupperna bls-, strng-, tangent- och slagverksinstrument.
Hur instrumenten lter och ser ut.
Musik som knyter an till elevens vardagliga och hgtidliga sammanhang, dribland
nationalsngen och ngra av de vanligaste psalmerna, samt inblickar i svensk och
nordisk barnvisetradition.
I rskurs 46
Sng, melodispel och ackompanjemang i ensembleform i olika genrer.
Gehrsmusicerande efter musikaliska mnster, till exempel ackordfljder, perioder
och kompmodeller.
Imitation och improvisation med rst och instrument, rytmer och toner.
Musikskapande med utgngspunkt i musikaliska mnster och former, till exempel
ackordfljder och basgngar.
Musikframfranden.
Musikens verktyg
Rst- och hrselvrd vid musikaliska aktiviteter, till exempel uppvrmningsvningar.
Hlsosamma ljudniver och olika typer av musikhrselskydd.
Rsten som instrument fr olika vokala uttryck, till exempel sng, jojk och rap.
Ackord- och melodiinstrument, bas och slagverk fr melodi- och rytmspel eller fr
ackompanjemang.
MU
MUSIK
Rytm, klang och dynamik, tonhjd, tempo, perioder, taktarter, vers och refrng som
byggstenar fr att komponera musik i olika genrer.
Musiksymboler, grask notation, noter och ackordbeteckningar.
Digitala verktyg fr ljud- och musikskapande.
Ljudets och musikens fysiska, tanke- och knslomssiga pverkan p mnniskan
i olika sammanhang. Hur musik anvnds fr pverkan och rekreation och i olika
rituella sammanhang.
Ord och begrepp som behvs fr att kunna lsa, skriva och samtala om musicerande
och om intryck samt upplevelser av musik.
Musik tillsammans med bild, text och dans. Hur olika estetiska uttryck kan samspela.
Indelningen i strk-, bls-, strng-, tangent- och slagverksinstrument.
Konstmusik, folkmusik och populrmusik frn olika kulturer och deras musikaliska
karaktrsdrag.
I rskurs 79
Sng, melodispel och ackompanjemang i ensembleform med genretypiska
musikaliska uttryck.
Gehrsmusicerande efter musikaliska mnster i olika genrer.
Rytmisk och melodisk improvisation till trumkomp, ackordfljder eller
melodi slingor med rst och instrument.
Musikskapande i olika genrer, till exempel visor, ljudkompositioner och ltar.
Musikalisk gestaltning dr olika uttrycksformer kombineras.
Musikens verktyg
Rstvrd, hrselvrd och orsaker till att musiklyssnande och musicerande kan bidra
till hrselskador samt hur hrselskador kan frebyggas.
Hur rsten kan varieras i erstmmiga, vokala uttryck i olika genrer.
Ackord- och melodiinstrument, bas och slagverk fr spel i olika ton- och taktarter.
Rytm, klang och dynamik, tonhjd, tempo, perioder, taktarter, vers, refrng och
ackord som byggstenar fr att musicera och komponera musik i olika genrer och
med varierande instrumentation.
MU
MUSIK
Musiksymboler och notsystem, noter, tabulatur, ackordbeteckningar och grask
notation.
Digitala verktyg fr musikskapande, inspelning och bearbetning.
Ljudets och musikens fysiska, tanke- och knslomssiga pverkan p mnniskan.
Musikens funktion fr att markera identitet och grupptillhrighet i olika kulturer,
med fokus p etnicitet och kn.
Hur musik anvnds i olika medier, till exempel i lm och datorspel.
Instrument och deras funktion i olika genrer och sammanhang, till exempel i en
symfoniorkester eller i ett rockband.
Konstmusik, folkmusik och populrmusik frn olika epoker. Framvxten av olika
genrer samt betydelsefulla tonsttare, ltskrivare och musikaliska verk.
Kunskapskrav
Eleven kan delta i gemensam sng och fljer d i ngon mn rytm och tonhjd. Elev-
en kan ven spela delar av en enkel anpassad melodi-, bas- och slagverksstmma samt
bidra till ackompanjemang p ett ackordinstrument med ngra ackord. Dessutom
sjunger eller spelar eleven p ngot instrument i viss mn med tajming.
Eleven kan, utifrn egna musikaliska ider, bidra till att skapa musik genom att med
hjlp av rst, instrument eller digitala verktyg utg frn ngra enkla musikaliska mns-
ter och former och prva hur dessa kan bidra till en fungerande komposition.
Eleven kan fra enkla resonemang om eget och andras musicerande. Eleven kan ven
uttrycka sig p ett enkelt stt om egna musikupplevelser samt beskriva och ge exempel
p hur musik kan pverka mnniskor. Dessutom kan eleven med viss skerhet urskilja
och ge exempel p musikaliska karaktrsdrag frn olika genrer och kulturer samt med
viss skerhet ge exempel p instrument frn olika instrumentgrupper.
r uppfyllda.
Eleven kan delta i gemensam sng och fljer d relativt skert rytm och tonhjd.
Eleven kan ven spela vervgande delar av en enkel anpassad melodi-, bas- och slag-
verksstmma samt ackompanjera p ett ackordinstrument och byter d ngra ackord
med yt. Dessutom sjunger eller spelar eleven p ngot instrument med relativt god
tajming och med relativt passande karaktr.
MU
MUSIK
Eleven kan, utifrn egna musikaliska ider, skapa musik genom att med hjlp av rst,
instrument eller digitala verktyg utg frn ngra enkla musikaliska mnster och former
och prva hur dessa kan sttas samman till en i vissa delar fungerande komposition.
Eleven kan fra utvecklade resonemang om eget och andras musicerande. Eleven kan
ven uttrycka sig p ett utvecklat stt om egna musikupplevelser samt beskriva och
ge exempel p hur musik kan pverka mnniskor. Dessutom kan eleven med relativt
god skerhet urskilja och ge exempel p musikaliska karaktrsdrag frn olika genrer
och kulturer samt med relativt god skerhet ge exempel p instrument frn olika
instrumentgrupper.
r uppfyllda.
Eleven kan delta i gemensam sng och fljer d med skerhet rytm och tonhjd.
Eleven kan ven spela en enkel anpassad melodi-, bas- och slagverksstmma samt
ackompanjera p ett ackordinstrument och byter d ackord med yt. Dessutom
sjunger eller spelar eleven p ngot instrument med god tajming och med
passande karaktr.
Eleven kan, utifrn egna musikaliska ider, skapa musik genom att med hjlp av
rst, instrument, eller digitala verktyg utg frn ngra enkla musikaliska mnster
och former och prva hur dessa kan sttas samman till en i stora delar fungerande
komposition.
Eleven kan fra vlutvecklade resonemang om eget och andras musicerande. Eleven
kan ven uttrycka sig p ett vlutvecklat stt om egna musikupplevelser och beskriva
och ge exempel p hur musik kan pverka mnniskor. Dessutom kan eleven med god
skerhet urskilja och ge exempel p musikaliska karaktrsdrag frn olika genrer och
kulturer samt med god skerhet ge exempel p instrument frn olika instrument-
grupper.
Eleven kan delta i gemensam sng och fljer d med viss skerhet rytm och tonhjd.
Eleven kan ven spela enkla melodier, bas- och slagverksstmmor med viss tajming
samt ackompanjera p ett ackordinstrument och byter d ackord med visst yt.
Eleven anpassar i viss mn sin stmma till helheten genom att lyssna och till viss
del uppmrksamma vad som sker i musicerandet. Dessutom sjunger eller spelar
eleven p ngot instrument i ngon genre med delvis fungerande teknik och i viss
mn passande karaktr. Eleven kan d bidra till att bearbeta och tolka musiken till
ett musikaliskt uttryck.
MU
MUSIK
Eleven kan, utifrn egna musikaliska ider, bidra till att skapa musik genom att med
hjlp av rst, instrument, eller digitala verktyg prva hur olika kombinationer av
musikaliska byggstenar kan forma kompositioner som har en i huvudsak fungerande
form. Dessutom kan eleven kombinera musik med andra uttrycksformer s att de
olika uttrycken i ngon mn samspelar.
Eleven kan ven ge enkla omdmen om eget och andras musicerande och bidra med
frslag som kan leda till att det musikaliska arbetet utvecklas. Eleven kan fra enkla
och till viss del underbyggda resonemang om musikens olika funktioner och vilken
betydelse den har och historiskt har haft fr individer och samhllen. Dessutom kan
eleven i viss utstrckning urskilja och jmfra musikaliska karaktrsdrag frn olika
genrer, epoker och kulturer samt med viss skerhet urskilja olika instrument och
instrumentgrupper och beskriva deras funktion i olika sammanhang.
r uppfyllda.
Eleven kan delta i gemensam sng och fljer d med relativt god skerhet rytm och
tonhjd. Eleven kan ven spela enkla melodier, bas- och slagverksstmmor med rela-
tivt god tajming samt ackompanjera p ett ackordinstrument och byter d ackord med
relativt gott yt. Eleven anpassar sin stmma relativt vl till helheten genom att lyssna
och i relativt hg grad uppmrksamma vad som sker i musicerandet. Dessutom sjung-
er eller spelar eleven p ngot instrument i ngon genre med relativt vl fungerande
teknik och passande karaktr. Eleven kan d bearbeta och tolka musiken till ett delvis
personligt musikaliskt uttryck.
instrument, eller digitala verktyg prva och omprva hur olika kombinationer av
musikaliska byggstenar kan forma kompositioner som efter ngon bearbetning har en
fungerande form och karaktristisk stil. Dessutom kan eleven kombinera musik med
andra uttrycksformer s att de olika uttrycken relativt vl samspelar.
Eleven kan ven ge utvecklade omdmen om eget och andras musicerande och ge
frslag som efter ngon bearbetning kan leda till att det musikaliska arbetet utvecklas.
Eleven kan fra utvecklade och relativt vl underbyggda resonemang om musikens
olika funktioner och vilken betydelse den har och historiskt har haft fr individer
och samhllen. Dessutom kan eleven i relativt hg utstrckning urskilja och jmfra
musikaliska karaktrsdrag frn olika genrer, epoker och kulturer samt med relativt god
skerhet urskilja olika instrument och instrumentgrupper och beskriva deras funktion
i olika sammanhang.
MU
MUSIK
r uppfyllda.
Eleven kan delta i gemensam sng och fljer d med god skerhet rytm och tonhjd.
Eleven kan ven spela enkla melodier, bas- och slagverksstmmor med god tajming
samt ackompanjera p ett ackordinstrument med passande karaktr och byter d
ackord med gott yt. Eleven anpassar sin stmma vl till helheten genom att lyssna
och i hg grad uppmrksamma vad som sker i musicerandet. Dessutom sjunger
eller spelar eleven p ngot instrument i ngon genre med vl fungerande teknik
och passande karaktr. Eleven kan d bearbeta och tolka musiken till ett personligt
musikaliskt uttryck.
instrument, eller digitala verktyg prva och omprva hur olika kombinationer av
musikaliska byggstenar kan forma kompositioner som har en fungerande form och en
karaktristisk stil. Dessutom kan eleven kombinera musik med andra uttrycksformer
s att de olika uttrycken vl samspelar.
Eleven kan ven ge vlutvecklade omdmen om eget och andras musicerande och ge
frslag som kan leda till att det musikaliska arbetet utvecklas. Eleven kan fra vlut-
vecklade och vl underbyggda resonemang om musikens olika funktioner och vilken
betydelse den har och historiskt har haft fr individer och samhllen. Dessutom kan
eleven i hg utstrckning urskilja och jmfra musikaliska karaktrsdrag frn olika
genrer, epoker och kulturer samt med god skerhet urskilja olika instrument och
instrumentgrupper och beskriva deras funktion i olika sammanhang.
MU
MUSIK
K
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v

i

s
l
u
t
e
t

a
v

r
s
k
u
r
s

6
B
e
t
y
g
e
t

E
B
e
t
y
g
e
t

D
B
e
t
y
g
e
t

C
B
e
t
y
g
e
t

B
B
e
t
y
g
e
t

A
E
l
e
v
e
n

k
a
n

d
e
l
t
a

i

g
e
m
e
n
s
a
m

s
n
g

o
c
h

f
l
j
e
r

d

i

n
g
o
n

m
n

r
y
t
m

o
c
h

t
o
n
h
j
d
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

v
e
n

s
p
e
l
a

d
e
l
a
r

a
v

e
n

e
n
k
e
l

a
n
p
a
s
s
a
d

m
e
l
o
d
i
-
,

b
a
s
-

o
c
h

s
l
a
g
v
e
r
k
s
s
t
m
m
a

s
a
m
t

b
i
d
r
a

t
i
l
l

a
c
k
o
m
p
a
n
j
e
m
a
n
g

p

e
t
t

a
c
k
o
r
d
-
i
n
s
t
r
u
m
e
n
t

m
e
d

n
g
r
a

a
c
k
o
r
d
.

D
e
s
s
u
t
o
m

s
j
u
n
g
e
r

e
l
l
e
r

s
p
e
l
a
r

e
l
e
v
e
n

p
g
o
t

i
n
s
t
r
u
m
e
n
t

i

v
i
s
s

m
n

m
e
d

t
a
j
m
i
n
g
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n
,

u
t
i
f
r
n

e
g
n
a

m
u
s
i
-
k
a
l
i
s
k
a

i
d
e
r
,

b
i
d
r
a

t
i
l
l

a
t
t

s
k
a
p
a

m
u
s
i
k

g
e
n
o
m

a
t
t

m
e
d

h
j
l
p

a
v

r
s
t
,

i
n
s
t
r
u
m
e
n
t

e
l
l
e
r

d
i
g
i
t
a
l
a

v
e
r
k
t
y
g

u
t
g

f
r
n

n
g
r
a

e
n
k
l
a

m
u
s
i
k
a
l
i
s
k
a

m
n
s
t
e
r

o
c
h

f
o
r
m
e
r

o
c
h

p
r
v
a

h
u
r

d
e
s
s
a

k
a
n

b
i
d
r
a

t
i
l
l

e
n

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

k
o
m
p
o
s
i
t
i
o
n
.
E
l
e
v
e
n

k
a
n

f
r
a

e
n
k
l
a

r
e
s
o
-
n
e
m
a
n
g

o
m

e
g
e
t

o
c
h

a
n
d
r
a
s

m
u
s
i
c
e
r
a
n
d
e
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

v
e
n

u
t
t
r
y
c
k
a

s
i
g

p

e
t
t

e
n
k
e
l
t

s
t
t

o
m

e
g
n
a

m
u
s
i
k
u
p
p
l
e
v
e
l
s
e
r

s
a
m
t

b
e
s
k
r
i
v
a

o
c
h

g
e

e
x
e
m
p
e
l

p

h
u
r

m
u
s
i
k

k
a
n

p
v
e
r
k
a

m
n
n
i
s
k
o
r
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

d
e
l
t
a

i

g
e
m
e
n
s
a
m

s
n
g

o
c
h

f
l
j
e
r

d

m
e
d

s
k
e
r
h
e
t

r
y
t
m

o
c
h

t
o
n
h
j
d
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

v
e
n

s
p
e
l
a

e
n

e
n
k
e
l

a
n
p
a
s
s
a
d

m
e
-
l
o
d
i
-
,

b
a
s
-

o
c
h

s
l
a
g
v
e
r
k
s
s
t
m
m
a

s
a
m
t

a
c
k
o
m
p
a
n
j
e
r
a

p

e
t
t

a
c
k
-
o
r
d
i
n
s
t
r
u
m
e
n
t

o
c
h

b
y
t
e
r

d

a
c
k
-
o
r
d

m
e
d

y
t
.

D
e
s
s
u
t
o
m

s
j
u
n
g
e
r

e
l
l
e
r

s
p
e
l
a
r

e
l
e
v
e
n

p
g
o
t

i
n
s
t
r
u
m
e
n
t

m
e
d

g
o
d

t
a
j
m
i
n
g

o
c
h

m
e
d

p
a
s
s
a
n
d
e

k
a
r
a
k
t
r
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n
,

u
t
i
f
r
n

e
g
n
a

m
u
s
i
-
k
a
l
i
s
k
a

i
d
e
r
,

s
k
a
p
a

m
u
s
i
k

g
e
n
o
m

a
t
t

m
e
d

h
j
l
p

a
v

r
s
t
,

i
n
s
t
r
u
m
e
n
t
,

e
l
l
e
r

d
i
g
i
t
a
l
a

v
e
r
k
t
y
g

u
t
g

f
r
n

n
g
r
a

e
n
k
l
a

m
u
s
i
k
a
l
i
s
k
a

m
n
s
t
e
r

o
c
h

f
o
r
m
e
r

o
c
h

p
r
v
a

h
u
r

d
e
s
s
a

k
a
n

s
t
t
a
s

s
a
m
m
a
n

t
i
l
l

e
n

i

s
t
o
r
a

d
e
l
a
r

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

k
o
m
p
o
s
i
t
i
o
n
.
E
l
e
v
e
n

k
a
n

f
r
a

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

e
g
e
t

o
c
h

a
n
d
r
a
s

m
u
s
i
c
e
r
a
n
d
e
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

v
e
n

u
t
t
r
y
c
k
a

s
i
g

p

e
t
t

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
t

s
t
t

o
m

e
g
n
a

m
u
s
i
k
u
p
p
l
e
v
e
l
s
e
r

o
c
h

b
e
s
k
r
i
v
a

o
c
h

g
e

e
x
e
m
p
e
l

p

h
u
r

m
u
s
i
k

k
a
n

p
v
e
r
k
a

m
n
-
E
l
e
v
e
n

k
a
n

d
e
l
t
a

i

g
e
m
e
n
s
a
m

s
n
g

o
c
h

f
l
j
e
r

d

r
e
l
a
t
i
v
t

s
k
e
r
t

r
y
t
m

o
c
h

t
o
n
h
j
d
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

v
e
n

s
p
e
l
a

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l
a
r

a
v

e
n

e
n
k
e
l

a
n
p
a
s
s
a
d

m
e
l
o
d
i
-
,

b
a
s
-

o
c
h

s
l
a
g
v
e
r
k
s
s
t
m
m
a

s
a
m
t

a
c
k
o
m
p
a
n
j
e
r
a

p

e
t
t

a
c
k
o
r
d
-
i
n
s
t
r
u
m
e
n
t

o
c
h

b
y
t
e
r

d
g
r
a

a
c
k
o
r
d

m
e
d

y
t
.

D
e
s
s
u
t
o
m

s
j
u
n
g
e
r

e
l
l
e
r

s
p
e
l
a
r

e
l
e
v
e
n

p
g
o
t

i
n
s
t
r
u
m
e
n
t

m
e
d

r
e
l
a
t
i
v
t

g
o
d

t
a
j
m
i
n
g

o
c
h

m
e
d

r
e
l
a
t
i
v
t

p
a
s
s
a
n
d
e

k
a
r
a
k
t
r
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n
,

u
t
i
f
r
n

e
g
n
a

m
u
s
i
k
a
-
l
i
s
k
a

i
d
e
r
,

s
k
a
p
a

m
u
s
i
k

g
e
n
o
m

a
t
t

m
e
d

h
j
l
p

a
v

r
s
t
,

i
n
s
t
r
u
m
e
n
t

e
l
l
e
r

d
i
g
i
t
a
l
a

v
e
r
k
t
y
g

u
t
g

f
r
n

n
g
r
a

e
n
k
l
a

m
u
s
i
k
a
l
i
s
k
a

m
n
s
t
e
r

o
c
h

f
o
r
m
e
r

o
c
h

p
r
v
a

h
u
r

d
e
s
s
a

k
a
n

s
t
t
a
s

s
a
m
m
a
n

t
i
l
l

e
n

i

v
i
s
s
a

d
e
l
a
r

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

k
o
m
p
o
s
i
t
i
o
n
.
E
l
e
v
e
n

k
a
n

f
r
a

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

r
e
-
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

e
g
e
t

o
c
h

a
n
d
r
a
s

m
u
s
i
c
e
r
a
n
d
e
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

v
e
n

u
t
t
r
y
c
k
a

s
i
g

p

e
t
t

u
t
v
e
c
k
l
a
t

s
t
t

o
m

e
g
n
a

m
u
s
i
k
u
p
p
l
e
v
e
l
s
e
r

s
a
m
t

b
e
s
k
r
i
v
a

o
c
h

g
e

e
x
e
m
p
e
l

p

h
u
r

m
u
s
i
k

k
a
n

p
v
e
r
k
a

m
n
-
B
e
t
y
g
e
t

D

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

E

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

C

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
B
e
t
y
g
e
t

B

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

C

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

A

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
MU
MUSIK
K
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v

i

s
l
u
t
e
t

a
v

r
s
k
u
r
s

6
B
e
t
y
g
e
t

E
B
e
t
y
g
e
t

D
B
e
t
y
g
e
t

C
B
e
t
y
g
e
t

B
B
e
t
y
g
e
t

A
D
e
s
s
u
t
o
m

k
a
n

e
l
e
v
e
n

m
e
d

v
i
s
s

s
k
e
r
h
e
t

u
r
s
k
i
l
j
a

o
c
h

g
e

e
x
e
m
p
e
l

p

m
u
s
i
k
a
l
i
s
k
a

k
a
r
a
k
t
r
s
d
r
a
g

f
r
n

o
l
i
k
a

g
e
n
r
e
r

o
c
h

k
u
l
t
u
r
e
r

s
a
m
t

m
e
d

v
i
s
s

s
k
e
r
h
e
t

g
e

e
x
e
m
p
e
l

p

i
n
s
t
r
u
m
e
n
t

f
r
n

o
l
i
k
a

i
n
s
t
r
u
-
m
e
n
t
g
r
u
p
p
e
r
.
n
i
s
k
o
r
.

D
e
s
s
u
t
o
m

k
a
n

e
l
e
v
e
n

m
e
d

r
e
l
a
t
i
v
t

g
o
d

s
k
e
r
h
e
t

u
r
s
k
i
l
j
a

o
c
h

g
e

e
x
e
m
p
e
l

p

m
u
s
i
k
a
l
i
s
k
a

k
a
r
a
k
t
r
s
d
r
a
g

f
r
n

o
l
i
k
a

g
e
n
r
e
r

o
c
h

k
u
l
t
u
r
e
r

s
a
m
t

m
e
d

r
e
l
a
t
i
v
t

g
o
d

s
k
e
r
h
e
t

g
e

e
x
e
m
p
e
l

p

i
n
-
s
t
r
u
m
e
n
t

f
r
n

o
l
i
k
a

i
n
s
t
r
u
m
e
n
t
-
g
r
u
p
p
e
r
.

n
i
s
k
o
r
.

D
e
s
s
u
t
o
m

k
a
n

e
l
e
v
e
n

m
e
d

g
o
d

s
k
e
r
h
e
t

u
r
s
k
i
l
j
a

o
c
h

g
e

e
x
e
m
p
e
l

p

m
u
s
i
k
a
l
i
s
k
a

k
a
-
r
a
k
t
r
s
d
r
a
g

f
r
n

o
l
i
k
a

g
e
n
r
e
r

o
c
h

k
u
l
t
u
r
e
r

s
a
m
t

m
e
d

g
o
d

s
k
e
r
h
e
t

g
e

e
x
e
m
p
e
l

p

i
n
s
t
r
u
m
e
n
t

f
r
n

o
l
i
k
a

i
n
s
t
r
u
m
e
n
t
g
r
u
p
p
e
r
.
B
e
t
y
g
e
t

D

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

E

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

C

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
B
e
t
y
g
e
t

B

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

C

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

A

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
MUSIK
MU
K
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v

i

s
l
u
t
e
t

a
v

r
s
k
u
r
s

9
B
e
t
y
g
e
t

E
B
e
t
y
g
e
t

D
B
e
t
y
g
e
t

C
B
e
t
y
g
e
t

B
B
e
t
y
g
e
t

A
E
l
e
v
e
n

k
a
n

d
e
l
t
a

i

g
e
m
e
n
s
a
m

s
n
g

o
c
h

f
l
j
e
r

d

m
e
d

v
i
s
s

s
k
e
r
-
h
e
t

r
y
t
m

o
c
h

t
o
n
h
j
d
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

v
e
n

s
p
e
l
a

e
n
k
l
a

m
e
l
o
d
i
e
r
,

b
a
s
-

o
c
h

s
l
a
g
v
e
r
k
s
s
t
m
m
o
r

m
e
d

v
i
s
s

t
a
j
m
i
n
g

s
a
m
t

a
c
k
o
m
p
a
n
j
e
r
a

p

e
t
t

a
c
k
o
r
d
i
n
s
t
r
u
m
e
n
t

o
c
h

b
y
t
e
r

d

a
c
k
o
r
d

m
e
d

v
i
s
s
t

y
t
.

E
l
e
v
e
n

a
n
p
a
s
s
a
r

i

v
i
s
s

m
n

s
i
n

s
t
m
m
a

t
i
l
l

h
e
l
h
e
t
e
n

g
e
n
o
m

a
t
t

l
y
s
s
n
a

o
c
h

t
i
l
l

v
i
s
s

d
e
l

u
p
p
m
r
k
-
s
a
m
m
a

v
a
d

s
o
m

s
k
e
r

i

m
u
s
i
c
e
-
r
a
n
d
e
t
.

D
e
s
s
u
t
o
m

s
j
u
n
g
e
r

e
l
l
e
r

s
p
e
l
a
r

e
l
e
v
e
n

p
g
o
t

i
n
s
t
r
u
-
m
e
n
t

i

n
g
o
n

g
e
n
r
e

m
e
d

d
e
l
v
i
s

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

t
e
k
n
i
k

o
c
h

i

v
i
s
s

m
n

p
a
s
s
a
n
d
e

k
a
r
a
k
t
r
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

d

b
i
d
r
a

t
i
l
l

a
t
t

b
e
a
r
b
e
t
a

o
c
h

t
o
l
k
a

m
u
s
i
k
e
n

t
i
l
l

e
t
t

m
u
s
i
k
a
l
i
s
k
t

u
t
t
r
y
c
k
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n
,

u
t
i
f
r
n

e
g
n
a

m
u
s
i
-
k
a
l
i
s
k
a

i
d
e
r
,

b
i
d
r
a

t
i
l
l

a
t
t

s
k
a
p
a

m
u
s
i
k

g
e
n
o
m

a
t
t

m
e
d

h
j
l
p

a
v

r
s
t
,

i
n
s
t
r
u
m
e
n
t
,

e
l
l
e
r

d
i
-
g
i
t
a
l
a

v
e
r
k
t
y
g

p
r
v
a

h
u
r

o
l
i
k
a

k
o
m
b
i
n
a
t
i
o
n
e
r

a
v

m
u
s
i
k
a
l
i
s
k
a

b
y
g
g
s
t
e
n
a
r

k
a
n

f
o
r
m
a

k
o
m
p
o
-
s
i
t
i
o
n
e
r

s
o
m

h
a
r

e
n

i

h
u
v
u
d
s
a
k

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

f
o
r
m
.

D
e
s
s
u
t
o
m

k
a
n

E
l
e
v
e
n

k
a
n

d
e
l
t
a

i

g
e
m
e
n
s
a
m

s
n
g

o
c
h

f
l
j
e
r

d

m
e
d

r
e
l
a
t
i
v
t

g
o
d

s
k
e
r
h
e
t

r
y
t
m

o
c
h

t
o
n
h
j
d
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

v
e
n

s
p
e
l
a

e
n
k
l
a

m
e
-
l
o
d
i
e
r
,

b
a
s
-

o
c
h

s
l
a
g
v
e
r
k
s
s
t
m
m
o
r

m
e
d

r
e
l
a
t
i
v
t

g
o
d

t
a
j
m
i
n
g

s
a
m
t

a
c
k
o
m
p
a
n
j
e
r
a

p

e
t
t

a
c
k
o
r
d
i
n
-
s
t
r
u
m
e
n
t

o
c
h

b
y
t
e
r

d

a
c
k
o
r
d

m
e
d

r
e
l
a
t
i
v
t

g
o
t
t

y
t
.

E
l
e
v
e
n

a
n
p
a
s
s
a
r

s
i
n

s
t
m
m
a

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

t
i
l
l

h
e
l
h
e
t
e
n

g
e
n
o
m

a
t
t

l
y
s
s
n
a

o
c
h

i

r
e
l
a
t
i
v
t

h
g

g
r
a
d

u
p
p
m
r
k
s
a
m
-
m
a

v
a
d

s
o
m

s
k
e
r

i

m
u
s
i
c
e
r
a
n
d
e
t
.

D
e
s
s
u
t
o
m

s
j
u
n
g
e
r

e
l
l
e
r

s
p
e
l
a
r

e
l
e
v
e
n

p
g
o
t

i
n
s
t
r
u
m
e
n
t

i

n
g
o
n

g
e
n
r
e

m
e
d

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

t
e
k
n
i
k

o
c
h

p
a
s
s
a
n
d
e

k
a
r
a
k
t
r
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

d

b
e
a
r
b
e
t
a

o
c
h

t
o
l
k
a

m
u
s
i
k
e
n

t
i
l
l

e
t
t

d
e
l
v
i
s

p
e
r
s
o
n
l
i
g
t

m
u
s
i
k
a
l
i
s
k
t

u
t
t
r
y
c
k
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n
,

u
t
i
f
r
n

e
g
n
a

m
u
s
i
k
a
-
l
i
s
k
a

i
d
e
r
,

s
k
a
p
a

m
u
s
i
k

g
e
n
o
m

a
t
t

m
e
d

h
j
l
p

a
v

r
s
t
,

i
n
s
t
r
u
-
m
e
n
t
,

e
l
l
e
r

d
i
g
i
t
a
l
a

v
e
r
k
t
y
g

p
r
v
a

o
c
h

o
m
p
r
v
a

h
u
r

o
l
i
k
a

k
o
m
b
i
n
a
-
t
i
o
n
e
r

a
v

m
u
s
i
k
a
l
i
s
k
a

b
y
g
g
s
t
e
n
a
r

k
a
n

f
o
r
m
a

k
o
m
p
o
s
i
t
i
o
n
e
r

s
o
m

e
f
t
e
r

n
g
o
n

b
e
a
r
b
e
t
n
i
n
g

h
a
r

e
n

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

f
o
r
m

o
c
h

k
a
r
a
k
t
-
E
l
e
v
e
n

k
a
n

d
e
l
t
a

i

g
e
m
e
n
s
a
m

s
n
g

o
c
h

f
l
j
e
r

d

m
e
d

g
o
d

s
k
e
r
-
h
e
t

r
y
t
m

o
c
h

t
o
n
h
j
d
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

v
e
n

s
p
e
l
a

e
n
k
l
a

m
e
l
o
d
i
e
r
,

b
a
s
-

o
c
h

s
l
a
g
v
e
r
k
s
s
t
m
m
o
r

m
e
d

g
o
d

t
a
j
m
i
n
g

s
a
m
t

a
c
k
o
m
p
a
n
j
e
r
a

p

e
t
t

a
c
k
o
r
d
i
n
s
t
r
u
m
e
n
t

m
e
d

p
a
s
s
a
n
d
e

k
a
r
a
k
t
r

o
c
h

b
y
t
e
r

d

a
c
k
o
r
d

m
e
d

g
o
t
t

y
t
.

E
l
e
v
e
n

a
n
p
a
s
s
a
r

s
i
n

s
t
m
m
a

v
l

t
i
l
l

h
e
l
-
h
e
t
e
n

g
e
n
o
m

a
t
t

l
y
s
s
n
a

o
c
h

i

h
g

g
r
a
d

u
p
p
m
r
k
s
a
m
m
a

v
a
d

s
o
m

s
k
e
r

i

m
u
s
i
c
e
r
a
n
d
e
t
.

D
e
s
s
u
t
o
m

s
j
u
n
g
e
r

e
l
l
e
r

s
p
e
l
a
r

e
l
e
v
e
n

p
g
o
t

i
n
s
t
r
u
m
e
n
t

i

n
g
o
n

g
e
n
r
e

m
e
d

v
l

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

t
e
k
n
i
k

o
c
h

p
a
s
s
a
n
d
e

k
a
r
a
k
t
r
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

d

b
e
a
r
b
e
t
a

o
c
h

t
o
l
k
a

m
u
s
i
k
e
n

t
i
l
l

e
t
t

p
e
r
s
o
n
l
i
g
t

m
u
s
i
k
a
l
i
s
k
t

u
t
t
r
y
c
k
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n
,

u
t
i
f
r
n

e
g
n
a

m
u
s
i
k
a
-
l
i
s
k
a

i
d
e
r
,

s
k
a
p
a

m
u
s
i
k

g
e
n
o
m

a
t
t

m
e
d

h
j
l
p

a
v

r
s
t
,

i
n
s
t
r
u
-
m
e
n
t
,

e
l
l
e
r

d
i
g
i
t
a
l
a

v
e
r
k
t
y
g

p
r
v
a

o
c
h

o
m
p
r
v
a

h
u
r

o
l
i
k
a

k
o
m
b
i
n
a
-
t
i
o
n
e
r

a
v

m
u
s
i
k
a
l
i
s
k
a

b
y
g
g
s
t
e
n
a
r

k
a
n

f
o
r
m
a

k
o
m
p
o
s
i
t
i
o
n
e
r

s
o
m

h
a
r

e
n

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

f
o
r
m

o
c
h

e
n

k
a
r
a
k
t
r
i
s
t
i
s
k

s
t
i
l
.

D
e
s
s
u
t
o
m

k
a
n

B
e
t
y
g
e
t

D

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

E

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

C

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
B
e
t
y
g
e
t

B

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

C

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

A

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
MU
MUSIK
K
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v

i

s
l
u
t
e
t

a
v

r
s
k
u
r
s

9
B
e
t
y
g
e
t

E
B
e
t
y
g
e
t

D
B
e
t
y
g
e
t

C
B
e
t
y
g
e
t

B
B
e
t
y
g
e
t

A
e
l
e
v
e
n

k
o
m
b
i
n
e
r
a

m
u
s
i
k

m
e
d

a
n
d
r
a

u
t
t
r
y
c
k
s
f
o
r
m
e
r

s

a
t
t

d
e

o
l
i
k
a

u
t
t
r
y
c
k
e
n

i

n
g
o
n

m
n

s
a
m
s
p
e
l
a
r
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

v
e
n

g
e

e
n
k
l
a

o
m
-
d
m
e
n

o
m

e
g
e
t

o
c
h

a
n
d
r
a
s

m
u
s
i
c
e
r
a
n
d
e

o
c
h

b
i
d
r
a

m
e
d

f
r
s
l
a
g

s
o
m

k
a
n

l
e
d
a

t
i
l
l

a
t
t

d
e
t

m
u
s
i
k
a
l
i
s
k
a

a
r
b
e
t
e
t

u
t
v
e
c
k
l
a
s
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

f
r
a

e
n
k
l
a

o
c
h

t
i
l
l

v
i
s
s

d
e
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
-
m
a
n
g

o
m

m
u
s
i
k
e
n
s

o
l
i
k
a

f
u
n
k
-
t
i
o
n
e
r

o
c
h

v
i
l
k
e
n

b
e
t
y
d
e
l
s
e

d
e
n

h
a
r

o
c
h

h
i
s
t
o
r
i
s
k
t

h
a
r

h
a
f
t

f
r

i
n
d
i
v
i
d
e
r

o
c
h

s
a
m
h
l
l
e
n
.

D
e
s
s
u
t
-
o
m

k
a
n

e
l
e
v
e
n

i

v
i
s
s

u
t
s
t
r
c
k
n
i
n
g

u
r
s
k
i
l
j
a

o
c
h

j
m
f
r
a

m
u
s
i
k
a
l
i
s
k
a

k
a
r
a
k
t
r
s
d
r
a
g

f
r
n

o
l
i
k
a

g
e
n
r
e
r
,

e
p
o
k
e
r

o
c
h

k
u
l
t
u
r
e
r

s
a
m
t

m
e
d

v
i
s
s

s
k
e
r
h
e
t

u
r
s
k
i
l
j
a

o
l
i
k
a

i
n
s
t
r
u
-
m
e
n
t

o
c
h

i
n
s
t
r
u
m
e
n
t
g
r
u
p
p
e
r

o
c
h

b
e
s
k
r
i
v
a

d
e
r
a
s

f
u
n
k
t
i
o
n

i

o
l
i
k
a

s
a
m
m
a
n
h
a
n
g
.
r
i
s
t
i
s
k

s
t
i
l
.

D
e
s
s
u
t
o
m

k
a
n

e
l
e
v
e
n

k
o
m
b
i
n
e
r
a

m
u
s
i
k

m
e
d

a
n
d
r
a

u
t
t
r
y
c
k
s
f
o
r
m
e
r

s

a
t
t

d
e

o
l
i
k
a

u
t
-
t
r
y
c
k
e
n

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

s
a
m
s
p
e
l
a
r
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

v
e
n

g
e

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
m
d
m
e
n

o
m

e
g
e
t

o
c
h

a
n
d
r
a
s

m
u
s
i
c
e
r
a
n
d
e

o
c
h

g
e

f
r
s
l
a
g

s
o
m

e
f
t
e
r

n
g
o
n

b
e
a
r
b
e
t
n
i
n
g

k
a
n

l
e
d
a

t
i
l
l

a
t
t

d
e
t

m
u
s
i
k
a
l
i
s
k
a

a
r
b
e
t
e
t

u
t
v
e
c
k
l
a
s
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

f
r
a

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

m
u
s
i
k
e
n
s

o
l
i
k
a

f
u
n
k
t
i
o
n
e
r

o
c
h

v
i
l
k
e
n

b
e
t
y
d
e
l
s
e

d
e
n

h
a
r

o
c
h

h
i
s
t
o
r
i
s
k
t

h
a
r

h
a
f
t

f
r

i
n
d
i
v
i
d
e
r

o
c
h

s
a
m
h
l
l
e
n
.

D
e
s
s
u
t
o
m

k
a
n

e
l
e
v
e
n

i

r
e
l
a
t
i
v
t

h
g

u
t
s
t
r
c
k
n
i
n
g

u
r
s
k
i
l
j
a

o
c
h

j
m
f
r
a

m
u
s
i
k
a
l
i
s
k
a

k
a
r
a
k
t
r
s
d
r
a
g

f
r
n

o
l
i
k
a

g
e
n
r
e
r
,

e
p
o
k
e
r

o
c
h

k
u
l
t
u
r
e
r

s
a
m
t

m
e
d

r
e
-
l
a
t
i
v
t

g
o
d

s
k
e
r
h
e
t

u
r
s
k
i
l
j
a

o
l
i
k
a

i
n
s
t
r
u
m
e
n
t

o
c
h

i
n
s
t
r
u
m
e
n
t
g
r
u
p
-
p
e
r

o
c
h

b
e
s
k
r
i
v
a

d
e
r
a
s

f
u
n
k
t
i
o
n

i

o
l
i
k
a

s
a
m
m
a
n
h
a
n
g
.
e
l
e
v
e
n

k
o
m
b
i
n
e
r
a

m
u
s
i
k

m
e
d

a
n
d
r
a

u
t
t
r
y
c
k
s
f
o
r
m
e
r

s

a
t
t

d
e

o
l
i
k
a

u
t
t
r
y
c
k
e
n

v
l

s
a
m
s
p
e
l
a
r
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

v
e
n

g
e

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
m
d
m
e
n

o
m

e
g
e
t

o
c
h

a
n
d
r
a
s

m
u
s
i
c
e
r
a
n
d
e

o
c
h

g
e

f
r
s
l
a
g

s
o
m

k
a
n

l
e
d
a

t
i
l
l

a
t
t

d
e
t

m
u
s
i
k
a
-
l
i
s
k
a

a
r
b
e
t
e
t

u
t
v
e
c
k
l
a
s
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

f
r
a

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

m
u
s
i
k
e
n
s

o
l
i
k
a

f
u
n
k
t
i
o
n
e
r

o
c
h

v
i
l
k
e
n

b
e
t
y
d
e
l
s
e

d
e
n

h
a
r

o
c
h

h
i
s
t
o
r
i
s
k
t

h
a
r

h
a
f
t

f
r

i
n
d
i
v
i
d
e
r

o
c
h

s
a
m
h
l
l
e
n
.

D
e
s
s
u
t
o
m

k
a
n

e
l
e
v
e
n

i

h
g

u
t
s
t
r
c
k
n
i
n
g

u
r
-
s
k
i
l
j
a

o
c
h

j
m
f
r
a

m
u
s
i
k
a
l
i
s
k
a

k
a
r
a
k
t
r
s
d
r
a
g

f
r
n

o
l
i
k
a

g
e
n
r
e
r
,

e
p
o
k
e
r

o
c
h

k
u
l
t
u
r
e
r

s
a
m
t

m
e
d

g
o
d

s
k
e
r
h
e
t

u
r
s
k
i
l
j
a

o
l
i
k
a

i
n
s
t
r
u
-
m
e
n
t

o
c
h

i
n
s
t
r
u
m
e
n
t
g
r
u
p
p
e
r

o
c
h

b
e
s
k
r
i
v
a

d
e
r
a
s

f
u
n
k
t
i
o
n

i

o
l
i
k
a

s
a
m
m
a
n
h
a
n
g
.

B
e
t
y
g
e
t

D

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

E

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

C

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
B
e
t
y
g
e
t

B

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

C

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

A

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
BIOLOGI
Naturorienterande mnen
BI
3.9 BIOLOGI
Naturvetenskapen har sitt ursprung i mnniskans nykenhet och behov av att veta
mer om sig sjlv och sin omvrld. Kunskaper i biologi har stor betydelse fr samhlls-
utvecklingen inom s skilda omrden som hlsa, naturbruk och milj. Med kunskaper
om naturen och mnniskan fr mnniskor redskap fr att pverka sitt eget vlben-
nande, men ocks fr att kunna bidra till en hllbar utveckling.
Syfte
Undervisningen i mnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om
biologiska sammanhang och nykenhet p och intresse fr att veta mer om sig sjlva
och naturen. Genom undervisningen ska eleverna ges mjlighet att stlla frgor om
naturen och mnniskan utifrn egna upplevelser och aktuella hndelser. Vidare ska
undervisningen ge eleverna frutsttningar att ska svar p frgor med hjlp av bde
systematiska underskningar och olika typer av kllor. P s stt ska undervisningen
bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt tnkande kring sina egna resultat, andras
argument och olika informationskllor. Genom undervisningen ska eleverna ocks
utveckla frstelse fr att pstenden kan prvas och vrderas med hjlp av natur-
vetenskapliga arbetsmetoder.
Undervisningen ska ge eleverna mjlighet att anvnda och utveckla kunskaper och
redskap fr att formulera egna och granska andras argument i sammanhang dr kun-
skaper i biologi har betydelse. Drigenom ska eleverna ges frutsttningar att hantera
praktiska, etiska och estetiska valsituationer som rr hlsa, naturbruk och ekologisk
hllbarhet.
Undervisningen ska ven bidra till att eleverna utvecklar frtrogenhet med biologins
begrepp, modeller och teorier samt frstelse fr hur dessa utvecklas i samspel med er-
farenheter frn underskningar av naturen och mnniskan. Vidare ska undervisningen
bidra till att eleverna utvecklar frmgan att samtala om, tolka och framstlla texter
och olika estetiska uttryck med naturvetenskapligt innehll.
Undervisningen ska skapa frutsttningar fr eleverna att kunna skilja mellan natur-
vetenskapliga och andra stt att skildra omvrlden. Genom undervisningen ska elever-
na f inblick i naturvetenskapens vrldsbild med evolutionsteorin som grund samt f
perspektiv p hur den har utvecklats och vilken kulturell pverkan den har haft.
Genom undervisningen i mnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges frut-
anvnda kunskaper i biologi fr att granska information, kommunicera och ta
stllning i frgor som rr hlsa, naturbruk och ekologisk hllbarhet,
BIOLOGI
BI
genomfra systematiska underskningar i biologi, och
anvnda biologins begrepp, modeller och teorier fr att beskriva och frklara
biologiska samband i mnniskokroppen, naturen och samhllet.
Centralt innehll
Undervisningen i de naturorienterande mnena ska behandla
fljande centrala innehll
I rskurs 13
ret runt i naturen
Jordens, solens och mnens rrelser i frhllande till varandra. Mnens olika faser.
Stjrnbilder och stjrnhimlens utseende vid olika tider p ret.
rstidsvxlingar i naturen och hur man knner igen rstider. Djurs och vxters
livscykler och anpassningar till olika rstider.
Djur och vxter i nrmiljn och hur de kan sorteras, grupperas och artbestmmas
samt namn p ngra vanligt frekommande arter.
Enkla nringskedjor som beskriver samband mellan organismer i ekosystem.
Kropp och hlsa
Betydelsen av mat, smn, hygien, motion och sociala relationer fr att m bra.
Mnniskans kroppsdelar, deras namn och funktion.
Mnniskans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjlp av
olika sinnen.
Kraft och rrelse
Tyngdkraft och friktion som kan observeras vid lek och rrelse, till exempel i
gungor och rutschbanor.
Balans, tyngdpunkt och jmvikt som kan observeras i lek och rrelse, till exempel
vid balansgng och p gungbrdor.
Material och mnen i vr omgivning
Materials egenskaper och hur material och freml kan sorteras efter egenskaperna
utseende, magnetism, ledningsfrmga och om de yter eller sjunker i vatten.
Mnniskors anvndning och utveckling av olika material genom historien. Vilka
material olika vardagliga freml r tillverkade av och hur de kan kllsorteras.
Vattnets olika former: fast, ytande och gas. vergngar mellan formerna:
avdunstning, kokning, kondensering, smltning och stelning.
BI
BIOLOGI
Luftens grundlggande egenskaper och hur de kan observeras.
Enkla lsningar och blandningar och hur man kan dela upp dem i deras olika
bestndsdelar, till exempel genom avdunstning och ltrering.
Berttelser om natur och naturvetenskap
Sknlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och mnniskan.
Berttelser om ldre tiders naturvetenskap och om olika kulturers strvan att frst
och frklara fenomen i naturen.
Metoder och arbetsstt
Enkla fltstudier och observationer i nrmiljn.
Enkla naturvetenskapliga underskningar.
Dokumentation av naturvetenskapliga underskningar med text, bild och andra
uttrycksformer.
Undervisningen i biologi ska behandla fljande centrala innehll
I rskurs 46
Natur och samhlle
Mnniskans beroende av och pverkan p naturen och vad detta innebr fr en
hllbar utveckling. Ekosystemtjnster, till exempel nedbrytning, pollinering och
rening av vatten och luft.
Djurs, vxters och andra organismers liv. Fotosyntes, frbrnning och ekologiska
samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, till exempel fr jordbruk
och ske.
Ekosystem i nrmiljn, samband mellan olika organismer och namn p vanligt
frekommande arter. Samband mellan organismer och den icke levande miljn.
Naturen som resurs fr rekreation och upplevelser och vilket ansvar vi har nr vi
nyttjar den.
Kropp och hlsa
Hur den psykiska och fysiska hlsan pverkas av smn, kost, motion, sociala
relationer och beroendeframkallande medel. Ngra vanliga sjukdomar och hur de
kan frebyggas och behandlas.
Mnniskans organsystem. Organens namn, utseende, placering, funktion och
samverkan.
Mnniskans pubertet, sexualitet och reproduktion samt frgor om identitet,
jmstlldhet, relationer, krlek och ansvar.
BI
BIOLOGI
Biologin och vrldsbilden
Ngra historiska och nutida upptckter inom biologiomrdet och deras betydelse
fr mnniskans levnadsvillkor och syn p naturen.
Olika kulturers beskrivningar och frklaringar av naturen i sknlitteratur, myter och
konst och ldre tiders naturvetenskap.
Livets utveckling och organismers anpassningar till olika livsmiljer.
Biologins metoder och arbetsstt
Enkla fltstudier och experiment. Planering, utfrande och utvrdering.
Hur djur, vxter och andra organismer kan identieras, sorteras och grupperas.
Dokumentation av enkla underskningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga
rapporter.
Tolkning och granskning av information med koppling till biologi, till exempel i
faktatexter och tidningsartiklar.
Undervisningen i biologi ska behandla fljande centrala innehll
I rskurs 79
Natur och samhlle
Mnniskans pverkan p naturen lokalt och globalt. Mjligheter att som konsument
och samhllsmedborgare bidra till en hllbar utveckling.
Ekosystems energide och kretslopp av materia. Fotosyntes, frbrnning och andra
ekosystemtjnster.
Biologisk mngfald och vad som gynnar respektive hotar den. Samhllsdiskussioner
om biologisk mngfald, till exempel i samband med skogsbruk och jakt.
Lokala ekosystem och hur de kan underskas utifrn ekologiska frgestllningar.
Sambanden mellan populationer och tillgngliga resurser i ekosystem. De lokala
ekosystemen i jmfrelse med regionala eller globala ekosystem.
Aktuella samhllsfrgor som rr biologi.
Kropp och hlsa
Hur den fysiska och psykiska hlsan pverkas av smn, kost, motion, sociala relatio-
ner och beroendeframkallande medel. Vanligt frekommande sjukdomar och hur
de kan frebyggas och behandlas. Virus, bakterier, infektioner och smittspridning.
Antibiotika och resistenta bakterier.
Kroppens celler, organ och organsystem och deras uppbyggnad, funktion och
samverkan. Evolutionra jmfrelser mellan mnniskan och andra organismer.
BI
BIOLOGI
Mnniskans sexualitet och reproduktion samt frgor om identitet, jmstlldhet,
relationer, krlek och ansvar. Metoder fr att frebygga sexuellt verfrbara sjuk-
domar och onskade graviditeter p individniv, p global niv och i ett historiskt
perspektiv.
Evolutionens mekanismer och uttryck, samt rftlighet och frhllandet mellan
arv och milj. Genteknikens mjligheter och risker och etiska frgor som
tekniken vcker.
Biologin och vrldsbilden
Historiska och nutida upptckter inom biologiomrdet och deras betydelse fr
samhllet, mnniskors levnadsvillkor samt synen p naturen och naturvetenskapen.
Aktuella forskningsomrden inom biologi, till exempel bioteknik.
Naturvetenskapliga teorier om livets uppkomst. Livets utveckling och mngfald
utifrn evolutionsteorin.
De biologiska modellernas och teoriernas anvndbarhet, begrnsningar, giltighet
och frnderlighet.
Biologins metoder och arbetsstt
Fltstudier och experiment. Formulering av enkla frgestllningar, planering,
utfrande och utvrdering.
Hur organismer identieras, sorteras och grupperas utifrn slktskap och utveckling.
Sambandet mellan biologiska underskningar och utvecklingen av begrepp,
modeller och teorier.
Dokumentation av underskningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga
rapporter.
Kllkritisk granskning av information och argument som eleven mter i olika kllor
och samhllsdiskussioner med koppling till biologi.
Kunskapskrav
Eleven kan beskriva och ge exempel p enkla samband i naturen utifrn upplevelser
och utforskande av nrmiljn. I samtal om rstider berttar eleven om frndringar i
naturen och ger exempel p livscykler hos ngra djur och vxter. Eleven berttar ocks
om ngra av mnniskans kroppsdelar och sinnen, och diskuterar ngra faktorer som
pverkar mnniskors hlsa. Eleven kan samtala om tyngdkraft, friktion och jmvikt
i relation till lek och rrelse. Eleven beskriver vad ngra olika freml r tillverkade
av fr material och hur de kan sorteras. Eleven kan bertta om ljus och ljud och ge
exempel p egenskaper hos vatten och luft och relatera till egna iakttagelser. Dessutom
kan eleven samtala om sknlitteratur, myter och konst som handlar om naturen
och mnniskan.
BI
BIOLOGI
Utifrn tydliga instruktioner kan eleven utfra fltstudier och andra typer av enkla
underskningar som handlar om naturen och mnniskan, kraft och rrelse samt vatten
och luft. Eleven gr enkla observationer av rstider, namnger ngra djur och vxter,
sorterar dem efter olika egenskaper samt beskriver och ger exempel p kopplingar
mellan dem i enkla nringskedjor. Eleven kan visa och beskriva hur solen, mnen och
jorden rr sig i frhllande till varandra. Eleven kan sortera ngra freml utifrn olika
egenskaper samt separerar lsningar och blandningar med enkla metoder. I det under-
skande arbetet gr eleven ngon jmfrelse mellan egna och andras resultat. Eleven
dokumenterar dessutom sina underskningar med hjlp av olika uttrycksformer och
kan anvnda sig av sin dokumentation i diskussioner och samtal.
Eleven kan samtala om och diskutera enkla frgor som rr hlsa, naturbruk och
ekologisk hllbarhet genom att stlla frgor och framfra och bemta sikter p ett
stt som till viss del fr samtalen och diskussionerna framt. Eleven kan ska natur-
vetenskaplig information och anvnder d olika kllor och fr enkla resonemang om
informationens och kllornas anvndbarhet. Eleven kan anvnda informationen i
diskussioner och fr att skapa texter och andra framstllningar med viss anpassning
till sammanhanget.
Eleven kan genomfra enkla fltstudier och andra underskningar utifrn givna plane-
ringar och ven bidra till att formulera enkla frgestllningar och planeringar som det
gr att arbeta systematiskt utifrn. I arbetet anvnder eleven utrustning p ett skert
och i huvudsak fungerande stt. Eleven kan jmfra sina och andras resultat och fr
d enkla resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero p samt bidrar
till att ge frslag som kan frbttra underskningen. Dessutom gr eleven enkla
dokumentationer av sina underskningar i text och bild.
Eleven har grundlggande kunskaper om biologiska sammanhang och visar det genom
att ge exempel p och beskriva dessa med viss anvndning av biologins begrepp. I
enkla och till viss del underbyggda resonemang om hlsa, sjukdom och pubertet kan
eleven relatera till ngra samband i mnniskokroppen. Eleven kan ocks beskriva och
ge exempel p mnniskors beroende av och pverkan p naturen och gr d kopp-
lingar till organismers liv och ekologiska samband. Dessutom berttar eleven om livets
utveckling och ger exempel p organismers anpassningar till olika livsmiljer. Eleven
kan ocks bertta om ngra naturvetenskapliga upptckter och deras betydelse fr
mnniskors levnadsvillkor.
r uppfyllda.
BI
BIOLOGI
Eleven kan samtala om och diskutera enkla frgor som rr hlsa, naturbruk och
ekologisk hllbarhet genom att stlla frgor och framfra och bemta sikter p ett
stt som fr samtalen och diskussionerna framt. Eleven kan ska naturvetenskaplig
information och anvnder d olika kllor och fr utvecklade resonemang om informa-
tionens och kllornas anvndbarhet. Eleven kan anvnda informationen i diskussioner
och fr att skapa texter och andra framstllningar med relativt god anpassning till
sammanhanget.
ringar och ven formulera enkla frgestllningar och planeringar som det efter ngon
bearbetning gr att arbeta systematiskt utifrn. I arbetet anvnder eleven utrustning
p ett skert och ndamlsenligt stt. Eleven kan jmfra sina och andras resultat och
fr d utvecklade resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero p samt
ger frslag som efter ngon bearbetning kan frbttra underskningen. Dessutom gr
eleven utvecklade dokumentationer av sina underskningar i text och bild.
Eleven har goda kunskaper om biologiska sammanhang och visar det genom att
frklara och visa p enkla samband inom dessa med relativt god anvndning av
biologins begrepp. I utvecklade och relativt vl underbyggda resonemang om hlsa,
sjukdom och pubertet kan eleven relatera till ngra samband i mnniskokroppen.
Eleven kan ocks frklara och visa p samband mellan mnniskors beroende av och
pverkan p naturen, och gr d kopplingar till organismers liv och ekologiska sam-
band. Dessutom berttar eleven om livets utveckling och visar p samband kring
organismers anpassningar till olika livsmiljer. Eleven kan ocks bertta om ngra
naturvetenskapliga upptckter och deras betydelse fr mnniskors levnadsvillkor.
r uppfyllda.
Eleven kan samtala om och diskutera enkla frgor som rr hlsa, naturbruk och ekolo-
gisk hllbarhet genom att stlla frgor och framfra och bemta sikter p ett stt som
fr samtalen och diskussionerna framt och frdjupar eller breddar dem. Eleven kan
ska naturvetenskaplig information och anvnder d olika kllor och fr vlutvecklade
resonemang om informationens och kllornas anvndbarhet. Eleven kan anvnda in-
formationen i diskussioner och fr att skapa texter och andra framstllningar med god
anpassning till sammanhanget.
ringar och ven formulera enkla frgestllningar och planeringar som det gr att arbeta
systematiskt utifrn. I arbetet anvnder eleven utrustning p ett skert, ndamlsenligt
och effektivt stt. Eleven kan jmfra sina och andras resultat och fr d vlutvecklade
BI
BIOLOGI
resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero p samt ger frslag som
kan frbttra underskningen. Dessutom gr eleven vlutvecklade dokumentationer
av sina underskningar i text och bild.
Eleven har mycket goda kunskaper om biologiska sammanhang och visar det genom
att frklara och visa p enkla samband inom dessa och ngot gemensamt drag
med god anvndning av biologins begrepp. I vlutvecklade och vl underbyggda
resone mang om hlsa, sjukdom och pubertet kan eleven relatera till ngra samband
i mnnisko kroppen. Eleven kan ocks frklara och visa p mnster hos mnniskors
beroende av och pverkan p naturen, och gr d kopplingar till organismers liv och
ekologiska samband. Dessutom berttar eleven om livets utveckling och visar p
mnster i organismers anpassningar till olika livsmiljer. Eleven kan ocks bertta om
ngra naturvetenskapliga upptckter och deras betydelse fr mnniskors levnadsvillkor.
Eleven kan samtala om och diskutera frgor som rr hlsa, naturbruk och ekologisk
hllbarhet och skiljer d fakta frn vrderingar och formulerar stllningstaganden med
enkla motiveringar samt beskriver ngra tnkbara konsekvenser. I diskussionerna stl-
ler eleven frgor och framfr och bemter sikter och argument p ett stt som till viss
del fr diskussionerna framt. Eleven kan ska naturvetenskaplig information och
anvnder d olika kllor och fr enkla och till viss del underbyggda resonemang om
informationens och kllornas trovrdighet och relevans. Eleven kan anvnda informa-
tionen p ett i huvudsak fungerande stt i diskussioner och fr att skapa enkla texter
och andra framstllningar med viss anpassning till syfte och mlgrupp.
Eleven kan genomfra fltstudier och andra underskningar utifrn givna planeringar
och ven bidra till att formulera enkla frgestllningar och planeringar som det gr
att arbeta systematiskt utifrn. I underskningarna anvnder eleven utrustning p ett
skert och i huvudsak fungerande stt. Eleven kan jmfra resultaten med frgestll-
ningarna och drar d enkla slutsatser med viss koppling till biologiska modeller och
teorier. Eleven fr enkla resonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge
frslag p hur underskningarna kan frbttras. Dessutom gr eleven enkla dokumen-
tationer av underskningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
Eleven har grundlggande kunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska
sammanhang och visar det genom att ge exempel och beskriva dessa med viss anvnd-
ning av biologins begrepp, modeller och teorier. Eleven kan fra enkla och till viss del
underbyggda resonemang om hlsa, sjukdom, sexualitet och rftlighet och visar d
p enkelt identierbara samband som rr mnniskokroppens byggnad och funktion.
Eleven undersker olika faktorers inverkan p ekosystem och populationer och beskri-
ver d enkelt identierbara ekologiska samband och ger exempel p energiden och
kretslopp. Dessutom fr eleven enkla och till viss del underbyggda resonemang kring
hur mnniskan pverkar naturen och visar p ngra tgrder som kan bidra till en
ekologiskt hllbar utveckling. Eleven kan ge exempel p och beskriva ngra centrala
BI
BIOLOGI
r uppfyllda.
utvecklade motiveringar samt beskriver ngra tnkbara konsekvenser. I diskussionerna
stller eleven frgor och framfr och bemter sikter och argument p ett stt som fr
diskussionerna framt. Eleven kan ska naturvetenskaplig information och anvnder
d olika kllor och fr utvecklade och relativt vl underbyggda resonemang om infor-
mationens och kllornas trovrdighet och relevans. Eleven kan anvnda informationen
p ett relativt vl fungerande stt i diskussioner och fr att skapa utvecklade texter och
andra framstllningar med relativt god anpassning till syfte och mlgrupp.
och ven formulera enkla frgestllningar och planeringar som det efter ngon be-
arbetning gr att arbeta systematiskt utifrn. I underskningarna anvnder eleven
utrustning p ett skert och ndamlsenligt stt. Eleven kan jmfra resultaten med
frgestllningarna och drar d utvecklade slutsatser med relativt god koppling till
biologiska modeller och teorier. Eleven fr utvecklade resonemang kring resultatens
rimlighet och ger frslag p hur underskningarna kan frbttras. Dessutom gr
eleven utvecklade dokumentationer av underskningarna med tabeller, diagram,
bilder och skriftliga rapporter.
Eleven har goda kunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang
och visar det genom att frklara och visa p samband inom dessa med relativt god
anvndning av biologins begrepp, modeller och teorier. Eleven kan fra utvecklade
och relativt vl underbyggda resonemang om hlsa, sjukdom, sexualitet och rftlig-
het och visar d p frhllandevis komplexa samband som rr mnniskokroppens
byggnad och funktion. Eleven undersker olika faktorers inverkan p ekosystem och
populationer och beskriver d frhllandevis komplexa ekologiska samband och fr-
klarar och visar p samband kring energiden och kretslopp. Dessutom fr eleven
utvecklade och relativt vl underbyggda resonemang kring hur mnniskan pverkar
naturen och visar p frdelar och begrnsningar hos ngra tgrder som kan bidra
till en ekologiskt hllbar utveckling. Eleven kan frklara och visa p samband mel-
lan ngra centrala naturvetenskapliga upptckter och deras betydelse fr mnniskors
levnadsvillkor.
r uppfyllda.
BI
BIOLOGI
vlutvecklade motiveringar samt beskriver ngra tnkbara konsekvenser. I diskus-
sionerna stller eleven frgor och framfr och bemter sikter och argument p ett
stt som fr diskussionerna framt och frdjupar eller breddar dem. Eleven kan ska
naturvetenskaplig information och anvnder d olika kllor och fr vlutvecklade och
vl underbyggda resonemang om informationens och kllornas trovrdighet och rele-
vans. Eleven kan anvnda informationen p ett vl fungerande stt i diskussioner och
fr att skapa vlutvecklade texter och andra framstllningar med god anpassning till
syfte och mlgrupp.
och ven formulera enkla frgestllningar och planeringar som det gr att arbeta
systematiskt utifrn. I underskningarna anvnder eleven utrustning p ett skert,
ndamlsenligt och effektivt stt. Eleven kan jmfra resultaten med frgestllningar-
na och drar d vlutvecklade slutsatser med god koppling till biologiska modeller och
teorier. Eleven fr vlutvecklade resonemang kring resultatens rimlighet i relation till
mjliga felkllor och ger frslag p hur underskningarna kan frbttras och visar
p nya tnkbara frgestllningar att underska. Dessutom gr eleven vlutvecklade
dokumentationer av underskningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga
rapporter.
Eleven har mycket goda kunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sam-
manhang och visar det genom att frklara och visa p samband inom dessa och ngot
generellt drag med god anvndning av biologins begrepp, modeller och teorier. Eleven
kan fra vlutvecklade och vl underbyggda resonemang om hlsa, sjukdom, sexuali tet
och rftlighet och visar d p komplexa samband som rr mnniskokroppens byggnad
och funktion. Eleven undersker olika faktorers inverkan p ekosystem och popula-
tioner och beskriver d komplexa ekologiska samband och frklarar och generaliserar
kring energiden och kretslopp. Dessutom fr eleven vlutvecklade och vl under-
byggda resonemang kring hur mnniskan pverkar naturen och visar ur olika perspek-
tiv p frdelar och begrnsningar hos ngra tgrder som kan bidra till en ekologiskt
hllbar utveckling. Eleven kan frklara och generalisera kring ngra centrala natur-
vetenskapliga upptckter och deras betydelse fr mnniskors levnadsvillkor.
BI
BIOLOGI
K
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v

i

s
l
u
t
e
t

a
v

r
s
k
u
r
s

6
B
e
t
y
g
e
t

E
B
e
t
y
g
e
t

D
B
e
t
y
g
e
t

C
B
e
t
y
g
e
t

B
B
e
t
y
g
e
t

A
E
l
e
v
e
n

k
a
n

s
a
m
t
a
l
a

o
m

o
c
h

d
i
s
k
u
t
e
r
a

e
n
k
l
a

f
r
g
o
r

s
o
m

r
r

h
l
s
a
,

n
a
t
u
r
b
r
u
k

o
c
h

e
k
o
l
o
g
i
s
k

h
l
l
b
a
r
h
e
t

g
e
n
o
m

a
t
t

s
t
l
l
a

f
r
g
o
r

o
c
h

f
r
a
m
f
r
a

o
c
h

b
e
m
t
a

s
i
k
t
e
r

p

e
t
t

s
t
t

s
o
m

t
i
l
l

v
i
s
s

d
e
l

f
r

s
a
m
t
a
l
e
n

o
c
h

d
i
s
k
u
s
s
i
o
n
e
r
n
a

f
r
a
m
t
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

s
k
a

n
a
t
u
r
-
v
e
t
e
n
s
k
a
p
l
i
g

i
n
f
o
r
m
a
t
i
o
n

o
c
h

a
n
v
n
d
e
r

d

o
l
i
k
a

k
l
l
o
r

o
c
h

f
r

e
n
k
l
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

i
n
-
f
o
r
m
a
t
i
o
n
e
n
s

o
c
h

k
l
l
o
r
n
a
s

a
n
-
v
n
d
b
a
r
h
e
t
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

a
n
v
n
d
a

i
n
f
o
r
m
a
t
i
o
n
e
n

i

d
i
s
k
u
s
s
i
o
n
e
r

o
c
h

f
r

a
t
t

s
k
a
p
a

t
e
x
t
e
r

o
c
h

a
n
d
r
a

f
r
a
m
s
t
l
l
n
i
n
g
a
r

m
e
d

v
i
s
s

a
n
p
a
s
s
-
n
i
n
g

t
i
l
l

s
a
m
m
a
n
h
a
n
g
e
t
.
E
l
e
v
e
n

k
a
n

g
e
n
o
m
f
r
a

e
n
k
l
a

f
l
t
s
t
u
d
i
e
r

o
c
h

a
n
d
r
a

u
n
d
e
r
s
k
-
n
i
n
g
a
r

u
t
i
f
r
n

g
i
v
n
a

p
l
a
n
e
r
i
n
g
a
r

o
c
h

v
e
n

b
i
d
r
a

t
i
l
l

a
t
t

f
o
r
m
u
l
e
r
a

e
n
k
l
a

f
r
g
e
s
t
l
l
n
i
n
g
a
r

o
c
h

p
l
a
-
n
e
r
i
n
g
a
r

s
o
m

d
e
t

g
r

a
t
t

a
r
b
e
t
a

s
y
s
t
e
m
a
t
i
s
k
t

u
t
i
f
r
n
.

I

a
r
b
e
t
e
t

a
n
v
n
d
e
r

e
l
e
v
e
n

u
t
r
u
s
t
n
i
n
g

p

e
t
t

s
k
e
r
t

o
c
h

i

h
u
v
u
d
s
a
k

f
u
n
g
e
-
r
a
n
d
e

s
t
t
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

j
m
f
r
a

s
i
n
a

o
c
h

a
n
d
r
a
s

r
e
s
u
l
t
a
t

o
c
h

f
r

E
l
e
v
e
n

k
a
n

s
a
m
t
a
l
a

o
m

o
c
h

d
i
s
k
u
t
e
r
a

e
n
k
l
a

f
r
g
o
r

s
o
m

r
r

h
l
s
a
,

n
a
t
u
r
b
r
u
k

o
c
h

e
k
o
l
o
g
i
s
k

h
l
l
b
a
r
h
e
t

g
e
n
o
m

a
t
t

s
t
l
l
a

f
r
g
o
r

o
c
h

f
r
a
m
f
r
a

o
c
h

b
e
m
t
a

s
i
k
t
e
r

p

e
t
t

s
t
t

s
o
m

f
r

s
a
m
t
a
l
e
n

o
c
h

d
i
s
k
u
s
s
i
o
n
e
r
n
a

f
r
a
m
t
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

s
k
a

n
a
t
u
r
v
e
t
e
n
s
k
a
p
l
i
g

i
n
-
f
o
r
m
a
t
i
o
n

o
c
h

a
n
v
n
d
e
r

d

o
l
i
k
a

k
l
l
o
r

o
c
h

f
r

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

r
e
s
o
-
n
e
m
a
n
g

o
m

i
n
f
o
r
m
a
t
i
o
n
e
n
s

o
c
h

k
l
l
o
r
n
a
s

a
n
v
n
d
b
a
r
h
e
t
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

a
n
v
n
d
a

i
n
f
o
r
m
a
t
i
o
n
e
n

i

d
i
s
k
u
s
s
i
o
n
e
r

o
c
h

f
r

a
t
t

s
k
a
p
a

t
e
x
t
e
r

o
c
h

a
n
d
r
a

f
r
a
m
s
t
l
l
n
i
n
g
a
r

m
e
d

r
e
l
a
t
i
v
t

g
o
d

a
n
p
a
s
s
n
i
n
g

t
i
l
l

s
a
m
m
a
n
h
a
n
g
e
t
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

g
e
n
o
m
f
r
a

e
n
k
l
a

f
l
t
s
t
u
d
i
e
r

o
c
h

a
n
d
r
a

u
n
d
e
r
s
k
-
n
i
n
g
a
r

u
t
i
f
r
n

g
i
v
n
a

p
l
a
n
e
r
i
n
g
a
r

o
c
h

v
e
n

f
o
r
m
u
l
e
r
a

e
n
k
l
a

f
r
g
e
-
s
t
l
l
n
i
n
g
a
r

o
c
h

p
l
a
n
e
r
i
n
g
a
r

s
o
m

d
e
t

e
f
t
e
r

n
g
o
n

b
e
a
r
b
e
t
n
i
n
g

g
r

a
t
t

a
r
b
e
t
a

s
y
s
t
e
m
a
t
i
s
k
t

u
t
i
f
r
n
.

I

a
r
b
e
t
e
t

a
n
v
n
d
e
r

e
l
e
v
e
n

u
t
r
u
s
t
-
n
i
n
g

p

e
t
t

s
k
e
r
t

o
c
h

n
d
a
m
l
s
-
e
n
l
i
g
t

s
t
t
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

j
m
f
r
a

s
i
n
a

o
c
h

a
n
d
r
a
s

r
e
s
u
l
t
a
t

o
c
h

f
r

E
l
e
v
e
n

k
a
n

s
a
m
t
a
l
a

o
m

o
c
h

d
i
s
k
u
t
e
r
a

e
n
k
l
a

f
r
g
o
r

s
o
m

r
r

h
l
s
a
,

n
a
t
u
r
b
r
u
k

o
c
h

e
k
o
l
o
g
i
s
k

h
l
l
b
a
r
h
e
t

g
e
n
o
m

a
t
t

s
t
l
l
a

f
r
g
o
r

o
c
h

f
r
a
m
f
r
a

o
c
h

b
e
m
t
a

s
i
k
t
e
r

p

e
t
t

s
t
t

s
o
m

f
r

s
a
m
t
a
l
e
n

o
c
h

d
i
s
k
u
s
s
i
o
n
e
r
n
a

f
r
a
m
t

o
c
h

f
r
-
d
j
u
p
a
r

e
l
l
e
r

b
r
e
d
d
a
r

d
e
m
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

s
k
a

n
a
t
u
r
v
e
t
e
n
s
k
a
p
l
i
g

i
n
-
f
o
r
m
a
t
i
o
n

o
c
h

a
n
v
n
d
e
r

d

o
l
i
k
a

k
l
l
o
r

o
c
h

f
r

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

r
e
s
o
-
n
e
m
a
n
g

o
m

i
n
f
o
r
m
a
t
i
o
n
e
n
s

o
c
h

k
l
l
o
r
n
a
s

a
n
v
n
d
b
a
r
h
e
t
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

a
n
v
n
d
a

i
n
f
o
r
m
a
t
i
o
n
e
n

i

d
i
s
k
u
s
s
i
o
n
e
r

o
c
h

f
r

a
t
t

s
k
a
p
a

t
e
x
t
e
r

o
c
h

a
n
d
r
a

f
r
a
m
s
t
l
l
n
i
n
g
a
r

m
e
d

g
o
d

a
n
p
a
s
s
n
i
n
g

t
i
l
l

s
a
m
-
m
a
n
h
a
n
g
e
t
.
E
l
e
v
e
n

k
a
n

g
e
n
o
m
f
r
a

e
n
k
l
a

f
l
t
s
t
u
d
i
e
r

o
c
h

a
n
d
r
a

u
n
d
e
r
s
k
-
n
i
n
g
a
r

u
t
i
f
r
n

g
i
v
n
a

p
l
a
n
e
r
i
n
g
a
r

o
c
h

v
e
n

f
o
r
m
u
l
e
r
a

e
n
k
l
a

f
r
g
e
-
s
t
l
l
n
i
n
g
a
r

o
c
h

p
l
a
n
e
r
i
n
g
a
r

s
o
m

d
e
t

g
r

a
t
t

a
r
b
e
t
a

s
y
s
t
e
m
a
t
i
s
k
t

u
t
i
f
r
n
.

I

a
r
b
e
t
e
t

a
n
v
n
d
e
r

e
l
e
v
e
n

u
t
r
u
s
t
n
i
n
g

p

e
t
t

s
k
e
r
t
,

n
d
a
m
l
s
e
n
l
i
g
t

o
c
h

e
f
f
e
k
t
i
v
t

s
t
t
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

j
m
f
r
a

s
i
n
a

o
c
h

a
n
d
r
a
s

r
e
s
u
l
t
a
t

o
c
h

f
r

d
l
u
t
-
B
e
t
y
g
e
t

D

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

E

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

C

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
B
e
t
y
g
e
t

B

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

C

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

A

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
BI
BIOLOGI
K
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v

i

s
l
u
t
e
t

a
v

r
s
k
u
r
s

6
B
e
t
y
g
e
t

E
B
e
t
y
g
e
t

D
B
e
t
y
g
e
t

C
B
e
t
y
g
e
t

B
B
e
t
y
g
e
t

A
d

e
n
k
l
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

l
i
k
h
e
t
e
r

o
c
h

s
k
i
l
l
n
a
d
e
r

o
c
h

v
a
d

d
e

k
a
n

b
e
r
o

p

s
a
m
t

b
i
d
r
a
r

t
i
l
l

a
t
t

g
e

f
r
s
l
a
g

s
o
m

k
a
n

f
r
b
t
t
r
a

u
n
d
e
r
-
s
k
n
i
n
g
e
n
.

D
e
s
s
u
t
o
m

g
r

e
l
e
v
e
n

e
n
k
l
a

d
o
k
u
m
e
n
t
a
t
i
o
n
e
r

a
v

s
i
n
a

u
n
d
e
r
s
k
n
i
n
g
a
r

i

t
e
x
t

o
c
h

b
i
l
d
.

E
l
e
v
e
n

h
a
r

g
r
u
n
d
l
g
g
a
n
d
e

k
u
n
-
s
k
a
p
e
r

o
m

b
i
o
l
o
g
i
s
k
a

s
a
m
m
a
n
-
h
a
n
g

o
c
h

v
i
s
a
r

d
e
t

g
e
n
o
m

a
t
t

g
e

e
x
e
m
p
e
l

p

o
c
h

b
e
s
k
r
i
v
a

d
e
s
s
a

m
e
d

v
i
s
s

a
n
v
n
d
n
i
n
g

a
v

b
i
o
l
o
-
g
i
n
s

b
e
g
r
e
p
p
.

I

e
n
k
l
a

o
c
h

t
i
l
l

v
i
s
s

d
e
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

h
l
s
a
,

s
j
u
k
d
o
m

o
c
h

p
u
b
e
r
t
e
t

k
a
n

e
l
e
v
e
n

r
e
l
a
t
e
r
a

t
i
l
l

n
g
r
a

s
a
m
b
a
n
d

i

m
n
n
i
s
k
o
k
r
o
p
p
e
n
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

o
c
k
s

b
e
s
k
r
i
v
a

o
c
h

g
e

e
x
e
m
p
e
l

p
n
n
i
s
k
o
r
s

b
e
r
o
e
n
d
e

a
v

o
c
h

p
v
e
r
k
a
n

p

n
a
t
u
r
e
n

o
c
h

g
r

d

k
o
p
p
l
i
n
g
a
r

t
i
l
l

o
r
g
a
n
i
s
m
e
r
s

l
i
v

o
c
h

e
k
o
l
o
g
i
s
k
a

s
a
m
b
a
n
d
.

D
e
s
s
-
u
t
o
m

b
e
r
t
t
a
r

e
l
e
v
e
n

o
m

l
i
v
e
t
s

u
t
v
e
c
k
l
i
n
g

o
c
h

g
e
r

e
x
e
m
p
e
l

p

o
r
g
a
n
i
s
m
e
r
s

a
n
p
a
s
s
n
i
n
g
a
r

t
i
l
l

o
l
i
k
a

l
i
v
s
m
i
l
j
e
r
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

o
c
k
s

b
e
r
t
t
a

o
m

n
g
r
a

n
a
t
u
r
-
v
e
t
e
n
s
k
a
p
l
i
g
a

u
p
p
t
c
k
t
e
r

o
c
h

d

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

l
i
k
h
e
t
e
r

o
c
h

s
k
i
l
l
n
a
d
e
r

o
c
h

v
a
d

d
e

k
a
n

b
e
r
o

p

s
a
m
t

g
e
r

f
r
s
l
a
g

s
o
m

e
f
t
e
r

n
g
o
n

b
e
a
r
b
e
t
n
i
n
g

k
a
n

f
r
b
t
t
r
a

u
n
d
e
r
s
k
n
i
n
g
e
n
.

D
e
s
s
u
t
o
m

g
r

e
l
e
v
e
n

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

d
o
k
u
m
e
n
t
a
t
i
o
n
e
r

a
v

s
i
n
a

u
n
d
e
r
-
s
k
n
i
n
g
a
r

i

t
e
x
t

o
c
h

b
i
l
d
.
E
l
e
v
e
n

h
a
r

g
o
d
a

k
u
n
s
k
a
p
e
r

o
m

b
i
o
l
o
g
i
s
k
a

s
a
m
m
a
n
h
a
n
g

o
c
h

v
i
s
a
r

d
e
t

g
e
n
o
m

a
t
t

f
r
k
l
a
r
a

o
c
h

v
i
s
a

p

e
n
k
l
a

s
a
m
b
a
n
d

i
n
o
m

d
e
s
s
a

m
e
d

r
e
l
a
t
i
v
t

g
o
d

a
n
v
n
d
n
i
n
g

a
v

b
i
o
l
o
g
i
n
s

b
e
g
r
e
p
p
.

I

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

h
l
s
a
,

s
j
u
k
d
o
m

o
c
h

p
u
b
e
r
t
e
t

k
a
n

e
l
e
v
e
n

r
e
l
a
t
e
r
a

t
i
l
l

n
g
r
a

s
a
m
b
a
n
d

i

m
n
n
i
s
k
o
-
k
r
o
p
p
e
n
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

o
c
k
s
r
-
k
l
a
r
a

o
c
h

v
i
s
a

p

s
a
m
b
a
n
d

m
e
l
-
l
a
n

m
n
n
i
s
k
o
r
s

b
e
r
o
e
n
d
e

a
v

o
c
h

p
v
e
r
k
a
n

p

n
a
t
u
r
e
n
,

o
c
h

g
r

d

k
o
p
p
l
i
n
g
a
r

t
i
l
l

o
r
g
a
n
i
s
m
e
r
s

l
i
v

o
c
h

e
k
o
l
o
g
i
s
k
a

s
a
m
b
a
n
d
.

D
e
s
s
-
u
t
o
m

b
e
r
t
t
a
r

e
l
e
v
e
n

o
m

l
i
v
e
t
s

u
t
v
e
c
k
l
i
n
g

o
c
h

v
i
s
a
r

p

s
a
m
b
a
n
d

k
r
i
n
g

o
r
g
a
n
i
s
m
e
r
s

a
n
p
a
s
s
n
i
n
g
a
r

t
i
l
l

o
l
i
k
a

l
i
v
s
m
i
l
j
e
r
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

o
c
k
s

b
e
r
t
t
a

o
m

n
g
r
a

n
a
t
u
r
-
v
e
c
k
l
a
d
e

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

l
i
k
h
e
t
e
r

o
c
h

s
k
i
l
l
n
a
d
e
r

o
c
h

v
a
d

d
e

k
a
n

b
e
r
o

p

s
a
m
t

g
e
r

f
r
s
l
a
g

s
o
m

k
a
n

f
r
b
t
t
r
a

u
n
d
e
r
s
k
n
i
n
g
e
n
.

D
e
s
s
-
u
t
o
m

g
r

e
l
e
v
e
n

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

d
o
k
u
m
e
n
t
a
t
i
o
n
e
r

a
v

s
i
n
a

u
n
d
e
r
-
s
k
n
i
n
g
a
r

i

t
e
x
t

o
c
h

b
i
l
d
.
E
l
e
v
e
n

h
a
r

m
y
c
k
e
t

g
o
d
a

k
u
n
s
k
a
-
p
e
r

o
m

b
i
o
l
o
g
i
s
k
a

s
a
m
m
a
n
h
a
n
g

o
c
h

v
i
s
a
r

d
e
t

g
e
n
o
m

a
t
t

f
r
k
l
a
r
a

o
c
h

v
i
s
a

p

e
n
k
l
a

s
a
m
b
a
n
d

i
n
o
m

d
e
s
s
a

o
c
h

n
g
o
t

g
e
m
e
n
s
a
m
t

d
r
a
g

m
e
d

g
o
d

a
n
v
n
d
n
i
n
g

a
v

b
i
o
l
o
-
g
i
n
s

b
e
g
r
e
p
p
.

I

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

h
l
s
a
,

s
j
u
k
d
o
m

o
c
h

p
u
b
e
r
t
e
t

k
a
n

e
l
e
v
e
n

r
e
l
a
t
e
r
a

t
i
l
l

n
g
r
a

s
a
m
b
a
n
d

i

m
n
n
i
s
k
o
k
r
o
p
p
e
n
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

o
c
k
s
r
k
l
a
r
a

o
c
h

v
i
s
a

p
n
s
t
e
r

h
o
s

m
n
n
i
s
k
o
r
s

b
e
r
o
e
n
d
e

a
v

o
c
h

p
v
e
r
k
a
n

p

n
a
-
t
u
r
e
n
,

o
c
h

g
r

d

k
o
p
p
l
i
n
g
a
r

t
i
l
l

o
r
g
a
n
i
s
m
e
r
s

l
i
v

o
c
h

e
k
o
l
o
g
i
s
k
a

s
a
m
b
a
n
d
.

D
e
s
s
u
t
o
m

b
e
r
t
t
a
r

e
l
e
v
e
n

o
m

l
i
v
e
t
s

u
t
v
e
c
k
l
i
n
g

o
c
h

v
i
s
a
r

p
n
s
t
e
r

i

o
r
g
a
n
i
s
m
e
r
s

a
n
p
a
s
s
n
i
n
g
a
r

t
i
l
l

o
l
i
k
a

l
i
v
s
m
i
l
j
e
r
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

o
c
k
s

b
e
r
t
t
a

o
m

B
e
t
y
g
e
t

D

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

E

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

C

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
B
e
t
y
g
e
t

B

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

C

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

A

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
BI
BIOLOGI
d
e
r
a
s

b
e
t
y
d
e
l
s
e

f
r

m
n
n
i
s
k
o
r
s

l
e
v
n
a
d
s
v
i
l
l
k
o
r
.
K
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v

i

s
l
u
t
e
t

a
v

r
s
k
u
r
s

6
B
e
t
y
g
e
t

E
B
e
t
y
g
e
t

D
B
e
t
y
g
e
t

C
B
e
t
y
g
e
t

B
B
e
t
y
g
e
t

A
v
e
t
e
n
s
k
a
p
l
i
g
a

u
p
p
t
c
k
t
e
r

o
c
h

d
e
r
a
s

b
e
t
y
d
e
l
s
e

f
r

m
n
n
i
s
k
o
r
s

l
e
v
n
a
d
s
v
i
l
l
k
o
r
.
n
g
r
a

n
a
t
u
r
v
e
t
e
n
s
k
a
p
l
i
g
a

u
p
p
-
t
c
k
t
e
r

o
c
h

d
e
r
a
s

b
e
t
y
d
e
l
s
e

f
r

m
n
n
i
s
k
o
r
s

l
e
v
n
a
d
s
v
i
l
l
k
o
r
.
B
e
t
y
g
e
t

D

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

E

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

C

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
B
e
t
y
g
e
t

B

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

C

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

A

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
BI
BIOLOGI
K
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v

i

s
l
u
t
e
t

a
v

r
s
k
u
r
s

9
B
e
t
y
g
e
t

E
B
e
t
y
g
e
t

D
B
e
t
y
g
e
t

C
B
e
t
y
g
e
t

B
B
e
t
y
g
e
t

A
E
l
e
v
e
n

k
a
n

s
a
m
t
a
l
a

o
m

o
c
h

d
i
s
k
u
t
e
r
a

f
r
g
o
r

s
o
m

r
r

h
l
s
a
,

n
a
t
u
r
b
r
u
k

o
c
h

e
k
o
l
o
g
i
s
k

h
l
l
b
a
r
-
h
e
t

o
c
h

s
k
i
l
j
e
r

d

f
a
k
t
a

f
r
n

v
r
d
e
r
i
n
g
a
r

o
c
h

f
o
r
m
u
l
e
r
a
r

s
t
l
l
n
i
n
g
s
t
a
g
a
n
d
e
n

m
e
d

e
n
k
l
a

m
o
t
i
v
e
r
i
n
g
a
r

s
a
m
t

b
e
s
k
r
i
v
e
r

n
g
r
a

t
n
k
b
a
r
a

k
o
n
s
e
k
v
e
n
s
e
r
.

I

d
i
s
k
u
s
s
i
o
n
e
r
n
a

s
t
l
l
e
r

e
l
e
v
e
n

f
r
g
o
r

o
c
h

f
r
a
m
f
r

o
c
h

b
e
m
t
e
r

s
i
k
t
e
r

o
c
h

a
r
g
u
m
e
n
t

p

e
t
t

s
t
t

s
o
m

t
i
l
l

v
i
s
s

d
e
l

f
r

d
i
s
k
u
s
s
i
o
-
n
e
r
n
a

f
r
a
m
t
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

s
k
a

n
a
t
u
r
v
e
t
e
n
s
k
a
p
l
i
g

i
n
f
o
r
m
a
t
i
o
n

o
c
h

a
n
v
n
d
e
r

d

o
l
i
k
a

k
l
l
o
r

o
c
h

f
r

e
n
k
l
a

o
c
h

t
i
l
l

v
i
s
s

d
e
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

i
n
f
o
r
m
a
t
i
o
n
e
n
s

o
c
h

k
l
l
o
r
n
a
s

t
r
o
v
r
d
i
g
h
e
t

o
c
h

r
e
l
e
v
a
n
s
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

a
n
v
n
d
a

i
n
f
o
r
m
a
t
i
o
n
e
n

p

e
t
t

i

h
u
v
u
d
s
a
k

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
t

i

d
i
s
k
u
s
s
i
o
n
e
r

o
c
h

f
r

a
t
t

s
k
a
p
a

e
n
k
l
a

t
e
x
t
e
r

o
c
h

a
n
d
r
a

f
r
a
m
s
t
l
l
-
n
i
n
g
a
r

m
e
d

v
i
s
s

a
n
p
a
s
s
n
i
n
g

t
i
l
l

s
y
f
t
e

o
c
h

m
l
g
r
u
p
p
.
E
l
e
v
e
n

k
a
n

g
e
n
o
m
f
r
a

f
l
t
s
t
u
d
i
e
r

o
c
h

a
n
d
r
a

u
n
d
e
r
s
k
n
i
n
g
a
r

u
t
i
-
f
r
n

g
i
v
n
a

p
l
a
n
e
r
i
n
g
a
r

o
c
h

v
e
n

b
i
d
r
a

t
i
l
l

a
t
t

f
o
r
m
u
l
e
r
a

e
n
k
l
a

E
l
e
v
e
n

k
a
n

s
a
m
t
a
l
a

o
m

o
c
h

d
i
s
k
u
t
e
r
a

f
r
g
o
r

s
o
m

r
r

h
l
s
a
,

n
a
t
u
r
b
r
u
k

o
c
h

e
k
o
l
o
g
i
s
k

h
l
l
-
b
a
r
h
e
t

o
c
h

s
k
i
l
j
e
r

d

f
a
k
t
a

f
r
n

v
r
d
e
r
i
n
g
a
r

o
c
h

f
o
r
m
u
l
e
r
a
r

s
t
l
l
-
n
i
n
g
s
t
a
g
a
n
d
e
n

m
e
d

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

m
o
t
i
v
e
r
i
n
g
a
r

s
a
m
t

b
e
s
k
r
i
v
e
r

n
g
r
a

t
n
k
b
a
r
a

k
o
n
s
e
k
v
e
n
s
e
r
.

I

d
i
s
k
u
s
s
i
o
n
e
r
n
a

s
t
l
l
e
r

e
l
e
v
e
n

f
r
g
o
r

o
c
h

f
r
a
m
f
r

o
c
h

b
e
m
t
e
r

s
i
k
t
e
r

o
c
h

a
r
g
u
m
e
n
t

p

e
t
t

s
t
t

s
o
m

f
r

d
i
s
k
u
s
s
i
o
n
e
r
n
a

f
r
a
m
t
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

s
k
a

n
a
t
u
r
v
e
t
e
n
s
k
a
p
-
l
i
g

i
n
f
o
r
m
a
t
i
o
n

o
c
h

a
n
v
n
d
e
r

d

o
l
i
k
a

k
l
l
o
r

o
c
h

f
r

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

i
n
f
o
r
m
a
t
i
o
n
e
n
s

o
c
h

k
l
l
o
r
n
a
s

t
r
o
v
r
d
i
g
h
e
t

o
c
h

r
e
l
e
v
a
n
s
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

a
n
v
n
d
a

i
n
f
o
r
m
a
t
i
o
n
e
n

p

e
t
t

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
t

i

d
i
s
k
u
s
s
i
o
n
e
r

o
c
h

f
r

a
t
t

s
k
a
p
a

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

t
e
x
t
e
r

o
c
h

a
n
d
r
a

f
r
a
m
s
t
l
l
n
i
n
g
a
r

m
e
d

r
e
l
a
t
i
v
t

g
o
d

a
n
p
a
s
s
n
i
n
g

t
i
l
l

s
y
f
t
e

o
c
h

m
l
g
r
u
p
p
.
E
l
e
v
e
n

k
a
n

g
e
n
o
m
f
r
a

f
l
t
s
t
u
d
i
e
r

o
c
h

a
n
d
r
a

u
n
d
e
r
s
k
n
i
n
g
a
r

u
t
i
-
f
r
n

g
i
v
n
a

p
l
a
n
e
r
i
n
g
a
r

o
c
h

v
e
n

f
o
r
m
u
l
e
r
a

e
n
k
l
a

f
r
g
e
s
t
l
l
n
i
n
g
a
r

E
l
e
v
e
n

k
a
n

s
a
m
t
a
l
a

o
m

o
c
h

d
i
s
k
u
t
e
r
a

f
r
g
o
r

s
o
m

r
r

h
l
s
a
,

n
a
t
u
r
b
r
u
k

o
c
h

e
k
o
l
o
g
i
s
k

h
l
l
-
b
a
r
h
e
t

o
c
h

s
k
i
l
j
e
r

d

f
a
k
t
a

f
r
n

v
r
d
e
r
i
n
g
a
r

o
c
h

f
o
r
m
u
l
e
r
a
r

s
t
l
l
-
n
i
n
g
s
t
a
g
a
n
d
e
n

m
e
d

v
l
u
t
v
e
c
k
-
l
a
d
e

m
o
t
i
v
e
r
i
n
g
a
r

s
a
m
t

b
e
s
k
r
i
v
e
r

n
g
r
a

t
n
k
b
a
r
a

k
o
n
s
e
k
v
e
n
s
e
r
.

I

d
i
s
k
u
s
s
i
o
n
e
r
n
a

s
t
l
l
e
r

e
l
e
v
e
n

f
r
g
o
r

o
c
h

f
r
a
m
f
r

o
c
h

b
e
m
t
e
r

s
i
k
t
e
r

o
c
h

a
r
g
u
m
e
n
t

p

e
t
t

s
t
t

s
o
m

f
r

d
i
s
k
u
s
s
i
o
n
e
r
n
a

f
r
a
m
t

o
c
h

f
r
d
j
u
p
a
r

e
l
l
e
r

b
r
e
d
d
a
r

d
e
m
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

s
k
a

n
a
t
u
r
v
e
t
e
n
s
k
a
p
-
l
i
g

i
n
f
o
r
m
a
t
i
o
n

o
c
h

a
n
v
n
d
e
r

d

o
l
i
k
a

k
l
l
o
r

o
c
h

f
r

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

i
n
f
o
r
m
a
t
i
o
n
e
n
s

o
c
h

k
l
l
o
r
n
a
s

t
r
o
v
r
d
i
g
h
e
t

o
c
h

r
e
l
e
v
a
n
s
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

a
n
v
n
d
a

i
n
f
o
r
m
a
t
i
o
n
e
n

p

e
t
t

v
l

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
t

i

d
i
s
k
u
s
-
s
i
o
n
e
r

o
c
h

f
r

a
t
t

s
k
a
p
a

v
l
u
t
-
v
e
c
k
l
a
d
e

t
e
x
t
e
r

o
c
h

a
n
d
r
a

f
r
a
m
-
s
t
l
l
n
i
n
g
a
r

m
e
d

g
o
d

a
n
p
a
s
s
n
i
n
g

t
i
l
l

s
y
f
t
e

o
c
h

m
l
g
r
u
p
p
.
E
l
e
v
e
n

k
a
n

g
e
n
o
m
f
r
a

f
l
t
s
t
u
d
i
e
r

o
c
h

a
n
d
r
a

u
n
d
e
r
s
k
n
i
n
g
a
r

u
t
i
-
f
r
n

g
i
v
n
a

p
l
a
n
e
r
i
n
g
a
r

o
c
h

v
e
n

f
o
r
m
u
l
e
r
a

e
n
k
l
a

f
r
g
e
s
t
l
l
n
i
n
g
a
r

B
e
t
y
g
e
t

D

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

E

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

C

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
B
e
t
y
g
e
t

B

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

C

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

A

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
BI
BIOLOGI
f
r
g
e
s
t
l
l
n
i
n
g
a
r

o
c
h

p
l
a
n
e
r
i
n
g
a
r

s
o
m

d
e
t

g
r

a
t
t

a
r
b
e
t
a

s
y
s
t
e
m
a
-
t
i
s
k
t

u
t
i
f
r
n
.

I

u
n
d
e
r
s
k
n
i
n
g
a
r
n
a

a
n
v
n
d
e
r

e
l
e
v
e
n

u
t
r
u
s
t
n
i
n
g

p

e
t
t

s
k
e
r
t

o
c
h

i

h
u
v
u
d
s
a
k

f
u
n
g
e
r
a
n
-
d
e

s
t
t
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

j
m
f
r
a

r
e
s
u
l
-
t
a
t
e
n

m
e
d

f
r
g
e
s
t
l
l
n
i
n
g
a
r
n
a

o
c
h

d
r
a
r

d

e
n
k
l
a

s
l
u
t
s
a
t
s
e
r

m
e
d

v
i
s
s

k
o
p
p
l
i
n
g

t
i
l
l

b
i
o
l
o
g
i
s
k
a

m
o
d
e
l
-
l
e
r

o
c
h

t
e
o
r
i
e
r
.

E
l
e
v
e
n

f
r

e
n
k
l
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

k
r
i
n
g

r
e
s
u
l
t
a
t
e
n
s

r
i
m
l
i
g
h
e
t

o
c
h

b
i
d
r
a
r

t
i
l
l

a
t
t

g
e

f
r
s
l
a
g

p

h
u
r

u
n
d
e
r
s
k
n
i
n
g
a
r
n
a

k
a
n

f
r
b
t
t
r
a
s
.

D
e
s
s
u
t
o
m

g
r

e
l
e
v
e
n

e
n
k
l
a

d
o
k
u
m
e
n
t
a
t
i
o
n
e
r

a
v

u
n
d
e
r
s
k
n
i
n
g
a
r
n
a

m
e
d

t
a
b
e
l
-
l
e
r
,

d
i
a
g
r
a
m
,

b
i
l
d
e
r

o
c
h

s
k
r
i
f
t
l
i
g
a

r
a
p
p
o
r
t
e
r
.
E
l
e
v
e
n

h
a
r

g
r
u
n
d
l
g
g
a
n
d
e

k
u
n
s
k
a
p
e
r

o
m

e
v
o
l
u
t
i
o
n
s
t
e
o
r
i
n

o
c
h

a
n
d
r
a

b
i
o
l
o
g
i
s
k
a

s
a
m
m
a
n
-
h
a
n
g

o
c
h

v
i
s
a
r

d
e
t

g
e
n
o
m

a
t
t

g
e

e
x
e
m
p
e
l

o
c
h

b
e
s
k
r
i
v
a

d
e
s
s
a

m
e
d

v
i
s
s

a
n
v
n
d
n
i
n
g

a
v

b
i
o
-
l
o
g
i
n
s

b
e
g
r
e
p
p
,

m
o
d
e
l
l
e
r

o
c
h

t
e
o
r
i
e
r
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

f
r
a

e
n
k
l
a

K
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v

i

s
l
u
t
e
t

a
v

r
s
k
u
r
s

9
B
e
t
y
g
e
t

E
B
e
t
y
g
e
t

D
B
e
t
y
g
e
t

C
B
e
t
y
g
e
t

B
B
e
t
y
g
e
t

A
o
c
h

p
l
a
n
e
r
i
n
g
a
r

s
o
m

d
e
t

e
f
t
e
r

n
g
o
n

b
e
a
r
b
e
t
n
i
n
g

g
r

a
t
t

a
r
b
e
t
a

s
y
s
t
e
m
a
t
i
s
k
t

u
t
i
f
r
n
.

I

u
n
d
e
r
-
s
k
n
i
n
g
a
r
n
a

a
n
v
n
d
e
r

e
l
e
v
e
n

u
t
r
u
s
t
n
i
n
g

p

e
t
t

s
k
e
r
t

o
c
h

n
d
a
m
l
s
e
n
l
i
g
t

s
t
t
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

j
m
f
r
a

r
e
s
u
l
t
a
t
e
n

m
e
d

f
r
g
e
s
t
l
l
-
n
i
n
g
a
r
n
a

o
c
h

d
r
a
r

d

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

s
l
u
t
s
a
t
s
e
r

m
e
d

r
e
l
a
t
i
v
t

g
o
d

k
o
p
p
-
l
i
n
g

t
i
l
l

b
i
o
l
o
g
i
s
k
a

m
o
d
e
l
l
e
r

o
c
h

t
e
o
r
i
e
r
.

E
l
e
v
e
n

f
r

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

k
r
i
n
g

r
e
s
u
l
t
a
t
e
n
s

r
i
m
l
i
g
h
e
t

o
c
h

g
e
r

f
r
s
l
a
g

p

h
u
r

u
n
d
e
r
s
k
n
i
n
g
a
r
n
a

k
a
n

f
r
b
t
t
r
a
s
.

D
e
s
s
u
t
o
m

g
r

e
l
e
v
e
n

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

d
o
k
u
m
e
n
t
a
t
i
o
n
e
r

a
v

u
n
d
e
r
s
k
-
n
i
n
g
a
r
n
a

m
e
d

t
a
b
e
l
l
e
r
,

d
i
a
g
r
a
m
,

b
i
l
d
e
r

o
c
h

s
k
r
i
f
t
l
i
g
a

r
a
p
p
o
r
t
e
r
.
E
l
e
v
e
n

h
a
r

g
o
d
a

k
u
n
s
k
a
p
e
r

o
m

e
v
o
l
u
t
i
o
n
s
t
e
o
r
i
n

o
c
h

a
n
d
r
a

b
i
o
l
o
g
i
s
k
a

s
a
m
m
a
n
h
a
n
g

o
c
h

v
i
s
a
r

d
e
t

g
e
n
o
m

a
t
t

f
r
k
l
a
r
a

o
c
h

v
i
s
a

p

s
a
m
b
a
n
d

i
n
o
m

d
e
s
s
a

m
e
d

r
e
l
a
t
i
v
t

g
o
d

a
n
v
n
d
n
i
n
g

a
v

b
i
o
l
o
g
i
n
s

b
e
g
r
e
p
p
,

m
o
d
e
l
l
e
r

o
c
h

t
e
o
r
i
e
r
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

f
r
a

u
t
v
e
c
k
-
o
c
h

p
l
a
n
e
r
i
n
g
a
r

s
o
m

d
e
t

g
r

a
t
t

a
r
b
e
t
a

s
y
s
t
e
m
a
t
i
s
k
t

u
t
i
f
r
n
.

I

u
n
d
e
r
s
k
n
i
n
g
a
r
n
a

a
n
v
n
d
e
r

e
l
e
v
e
n

u
t
r
u
s
t
n
i
n
g

p

e
t
t

s
k
e
r
t
,

n
d
a
m
l
s
e
n
l
i
g
t

o
c
h

e
f
f
e
k
t
i
v
t

s
t
t
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

j
m
f
r
a

r
e
s
u
l
t
a
-
t
e
n

m
e
d

f
r
g
e
s
t
l
l
n
i
n
g
a
r
n
a

o
c
h

d
r
a
r

d
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

s
l
u
t
s
a
t
s
e
r

m
e
d

g
o
d

k
o
p
p
l
i
n
g

t
i
l
l

b
i
o
l
o
g
i
s
k
a

m
o
d
e
l
l
e
r

o
c
h

t
e
o
r
i
e
r
.

E
l
e
v
e
n

f
r

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

k
r
i
n
g

r
e
s
u
l
t
a
t
e
n
s

r
i
m
l
i
g
h
e
t

i

r
e
l
a
t
i
o
n

t
i
l
l

m
j
l
i
g
a

f
e
l
k
l
l
o
r

o
c
h

g
e
r

f
r
s
l
a
g

p

h
u
r

u
n
d
e
r
s
k
n
i
n
g
a
r
n
a

k
a
n

f
r
b
t
t
r
a
s

o
c
h

v
i
s
a
r

p

n
y
a

t
n
k
b
a
r
a

f
r
g
e
s
t
l
l
n
i
n
g
a
r

a
t
t

u
n
d
e
r
s
k
a
.

D
e
s
s
u
t
o
m

g
r

e
l
e
v
e
n

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

d
o
k
u
m
e
n
t
a
t
i
o
n
e
r

a
v

u
n
d
e
r
s
k
n
i
n
g
a
r
n
a

m
e
d

t
a
b
e
l
-
l
e
r
,

d
i
a
g
r
a
m
,

b
i
l
d
e
r

o
c
h

s
k
r
i
f
t
l
i
g
a

r
a
p
p
o
r
t
e
r
.
E
l
e
v
e
n

h
a
r

m
y
c
k
e
t

g
o
d
a

k
u
n
-
s
k
a
p
e
r

o
m

e
v
o
l
u
t
i
o
n
s
t
e
o
r
i
n

o
c
h

a
n
d
r
a

b
i
o
l
o
g
i
s
k
a

s
a
m
m
a
n
h
a
n
g

o
c
h

v
i
s
a
r

d
e
t

g
e
n
o
m

a
t
t

f
r
k
l
a
r
a

o
c
h

v
i
s
a

p

s
a
m
b
a
n
d

i
n
o
m

d
e
s
s
a

o
c
h

n
g
o
t

g
e
n
e
r
e
l
l
t

d
r
a
g

m
e
d

g
o
d

a
n
v
n
d
n
i
n
g

a
v

b
i
o
l
o
g
i
n
s

b
e
g
r
e
p
p
,

m
o
d
e
l
l
e
r

o
c
h

t
e
o
r
i
e
r
.

B
e
t
y
g
e
t

D

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

E

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

C

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
B
e
t
y
g
e
t

B

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

C

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

A

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
BI
K
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v

i

s
l
u
t
e
t

a
v

r
s
k
u
r
s

9
B
e
t
y
g
e
t

E
B
e
t
y
g
e
t

D
B
e
t
y
g
e
t

C
B
e
t
y
g
e
t

B
B
e
t
y
g
e
t

A
o
c
h

t
i
l
l

v
i
s
s

d
e
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

h
l
s
a
,

s
j
u
k
d
o
m
,

s
e
x
u
a
l
i
t
e
t

o
c
h

r
f
t
l
i
g
h
e
t

o
c
h

v
i
s
a
r

d

e
n
k
e
l
t

i
d
e
n
t
i
e
r
b
a
r
a

s
a
m
-
b
a
n
d

s
o
m

r
r

m
n
n
i
s
k
o
k
r
o
p
p
e
n
s

b
y
g
g
n
a
d

o
c
h

f
u
n
k
t
i
o
n
.

E
l
e
v
e
n

u
n
d
e
r
s
k
e
r

o
l
i
k
a

f
a
k
t
o
r
e
r
s

i
n
-
v
e
r
k
a
n

p

e
k
o
s
y
s
t
e
m

o
c
h

p
o
p
u
-
l
a
t
i
o
n
e
r

o
c
h

b
e
s
k
r
i
v
e
r

d

e
n
k
e
l
t

i
d
e
n
t
i
e
r
b
a
r
a

e
k
o
l
o
g
i
s
k
a

s
a
m
-
b
a
n
d

o
c
h

g
e
r

e
x
e
m
p
e
l

p

e
n
e
r
g
i
-
d
e
n

o
c
h

k
r
e
t
s
l
o
p
p
.

D
e
s
s
u
t
o
m

f
r

e
l
e
v
e
n

e
n
k
l
a

o
c
h

t
i
l
l

v
i
s
s

d
e
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

k
r
i
n
g

h
u
r

m
n
n
i
s
k
a
n

p
v
e
r
k
a
r

n
a
t
u
-
r
e
n

o
c
h

v
i
s
a
r

p
g
r
a

t
g
r
d
e
r

s
o
m

k
a
n

b
i
d
r
a

t
i
l
l

e
n

e
k
o
l
o
g
i
s
k
t

h
l
l
b
a
r

u
t
v
e
c
k
l
i
n
g
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

g
e

e
x
e
m
p
e
l

p

o
c
h

b
e
s
k
r
i
v
a

n
g
r
a

c
e
n
t
r
a
l
a

n
a
t
u
r
v
e
t
e
n
s
k
a
p
l
i
g
a

u
p
p
-
t
c
k
t
e
r

o
c
h

d
e
r
a
s

b
e
t
y
d
e
l
s
e

f
r

m
n
n
i
s
k
o
r
s

l
e
v
n
a
d
s
v
i
l
l
k
o
r
.

l
a
d
e

o
c
h

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

h
l
s
a
,

s
j
u
k
d
o
m
,

s
e
x
u
a
l
i
t
e
t

o
c
h

r
f
t
l
i
g
h
e
t

o
c
h

v
i
s
a
r

d
r
h
l
l
a
n
d
e
v
i
s

k
o
m
p
l
e
x
a

s
a
m
b
a
n
d

s
o
m

r
r

m
n
n
i
s
k
o
k
r
o
p
-
p
e
n
s

b
y
g
g
n
a
d

o
c
h

f
u
n
k
t
i
o
n
.

E
l
e
v
e
n

u
n
d
e
r
s
k
e
r

o
l
i
k
a

f
a
k
t
o
r
e
r
s

i
n
v
e
r
k
a
n

p

e
k
o
s
y
s
t
e
m

o
c
h

p
o
-
p
u
l
a
t
i
o
n
e
r

o
c
h

b
e
s
k
r
i
v
e
r

d
r
-
h
l
l
a
n
d
e
v
i
s

k
o
m
p
l
e
x
a

e
k
o
l
o
g
i
s
k
a

s
a
m
b
a
n
d

o
c
h

f
r
k
l
a
r
a
r

o
c
h

v
i
s
a
r

p

s
a
m
b
a
n
d

k
r
i
n
g

e
n
e
r
g
i
d
e
n

o
c
h

k
r
e
t
s
l
o
p
p
.

D
e
s
s
u
t
o
m

f
r

e
l
e
v
e
n

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

k
r
i
n
g

h
u
r

m
n
n
i
s
k
a
n

p
v
e
r
k
a
r

n
a
t
u
r
e
n

o
c
h

v
i
s
a
r

p
r
d
e
l
a
r

o
c
h

b
e
-
g
r
n
s
n
i
n
g
a
r

h
o
s

n
g
r
a

t
g
r
d
e
r

s
o
m

k
a
n

b
i
d
r
a

t
i
l
l

e
n

e
k
o
l
o
g
i
s
k
t

h
l
l
b
a
r

u
t
v
e
c
k
l
i
n
g
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

f
r
k
l
a
r
a

o
c
h

v
i
s
a

p

s
a
m
b
a
n
d

m
e
l
l
a
n

n
g
r
a

c
e
n
t
r
a
l
a

n
a
t
u
r
-
v
e
t
e
n
s
k
a
p
l
i
g
a

u
p
p
t
c
k
t
e
r

o
c
h

d
e
r
a
s

b
e
t
y
d
e
l
s
e

f
r

m
n
n
i
s
k
o
r
s

l
e
v
n
a
d
s
v
i
l
l
k
o
r
.
E
l
e
v
e
n

k
a
n

f
r
a

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

h
l
s
a
,

s
j
u
k
d
o
m
,

s
e
x
u
a
l
i
t
e
t

o
c
h

r
f
t
l
i
g
h
e
t

o
c
h

v
i
s
a
r

d

k
o
m
p
l
e
x
a

s
a
m
b
a
n
d

s
o
m

r
r

m
n
n
i
s
k
o
k
r
o
p
p
e
n
s

b
y
g
g
n
a
d

o
c
h

f
u
n
k
t
i
o
n
.

E
l
e
v
e
n

u
n
d
e
r
s
-
k
e
r

o
l
i
k
a

f
a
k
t
o
r
e
r
s

i
n
v
e
r
k
a
n

p

e
k
o
s
y
s
t
e
m

o
c
h

p
o
p
u
l
a
t
i
o
n
e
r

o
c
h

b
e
s
k
r
i
v
e
r

d

k
o
m
p
l
e
x
a

e
k
o
l
o
-
g
i
s
k
a

s
a
m
b
a
n
d

o
c
h

f
r
k
l
a
r
a
r

o
c
h

g
e
n
e
r
a
l
i
s
e
r
a
r

k
r
i
n
g

e
n
e
r
g
i
d
e
n

o
c
h

k
r
e
t
s
l
o
p
p
.

D
e
s
s
u
t
o
m

f
r

e
l
e
v
e
n

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

k
r
i
n
g

h
u
r

m
n
n
i
s
k
a
n

p
v
e
r
k
a
r

n
a
t
u
r
e
n

o
c
h

v
i
s
a
r

u
r

o
l
i
k
a

p
e
r
s
p
e
k
t
i
v

p
r
d
e
l
a
r

o
c
h

b
e
g
r
n
s
n
i
n
g
a
r

h
o
s

n
g
r
a

t
g
r
d
e
r

s
o
m

k
a
n

b
i
d
r
a

t
i
l
l

e
n

e
k
o
l
o
g
i
s
k
t

h
l
l
b
a
r

u
t
v
e
c
k
l
i
n
g
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

f
r
k
l
a
r
a

o
c
h

g
e
n
e
r
a
-
l
i
s
e
r
a

k
r
i
n
g

n
g
r
a

c
e
n
t
r
a
l
a

n
a
t
u
r
-
v
e
t
e
n
s
k
a
p
l
i
g
a

u
p
p
t
c
k
t
e
r

o
c
h

d
e
r
a
s

b
e
t
y
d
e
l
s
e

f
r

m
n
n
i
s
k
o
r
s

l
e
v
n
a
d
s
v
i
l
l
k
o
r
.
B
e
t
y
g
e
t

D

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

E

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

C

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
B
e
t
y
g
e
t

B

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

C

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

A

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
BIOLOGI
FYSIK
FY
3.10 FYSIK
mer om sig sjlv och sin omvrld. Kunskaper i fysik har stor betydelse fr samhlls-
utvecklingen inom s skilda omrden som energifrsrjning, medicinsk behandling
och meteorologi. Med kunskaper om energi och materia fr mnniskor redskap fr
att kunna bidra till en hllbar utveckling.
Syfte
Undervisningen i mnet fysik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om
f ysi kaliska sammanhang och nykenhet p och intresse fr att underska omvrlden.
Genom undervisningen ska eleverna ges mjlighet att stlla frgor om fysikaliska fre-
teelser och sammanhang utifrn egna upplevelser och aktuella hndelser. Vidare ska
undervisningen ge eleverna frutsttningar att ska svar p frgor med hjlp av bde
systematiska underskningar och olika typer av kllor. P s stt ska undervisningen
bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt tnkande kring sina egna resultat, andras
argument och olika informationskllor. Genom undervisningen ska eleverna ocks
utveckla frstelse fr att pstenden kan prvas och vrderas med hjlp av natur-
vetenskapliga arbetsmetoder.
Undervisningen ska ge eleverna mjligheter att anvnda och utveckla kunskaper
och redskap fr att formulera egna och granska andras argument i sammanhang
dr kunskaper i fysik har betydelse. Drigenom ska eleverna ges frutsttningar att
hantera praktiska, etiska och estetiska valsituationer som rr energi, teknik, milj och
samhlle.
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar frtrogenhet med fysikens begrepp,
modeller och teorier samt frstelse fr hur de formas i samspel med erfarenheter frn
underskningar av omvrlden. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna ut-
vecklar frmgan att samtala om, tolka och framstlla texter och olika estetiska uttryck
med naturvetenskapligt innehll.
vetenskapliga och andra stt att skildra omvrlden. Genom undervisningen ska
eleverna ges mjlighet att utveckla perspektiv p utvecklingen av naturvetenskapens
vrldsbild och ges inblick i hur naturvetenskapen och kulturen msesidigt pverkar
varandra.
Genom undervisningen i mnet fysik ska eleverna sammanfattningsvis ges frutstt-
anvnda kunskaper i fysik fr att granska information, kommunicera och ta
stllning i frgor som rr energi, teknik, milj och samhlle,
genomfra systematiska underskningar i fysik, och
anvnda fysikens begrepp, modeller och teorier fr att beskriva och frklara
fysikaliska samband i naturen och samhllet.
FY
FYSIK
Centralt innehll
I rskurs 13
ret runt i naturen
Kropp och hlsa
Mnniskans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjlp av olika
sinnen.
Kraft och rrelse
FY
FYSIK
Dokumentation av naturvetenskapliga underskningar med text, bild och
andra uttrycksformer.
Undervisningen i fysik ska behandla fljande centrala innehll
I rskurs 46
Fysiken i naturen och samhllet
Energins ofrstrbarhet och de, olika typer av energikllor och deras pverkan p
miljn samt energianvndningen i samhllet.
Enkla vderfenomen och deras orsaker, till exempel hur vindar uppstr. Hur vder
kan observeras med hjlp av mtningar ver tid.
Fysiken och vardagslivet
Energiden mellan freml som har olika temperatur. Hur man kan pverka
energidet, till exempel med hjlp av klder, termos och husisolering.
Elektriska kretsar med batterier och hur de kan kopplas samt hur de kan anvndas
i vardaglig elektrisk utrustning, till exempel i cklampor.
Magneters egenskaper och anvndning i hemmet och samhllet.
Krafter och rrelser i vardagssituationer och hur de upplevs och kan beskrivas,
till exempel vid cykling.
Hur ljud uppstr, breder ut sig och uppfattas av rat.
Ljusets utbredning frn vanliga ljuskllor och hur detta kan frklara ljusomrdens
och skuggors form och storlek samt hur ljus uppfattas av gat.
Fysiken och vrldsbilden
Ngra historiska och nutida upptckter inom fysikomrdet och deras betydelse fr
mnniskans levnadsvillkor och syn p vrlden.
Solsystemets himlakroppar och deras rrelser i frhllande till varandra. Hur dag,
natt, mnader, r och rstider kan frklaras.
FY
FYSIK
Mnniskan i rymden och anvndningen av satelliter.
Tidmtning p olika stt, frn solur till atomur.
Fysikens metoder och arbetsstt
Enkla systematiska underskningar. Planering, utfrande och utvrdering.
Mtningar och mtinstrument, till exempel klockor, mttband och vgar och hur de
anvnds i underskningar.
rapporter.
Tolkning och granskning av information med koppling till fysik, till exempel i
Undervisningen i fysik ska behandla fljande centrala innehll
I rskurs 79
Fysiken i naturen och samhllet
Energins de frn solen genom naturen och samhllet. Ngra stt att lagra energi.
Olika energislags energikvalitet samt deras fr- och nackdelar fr miljn.
Elproduktion, eldistribution och elanvndning i samhllet.
Frsrjning och anvndning av energi historiskt och i nutid samt tnkbara
mjligheter och begrnsningar i framtiden.
Vderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp anvnds inom
meteorologin och kommuniceras i vderprognoser.
Fysikaliska modeller fr att beskriva och frklara jordens strlningsbalans,
vxt huseffekten och klimatfrndringar.
Fysikaliska modeller fr att beskriva och frklara uppkomsten av partikelstrlning
och elektromagnetisk strlning samt strlningens pverkan p levande organismer.
Hur olika typer av strlning kan anvndas i modern teknik, till exempel inom
sjukvrd och informationsteknik.
Partikelmodell fr att beskriva och frklara fasers egenskaper och fasvergngar,
tryck, volym, densitet och temperatur. Hur partiklarnas rrelser kan frklara
materiens spridning i naturen.
Aktuella samhllsfrgor som rr fysik.
Fysiken och vardagslivet
Krafter, rrelser och rrelsefrndringar i vardagliga situationer och hur kunskaper
om detta kan anvndas, till exempel i frgor om trakskerhet.
Hvarmar och utvxling i verktyg och redskap, till exempel i saxar, spett, block
och taljor.
FY
FYSIK
Hur ljud uppstr, breder ut sig och kan registreras p olika stt. Ljudets egenskaper
och ljudmiljns pverkan p hlsan.
Ljusets utbredning, reektion och brytning i vardagliga sammanhang. Frklarings-
modeller fr hur gat uppfattar frg.
Sambanden mellan spnning, strm, resistans och effekt i elektriska kretsar och hur
de anvnds i vardagliga sammanhang.
Sambandet mellan elektricitet och magnetism och hur detta kan utnyttjas i
vardaglig elektrisk utrustning.
Fysiken och vrldsbilden
Historiska och nutida upptckter inom fysikomrdet och hur de har formats av
och format vrldsbilder. Upptckternas betydelse fr teknik, milj, samhlle och
Aktuella forskningsomrden inom fysik, till exempel elementarpartikelfysik och
nanoteknik.
Naturvetenskapliga teorier om universums uppkomst i jmfrelse med andra
beskrivningar.
Universums utveckling och atomslagens uppkomst genom stjrnornas utveckling.
Universums uppbyggnad med himlakroppar, solsystem och galaxer samt rrelser hos
och avstnd mellan dessa.
De fysikaliska modellernas och teoriernas anvndbarhet, begrnsningar, giltighet
och frnderlighet.
Fysikens metoder och arbetsstt
Systematiska underskningar. Formulering av enkla frgestllningar, planering,
Mtningar och mtinstrument och hur de kan kombineras fr att mta storheter,
till exempel fart, tryck och effekt.
Sambandet mellan fysikaliska underskningar och utvecklingen av begrepp,
modeller och teorier.
rapporter.
Kllkritisk granskning av information och argument som eleven mter i kllor och
samhllsdiskussioner med koppling till fysik.
FY
FYSIK
Kunskapskrav
Eleven kan beskriva och ge exempel p enkla samband i naturen utifrn upplevelser
och utforskande av nrmiljn. I samtal om rstider berttar eleven om frndringar i
naturen och ger exempel p livscykler hos ngra djur och vxter. Eleven berttar ocks
om ngra av mnniskans kroppsdelar och sinnen, och diskuterar ngra faktorer som
pverkar mnniskors hlsa. Eleven kan samtala om tyngdkraft, friktion och jmvikt
i relation till lek och rrelse. Eleven beskriver vad ngra olika freml r tillverkade
av fr material och hur de kan sorteras. Eleven kan bertta om ljus och ljud och ge
exempel p egenskaper hos vatten och luft och relatera till egna iakttagelser. Dessutom
kan eleven samtala om sknlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och
mnniskan.
Eleven kan samtala om och diskutera enkla frgor som rr energi, teknik, milj och
samhlle genom att stlla frgor och framfra och bemta sikter p ett stt som till
viss del fr samtalen och diskussionerna framt. Eleven kan ska naturvetenskaplig
information och anvnder d olika kllor och fr enkla resonemang om informa-
tionens och kllornas anvndbarhet. Eleven kan anvnda informationen i diskus-
sioner och fr att skapa texter och andra framstllningar med viss anpassning till
sammanhanget.
Eleven kan genomfra enkla underskningar utifrn givna planeringar och ven bidra
till att formulera enkla frgestllningar och planeringar som det gr att arbeta syste-
matiskt utifrn. I arbetet anvnder eleven utrustning p ett skert och i huvudsak
funge rande stt. Eleven kan jmfra sina och andras resultat och fr d enkla resone-
mang om likheter och skillnader och vad de kan bero p samt bidrar till att ge frslag
som kan frbttra underskningen. Dessutom gr eleven enkla dokumentationer av
sina underskningar i text och bild.
FY
FYSIK
Eleven har grundlggande kunskaper om fysikaliska fenomen och visar det genom att
ge exempel p och beskriva dessa med viss anvndning av fysikens begrepp. I enkla
och till viss del underbyggda resonemang om elektriska kretsar, magneter, rrelser, ljud
och ljus kan eleven relatera till ngra fysikaliska samband. Eleven kan ocks beskriva
och ge exempel p energikllor, energianvndning och isolering med viss koppling
till energins ofrstrbarhet och de. Dessutom beskriver eleven och ger exempel p
himlakroppars rrelse i frhllande till varandra och fr enkla resonemang om hur dag
och natt, mnader och rstider uppkommer. Eleven kan ocks bertta om ngra natur-
r uppfyllda.
samhlle genom att stlla frgor och framfra och bemta sikter p ett stt som fr
samtalen och diskussionerna framt. Eleven kan ska naturvetenskaplig informa-
tion och anvnder d olika kllor och fr utvecklade resonemang om informatio-
nens och kllornas anvndbarhet. Eleven kan anvnda informationen i diskussioner
och fr att skapa texter och andra framstllningar med relativt god anpassning till
sammanhanget.
Eleven kan genomfra enkla underskningar utifrn givna planeringar och ven for-
mulera enkla frgestllningar och planeringar som det efter ngon bearbetning gr
att arbeta systematiskt utifrn. I arbetet anvnder eleven utrustning p ett skert och
ndamlsenligt stt. Eleven kan jmfra sina och andras resultat och fr d utvecklade
efter ngon bearbetning kan frbttra underskningen. Dessutom gr eleven utveck-
lade dokumentationer av sina underskningar i text och bild.
Eleven har goda kunskaper om fysikaliska fenomen och visar det genom att frklara
och visa p enkla samband inom dessa med relativt god anvndning av fysikens be-
grepp. I utvecklade och relativt vl underbyggda resonemang om elektriska kretsar,
magneter, rrelser, ljud och ljus kan eleven relatera till ngra fysikaliska samband.
Eleven kan ocks frklara och visa p ngot enkelt samband mellan energikllor,
energianvndning och isolering med relativt god koppling till energins ofrstrbar-
het och de. Dessutom frklarar eleven och visar p samband kring himlakroppars
rrelse i frhllande till varandra och fr utvecklade resonemang om hur dag och natt,
mnader och rstider uppkommer. Eleven kan ocks bertta om ngra naturvetenskap-
liga upptckter och deras betydelse fr mnniskors levnadsvillkor.
FY
FYSIK
r uppfyllda.
samtalen och diskussionerna framt och frdjupar eller breddar dem. Eleven kan
resonemang om informationens och kllornas anvndbarhet. Eleven kan anvnda in-
formationen i diskussioner och fr att skapa texter och andra framstllningar med god
anpassning till sammanhanget.
Eleven kan genomfra enkla underskningar utifrn givna planeringar och ven
formulera enkla frgestllningar och planeringar som det gr att arbeta systematiskt
utifrn. I arbetet anvnder eleven utrustning p ett skert, ndamlsenligt och effek-
tivt stt. Eleven kan jmfra sina och andras resultat och fr d vlutvecklade resone-
mang om likheter och skillnader och vad de kan bero p samt ger frslag som kan
frbttra underskningen. Dessutom gr eleven vlutvecklade dokumentationer av
Eleven har mycket goda kunskaper om fysikaliska fenomen och visar det genom att
frklara och visa p enkla samband inom dessa och ngot gemensamt drag med god
anvndning av fysikens begrepp. I vlutvecklade och vl underbyggda resonemang om
elektriska kretsar, magneter, rrelser, ljud och ljus kan eleven relatera till ngra fysi-
kaliska samband. Eleven kan ocks frklara och visa p olika enkla samband mellan
energikllor, energianvndning och isolering med god koppling till energins ofrstr-
barhet och de. Dessutom frklarar eleven och visar p mnster i himlakroppars
rrelse i frhllande till varandra och fr vlutvecklade resonemang om hur dag och
natt, mnader och rstider uppkommer. Eleven kan ocks bertta om ngra natur-
Eleven kan samtala om och diskutera frgor som rr energi, teknik, milj och samhlle
och skiljer d fakta frn vrderingar och formulerar stllningstaganden med enkla mo-
tiveringar samt beskriver ngra tnkbara konsekvenser. I diskussionerna stller eleven
frgor och framfr och bemter sikter och argument p ett stt som till viss del fr
d olika kllor och fr enkla och till viss del underbyggda resonemang om informa-
tionens och kllornas trovrdighet och relevans. Eleven kan anvnda informationen p
ett i huvudsak fungerande stt i diskussioner och fr att skapa enkla texter och andra
framstllningar med viss anpassning till syfte och mlgrupp.
FY
FYSIK
Eleven kan genomfra underskningar utifrn givna planeringar och ven bidra till att
utifrn. I underskningarna anvnder eleven utrustning p ett skert och i huvudsak
fungerande stt. Eleven kan jmfra resultaten med frgestllningarna och drar d
enkla slutsatser med viss koppling till fysikaliska modeller och teorier. Eleven fr enkla
resonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge frslag p hur undersk-
ningarna kan frbttras. Dessutom gr eleven enkla dokumentationer av undersk-
ningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
Eleven har grundlggande kunskaper om energi, materia, universums uppbyggnad och
utveckling och andra fysikaliska sammanhang och visar det genom att ge exempel och
beskriva dessa med viss anvndning av fysikens begrepp, modeller och teorier. Eleven
kan fra enkla och till viss del underbyggda resonemang dr freteelser i vardagslivet
och samhllet kopplas ihop med krafter, rrelser, hvarmar, ljus, ljud och elektricitet
och visar d p enkelt identierbara fysikaliska samband. Eleven anvnder fysikaliska
modeller p ett i huvudsak fungerande stt fr att beskriva och ge exempel p partik-
lar och strlning. Dessutom fr eleven enkla och till viss del underbyggda resonemang
kring hur mnniska och teknik pverkar miljn och visar p ngra tgrder som kan
bidra till en hllbar utveckling. Eleven kan ge exempel p och beskriva ngra centrala
r uppfyllda.
Eleven kan samtala om och diskutera frgor som rr energi, teknik, milj och sam-
hlle och skiljer d fakta frn vrderingar och formulerar stllningstaganden med
utvecklade motiveringar samt beskriver ngra tnkbara konsekvenser. I diskussionerna
stller eleven frgor och framfr och bemter sikter och argument p ett stt som fr
Eleven kan genomfra underskningar utifrn givna planeringar och ven formulera
enkla frgestllningar och planeringar som det efter ngon bearbetning gr att arbeta
systematiskt utifrn. I underskningarna anvnder eleven utrustning p ett skert och
ndamlsenligt stt. Eleven kan jmfra resultaten med frgestllningarna och drar d
utvecklade slutsatser med relativt god koppling till fysikaliska modeller och teorier.
Eleven fr utvecklade resonemang kring resultatens rimlighet och ger frslag p hur
FY
FYSIK
underskningarna kan frbttras. Dessutom gr eleven utvecklade dokumentationer
av underskningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
Eleven har goda kunskaper om energi, materia, universums uppbyggnad och utveck-
ling och andra fysikaliska sammanhang och visar det genom att frklara och visa p
samband inom dessa med relativt god anvndning av fysikens begrepp, modeller och
teorier. Eleven kan fra utvecklade och relativt vl underbyggda resonemang dr fre-
teelser i vardagslivet och samhllet kopplas ihop med krafter, rrelser, hvarmar, ljus,
ljud och elektricitet och visar d p frhllandevis komplexa fysikaliska samband.
Eleven anvnder fysikaliska modeller p ett relativt vl fungerande stt fr att frklara
och visa p samband kring partiklar och strlning. Dessutom fr eleven utvecklade
och relativt vl underbyggda resonemang kring hur mnniskans anvndning av energi
och naturresurser pverkar miljn och visar p frdelar och begrnsningar hos ngra
tgrder som kan bidra till en hllbar utveckling. Eleven kan frklara och visa p
samband mellan ngra centrala naturvetenskapliga upptckter och deras betydelse fr
r uppfyllda.
Eleven kan samtala om och diskutera frgor som rr energi, teknik, milj och samhlle
och skiljer d fakta frn vrderingar och formulerar stllningstaganden med vlut-
vecklade motiveringar samt beskriver ngra tnkbara konsekvenser. I diskussionerna
stller eleven frgor och framfr och bemter sikter och argument p ett stt som
fr diskussionerna framt och frdjupar eller breddar dem. Eleven kan ska natur-
vetenskaplig information och anvnder d olika kllor och fr vlutvecklade och vl
underbyggda resonemang om informationens och kllornas trovrdighet och relevans.
Eleven kan anvnda informationen p ett vl fungerande stt i diskussioner och fr att
skapa vlutvecklade texter och andra framstllningar med god anpassning till syfte och
mlgrupp.
enkla frgestllningar och planeringar som det gr att arbeta systematiskt utifrn.
I underskningarna anvnder eleven utrustning p ett skert, ndamlsenligt och
effektivt stt. Eleven kan jmfra resultaten med frgestllningarna och drar d vl-
utvecklade slutsatser med god koppling till fysikaliska modeller och teorier. Eleven fr
vlutvecklade resonemang kring resultatens rimlighet i relation till mjliga felkllor
och ger frslag p hur underskningarna kan frbttras och visar p nya tnkbara
frgestllningar att underska. Dessutom gr eleven vlutvecklade dokumentationer
FY
FYSIK
Eleven har mycket goda kunskaper om energi, materia, universums uppbyggnad
och utveckling och andra fysikaliska sammanhang och visar det genom att frklara
och visa p samband inom dessa och ngot generellt drag med god anvndning
av fysikens begrepp, modeller och teorier. Eleven kan fra vlutvecklade och vl
under byggda resonemang dr freteelser i vardagslivet och samhllet kopplas ihop
med krafter, rrelser, hvarmar, ljus, ljud och elektricitet och visar d p komplexa
fysikaliska samband. Eleven anvnder fysikaliska modeller p ett vl fungerande stt
fr att frklara och generalisera kring partiklar och strlning. Dessutom fr eleven
vlutvecklade och vl underbyggda resonemang kring hur mnniska och teknik p-
verkar miljn och visar ur olika perspektiv p frdelar och begrnsningar hos ngra
tgrder som kan bidra till en hllbar utveckling. Eleven kan frklara och generalisera
kring ngra centrala natur vetenskapliga upptckter och deras betydelse fr mnniskors
levnads villkor.
FY
FYSIK
K
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v

i

s
l
u
t
e
t

a
v

r
s
k
u
r
s

6
B
e
t
y
g
e
t

E
B
e
t
y
g
e
t

D
B
e
t
y
g
e
t

C
B
e
t
y
g
e
t

B
B
e
t
y
g
e
t

A
E
l
e
v
e
n

k
a
n

s
a
m
t
a
l
a

o
m

o
c
h

d
i
s
k
u
t
e
r
a

e
n
k
l
a

f
r
g
o
r

s
o
m

r
r

e
n
e
r
g
i
,

t
e
k
n
i
k
,

m
i
l
j

o
c
h

s
a
m
-
h
l
l
e

g
e
n
o
m

a
t
t

s
t
l
l
a

f
r
g
o
r

o
c
h

f
r
a
m
f
r
a

o
c
h

b
e
m
t
a

s
i
k
t
e
r

p

e
t
t

s
t
t

s
o
m

f
r

s
a
m
t
a
l
e
n

o
c
h

d
i
s
k
u
s
s
i
o
n
e
r
n
a

f
r
a
m
t
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

s
k
a

n
a
t
u
r
v
e
t
e
n
s
k
a
p
l
i
g

i
n
-
f
o
r
m
a
t
i
o
n

o
c
h

a
n
v
n
d
e
r

d

o
l
i
k
a

k
l
l
o
r

o
c
h

f
r

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

r
e
s
o
-
n
e
m
a
n
g

o
m

i
n
f
o
r
m
a
t
i
o
n
e
n
s

o
c
h

k
l
l
o
r
n
a
s

a
n
v
n
d
b
a
r
h
e
t
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

a
n
v
n
d
a

i
n
f
o
r
m
a
t
i
o
n
e
n

i

d
i
s
k
u
s
s
i
o
n
e
r

o
c
h

f
r

a
t
t

s
k
a
p
a

t
e
x
t
e
r

o
c
h

a
n
d
r
a

f
r
a
m
s
t
l
l
n
i
n
g
a
r

m
e
d

r
e
l
a
t
i
v
t

g
o
d

a
n
p
a
s
s
n
i
n
g

t
i
l
l

s
a
m
m
a
n
h
a
n
g
e
t
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

g
e
n
o
m
f
r
a

e
n
k
l
a

u
n
d
e
r
s
k
n
i
n
g
a
r

u
t
i
f
r
n

g
i
v
n
a

p
l
a
n
e
r
i
n
g
a
r

o
c
h

v
e
n

f
o
r
m
u
-
l
e
r
a

e
n
k
l
a

f
r
g
e
s
t
l
l
n
i
n
g
a
r

o
c
h

p
l
a
n
e
r
i
n
g
a
r

s
o
m

d
e
t

e
f
t
e
r

n
-
g
o
n

b
e
a
r
b
e
t
n
i
n
g

g
r

a
t
t

a
r
b
e
t
a

s
y
s
t
e
m
a
t
i
s
k
t

u
t
i
f
r
n
.

I

a
r
b
e
t
e
t

a
n
v
n
d
e
r

e
l
e
v
e
n

u
t
r
u
s
t
n
i
n
g

p

e
t
t

s
k
e
r
t

o
c
h

n
d
a
m
l
s
e
n
l
i
g
t

s
t
t
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

j
m
f
r
a

s
i
n
a

o
c
h

a
n
d
r
a
s

r
e
s
u
l
t
a
t

o
c
h

f
r

d

u
t
v
e
c
k
-
E
l
e
v
e
n

k
a
n

s
a
m
t
a
l
a

o
m

o
c
h

d
i
s
k
u
t
e
r
a

e
n
k
l
a

f
r
g
o
r

s
o
m

r
r

e
n
e
r
g
i
,

t
e
k
n
i
k
,

m
i
l
j

o
c
h

s
a
m
-
h
l
l
e

g
e
n
o
m

a
t
t

s
t
l
l
a

f
r
g
o
r

o
c
h

f
r
a
m
f
r
a

o
c
h

b
e
m
t
a

s
i
k
t
e
r

p

e
t
t

s
t
t

s
o
m

t
i
l
l

v
i
s
s

d
e
l

f
r

s
a
m
-
t
a
l
e
n

o
c
h

d
i
s
k
u
s
s
i
o
n
e
r
n
a

f
r
a
m
t
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

s
k
a

n
a
t
u
r
v
e
t
e
n
s
k
a
p
-
l
i
g

i
n
f
o
r
m
a
t
i
o
n

o
c
h

a
n
v
n
d
e
r

d

o
l
i
k
a

k
l
l
o
r

o
c
h

f
r

e
n
k
l
a

r
e
s
o
-
n
e
m
a
n
g

o
m

i
n
f
o
r
m
a
t
i
o
n
e
n
s

o
c
h

k
l
l
o
r
n
a
s

a
n
v
n
d
b
a
r
h
e
t
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

a
n
v
n
d
a

i
n
f
o
r
m
a
t
i
o
n
e
n

i

d
i
s
k
u
s
s
i
o
n
e
r

o
c
h

f
r

a
t
t

s
k
a
p
a

t
e
x
t
e
r

o
c
h

a
n
d
r
a

f
r
a
m
s
t
l
l
n
i
n
g
a
r

m
e
d

v
i
s
s

a
n
p
a
s
s
n
i
n
g

t
i
l
l

s
a
m
-
m
a
n
h
a
n
g
e
t
.
E
l
e
v
e
n

k
a
n

g
e
n
o
m
f
r
a

e
n
k
l
a

u
n
d
e
r
s
k
n
i
n
g
a
r

u
t
i
f
r
n

g
i
v
n
a

p
l
a
n
e
r
i
n
g
a
r

o
c
h

v
e
n

b
i
d
r
a

t
i
l
l

a
t
t

f
o
r
m
u
l
e
r
a

e
n
k
l
a

f
r
g
e
s
t
l
l
-
n
i
n
g
a
r

o
c
h

p
l
a
n
e
r
i
n
g
a
r

s
o
m

d
e
t

g
r

a
t
t

a
r
b
e
t
a

s
y
s
t
e
m
a
t
i
s
k
t

u
t
i
f
r
n
.

I

a
r
b
e
t
e
t

a
n
v
n
d
e
r

e
l
e
v
e
n

u
t
r
u
s
t
n
i
n
g

p

e
t
t

s
k
e
r
t

o
c
h

i

h
u
v
u
d
s
a
k

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
t
.

E
l
e
v
-
e
n

k
a
n

j
m
f
r
a

s
i
n
a

o
c
h

a
n
d
r
a
s

r
e
s
u
l
t
a
t

o
c
h

f
r

d

e
n
k
l
a

r
e
s
o
n
e
-
E
l
e
v
e
n

k
a
n

s
a
m
t
a
l
a

o
m

o
c
h

d
i
s
k
u
t
e
r
a

e
n
k
l
a

f
r
g
o
r

s
o
m

r
r

e
n
e
r
g
i
,

t
e
k
n
i
k
,

m
i
l
j

o
c
h

s
a
m
-
h
l
l
e

g
e
n
o
m

a
t
t

s
t
l
l
a

f
r
g
o
r

o
c
h

f
r
a
m
f
r
a

o
c
h

b
e
m
t
a

s
i
k
t
e
r

p

e
t
t

s
t
t

s
o
m

f
r

s
a
m
t
a
l
e
n

o
c
h

d
i
s
k
u
s
s
i
o
n
e
r
n
a

f
r
a
m
t

o
c
h

f
r
-
d
j
u
p
a
r

e
l
l
e
r

b
r
e
d
d
a
r

d
e
m
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

s
k
a

n
a
t
u
r
v
e
t
e
n
s
k
a
p
l
i
g

i
n
-
f
o
r
m
a
t
i
o
n

o
c
h

a
n
v
n
d
e
r

d

o
l
i
k
a

k
l
l
o
r

o
c
h

f
r

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

r
e
s
o
-
n
e
m
a
n
g

o
m

i
n
f
o
r
m
a
t
i
o
n
e
n
s

o
c
h

k
l
l
o
r
n
a
s

a
n
v
n
d
b
a
r
h
e
t
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

a
n
v
n
d
a

i
n
f
o
r
m
a
t
i
o
n
e
n

i

d
i
s
k
u
s
s
i
o
n
e
r

o
c
h

f
r

a
t
t

s
k
a
p
a

t
e
x
t
e
r

o
c
h

a
n
d
r
a

f
r
a
m
s
t
l
l
n
i
n
g
a
r

m
e
d

g
o
d

a
n
p
a
s
s
n
i
n
g

t
i
l
l

s
a
m
-
m
a
n
h
a
n
g
e
t
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

g
e
n
o
m
f
r
a

e
n
k
l
a

u
n
-
d
e
r
s
k
n
i
n
g
a
r

u
t
i
f
r
n

g
i
v
n
a

p
l
a
n
e
-
r
i
n
g
a
r

o
c
h

v
e
n

f
o
r
m
u
l
e
r
a

e
n
k
l
a

f
r
g
e
s
t
l
l
n
i
n
g
a
r

o
c
h

p
l
a
n
e
r
i
n
g
a
r

s
o
m

d
e
t

g
r

a
t
t

a
r
b
e
t
a

s
y
s
t
e
m
a
-
t
i
s
k
t

u
t
i
f
r
n
.

I

a
r
b
e
t
e
t

a
n
v
n
d
e
r

e
l
e
v
e
n

u
t
r
u
s
t
n
i
n
g

p

e
t
t

s
k
e
r
t
,

n
d
a
m
l
s
e
n
l
i
g
t

o
c
h

e
f
f
e
k
t
i
v
t

s
t
t
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

j
m
f
r
a

s
i
n
a

o
c
h

a
n
d
r
a
s

r
e
s
u
l
t
a
t

o
c
h

f
r

d
l
u
t
-
v
e
c
k
l
a
d
e

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

l
i
k
h
e
t
e
r

B
e
t
y
g
e
t

D

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

E

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

C

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
B
e
t
y
g
e
t

B

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

C

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

A

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
FYSIK
FY
K
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v

i

s
l
u
t
e
t

a
v

r
s
k
u
r
s

6
B
e
t
y
g
e
t

E
B
e
t
y
g
e
t

D
B
e
t
y
g
e
t

C
B
e
t
y
g
e
t

B
B
e
t
y
g
e
t

A
m
a
n
g

o
m

l
i
k
h
e
t
e
r

o
c
h

s
k
i
l
l
n
a
d
e
r

o
c
h

v
a
d

d
e

k
a
n

b
e
r
o

p

s
a
m
t

b
i
d
r
a
r

t
i
l
l

a
t
t

g
e

f
r
s
l
a
g

s
o
m

k
a
n

f
r
b
t
t
r
a

u
n
d
e
r
s
k
n
i
n
g
e
n
.

D
e
s
s
-
u
t
o
m

g
r

e
l
e
v
e
n

e
n
k
l
a

d
o
k
u
m
e
n
-
t
a
t
i
o
n
e
r

a
v

s
i
n
a

u
n
d
e
r
s
k
n
i
n
g
a
r

i

t
e
x
t

o
c
h

b
i
l
d
.
E
l
e
v
e
n

h
a
r

g
r
u
n
d
l
g
g
a
n
d
e

k
u
n
s
k
a
p
e
r

o
m

f
y
s
i
k
a
l
i
s
k
a

f
e
n
o
-
m
e
n

o
c
h

v
i
s
a
r

d
e
t

g
e
n
o
m

a
t
t

g
e

e
x
e
m
p
e
l

p

o
c
h

b
e
s
k
r
i
v
a

d
e
s
s
a

m
e
d

v
i
s
s

a
n
v
n
d
n
i
n
g

a
v

f
y
s
i
k
e
n
s

b
e
g
r
e
p
p
.

I

e
n
k
l
a

o
c
h

t
i
l
l

v
i
s
s

d
e
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

e
l
e
k
t
r
i
s
k
a

k
r
e
t
s
a
r
,

m
a
g
n
e
t
e
r
,

r
r
e
l
s
e
r
,

l
j
u
d

o
c
h

l
j
u
s

k
a
n

e
l
e
v
e
n

r
e
l
a
t
e
r
a

t
i
l
l

n
g
r
a

f
y
s
i
k
a
l
i
s
k
a

s
a
m
-
b
a
n
d
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

o
c
k
s

b
e
s
k
r
i
v
a

o
c
h

g
e

e
x
e
m
p
e
l

p

e
n
e
r
g
i
k
l
l
o
r
,

e
n
e
r
g
i
a
n
v
n
d
n
i
n
g

o
c
h

i
s
o
l
e
r
i
n
g

m
e
d

v
i
s
s

k
o
p
p
l
i
n
g

t
i
l
l

e
n
e
r
g
i
n
s

o
f
r
s
t
r
b
a
r
h
e
t

o
c
h

d
e
.

D
e
s
s
-
u
t
o
m

b
e
s
k
r
i
v
e
r

e
l
e
v
e
n

o
c
h

g
e
r

e
x
e
m
p
e
l

p

h
i
m
l
a
k
r
o
p
p
a
r
s

r
r
e
l
s
e

i

f
r
h
l
l
a
n
d
e

t
i
l
l

v
a
r
a
n
d
r
a

o
c
h

f
r

e
n
k
l
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

h
u
r

d
a
g

o
c
h

n
a
t
t
,

m
n
a
d
e
r

o
c
h

r
s
t
i
d
e
r

u
p
p
k
o
m
m
e
r
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

l
a
d
e

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

l
i
k
h
e
t
e
r

o
c
h

s
k
i
l
l
n
a
d
e
r

o
c
h

v
a
d

d
e

k
a
n

b
e
r
o

p

s
a
m
t

g
e
r

f
r
s
l
a
g

s
o
m

e
f
t
e
r

n
g
o
n

b
e
a
r
b
e
t
n
i
n
g

k
a
n

f
r
b
t
t
r
a

u
n
d
e
r
s
k
n
i
n
g
e
n
.

D
e
s
s
u
t
o
m

g
r

e
l
e
v
e
n

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

d
o
k
u
m
e
n
t
a
t
i
o
-
n
e
r

a
v

s
i
n
a

u
n
d
e
r
s
k
n
i
n
g
a
r

i

t
e
x
t

o
c
h

b
i
l
d
.

E
l
e
v
e
n

h
a
r

g
o
d
a

k
u
n
s
k
a
p
e
r

o
m

f
y
s
i
k
a
l
i
s
k
a

f
e
n
o
m
e
n

o
c
h

v
i
s
a
r

d
e
t

g
e
n
o
m

a
t
t

f
r
k
l
a
r
a

o
c
h

v
i
s
a

p

e
n
k
l
a

s
a
m
b
a
n
d

i
n
o
m

d
e
s
s
a

m
e
d

r
e
l
a
t
i
v
t

g
o
d

a
n
v
n
d
n
i
n
g

a
v

f
y
s
i
k
e
n
s

b
e
g
r
e
p
p
.

I

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
-
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

e
l
e
k
t
r
i
s
k
a

k
r
e
t
s
a
r
,

m
a
g
n
e
t
e
r
,

r
r
e
l
s
e
r
,

l
j
u
d

o
c
h

l
j
u
s

k
a
n

e
l
e
v
e
n

r
e
l
a
t
e
r
a

t
i
l
l

n
g
r
a

f
y
s
i
k
a
l
i
s
k
a

s
a
m
b
a
n
d
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

o
c
k
s
r
k
l
a
r
a

o
c
h

v
i
s
a

p
g
o
t

e
n
k
e
l
t

s
a
m
b
a
n
d

m
e
l
l
a
n

e
n
e
r
g
i
k
l
l
o
r
,

e
n
e
r
g
i
a
n
v
n
d
n
i
n
g

o
c
h

i
s
o
l
e
r
i
n
g

m
e
d

r
e
l
a
t
i
v
t

g
o
d

k
o
p
p
l
i
n
g

t
i
l
l

e
n
e
r
g
i
n
s

o
f
r
s
t
r
-
b
a
r
h
e
t

o
c
h

d
e
.

D
e
s
s
u
t
o
m

f
r
k
l
a
r
a
r

e
l
e
v
e
n

o
c
h

v
i
s
a
r

p

s
a
m
b
a
n
d

k
r
i
n
g

h
i
m
l
a
k
r
o
p
p
a
r
s

r
r
e
l
s
e

i

f
r
h
l
l
a
n
d
e

t
i
l
l

v
a
r
a
n
d
r
a

o
c
h

f
r

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
c
h

s
k
i
l
l
n
a
d
e
r

o
c
h

v
a
d

d
e

k
a
n

b
e
r
o

p

s
a
m
t

g
e
r

f
r
s
l
a
g

s
o
m

k
a
n

f
r
b
t
t
r
a

u
n
d
e
r
s
k
n
i
n
g
e
n
.

D
e
s
s
-
u
t
o
m

g
r

e
l
e
v
e
n

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

d
o
k
u
m
e
n
t
a
t
i
o
n
e
r

a
v

s
i
n
a

u
n
d
e
r
-
s
k
n
i
n
g
a
r

i

t
e
x
t

o
c
h

b
i
l
d
.
E
l
e
v
e
n

h
a
r

m
y
c
k
e
t

g
o
d
a

k
u
n
-
s
k
a
p
e
r

o
m

f
y
s
i
k
a
l
i
s
k
a

f
e
n
o
m
e
n

o
c
h

v
i
s
a
r

d
e
t

g
e
n
o
m

a
t
t

f
r
k
l
a
r
a

o
c
h

v
i
s
a

p

e
n
k
l
a

s
a
m
b
a
n
d

i
n
o
m

d
e
s
s
a

o
c
h

n
g
o
t

g
e
m
e
n
s
a
m
t

d
r
a
g

m
e
d

g
o
d

a
n
v
n
d
n
i
n
g

a
v

f
y
s
i
k
e
n
s

b
e
g
r
e
p
p
.

I

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

e
l
e
k
t
r
i
s
k
a

k
r
e
t
s
a
r
,

m
a
g
n
e
t
e
r
,

r
r
e
l
s
e
r
,

l
j
u
d

o
c
h

l
j
u
s

k
a
n

e
l
e
v
e
n

r
e
l
a
t
e
r
a

t
i
l
l

n
g
r
a

f
y
s
i
k
a
l
i
s
k
a

s
a
m
b
a
n
d
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

o
c
k
s
r
k
l
a
r
a

o
c
h

v
i
s
a

p

o
l
i
k
a

e
n
k
l
a

s
a
m
b
a
n
d

m
e
l
l
a
n

e
n
e
r
g
i
k
l
l
o
r
,

e
n
e
r
g
i
a
n
v
n
d
n
i
n
g

o
c
h

i
s
o
l
e
r
i
n
g

m
e
d

g
o
d

k
o
p
p
l
i
n
g

t
i
l
l

e
n
e
r
g
i
n
s

o
f
r
s
t
r
b
a
r
h
e
t

o
c
h

d
e
.

D
e
s
s
u
t
-
o
m

f
r
k
l
a
r
a
r

e
l
e
v
e
n

o
c
h

v
i
s
a
r

p
n
s
t
e
r

i

h
i
m
l
a
k
r
o
p
p
a
r
s

r
r
e
l
s
e

i

f
r
h
l
l
a
n
d
e

t
i
l
l

v
a
r
a
n
d
r
a

o
c
h

f
r

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

B
e
t
y
g
e
t

D

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

E

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

C

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
B
e
t
y
g
e
t

B

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

C

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

A

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
FY
FYSIK
K
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v

i

s
l
u
t
e
t

a
v

r
s
k
u
r
s

6
B
e
t
y
g
e
t

E
B
e
t
y
g
e
t

D
B
e
t
y
g
e
t

C
B
e
t
y
g
e
t

B
B
e
t
y
g
e
t

A
o
c
k
s

b
e
r
t
t
a

o
m

n
g
r
a

n
a
t
u
r
-
v
e
t
e
n
s
k
a
p
l
i
g
a

u
p
p
t
c
k
t
e
r

o
c
h

d
e
r
a
s

b
e
t
y
d
e
l
s
e

f
r

m
n
n
i
s
k
o
r
s

l
e
v
n
a
d
s
v
i
l
l
k
o
r
.
o
m

h
u
r

d
a
g

o
c
h

n
a
t
t
,

m
n
a
d
e
r

o
c
h

r
s
t
i
d
e
r

u
p
p
k
o
m
m
e
r
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

o
c
k
s

b
e
r
t
t
a

o
m

n
g
r
a

n
a
-
t
u
r
v
e
t
e
n
s
k
a
p
l
i
g
a

u
p
p
t
c
k
t
e
r

o
c
h

d
e
r
a
s

b
e
t
y
d
e
l
s
e

f
r

m
n
n
i
s
k
o
r
s

l
e
v
n
a
d
s
v
i
l
l
k
o
r
.
h
u
r

d
a
g

o
c
h

n
a
t
t
,

m
n
a
d
e
r

o
c
h

r
s
t
i
d
e
r

u
p
p
k
o
m
m
e
r
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

o
c
k
s

b
e
r
t
t
a

o
m

n
g
r
a

n
a
t
u
r
-
v
e
t
e
n
s
k
a
p
l
i
g
a

u
p
p
t
c
k
t
e
r

o
c
h

d
e
r
a
s

b
e
t
y
d
e
l
s
e

f
r

m
n
n
i
s
k
o
r
s

l
e
v
n
a
d
s
v
i
l
l
k
o
r
.
B
e
t
y
g
e
t

D

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

E

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

C

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
B
e
t
y
g
e
t

B

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

C

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

A

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
FY
FYSIK
K
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v

i

s
l
u
t
e
t

a
v

r
s
k
u
r
s

9
B
e
t
y
g
e
t

E
B
e
t
y
g
e
t

D
B
e
t
y
g
e
t

C
B
e
t
y
g
e
t

B
B
e
t
y
g
e
t

A
E
l
e
v
e
n

k
a
n

s
a
m
t
a
l
a

o
m

o
c
h

d
i
s
-
k
u
t
e
r
a

f
r
g
o
r

s
o
m

r
r

e
n
e
r
g
i
,

t
e
k
-
n
i
k
,

m
i
l
j

o
c
h

s
a
m
h
l
l
e

o
c
h

s
k
i
l
-
j
e
r

d

f
a
k
t
a

f
r
n

v
r
d
e
r
i
n
g
a
r

o
c
h

f
o
r
m
u
l
e
r
a
r

s
t
l
l
n
i
n
g
s
t
a
g
a
n
d
e
n

m
e
d

e
n
k
l
a

m
o
t
i
v
e
r
i
n
g
a
r

s
a
m
t

b
e
s
k
r
i
v
e
r

n
g
r
a

t
n
k
b
a
r
a

k
o
n
s
e
-
k
v
e
n
s
e
r
.

I

d
i
s
k
u
s
s
i
o
n
e
r
n
a

s
t
l
l
e
r

e
l
e
v
e
n

f
r
g
o
r

o
c
h

f
r
a
m
f
r

o
c
h

b
e
m
t
e
r

s
i
k
t
e
r

o
c
h

a
r
g
u
m
e
n
t

p

e
t
t

s
t
t

s
o
m

t
i
l
l

v
i
s
s

d
e
l

f
r

d
i
s
k
u
s
s
i
o
n
e
r
n
a

f
r
a
m
t
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

s
k
a

n
a
t
u
r
v
e
t
e
n
s
k
a
p
l
i
g

i
n
-
f
o
r
m
a
t
i
o
n

o
c
h

a
n
v
n
d
e
r

d

o
l
i
k
a

k
l
l
o
r

o
c
h

f
r

e
n
k
l
a

o
c
h

t
i
l
l

v
i
s
s

d
e
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

i
n
f
o
r
m
a
t
i
o
n
e
n
s

o
c
h

k
l
l
o
r
n
a
s

t
r
o
v
r
d
i
g
h
e
t

o
c
h

r
e
l
e
v
a
n
s
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

a
n
v
n
d
a

i
n
f
o
r
m
a
t
i
o
n
e
n

p

e
t
t

i

h
u
v
u
d
s
a
k

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
t

i

d
i
s
k
u
s
s
i
o
n
e
r

o
c
h

f
r

a
t
t

s
k
a
p
a

e
n
k
l
a

t
e
x
t
e
r

o
c
h

a
n
d
r
a

f
r
a
m
s
t
l
l
-
n
i
n
g
a
r

m
e
d

v
i
s
s

a
n
p
a
s
s
n
i
n
g

t
i
l
l

s
y
f
t
e

o
c
h

m
l
g
r
u
p
p
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

g
e
n
o
m
f
r
a

u
n
d
e
r
s
k
-
n
i
n
g
a
r

u
t
i
f
r
n

g
i
v
n
a

p
l
a
n
e
r
i
n
g
a
r

o
c
h

v
e
n

b
i
d
r
a

t
i
l
l

a
t
t

f
o
r
m
u
l
e
r
a

e
n
k
l
a

f
r
g
e
s
t
l
l
n
i
n
g
a
r

o
c
h

p
l
a
-
E
l
e
v
e
n

k
a
n

s
a
m
t
a
l
a

o
m

o
c
h

d
i
s
k
u
t
e
r
a

f
r
g
o
r

s
o
m

r
r

e
n
e
r
g
i
,

t
e
k
n
i
k
,

m
i
l
j

o
c
h

s
a
m
h
l
l
e

o
c
h

s
k
i
l
j
e
r

d

f
a
k
t
a

f
r
n

v
r
d
e
r
i
n
g
a
r

o
c
h

f
o
r
m
u
l
e
r
a
r

s
t
l
l
n
i
n
g
s
t
a
g
a
n
-
d
e
n

m
e
d

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

m
o
t
i
v
e
r
i
n
g
-
a
r

s
a
m
t

b
e
s
k
r
i
v
e
r

n
g
r
a

t
n
k
b
a
r
a

k
o
n
s
e
k
v
e
n
s
e
r
.

I

d
i
s
k
u
s
s
i
o
n
e
r
n
a

s
t
l
l
e
r

e
l
e
v
e
n

f
r
g
o
r

o
c
h

f
r
a
m
f
r

o
c
h

b
e
m
t
e
r

s
i
k
t
e
r

o
c
h

a
r
g
u
-
m
e
n
t

p

e
t
t

s
t
t

s
o
m

f
r

d
i
s
k
u
s
-
s
i
o
n
e
r
n
a

f
r
a
m
t
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

s
k
a

n
a
t
u
r
v
e
t
e
n
s
k
a
p
l
i
g

i
n
f
o
r
m
a
t
i
o
n

o
c
h

a
n
v
n
d
e
r

d

o
l
i
k
a

k
l
l
o
r

o
c
h

f
r

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

i
n
f
o
r
m
a
t
i
o
n
e
n
s

o
c
h

k
l
l
o
r
n
a
s

t
r
o
v
r
d
i
g
h
e
t

o
c
h

r
e
l
e
v
a
n
s
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

a
n
v
n
d
a

i
n
f
o
r
m
a
t
i
o
n
e
n

p

e
t
t

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
t

i

d
i
s
k
u
s
s
i
o
n
e
r

o
c
h

f
r

a
t
t

s
k
a
p
a

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

t
e
x
t
e
r

o
c
h

a
n
d
r
a

f
r
a
m
s
t
l
l
n
i
n
g
a
r

m
e
d

r
e
l
a
t
i
v
t

g
o
d

a
n
p
a
s
s
n
i
n
g

t
i
l
l

s
y
f
t
e

o
c
h

m
l
-
g
r
u
p
p
.
E
l
e
v
e
n

k
a
n

g
e
n
o
m
f
r
a

u
n
d
e
r
s
k
-
n
i
n
g
a
r

u
t
i
f
r
n

g
i
v
n
a

p
l
a
n
e
r
i
n
g
a
r

o
c
h

v
e
n

f
o
r
m
u
l
e
r
a

e
n
k
l
a

f
r
g
e
-
s
t
l
l
n
i
n
g
a
r

o
c
h

p
l
a
n
e
r
i
n
g
a
r

s
o
m

E
l
e
v
e
n

k
a
n

s
a
m
t
a
l
a

o
m

o
c
h

d
i
s
k
u
t
e
r
a

f
r
g
o
r

s
o
m

r
r

e
n
e
r
g
i
,

t
e
k
n
i
k
,

m
i
l
j

o
c
h

s
a
m
h
l
l
e

o
c
h

s
k
i
l
j
e
r

d

f
a
k
t
a

f
r
n

v
r
d
e
r
i
n
g
a
r

o
c
h

f
o
r
m
u
l
e
r
a
r

s
t
l
l
n
i
n
g
s
t
a
g
a
n
-
d
e
n

m
e
d

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

m
o
t
i
v
e
-
r
i
n
g
a
r

s
a
m
t

b
e
s
k
r
i
v
e
r

n
g
r
a

t
n
k
b
a
r
a

k
o
n
s
e
k
v
e
n
s
e
r
.

I

d
i
s
k
u
s
-
s
i
o
n
e
r
n
a

s
t
l
l
e
r

e
l
e
v
e
n

f
r
g
o
r

o
c
h

f
r
a
m
f
r

o
c
h

b
e
m
t
e
r

s
i
k
t
e
r

o
c
h

a
r
g
u
m
e
n
t

p

e
t
t

s
t
t

s
o
m

f
r

d
i
s
k
u
s
s
i
o
n
e
r
n
a

f
r
a
m
t

o
c
h

f
r
d
j
u
p
a
r

e
l
l
e
r

b
r
e
d
d
a
r

d
e
m
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

s
k
a

n
a
t
u
r
v
e
t
e
n
s
k
a
p
-
l
i
g

i
n
f
o
r
m
a
t
i
o
n

o
c
h

a
n
v
n
d
e
r

d

o
l
i
k
a

k
l
l
o
r

o
c
h

f
r

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

i
n
f
o
r
m
a
t
i
o
n
e
n
s

o
c
h

k
l
l
o
r
n
a
s

t
r
o
v
r
d
i
g
h
e
t

o
c
h

r
e
l
e
v
a
n
s
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

a
n
v
n
d
a

i
n
f
o
r
m
a
t
i
o
n
e
n

p

e
t
t

v
l

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
t

i

d
i
s
k
u
s
-
s
i
o
n
e
r

o
c
h

f
r

a
t
t

s
k
a
p
a

v
l
u
t
-
v
e
c
k
l
a
d
e

t
e
x
t
e
r

o
c
h

a
n
d
r
a

f
r
a
m
-
s
t
l
l
n
i
n
g
a
r

m
e
d

g
o
d

a
n
p
a
s
s
n
i
n
g

t
i
l
l

s
y
f
t
e

o
c
h

m
l
g
r
u
p
p
.
E
l
e
v
e
n

k
a
n

g
e
n
o
m
f
r
a

u
n
d
e
r
s
k
-
n
i
n
g
a
r

u
t
i
f
r
n

g
i
v
n
a

p
l
a
n
e
r
i
n
g
a
r

o
c
h

v
e
n

f
o
r
m
u
l
e
r
a

e
n
k
l
a

f
r
g
e
-
s
t
l
l
n
i
n
g
a
r

o
c
h

p
l
a
n
e
r
i
n
g
a
r

s
o
m

B
e
t
y
g
e
t

D

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

E

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

C

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
B
e
t
y
g
e
t

B

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

C

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

A

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
FY
FYSIK
K
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v

i

s
l
u
t
e
t

a
v

r
s
k
u
r
s

9
B
e
t
y
g
e
t

E
B
e
t
y
g
e
t

D
B
e
t
y
g
e
t

C
B
e
t
y
g
e
t

B
B
e
t
y
g
e
t

A
n
e
r
i
n
g
a
r

s
o
m

d
e
t

g
r

a
t
t

a
r
b
e
t
a

s
y
s
t
e
m
a
t
i
s
k
t

u
t
i
f
r
n
.

I

u
n
d
e
r
s
k
-
n
i
n
g
a
r
n
a

a
n
v
n
d
e
r

e
l
e
v
e
n

u
t
r
u
s
t
-
n
i
n
g

p

e
t
t

s
k
e
r
t

o
c
h

i

h
u
v
u
d
s
a
k

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
t
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

j
m
f
r
a

r
e
s
u
l
t
a
t
e
n

m
e
d

f
r
g
e
-
s
t
l
l
n
i
n
g
a
r
n
a

o
c
h

d
r
a
r

d

e
n
k
l
a

s
l
u
t
s
a
t
s
e
r

m
e
d

v
i
s
s

k
o
p
p
l
i
n
g

t
i
l
l

f
y
s
i
k
a
l
i
s
k
a

m
o
d
e
l
l
e
r

o
c
h

t
e
o
r
i
e
r
.

E
l
e
v
e
n

f
r

e
n
k
l
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

k
r
i
n
g

r
e
s
u
l
t
a
t
e
n
s

r
i
m
l
i
g
h
e
t

o
c
h

b
i
d
r
a
r

t
i
l
l

a
t
t

g
e

f
r
s
l
a
g

p

h
u
r

u
n
d
e
r
s
k
n
i
n
g
a
r
n
a

k
a
n

f
r
b
t
t
-
r
a
s
.

D
e
s
s
u
t
o
m

g
r

e
l
e
v
e
n

e
n
k
l
a

d
o
k
u
m
e
n
t
a
t
i
o
n
e
r

a
v

u
n
d
e
r
s
k
-
n
i
n
g
a
r
n
a

m
e
d

t
a
b
e
l
l
e
r
,

d
i
a
g
r
a
m
,

b
i
l
d
e
r

o
c
h

s
k
r
i
f
t
l
i
g
a

r
a
p
p
o
r
t
e
r
.

E
l
e
v
e
n

h
a
r

g
r
u
n
d
l
g
g
a
n
d
e

k
u
n
s
k
a
p
e
r

o
m

e
n
e
r
g
i
,

m
a
t
e
r
i
a
,

u
n
i
v
e
r
s
u
m
s

u
p
p
b
y
g
g
n
a
d

o
c
h

u
t
v
e
c
k
l
i
n
g

o
c
h

a
n
d
r
a

f
y
s
i
k
a
l
i
s
k
a

s
a
m
m
a
n
h
a
n
g

o
c
h

v
i
s
a
r

d
e
t

g
e
-
n
o
m

a
t
t

g
e

e
x
e
m
p
e
l

o
c
h

b
e
s
k
r
i
v
a

d
e
s
s
a

m
e
d

v
i
s
s

a
n
v
n
d
n
i
n
g

a
v

f
y
s
i
k
e
n
s

b
e
g
r
e
p
p
,

m
o
d
e
l
l
e
r

o
c
h

t
e
o
r
i
e
r
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

f
r
a

e
n
k
l
a

d
e
t

e
f
t
e
r

n
g
o
n

b
e
a
r
b
e
t
n
i
n
g

g
r

a
t
t

a
r
b
e
t
a

s
y
s
t
e
m
a
t
i
s
k
t

u
t
i
f
r
n
.

I

u
n
d
e
r
s
k
n
i
n
g
a
r
n
a

a
n
v
n
d
e
r

e
l
e
v
-
e
n

u
t
r
u
s
t
n
i
n
g

p

e
t
t

s
k
e
r
t

o
c
h

n
d
a
m
l
s
e
n
l
i
g
t

s
t
t
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

j
m
f
r
a

r
e
s
u
l
t
a
t
e
n

m
e
d

f
r
g
e
s
t
l
l
-
n
i
n
g
a
r
n
a

o
c
h

d
r
a
r

d

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

s
l
u
t
s
a
t
s
e
r

m
e
d

r
e
l
a
t
i
v
t

g
o
d

k
o
p
p
-
l
i
n
g

t
i
l
l

f
y
s
i
k
a
l
i
s
k
a

m
o
d
e
l
l
e
r

o
c
h

t
e
o
r
i
e
r
.

E
l
e
v
e
n

f
r

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

k
r
i
n
g

r
e
s
u
l
t
a
t
e
n
s

r
i
m
l
i
g
h
e
t

o
c
h

g
e
r

f
r
s
l
a
g

p

h
u
r

u
n
d
e
r
s
k
n
i
n
g
a
r
n
a

k
a
n

f
r
b
t
t
r
a
s
.

D
e
s
s
u
t
o
m

g
r

e
l
e
v
e
n

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

d
o
k
u
m
e
n
t
a
t
i
o
n
e
r

a
v

u
n
d
e
r
s
k
-
n
i
n
g
a
r
n
a

m
e
d

t
a
b
e
l
l
e
r
,

d
i
a
g
r
a
m
,

b
i
l
d
e
r

o
c
h

s
k
r
i
f
t
l
i
g
a

r
a
p
p
o
r
t
e
r
.
E
l
e
v
e
n

h
a
r

g
o
d
a

k
u
n
s
k
a
p
e
r

o
m

e
n
e
r
g
i
,

m
a
t
e
r
i
a
,

u
n
i
v
e
r
s
u
m
s

u
p
p
b
y
g
g
n
a
d

o
c
h

u
t
v
e
c
k
l
i
n
g

o
c
h

a
n
d
r
a

f
y
s
i
k
a
l
i
s
k
a

s
a
m
m
a
n
h
a
n
g

o
c
h

v
i
s
a
r

d
e
t

g
e
n
o
m

a
t
t

f
r
k
l
a
r
a

o
c
h

v
i
s
a

p

s
a
m
b
a
n
d

i
n
o
m

d
e
s
s
a

m
e
d

r
e
l
a
t
i
v
t

g
o
d

a
n
v
n
d
n
i
n
g

a
v

f
y
s
i
k
e
n
s

b
e
g
r
e
p
p
,

m
o
d
e
l
l
e
r

o
c
h

t
e
o
r
i
e
r
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

f
r
a

u
t
v
e
c
k
-
d
e
t

g
r

a
t
t

a
r
b
e
t
a

s
y
s
t
e
m
a
t
i
s
k
t

u
t
i
f
r
n
.

I

u
n
d
e
r
s
k
n
i
n
g
a
r
n
a

a
n
v
n
d
e
r

e
l
e
v
e
n

u
t
r
u
s
t
n
i
n
g

p

e
t
t

s
k
e
r
t
,

n
d
a
m
l
s
e
n
l
i
g
t

o
c
h

e
f
f
e
k
t
i
v
t

s
t
t
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

j
m
f
r
a

r
e
s
u
l
t
a
t
e
n

m
e
d

f
r
g
e
s
t
l
l
n
i
n
g
a
r
n
a

o
c
h

d
r
a
r

d
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

s
l
u
t
s
a
t
-
s
e
r

m
e
d

g
o
d

k
o
p
p
l
i
n
g

t
i
l
l

f
y
s
i
k
a
-
l
i
s
k
a

m
o
d
e
l
l
e
r

o
c
h

t
e
o
r
i
e
r
.

E
l
e
v
e
n

f
r

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

k
r
i
n
g

r
e
s
u
l
t
a
t
e
n
s

r
i
m
l
i
g
h
e
t

i

r
e
l
a
-
t
i
o
n

t
i
l
l

m
j
l
i
g
a

f
e
l
k
l
l
o
r

o
c
h

g
e
r

f
r
s
l
a
g

p

h
u
r

u
n
d
e
r
s
k
n
i
n
g
a
r
n
a

k
a
n

f
r
b
t
t
r
a
s

o
c
h

v
i
s
a
r

p

n
y
a

t
n
k
b
a
r
a

f
r
g
e
s
t
l
l
n
i
n
g
a
r

a
t
t

u
n
d
e
r
s
k
a
.

D
e
s
s
u
t
o
m

g
r

e
l
e
v
e
n

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

d
o
k
u
m
e
n
t
a
t
i
o
n
e
r

a
v

u
n
d
e
r
s
k
n
i
n
g
a
r
n
a

m
e
d

t
a
b
e
l
-
l
e
r
,

d
i
a
g
r
a
m
,

b
i
l
d
e
r

o
c
h

s
k
r
i
f
t
l
i
g
a

r
a
p
p
o
r
t
e
r
.
E
l
e
v
e
n

h
a
r

m
y
c
k
e
t

g
o
d
a

k
u
n
s
k
a
-
p
e
r

o
m

e
n
e
r
g
i
,

m
a
t
e
r
i
a
,

u
n
i
v
e
r
-
s
u
m
s

u
p
p
b
y
g
g
n
a
d

o
c
h

u
t
v
e
c
k
l
i
n
g

o
c
h

a
n
d
r
a

f
y
s
i
k
a
l
i
s
k
a

s
a
m
m
a
n
-
h
a
n
g

o
c
h

v
i
s
a
r

d
e
t

g
e
n
o
m

a
t
t

f
r
-
k
l
a
r
a

o
c
h

v
i
s
a

p

s
a
m
b
a
n
d

i
n
o
m

d
e
s
s
a

o
c
h

n
g
o
t

g
e
n
e
r
e
l
l
t

d
r
a
g

m
e
d

g
o
d

a
n
v
n
d
n
i
n
g

a
v

f
y
s
i
k
e
n
s

b
e
g
r
e
p
p
,

m
o
d
e
l
l
e
r

o
c
h

t
e
o
r
i
e
r
.

B
e
t
y
g
e
t

D

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

E

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

C

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
B
e
t
y
g
e
t

B

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

C

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

A

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
FY
FYSIK
K
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v

i

s
l
u
t
e
t

a
v

r
s
k
u
r
s

9
B
e
t
y
g
e
t

E
B
e
t
y
g
e
t

D
B
e
t
y
g
e
t

C
B
e
t
y
g
e
t

B
B
e
t
y
g
e
t

A
o
c
h

t
i
l
l

v
i
s
s

d
e
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

d
r

f
r
e
t
e
e
l
s
e
r

i

v
a
r
-
d
a
g
s
l
i
v
e
t

o
c
h

s
a
m
h
l
l
e
t

k
o
p
p
l
a
s

i
h
o
p

m
e
d

k
r
a
f
t
e
r
,

r
r
e
l
s
e
r
,

h
v
-
a
r
m
a
r
,

l
j
u
s
,

l
j
u
d

o
c
h

e
l
e
k
t
r
i
c
i
t
e
t

o
c
h

v
i
s
a
r

d

e
n
k
e
l
t

i
d
e
n
t
i
e
r
-
b
a
r
a

f
y
s
i
k
a
l
i
s
k
a

s
a
m
b
a
n
d
.

E
l
e
v
e
n

a
n
v
n
d
e
r

f
y
s
i
k
a
l
i
s
k
a

m
o
d
e
l
l
e
r

p

e
t
t

i

h
u
v
u
d
s
a
k

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
t

f
r

a
t
t

b
e
s
k
r
i
v
a

o
c
h

g
e

e
x
e
m
-
p
e
l

p

p
a
r
t
i
k
l
a
r

o
c
h

s
t
r
l
n
i
n
g
.

D
e
s
s
u
t
o
m

f
r

e
l
e
v
e
n

e
n
k
l
a

o
c
h

t
i
l
l

v
i
s
s

d
e
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
-
m
a
n
g

k
r
i
n
g

h
u
r

m
n
n
i
s
k
a

o
c
h

t
e
k
n
i
k

p
v
e
r
k
a
r

m
i
l
j
n

o
c
h

v
i
s
a
r

p
g
r
a

t
g
r
d
e
r

s
o
m

k
a
n

b
i
d
r
a

t
i
l
l

e
n

h
l
l
b
a
r

u
t
v
e
c
k
l
i
n
g
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

g
e

e
x
e
m
p
e
l

p

o
c
h

b
e
s
k
r
i
v
a

n
g
r
a

c
e
n
t
r
a
l
a

n
a
t
u
r
v
e
t
e
n
s
k
a
p
l
i
g
a

u
p
p
t
c
k
t
e
r

o
c
h

d
e
r
a
s

b
e
t
y
d
e
l
s
e

f
r

m
n
n
i
s
k
o
r
s

l
e
v
n
a
d
s
v
i
l
l
k
o
r
.

l
a
d
e

o
c
h

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

d
r

f
r
e
t
e
e
l
s
e
r

i

v
a
r
-
d
a
g
s
l
i
v
e
t

o
c
h

s
a
m
h
l
l
e
t

k
o
p
p
l
a
s

i
h
o
p

m
e
d

k
r
a
f
t
e
r
,

r
r
e
l
s
e
r
,

h
-
v
a
r
m
a
r
,

l
j
u
s
,

l
j
u
d

o
c
h

e
l
e
k
t
r
i
c
i
t
e
t

o
c
h

v
i
s
a
r

d
r
h
l
l
a
n
d
e
v
i
s

k
o
m
p
l
e
x
a

f
y
s
i
k
a
l
i
s
k
a

s
a
m
b
a
n
d
.

E
l
e
v
e
n

a
n
v
n
d
e
r

f
y
s
i
k
a
l
i
s
k
a

m
o
d
e
l
l
e
r

p

e
t
t

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

f
u
n
g
-
e
r
a
n
d
e

s
t
t

f
r

a
t
t

f
r
k
l
a
r
a

o
c
h

v
i
s
a

p

s
a
m
b
a
n
d

k
r
i
n
g

p
a
r
t
i
k
l
a
r

o
c
h

s
t
r
l
n
i
n
g
.

D
e
s
s
u
t
o
m

f
r

e
l
e
v
e
n

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

k
r
i
n
g

h
u
r

m
n
n
i
s
k
a
n
s

a
n
v
n
d
n
i
n
g

a
v

e
n
e
r
g
i

o
c
h

n
a
t
u
r
r
e
s
u
r
s
e
r

p
v
e
r
k
a
r

m
i
l
j
n

o
c
h

v
i
s
a
r

p
r
d
e
l
a
r

o
c
h

b
e
g
r
n
s
n
i
n
g
a
r

h
o
s

n
g
r
a

t
g
r
-
d
e
r

s
o
m

k
a
n

b
i
d
r
a

t
i
l
l

e
n

h
l
l
b
a
r

u
t
v
e
c
k
l
i
n
g
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

f
r
k
l
a
r
a

o
c
h

v
i
s
a

p

s
a
m
b
a
n
d

m
e
l
l
a
n

n
g
r
a

c
e
n
t
r
a
l
a

n
a
t
u
r
v
e
t
e
n
s
k
a
p
l
i
g
a

u
p
p
t
c
k
t
e
r

o
c
h

d
e
r
a
s

b
e
t
y
d
e
l
s
e

f
r

m
n
n
i
s
k
o
r
s

l
e
v
n
a
d
s
v
i
l
l
k
o
r
.
E
l
e
v
e
n

k
a
n

f
r
a

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

d
r

f
r
e
t
e
e
l
s
e
r

i

v
a
r
d
a
g
s
l
i
v
e
t

o
c
h

s
a
m
h
l
l
e
t

k
o
p
p
l
a
s

i
h
o
p

m
e
d

k
r
a
f
-
t
e
r
,

r
r
e
l
s
e
r
,

h
v
a
r
m
a
r
,

l
j
u
s
,

l
j
u
d

o
c
h

e
l
e
k
t
r
i
c
i
t
e
t

o
c
h

v
i
s
a
r

d

k
o
m
p
l
e
x
a

f
y
s
i
k
a
l
i
s
k
a

s
a
m
b
a
n
d
.

E
l
e
v
e
n

a
n
v
n
d
e
r

f
y
s
i
k
a
l
i
s
k
a

m
o
-
d
e
l
l
e
r

p

e
t
t

v
l

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
t

f
r

a
t
t

f
r
k
l
a
r
a

o
c
h

g
e
n
e
r
a
l
i
s
e
r
a

k
r
i
n
g

p
a
r
t
i
k
l
a
r

o
c
h

s
t
r
l
n
i
n
g
.

D
e
s
s
u
t
o
m

f
r

e
l
e
v
e
n

v
l
u
t
v
e
c
k
-
l
a
d
e

o
c
h

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
-
n
e
m
a
n
g

k
r
i
n
g

h
u
r

m
n
n
i
s
k
a

o
c
h

t
e
k
n
i
k

p
v
e
r
k
a
r

m
i
l
j
n

o
c
h

v
i
s
a
r

u
r

o
l
i
k
a

p
e
r
s
p
e
k
t
i
v

p
r
d
e
l
a
r

o
c
h

b
e
g
r
n
s
n
i
n
g
a
r

h
o
s

n
g
r
a

t
g
r
d
e
r

s
o
m

k
a
n

b
i
d
r
a

t
i
l
l

e
n

h
l
l
b
a
r

u
t
v
e
c
k
l
i
n
g
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

f
r
k
l
a
r
a

o
c
h

g
e
n
e
r
a
l
i
s
e
r
a

k
r
i
n
g

n
g
r
a

c
e
n
t
r
a
l
a

n
a
t
u
r
v
e
t
e
n
s
k
a
p
l
i
g
a

u
p
p
t
c
k
t
e
r

o
c
h

d
e
r
a
s

b
e
t
y
d
e
l
s
e

f
r

m
n
n
i
s
k
o
r
s

l
e
v
n
a
d
s
v
i
l
l
k
o
r
.
B
e
t
y
g
e
t

D

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

E

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

C

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
B
e
t
y
g
e
t

B

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

C

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

A

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
KEMI
KE
3.11 KEMI
mer om sig sjlv och sin omvrld. Kunskaper i kemi har stor betydelse fr samhlls-
utvecklingen inom s skilda omrden som hlsa, resurshushllning, materialutveckling
och miljteknik. Med kunskaper om materiens uppbyggnad och ofrstrbarhet fr
mnniskor redskap fr att kunna bidra till en hllbar utveckling.
Syfte
Undervisningen i mnet kemi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om
kemiska sammanhang och nykenhet p och intresse fr att underska omvrlden.
Genom undervisningen ska eleverna ges mjlighet att stlla frgor om kemiska proces-
ser och materiens egenskaper och uppbyggnad utifrn egna upplevelser och aktuella
hndelser. Vidare ska undervisningen ge eleverna frutsttningar att ska svar p frgor
med hjlp av bde systematiska underskningar och olika typer av kllor. P s stt ska
undervisningen bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt tnkande kring sina egna
resultat, andras argument och olika informationskllor. Genom undervisningen ska
eleverna ocks utveckla frstelse fr att pstenden kan prvas och vrderas med hjlp
av naturvetenskapliga arbetsmetoder.
Undervisningen ska ge eleverna mjligheter att anvnda och utveckla kunskaper och
redskap fr att formulera egna och granska andras argument i sammanhang dr kun-
skaper i kemi har betydelse. Drigenom ska eleverna ges frutsttningar att hantera
praktiska, etiska och estetiska valsituationer som rr energi, milj, hlsa och samhlle.
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar frtrogenhet med kemins begrepp,
modeller och teorier samt frstelse fr hur dessa formas i samspel med erfarenheter
frn underskningar av omvrlden. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna
utvecklar frmgan att samtala om, tolka och framstlla texter och olika estetiska ut-
tryck med naturvetenskapligt innehll.
vetenskapliga och andra stt att skildra omvrlden. Genom undervisningen ska elev-
erna ven ges mjlighet att utveckla perspektiv p utvecklingen av naturvetenskapens
vrldsbild och ges inblick i hur naturvetenskapen och kulturen msesidigt har pverkat
varandra.
Genom undervisningen i mnet kemi ska eleverna sammanfattningsvis ges frutstt-
anvnda kunskaper i kemi fr att granska information, kommunicera och ta
stllning i frgor som rr energi, milj, hlsa och samhlle,
genomfra systematiska underskningar i kemi, och
anvnda kemins begrepp, modeller och teorier fr att beskriva och frklara kemiska
samband i samhllet, naturen och inuti mnniskan.
KEMI
KE
Centralt innehll
I rskurs 13
ret runt i naturen
Kropp och hlsa
Mnniskans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjlp av olika
sinnen.
Kraft och rrelse
KE
KEMI
Dokumentation av naturvetenskapliga underskningar med text, bild och andra
uttrycksformer.
Undervisningen i kemi ska behandla fljande centrala innehll
I rskurs 46
Kemin i naturen
Enkel partikelmodell fr att beskriva och frklara materiens uppbyggnad, kretslopp
och ofrstrbarhet. Partiklars rrelser som frklaring till vergngar mellan fast
form, ytande form och gasform.
Indelningen av mnen och material utifrn egenskaperna utseende, lednings-
frmga, lslighet, brnnbarhet, surt eller basiskt.
Vattnets egenskaper och kretslopp.
Luftens egenskaper och sammansttning.
Fotosyntes, frbrnning och ngra andra grundlggande kemiska reaktioner.
Kemin i vardagen och samhllet
Materiens kretslopp genom rvarors frdling till produkter, hur de blir avfall som
hanteras och sedan tergr till naturen.
Matens innehll och nringsmnenas betydelse fr hlsan. Historiska och nutida
metoder fr att frlnga matens hllbarhet.
Vanliga kemikalier i hemmet och samhllet. Deras anvndning och pverkan p
hlsan och miljn samt hur de r mrkta och br hanteras.
Fossila och frnybara brnslen. Deras betydelse fr energianvndning och pverkan
p klimatet.
Kemin och vrldsbilden
Ngra historiska och nutida upptckter inom kemiomrdet och deras betydelse fr
mnniskans levnadsvillkor och syn p vrlden.
ldre tiders beskrivningar av materiens uppbyggnad. Kemins frndring frn magi
och mystik till modern vetenskap.
KE
KEMI
Kemins metoder och arbetsstt
Enkla systematiska underskningar. Planering, utfrande och utvrdering.
Ngra metoder fr att dela upp lsningar och blandningar i deras olika bestndsdelar.
rapporter.
Tolkning och granskning av information med koppling till kemi, till exempel i
Undervisningen i kemi ska behandla fljande centrala innehll
I rskurs 79
Kemin i naturen
Partikelmodell fr att beskriva och frklara materiens uppbyggnad, kretslopp och
ofrstrbarhet. Atomer, elektroner och krnpartiklar.
Kemiska freningar och hur atomer stts samman till molekyl- och jonfreningar
genom kemiska reaktioner.
Partikelmodell fr att beskriva och frklara fasers egenskaper, fasvergngar och
spridningsprocesser fr materia i luft, vatten och mark.
Vatten som lsningsmedel och transportr av mnen, till exempel i mark, vxter
och mnniskokroppen. Lsningar, fllningar, syror och baser samt pH-vrde.
Ngra kemiska processer i mark, luft och vatten ur milj- och hlsosynpunkt.
Kolatomens egenskaper och funktion som byggsten i alla levande organismer.
Kolatomens kretslopp.
Fotosyntes och frbrnning samt energiomvandlingar i dessa reaktioner.
Kemin i vardagen och samhllet
Mnniskans anvndning av energi- och naturresurser lokalt och globalt samt vad
det innebr fr en hllbar utveckling.
Kemiska processer vid framstllning och tervinning av metaller, papper och plaster.
Livscykelanalys av ngra vanliga produkter.
Olika faktorer som gr att material, till exempel jrn och plast, bryts ner och hur
nedbrytning kan frhindras.
Processer fr att rena dricksvatten och avloppsvatten lokalt och globalt.
Innehllet i mat och drycker och dess betydelse fr hlsan. Kemiska processer i
mnniskokroppen, till exempel matspjlkning.
KE
KEMI
Vanliga kemikalier i hemmet och i samhllet, till exempel rengringsprodukter,
kosmetika, frger och brnslen samt hur de pverkar hlsan och miljn.
Hur man hanterar kemikalier och brandfarliga mnen p ett skert stt.
Aktuella samhllsfrgor som rr kemi.
Kemin och vrldsbilden
Historiska och nutida upptckter inom kemiomrdet och deras betydelse fr
vrldsbild, teknik, milj, samhlle och mnniskors levnadsvillkor.
Aktuella forskningsomrden inom kemi, till exempel materialutveckling och
nanoteknik.
De kemiska modellernas och teoriernas anvndbarhet, begrnsningar, giltighet och
frnderlighet.
Gruppering av atomslag ur ett historiskt perspektiv.
Kemins metoder och arbetsstt
Systematiska underskningar. Formulering av enkla frgestllningar, planering,
Separations- och analysmetoder, till exempel destillation och identikation av mnen.
Sambandet mellan kemiska underskningar och utvecklingen av begrepp, modeller
och teorier.
rapporter.
Kllkritisk granskning av information och argument som eleven mter i olika kllor
och samhllsdiskussioner med koppling till kemi.
Kunskapskrav
Eleven kan beskriva och ge exempel p enkla samband i naturen utifrn upplevelser och
utforskande av nrmiljn. I samtal om rstider berttar eleven om frndringar i natu-
ren och ger exempel p livscykler hos ngra djur och vxter. Eleven berttar ocks om
ngra av mnniskans kroppsdelar och sinnen, och diskuterar ngra faktorer som pver-
kar mnniskors hlsa. Eleven kan samtala om tyngdkraft, friktion och jmvikt i relation
till lek och rrelse. Eleven beskriver vad ngra olika freml r tillverkade av fr mate-
rial och hur de kan sorteras. Eleven kan bertta om ljus och ljud och ge exempel p
egenskaper hos vatten och luft och relatera till egna iakttagelser. Dessutom kan eleven
samtala om sknlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och mnniskan.
KE
KEMI
Eleven kan samtala om och diskutera enkla frgor som rr energi, milj, hlsa och sam-
hlle genom att stlla frgor och framfra och bemta sikter p ett stt som till viss del
fr samtalen och diskussionerna framt. Eleven kan ska naturvetenskaplig informa-
tion och anvnder d olika kllor och fr enkla resonemang om informationens och
kllornas anvndbarhet. Eleven kan anvnda informationen i diskussioner och fr att
skapa texter och andra framstllningar med viss anpassning till sammanhanget.
Eleven kan genomfra enkla underskningar utifrn givna planeringar och ven bidra
till att formulera enkla frgestllningar och planeringar som det gr att arbeta syste-
matiskt utifrn. I arbetet anvnder eleven utrustning p ett skert och i huvudsak
fungerande stt. Eleven kan jmfra sina och andras resultat och fr d enkla resone-
mang om likheter och skillnader och vad de kan bero p samt bidrar till att ge frslag
som kan frbttra underskningen. Dessutom gr eleven enkla dokumentationer av
Eleven har grundlggande kunskaper om materiens uppbyggnad och egenskaper och
andra kemiska sammanhang och visar det genom att ge exempel p och beskriva dessa
med viss anvndning av kemins begrepp. Eleven kan ven fra enkla resonemang om
uppbyggnad och egenskaper hos luft och vatten och relatera detta till naturliga frlopp
som fotosyntes och frbrnning. I enkla och till viss del underbyggda resonemang om
mat, brnslen, kemikalier och andra produkter kan eleven relatera till ngra kemiska
samband och frgor om hllbar utveckling. Dessutom kan eleven bertta om ngra
r uppfyllda.
KE
KEMI
Eleven kan samtala om och diskutera enkla frgor som rr energi, milj, hlsa och
samtalen och diskussionerna framt. Eleven kan ska naturvetenskaplig information
och anvnder d olika kllor och fr utvecklade resonemang om informationens och
kllornas anvndbarhet. Eleven kan anvnda informationen i diskussioner och fr att
skapa texter och andra framstllningar med relativt god anpassning till sammanhanget.
formulera enkla frgestllningar och planeringar som det efter ngon bearbetning gr
att arbeta systematiskt utifrn. I arbetet anvnder eleven utrustning p ett skert och
ndamlsenligt stt. Eleven kan jmfra sina och andras resultat och fr d utvecklade
efter ngon bearbetning kan frbttra underskningen. Dessutom gr eleven utveck-
lade dokumentationer av sina underskningar i text och bild.
Eleven har goda kunskaper om materiens uppbyggnad och egenskaper och andra
kemiska sammanhang och visar det genom att frklara och visa p enkla samband
inom dessa med relativt god anvndning av kemins begrepp. Eleven kan ven fra ut-
vecklade resonemang om uppbyggnad och egenskaper hos luft och vatten och relatera
detta till naturliga frlopp som fotosyntes och frbrnning. I utvecklade och relativt
vl underbyggda resonemang om mat, brnslen, kemikalier och andra produkter kan
eleven relatera till ngra kemiska samband och frgor om hllbar utveckling. Dessutom
kan eleven bertta om ngra naturvetenskapliga upptckter och deras betydelse fr
Betyget B innebr att kunskapskraven fr betyget C och till vervgande del fr A r
uppfyllda.
Eleven kan samtala om och diskutera enkla frgor som rr energi, milj, hlsa och
samtalen och diskussionerna framt och frdjupar eller breddar dem. Eleven kan
resonemang om informationens och kllornas anvndbarhet. Eleven kan anvnda
informationen i diskussioner och fr att skapa texter och andra framstllningar med
god anpassning till sammanhanget.
utifrn. I arbetet anvnder eleven utrustning p ett skert, ndamlsenligt och
effektivt stt. Eleven kan jmfra sina och andras resultat och fr d vlutvecklade
KE
KEMI
kan frbttra underskningen. Dessutom gr eleven vlutvecklade dokumentationer
av sina underskningar i text och bild.
Eleven har mycket goda kunskaper om materiens uppbyggnad och egenskaper och
andra kemiska sammanhang och visar det genom att frklara och visa p enkla
samband inom dessa och ngot gemensamt drag med god anvndning av kemins
begrepp. Eleven kan ven fra vlutvecklade resonemang om uppbyggnad och egen-
skaper hos luft och vatten och relatera detta till naturliga frlopp som fotosyntes och
frbrnning. I vlutvecklade och vl underbyggda resonemang om mat, brnslen,
kemikalier och andra produkter kan eleven relatera till ngra kemiska samband och
frgor om hllbar utveckling. Dessutom kan eleven bertta om ngra naturveten-
skapliga upptckter och deras betydelse fr mnniskors levnadsvillkor.
Eleven kan samtala om och diskutera frgor som rr energi, milj, hlsa och samhlle
och skiljer d fakta frn vrderingar och formulerar stllningstaganden med enkla
motiveringar samt beskriver ngra tnkbara konsekvenser. I diskussionerna stller
eleven frgor och framfr och bemter sikter och argument p ett stt som till viss
del fr diskussionerna framt. Eleven kan ska naturvetenskaplig information och
anvnder d olika kllor och fr enkla och till viss del underbyggda resonemang om
informationens och kllornas trovrdighet och relevans. Eleven kan anvnda informa-
tionen p ett i huvudsak fungerande stt i diskussioner och fr att skapa enkla texter
och andra framstllningar med viss anpassning till syfte och mlgrupp.
Eleven kan genomfra underskningar utifrn givna planeringar och ven bidra till att
utifrn. I underskningarna anvnder eleven utrustning p ett skert och i huvudsak
fungerande stt. Eleven kan jmfra resultaten med frgestllningarna och drar d
enkla slutsatser med viss koppling till kemiska modeller och teorier. Eleven fr enkla
resonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge frslag p hur undersk-
ningarna kan frbttras. Dessutom gr eleven enkla dokumentationer av undersk-
ningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
Eleven har grundlggande kunskaper om materiens uppbyggnad, ofrstrbarhet och
omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att ge exempel
p och beskriva dessa med viss anvndning av kemins begrepp, modeller och teorier.
Eleven kan fra enkla till viss del underbyggda resonemang om kemiska processer i
levande organismer, mark, luft och vatten och visar d p enkelt identierbara kemis-
ka samband i naturen. Eleven undersker hur ngra kemikalier och kemiska processer
anvnds i vardagen och samhllet och beskriver d enkelt identierbara kemiska sam-
band och ger exempel p energiomvandlingar och materiens kretslopp. Dessutom fr
eleven enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur mnniskans anvnd-
ning av energi och naturresurser pverkar miljn och visar p ngra tgrder som kan
KE
KEMI
bidra till en hllbar utveckling. Eleven kan beskriva och ge exempel p ngra centrala
natur vetenskapliga upptckter och deras betydelse fr mnniskors levnadsvillkor.
r uppfyllda.
och skiljer d fakta frn vrderingar och formulerar stllningstaganden med utveck-
lade motiveringar samt beskriver ngra tnkbara konsekvenser. I diskussionerna stl-
ler eleven frgor och framfr och bemter sikter och argument p ett stt som fr
enkla frgestllningar och planeringar som det efter ngon bearbetning gr att arbeta
systematiskt utifrn. I underskningarna anvnder eleven utrustning p ett skert och
ndamlsenligt stt. Eleven kan jmfra resultaten med frgestllningarna och drar
d utvecklade slutsatser med relativt god koppling till kemiska modeller och teorier.
Eleven fr utvecklade resonemang kring resultatens rimlighet och ger frslag p hur
underskningarna kan frbttras. Dessutom gr eleven utvecklade dokumentationer
Eleven har goda kunskaper om materiens uppbyggnad, ofrstrbarhet och omvand-
lingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att frklara och visa
p samband inom dessa med relativt god anvndning av kemins begrepp, modeller
och teorier. Eleven kan fra utvecklade och relativt vl underbyggda resonemang
om kemiska processer i levande organismer, mark, luft och vatten och visar d p
frhllande vis komplexa kemiska samband i naturen. Eleven undersker hur ngra
kemikalier och kemiska processer anvnds i vardagen och samhllet och beskriver
d frhllandevis komplexa kemiska samband och frklarar och visar p samband
mellan energiomvandlingar och materiens kretslopp. Dessutom fr eleven utvecklade
och relativt vl underbyggda resonemang kring hur mnniskans anvndning av energi
och naturresurser pverkar miljn och visar p frdelar och begrnsningar hos ngra
tgrder som kan bidra till en hllbar utveckling. Eleven kan frklara och visa p
samband mellan ngra centrala naturvetenskapliga upptckter och deras betydelse
fr mnniskors levnadsvillkor.
KE
KEMI
r uppfyllda.
och skiljer d fakta frn vrderingar och formulerar stllningstaganden med vlut-
vecklade motiveringar samt beskriver ngra tnkbara konsekvenser. I diskussionerna
stller eleven frgor och framfr och bemter sikter och argument p ett stt som
fr diskussionerna framt och frdjupar eller breddar dem. Eleven kan ska natur-
vetenskaplig information och anvnder d olika kllor och fr vlutvecklade och vl
underbyggda resonemang om informationens och kllornas trovrdighet och relevans.
Eleven kan anvnda informationen p ett vl fungerande stt i diskussioner och fr
att skapa vlutvecklade texter och andra framstllningar med god anpassning till syfte
och mlgrupp.
enkla frgestllningar och planeringar som det gr att arbeta systematiskt utifrn.
I underskningarna anvnder eleven utrustning p ett skert, ndamlsenligt och
effektivt stt. Eleven kan jmfra resultaten med frgestllningarna och drar d vl-
utvecklade slutsatser med god koppling till kemiska modeller och teorier. Eleven fr
vlutvecklade resonemang kring resultatens rimlighet i relation till mjliga felkllor
och ger frslag p hur underskningarna kan frbttras och visar p nya tnkbara
frgestllningar att underska. Dessutom gr eleven vlutvecklade dokumentationer
Eleven har mycket goda kunskaper om materiens uppbyggnad, ofrstrbarhet och
omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att frklara
och visa p samband inom dessa och ngot generellt drag med god anvndning av
kemins begrepp, modeller och teorier. Eleven kan fra vlutvecklade och vl under-
byggda resonemang om kemiska processer i levande organismer, mark, luft och vatten
och visar d p komplexa kemiska samband i naturen. Eleven undersker hur ngra
kemikalier och kemiska processer anvnds i vardagen och samhllet och beskriver d
komplexa kemiska samband och frklarar och generaliserar kring energiomvandlingar
och materiens kretslopp. Dessutom fr eleven vlutvecklade och vl underbyggda
resonemang kring hur mnniskans anvndning av energi och naturresurser pverkar
miljn och visar ur olika perspektiv p frdelar och begrnsningar hos ngra tgrder
som kan bidra till en hllbar utveckling. Eleven kan frklara och generalisera kring
ngra centrala naturvetenskapliga upptckter och deras betydelse fr mnniskors
levnads villkor.
KE
KEMI
E
l
e
v
e
n

k
a
n

s
a
m
t
a
l
a

o
m

o
c
h

d
i
s
k
u
t
e
r
a

e
n
k
l
a

f
r
g
o
r

s
o
m

r
r

e
n
e
r
g
i
,

m
i
l
j
,

h
l
s
a

o
c
h

s
a
m
h
l
l
e

g
e
n
o
m

a
t
t

s
t
l
l
a

f
r
g
o
r

o
c
h

f
r
a
m
-
f
r
a

o
c
h

b
e
m
t
a

s
i
k
t
e
r

p

e
t
t

s
t
t

s
o
m

t
i
l
l

v
i
s
s

d
e
l

f
r

s
a
m
t
a
l
e
n

o
c
h

d
i
s
k
u
s
s
i
o
n
e
r
n
a

f
r
a
m
t
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

s
k
a

n
a
t
u
r
v
e
t
e
n
s
k
a
p
l
i
g

i
n
-
f
o
r
m
a
t
i
o
n

o
c
h

a
n
v
n
d
e
r

d

o
l
i
k
a

k
l
l
o
r

o
c
h

f
r

e
n
k
l
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

i
n
f
o
r
m
a
t
i
o
n
e
n
s

o
c
h

k
l
l
o
r
n
a
s

a
n
v
n
d
b
a
r
h
e
t
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

a
n
v
n
-
d
a

i
n
f
o
r
m
a
t
i
o
n
e
n

i

d
i
s
k
u
s
s
i
o
n
e
r

o
c
h

f
r

a
t
t

s
k
a
p
a

t
e
x
t
e
r

o
c
h

a
n
d
r
a

f
r
a
m
s
t
l
l
n
i
n
g
a
r

m
e
d

v
i
s
s

a
n
p
a
s
s
-
n
i
n
g

t
i
l
l

s
a
m
m
a
n
h
a
n
g
e
t
.
E
l
e
v
e
n

k
a
n

g
e
n
o
m
f
r
a

e
n
k
l
a

u
n
d
e
r
s
k
n
i
n
g
a
r

u
t
i
f
r
n

g
i
v
n
a

p
l
a
n
e
r
i
n
g
a
r

o
c
h

v
e
n

b
i
d
r
a

t
i
l
l

a
t
t

f
o
r
m
u
l
e
r
a

e
n
k
l
a

f
r
g
e
s
t
l
l
n
i
n
g
a
r

o
c
h

p
l
a
n
e
r
i
n
g
a
r

s
o
m

d
e
t

g
r

a
t
t

a
r
b
e
t
a

s
y
s
t
e
m
a
t
i
s
k
t

u
t
i
f
r
n
.

I

a
r
b
e
t
e
t

a
n
v
n
d
e
r

e
l
e
v
e
n

u
t
r
u
s
t
-
n
i
n
g

p

e
t
t

s
k
e
r
t

o
c
h

i

h
u
v
u
d
s
a
k

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
t
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

j
m
f
r
a

s
i
n
a

o
c
h

a
n
d
r
a
s

r
e
s
u
l
t
a
t

o
c
h

f
r

d

e
n
k
l
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

l
i
k
h
e
t
e
r

o
c
h

s
k
i
l
l
n
a
d
e
r

o
c
h

v
a
d

d
e

K
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v

i

s
l
u
t
e
t

a
v

r
s
k
u
r
s

6
B
e
t
y
g
e
t

E
B
e
t
y
g
e
t

D
B
e
t
y
g
e
t

C
B
e
t
y
g
e
t

B
B
e
t
y
g
e
t

A
E
l
e
v
e
n

k
a
n

s
a
m
t
a
l
a

o
m

o
c
h

d
i
s
k
u
t
e
r
a

e
n
k
l
a

f
r
g
o
r

s
o
m

r
r

e
n
e
r
g
i
,

m
i
l
j
,

h
l
s
a

o
c
h

s
a
m
h
l
l
e

g
e
n
o
m

a
t
t

s
t
l
l
a

f
r
g
o
r

o
c
h

f
r
a
m
-
f
r
a

o
c
h

b
e
m
t
a

s
i
k
t
e
r

p

e
t
t

s
t
t

s
o
m

f
r

s
a
m
t
a
l
e
n

o
c
h

d
i
s
k
u
s
-
s
i
o
n
e
r
n
a

f
r
a
m
t
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

s
k
a

n
a
t
u
r
v
e
t
e
n
s
k
a
p
l
i
g

i
n
f
o
r
m
a
t
i
o
n

o
c
h

a
n
v
n
d
e
r

d

o
l
i
k
a

k
l
l
o
r

o
c
h

f
r

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

i
n
f
o
r
m
a
t
i
o
n
e
n
s

o
c
h

k
l
l
o
r
n
a
s

a
n
-
v
n
d
b
a
r
h
e
t
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

a
n
v
n
d
a

i
n
f
o
r
m
a
t
i
o
n
e
n

i

d
i
s
k
u
s
s
i
o
n
e
r

o
c
h

f
r

a
t
t

s
k
a
p
a

t
e
x
t
e
r

o
c
h

a
n
d
r
a

f
r
a
m
s
t
l
l
n
i
n
g
a
r

m
e
d

r
e
l
a
t
i
v
t

g
o
d

a
n
p
a
s
s
n
i
n
g

t
i
l
l

s
a
m
m
a
n
h
a
n
g
e
t
.
E
l
e
v
e
n

k
a
n

g
e
n
o
m
f
r
a

e
n
k
l
a

u
n
-
d
e
r
s
k
n
i
n
g
a
r

u
t
i
f
r
n

g
i
v
n
a

p
l
a
n
e
-
r
i
n
g
a
r

o
c
h

v
e
n

f
o
r
m
u
l
e
r
a

e
n
k
l
a

f
r
g
e
s
t
l
l
n
i
n
g
a
r

o
c
h

p
l
a
n
e
r
i
n
g
a
r

s
o
m

d
e
t

e
f
t
e
r

n
g
o
n

b
e
a
r
b
e
t
n
i
n
g

g
r

a
t
t

a
r
b
e
t
a

s
y
s
t
e
m
a
t
i
s
k
t

u
t
i
f
r
n
.

I

a
r
b
e
t
e
t

a
n
v
n
d
e
r

e
l
e
v
e
n

u
t
r
u
s
t
-
n
i
n
g

p

e
t
t

s
k
e
r
t

o
c
h

n
d
a
m
l
s
-
e
n
l
i
g
t

s
t
t
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

j
m
f
r
a

s
i
n
a

o
c
h

a
n
d
r
a
s

r
e
s
u
l
t
a
t

o
c
h

f
r

d

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

l
i
k
h
e
t
e
r

o
c
h

s
k
i
l
l
n
a
d
e
r

o
c
h

v
a
d

E
l
e
v
e
n

k
a
n

s
a
m
t
a
l
a

o
m

o
c
h

d
i
s
k
u
t
e
r
a

e
n
k
l
a

f
r
g
o
r

s
o
m

r
r

e
n
e
r
g
i
,

m
i
l
j
,

h
l
s
a

o
c
h

s
a
m
h
l
l
e

g
e
n
o
m

a
t
t

s
t
l
l
a

f
r
g
o
r

o
c
h

f
r
a
m
-
f
r
a

o
c
h

b
e
m
t
a

s
i
k
t
e
r

p

e
t
t

s
t
t

s
o
m

f
r

s
a
m
t
a
l
e
n

o
c
h

d
i
s
k
u
s
s
i
o
-
n
e
r
n
a

f
r
a
m
t

o
c
h

f
r
d
j
u
p
a
r

e
l
l
e
r

b
r
e
d
d
a
r

d
e
m
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

s
k
a

n
a
t
u
r
v
e
t
e
n
s
k
a
p
l
i
g

i
n
f
o
r
m
a
t
i
o
n

o
c
h

a
n
v
n
d
e
r

d

o
l
i
k
a

k
l
l
o
r

o
c
h

f
r

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

i
n
f
o
r
m
a
t
i
o
n
e
n
s

o
c
h

k
l
l
o
r
n
a
s

a
n
-
v
n
d
b
a
r
h
e
t
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

a
n
v
n
d
a

i
n
f
o
r
m
a
t
i
o
n
e
n

i

d
i
s
k
u
s
s
i
o
n
e
r

o
c
h

f
r

a
t
t

s
k
a
p
a

t
e
x
t
e
r

o
c
h

a
n
d
r
a

f
r
a
m
s
t
l
l
n
i
n
g
a
r

m
e
d

g
o
d

a
n
p
a
s
s
-
n
i
n
g

t
i
l
l

s
a
m
m
a
n
h
a
n
g
e
t
.
E
l
e
v
e
n

k
a
n

g
e
n
o
m
f
r
a

e
n
k
l
a

u
n
d
e
r
s
k
n
i
n
g
a
r

u
t
i
f
r
n

g
i
v
n
a

p
l
a
n
e
r
i
n
g
a
r

o
c
h

v
e
n

f
o
r
m
u
l
e
r
a

e
n
k
l
a

f
r
g
e
s
t
l
l
n
i
n
g
a
r

o
c
h

p
l
a
-
n
e
r
i
n
g
a
r

s
o
m

d
e
t

g
r

a
t
t

a
r
b
e
t
a

s
y
s
t
e
m
a
t
i
s
k
t

u
t
i
f
r
n
.

I

a
r
b
e
t
e
t

a
n
v
n
d
e
r

e
l
e
v
e
n

u
t
r
u
s
t
n
i
n
g

p

e
t
t

s
k
e
r
t
,

n
d
a
m
l
s
e
n
l
i
g
t

o
c
h

e
f
f
e
k
t
i
v
t

s
t
t
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

j
m
f
r
a

s
i
n
a

o
c
h

a
n
d
r
a
s

r
e
s
u
l
t
a
t

o
c
h

f
r

d
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

l
i
k
h
e
t
e
r

o
c
h

s
k
i
l
l
n
a
d
e
r

o
c
h

v
a
d

d
e

B
e
t
y
g
e
t

D

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

E

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

C

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
B
e
t
y
g
e
t

B

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

C

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

A

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
KEMI
KE
K
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v

i

s
l
u
t
e
t

a
v

r
s
k
u
r
s

6
B
e
t
y
g
e
t

E
B
e
t
y
g
e
t

D
B
e
t
y
g
e
t

C
B
e
t
y
g
e
t

B
B
e
t
y
g
e
t

A
k
a
n

b
e
r
o

p

s
a
m
t

b
i
d
r
a
r

t
i
l
l

a
t
t

g
e

f
r
s
l
a
g

s
o
m

k
a
n

f
r
b
t
t
r
a

u
n
d
e
r
-
s
k
n
i
n
g
e
n
.

D
e
s
s
u
t
o
m

g
r

e
l
e
v
e
n

e
n
k
l
a

d
o
k
u
m
e
n
t
a
t
i
o
n
e
r

a
v

s
i
n
a

u
n
d
e
r
s
k
n
i
n
g
a
r

i

t
e
x
t

o
c
h

b
i
l
d
.
E
l
e
v
e
n

h
a
r

g
r
u
n
d
l
g
g
a
n
d
e

k
u
n
-
s
k
a
p
e
r

o
m

m
a
t
e
r
i
e
n
s

u
p
p
b
y
g
g
-
n
a
d

o
c
h

e
g
e
n
s
k
a
p
e
r

o
c
h

a
n
d
r
a

k
e
m
i
s
k
a

s
a
m
m
a
n
h
a
n
g

o
c
h

v
i
s
a
r

d
e
t

g
e
n
o
m

a
t
t

g
e

e
x
e
m
p
e
l

p

o
c
h

b
e
s
k
r
i
v
a

d
e
s
s
a

m
e
d

v
i
s
s

a
n
v
n
d
-
n
i
n
g

a
v

k
e
m
i
n
s

b
e
g
r
e
p
p
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

v
e
n

f
r
a

e
n
k
l
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

u
p
p
b
y
g
g
n
a
d

o
c
h

e
g
e
n
s
k
a
p
e
r

h
o
s

l
u
f
t

o
c
h

v
a
t
t
e
n

o
c
h

r
e
l
a
t
e
r
a

d
e
t
t
a

t
i
l
l

n
a
t
u
r
l
i
g
a

f
r
l
o
p
p

s
o
m

f
o
t
o
s
y
n
t
e
s

o
c
h

f
r
b
r
n
n
i
n
g
.

I

e
n
k
l
a

o
c
h

t
i
l
l

v
i
s
s

d
e
l

u
n
d
e
r
-
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

m
a
t
,

b
r
n
s
l
e
n
,

k
e
m
i
k
a
l
i
e
r

o
c
h

a
n
d
r
a

p
r
o
d
u
k
t
e
r

k
a
n

e
l
e
v
e
n

r
e
l
a
t
e
r
a

t
i
l
l

n
g
r
a

k
e
m
i
s
k
a

s
a
m
b
a
n
d

o
c
h

f
r
g
o
r

o
m

h
l
l
b
a
r

u
t
v
e
c
k
l
i
n
g
.

D
e
s
s
u
t
o
m

k
a
n

e
l
e
v
e
n

b
e
r
t
t
a

o
m

n
g
r
a

n
a
t
u
r
v
e
t
e
n
s
k
a
p
l
i
g
a

u
p
p
-
t
c
k
t
e
r

o
c
h

d
e
r
a
s

b
e
t
y
d
e
l
s
e

f
r

m
n
n
i
s
k
o
r
s

l
e
v
n
a
d
s
v
i
l
l
k
o
r
.
d
e

k
a
n

b
e
r
o

p

s
a
m
t

g
e
r

f
r
s
l
a
g

s
o
m

e
f
t
e
r

n
g
o
n

b
e
a
r
b
e
t
n
i
n
g

k
a
n

f
r
b
t
t
r
a

u
n
d
e
r
s
k
n
i
n
g
e
n
.

D
e
s
s
u
t
o
m

g
r

e
l
e
v
e
n

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

d
o
k
u
m
e
n
t
a
t
i
o
n
e
r

a
v

s
i
n
a

u
n
d
e
r
-
s
k
n
i
n
g
a
r

i

t
e
x
t

o
c
h

b
i
l
d
.
E
l
e
v
e
n

h
a
r

g
o
d
a

k
u
n
s
k
a
p
e
r

o
m

m
a
t
e
r
i
e
n
s

u
p
p
b
y
g
g
n
a
d

o
c
h

e
g
e
n
-
s
k
a
p
e
r

o
c
h

a
n
d
r
a

k
e
m
i
s
k
a

s
a
m
-
m
a
n
h
a
n
g

o
c
h

v
i
s
a
r

d
e
t

g
e
n
o
m

a
t
t

f
r
k
l
a
r
a

o
c
h

v
i
s
a

p

e
n
k
l
a

s
a
m
b
a
n
d

i
n
o
m

d
e
s
s
a

m
e
d

r
e
l
a
-
t
i
v
t

g
o
d

a
n
v
n
d
n
i
n
g

a
v

k
e
m
i
n
s

b
e
g
r
e
p
p
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

v
e
n

f
r
a

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

u
p
p
-
b
y
g
g
n
a
d

o
c
h

e
g
e
n
s
k
a
p
e
r

h
o
s

l
u
f
t

o
c
h

v
a
t
t
e
n

o
c
h

r
e
l
a
t
e
r
a

d
e
t
t
a

t
i
l
l

n
a
t
u
r
l
i
g
a

f
r
l
o
p
p

s
o
m

f
o
t
o
s
y
n
t
e
s

o
c
h

f
r
b
r
n
n
i
n
g
.

I

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

m
a
t
,

b
r
n
s
l
e
n
,

k
e
m
i
k
a
l
i
e
r

o
c
h

a
n
d
r
a

p
r
o
d
u
k
t
e
r

k
a
n

e
l
e
v
e
n

r
e
l
a
t
e
r
a

t
i
l
l

n
g
r
a

k
e
m
i
s
k
a

s
a
m
b
a
n
d

o
c
h

f
r
g
o
r

o
m

h
l
l
b
a
r

u
t
v
e
c
k
l
i
n
g
.

D
e
s
s
u
t
o
m

k
a
n

e
l
e
v
e
n

b
e
r
t
t
a

o
m

n
g
r
a

n
a
-
t
u
r
v
e
t
e
n
s
k
a
p
l
i
g
a

u
p
p
t
c
k
t
e
r

o
c
h

d
e
r
a
s

b
e
t
y
d
e
l
s
e

f
r

m
n
n
i
s
k
o
r
s

l
e
v
n
a
d
s
v
i
l
l
k
o
r
.
k
a
n

b
e
r
o

p

s
a
m
t

g
e
r

f
r
s
l
a
g

s
o
m

k
a
n

f
r
b
t
t
r
a

u
n
d
e
r
s
k
n
i
n
g
e
n
.

D
e
s
s
u
t
o
m

g
r

e
l
e
v
e
n

v
l
u
t
v
e
c
k
-
l
a
d
e

d
o
k
u
m
e
n
t
a
t
i
o
n
e
r

a
v

s
i
n
a

u
n
d
e
r
s
k
n
i
n
g
a
r

i

t
e
x
t

o
c
h

b
i
l
d
.
E
l
e
v
e
n

h
a
r

m
y
c
k
e
t

g
o
d
a

k
u
n
s
k
a
-
p
e
r

o
m

m
a
t
e
r
i
e
n
s

u
p
p
b
y
g
g
n
a
d

o
c
h

e
g
e
n
s
k
a
p
e
r

o
c
h

a
n
d
r
a

k
e
-
m
i
s
k
a

s
a
m
m
a
n
h
a
n
g

o
c
h

v
i
s
a
r

d
e
t

g
e
n
o
m

a
t
t

f
r
k
l
a
r
a

o
c
h

v
i
s
a

p

e
n
k
l
a

s
a
m
b
a
n
d

i
n
o
m

d
e
s
s
a

o
c
h

n
g
o
t

g
e
m
e
n
s
a
m
t

d
r
a
g

m
e
d

g
o
d

a
n
v
n
d
n
i
n
g

a
v

k
e
m
i
n
s

b
e
g
r
e
p
p
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

v
e
n

f
r
a

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
-
d
e

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

u
p
p
b
y
g
g
n
a
d

o
c
h

e
g
e
n
s
k
a
p
e
r

h
o
s

l
u
f
t

o
c
h

v
a
t
-
t
e
n

o
c
h

r
e
l
a
t
e
r
a

d
e
t
t
a

t
i
l
l

n
a
t
u
r
-
l
i
g
a

f
r
l
o
p
p

s
o
m

f
o
t
o
s
y
n
t
e
s

o
c
h

f
r
b
r
n
n
i
n
g
.

I

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

m
a
t
,

b
r
n
s
l
e
n
,

k
e
m
i
k
a
l
i
e
r

o
c
h

a
n
d
r
a

p
r
o
d
u
k
t
e
r

k
a
n

e
l
e
v
e
n

r
e
l
a
-
t
e
r
a

t
i
l
l

n
g
r
a

k
e
m
i
s
k
a

s
a
m
b
a
n
d

o
c
h

f
r
g
o
r

o
m

h
l
l
b
a
r

u
t
v
e
c
k
l
i
n
g
.

D
e
s
s
u
t
o
m

k
a
n

e
l
e
v
e
n

b
e
r
t
t
a

o
m

n
g
r
a

n
a
t
u
r
v
e
t
e
n
s
k
a
p
l
i
g
a

u
p
p
-
t
c
k
t
e
r

o
c
h

d
e
r
a
s

b
e
t
y
d
e
l
s
e

f
r

m
n
n
i
s
k
o
r
s

l
e
v
n
a
d
s
v
i
l
l
k
o
r
.
B
e
t
y
g
e
t

D

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

E

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

C

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
B
e
t
y
g
e
t

B

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

C

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

A

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
KE
KEMI
y
g
e
t

E
B
e
t
y
g
e
t

D
B
e
t
y
g
e
t

C
B
e
t
y
g
e
t

B
B
e
t
y
g
e
t

A
v
e
n

k
a
n

s
a
m
t
a
l
a

o
m

o
c
h

d
i
s
-
e
r
a

f
r
g
o
r

s
o
m

r
r

e
n
e
r
g
i
,

m
i
l
-
h
l
s
a

o
c
h

s
a
m
h
l
l
e

o
c
h

s
k
i
l
j
e
r

f
a
k
t
a

f
r
n

v
r
d
e
r
i
n
g
a
r

o
c
h

m
u
l
e
r
a
r

s
t
l
l
n
i
n
g
s
t
a
g
a
n
d
e
n

d

e
n
k
l
a

m
o
t
i
v
e
r
i
n
g
a
r

s
a
m
t

k
r
i
v
e
r

n
g
r
a

t
n
k
b
a
r
a

k
o
n
s
e
-
n
s
e
r
.

I

d
i
s
k
u
s
s
i
o
n
e
r
n
a

s
t
l
l
e
r

e
n

f
r
g
o
r

o
c
h

f
r
a
m
f
r

o
c
h

t
e
r

s
i
k
t
e
r

o
c
h

a
r
g
u
m
e
n
t

e
t
t

s
t
t

s
o
m

t
i
l
l

v
i
s
s

d
e
l

f
r

k
u
s
s
i
o
n
e
r
n
a

f
r
a
m
t
.

E
l
e
v
e
n

s
k
a

n
a
t
u
r
v
e
t
e
n
s
k
a
p
l
i
g

i
n
-
m
a
t
i
o
n

o
c
h

a
n
v
n
d
e
r

d

o
l
i
k
a

l
o
r

o
c
h

f
r

e
n
k
l
a

o
c
h

t
i
l
l

v
i
s
s

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

i
n
f
o
r
m
a
t
i
o
n
e
n
s

o
c
h

k
l
l
o
r
n
a
s

v
r
d
i
g
h
e
t

o
c
h

r
e
l
e
v
a
n
s
.

E
l
e
v
e
n

a
n
v
n
d
a

i
n
f
o
r
m
a
t
i
o
n
e
n

p

i

h
u
v
u
d
s
a
k

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
t

s
k
u
s
s
i
o
n
e
r

o
c
h

f
r

a
t
t

s
k
a
p
a

l
a

t
e
x
t
e
r

o
c
h

a
n
d
r
a

f
r
a
m
s
t
l
l
-
g
a
r

m
e
d

v
i
s
s

a
n
p
a
s
s
n
i
n
g

t
i
l
l

e

o
c
h

m
l
g
r
u
p
p
.

v
e
n

k
a
n

g
e
n
o
m
f
r
a

u
n
d
e
r
s
k
-
g
a
r

u
t
i
f
r
n

g
i
v
n
a

p
l
a
n
e
r
i
n
g
a
r

v
e
n

b
i
d
r
a

t
i
l
l

a
t
t

f
o
r
m
u
l
e
r
a

l
a

f
r
g
e
s
t
l
l
n
i
n
g
a
r

o
c
h

p
l
a
-
E
l
e
v
e
n

k
a
n

s
a
m
t
a
l
a

o
m

o
c
h

d
i
s
k
u
t
e
r
a

f
r
g
o
r

s
o
m

r
r

e
n
e
r
g
i
,

m
i
l
j
,

h
l
s
a

o
c
h

s
a
m
h
l
l
e

o
c
h

s
k
i
l
j
e
r

d

f
a
k
t
a

f
r
n

v
r
d
e
r
i
n
g
a
r

o
c
h

f
o
r
m
u
l
e
r
a
r

s
t
l
l
n
i
n
g
s
-
t
a
g
a
n
d
e
n

m
e
d

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

m
o
t
i
v
e
r
i
n
g
a
r

s
a
m
t

b
e
s
k
r
i
v
e
r

n
g
r
a

t
n
k
b
a
r
a

k
o
n
s
e
k
v
e
n
s
e
r
.

I

d
i
s
k
u
s
s
i
o
n
e
r
n
a

s
t
l
l
e
r

e
l
e
v
e
n

f
r
g
o
r

o
c
h

f
r
a
m
f
r

o
c
h

b
e
m
t
e
r

s
i
k
t
e
r

o
c
h

a
r
g
u
m
e
n
t

p

e
t
t

s
t
t

s
o
m

f
r

d
i
s
k
u
s
s
i
o
n
e
r
n
a

f
r
a
m
t
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

s
k
a

n
a
t
u
r
v
e
t
e
n
s
k
a
p
-
l
i
g

i
n
f
o
r
m
a
t
i
o
n

o
c
h

a
n
v
n
d
e
r

d

o
l
i
k
a

k
l
l
o
r

o
c
h

f
r

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

i
n
f
o
r
m
a
t
i
o
n
e
n
s

o
c
h

k
l
l
o
r
n
a
s

t
r
o
v
r
d
i
g
h
e
t

o
c
h

r
e
l
e
v
a
n
s
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

a
n
v
n
d
a

i
n
f
o
r
m
a
t
i
o
n
e
n

p

e
t
t

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
t

i

d
i
s
k
u
s
s
i
o
n
e
r

o
c
h

f
r

a
t
t

s
k
a
p
a

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

t
e
x
t
e
r

o
c
h

a
n
d
r
a

f
r
a
m
s
t
l
l
n
i
n
g
a
r

m
e
d

r
e
l
a
t
i
v
t

g
o
d

a
n
p
a
s
s
n
i
n
g

t
i
l
l

s
y
f
t
e

o
c
h

m
l
g
r
u
p
p
.
E
l
e
v
e
n

k
a
n

g
e
n
o
m
f
r
a

u
n
d
e
r
s
k
-
n
i
n
g
a
r

u
t
i
f
r
n

g
i
v
n
a

p
l
a
n
e
r
i
n
g
a
r

o
c
h

v
e
n

f
o
r
m
u
l
e
r
a

e
n
k
l
a

f
r
g
e
-
s
t
l
l
n
i
n
g
a
r

o
c
h

p
l
a
n
e
r
i
n
g
a
r

s
o
m

E
l
e
v
e
n

k
a
n

s
a
m
t
a
l
a

o
m

o
c
h

d
i
s
k
u
t
e
r
a

f
r
g
o
r

s
o
m

r
r

e
n
e
r
g
i
,

m
i
l
j
,

h
l
s
a

o
c
h

s
a
m
h
l
l
e

o
c
h

s
k
i
l
j
e
r

d

f
a
k
t
a

f
r
n

v
r
d
e
r
i
n
g
a
r

o
c
h

f
o
r
m
u
l
e
r
a
r

s
t
l
l
n
i
n
g
s
t
a
-
g
a
n
d
e
n

m
e
d

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

m
o
t
i
v
e
r
i
n
g
a
r

s
a
m
t

b
e
s
k
r
i
v
e
r

n
g
r
a

t
n
k
b
a
r
a

k
o
n
s
e
k
v
e
n
s
e
r
.

I

d
i
s
k
u
s
s
i
o
n
e
r
n
a

s
t
l
l
e
r

e
l
e
v
e
n

f
r
g
o
r

o
c
h

f
r
a
m
f
r

o
c
h

b
e
m
t
e
r

s
i
k
t
e
r

o
c
h

a
r
g
u
m
e
n
t

p

e
t
t

s
t
t

s
o
m

f
r

d
i
s
k
u
s
s
i
o
n
e
r
n
a

f
r
a
m
t

o
c
h

f
r
d
j
u
p
a
r

e
l
l
e
r

b
r
e
d
d
a
r

d
e
m
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

s
k
a

n
a
t
u
r
v
e
t
e
n
s
k
a
p
-
l
i
g

i
n
f
o
r
m
a
t
i
o
n

o
c
h

a
n
v
n
d
e
r

d

o
l
i
k
a

k
l
l
o
r

o
c
h

f
r

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

i
n
f
o
r
m
a
t
i
o
n
e
n
s

o
c
h

k
l
l
o
r
n
a
s

t
r
o
v
r
d
i
g
h
e
t

o
c
h

r
e
l
e
v
a
n
s
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

a
n
v
n
d
a

i
n
f
o
r
m
a
t
i
o
n
e
n

p

e
t
t

v
l

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
t

i

d
i
s
k
u
s
-
s
i
o
n
e
r

o
c
h

f
r

a
t
t

s
k
a
p
a

v
l
u
t
-
v
e
c
k
l
a
d
e

t
e
x
t
e
r

o
c
h

a
n
d
r
a

f
r
a
m
-
s
t
l
l
n
i
n
g
a
r

m
e
d

g
o
d

a
n
p
a
s
s
n
i
n
g

t
i
l
l

s
y
f
t
e

o
c
h

m
l
g
r
u
p
p
.
E
l
e
v
e
n

k
a
n

g
e
n
o
m
f
r
a

u
n
d
e
r
s
k
-
n
i
n
g
a
r

u
t
i
f
r
n

g
i
v
n
a

p
l
a
n
e
r
i
n
g
a
r

o
c
h

v
e
n

f
o
r
m
u
l
e
r
a

e
n
k
l
a

f
r
g
e
-
s
t
l
l
n
i
n
g
a
r

o
c
h

p
l
a
n
e
r
i
n
g
a
r

s
o
m

B
e
t
y
g
e
t

D

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

E

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

C

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
B
e
t
y
g
e
t

B

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

C

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

A

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
K
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v

i

s
l
u
t
e
t

a
v

r
s
k
u
r
s

9
B
e
t
E
l
e
k
u
t
j
,

d

f
o
r
m
e
b
e
s
k
v
e
e
l
e
v
b
e
m
p

d
i
s
k
a
n
f
o
r
k
l
d
e
l
o
m
t
r
o
k
a
n
e
t
t

i

d
i
e
n
k
n
i
n
s
y
f
t
E
l
e
n
i
n
o
c
h
e
n
k
KE
KEMI
K
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v

i

s
l
u
t
e
t

a
v

r
s
k
u
r
s

9
B
e
t
y
g
e
t

E
B
e
t
y
g
e
t

D
B
e
t
y
g
e
t

C
B
e
t
y
g
e
t

B
B
e
t
y
g
e
t

A
n
e
r
i
n
g
a
r

s
o
m

d
e
t

g
r

a
t
t

a
r
b
e
t
a

s
y
s
t
e
m
a
t
i
s
k
t

u
t
i
f
r
n
.

I

u
n
d
e
r
s
k
-
n
i
n
g
a
r
n
a

a
n
v
n
d
e
r

e
l
e
v
e
n

u
t
r
u
s
t
-
n
i
n
g

p

e
t
t

s
k
e
r
t

o
c
h

i

h
u
v
u
d
s
a
k

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
t
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

j
m
f
r
a

r
e
s
u
l
t
a
t
e
n

m
e
d

f
r
g
e
-
s
t
l
l
n
i
n
g
a
r
n
a

o
c
h

d
r
a
r

d

e
n
k
l
a

s
l
u
t
s
a
t
s
e
r

m
e
d

v
i
s
s

k
o
p
p
l
i
n
g

t
i
l
l

k
e
m
i
s
k
a

m
o
d
e
l
l
e
r

o
c
h

t
e
o
r
i
e
r
.

E
l
e
v
e
n

f
r

e
n
k
l
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

k
r
i
n
g

r
e
s
u
l
t
a
t
e
n
s

r
i
m
l
i
g
h
e
t

o
c
h

b
i
d
r
a
r

t
i
l
l

a
t
t

g
e

f
r
s
l
a
g

p

h
u
r

u
n
d
e
r
s
k
n
i
n
g
a
r
n
a

k
a
n

f
r
b
t
t
-
r
a
s
.

D
e
s
s
u
t
o
m

g
r

e
l
e
v
e
n

e
n
k
l
a

d
o
k
u
m
e
n
t
a
t
i
o
n
e
r

a
v

u
n
d
e
r
s
k
-
n
i
n
g
a
r
n
a

m
e
d

t
a
b
e
l
l
e
r
,

d
i
a
g
r
a
m
,

b
i
l
d
e
r

o
c
h

s
k
r
i
f
t
l
i
g
a

r
a
p
p
o
r
t
e
r
.
E
l
e
v
e
n

h
a
r

g
r
u
n
d
l
g
g
a
n
d
e

k
u
n
-
s
k
a
p
e
r

o
m

m
a
t
e
r
i
e
n
s

u
p
p
b
y
g
g
-
n
a
d
,

o
f
r
s
t
r
b
a
r
h
e
t

o
c
h

o
m
v
a
n
d
-
l
i
n
g
a
r

o
c
h

a
n
d
r
a

k
e
m
i
s
k
a

s
a
m
-
m
a
n
h
a
n
g

o
c
h

v
i
s
a
r

d
e
t

g
e
n
o
m

a
t
t

g
e

e
x
e
m
p
e
l

p

o
c
h

b
e
s
k
r
i
v
a

d
e
s
s
a

m
e
d

v
i
s
s

a
n
v
n
d
n
i
n
g

a
v

k
e
m
i
n
s

b
e
g
r
e
p
p
,

m
o
d
e
l
l
e
r

o
c
h

t
e
o
r
i
e
r
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

f
r
a

e
n
k
l
a

t
i
l
l

v
i
s
s

d
e
t

e
f
t
e
r

n
g
o
n

b
e
a
r
b
e
t
n
i
n
g

g
r

a
t
t

a
r
b
e
t
a

s
y
s
t
e
m
a
t
i
s
k
t

u
t
i
f
r
n
.

I

u
n
d
e
r
s
k
n
i
n
g
a
r
n
a

a
n
v
n
d
e
r

e
l
e
v
-
e
n

u
t
r
u
s
t
n
i
n
g

p

e
t
t

s
k
e
r
t

o
c
h

n
d
a
m
l
s
e
n
l
i
g
t

s
t
t
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

j
m
f
r
a

r
e
s
u
l
t
a
t
e
n

m
e
d

f
r
g
e
s
t
l
l
-
n
i
n
g
a
r
n
a

o
c
h

d
r
a
r

d

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

s
l
u
t
s
a
t
s
e
r

m
e
d

r
e
l
a
t
i
v
t

g
o
d

k
o
p
p
-
l
i
n
g

t
i
l
l

k
e
m
i
s
k
a

m
o
d
e
l
l
e
r

o
c
h

t
e
o
r
i
e
r
.

E
l
e
v
e
n

f
r

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

k
r
i
n
g

r
e
s
u
l
t
a
t
e
n
s

r
i
m
l
i
g
h
e
t

o
c
h

g
e
r

f
r
s
l
a
g

p

h
u
r

u
n
d
e
r
s
k
n
i
n
g
a
r
n
a

k
a
n

f
r
b
t
t
r
a
s
.

D
e
s
s
u
t
o
m

g
r

e
l
e
v
e
n

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

d
o
k
u
m
e
n
t
a
t
i
o
n
e
r

a
v

u
n
d
e
r
s
k
-
n
i
n
g
a
r
n
a

m
e
d

t
a
b
e
l
l
e
r
,

d
i
a
g
r
a
m
,

b
i
l
d
e
r

o
c
h

s
k
r
i
f
t
l
i
g
a

r
a
p
p
o
r
t
e
r
.
E
l
e
v
e
n

h
a
r

g
o
d
a

k
u
n
s
k
a
p
e
r

o
m

m
a
t
e
r
i
e
n
s

u
p
p
b
y
g
g
n
a
d
,

o
f
r
-
s
t
r
b
a
r
h
e
t

o
c
h

o
m
v
a
n
d
l
i
n
g
a
r

o
c
h

a
n
d
r
a

k
e
m
i
s
k
a

s
a
m
m
a
n
-
h
a
n
g

o
c
h

v
i
s
a
r

d
e
t

g
e
n
o
m

a
t
t

f
r
k
l
a
r
a

o
c
h

v
i
s
a

p

s
a
m
b
a
n
d

i
n
o
m

d
e
s
s
a

m
e
d

r
e
l
a
t
i
v
t

g
o
d

a
n
v
n
d
n
i
n
g

a
v

k
e
m
i
n
s

b
e
g
r
e
p
p
,

m
o
d
e
l
l
e
r

o
c
h

t
e
o
r
i
e
r
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

d
e
t

g
r

a
t
t

a
r
b
e
t
a

s
y
s
t
e
m
a
t
i
s
k
t

u
t
i
f
r
n
.

I

u
n
d
e
r
s
k
n
i
n
g
a
r
n
a

a
n
v
n
d
e
r

e
l
e
v
e
n

u
t
r
u
s
t
n
i
n
g

p

e
t
t

s
k
e
r
t
,

n
d
a
m
l
s
e
n
l
i
g
t

o
c
h

e
f
f
e
k
t
i
v
t

s
t
t
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

j
m
f
r
a

r
e
s
u
l
t
a
t
e
n

m
e
d

f
r
g
e
s
t
l
l
n
i
n
g
a
r
-
n
a

o
c
h

d
r
a
r

d
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

s
l
u
t
s
a
t
s
e
r

m
e
d

g
o
d

k
o
p
p
l
i
n
g

t
i
l
l

k
e
m
i
s
k
a

m
o
d
e
l
l
e
r

o
c
h

t
e
o
r
i
e
r
.

E
l
e
v
e
n

f
r

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

r
e
s
o
n
e
-
m
a
n
g

k
r
i
n
g

r
e
s
u
l
t
a
t
e
n
s

r
i
m
l
i
g
h
e
t

i

r
e
l
a
t
i
o
n

t
i
l
l

m
j
l
i
g
a

f
e
l
k
l
l
o
r

o
c
h

g
e
r

f
r
s
l
a
g

p

h
u
r

u
n
d
e
r
s
k
-
n
i
n
g
a
r
n
a

k
a
n

f
r
b
t
t
r
a
s

o
c
h

v
i
s
a
r

p

n
y
a

t
n
k
b
a
r
a

f
r
g
e
s
t
l
l
n
i
n
g
a
r

a
t
t

u
n
d
e
r
s
k
a
.

D
e
s
s
u
t
o
m

g
r

e
l
e
v
e
n

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

d
o
k
u
m
e
n
-
t
a
t
i
o
n
e
r

a
v

u
n
d
e
r
s
k
n
i
n
g
a
r
n
a

m
e
d

t
a
b
e
l
l
e
r
,

d
i
a
g
r
a
m
,

b
i
l
d
e
r

o
c
h

s
k
r
i
f
t
l
i
g
a

r
a
p
p
o
r
t
e
r
.
E
l
e
v
e
n

h
a
r

m
y
c
k
e
t

g
o
d
a

k
u
n
s
k
a
-
p
e
r

o
m

m
a
t
e
r
i
e
n
s

u
p
p
b
y
g
g
n
a
d
,

o
f
r
s
t
r
b
a
r
h
e
t

o
c
h

o
m
v
a
n
d
l
i
n
g
a
r

o
c
h

a
n
d
r
a

k
e
m
i
s
k
a

s
a
m
m
a
n
h
a
n
g

o
c
h

v
i
s
a
r

d
e
t

g
e
n
o
m

a
t
t

f
r
k
l
a
r
a

o
c
h

v
i
s
a

p

s
a
m
b
a
n
d

i
n
o
m

d
e
s
s
a

o
c
h

n
g
o
t

g
e
n
e
r
e
l
l
t

d
r
a
g

m
e
d

g
o
d

a
n
v
n
d
n
i
n
g

a
v

k
e
m
i
n
s

b
e
g
r
e
p
p
,

m
o
d
e
l
l
e
r

o
c
h

t
e
o
r
i
e
r
.

B
e
t
y
g
e
t

D

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

E

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

C

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
B
e
t
y
g
e
t

B

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

C

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

A

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
KE
K
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v

i

s
l
u
t
e
t

a
v

r
s
k
u
r
s

9
B
e
t
y
g
e
t

E
B
e
t
y
g
e
t

D
B
e
t
y
g
e
t

C
B
e
t
y
g
e
t

B
B
e
t
y
g
e
t

A
d
e
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

k
e
m
i
s
k
a

p
r
o
c
e
s
s
e
r

i

l
e
v
a
n
d
e

o
r
g
a
n
i
s
m
e
r
,

m
a
r
k
,

l
u
f
t

o
c
h

v
a
t
t
e
n

o
c
h

v
i
s
a
r

d

e
n
k
e
l
t

i
d
e
n
t
i
e
r
-
b
a
r
a

k
e
m
i
s
k
a

s
a
m
b
a
n
d

i

n
a
t
u
r
e
n
.

E
l
e
v
e
n

u
n
d
e
r
s
k
e
r

h
u
r

n
g
r
a

k
e
m
i
k
a
l
i
e
r

o
c
h

k
e
m
i
s
k
a

p
r
o
c
e
s
s
e
r

a
n
v
n
d
s

i

v
a
r
d
a
g
e
n

o
c
h

s
a
m
h
l
l
e
t

o
c
h

b
e
s
k
r
i
v
e
r

d

e
n
k
e
l
t

i
d
e
n
t
i
-
e
r
b
a
r
a

k
e
m
i
s
k
a

s
a
m
b
a
n
d

o
c
h

g
e
r

e
x
e
m
p
e
l

p

e
n
e
r
g
i
o
m
v
a
n
d
-
l
i
n
g
a
r

o
c
h

m
a
t
e
r
i
e
n
s

k
r
e
t
s
l
o
p
p
.

D
e
s
s
u
t
o
m

f
r

e
l
e
v
e
n

e
n
k
l
a

o
c
h

t
i
l
l

v
i
s
s

d
e
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
-
m
a
n
g

k
r
i
n
g

h
u
r

m
n
n
i
s
k
a
n
s

a
n
-
v
n
d
n
i
n
g

a
v

e
n
e
r
g
i

o
c
h

n
a
t
u
r
r
e
-
s
u
r
s
e
r

p
v
e
r
k
a
r

m
i
l
j
n

o
c
h

v
i
s
a
r

p
g
r
a

t
g
r
d
e
r

s
o
m

k
a
n

b
i
d
r
a

t
i
l
l

e
n

h
l
l
b
a
r

u
t
v
e
c
k
l
i
n
g
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

b
e
s
k
r
i
v
a

o
c
h

g
e

e
x
e
m
p
e
l

p
g
r
a

c
e
n
t
r
a
l
a

n
a
t
u
r
v
e
t
e
n
s
k
a
p
l
i
g
a

u
p
p
t
c
k
t
e
r

o
c
h

d
e
r
a
s

b
e
t
y
d
e
l
s
e

f
r

m
n
n
i
s
k
o
r
s

l
e
v
n
a
d
s
v
i
l
l
k
o
r
.
f
r
a

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

k
e
m
i
s
k
a

p
r
o
c
e
s
s
e
r

i

l
e
v
a
n
d
e

o
r
g
a
-
n
i
s
m
e
r
,

m
a
r
k
,

l
u
f
t

o
c
h

v
a
t
t
e
n

o
c
h

v
i
s
a
r

d
r
h
l
l
a
n
d
e
v
i
s

k
o
m
-
p
l
e
x
a

k
e
m
i
s
k
a

s
a
m
b
a
n
d

i

n
a
t
u
-
r
e
n
.

E
l
e
v
e
n

u
n
d
e
r
s
k
e
r

h
u
r

n
g
r
a

k
e
m
i
k
a
l
i
e
r

o
c
h

k
e
m
i
s
k
a

p
r
o
c
e
s
s
e
r

a
n
v
n
d
s

i

v
a
r
d
a
g
e
n

o
c
h

s
a
m
h
l
l
e
t

o
c
h

b
e
s
k
r
i
v
e
r

d
r
h
l
l
a
n
d
e
v
i
s

k
o
m
p
l
e
x
a

k
e
m
i
s
k
a

s
a
m
b
a
n
d

o
c
h

f
r
k
l
a
r
a
r

o
c
h

v
i
s
a
r

p

s
a
m
b
a
n
d

m
e
l
l
a
n

e
n
e
r
g
i
o
m
v
a
n
d
l
i
n
g
a
r

o
c
h

m
a
t
e
r
i
e
n
s

k
r
e
t
s
l
o
p
p
.

D
e
s
s
u
t
o
m

f
r

e
l
e
v
e
n

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

k
r
i
n
g

h
u
r

m
n
n
i
s
k
a
n
s

a
n
v
n
d
-
n
i
n
g

a
v

e
n
e
r
g
i

o
c
h

n
a
t
u
r
r
e
s
u
r
s
e
r

p
v
e
r
k
a
r

m
i
l
j
n

o
c
h

v
i
s
a
r

p
r
d
e
l
a
r

o
c
h

b
e
g
r
n
s
n
i
n
g
a
r

h
o
s

n
g
r
a

t
g
r
d
e
r

s
o
m

k
a
n

b
i
d
r
a

t
i
l
l

e
n

h
l
l
b
a
r

u
t
v
e
c
k
l
i
n
g
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

f
r
k
l
a
r
a

o
c
h

v
i
s
a

p

s
a
m
b
a
n
d

m
e
l
l
a
n

n
g
r
a

c
e
n
t
r
a
l
a

n
a
t
u
r
-
v
e
t
e
n
s
k
a
p
l
i
g
a

u
p
p
t
c
k
t
e
r

o
c
h

d
e
r
a
s

b
e
t
y
d
e
l
s
e

f
r

m
n
n
i
s
k
o
r
s

l
e
v
n
a
d
s
v
i
l
l
k
o
r
.
E
l
e
v
e
n

k
a
n

f
r
a

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

k
e
m
i
s
k
a

p
r
o
c
e
s
s
e
r

i

l
e
v
a
n
d
e

o
r
g
a
n
i
s
m
e
r
,

m
a
r
k
,

l
u
f
t

o
c
h

v
a
t
t
e
n

o
c
h

v
i
s
a
r

d

k
o
m
p
l
e
x
a

k
e
-
m
i
s
k
a

s
a
m
b
a
n
d

i

n
a
t
u
r
e
n
.

E
l
e
v
e
n

u
n
d
e
r
s
k
e
r

h
u
r

n
g
r
a

k
e
m
i
k
a
l
i
e
r

o
c
h

k
e
m
i
s
k
a

p
r
o
c
e
s
s
e
r

a
n
v
n
d
s

i

v
a
r
d
a
g
e
n

o
c
h

s
a
m
h
l
l
e
t

o
c
h

b
e
s
k
r
i
v
e
r

d

k
o
m
p
l
e
x
a

k
e
m
i
s
k
a

s
a
m
b
a
n
d

o
c
h

f
r
k
l
a
r
a
r

o
c
h

g
e
-
n
e
r
a
l
i
s
e
r
a
r

k
r
i
n
g

e
n
e
r
g
i
o
m
v
a
n
d
-
l
i
n
g
a
r

o
c
h

m
a
t
e
r
i
e
n
s

k
r
e
t
s
l
o
p
p
.

D
e
s
s
u
t
o
m

f
r

e
l
e
v
e
n

v
l
u
t
-
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

k
r
i
n
g

h
u
r

m
n
n
i
s
-
k
a
n
s

a
n
v
n
d
n
i
n
g

a
v

e
n
e
r
g
i

o
c
h

n
a
t
u
r
r
e
s
u
r
s
e
r

p
v
e
r
k
a
r

m
i
l
j
n

o
c
h

v
i
s
a
r

u
r

o
l
i
k
a

p
e
r
s
p
e
k
t
i
v

p
r
d
e
l
a
r

o
c
h

b
e
g
r
n
s
n
i
n
g
a
r

h
o
s

n
g
r
a

t
g
r
d
e
r

s
o
m

k
a
n

b
i
d
r
a

t
i
l
l

e
n

h
l
l
b
a
r

u
t
v
e
c
k
l
i
n
g
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

f
r
k
l
a
r
a

o
c
h

g
e
n
e
r
a
l
i
s
e
r
a

k
r
i
n
g

n
g
r
a

c
e
n
t
r
a
l
a

n
a
t
u
r
v
e
t
e
n
s
k
a
p
l
i
g
a

u
p
p
t
c
k
t
e
r

o
c
h

d
e
r
a
s

b
e
t
y
d
e
l
s
e

f
r

m
n
n
i
s
k
o
r
s

l
e
v
n
a
d
s
v
i
l
l
k
o
r
.
B
e
t
y
g
e
t

D

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

E

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

C

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
B
e
t
y
g
e
t

B

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

C

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

A

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
KEMI
GEOGRAFI
GE
Samhllsorienterande mnen
3.12 GEOGRAFI
Frutsttningarna fr liv p jorden r unika, frnderliga och srbara. Det r drfr
alla mnniskors ansvar att frvalta jorden s att en hllbar utveckling blir mjlig.
Samspelet mellan mnniskan och hennes omgivning har gett upphov till mnga olika
livsmiljer. Geogra ger oss kunskap om dessa miljer och kan bidra till frstelse av
mnniskans levnadsvillkor.
Syfte
Undervisningen i mnet geogra ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om
geograska frhllanden och utvecklar en geogrask referensram och ett rumsligt
medvetande. Genom undervisningen ska eleverna ges mjlighet att utveckla kunska-
per om, och kunna gra jmfrelser mellan, olika platser, regioner och levnadsvillkor.
Eleverna ska ven ges frutsttningar att utveckla en medvetenhet om de sammanhang
dr geograska kunskaper r viktiga och anvndbara.
Undervisningen ska ge eleverna mjlighet att utveckla kunskaper om vilka mnskliga
verksamheter, och av naturen framkallade processer, som pverkar jordytans former
och mnster. Den ska ven bidra till att eleverna fr erfarenheter av att tolka och be-
dma konsekvenser av olika frndringar som sker i det geograska rummet.
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar frtrogenhet med hur man vxlar
mellan olika tids- och rumsperspektiv. Genom undervisningen ska eleverna utveckla
kunskaper om hur mnniska, samhlle och natur samspelar och vilka konsekvenser det
fr fr naturen och mnniskors levnadsvillkor. Undervisningen ska ge eleverna kun-
skap om kartan och knnedom om viktiga namn, lges- och storleksrelationer s att de
kan orientera sig och dra slutsatser om natur- och kulturlandskap och om mnniskors
levnadsvillkor. P s stt ska eleverna ges mjlighet att se vrlden ur ett helhetsper-
spektiv. Undervisningen ska ven ge eleverna frutsttningar att utveckla kunskaper i
att gra geograska analyser av omvrlden och att presentera resultaten med hjlp av
geograska begrepp.
Genom undervisningen ska eleverna ges frutsttningar att utveckla kunskaper om
varfr intressekonikter om naturresurser uppstr. Undervisningen ska ocks med-
verka till att eleverna utvecklar kunskaper om hur vi kan pverka framtiden i riktning
mot en mer acceptabel levnadsmilj fr alla.
Genom undervisningen i mnet geogra ska eleverna sammanfattningsvis ges frut-
analysera hur naturens egna processer och mnniskors verksamheter formar och
frndrar livsmiljer i olika delar av vrlden,
GEOGRAFI
GE
utforska och analysera samspel mellan mnniska, samhlle och natur i olika delar
av vrlden,
gra geograska analyser av omvrlden och vrdera resultaten med hjlp av kartor
och andra geograska kllor, teorier, metoder och tekniker, och
vrdera lsningar p olika milj- och utvecklingsfrgor utifrn vervganden kring
etik och hllbar utveckling.
Centralt innehll
Undervisningen i de samhllsorienterande mnena ska behandla
I rskurs 13
Att leva tillsammans
Skildringar av livet frr och nu i barnlitteratur, snger och lmer, till exempel
skildringar av familjeliv och skola. Minnen berttade av mnniskor som lever nu.
Att ytta inom ett land och mellan lnder. Vad detta kan ha fr orsaker och f fr
konsekvenser.
Livsfrgor med betydelse fr eleven, till exempel gott och ont, rtt och ortt,
kamratskap, knsroller, jmstlldhet och relationer.
Normer och regler i elevens livsmilj, till exempel i skolan och i sportsammanhang.
Trakregler och hur man beter sig i traken p ett skert stt.
Att leva i nromrdet
Frutsttningar i natur och milj fr befolkning och bebyggelse, till exempel mark,
vatten och klimat.
Hemortens historia. Vad nromrdets platser, byggnader och vardagliga freml kan
bertta om barns, kvinnors och mns levnadsvillkor under olika perioder.
Kristendomens roll i skolan och p hemorten frr i tiden.
Religioner och platser fr religionsutvning i nromrdet.
Centrala samhllsfunktioner, till exempel sjukvrd, rddningstjnst och skola.
Yrken och verksamheter i nromrdet.
Att leva i vrlden
Jordgloben. Kontinenternas och vrldshavens lgen p jordgloben. Namn och lge
p vrldsdelarna samt p lnder och platser som r betydelsefulla fr eleven.
Mnniskans uppkomst, vandringar, samlande och jakt samt infrandet av jordbruk.
Tidsbegreppen stenlder, bronslder och jrnlder.
GE
GEOGRAFI
Hur forntiden kan iakttas i vr tid genom spr i naturen och i sprkliga uttryck.
Berttelser om gudar och hjltar i antik och nordisk mytologi och hur man kan se
p dem i vr egen tid.
Ngra hgtider, symboler och berttelser inom kristendom, islam och judendom.
Ngra berttelser ur Bibeln och deras innebrd samt ngra av de vanligaste
psalmerna.
Miljfrgor utifrn elevens vardag, till exempel frgor om trak, energi och matvaror.
Grundlggande mnskliga rttigheter ssom alla mnniskors lika vrde samt barnets
rttigheter i enlighet med konventionen om barnets rttigheter (barnkonventionen).
Hur mten, till exempel klassrd, organiseras och genomfrs.
Pengars anvndning och vrde. Olika exempel p betalningsformer och vad ngra
vanliga varor och tjnster kan kosta.
Aktuella samhllsfrgor i olika medier.
Att underska verkligheten
Metoder fr att ska information frn olika kllor: intervjuer, observationer och
mtningar. Hur man kan vrdera och bearbeta kllor och information.
Rumsuppfattning med hjlp av mentala kartor och fysiska kartor ver till exempel
nromrdet och skolvgar. Storleksrelationer och vderstreck samt rumsliga begrepp,
till exempel plats, lge och grns.
Tidslinjer och tidsbegreppen dtid, nutid och framtid.
Undervisningen i geogra ska behandla fljande centrala innehll
I rskurs 46
Livsmiljer
Jordytan och p vilka stt den formas och frndras av mnniskans markutnyttjande
och naturens egna processer, till exempel plattektonik och erosion. Vilka konsekven-
ser detta fr fr mnniskor och natur.
De svenska, nordiska och vriga europeiska natur- och kulturlandskapen. Processen
bakom samt deras utmrkande drag och utbredning.
Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och fossila brnslen.
Var p jorden olika resurser nns och vad de anvnds till. Vattnets betydelse, dess
frdelning och kretslopp.
Frdelningen av Sveriges, Nordens och vriga Europas befolkning samt orsaker till
frdelningen och konsekvenser av denna.
GE
GEOGRAFI
Geograns metoder, begrepp och arbetsstt
Namn och lge p Sveriges landskap samt orter, berg, hav och vatten i Sverige samt
huvuddragen fr vriga Norden.
Namn och lge p vriga Europas lnder samt viktigare ar, vatten, berg, regioner
och orter.
Kartan och dess uppbyggnad med frger, symboler och skala. Topograska och
tematiska kartor.
Insamlingar och mtningar av geograska data frn nromrdet, till exempel
ldersfrdelning, trakden och vattenfrbrukning.
Fltstudier fr att underska natur- och kulturlandskap, till exempel hur marken
anvnds i nrmiljn.
Centrala ord och begrepp som behvs fr att kunna lsa, skriva och samtala om
geogra.
Milj, mnniskor och hllbarhetsfrgor
Hur val och prioriteringar i vardagen kan pverka miljn och bidra till en hllbar
utveckling.
Ojmlika levnadsvillkor i vrlden, till exempel olika tillgng till utbildning, hlso-
vrd och naturresurser samt ngra bakomliggande orsaker till detta. Enskilda
mnniskors och organisationers arbete fr att frbttra mnniskors levnadsvillkor.
Undervisningen i geogra ska behandla fljande centrala innehll
I rskurs 79
Livsmiljer
Jordens klimat- och vegetationszoner samt p vilka stt klimatet pverkar
Klimatfrndringar, olika frklaringar till dessa och vilka konsekvenser
frndringar na kan f fr mnniskan, samhllet och miljn i olika delar av vrlden.
Var olika varor och tjnster produceras och konsumeras samt hur varor transporte-
ras. Hur mnniskors frsrjning och handelsmnster har frndrats ver tid.
Hur jordens befolkning r frdelad ver jordklotet samt orsaker till och konsekven-
ser av den ojmna befolkningsfrdelningen. Migration och urbanisering och orsaker
till och konsekvenser av detta.
Geograns metoder, begrepp och arbetsstt
Namn och lge p vrldsdelarnas viktigare lnder, vatten, ar, berg, knar, regioner
och orter.
Kartan och dess uppbyggnad med gradnt, frger, symboler och olika skalor.
Topo graska och olika tematiska kartor.
GE
GEOGRAFI
Metoder fr att samla in, bearbeta, vrdera och presentera geograska data, till
exempel om klimat, hlsa och handel, med hjlp av kartor, geograska informa-
tionssystem (GIS) och geograska verktyg som nns tillgngliga p Internet, till
exempel satellitbilder.
Fltstudier av natur- och kulturlandskap, till exempel av samhllsplanering i
nrsamhllet.
Centrala ord och begrepp som behvs fr att kunna lsa, skriva och samtala om
geogra.
Milj, mnniskor och hllbarhetsfrgor
Srbara platser och naturgivna risker och hot, till exempel versvmningar, torka
och jordbvningar, och vilka konsekvenser det fr fr natur- och kulturlandskapet.
P vilka stt srbara platser kan identieras och hur individer, grupper och
samhllen kan frebygga risker.
Intressekonikter om naturresurser, till exempel om tillgng till vatten och mark.
Frnybara energitillgngar, till exempel sol- och vindenergi och alternativa
drivmedel.
Frekomst av och orsaker till fattigdom och ohlsa i olika delar av vrlden.
Samband mellan fattigdom, ohlsa och faktorer som befolkningstthet, klimat och
naturresurser.
Kunskapskrav
Eleven har grundlggande kunskaper om ngra mnskliga rttigheter och barnets
rttigheter, och visar det genom att ge exempel p vad de kan innebra i skolan och
hemma. Eleven kan samtala om normer och regler i vardagen och ge exempel p varfr
de kan behvas. Vidare kan eleven beskriva hur mten brukar organiseras och genom-
fras. Eleven beskriver ven ngra olika betalningsformer och anger vad ngra vanliga
varor och tjnster kan kosta.
Eleven kan utifrn nromrdet beskriva hur naturen och miljn kan pverka var mn-
niskor bor och arbetar. Eleven anger ngra viktiga samhllsfunktioner, och ger exempel
p yrken och verksamheter i nromrdet. Dessutom kan eleven ange ngra orsaker till
att mnniskor yttar frn en plats till en annan, och ge exempel p vad en ytt kan
innebra fr barn och familjer. Eleven beskriver hur olika handlingar i vardagen kan
pverka miljn, och ger utifrn detta frslag p hur man kan bidra till hllbar utveck-
ling. Eleven identierar riskfyllda platser i nromrdets trakmilj och ger exempel p
hur man kan minska riskerna genom ett skert beteende i traken.
GE
GEOGRAFI
Eleven kan underska hemortens historia och ger d exempel p mnniskors levnads-
villkor under olika perioder. Eleven gr d enkla jmfrelser mellan livet frr och nu
utifrn mnniskors berttelser och olika skildringar. Dessutom beskriver eleven hur
man kan iaktta spr av forntiden i naturen och i sprkliga uttryck. Eleven kan ven
beskriva delar av mnniskans tidiga historia genom att ge exempel p mnniskors lev-
nadsvillkor och ngra viktiga hndelser. Vidare kan eleven i viss utstrckning anvnda
tidslinjer och ngra olika tidsbegrepp fr att ange hndelser i tid.
Eleven kan samtala om elevnra livsfrgor. Dessutom beskriver eleven ngra platser fr
religionsutvning, och kopplar samman dessa med religioner som utvas i nromrdet.
Eleven kan ge exempel p ngon hgtid, symbol och central berttelse frn kristen-
domen, islam och judendomen. Eleven terger delar av innehllet i ngra berttelser
ur Bibeln, samt i berttelser om gudar och hjltar i olika myter. Dessutom ger eleven
exempel p kristendomens roll i skolan och hemorten frr i tiden.
Eleven kan ta del av enkel information i olika medier och samtala om elevnra sam-
hllsfrgor genom att framfra synpunkter, ge kommentarer och stlla frgor. Eleven
kan ocks ska information om samhllet och naturen genom enkla intervjuer, obser-
vationer och mtningar, och gra enkla sammanstllningar av resultaten s att innehl-
let klart framgr. Eleven gr enkla underskningar av omvrlden, och kan d anvnda
karta, jordglob, vderstreck och rumsliga begrepp fr att terge namn och beskriva
lgen och storleksrelationer p vrldsdelarna och andra fr eleven betydelsefulla platser
och lnder.
Eleven har grundlggande kunskaper om natur- och kulturlandskap och visar det ge-
nom att fra enkla och till viss del underbyggda resonemang om processer som formar
och frndrar jordytan, samt vilka konsekvenser det kan f fr mnniskor och natur.
I resonemangen beskriver eleven enkla samband mellan natur- och kultur landskap,
naturresurser och hur befolkningen r frdelad. Eleven kan ven anvnda geo graska
begrepp p ett i huvudsak fungerande stt.
Eleven kan underska omvrlden och anvnder d kartor och andra geograska kllor,
metoder och tekniker p ett i huvudsak fungerande stt, samt fr enkla resonemang
om olika kllors anvndbarhet. Vid fltstudier anvnder eleven kartor och enkla geo-
graska verktyg p ett i huvudsak fungerande stt. Eleven har grundlggande kunska-
per om Sveriges, Nordens och Europas namngeogra och visar det genom att med viss
skerhet beskriva lgen p och storleksrelationer mellan olika geograska objekt.
Eleven kan resonera kring frgor som rr hllbar utveckling och ger d enkla och till
viss del underbyggda frslag p miljetiska val och prioriteringar i vardagen. Dess-
utom fr eleven resonemang om orsaker till och konsekvenser av ojmlika levnadsvill-
kor i vrlden och ger d enkla och till viss del underbyggda frslag p hur mnniskors
levnadsvillkor kan frbttras.
GE
GEOGRAFI
r uppfyllda.
Eleven har goda kunskaper om natur- och kulturlandskap och visar det genom att
fra utvecklade och relativt vl underbyggda resonemang om processer som formar
och frndrar jordytan, samt vilka konsekvenser det kan f fr mnniskor och natur.
I resonemangen beskriver eleven frhllandevis komplexa samband mellan natur-
och kulturlandskap, naturresurser och hur befolkningen r frdelad. Eleven kan ven
anvnda geograska begrepp p ett relativt vl fungerande stt.
metoder och tekniker p ett relativt vl fungerande stt, samt fr utvecklade resone-
mang om olika kllors anvndbarhet. Vid fltstudier anvnder eleven kartor och enkla
geograska verktyg p ett relativt ndamlsenligt stt. Eleven har goda kunskaper om
Sveriges, Nordens och Europas namngeogra och visar det genom att med relativt god
skerhet beskriva lgen p och storleksrelationer mellan olika geograska objekt.
Eleven kan resonera kring frgor som rr hllbar utveckling och ger d utvecklade
och relativt vl underbyggda frslag p miljetiska val och prioriteringar i vardagen.
Dessutom fr eleven resonemang om orsaker till och konsekvenser av ojmlika lev-
nadsvillkor i vrlden och ger d utvecklade och relativt vl underbyggda frslag p hur
mnniskors levnadsvillkor kan frbttras.
r uppfyllda.
Eleven har mycket goda kunskaper om natur- och kulturlandskap och visar det genom
att fra vlutvecklade och vl underbyggda resonemang om processer som formar och
frndrar jordytan, samt vilka konsekvenser det kan f fr mnniskor och natur.
I resonemangen beskriver eleven komplexa samband mellan natur- och kulturland-
skap, naturresurser och hur befolkningen r frdelad. Eleven kan ven anvnda
geograska begrepp p ett vl fungerande stt.
metoder och tekniker p ett vl fungerande stt, samt fr vlutvecklade resonemang
om olika kllors anvndbarhet. Vid fltstudier anvnder eleven kartor och enkla geo-
graska verktyg p ett ndamlsenligt och effektivt stt. Eleven har mycket goda kun-
skaper om Sveriges, Nordens och Europas namngeogra och visar det genom att med
god skerhet beskriva lgen p och storleksrelationer mellan olika geograska objekt.
GE
GEOGRAFI
Eleven kan resonera kring frgor som rr hllbar utveckling och ger d vlutvecklade
och vl underbyggda frslag p miljetiska val och prioriteringar i vardagen. Dessutom
fr eleven resonemang om orsaker till och konsekvenser av ojmlika levnadsvillkor
i vrlden och ger d vlutvecklade och vl underbyggda frslag p hur mnniskors
levnadsvillkor kan frbttras.
Eleven har grundlggande kunskaper om samspelet mellan mnniska, samhlle och
natur, och visar det genom att fra enkla och till viss del underbyggda resonemang om
orsaker till och konsekvenser av befolkningsfrdelning, migration, klimat, vegetation
och klimatfrndringar i olika delar av vrlden. Eleven kan ven anvnda geograska
begrepp p ett i huvudsak fungerande stt. Eleven kan underska var olika varor och
tjnster produceras och konsumeras, och beskriver d enkla geograska mnster av
handel och kommunikation samt fr enkla och till viss del underbyggda resonemang
om hur dessa mnster ser ut och hur de har frndrats ver tid samt orsaker till och
konsekvenser av detta. Eleven fr enkla och till viss del underbyggda resonemang
om klimatfrndringar och olika frklaringar till dessa samt deras konsekvenser fr
mnniska, samhlle och milj i olika delar av vrlden.
teorier, metoder och tekniker p ett i huvudsak fungerande stt, samt fr enkla och
till viss del underbyggda resonemang om olika kllors trovrdighet och relevans. Vid
fltstudier anvnder eleven kartor och andra verktyg p ett i huvudsak fungerande
stt. Eleven har grundlggande kunskaper om vrldsdelarnas namngeogra och visar
det genom att med viss skerhet beskriva lgen p och storleksrelationer mellan olika
geograska objekt.
Eleven kan resonera om olika ekologiska, ekonomiska och sociala hllbarhetsfrgor
och redogr d fr enkla och till viss del underbyggda frslag p lsningar dr ngra
konsekvenser fr mnniska, samhlle och natur vgs in.
r uppfyllda.
Eleven har goda kunskaper om samspelet mellan mnniska, samhlle och natur, och
visar det genom att fra utvecklade och relativt vl underbyggda resonemang om
orsaker till och konsekvenser av befolkningsfrdelning, migration, klimat, vegetation
och klimatfrndringar i olika delar av vrlden. Eleven kan ven anvnda geograska
begrepp p ett relativt vl fungerande stt. Eleven kan underska var olika varor och
tjnster produceras och konsumeras, och beskriver d frhllandevis komplexa geo-
graska mnster av handel och kommunikation samt fr utvecklade och relativt vl
GE
GEOGRAFI
underbyggda resonemang om hur dessa mnster ser ut och hur de har frndrats ver
tid samt orsaker till och konsekvenser av detta. Eleven fr utvecklade och relativt vl
underbyggda resonemang om klimatfrndringar och olika frklaringar till dessa samt
deras konsekvenser fr mnniska, samhlle och milj i olika delar av vrlden.
teorier, metoder och tekniker p ett relativt vl fungerande stt, samt fr utvecklade
och relativt vl underbyggda resonemang om olika kllors trovrdighet och relevans.
Vid fltstudier anvnder eleven kartor och andra verktyg p ett relativt ndamlsenligt
stt. Eleven har goda kunskaper om vrldsdelarnas namngeogra och visar det genom
att med relativt god skerhet beskriva lgen p och storleksrelationer mellan olika
geograska objekt.
och redogr d fr utvecklade och relativt vl underbyggda frslag p lsningar dr
ngra konsekvenser fr mnniska, samhlle och natur vgs in.
r uppfyllda.
Eleven har mycket goda kunskaper om samspelet mellan mnniska, samhlle och
natur, och visar det genom att fra vlutvecklade och vl underbyggda resonemang
om orsaker till och konsekvenser av befolkningsfrdelning, migration, klimat, vege-
tation och klimatfrndringar i olika delar av vrlden. Eleven kan ven anvnda geo-
graska begrepp p ett vl fungerande stt. Eleven kan underska var olika varor och
tjnster produceras och konsumeras, och beskriver d komplexa geograska mnster
av handel och kommunikation samt fr vlutvecklade och vl underbyggda resone-
mang om hur dessa mnster ser ut och hur de har frndrats ver tid samt orsaker till
och konsekvenser av detta. Eleven fr vlutvecklade och vl underbyggda resonemang
om klimatfrndringar och olika frklaringar till dessa samt deras konsekvenser fr
mnniska, samhlle och milj i olika delar av vrlden.
teorier, metoder och tekniker p ett vl fungerande stt, samt fr vlutvecklade och vl
underbyggda resonemang om olika kllors trovrdighet och relevans. Vid flt studier an-
vnder eleven kartor och andra verktyg p ett ndamlsenligt och effektivt stt. Eleven
har mycket goda kunskaper om vrldsdelarnas namngeogra och visar det genom att
med god skerhet beskriva lgen p och storleksrelationer mellan olika geograska objekt.
och redogr d fr vlutvecklade och vl underbyggda frslag p lsningar dr ngra
konsekvenser fr mnniska, samhlle och natur vgs in.
GE
GEOGRAFI
s
k
r
a
v

i

s
l
u
t
e
t

a
v

r
s
k
u
r
s

6
E
B
e
t
y
g
e
t

D
B
e
t
y
g
e
t

C
B
e
t
y
g
e
t

B
B
e
t
y
g
e
t

A
E
l
e
v
e
n

h
a
r

m
y
c
k
e
t

g
o
d
a

k
u
n
s
k
a
-
p
e
r

o
m

n
a
t
u
r
-

o
c
h

k
u
l
t
u
r
l
a
n
d
-
s
k
a
p

o
c
h

v
i
s
a
r

d
e
t

g
e
n
o
m

a
t
t

f
r
a

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

v
l

u
n
d
e
r
-
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

p
r
o
c
e
s
s
e
r

s
o
m

f
o
r
m
a
r

o
c
h

f
n
d
r
a
r

j
o
r
d
-
y
t
a
n
,

s
a
m
t

v
i
l
k
a

k
o
n
s
e
k
v
e
n
s
e
r

d
e
t

k
a
n

f
r

m
n
n
i
s
k
o
r

o
c
h

n
a
t
u
r
.

I

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g
e
n

b
e
s
k
r
i
v
e
r

e
l
e
v
e
n

k
o
m
p
l
e
x
a

s
a
m
b
a
n
d

m
e
l
-
l
a
n

n
a
t
u
r
-

o
c
h

k
u
l
t
u
r
l
a
n
d
s
k
a
p
,

n
a
t
u
r
r
e
s
u
r
s
e
r

o
c
h

h
u
r

b
e
f
o
l
k
-
n
i
n
g
e
n

r

f
r
d
e
l
a
d
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

v
e
n

a
n
v
n
d
a

g
e
o
g
r
a
s
k
a

b
e
-
g
r
e
p
p

p

e
t
t

v
l

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
t
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

u
n
d
e
r
s
k
a

o
m
v
r
l
-
d
e
n

o
c
h

a
n
v
n
d
e
r

d

k
a
r
t
o
r

o
c
h

a
n
d
r
a

g
e
o
g
r
a
s
k
a

k
l
l
o
r
,

m
e
t
o
d
e
r

o
c
h

t
e
k
n
i
k
e
r

p

e
t
t

v
l

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
t
,

s
a
m
t

f
r

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

o
l
i
k
a

k
l
l
o
r
s

a
n
v
n
d
b
a
r
h
e
t
.

V
i
d

f
l
t
s
t
u
d
i
e
r

a
n
v
n
d
e
r

e
l
e
v
e
n

k
a
r
t
o
r

o
c
h

e
n
k
l
a

g
e
o
g
r
a
s
k
a

v
e
r
k
t
y
g

p

e
t
t

n
d
a
m
l
s
e
n
l
i
g
t

o
c
h

e
f
f
e
k
t
i
v
t

s
t
t
.

E
l
e
v
e
n

h
a
r

m
y
c
k
e
t

g
o
d
a

k
u
n
s
k
a
p
e
r

o
m

S
v
e
r
i
g
e
s
,

N
o
r
d
e
n
s

o
c
h

E
u
r
o
p
a
s

n
a
m
n
g
e
o
g
r
a

o
c
h

a
r

g
r
u
n
d
l
g
g
a
n
d
e

e
r

o
m

n
a
t
u
r
-

o
c
h

k
u
l
t
u
r
-

o
c
h

v
i
s
a
r

d
e
t

g
e
n
o
m

a
t
t

l
a

o
c
h

t
i
l
l

v
i
s
s

d
e
l

u
n
d
e
r
-
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

p
r
o
c
e
s
s
e
r

a
r

o
c
h

f
n
d
r
a
r

j
o
r
d
-
t

v
i
l
k
a

k
o
n
s
e
k
v
e
n
s
e
r

d
e
t

r

m
n
n
i
s
k
o
r

o
c
h

n
a
t
u
r
.

a
n
g
e
n

b
e
s
k
r
i
v
e
r

e
l
e
v
e
n

b
a
n
d

m
e
l
l
a
n

n
a
t
u
r
-

u
r
l
a
n
d
s
k
a
p
,

n
a
t
u
r
r
e
s
u
r
s
e
r

b
e
f
o
l
k
n
i
n
g
e
n

r

f
r
d
e
-
e
n

k
a
n

v
e
n

a
n
v
n
d
a

k
a

b
e
g
r
e
p
p

p

e
t
t

i

k

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
t
.
a
n

u
n
d
e
r
s
k
a

o
m
v
r
l
d
e
n

n
d
e
r

d

k
a
r
t
o
r

o
c
h

o
g
r
a
s
k
a

k
l
l
o
r
,

m
e
t
o
d
e
r

i
k
e
r

p

e
t
t

i

h
u
v
u
d
s
a
k

d
e

s
t
t
,

s
a
m
t

f
r

e
n
k
l
a

a
n
g

o
m

o
l
i
k
a

k
l
l
o
r
s

a
r
h
e
t
.

V
i
d

f
l
t
s
t
u
d
i
e
r

r

e
l
e
v
e
n

k
a
r
t
o
r

o
c
h

o
g
r
a
s
k
a

v
e
r
k
t
y
g

p

e
t
t

a
k

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
t
.

a
r

g
r
u
n
d
l
g
g
a
n
d
e

k
u
n
-
m

S
v
e
r
i
g
e
s
,

N
o
r
d
e
n
s

o
c
h

n
a
m
n
g
e
o
g
r
a

o
c
h

v
i
s
a
r

E
l
e
v
e
n

h
a
r

g
o
d
a

k
u
n
s
k
a
p
e
r

o
m

n
a
t
u
r
-

o
c
h

k
u
l
t
u
r
l
a
n
d
s
k
a
p

o
c
h

v
i
s
a
r

d
e
t

g
e
n
o
m

a
t
t

f
r
a

u
t
v
e
c
k
-
l
a
d
e

o
c
h

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

p
r
o
c
e
s
s
e
r

s
o
m

f
o
r
m
a
r

o
c
h

f
n
d
r
a
r

j
o
r
d
y
t
a
n
,

s
a
m
t

v
i
l
k
a

k
o
n
s
e
k
v
e
n
s
e
r

d
e
t

k
a
n

f
r

m
n
n
i
s
k
o
r

o
c
h

n
a
t
u
r
.

I

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g
e
n

b
e
s
k
r
i
v
e
r

e
l
e
v
e
n

f
r
h
l
l
a
n
d
e
v
i
s

k
o
m
p
l
e
x
a

s
a
m
-
b
a
n
d

m
e
l
l
a
n

n
a
t
u
r
-

o
c
h

k
u
l
t
u
r
-
l
a
n
d
s
k
a
p
,

n
a
t
u
r
r
e
s
u
r
s
e
r

o
c
h

h
u
r

b
e
f
o
l
k
n
i
n
g
e
n

r

f
r
d
e
l
a
d
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

v
e
n

a
n
v
n
d
a

g
e
o
g
r
a
s
k
a

b
e
g
r
e
p
p

p

e
t
t

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

f
u
n
g
e
-
r
a
n
d
e

s
t
t
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

u
n
d
e
r
s
k
a

o
m
v
r
l
d
e
n

o
c
h

a
n
v
n
d
e
r

d

k
a
r
t
o
r

o
c
h

a
n
-
d
r
a

g
e
o
g
r
a
s
k
a

k
l
l
o
r
,

m
e
t
o
d
e
r

o
c
h

t
e
k
n
i
k
e
r

p

e
t
t

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
t
,

s
a
m
t

f
r

u
t
v
e
c
k
-
l
a
d
e

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

o
l
i
k
a

k
l
l
o
r
s

a
n
v
n
d
b
a
r
h
e
t
.

V
i
d

f
l
t
s
t
u
d
i
e
r

a
n
v
n
d
e
r

e
l
e
v
e
n

k
a
r
t
o
r

o
c
h

e
n
k
l
a

g
e
o
g
r
a
s
k
a

v
e
r
k
t
y
g

p

e
t
t

r
e
l
a
t
i
v
t

n
d
a
m
l
s
e
n
l
i
g
t

s
t
t
.

E
l
e
v
e
n

h
a
r

g
o
d
a

k
u
n
s
k
a
p
e
r

o
m

S
v
e
r
i
g
e
s
,

N
o
r
d
e
n
s

o
c
h

E
u
r
o
p
a
s

n
a
m
n
g
e
o
-
g
r
a

o
c
h

v
i
s
a
r

d
e
t

g
e
n
o
m

a
t
t

m
e
d

B
e
t
y
g
e
t

D

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

E

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

C

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
B
e
t
y
g
e
t

B

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

C

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

A

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
K
u
n
s
k
a
p
B
e
t
y
g
e
t

E
l
e
v
e
n

h
k
u
n
s
k
a
p
l
a
n
d
s
k
a
p
f
r
a

e
n
k
b
y
g
g
d
a

r
s
o
m

f
o
r
m
y
t
a
n
,

s
a
m
k
a
n

f
I

r
e
s
o
n
e
m
e
n
k
l
a

s
a
m
o
c
h

k
u
l
t
o
c
h

h
u
r

l
a
d
.

E
l
e
v
g
e
o
g
r
a
s
h
u
v
u
d
s
a
E
l
e
v
e
n

k
o
c
h

a
n
v
a
n
d
r
a

g
e
o
c
h

t
e
k
n
f
u
n
g
e
r
a
n
r
e
s
o
n
e
m
a
n
v
n
d
b
a
n
v
n
d
e
e
n
k
l
a

g
e
i

h
u
v
u
d
s
E
l
e
v
e
n

h
s
k
a
p
e
r

o
E
u
r
o
p
a
s

GE
GEOGRAFI
K
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v

i

s
l
u
t
e
t

a
v

r
s
k
u
r
s

6
B
e
t
y
g
e
t

E
B
e
t
y
g
e
t

D
B
e
t
y
g
e
t

C
B
e
t
y
g
e
t

B
B
e
t
y
g
e
t

A
d
e
t

g
e
n
o
m

a
t
t

m
e
d

v
i
s
s

s
k
e
r
h
e
t

b
e
s
k
r
i
v
a

l
g
e
n

p

o
c
h

s
t
o
r
l
e
k
s
r
e
-
l
a
t
i
o
n
e
r

m
e
l
l
a
n

o
l
i
k
a

g
e
o
g
r
a
s
k
a

o
b
j
e
k
t
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

r
e
s
o
n
e
r
a

k
r
i
n
g

f
r
g
o
r

s
o
m

r
r

h
l
l
b
a
r

u
t
v
e
c
k
l
i
n
g

o
c
h

g
e
r

d

e
n
k
l
a

o
c
h

t
i
l
l

v
i
s
s

d
e
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

f
r
s
l
a
g

p

m
i
l
j
-
e
t
i
s
k
a

v
a
l

o
c
h

p
r
i
o
r
i
t
e
r
i
n
g
a
r

i

v
a
r
d
a
g
e
n
.

D
e
s
s
u
t
o
m

f
r

e
l
e
v
e
n

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

o
r
s
a
k
e
r

t
i
l
l

o
c
h

k
o
n
s
e
k
v
e
n
s
e
r

a
v

o
j
m
l
i
k
a

l
e
v
-
n
a
d
s
v
i
l
l
k
o
r

i

v
r
l
d
e
n

o
c
h

g
e
r

d

e
n
k
l
a

o
c
h

t
i
l
l

v
i
s
s

d
e
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
-
d
a

f
r
s
l
a
g

p

h
u
r

m
n
n
i
s
k
o
r
s

l
e
v
n
a
d
s
v
i
l
l
k
o
r

k
a
n

f
r
b
t
t
r
a
s
.
r
e
l
a
t
i
v
t

g
o
d

s
k
e
r
h
e
t

b
e
s
k
r
i
v
a

l
g
e
n

p

o
c
h

s
t
o
r
l
e
k
s
r
e
l
a
t
i
o
n
e
r

m
e
l
l
a
n

o
l
i
k
a

g
e
o
g
r
a
s
k
a

o
b
j
e
k
t
.
E
l
e
v
e
n

k
a
n

r
e
s
o
n
e
r
a

k
r
i
n
g

f
r
g
o
r

s
o
m

r
r

h
l
l
b
a
r

u
t
v
e
c
k
l
i
n
g

o
c
h

g
e
r

d

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

f
r
s
l
a
g

p

m
i
l
j
e
t
i
s
k
a

v
a
l

o
c
h

p
r
i
o
r
i
t
e
r
i
n
g
a
r

i

v
a
r
d
a
g
e
n
.

D
e
s
s
u
t
o
m

f
r

e
l
e
v
e
n

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

o
r
s
a
k
e
r

t
i
l
l

o
c
h

k
o
n
s
e
k
v
e
n
s
e
r

a
v

o
j
m
l
i
k
a

l
e
v
n
a
d
s
v
i
l
l
k
o
r

i

v
r
l
d
e
n

o
c
h

g
e
r

d

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

f
r
s
l
a
g

p

h
u
r

m
n
n
i
s
k
o
r
s

l
e
v
n
a
d
s
v
i
l
l
k
o
r

k
a
n

f
r
b
t
t
r
a
s
.
v
i
s
a
r

d
e
t

g
e
n
o
m

a
t
t

m
e
d

g
o
d

s
k
e
r
h
e
t

b
e
s
k
r
i
v
a

l
g
e
n

p

o
c
h

s
t
o
r
l
e
k
s
r
e
l
a
t
i
o
n
e
r

m
e
l
l
a
n

o
l
i
k
a

g
e
o
g
r
a
s
k
a

o
b
j
e
k
t
.
E
l
e
v
e
n

k
a
n

r
e
s
o
n
e
r
a

k
r
i
n
g

f
r
g
o
r

s
o
m

r
r

h
l
l
b
a
r

u
t
v
e
c
k
l
i
n
g

o
c
h

g
e
r

d
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

f
r
s
l
a
g

p

m
i
l
j
-
e
t
i
s
k
a

v
a
l

o
c
h

p
r
i
o
r
i
t
e
r
i
n
g
a
r

i

v
a
r
d
a
g
e
n
.

D
e
s
s
u
t
o
m

f
r

e
l
e
v
e
n

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

o
r
s
a
k
e
r

t
i
l
l

o
c
h

k
o
n
s
e
k
v
e
n
s
e
r

a
v

o
j
m
l
i
k
a

l
e
v
n
a
d
s
v
i
l
l
k
o
r

i

v
r
l
d
e
n

o
c
h

g
e
r

d
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

f
r
s
l
a
g

p

h
u
r

m
n
n
i
s
k
o
r
s

l
e
v
n
a
d
s
v
i
l
l
k
o
r

k
a
n

f
r
b
t
t
r
a
s
.
B
e
t
y
g
e
t

D

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

E

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

C

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
B
e
t
y
g
e
t

B

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

C

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

A

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
GE
K
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v

i

s
l
u
t
e
t

a
v

r
s
k
u
r
s

9
B
e
t
y
g
e
t

E
B
e
t
y
g
e
t

D
B
e
t
y
g
e
t

C
B
e
t
y
g
e
t

B
B
e
t
y
g
e
t

A
E
l
e
v
e
n

h
a
r

g
r
u
n
d
l
g
g
a
n
d
e

k
u
n
s
k
a
p
e
r

o
m

s
a
m
s
p
e
l
e
t

m
e
l
l
a
n

m
n
n
i
s
k
a
,

s
a
m
h
l
l
e

o
c
h

n
a
t
u
r
,

o
c
h

v
i
s
a
r

d
e
t

g
e
n
o
m

a
t
t

f
r
a

e
n
k
-
l
a

o
c
h

t
i
l
l

v
i
s
s

d
e
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

o
r
s
a
k
e
r

t
i
l
l

o
c
h

k
o
n
s
e
k
v
e
n
s
e
r

a
v

b
e
f
o
l
k
n
i
n
g
s
f
r
-
d
e
l
n
i
n
g
,

m
i
g
r
a
t
i
o
n
,

k
l
i
m
a
t
,

v
e
g
e
-
t
a
t
i
o
n

o
c
h

k
l
i
m
a
t
f
n
d
r
i
n
g
a
r

i

o
l
i
k
a

d
e
l
a
r

a
v

v
r
l
d
e
n
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

v
e
n

a
n
v
n
d
a

g
e
o
g
r
a
s
k
a

b
e
g
r
e
p
p

p

e
t
t

i

h
u
v
u
d
s
a
k

f
u
n
g
e
-
r
a
n
d
e

s
t
t
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

u
n
d
e
r
s
k
a

v
a
r

o
l
i
k
a

v
a
r
o
r

o
c
h

t
j
n
s
t
e
r

p
r
o
-
d
u
c
e
r
a
s

o
c
h

k
o
n
s
u
m
e
r
a
s
,

o
c
h

b
e
s
k
r
i
v
e
r

d

e
n
k
l
a

g
e
o
g
r
a
s
k
a

m
n
s
t
e
r

a
v

h
a
n
d
e
l

o
c
h

k
o
m
-
m
u
n
i
k
a
t
i
o
n

s
a
m
t

f
r

e
n
k
l
a

o
c
h

t
i
l
l

v
i
s
s

d
e
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
-
m
a
n
g

o
m

h
u
r

d
e
s
s
a

m
n
s
t
e
r

s
e
r

u
t

o
c
h

h
u
r

d
e

h
a
r

f
n
d
r
a
t
s

v
e
r

t
i
d

s
a
m
t

o
r
s
a
k
e
r

t
i
l
l

o
c
h

k
o
n
s
e
-
k
v
e
n
s
e
r

a
v

d
e
t
t
a
.

E
l
e
v
e
n

f
r

e
n
k
l
a

o
c
h

t
i
l
l

v
i
s
s

d
e
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

k
l
i
m
a
t
f
n
d
-
r
i
n
g
a
r

o
c
h

o
l
i
k
a

f
r
k
l
a
r
i
n
g
a
r

t
i
l
l

d
e
s
s
a

s
a
m
t

d
e
r
a
s

k
o
n
s
e
k
v
e
n
s
e
r

f
r

m
n
n
i
s
k
a
,

s
a
m
h
l
l
e

o
c
h

m
i
l
j

i

o
l
i
k
a

d
e
l
a
r

a
v

v
r
l
d
e
n
.

E
l
e
v
e
n

h
a
r

g
o
d
a

k
u
n
s
k
a
p
e
r

o
m

s
a
m
s
p
e
l
e
t

m
e
l
l
a
n

m
n
n
i
s
k
a
,

s
a
m
h
l
l
e

o
c
h

n
a
t
u
r
,

o
c
h

v
i
s
a
r

d
e
t

g
e
n
o
m

a
t
t

f
r
a

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

o
r
s
a
k
e
r

t
i
l
l

o
c
h

k
o
n
s
e
k
v
e
n
s
e
r

a
v

b
e
f
o
l
k
n
i
n
g
s
f
r
-
d
e
l
n
i
n
g
,

m
i
g
r
a
t
i
o
n
,

k
l
i
m
a
t
,

v
e
g
e
-
t
a
t
i
o
n

o
c
h

k
l
i
m
a
t
f
n
d
r
i
n
g
a
r

i

o
l
i
k
a

d
e
l
a
r

a
v

v
r
l
d
e
n
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

v
e
n

a
n
v
n
d
a

g
e
o
g
r
a
s
k
a

b
e
g
r
e
p
p

p

e
t
t

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

f
u
n
g
e
-
r
a
n
d
e

s
t
t
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

u
n
d
e
r
-
s
k
a

v
a
r

o
l
i
k
a

v
a
r
o
r

o
c
h

t
j
n
s
t
e
r

p
r
o
d
u
c
e
r
a
s

o
c
h

k
o
n
s
u
m
e
r
a
s
,

o
c
h

b
e
s
k
r
i
v
e
r

d
r
h
l
l
a
n
d
e
v
i
s

k
o
m
p
l
e
x
a

g
e
o
g
r
a
s
k
a

m
n
s
t
e
r

a
v

h
a
n
d
e
l

o
c
h

k
o
m
m
u
n
i
k
a
t
i
o
n

s
a
m
t

f
r

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

h
u
r

d
e
s
s
a

m
n
s
t
e
r

s
e
r

u
t

o
c
h

h
u
r

d
e

h
a
r

f
n
d
r
a
t
s

v
e
r

t
i
d

s
a
m
t

o
r
s
a
k
e
r

t
i
l
l

o
c
h

k
o
n
s
e
k
v
e
n
s
e
r

a
v

d
e
t
t
a
.

E
l
e
v
e
n

f
r

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
-
m
a
n
g

o
m

k
l
i
m
a
t
f
n
d
r
i
n
g
a
r

o
c
h

o
l
i
k
a

f
r
k
l
a
r
i
n
g
a
r

t
i
l
l

d
e
s
s
a

s
a
m
t

d
e
r
a
s

k
o
n
s
e
k
v
e
n
s
e
r

f
r

m
n
n
i
s
k
a
,

s
a
m
h
l
l
e

o
c
h

m
i
l
j

i

o
l
i
k
a

d
e
l
a
r

a
v

v
r
l
d
e
n
.

E
l
e
v
e
n

h
a
r

m
y
c
k
e
t

g
o
d
a

k
u
n
-
s
k
a
p
e
r

o
m

s
a
m
s
p
e
l
e
t

m
e
l
l
a
n

m
n
n
i
s
k
a
,

s
a
m
h
l
l
e

o
c
h

n
a
t
u
r
,

o
c
h

v
i
s
a
r

d
e
t

g
e
n
o
m

a
t
t

f
r
a

v
l
-
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

o
r
s
a
k
e
r

t
i
l
l

o
c
h

k
o
n
s
e
k
v
e
n
s
e
r

a
v

b
e
f
o
l
k
n
i
n
g
s
f
r
-
d
e
l
n
i
n
g
,

m
i
g
r
a
t
i
o
n
,

k
l
i
m
a
t
,

v
e
g
e
-
t
a
t
i
o
n

o
c
h

k
l
i
m
a
t
f
n
d
r
i
n
g
a
r

i

o
l
i
k
a

d
e
l
a
r

a
v

v
r
l
d
e
n
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

v
e
n

a
n
v
n
d
a

g
e
o
g
r
a
s
k
a

b
e
-
g
r
e
p
p

p

e
t
t

v
l

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
t
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

u
n
d
e
r
s
k
a

v
a
r

o
l
i
k
a

v
a
r
o
r

o
c
h

t
j
n
s
t
e
r

p
r
o
d
u
c
e
r
a
s

o
c
h

k
o
n
s
u
m
e
r
a
s
,

o
c
h

b
e
s
k
r
i
v
e
r

d

k
o
m
p
l
e
x
a

g
e
o
g
r
a
s
k
a

m
n
s
t
e
r

a
v

h
a
n
d
e
l

o
c
h

k
o
m
m
u
n
i
k
a
t
i
o
n

s
a
m
t

f
r

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

h
u
r

d
e
s
s
a

m
n
s
t
e
r

s
e
r

u
t

o
c
h

h
u
r

d
e

h
a
r

f
n
d
r
a
t
s

v
e
r

t
i
d

s
a
m
t

o
r
s
a
k
e
r

t
i
l
l

o
c
h

k
o
n
s
e
k
v
e
n
s
e
r

a
v

d
e
t
t
a
.

E
l
e
v
e
n

f
r

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

k
l
i
m
a
t
f
n
d
r
i
n
g
a
r

o
c
h

o
l
i
k
a

f
r
k
l
a
r
i
n
g
a
r

t
i
l
l

d
e
s
s
a

s
a
m
t

d
e
r
a
s

k
o
n
s
e
k
v
e
n
s
e
r

f
r

m
n
n
i
s
k
a
,

s
a
m
h
l
l
e

o
c
h

m
i
l
j

i

o
l
i
k
a

d
e
l
a
r

a
v

v
r
l
d
e
n
.

B
e
t
y
g
e
t

D

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

E

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

C

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
B
e
t
y
g
e
t

B

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

C

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

A

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
GEOGRAFI
GEOGRAFI
GE
K
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v

i

s
l
u
t
e
t

a
v

r
s
k
u
r
s

9
B
e
t
y
g
e
t

E
B
e
t
y
g
e
t

D
B
e
t
y
g
e
t

C
B
e
t
y
g
e
t

B
B
e
t
y
g
e
t

A
E
l
e
v
e
n

k
a
n

u
n
d
e
r
s
k
a

o
m
v
r
l
-
d
e
n

o
c
h

a
n
v
n
d
e
r

d

k
a
r
t
o
r

o
c
h

a
n
d
r
a

g
e
o
g
r
a
s
k
a

k
l
l
o
r
,

t
e
o
r
i
e
r
,

m
e
t
o
d
e
r

o
c
h

t
e
k
n
i
k
e
r

p

e
t
t

i

h
u
v
u
d
s
a
k

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
t
,

s
a
m
t

f
r

e
n
k
l
a

o
c
h

t
i
l
l

v
i
s
s

d
e
l

u
n
d
e
r
-
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

o
l
i
k
a

k
l
l
o
r
s

t
r
o
v
r
d
i
g
h
e
t

o
c
h

r
e
l
e
v
a
n
s
.

V
i
d

f
l
t
s
t
u
d
i
e
r

a
n
v
n
d
e
r

e
l
e
v
e
n

k
a
r
t
o
r

o
c
h

a
n
d
r
a

v
e
r
k
t
y
g

p

e
t
t

i

h
u
v
u
d
s
a
k

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
t
.

E
l
e
v
-
e
n

h
a
r

g
r
u
n
d
l
g
g
a
n
d
e

k
u
n
s
k
a
p
e
r

o
m

v
r
l
d
s
d
e
l
a
r
n
a
s

n
a
m
n
g
e
o
g
r
a

o
c
h

v
i
s
a
r

d
e
t

g
e
n
o
m

a
t
t

m
e
d

v
i
s
s

s
k
e
r
h
e
t

b
e
s
k
r
i
v
a

l
g
e
n

p

o
c
h

s
t
o
r
l
e
k
s
r
e
l
a
t
i
o
n
e
r

m
e
l
l
a
n

o
l
i
k
a

g
e
o
g
r
a
s
k
a

o
b
j
e
k
t
.
E
l
e
v
e
n

k
a
n

r
e
s
o
n
e
r
a

o
m

o
l
i
k
a

e
k
o
l
o
g
i
s
k
a
,

e
k
o
n
o
m
i
s
k
a

o
c
h

s
o
c
i
a
l
a

h
l
l
b
a
r
h
e
t
s
f
r
g
o
r

o
c
h

r
e
d
o
g
r

d
r

e
n
k
l
a

o
c
h

t
i
l
l

v
i
s
s

d
e
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

f
r
s
l
a
g

p
s
n
i
n
g
a
r

d
r

n
g
r
a

k
o
n
s
e
k
v
e
n
s
e
r

f
r

m
n
n
i
s
k
a
,

s
a
m
h
l
l
e

o
c
h

n
a
t
u
r

v
g
s

i
n
.
E
l
e
v
e
n

k
a
n

u
n
d
e
r
s
k
a

o
m
v
r
l
-
d
e
n

o
c
h

a
n
v
n
d
e
r

d

k
a
r
t
o
r

o
c
h

a
n
d
r
a

g
e
o
g
r
a
s
k
a

k
l
l
o
r
,

t
e
o
r
i
e
r
,

m
e
t
o
d
e
r

o
c
h

t
e
k
n
i
k
e
r

p

e
t
t

r
e
-
l
a
t
i
v
t

v
l

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
t
,

s
a
m
t

f
r

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

o
l
i
k
a

k
l
l
o
r
s

t
r
o
v
r
d
i
g
h
e
t

o
c
h

r
e
l
e
v
a
n
s
.

V
i
d

f
l
t
s
t
u
d
i
e
r

a
n
v
n
d
e
r

e
l
e
v
e
n

k
a
r
t
o
r

o
c
h

a
n
d
r
a

v
e
r
k
t
y
g

p

e
t
t

r
e
l
a
t
i
v
t

n
d
a
m
l
s
e
n
l
i
g
t

s
t
t
.

E
l
e
v
e
n

h
a
r

g
o
d
a

k
u
n
s
k
a
p
e
r

o
m

v
r
l
d
s
d
e
l
a
r
n
a
s

n
a
m
n
g
e
o
g
r
a

o
c
h

v
i
s
a
r

d
e
t

g
e
n
o
m

a
t
t

m
e
d

r
e
-
l
a
t
i
v
t

g
o
d

s
k
e
r
h
e
t

b
e
s
k
r
i
v
a

l
g
e
n

p

o
c
h

s
t
o
r
l
e
k
s
r
e
l
a
t
i
o
n
e
r

m
e
l
l
a
n

o
l
i
k
a

g
e
o
g
r
a
s
k
a

o
b
j
e
k
t
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

r
e
s
o
n
e
r
a

o
m

o
l
i
k
a

e
k
o
l
o
g
i
s
k
a
,

e
k
o
n
o
m
i
s
k
a

o
c
h

s
o
c
i
a
l
a

h
l
l
b
a
r
h
e
t
s
f
r
g
o
r

o
c
h

r
e
d
o
g
r

d
r

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

f
r
s
l
a
g

p
s
n
i
n
g
a
r

d
r

n
g
r
a

k
o
n
s
e
-
k
v
e
n
s
e
r

f
r

m
n
n
i
s
k
a
,

s
a
m
h
l
l
e

o
c
h

n
a
t
u
r

v
g
s

i
n
.
E
l
e
v
e
n

k
a
n

u
n
d
e
r
s
k
a

o
m
v
r
l
-
d
e
n

o
c
h

a
n
v
n
d
e
r

d

k
a
r
t
o
r

o
c
h

a
n
d
r
a

g
e
o
g
r
a
s
k
a

k
l
l
o
r
,

t
e
o
r
i
e
r
,

m
e
t
o
d
e
r

o
c
h

t
e
k
n
i
k
e
r

p

e
t
t

v
l

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
t
,

s
a
m
t

f
r

v
l
u
t
-
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

o
l
i
k
a

k
l
l
o
r
s

t
r
o
v
r
d
i
g
h
e
t

o
c
h

r
e
l
e
v
a
n
s
.

V
i
d

f
l
t
s
t
u
d
i
e
r

a
n
v
n
d
e
r

e
l
e
v
e
n

k
a
r
t
o
r

o
c
h

a
n
d
r
a

v
e
r
k
t
y
g

p

e
t
t

n
d
a
-
m
l
s
e
n
l
i
g
t

o
c
h

e
f
f
e
k
t
i
v
t

s
t
t
.

E
l
e
v
e
n

h
a
r

m
y
c
k
e
t

g
o
d
a

k
u
n
-
s
k
a
p
e
r

o
m

v
r
l
d
s
d
e
l
a
r
n
a
s

n
a
m
n
-
g
e
o
g
r
a

o
c
h

v
i
s
a
r

d
e
t

g
e
n
o
m

a
t
t

m
e
d

g
o
d

s
k
e
r
h
e
t

b
e
s
k
r
i
v
a

l
g
e
n

p

o
c
h

s
t
o
r
l
e
k
s
r
e
l
a
t
i
o
n
e
r

m
e
l
l
a
n

o
l
i
k
a

g
e
o
g
r
a
s
k
a

o
b
j
e
k
t
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

r
e
s
o
n
e
r
a

o
m

o
l
i
k
a

e
k
o
l
o
g
i
s
k
a
,

e
k
o
n
o
m
i
s
k
a

o
c
h

s
o
c
i
a
l
a

h
l
l
b
a
r
h
e
t
s
f
r
g
o
r

o
c
h

r
e
d
o
g
r

d
r

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

f
r
s
l
a
g

p
s
n
i
n
g
a
r

d
r

n
g
r
a

k
o
n
s
e
k
v
e
n
s
e
r

f
r

m
n
n
i
s
k
a
,

s
a
m
h
l
l
e

o
c
h

n
a
t
u
r

v
g
s

i
n
.
B
e
t
y
g
e
t

D

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

E

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

C

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
B
e
t
y
g
e
t

B

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

C

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

A

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
HISTORIA
HI
3.13 HISTORIA
Mnniskans frstelse av det frutna r intad i hennes frestllningar om samtiden
och perspektiv p framtiden. P s stt pverkar det frutna bde vra liv i dag och
vra val infr framtiden. Kvinnor och mn har i alla tider skapat historiska berttelser
fr att tolka verkligheten och pverka sin omgivning. Ett historiskt perspektiv ger oss
redskap att frst och frndra vr egen tid.
Syfte
Undervisningen i mnet historia ska syfta till att eleverna utvecklar svl kunskaper
om historiska sammanhang, som sin historiska bildning och sitt historiemedvetande.
Detta innebr en insikt om att det frutna prglar vr syn p nutiden och drmed
uppfattningen om framtiden. Undervisningen ska ge eleverna frutsttningar att ut-
veckla kunskaper om historiska frhllanden, historiska begrepp och metoder och om
hur historia kan anvndas fr olika syften. Den ska ocks bidra till att eleverna utveck-
lar historiska kunskaper om likheter och skillnader i mnniskors levnadsvillkor och
vrderingar. Drigenom ska eleverna f frstelse fr olika kulturella sammanhang och
levnadsstt.
Undervisningen ska ge eleverna frutsttningar att tillgna sig en historisk referensram
och en frdjupad frstelse fr nutiden. De ska ocks f mjlighet att utveckla en kro-
nologisk verblick ver hur kvinnor och mn genom tiderna har skapat och frndrat
samhllen och kulturer.
Undervisningen ska stimulera elevernas nykenhet p historia och bidra till att de
utvecklar kunskaper om hur vi kan veta ngot om det frutna genom historiskt
kllmaterial och mten med platser och mnniskors berttelser. Eleverna ska genom
undervisningen ven ges frutsttningar att utveckla frmgan att stlla frgor till och
vrdera kllor som ligger till grund fr historisk kunskap. Undervisningen ska vidare
bidra till att eleverna utvecklar frstelse fr att varje tids mnniskor mste bedmas
utifrn sin samtids villkor och vrderingar.
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar frstelse fr hur historiska
be rttelser anvnds i samhllet och i vardagslivet. Drigenom ska eleverna f olika
perspektiv p sina egna och andras identiteter, vrderingar och frestllningar.
Genom undervisningen i mnet historia ska eleverna sammanfattningsvis ges frut-
anvnda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder,
hndelser, gestalter, kulturmten och utvecklingslinjer,
kritiskt granska, tolka och vrdera kllor som grund fr att skapa historisk kunskap,
reektera ver sin egen och andras anvndning av historia i olika sammanhang och
utifrn olika perspektiv, och
HISTORIA
HI
anvnda historiska begrepp fr att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas
och anvnds.
Centralt innehll
I rskurs 13
konsekvenser.
Att leva i nromrdet
vatten och klimat.
Att leva i vrlden
HI
HISTORIA
psalmerna.
Undervisningen i historia ska behandla fljande centrala innehll
I rskurs 46
Kring forntiden och medeltiden, till cirka 1500
Norden befolkas. De utmrkande dragen fr stenldern, bronsldern och jrnldern.
Nordens kulturmten med vriga Europa och andra delar av vrlden genom kad
handel och migration, till exempel genom vikingatidens resor och medeltidens
handelssystem.
De nordiska staternas bildande.
Kristendomens infrande i Norden. Religionens betydelse fr kulturer och stater i
Sverige och de vriga nordiska lnderna samt konsekvenser av dessa frndringar fr
olika mnniskor och grupper.
Ngra av de europeiska upptcktsresorna, deras betydelse och konsekvenser.
Vad arkeologiska fynd, till exempel myntskatter och fynd av freml frn andra
kulturer kan bertta om kulturmten och om likheter och skillnader i levnadsvillkor
fr barn, kvinnor och mn.
HI
HISTORIA
Norden och stersjriket Sverige, cirka 15001700
Nordens och stersjomrdets deltagande i ett globalt utbyte, till exempel av
handelsvaror, sprk och kultur.
Den svenska statens framvxt och organisation.
Det svenska stersjriket. Orsakerna till dess uppkomst och konsekvenser fr olika
mnniskor och grupper runt stersjn. Migration till och frn samt inom det
svenska riket.
Reformationen och dess konsekvenser fr Sverige och vriga Europa.
Vad historiska kllor, till exempel brev och andra dokument, kan bertta om lik-
heter och skillnader i levnadsvillkor fr barn, kvinnor och mn jmfrt med i dag.
kat utbyte och jordbrukets omvandling, cirka 17001850
Sveriges och Nordens ekonomiska och kulturella globala utbyte, till exempel i form
av jrnexport och genom resor till Asien.
Jordbrukets omvandling och dess konsekvenser fr mnniskor.
Den stora folkkningen samt dess orsaker och konsekvenser fr olika mnniskor
och grupper.
Framvxten av parlamentarism, partivsen och nya lagar i Sverige.
Vad historiska kllor, till exempel dagbcker och arkivmaterial, kan bertta om
Sveriges historia och om likheter och skillnader i levnadsvillkor fr barn, kvinnor
och mn.
Hur historia anvnds och historiska begrepp
Exempel p hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan
avlsas i vra dagar genom traditioner, namn, sprkliga uttryck, byggnader, stder
och grnser.
Hur historiska personer och hndelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII
och hxprocesserna, har framstllts p olika stt genom olika tolkningar och under
skilda tider.
Vad begreppen frndring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens,
kllor och tolkning betyder och hur de anvnds i historiska sammanhang.
Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika
syn p deras betydelser.
HI
HISTORIA
Undervisningen i historia ska behandla fljande centrala innehll
I rskurs 79
Forna civilisationer, frn frhistorisk tid till cirka 1700
Jmfrelser mellan ngra hgkulturers framvxt och utveckling fram till 1700-talet,
till exempel i Afrika, Amerika och Asien.
Antiken, dess utmrkande drag som epok och dess betydelse fr vr egen tid.
Vad historiska kllor frn ngon hgkultur, till exempel i Asien eller Amerika, kan
bertta om likheter och skillnader i levnadsvillkor fr barn, kvinnor och mn.
Industrialisering, samhllsomvandling och idstrmningar, cirka 17001900
Den kade vrldshandeln mellan Europa, Asien, Afrika och Amerika.
Industrialiseringen i Europa och Sverige. Olika historiska frklaringar till industria-
liseringen, samt konsekvenser fr olika samhllsgruppers och mnniskors levnads-
villkor i Sverige, Norden, Europa och ngra olika delar av vrlden. Migration inom
och mellan lnder.
Revolutioner och framvxten av nya ider, samhllsklasser och politiska ideologier.
Vad historiska kllor kan bertta om mnniskors och gruppers strvan att pverka
och frbttra sina egna och andras levnadsvillkor, till exempel genom uppnningar,
bildandet av fackfreningar och kampen mot slaveri.
Imperialism och vrldskrig, cirka 18001950
Den europeiska dominansen, imperialism och kolonialism.
Nationalism och olika former av demokrati och diktatur i Europa och i andra delar
av vrlden.
De bda vrldskrigen, deras orsaker och fljder. Frtryck, folkfrdrivningar och
folkmord. Frintelsen och Gulag.
Historiska berttelser frn skilda delar av vrlden med skildringar av mnniskors
upplevelser av frtryck, till exempel i form av kolonialism, rasism eller totalitr
diktatur och motstnd mot detta.
Demokratisering, efterkrigstid och globalisering, cirka 1900 till nutid
Demokratisering i Sverige. Bildandet av politiska partier, nya folkrrelser, till
exempel kvinnorrelsen, och kampen fr allmn rstrtt fr kvinnor och mn.
Kontinuitet och frndring i synen p kn, jmstlldhet och sexualitet.
Framvxten av det svenska vlfrdssamhllet.
Historiska perspektiv p urfolket samernas och de vriga nationella minoriteternas
situation i Sverige.
Kalla krigets konikter, Sovjetunionens snderfall och nya maktfrhllanden i vrlden.
HI
HISTORIA
FN, nordiskt samarbete och framvxten av Europeiska unionen (EU).
Aktuella konikter i vrlden och historiska perspektiv p dessa.
Hur historiska kllor och berttelser om en familjs eller slkts historia speglar
vergripande frndringar i mnniskors levnadsvillkor.
Hur historia anvnds och historiska begrepp
Exempel p hur 1800- och 1900-talet kan avlsas i vra dagar genom traditioner,
namn, sprkliga uttryck, byggnader, stder och grnser.
Hur historia kan anvndas fr att skapa eller strka gemenskaper, till exempel inom
familjen, freningslivet, organisationer och fretag.
Hur historia kan anvndas fr att skapa eller strka nationella identiteter.
Hur historia kan anvndas fr att frst hur den tid som mnniskor lever i pverkar
deras villkor och vrderingar.
Vad begreppen kontinuitet och frndring, frklaring, kllkritik och identitet
betyder och hur de anvnds i historiska sammanhang.
Ngra historiska begrepp, till exempel antiken, mellankrigstiden, efterkrigstiden och
kalla kriget samt olika syn p deras betydelser.
Kunskapskrav
niskor bor och arbetar. Eleven anger ngra viktiga samhllsfunktioner, och ger exempel
p yrken och verksamheter i nromrdet. Dessutom kan eleven ange ngra orsaker till
att mnniskor yttar frn en plats till en annan, och ge exempel p vad en ytt kan
pverka miljn, och ger utifrn detta frslag p hur man kan bidra till hllbar utveck-
HI
HISTORIA
religionsutvning, och kopplar samman dessa med religioner som utvas i nromrdet.
ur Bibeln, samt i berttelser om gudar och hjltar i olika myter. Dessutom ger eleven
vationer och mtningar, och gra enkla sammanstllningar av resultaten s att innehl-
let klart framgr. Eleven gr enkla underskningar av omvrlden, och kan d anvnda
och lnder.
Eleven har grundlggande kunskaper om historiska frhllanden, skeenden och ge-
stalter under olika tidsperioder. Eleven visar det genom att fra enkla och till viss del
underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhllsfrndringar
och mnniskors levnadsvillkor och handlingar. Eleven kan underska utvecklingslinjer
inom kulturmten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver d enkla sam-
band mellan olika tidsperioder. Eleven visar ocks hur ngon av utvecklingslinjerna
har pverkat vr samtid, och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del
underbyggda hnvisningar till det frutna. Eleven kan anvnda historiskt kllmaterial
fr att dra enkla slutsatser om mnniskors levnadsvillkor, och fr d enkla resonemang
om kllornas anvndbarhet.
Eleven kan tolka och visa p spr av historien i vr tid och fra enkla resonemang om
varfr det nns likheter och skillnader i olika framstllningar av historiska hndelser,
personer och tidsperioder. I studier av historiska frhllanden, skeenden och gestalter
svl som vid anvndning av kllor och i resonemang om hur historia anvnds kan
eleven anvnda historiska begrepp p ett i huvudsak fungerande stt.
r uppfyllda.
HI
HISTORIA
Eleven har goda kunskaper om historiska frhllanden, skeenden och gestalter under
olika tidsperioder. Eleven visar det genom att fra utvecklade och relativt vl under-
byggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhllsfrndringar och
mnniskors levnadsvillkor och handlingar. Eleven kan underska utvecklingslinjer
inom kulturmten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver d frhllande-
vis komplexa samband mellan olika tidsperioder. Eleven visar ocks hur ngon av ut-
vecklingslinjerna har pverkat vr samtid, och motiverar sitt resonemang med utveck-
lade och relativt vl underbyggda hnvisningar till det frutna. Eleven kan anvnda
historiskt kllmaterial fr att dra enkla slutsatser om mnniskors levnadsvillkor, och
fr d utvecklade resonemang om kllornas anvndbarhet.
Eleven kan tolka och visa p spr av historien i vr tid och fra utvecklade resonemang
om varfr det nns likheter och skillnader i olika framstllningar av historiska hndel-
ser, personer och tidsperioder. I studier av historiska frhllanden, skeenden och ge-
stalter svl som vid anvndning av kllor och i resonemang om hur historia anvnds
kan eleven anvnda historiska begrepp p ett relativt vl fungerande stt.
r uppfyllda.
Eleven har mycket goda kunskaper om historiska frhllanden, skeenden och gestal-
ter under olika tidsperioder. Eleven visar det genom att fra vlutvecklade och vl
och mnniskors levnadsvillkor och handlingar. Eleven kan underska utvecklingslinjer
inom kulturmten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver d komplexa
samband mellan olika tidsperioder. Eleven visar ocks hur ngon av utvecklingslinjer-
na har pverkat vr samtid, och motiverar sitt resonemang med vlutvecklade och vl
underbyggda hnvisningar till det frutna. Eleven kan anvnda historiskt kllmaterial
fr att dra enkla slutsatser om mnniskors levnadsvillkor, och fr d vlutvecklade
resonemang om kllornas anvndbarhet.
Eleven kan tolka och visa p spr av historien i vr tid och fra vlutvecklade och ny-
anserade resonemang om varfr det nns likheter och skillnader i olika framstllningar
av historiska hndelser, personer och tidsperioder. I studier av historiska frhllanden,
skeenden och gestalter svl som vid anvndning av kllor och i resonemang om hur
historia anvnds kan eleven anvnda historiska begrepp p ett vl fungerande stt.
HI
HISTORIA
Eleven har grundlggande kunskaper om historiska frhllanden, skeenden och ge-
stalter under olika tidsperioder. Eleven visar det genom att fra enkla och till viss del
och mnniskors levnadsvillkor och handlingar, samt om Frintelsen och andra folk-
mord. Dessutom frklarar eleven hur mnniskors villkor och vrderingar kan pverkas
av den tid de lever i. Eleven kan underska ngra utvecklingslinjer inom kulturmten,
migration, politik och levnadsvillkor och beskriver d enkla samband mellan olika
tidsperioder. Eleven anger ocks ngon tnkbar fortsttning p dessa utvecklingslinjer
och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hnvisningar
till det frutna och nuet.
Eleven kan anvnda historiskt kllmaterial fr att dra enkla och till viss del under-
byggda slutsatser om mnniskors levnadsvillkor, och fr d enkla och till viss del
underbyggda resonemang om kllornas trovrdighet och relevans. Eleven kan fra
enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur historia har anvnts och kan
anvndas i ngra olika sammanhang och fr olika syften, samt hur skilda frestllning-
ar om det frutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden, och vilka konsekvenser
det kan f. I studier av historiska frhllanden, skeenden och gestalter svl som vid
anvndning av kllor och i resonemang om hur historia anvnds kan eleven anvnda
historiska begrepp p ett i huvudsak fungerande stt.
r uppfyllda.
Eleven har goda kunskaper om historiska frhllanden, skeenden och gestalter under
olika tidsperioder. Eleven visar det genom att fra utvecklade och relativt vl under-
mnniskors levnadsvillkor och handlingar, samt om Frintelsen och andra folkmord.
Dessutom frklarar eleven hur mnniskors villkor och vrderingar kan pverkas av
den tid de lever i. Eleven kan underska ngra utvecklingslinjer inom kulturmten,
migration, politik och levnadsvillkor och beskriver d frhllandevis komplexa sam-
band mellan olika tidsperioder. Eleven anger ocks ngon tnkbar fortsttning p dessa
utvecklingslinjer och motiverar sitt resonemang med utvecklade och relativt
vl underbyggda hnvisningar till det frutna och nuet.
Eleven kan anvnda historiskt kllmaterial fr att dra utvecklade och relativt vl
under byggda slutsatser om mnniskors levnadsvillkor, och fr d utvecklade och rela-
tivt vl underbyggda resonemang om kllornas trovrdighet och relevans. Eleven kan
fra utvecklade och relativt vl underbyggda resonemang om hur historia har anvnts
och kan anvndas i ngra olika sammanhang och fr olika syften, samt hur skilda
HI
HISTORIA
frestllningar om det frutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden, och vilka
konse kvenser det kan f. I studier av historiska frhllanden, skeenden och gestalter
svl som vid anvndning av kllor och i resonemang om hur historia anvnds kan
eleven anvnda historiska begrepp p ett relativt vl fungerande stt.
r uppfyllda.
Eleven har mycket goda kunskaper om historiska frhllanden, skeenden och gestalter
under olika tidsperioder. Eleven visar det genom att fra vlutvecklade och vl under-
mnniskors levnadsvillkor och handlingar, samt om Frintelsen och andra folkmord.
Dessutom frklarar eleven hur mnniskors villkor och vrderingar kan pverkas av
den tid de lever i. Eleven kan underska ngra utvecklingslinjer inom kulturmten,
migration, politik och levnadsvillkor och beskriver d komplexa samband mellan olika
tidsperioder. Eleven anger ocks ngon tnkbar fortsttning p dessa utvecklingslinjer
och motiverar sitt resonemang med vlutvecklade och vl underbyggda hnvisningar
till det frutna och nuet.
Eleven kan anvnda historiskt kllmaterial fr att dra vlutvecklade och vl under-
byggda slutsatser om mnniskors levnadsvillkor, och fr d vlutvecklade och vl
underbyggda resonemang om kllornas trovrdighet och relevans. Eleven kan fra
vlutvecklade och vl underbyggda resonemang om hur historia har anvnts och kan
anvndas i ngra olika sammanhang och fr olika syften, samt hur skilda frestllning-
ar om det frutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden, och vilka konsekvenser
det kan f. I studier av historiska frhllanden, skeenden och gestalter svl som vid
anvndning av kllor och i resonemang om hur historia anvnds kan eleven anvnda
historiska begrepp p ett vl fungerande stt.
HI
K
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v

i

s
l
u
t
e
t

a
v

r
s
k
u
r
s

6
B
e
t
y
g
e
t

E
B
e
t
y
g
e
t

D
B
e
t
y
g
e
t

C
B
e
t
y
g
e
t

B
B
e
t
y
g
e
t

A
E
l
e
v
e
n

h
a
r

m
y
c
k
e
t

g
o
d
a

k
u
n
s
k
a
-
p
e
r

o
m

h
i
s
t
o
r
i
s
k
a

f
r
h
l
l
a
n
d
e
n
,

s
k
e
e
n
d
e
n

o
c
h

g
e
s
t
a
l
t
e
r

u
n
d
e
r

o
l
i
k
a

t
i
d
s
p
e
r
i
o
d
e
r
.

E
l
e
v
e
n

v
i
s
a
r

d
e
t

g
e
n
o
m

a
t
t

f
r
a

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

o
r
s
a
k
e
r

t
i
l
l

o
c
h

k
o
n
s
e
k
v
e
n
s
e
r

a
v

s
a
m
h
l
l
s
f
n
d
r
i
n
g
a
r

o
c
h

m
n
n
i
s
k
o
r
s

l
e
v
n
a
d
s
v
i
l
l
k
o
r

o
c
h

h
a
n
d
l
i
n
g
a
r
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

u
n
d
e
r
-
s
k
a

u
t
v
e
c
k
l
i
n
g
s
l
i
n
j
e
r

i
n
o
m

k
u
l
t
u
r
m
t
e
n
,

m
i
g
r
a
t
i
o
n
,

p
o
l
i
t
i
k

o
c
h

l
e
v
n
a
d
s
v
i
l
l
k
o
r

o
c
h

b
e
s
k
r
i
v
e
r

d

k
o
m
p
l
e
x
a

s
a
m
b
a
n
d

m
e
l
l
a
n

o
l
i
k
a

t
i
d
s
p
e
r
i
o
d
e
r
.

E
l
e
v
e
n

v
i
s
a
r

o
c
k
s

h
u
r

n
g
o
n

a
v

u
t
v
e
c
k
l
i
n
g
s
-
l
i
n
j
e
r
n
a

h
a
r

p
v
e
r
k
a
t

v
r

s
a
m
t
i
d
,

o
c
h

m
o
t
i
v
e
r
a
r

s
i
t
t

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

m
e
d

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

v
l

u
n
-
d
e
r
b
y
g
g
d
a

h
n
v
i
s
n
i
n
g
a
r

t
i
l
l

d
e
t

f
u
t
n
a
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

a
n
v
n
d
a

h
i
s
t
o
r
i
s
k
t

k
l
l
m
a
t
e
r
i
a
l

f
r

a
t
t

d
r
a

e
n
k
l
a

s
l
u
t
s
a
t
s
e
r

o
m

m
n
n
i
s
k
o
r
s

l
e
v
n
a
d
s
v
i
l
l
k
o
r
,

o
c
h

f
r

d
l
u
t
-
v
e
c
k
l
a
d
e

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

k
l
l
o
r
-
n
a
s

a
n
v
n
d
b
a
r
h
e
t
.
E
l
e
v
e
n

k
a
n

t
o
l
k
a

o
c
h

v
i
s
a

p

s
p
r

a
v

h
i
s
t
o
r
i
e
n

i

v
r

t
i
d

o
c
h

f
r
a

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

n
y
a
n
s
e
r
a
d
e

E
l
e
v
e
n

h
a
r

g
r
u
n
d
l
g
g
a
n
d
e

k
u
n
s
k
a
p
e
r

o
m

h
i
s
t
o
r
i
s
k
a

f
r
h
l
-
l
a
n
d
e
n
,

s
k
e
e
n
d
e
n

o
c
h

g
e
s
t
a
l
t
e
r

u
n
d
e
r

o
l
i
k
a

t
i
d
s
p
e
r
i
o
d
e
r
.

E
l
e
v
e
n

v
i
s
a
r

d
e
t

g
e
n
o
m

a
t
t

f
r
a

e
n
k
l
a

o
c
h

t
i
l
l

v
i
s
s

d
e
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

o
r
s
a
k
e
r

t
i
l
l

o
c
h

k
o
n
s
e
k
v
e
n
s
e
r

a
v

s
a
m
h
l
l
s
f
n
d
-
r
i
n
g
a
r

o
c
h

m
n
n
i
s
k
o
r
s

l
e
v
n
a
d
s
-
v
i
l
l
k
o
r

o
c
h

h
a
n
d
l
i
n
g
a
r
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

u
n
d
e
r
s
k
a

u
t
v
e
c
k
l
i
n
g
s
l
i
n
j
e
r

i
n
o
m

k
u
l
t
u
r
m
t
e
n
,

m
i
g
r
a
t
i
o
n
,

p
o
l
i
t
i
k

o
c
h

l
e
v
n
a
d
s
v
i
l
l
k
o
r

o
c
h

b
e
-
s
k
r
i
v
e
r

d

e
n
k
l
a

s
a
m
b
a
n
d

m
e
l
l
a
n

o
l
i
k
a

t
i
d
s
p
e
r
i
o
d
e
r
.

E
l
e
v
e
n

v
i
s
a
r

o
c
k
s

h
u
r

n
g
o
n

a
v

u
t
v
e
c
k
l
i
n
g
s
-
l
i
n
j
e
r
n
a

h
a
r

p
v
e
r
k
a
t

v
r

s
a
m
t
i
d
,

o
c
h

m
o
t
i
v
e
r
a
r

s
i
t
t

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

m
e
d

e
n
k
l
a

o
c
h

t
i
l
l

v
i
s
s

d
e
l

u
n
-
d
e
r
b
y
g
g
d
a

h
n
v
i
s
n
i
n
g
a
r

t
i
l
l

d
e
t

f
u
t
n
a
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

a
n
v
n
d
a

h
i
s
t
o
r
i
s
k
t

k
l
l
m
a
t
e
r
i
a
l

f
r

a
t
t

d
r
a

e
n
k
l
a

s
l
u
t
s
a
t
s
e
r

o
m

m
n
n
i
s
k
o
r
s

l
e
v
n
a
d
s
v
i
l
l
k
o
r
,

o
c
h

f
r

d

e
n
k
l
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

k
l
l
o
r
n
a
s

a
n
-
v
n
d
b
a
r
h
e
t
.
E
l
e
v
e
n

k
a
n

t
o
l
k
a

o
c
h

v
i
s
a

p

s
p
r

a
v

h
i
s
t
o
r
i
e
n

i

v
r

t
i
d

o
c
h

f
r
a

e
n
k
l
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

v
a
r
f
r

d
e
t

E
l
e
v
e
n

h
a
r

g
o
d
a

k
u
n
s
k
a
p
e
r

o
m

h
i
s
t
o
r
i
s
k
a

f
r
h
l
l
a
n
d
e
n
,

s
k
e
e
n
d
e
n

o
c
h

g
e
s
t
a
l
t
e
r

u
n
d
e
r

o
l
i
k
a

t
i
d
s
p
e
-
r
i
o
d
e
r
.

E
l
e
v
e
n

v
i
s
a
r

d
e
t

g
e
n
o
m

a
t
t

f
r
a

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

o
r
s
a
k
e
r

t
i
l
l

o
c
h

k
o
n
s
e
k
v
e
n
s
e
r

a
v

s
a
m
h
l
l
s
f
n
d
r
i
n
g
a
r

o
c
h

m
n
n
i
s
k
o
r
s

l
e
v
n
a
d
s
v
i
l
l
k
o
r

o
c
h

h
a
n
d
l
i
n
g
a
r
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

u
n
d
e
r
-
s
k
a

u
t
v
e
c
k
l
i
n
g
s
l
i
n
j
e
r

i
n
o
m

k
u
l
t
u
r
m
t
e
n
,

m
i
g
r
a
t
i
o
n
,

p
o
l
i
t
i
k

o
c
h

l
e
v
n
a
d
s
v
i
l
l
k
o
r

o
c
h

b
e
s
k
r
i
v
e
r

d
r
h
l
l
a
n
d
e
v
i
s

k
o
m
p
l
e
x
a

s
a
m
-
b
a
n
d

m
e
l
l
a
n

o
l
i
k
a

t
i
d
s
p
e
r
i
o
d
e
r
.

E
l
e
v
e
n

v
i
s
a
r

o
c
k
s

h
u
r

n
g
o
n

a
v

u
t
v
e
c
k
l
i
n
g
s
l
i
n
j
e
r
n
a

h
a
r

p
v
e
r
k
a
t

v
r

s
a
m
t
i
d
,

o
c
h

m
o
t
i
v
e
r
a
r

s
i
t
t

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

m
e
d

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

h
n
v
i
s
-
n
i
n
g
a
r

t
i
l
l

d
e
t

f
u
t
n
a
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

a
n
v
n
d
a

h
i
s
t
o
r
i
s
k
t

k
l
l
m
a
t
e
-
r
i
a
l

f
r

a
t
t

d
r
a

e
n
k
l
a

s
l
u
t
s
a
t
s
e
r

o
m

m
n
n
i
s
k
o
r
s

l
e
v
n
a
d
s
v
i
l
l
k
o
r
,

o
c
h

f
r

d

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

k
l
l
o
r
n
a
s

a
n
v
n
d
b
a
r
h
e
t
.
E
l
e
v
e
n

k
a
n

t
o
l
k
a

o
c
h

v
i
s
a

p

s
p
r

a
v

h
i
s
t
o
r
i
e
n

i

v
r

t
i
d

o
c
h

f
r
a

u
t
-
v
e
c
k
l
a
d
e

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

v
a
r
f
r

B
e
t
y
g
e
t

D

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

E

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

C

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
B
e
t
y
g
e
t

B

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

C

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

A

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
HISTORIA
HI
HISTORIA
K
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v

i

s
l
u
t
e
t

a
v

r
s
k
u
r
s

6
B
e
t
y
g
e
t

E
B
e
t
y
g
e
t

D
B
e
t
y
g
e
t

C
B
e
t
y
g
e
t

B
B
e
t
y
g
e
t

A
n
n
s

l
i
k
h
e
t
e
r

o
c
h

s
k
i
l
l
n
a
d
e
r

i

o
l
i
k
a

f
r
a
m
s
t
l
l
n
i
n
g
a
r

a
v

h
i
s
t
o
r
i
s
-
k
a

h
n
d
e
l
s
e
r
,

p
e
r
s
o
n
e
r

o
c
h

t
i
d
s
-
p
e
r
i
o
d
e
r
.

I

s
t
u
d
i
e
r

a
v

h
i
s
t
o
r
i
s
k
a

f
r
h
l
l
a
n
d
e
n
,

s
k
e
e
n
d
e
n

o
c
h

g
e
-
s
t
a
l
t
e
r

s
l

s
o
m

v
i
d

a
n
v
n
d
n
i
n
g

a
v

k
l
l
o
r

o
c
h

i

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

h
u
r

h
i
s
t
o
r
i
a

a
n
v
n
d
s

k
a
n

e
l
e
v
e
n

a
n
v
n
d
a

h
i
s
t
o
r
i
s
k
a

b
e
g
r
e
p
p

p

e
t
t

i

h
u
v
u
d
s
a
k

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
t
.
d
e
t

n
n
s

l
i
k
h
e
t
e
r

o
c
h

s
k
i
l
l
n
a
d
e
r

i

o
l
i
k
a

f
r
a
m
s
t
l
l
n
i
n
g
a
r

a
v

h
i
s
t
o
r
i
s
-
k
a

h
n
d
e
l
s
e
r
,

p
e
r
s
o
n
e
r

o
c
h

t
i
d
s
-
p
e
r
i
o
d
e
r
.

I

s
t
u
d
i
e
r

a
v

h
i
s
t
o
r
i
s
k
a

f
r
h
l
l
a
n
d
e
n
,

s
k
e
e
n
d
e
n

o
c
h

g
e
-
s
t
a
l
t
e
r

s
l

s
o
m

v
i
d

a
n
v
n
d
n
i
n
g

a
v

k
l
l
o
r

o
c
h

i

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

h
u
r

h
i
s
t
o
r
i
a

a
n
v
n
d
s

k
a
n

e
l
e
v
e
n

a
n
v
n
d
a

h
i
s
t
o
r
i
s
k
a

b
e
g
r
e
p
p

p

e
t
t

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
t
.
r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

v
a
r
f
r

d
e
t

n
n
s

l
i
k
h
e
t
e
r

o
c
h

s
k
i
l
l
n
a
d
e
r

i

o
l
i
k
a

f
r
a
m
s
t
l
l
n
i
n
g
a
r

a
v

h
i
s
t
o
r
i
s
k
a

h
n
-
d
e
l
s
e
r
,

p
e
r
s
o
n
e
r

o
c
h

t
i
d
s
p
e
r
i
o
d
e
r
.

I

s
t
u
d
i
e
r

a
v

h
i
s
t
o
r
i
s
k
a

f
r
h
l
l
a
n
-
d
e
n
,

s
k
e
e
n
d
e
n

o
c
h

g
e
s
t
a
l
t
e
r

s
l

s
o
m

v
i
d

a
n
v
n
d
n
i
n
g

a
v

k
l
l
o
r

o
c
h

i

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

h
u
r

h
i
s
t
o
-
r
i
a

a
n
v
n
d
s

k
a
n

e
l
e
v
e
n

a
n
v
n
d
a

h
i
s
t
o
r
i
s
k
a

b
e
g
r
e
p
p

p

e
t
t

v
l

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
t
.
B
e
t
y
g
e
t

D

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

E

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

C

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
B
e
t
y
g
e
t

B

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

C

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

A

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
HI
HISTORIA
v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

o
r
s
a
k
e
r

t
i
l
l

o
c
h

k
o
n
s
e
k
v
e
n
s
e
r

a
v

s
a
m
h
l
l
s
f
n
d
r
i
n
g
a
r

o
c
h

m
n
-
n
i
s
k
o
r
s

l
e
v
n
a
d
s
v
i
l
l
k
o
r

o
c
h

h
a
n
d
-
l
i
n
g
a
r
,

s
a
m
t

o
m

F
r
i
n
t
e
l
s
e
n

o
c
h

a
n
d
r
a

f
o
l
k
m
o
r
d
.

D
e
s
s
u
t
o
m

f
r
-
k
l
a
r
a
r

e
l
e
v
e
n

h
u
r

m
n
n
i
s
k
o
r
s

v
i
l
l
-
k
o
r

o
c
h

v
r
d
e
r
i
n
g
a
r

k
a
n

p
v
e
r
k
a
s

a
v

d
e
n

t
i
d

d
e

l
e
v
e
r

i
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

u
n
d
e
r
s
k
a

n
g
r
a

u
t
v
e
c
k
l
i
n
g
s
l
i
n
j
e
r

i
n
o
m

k
u
l
t
u
r
m
t
e
n
,

m
i
g
r
a
t
i
o
n
,

p
o
l
i
t
i
k

o
c
h

l
e
v
n
a
d
s
v
i
l
l
k
o
r

o
c
h

b
e
s
k
r
i
v
e
r

d
r
h
l
l
a
n
d
e
v
i
s

k
o
m
-
p
l
e
x
a

s
a
m
b
a
n
d

m
e
l
l
a
n

o
l
i
k
a

t
i
d
s
-
p
e
r
i
o
d
e
r
.

E
l
e
v
e
n

a
n
g
e
r

o
c
k
s
-
g
o
n

t
n
k
b
a
r

f
o
r
t
s
t
t
n
i
n
g

p

d
e
s
s
a

u
t
v
e
c
k
l
i
n
g
s
l
i
n
j
e
r

o
c
h

m
o
t
i
v
e
r
a
r

s
i
t
t

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

m
e
d

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

h
n
v
i
s
n
i
n
g
a
r

t
i
l
l

d
e
t

f
u
t
n
a

o
c
h

n
u
e
t
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

a
n
v
n
d
a

h
i
s
t
o
r
i
s
k
t

k
l
l
m
a
t
e
r
i
a
l

f
r

a
t
t

d
r
a

u
t
v
e
c
k
l
a
-
d
e

o
c
h

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

o
c
h

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

o
r
s
a
k
e
r

t
i
l
l

o
c
h

k
o
n
s
e
k
v
e
n
s
e
r

a
v

s
a
m
h
l
l
s
f
n
d
r
i
n
g
a
r

o
c
h

m
n
n
i
s
k
o
r
s

l
e
v
n
a
d
s
v
i
l
l
k
o
r

o
c
h

h
a
n
d
l
i
n
g
a
r
,

s
a
m
t

o
m

F
r
i
n
t
e
l
s
e
n

o
c
h

a
n
d
r
a

f
o
l
k
m
o
r
d
.

D
e
s
s
u
t
o
m

f
r
k
l
a
r
a
r

e
l
e
v
e
n

h
u
r

m
n
n
i
s
k
o
r
s

v
i
l
l
k
o
r

o
c
h

v
r
d
e
r
i
n
g
a
r

k
a
n

p
v
e
r
k
a
s

a
v

d
e
n

t
i
d

d
e

l
e
v
e
r

i
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

u
n
d
e
r
s
k
a

n
g
r
a

u
t
v
e
c
k
l
i
n
g
s
l
i
n
j
e
r

i
n
o
m

k
u
l
t
u
r
-
m
t
e
n
,

m
i
g
r
a
t
i
o
n
,

p
o
l
i
t
i
k

o
c
h

l
e
v
n
a
d
s
v
i
l
l
k
o
r

o
c
h

b
e
s
k
r
i
v
e
r

d

k
o
m
p
l
e
x
a

s
a
m
b
a
n
d

m
e
l
l
a
n

o
l
i
k
a

t
i
d
s
p
e
r
i
o
d
e
r
.

E
l
e
v
e
n

a
n
g
e
r

o
c
k
s
g
o
n

t
n
k
b
a
r

f
o
r
t
s
t
t
n
i
n
g

p

d
e
s
s
a

u
t
v
e
c
k
l
i
n
g
s
l
i
n
j
e
r

o
c
h

m
o
t
i
-
v
e
r
a
r

s
i
t
t

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

m
e
d

v
l
-
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

h
n
v
i
s
n
i
n
g
a
r

t
i
l
l

d
e
t

f
u
t
n
a

o
c
h

n
u
e
t
.
E
l
e
v
e
n

k
a
n

a
n
v
n
d
a

h
i
s
t
o
r
i
s
k
t

k
l
l
m
a
t
e
r
i
a
l

f
r

a
t
t

d
r
a

v
l
u
t
v
e
c
k
-
l
a
d
e

o
c
h

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

s
l
u
t
-
K
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v

i

s
l
u
t
e
t

a
v

r
s
k
u
r
s

9
B
e
t
y
g
e
t

E
B
e
t
y
g
e
t

D
B
e
t
y
g
e
t

C
B
e
t
y
g
e
t

B
B
e
t
y
g
e
t

A
E
l
e
v
e
n

h
a
r

g
r
u
n
d
l
g
g
a
n
d
e

k
u
n
s
k
a
p
e
r

o
m

h
i
s
t
o
r
i
s
k
a

f
r
h
l
-
l
a
n
d
e
n
,

s
k
e
e
n
d
e
n

o
c
h

g
e
s
t
a
l
t
e
r

u
n
d
e
r

o
l
i
k
a

t
i
d
s
p
e
r
i
o
d
e
r
.

E
l
e
v
e
n

v
i
s
a
r

d
e
t

g
e
n
o
m

a
t
t

f
r
a

e
n
k
l
a

o
c
h

t
i
l
l

v
i
s
s

d
e
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

o
r
s
a
k
e
r

t
i
l
l

o
c
h

k
o
n
s
e
k
v
e
n
s
e
r

a
v

s
a
m
h
l
l
s
f
n
d
-
r
i
n
g
a
r

o
c
h

m
n
n
i
s
k
o
r
s

l
e
v
n
a
d
s
-
v
i
l
l
k
o
r

o
c
h

h
a
n
d
l
i
n
g
a
r
,

s
a
m
t

o
m

F
r
i
n
t
e
l
s
e
n

o
c
h

a
n
d
r
a

f
o
l
k
m
o
r
d
.

D
e
s
s
u
t
o
m

f
r
k
l
a
r
a
r

e
l
e
v
e
n

h
u
r

m
n
n
i
s
k
o
r
s

v
i
l
l
k
o
r

o
c
h

v
r
d
e
-
r
i
n
g
a
r

k
a
n

p
v
e
r
k
a
s

a
v

d
e
n

t
i
d

d
e

l
e
v
e
r

i
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

u
n
d
e
r
s
k
a

n
g
r
a

u
t
v
e
c
k
l
i
n
g
s
l
i
n
j
e
r

i
n
o
m

k
u
l
t
u
r
m
t
e
n
,

m
i
g
r
a
t
i
o
n
,

p
o
l
i
t
i
k

o
c
h

l
e
v
n
a
d
s
v
i
l
l
k
o
r

o
c
h

b
e
s
k
r
i
v
e
r

d

e
n
k
l
a

s
a
m
b
a
n
d

m
e
l
l
a
n

o
l
i
k
a

t
i
d
s
p
e
r
i
o
d
e
r
.

E
l
e
v
e
n

a
n
g
e
r

o
c
k
s
g
o
n

t
n
k
b
a
r

f
o
r
t
s
t
t
n
i
n
g

p

d
e
s
s
a

u
t
v
e
c
k
l
i
n
g
s
l
i
n
j
e
r

o
c
h

m
o
t
i
-
v
e
r
a
r

s
i
t
t

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

m
e
d

e
n
k
l
a

o
c
h

t
i
l
l

v
i
s
s

d
e
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

h
n
v
i
s
n
i
n
g
a
r

t
i
l
l

d
e
t

f
u
t
n
a

o
c
h

n
u
e
t
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

a
n
v
n
d
a

h
i
s
t
o
r
i
s
k
t

k
l
l
m
a
t
e
r
i
a
l

f
r

a
t
t

d
r
a

e
n
k
l
a

o
c
h

t
i
l
l

v
i
s
s

d
e
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

s
l
u
t
s
a
t
-
E
l
e
v
e
n

h
a
r

g
o
d
a

k
u
n
s
k
a
p
e
r

o
m

h
i
s
t
o
r
i
s
k
a

f
r
h
l
l
a
n
d
e
n
,

s
k
e
e
n
d
e
n

o
c
h

g
e
s
t
a
l
t
e
r

u
n
d
e
r

o
l
i
k
a

t
i
d
s
p
e
-
r
i
o
d
e
r
.

E
l
e
v
e
n

v
i
s
a
r

d
e
t

g
e
n
o
m

a
t
t

f
r
a

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

r
e
l
a
t
i
v
t

E
l
e
v
e
n

h
a
r

m
y
c
k
e
t

g
o
d
a

k
u
n
s
k
a
-
p
e
r

o
m

h
i
s
t
o
r
i
s
k
a

f
r
h
l
l
a
n
d
e
n
,

s
k
e
e
n
d
e
n

o
c
h

g
e
s
t
a
l
t
e
r

u
n
d
e
r

o
l
i
k
a

t
i
d
s
p
e
r
i
o
d
e
r
.

E
l
e
v
e
n

v
i
s
a
r

d
e
t

g
e
n
o
m

a
t
t

f
r
a

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

B
e
t
y
g
e
t

D

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

E

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

C

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
B
e
t
y
g
e
t

B

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

C

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

A

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
HISTORIA
HI
K
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v

i

s
l
u
t
e
t

a
v

r
s
k
u
r
s

9
B
e
t
y
g
e
t

E
B
e
t
y
g
e
t

D
B
e
t
y
g
e
t

C
B
e
t
y
g
e
t

B
B
e
t
y
g
e
t

A
s
e
r

o
m

m
n
n
i
s
k
o
r
s

l
e
v
n
a
d
s
v
i
l
l
-
k
o
r
,

o
c
h

f
r

d

e
n
k
l
a

o
c
h

t
i
l
l

v
i
s
s

d
e
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

k
l
l
o
r
n
a
s

t
r
o
v
r
d
i
g
h
e
t

o
c
h

r
e
l
e
v
a
n
s
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

f
r
a

e
n
k
l
a

o
c
h

t
i
l
l

v
i
s
s

d
e
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

h
u
r

h
i
s
t
o
r
i
a

h
a
r

a
n
v
n
t
s

o
c
h

k
a
n

a
n
v
n
d
a
s

i

n
g
r
a

o
l
i
k
a

s
a
m
m
a
n
h
a
n
g

o
c
h

f
r

o
l
i
k
a

s
y
f
t
e
n
,

s
a
m
t

h
u
r

s
k
i
l
d
a

f
r
e
s
t
l
l
n
i
n
g
a
r

o
m

d
e
t

f
u
t
n
a

k
a
n

l
e
d
a

t
i
l
l

o
l
i
k
a

u
p
p
f
a
t
t
n
i
n
g
a
r

i

n
u
t
i
d
e
n
,

o
c
h

v
i
l
k
a

k
o
n
s
e
k
v
e
n
s
e
r

d
e
t

k
a
n

f
.

I

s
t
u
d
i
e
r

a
v

h
i
s
t
o
r
i
s
k
a

f
r
h
l
l
a
n
d
e
n
,

s
k
e
e
n
d
e
n

o
c
h

g
e
-
s
t
a
l
t
e
r

s
l

s
o
m

v
i
d

a
n
v
n
d
n
i
n
g

a
v

k
l
l
o
r

o
c
h

i

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

h
u
r

h
i
s
t
o
r
i
a

a
n
v
n
d
s

k
a
n

e
l
e
v
e
n

a
n
v
n
d
a

h
i
s
t
o
r
i
s
k
a

b
e
g
r
e
p
p

p

e
t
t

i

h
u
v
u
d
s
a
k

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
t
.
s
l
u
t
s
a
t
s
e
r

o
m

m
n
n
i
s
k
o
r
s

l
e
v
-
n
a
d
s
v
i
l
l
k
o
r
,

o
c
h

f
r

d

u
t
v
e
c
k
-
l
a
d
e

o
c
h

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

k
l
l
o
r
n
a
s

t
r
o
v
r
-
d
i
g
h
e
t

o
c
h

r
e
l
e
v
a
n
s
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

f
r
a

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

h
u
r

h
i
s
t
o
r
i
a

h
a
r

a
n
v
n
t
s

o
c
h

k
a
n

a
n
v
n
d
a
s

i

n
g
r
a

o
l
i
k
a

s
a
m
m
a
n
-
h
a
n
g

o
c
h

f
r

o
l
i
k
a

s
y
f
t
e
n
,

s
a
m
t

h
u
r

s
k
i
l
d
a

f
r
e
s
t
l
l
n
i
n
g
a
r

o
m

d
e
t

f
u
t
n
a

k
a
n

l
e
d
a

t
i
l
l

o
l
i
k
a

u
p
p
-
f
a
t
t
n
i
n
g
a
r

i

n
u
t
i
d
e
n
,

o
c
h

v
i
l
k
a

k
o
n
s
e
k
v
e
n
s
e
r

d
e
t

k
a
n

f
.

I

s
t
u
d
i
e
r

a
v

h
i
s
t
o
r
i
s
k
a

f
r
h
l
l
a
n
d
e
n
,

s
k
e
-
e
n
d
e
n

o
c
h

g
e
s
t
a
l
t
e
r

s
l

s
o
m

v
i
d

a
n
v
n
d
n
i
n
g

a
v

k
l
l
o
r

o
c
h

i

r
e
s
o
-
n
e
m
a
n
g

o
m

h
u
r

h
i
s
t
o
r
i
a

a
n
v
n
d
s

k
a
n

e
l
e
v
e
n

a
n
v
n
d
a

h
i
s
t
o
r
i
s
k
a

b
e
g
r
e
p
p

p

e
t
t

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

f
u
n
g
e
-
r
a
n
d
e

s
t
t
.
s
a
t
s
e
r

o
m

m
n
n
i
s
k
o
r
s

l
e
v
n
a
d
s
-
v
i
l
l
k
o
r
,

o
c
h

f
r

d
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

k
l
l
o
r
n
a
s

t
r
o
v
r
d
i
g
h
e
t

o
c
h

r
e
l
e
v
a
n
s
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

f
r
a

v
l
u
t
-
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

h
u
r

h
i
s
t
o
r
i
a

h
a
r

a
n
v
n
t
s

o
c
h

k
a
n

a
n
v
n
d
a
s

i

n
g
r
a

o
l
i
k
a

s
a
m
m
a
n
h
a
n
g

o
c
h

f
r

o
l
i
k
a

s
y
f
t
e
n
,

s
a
m
t

h
u
r

s
k
i
l
d
a

f
r
e
s
t
l
l
n
i
n
g
a
r

o
m

d
e
t

f
u
t
n
a

k
a
n

l
e
d
a

t
i
l
l

o
l
i
k
a

u
p
p
f
a
t
t
n
i
n
g
a
r

i

n
u
t
i
d
e
n
,

o
c
h

v
i
l
k
a

k
o
n
s
e
k
v
e
n
s
e
r

d
e
t

k
a
n

f
.

I

s
t
u
d
i
e
r

a
v

h
i
s
t
o
r
i
s
k
a

f
r
h
l
l
a
n
d
e
n
,

s
k
e
e
n
d
e
n

o
c
h

g
e
-
s
t
a
l
t
e
r

s
l

s
o
m

v
i
d

a
n
v
n
d
n
i
n
g

a
v

k
l
l
o
r

o
c
h

i

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

h
u
r

h
i
s
t
o
r
i
a

a
n
v
n
d
s

k
a
n

e
l
e
v
e
n

a
n
v
n
d
a

h
i
s
t
o
r
i
s
k
a

b
e
g
r
e
p
p

p

e
t
t

v
l

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
t
.
B
e
t
y
g
e
t

D

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

E

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

C

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
B
e
t
y
g
e
t

B

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

C

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

A

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
RELIGIONSKUNSKAP
RE
3.14 RELIGIONSKUNSKAP
Mnniskor har i alla tider och alla samhllen frskt att frst och frklara sina
levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingr i. Religioner och andra livs-
skdningar r drfr centrala inslag i den mnskliga kulturen. I dagens samhlle, som
r prglat av mngfald, r kunskaper om religioner och andra livsskdningar viktiga
fr att skapa msesidig frstelse mellan mnniskor.
Syfte
Undervisningen i mnet religionskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunska-
per om religioner och andra livsskdningar i det egna samhllet och p andra hll i
vrlden. Genom undervisningen ska eleverna bli uppmrksamma p hur mnniskor
inom olika religisa traditioner lever med, och uttrycker, sin religion och tro p olika
stt. Undervisningen ska allsidigt belysa vilken roll religioner kan spela i samhllet,
bde i fredsstrvanden och konikter, fr att frmja social sammanhllning och som
orsak till segregation.
Undervisningen ska ven ge kunskap om och frstelse fr hur kristna traditioner har
pverkat det svenska samhllet och dess vrderingar.
Genom undervisningen ska eleverna ges frutsttningar att kunna tolka kulturella ut-
tryck med anknytning till religisa traditioner. Eleverna ska ocks ges mjligheter att
utveckla kunskap om hur man kritiskt granskar kllor och samhllsfrgor med kopp-
ling till religioner och andra livsskdningar.
Undervisningen ska stimulera eleverna att reektera ver olika livsfrgor, sin identitet
och sitt etiska frhllningsstt. P s stt ska undervisningen skapa frutsttningar
fr eleverna att utveckla en personlig livshllning och frstelse fr sitt eget och andra
mnniskors stt att tnka och leva.
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur olika religioner
och livsskdningar ser p frgor som rr kn, jmstlldhet, sexualitet och relationer.
Eleverna ska vidare ges frutsttningar att kunna analysera och ta stllning i etiska och
moraliska frgor. Undervisningen ska ven bidra till att eleverna utvecklar frstelse fr
hur mnniskors vrderingar hnger samman med religioner och andra livsskdningar.
Den ska ocks bidra till att eleverna utvecklar beredskap att handla ansvarsfullt i fr-
hllande till sig sjlva och sin omgivning.
Genom undervisningen i mnet religionskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges
analysera kristendomen, andra religioner och livsskdningar samt olika tolkningar
och bruk inom dessa,
analysera hur religioner pverkar och pverkas av frhllanden och skeenden i
samhllet,
reektera ver livsfrgor och sin egen och andras identitet,
RELIGIONSKUNSKAP
RE
resonera och argumentera kring moraliska frgestllningar och vrderingar utifrn
etiska begrepp och modeller, och
ska information om religioner och andra livsskdningar och vrdera kllornas
relevans och trovrdighet.
Centralt innehll
I rskurs 13
konsekvenser.
Att leva i nromrdet
vatten och klimat.
Att leva i vrlden
RE
RELIGIONSKUNSKAP
Ngra hgtider, symboler och berttelser inom kristendom, islam och juden-
dom. Ngra berttelser ur Bibeln och deras innebrd samt ngra av de vanligaste
psalmerna.
Undervisningen i religionskunskap ska behandla fljande centrala innehll
I rskurs 46
Religioner och andra livsskdningar
Ritualer och religist motiverade levnadsregler samt heliga platser och rum i
kristendomen och i de andra vrldsreligionerna islam, judendom, hinduism och
buddhism.
Centrala tankegngar bakom ritualer, levnadsregler och heliga platser i kristen-
domen och de andra vrldsreligionerna, till exempel som de uttrycks i religisa
berttelser i Bibeln och andra urkunder.
Berttelser frn fornskandinavisk och ldre samisk religion.
Begreppen religion och livsskdning.
Religion och samhlle
Kristendomens betydelse fr vrderingar och kultur i det svenska samhllet frr och
nu. Kristna hgtider och traditioner med koppling till kyrkoret, till exempel snger
och psalmer.
Hur spr av fornskandinavisk religion kan iakttas i dagens samhlle.
RE
RELIGIONSKUNSKAP
Identitet och livsfrgor
Hur olika livsfrgor, till exempel vad som r viktigt i livet och vad det innebr att
vara en bra kamrat, skildras i populrkulturen.
Hur olika livsfrgor, till exempel synen p krlek och vad som hnder efter dden,
skildras i religioner och andra livsskdningar.
Vad religioner och andra livsskdningar kan betyda fr mnniskors identitet,
livsstil och grupptillhrighet.
Etik
Ngra etiska begrepp, till exempel rtt och ortt, jmlikhet och solidaritet.
Vardagliga moraliska frgor som rr ickors och pojkars identiteter och roller,
jmstlldhet, sexualitet, sexuell lggning samt utanfrskap och krnkning.
Frgor om vad ett bra liv kan vara och vad det kan innebra att gra gott.
Undervisningen i religionskunskap ska behandla fljande centrala innehll
I rskurs 79
Religioner och andra livsskdningar
Centrala tankegngar och urkunder inom kristendomen samt utmrkande drag fr
kristendomens tre stora inriktningar: protestantism, katolicism och ortodoxi.
Centrala tankegngar och urkunder i vrldsreligionerna islam, judendom, hinduism
och buddhism.
Varierande tolkningar och bruk inom vrldsreligionerna i dagens samhlle.
Huvuddragen i vrldsreligionernas historia.
Nya religisa rrelser, nyreligiositet och privatreligiositet samt hur detta tar sig
uttryck.
Sekulra livsskdningar, till exempel humanism.
Religion och samhlle
Kristendomen i Sverige. Frn enhetskyrka till religis mngfald och sekularisering.
Sambandet mellan samhlle och religion i olika tider och p olika platser.
Religionernas roll i ngra aktuella politiska skeenden och konikter utifrn ett
kritiskt frhllningsstt.
Konikter och mjligheter i sekulra och pluralistiska samhllen, till exempel i
frgor om religionsfrihet, sexualitet och synen p jmstlldhet.
Identitet och livsfrgor
Hur olika livsfrgor, till exempel meningen med livet, relationer, krlek och
sexualitet, skildras i populrkulturen.
RE
RELIGIONSKUNSKAP
Hur religioner och andra livsskdningar kan forma mnniskors identiteter och
livsstilar.
Riter, till exempel namngivning och konrmation, och deras funktion vid forman-
det av identiteter och gemenskaper i religisa och sekulra sammanhang.
Etik
Vardagliga moraliska dilemman. Analys och argumentation utifrn etiska modeller,
till exempel konsekvens- och pliktetik.
Frestllningar om det goda livet och den goda mnniskan kopplat till olika etiska
resonemang, till exempel dygdetik.
Etiska frgor samt mnniskosynen i ngra religioner och andra livsskdningar.
Etiska begrepp som kan kopplas till frgor om hllbar utveckling, mnskliga
rttigheter och demokratiska vrderingar, till exempel frihet och ansvar.
Kunskapskrav
niskor bor och arbetar. Eleven anger ngra viktiga samhllsfunktioner och ger exempel
p yrken och verksamheter i nromrdet. Dessutom kan eleven ange ngra orsaker
till att mnniskor yttar frn en plats till en annan och ge exempel p vad en ytt kan
pverka miljn och ger utifrn detta frslag p hur man kan bidra till hllbar utveck-
beskriva delar av mnniskans tidiga historia genom att ge exempel p mnniskors
levnadsvillkor och ngra viktiga hndelser. Vidare kan eleven i viss utstrckning
anvnda tidslinjer och ngra olika tidsbegrepp fr att ange hndelser i tid.
RE
RELIGIONSKUNSKAP
religionsutvning och kopplar samman dessa med religioner som utvas i nromrdet.
ur Bibeln samt i berttelser om gudar och hjltar i olika myter. Dessutom ger eleven
vationer och mtningar och gra enkla sammanstllningar av resultaten s att innehl-
let klart framgr. Eleven gr enkla underskningar av omvrlden och kan d anvnda
och lnder.
Eleven har grundlggande kunskaper om ngra heliga platser eller rum, ritualer
och levnadsregler som hr till vrldsreligionerna och visar det genom att fra enkla
resonemang om likheter och skillnader mellan ngra religioner. Eleven visar ven
p enkla samband mellan konkreta religisa uttryck och centrala tankegngar inom
vrldsreligionerna. Eleven kan beskriva ngra grundlggande drag i fornskandinavisk
och samisk religion och ger ven exempel p hur fornskandinavisk religion kan iakttas
i dagens samhlle. Eleven kan redogra fr ngra kristna hgtider och traditioner och
gra enkla jmfrelser mellan kristendomens betydelse fr svenskt kultur- och sam-
hllsliv frr och nu. Eleven kan ocks fra enkla resonemang om hur livsfrgor skildras
i olika sammanhang och vad religioner och andra livsskdningar kan betyda fr olika
mnniskor p ett stt som till viss del fr resonemanget framt.
Eleven kan fra enkla resonemang om vardagliga moraliska frgor och vad det kan
innebra att gra gott. Eleven gr d reektioner som i huvudsak hr till mnet och
anvnder ngra etiska begrepp p ett i huvudsak fungerande stt. Eleven kan ska
information om religioner och andra livsskdningar och anvnder d olika typer av
kllor p ett i huvudsak fungerande stt samt fr enkla resonemang om informatio-
nens och kllornas anvndbarhet.
r uppfyllda.
RE
RELIGIONSKUNSKAP
Eleven har goda kunskaper om ngra heliga platser eller rum, ritualer och levnadsreg-
ler som hr till vrldsreligionerna och visar det genom att fra utvecklade resonemang
om likheter och skillnader mellan ngra religioner. Eleven visar ven p enkla samband
mellan konkreta religisa uttryck och centrala tankegngar inom vrldsreligionerna.
Eleven kan beskriva ngra grundlggande drag i fornskandinavisk och samisk religion
och ger ven exempel p hur fornskandinavisk religion kan iakttas i dagens samhlle.
Eleven kan redogra fr ngra kristna hgtider och traditioner och gra utvecklade
jmfrelser mellan kristendomens betydelse fr svenskt kultur- och samhllsliv frr
och nu. Eleven kan ocks fra utvecklade resonemang om hur livsfrgor skildras i
olika sammanhang och vad religioner och andra livsskdningar kan betyda fr olika
mnniskor p ett stt som fr resonemanget framt.
Eleven kan fra utvecklade resonemang om vardagliga moraliska frgor och vad det
kan innebra att gra gott. Eleven gr d reektioner som fr resonemanget framt
och anvnder ngra etiska begrepp p ett relativt vl fungerande stt. Eleven kan ska
information om religioner och andra livsskdningar och anvnder d olika typer av
kllor p ett relativt vl fungerande stt samt fr utvecklade resonemang om informa-
tionens och kllornas anvndbarhet.
r uppfyllda.
Eleven har mycket goda kunskaper om ngra heliga platser eller rum, ritualer och
levnadsregler som hr till vrldsreligionerna och visar det genom att fra vlutveck-
lade och nyanserade resonemang om likheter och skillnader mellan ngra religioner.
Eleven visar ven p enkla samband mellan konkreta religisa uttryck och centrala
tankegngar inom vrldsreligionerna. Eleven kan beskriva ngra grundlggande drag
i fornskandinavisk och samisk religion och ger ven exempel p hur fornskandinavisk
religion kan iakttas i dagens samhlle. Eleven kan redogra fr ngra kristna hgtider
och traditioner och gra vlutvecklade jmfrelser mellan kristendomens betydelse
fr svenskt kultur- och samhllsliv frr och nu. Eleven kan ocks fra vlutvecklade
och nyanserade resonemang om hur livsfrgor skildras i olika sammanhang och vad
religioner och andra livsskdningar kan betyda fr olika mnniskor p ett stt som fr
resonemanget framt och frdjupar eller breddar det.
Eleven kan fra vlutvecklade resonemang om vardagliga moraliska frgor och vad det
kan innebra att gra gott. Eleven gr d reektioner som fr resonemanget framt
och frdjupar eller breddar det och anvnder ngra etiska begrepp p ett vl funge-
rande stt. Eleven kan ska information om religioner och andra livsskdningar och
RE
RELIGIONSKUNSKAP
anvnder d olika typer av kllor p ett vl fungerande stt samt fr vlutvecklade
resonemang om informationens och kllornas anvndbarhet.
Eleven har grundlggande kunskaper om kristendomen och de andra vrldsreligio-
nerna och visar det genom att beskriva centrala tankegngar, urkunder och konkreta
religisa uttryck och handlingar inom religionerna. Dessutom fr eleven enkla resone-
mang om likheter och skillnader inom och mellan ngra religioner och andra livs-
skdningar. Eleven kan utifrn underskningar om hur religioner kan pverkas av och
pverka samhlleliga frhllanden och skeenden beskriva enkla samband med enkla
och till viss del underbyggda resonemang. Eleven kan ocks fra enkla resonemang
om hur livsfrgor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av reli-
gioner och andra livsskdningar p ett stt som till viss del fr resonemanget framt.
Eleven kan resonera och argumentera kring moraliska frgestllningar och vrderingar
genom att fra enkla och till viss del underbyggda resonemang och anvnda etiska
begrepp och modeller p ett i huvudsak fungerande stt. Eleven kan ska information
om religioner och andra livsskdningar och anvnder d olika typer av kllor p ett
i huvudsak fungerande stt samt fr enkla och till viss del underbyggda resonemang
om informationens och kllornas trovrdighet och relevans.
r uppfyllda.
Eleven har goda kunskaper om kristendomen och de andra vrldsreligionerna och visar
det genom att frklara och visa p samband mellan centrala tankegngar, urkunder
och konkreta religisa uttryck och handlingar inom religionerna. Dessutom fr eleven
utvecklade resonemang om likheter och skillnader inom och mellan ngra religioner
och andra livsskdningar. Eleven kan utifrn underskningar om hur religioner kan
pverkas av och pverka samhlleliga frhllanden och skeenden beskriva frhllande-
vis komplexa samband med utvecklade och relativt vl underbyggda resonemang.
Eleven kan ocks fra utvecklade resonemang om hur livsfrgor skildras i olika sam-
manhang och hur identiteter kan formas av religioner och andra livsskdningar p ett
stt som fr resonemanget framt.
genom att fra utvecklade och relativt vl underbyggda resonemang och anvnda
etiska begrepp och modeller p ett relativt vl fungerande stt. Eleven kan ska infor-
mation om religioner och andra livsskdningar och anvnder d olika typer av kllor
RE
RELIGIONSKUNSKAP
p ett relativt vl fungerande stt samt fr utvecklade och relativt vl underbyggda
resonemang om informationens och kllornas trovrdighet och relevans.
r uppfyllda.
Eleven har mycket goda kunskaper om kristendomen och de andra vrldsreligionerna
och visar det genom att frklara och visa p samband och generella mnster kring
centrala tankegngar, urkunder och konkreta religisa uttryck och handlingar inom
reli gionerna. Dessutom fr eleven vlutvecklade och nyanserade resonemang om
likheter och skillnader inom och mellan ngra religioner och andra livsskdningar.
Eleven kan utifrn under skningar om hur religioner kan pverkas av och pverka
samhlleliga frhllanden och skeenden beskriva komplexa samband med vlutveck-
lade och vl underbyggda resonemang. Eleven kan ocks fra vlutvecklade och nyan-
serade resonemang om hur livsfrgor skildras i olika sammanhang och hur identiteter
kan formas av religioner och andra livsskdningar p ett stt som fr resonemanget
framt och frdjupar eller breddar det.
genom att fra vlutvecklade och vl underbyggda resonemang och anvnda etiska
begrepp och modeller p ett vl fungerande stt. Eleven kan ska information om
religioner och andra livsskdningar och anvnder d olika typer av kllor p ett vl
fungerande stt samt fr vlutvecklade och vl underbyggda resonemang om informa-
tionens och kllornas trovrdighet och relevans.
RE
RELIGIONSKUNSKAP
K
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v

i

s
l
u
t
e
t

a
v

r
s
k
u
r
s

6
B
e
t
y
g
e
t

E
B
e
t
y
g
e
t

D
B
e
t
y
g
e
t

C
B
e
t
y
g
e
t

B
B
e
t
y
g
e
t

A
E
l
e
v
e
n

h
a
r

g
r
u
n
d
l
g
g
a
n
d
e

k
u
n
s
k
a
p
e
r

o
m

n
g
r
a

h
e
l
i
g
a

p
l
a
t
s
e
r

e
l
l
e
r

r
u
m
,

r
i
t
u
a
l
e
r

o
c
h

l
e
v
n
a
d
s
r
e
g
l
e
r

s
o
m

h
r

t
i
l
l

v
r
l
d
s
-
r
e
l
i
g
i
o
n
e
r
n
a

o
c
h

v
i
s
a
r

d
e
t

g
e
n
o
m

a
t
t

f
r
a

e
n
k
l
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

l
i
k
h
e
t
e
r

o
c
h

s
k
i
l
l
n
a
d
e
r

m
e
l
l
a
n

n
g
r
a

r
e
l
i
g
i
o
n
e
r
.

E
l
e
v
e
n

v
i
s
a
r

v
e
n

p

e
n
k
l
a

s
a
m
b
a
n
d

m
e
l
l
a
n

k
o
n
k
r
e
t
a

r
e
l
i
g
i
s
a

u
t
t
r
y
c
k

o
c
h

c
e
n
t
r
a
l
a

t
a
n
k
e
g
n
g
a
r

i
n
o
m

v
r
l
d
s
r
e
l
i
g
i
o
n
e
r
n
a
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

b
e
s
k
r
i
v
a

n
g
r
a

g
r
u
n
d
l
g
g
a
n
d
e

d
r
a
g

i

f
o
r
n
s
k
a
n
d
i
n
a
v
i
s
k

o
c
h

s
a
m
i
s
k

r
e
l
i
g
i
o
n

o
c
h

g
e
r

v
e
n

e
x
e
m
p
e
l

p

h
u
r

f
o
r
n
s
k
a
n
d
i
n
a
v
i
s
k

r
e
l
i
g
i
o
n

k
a
n

i
a
k
t
t
a
s

i

d
a
g
e
n
s

s
a
m
h
l
l
e
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

r
e
d
o
g
r
a

f
r

n
g
r
a

k
r
i
s
t
n
a

h
g
t
i
d
e
r

o
c
h

t
r
a
d
i
t
i
o
n
e
r

o
c
h

g
r
a

e
n
k
l
a

j
m
-
f
r
e
l
s
e
r

m
e
l
l
a
n

k
r
i
s
t
e
n
d
o
m
e
n
s

b
e
t
y
d
e
l
s
e

f
r

s
v
e
n
s
k
t

k
u
l
t
u
r
-

o
c
h

s
a
m
h
l
l
s
l
i
v

f
r
r

o
c
h

n
u
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

o
c
k
s
r
a

e
n
k
l
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

h
u
r

l
i
v
s
f
r
g
o
r

s
k
i
l
d
r
a
s

i

o
l
i
k
a

s
a
m
m
a
n
h
a
n
g

o
c
h

v
a
d

r
e
l
i
g
i
o
n
e
r

o
c
h

a
n
d
r
a

l
i
v
s
s
k
d
n
i
n
g
a
r

k
a
n

b
e
t
y
d
a

f
r

o
l
i
k
a

m
n
n
i
s
k
o
r

p

e
t
t

s
t
t

s
o
m

t
i
l
l

v
i
s
s

d
e
l

f
r

r
e
s
o
n
e
-
m
a
n
g
e
t

f
r
a
m
t
.

E
l
e
v
e
n

h
a
r

m
y
c
k
e
t

g
o
d
a

k
u
n
s
k
a
-
p
e
r

o
m

n
g
r
a

h
e
l
i
g
a

p
l
a
t
s
e
r

e
l
l
e
r

r
u
m
,

r
i
t
u
a
l
e
r

o
c
h

l
e
v
n
a
d
s
r
e
g
l
e
r

s
o
m

h
r

t
i
l
l

v
r
l
d
s
r
e
l
i
g
i
o
n
e
r
n
a

o
c
h

v
i
s
a
r

d
e
t

g
e
n
o
m

a
t
t

f
r
a

v
l
-
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

l
i
k
-
h
e
t
e
r

o
c
h

s
k
i
l
l
n
a
d
e
r

m
e
l
l
a
n

n
g
r
a

r
e
l
i
g
i
o
n
e
r
.

E
l
e
v
e
n

v
i
s
a
r

v
e
n

p

e
n
k
l
a

s
a
m
b
a
n
d

m
e
l
l
a
n

k
o
n
k
r
e
t
a

r
e
l
i
g
i
s
a

u
t
t
r
y
c
k

o
c
h

c
e
n
t
r
a
l
a

t
a
n
k
e
g
n
g
a
r

i
n
o
m

v
r
l
d
s
r
e
l
i
g
i
o
-
n
e
r
n
a
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

b
e
s
k
r
i
v
a

n
g
r
a

g
r
u
n
d
l
g
g
a
n
d
e

d
r
a
g

i

f
o
r
n
s
k
a
n
d
i
-
n
a
v
i
s
k

o
c
h

s
a
m
i
s
k

r
e
l
i
g
i
o
n

o
c
h

g
e
r

v
e
n

e
x
e
m
p
e
l

p

h
u
r

f
o
r
n
s
k
a
n
d
i
n
a
v
i
s
k

r
e
l
i
g
i
o
n

k
a
n

i
a
k
t
t
a
s

i

d
a
g
e
n
s

s
a
m
h
l
l
e
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

r
e
d
o
g
r
a

f
r

n
g
r
a

k
r
i
s
t
n
a

h
g
t
i
d
e
r

o
c
h

t
r
a
d
i
t
i
o
n
e
r

o
c
h

g
r
a

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

n
y
a
n
s
e
r
a
d
e

j
m
f
r
e
l
s
e
r

m
e
l
l
a
n

k
r
i
s
t
e
n
d
o
-
m
e
n
s

b
e
t
y
d
e
l
s
e

f
r

s
v
e
n
s
k
t

k
u
l
-
t
u
r
-

o
c
h

s
a
m
h
l
l
s
l
i
v

f
r
r

o
c
h

n
u
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

o
c
k
s
r
a

v
l
u
t
v
e
c
k
-
l
a
d
e

o
c
h

n
y
a
n
s
e
r
a
d
e

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

h
u
r

l
i
v
s
f
r
g
o
r

s
k
i
l
d
r
a
s

i

o
l
i
k
a

s
a
m
m
a
n
h
a
n
g

o
c
h

v
a
d

r
e
l
i
g
i
o
n
e
r

o
c
h

a
n
d
r
a

l
i
v
s
s
k
d
n
i
n
g
a
r

k
a
n

b
e
t
y
d
a

f
r

o
l
i
k
a

m
n
n
i
s
k
o
r

p

e
t
t

s
t
t

s
o
m

f
r

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g
e
t

E
l
e
v
e
n

h
a
r

g
o
d
a

k
u
n
s
k
a
p
e
r

o
m

n
g
r
a

h
e
l
i
g
a

p
l
a
t
s
e
r

e
l
l
e
r

r
u
m
,

r
i
t
u
a
l
e
r

o
c
h

l
e
v
n
a
d
s
r
e
g
l
e
r

s
o
m

h
r

t
i
l
l

v
r
l
d
s
r
e
l
i
g
i
o
n
e
r
n
a

o
c
h

v
i
s
a
r

d
e
t

g
e
n
o
m

a
t
t

f
r
a

u
t
v
e
c
k
-
l
a
d
e

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

l
i
k
h
e
t
e
r

o
c
h

s
k
i
l
l
n
a
d
e
r

m
e
l
l
a
n

n
g
r
a

r
e
l
i
g
i
o
n
e
r
.

E
l
e
v
e
n

v
i
s
a
r

v
e
n

p

e
n
k
l
a

s
a
m
b
a
n
d

m
e
l
l
a
n

k
o
n
k
r
e
t
a

r
e
l
i
g
i
s
a

u
t
t
r
y
c
k

o
c
h

c
e
n
t
r
a
l
a

t
a
n
k
e
g
n
g
a
r

i
n
o
m

v
r
l
d
s
r
e
l
i
-
g
i
o
n
e
r
n
a
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

b
e
s
k
r
i
v
a

n
g
r
a

g
r
u
n
d
l
g
g
a
n
d
e

d
r
a
g

i

f
o
r
n
s
k
a
n
d
i
n
a
v
i
s
k

o
c
h

s
a
m
i
s
k

r
e
l
i
g
i
o
n

o
c
h

g
e
r

v
e
n

e
x
e
m
p
e
l

p

h
u
r

f
o
r
n
s
k
a
n
d
i
n
a
v
i
s
k

r
e
l
i
g
i
o
n

k
a
n

i
a
k
t
t
a
s

i

d
a
g
e
n
s

s
a
m
h
l
l
e
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

r
e
d
o
g
r
a

f
r

n
g
r
a

k
r
i
s
t
n
a

h
g
t
i
d
e
r

o
c
h

t
r
a
d
i
t
i
o
n
e
r

o
c
h

g
r
a

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

j
m
f
r
e
l
s
e
r

m
e
l
l
a
n

k
r
i
s
t
e
n
d
o
m
e
n
s

b
e
t
y
d
e
l
s
e

f
r

s
v
e
n
s
k
t

k
u
l
t
u
r
-

o
c
h

s
a
m
h
l
l
s
-
l
i
v

f
r
r

o
c
h

n
u
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

o
c
k
s
r
a

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

h
u
r

l
i
v
s
f
r
g
o
r

s
k
i
l
d
r
a
s

i

o
l
i
k
a

s
a
m
m
a
n
h
a
n
g

o
c
h

v
a
d

r
e
l
i
g
i
o
n
e
r

o
c
h

a
n
d
r
a

l
i
v
s
s
k
d
n
i
n
g
a
r

k
a
n

b
e
t
y
d
a

f
r

o
l
i
k
a

m
n
n
i
s
k
o
r

p

e
t
t

s
t
t

s
o
m

f
r

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g
e
t

f
r
a
m
t
.

B
e
t
y
g
e
t

D

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

E

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

C

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
B
e
t
y
g
e
t

B

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

C

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

A

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
RE

f
r
a

e
n
k
l
a

r
e
s
o
n
e
-
a
r
d
a
g
l
i
g
a

m
o
r
a
l
i
s
k
a

v
a
d

d
e
t

k
a
n

i
n
n
e
b
r
a

t
t
.

E
l
e
v
e
n

g
r

d

r
e
-
o
m

i

h
u
v
u
d
s
a
k

h
r

o
c
h

a
n
v
n
d
e
r

n
g
r
a

e
p
p

p

e
t
t

i

h
u
v
u
d
s
a
k

s
t
t
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

a
t
i
o
n

o
m

r
e
l
i
g
i
o
n
e
r

l
i
v
s
s
k
d
n
i
n
g
a
r

o
c
h

o
l
i
k
a

t
y
p
e
r

a
v

k
l
l
o
r

v
u
d
s
a
k

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

r

e
n
k
l
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

a
t
i
o
n
e
n
s

o
c
h

k
l
l
o
r
n
a
s

h
e
t
.
E
l
e
v
e
n

k
a
n

f
r
a

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

r
e
s
o
-
n
e
m
a
n
g

o
m

v
a
r
d
a
g
l
i
g
a

m
o
r
a
l
i
s
k
a

f
r
g
o
r

o
c
h

v
a
d

d
e
t

k
a
n

i
n
n
e
b
r
a

a
t
t

g
r
a

g
o
t
t
.

E
l
e
v
e
n

g
r

d

r
e
-
e
k
t
i
o
n
e
r

s
o
m

f
r

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g
e
t

f
r
a
m
t

o
c
h

a
n
v
n
d
e
r

n
g
r
a

e
t
i
s
k
a

b
e
g
r
e
p
p

p

e
t
t

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
t
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

s
k
a

i
n
f
o
r
m
a
t
i
o
n

o
m

r
e
l
i
g
i
o
n
e
r

o
c
h

a
n
d
r
a

l
i
v
s
s
k
d
n
i
n
g
a
r

o
c
h

a
n
v
n
d
e
r

d

o
l
i
k
a

t
y
p
e
r

a
v

k
l
l
o
r

p

e
t
t

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
t

s
a
m
t

f
r

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

i
n
f
o
r
m
a
t
i
o
n
e
n
s

o
c
h

k
l
l
o
r
n
a
s

a
n
v
n
d
b
a
r
h
e
t
.
f
r
a
m
t

o
c
h

f
r
d
j
u
p
a
r

e
l
l
e
r

b
r
e
d
-
d
a
r

d
e
t
.
E
l
e
v
e
n

k
a
n

f
r
a

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

v
a
r
d
a
g
l
i
g
a

m
o
-
r
a
l
i
s
k
a

f
r
g
o
r

o
c
h

v
a
d

d
e
t

k
a
n

i
n
n
e
b
r
a

a
t
t

g
r
a

g
o
t
t
.

E
l
e
v
e
n

g
r

d

r
e
e
k
t
i
o
n
e
r

s
o
m

f
r

r
e
s
o
-
n
e
m
a
n
g
e
t

f
r
a
m
t

o
c
h

f
r
d
j
u
p
a
r

e
l
l
e
r

b
r
e
d
d
a
r

d
e
t

o
c
h

a
n
v
n
d
e
r

n
g
r
a

e
t
i
s
k
a

b
e
g
r
e
p
p

p

e
t
t

v
l

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
t
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

s
k
a

i
n
f
o
r
m
a
t
i
o
n

o
m

r
e
l
i
g
i
o
n
e
r

o
c
h

a
n
d
r
a

l
i
v
s
s
k
d
n
i
n
g
a
r

o
c
h

a
n
v
n
d
e
r

d

o
l
i
k
a

t
y
p
e
r

a
v

k
l
l
o
r

p

e
t
t

v
l

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
t

s
a
m
t

f
r

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

i
n
f
o
r
m
a
t
i
o
n
e
n
s

o
c
h

k
l
l
o
r
n
a
s

a
n
v
n
d
b
a
r
h
e
t
.

B
e
t
y
g
e
t

D

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

E

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

C

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
B
e
t
y
g
e
t

B

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

C

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

A

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
K
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v

i

s
l
u
t
e
t

a
v

r
s
k
u
r
s

6
B
e
t
y
g
e
t

E
B
e
t
y
g
e
t

D
B
e
t
y
g
e
t

C
B
e
t
y
g
e
t

B
B
e
t
y
g
e
t

A
E
l
e
v
e
n

k
a
n
m
a
n
g

o
m

v
f
r
g
o
r

o
c
h

a
t
t

g
r
a

g
o
e
k
t
i
o
n
e
r

s
t
i
l
l

m
n
e
t

e
t
i
s
k
a

b
e
g
r
f
u
n
g
e
r
a
n
d
e
s
k
a

i
n
f
o
r
m
o
c
h

a
n
d
r
a

a
n
v
n
d
e
r

d
p

e
t
t

i

h
u
s
t
t

s
a
m
t

f
o
m

i
n
f
o
r
m
a
n
v
n
d
b
a
r
RELIGIONSKUNSKAP
RE
RELIGIONSKUNSKAP
K
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v

i

s
l
u
t
e
t

a
v

r
s
k
u
r
s

9
B
e
t
y
g
e
t

E
B
e
t
y
g
e
t

D
B
e
t
y
g
e
t

C
B
e
t
y
g
e
t

B
B
e
t
y
g
e
t

A
E
l
e
v
e
n

h
a
r

g
r
u
n
d
l
g
g
a
n
d
e

k
u
n
-
s
k
a
p
e
r

o
m

k
r
i
s
t
e
n
d
o
m
e
n

o
c
h

d
e

a
n
d
r
a

v
r
l
d
s
r
e
l
i
g
i
o
n
e
r
n
a

o
c
h

v
i
s
a
r

d
e
t

g
e
n
o
m

a
t
t

b
e
s
k
r
i
v
a

c
e
n
t
r
a
l
a

t
a
n
k
e
g
n
g
a
r
,

u
r
k
u
n
d
e
r

o
c
h

k
o
n
-
k
r
e
t
a

r
e
l
i
g
i
s
a

u
t
t
r
y
c
k

o
c
h

h
a
n
d
-
l
i
n
g
a
r

i
n
o
m

r
e
l
i
g
i
o
n
e
r
n
a
.

D
e
s
s
u
t
-
o
m

f
r

e
l
e
v
e
n

e
n
k
l
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

l
i
k
h
e
t
e
r

o
c
h

s
k
i
l
l
n
a
d
e
r

i
n
o
m

o
c
h

m
e
l
l
a
n

n
g
r
a

r
e
l
i
g
i
o
n
e
r

o
c
h

a
n
d
r
a

l
i
v
s
s
k
d
n
i
n
g
a
r
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

u
t
i
f
r
n

u
n
d
e
r
s
k
n
i
n
g
a
r

o
m

h
u
r

r
e
l
i
g
i
o
n
e
r

k
a
n

p
v
e
r
k
a
s

a
v

o
c
h

p
v
e
r
k
a

s
a
m
h
l
l
e
l
i
g
a

f
r
h
l
-
l
a
n
d
e
n

o
c
h

s
k
e
e
n
d
e
n

b
e
s
k
r
i
v
a

e
n
k
l
a

s
a
m
b
a
n
d

m
e
d

e
n
k
l
a

o
c
h

t
i
l
l

v
i
s
s

d
e
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
-
m
a
n
g
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

o
c
k
s
r
a

e
n
k
l
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

h
u
r

l
i
v
s
f
r
g
o
r

s
k
i
l
d
r
a
s

i

o
l
i
k
a

s
a
m
-
m
a
n
h
a
n
g

o
c
h

h
u
r

i
d
e
n
t
i
t
e
t
e
r

k
a
n

f
o
r
m
a
s

a
v

r
e
l
i
g
i
o
n
e
r

o
c
h

a
n
d
r
a

l
i
v
s
s
k
d
n
i
n
g
a
r

p

e
t
t

s
t
t

s
o
m

t
i
l
l

v
i
s
s

d
e
l

f
r

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g
e
t

f
r
a
m
t
.
E
l
e
v
e
n

h
a
r

g
o
d
a

k
u
n
s
k
a
p
e
r

o
m

k
r
i
s
t
e
n
d
o
m
e
n

o
c
h

d
e

a
n
d
r
a

v
r
l
d
s
r
e
l
i
g
i
o
n
e
r
n
a

o
c
h

v
i
s
a
r

d
e
t

g
e
n
o
m

a
t
t

f
r
k
l
a
r
a

o
c
h

v
i
s
a

p

s
a
m
b
a
n
d

m
e
l
l
a
n

c
e
n
t
r
a
l
a

t
a
n
k
e
-
g
n
g
a
r
,

u
r
k
u
n
d
e
r

o
c
h

k
o
n
k
r
e
t
a

r
e
l
i
g
i
s
a

u
t
t
r
y
c
k

o
c
h

h
a
n
d
l
i
n
g
a
r

i
n
o
m

r
e
l
i
g
i
o
n
e
r
n
a
.

D
e
s
s
u
t
o
m

f
r

e
l
e
v
e
n

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

l
i
k
h
e
t
e
r

o
c
h

s
k
i
l
l
n
a
d
e
r

i
n
o
m

o
c
h

m
e
l
l
a
n

n
g
r
a

r
e
l
i
g
i
o
n
e
r

o
c
h

a
n
d
r
a

l
i
v
s
s
k
d
n
i
n
g
a
r
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

u
t
i
f
r
n

u
n
d
e
r
s
k
n
i
n
g
a
r

o
m

h
u
r

r
e
l
i
g
i
o
n
e
r

k
a
n

p
v
e
r
k
a
s

a
v

o
c
h

p
v
e
r
k
a

s
a
m
h
l
l
e
l
i
g
a

f
r
h
l
l
a
n
d
e
n

o
c
h

s
k
e
e
n
d
e
n

b
e
-
s
k
r
i
v
a

f
r
h
l
l
a
n
d
e
v
i
s

k
o
m
p
l
e
x
a

s
a
m
b
a
n
d

m
e
d

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
-
n
e
m
a
n
g
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

o
c
k
s
r
a

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

h
u
r

l
i
v
s
f
r
g
o
r

s
k
i
l
d
r
a
s

i

o
l
i
k
a

s
a
m
-
m
a
n
h
a
n
g

o
c
h

h
u
r

i
d
e
n
t
i
t
e
t
e
r

k
a
n

f
o
r
m
a
s

a
v

r
e
l
i
g
i
o
n
e
r

o
c
h

a
n
d
r
a

l
i
v
s
s
k
d
n
i
n
g
a
r

p

e
t
t

s
t
t

s
o
m

f
r

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g
e
t

f
r
a
m
t
.

E
l
e
v
e
n

h
a
r

m
y
c
k
e
t

g
o
d
a

k
u
n
-
s
k
a
p
e
r

o
m

k
r
i
s
t
e
n
d
o
m
e
n

o
c
h

d
e

a
n
d
r
a

v
r
l
d
s
r
e
l
i
g
i
o
n
e
r
n
a

o
c
h

v
i
s
a
r

d
e
t

g
e
n
o
m

a
t
t

f
r
k
l
a
r
a

o
c
h

v
i
s
a

p

s
a
m
b
a
n
d

o
c
h

g
e
n
e
r
e
l
l
a

m
n
s
t
e
r

k
r
i
n
g

c
e
n
t
r
a
l
a

t
a
n
k
e
-
g
n
g
a
r
,

u
r
k
u
n
d
e
r

o
c
h

k
o
n
k
r
e
t
a

r
e
l
i
g
i
s
a

u
t
t
r
y
c
k

o
c
h

h
a
n
d
l
i
n
g
a
r

i
n
o
m

r
e
l
i
g
i
o
n
e
r
n
a
.

D
e
s
s
u
t
o
m

f
r

e
l
e
v
e
n

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

n
y
a
n
-
s
e
r
a
d
e

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

l
i
k
h
e
t
e
r

o
c
h

s
k
i
l
l
n
a
d
e
r

i
n
o
m

o
c
h

m
e
l
l
a
n

n
g
r
a

r
e
l
i
g
i
o
n
e
r

o
c
h

a
n
d
r
a

l
i
v
s
-
s
k
d
n
i
n
g
a
r
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

u
t
i
f
r
n

u
n
d
e
r
s
k
n
i
n
g
a
r

o
m

h
u
r

r
e
l
i
g
i
o
-
n
e
r

k
a
n

p
v
e
r
k
a
s

a
v

o
c
h

p
v
e
r
k
a

s
a
m
h
l
l
e
l
i
g
a

f
r
h
l
l
a
n
d
e
n

o
c
h

s
k
e
e
n
d
e
n

b
e
s
k
r
i
v
a

k
o
m
p
l
e
x
a

s
a
m
b
a
n
d

m
e
d

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

o
c
k
s
r
a

v
l
u
t
v
e
c
k
-
l
a
d
e

o
c
h

n
y
a
n
s
e
r
a
d
e

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

h
u
r

l
i
v
s
f
r
g
o
r

s
k
i
l
d
r
a
s

i

o
l
i
k
a

s
a
m
m
a
n
h
a
n
g

o
c
h

h
u
r

i
d
e
n
t
i
t
e
t
e
r

k
a
n

f
o
r
m
a
s

a
v

r
e
l
i
g
i
o
n
e
r

o
c
h

a
n
d
r
a

l
i
v
s
s
k
d
n
i
n
g
a
r

p

e
t
t

s
t
t

s
o
m

f
r

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g
e
t

f
r
a
m
t

o
c
h

f
r
d
j
u
p
a
r

e
l
l
e
r

b
r
e
d
d
a
r

d
e
t
.
B
e
t
y
g
e
t

D

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

E

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

C

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
B
e
t
y
g
e
t

B

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

C

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

A

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
RE
RELIGIONSKUNSKAP
K
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v

i

s
l
u
t
e
t

a
v

r
s
k
u
r
s

9
B
e
t
y
g
e
t

E
B
e
t
y
g
e
t

D
B
e
t
y
g
e
t

C
B
e
t
y
g
e
t

B
B
e
t
y
g
e
t

A
E
l
e
v
e
n

k
a
n

r
e
s
o
n
e
r
a

o
c
h

a
r
g
u
-
m
e
n
t
e
r
a

k
r
i
n
g

m
o
r
a
l
i
s
k
a

f
r
g
e
-
s
t
l
l
n
i
n
g
a
r

o
c
h

v
r
d
e
r
i
n
g
a
r

g
e
n
o
m

a
t
t

f
r
a

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
c
h

a
n
v
n
d
a

e
t
i
s
k
a

b
e
g
r
e
p
p

o
c
h

m
o
d
e
l
l
e
r

p

e
t
t

v
l

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
t
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

s
k
a

i
n
f
o
r
m
a
t
i
o
n

o
m

r
e
l
i
g
i
o
n
e
r

o
c
h

a
n
d
r
a

l
i
v
s
-
s
k
d
n
i
n
g
a
r

o
c
h

a
n
v
n
d
e
r

d

o
l
i
k
a

t
y
p
e
r

a
v

k
l
l
o
r

p

e
t
t

v
l

f
u
n
g
e
-
r
a
n
d
e

s
t
t

s
a
m
t

f
r

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

i
n
f
o
r
m
a
t
i
o
n
e
n
s

o
c
h

k
l
l
o
r
n
a
s

t
r
o
v
r
d
i
g
h
e
t

o
c
h

r
e
l
e
v
a
n
s
.
E
l
e
v
e
n

k
a
n

r
e
s
o
n
e
r
a

o
c
h

a
r
g
u
-
m
e
n
t
e
r
a

k
r
i
n
g

m
o
r
a
l
i
s
k
a

f
r
g
e
-
s
t
l
l
n
i
n
g
a
r

o
c
h

v
r
d
e
r
i
n
g
a
r

g
e
n
o
m

a
t
t

f
r
a

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
-
n
e
m
a
n
g

o
c
h

a
n
v
n
d
a

e
t
i
s
k
a

b
e
-
g
r
e
p
p

o
c
h

m
o
d
e
l
l
e
r

p

e
t
t

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
t
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

s
k
a

i
n
f
o
r
m
a
t
i
o
n

o
m

r
e
l
i
g
i
o
n
e
r

o
c
h

a
n
d
r
a

l
i
v
s
s
k
d
n
i
n
g
a
r

o
c
h

a
n
v
n
d
e
r

d

o
l
i
k
a

t
y
p
e
r

a
v

k
l
l
o
r

p

e
t
t

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
t

s
a
m
t

f
r

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

i
n
f
o
r
m
a
t
i
o
n
e
n
s

o
c
h

k
l
l
o
r
n
a
s

t
r
o
v
r
d
i
g
h
e
t

o
c
h

r
e
l
e
v
a
n
s
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

r
e
s
o
n
e
r
a

o
c
h

a
r
g
u
-
m
e
n
t
e
r
a

k
r
i
n
g

m
o
r
a
l
i
s
k
a

f
r
g
e
-
s
t
l
l
n
i
n
g
a
r

o
c
h

v
r
d
e
r
i
n
g
a
r

g
e
n
o
m

a
t
t

f
r
a

e
n
k
l
a

o
c
h

t
i
l
l

v
i
s
s

d
e
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
c
h

a
n
v
n
d
a

e
t
i
s
k
a

b
e
g
r
e
p
p

o
c
h

m
o
d
e
l
l
e
r

p

e
t
t

i

h
u
v
u
d
s
a
k

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
t
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

s
k
a

i
n
f
o
r
m
a
t
i
o
n

o
m

r
e
l
i
g
i
o
n
e
r

o
c
h

a
n
d
r
a

l
i
v
s
s
k
d
n
i
n
g
a
r

o
c
h

a
n
v
n
d
e
r

d

o
l
i
k
a

t
y
p
e
r

a
v

k
l
l
o
r

p

e
t
t

i

h
u
v
u
d
s
a
k

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
t

s
a
m
t

f
r

e
n
k
l
a

o
c
h

t
i
l
l

v
i
s
s

d
e
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

i
n
f
o
r
m
a
t
i
o
n
e
n
s

o
c
h

k
l
l
o
r
n
a
s

t
r
o
v
r
d
i
g
h
e
t

o
c
h

r
e
l
e
v
a
n
s
.
B
e
t
y
g
e
t

D

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

E

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

C

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
B
e
t
y
g
e
t

B

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

C

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

A

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
SAMHLLSKUNSKAP
SH
3.15 SAMHLLSKUNSKAP
Mnniskor har alltid varit beroende av att samarbeta nr de skapar och utvecklar sam-
hllen. I dag str mnniskor i olika delar av vrlden infr bde mjligheter och pro-
blem kopplade till globalisering, interkulturella relationer och hllbar samhllsutveck-
ling. Kunskaper om samhllet ger oss verktyg s att vi kan orientera oss och ta ansvar
fr vrt handlande i en komplex vrld.
Syfte
Undervisningen i mnet samhllskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunska-
per om hur individen och samhllet pverkar varandra. Genom undervisningen ska
eleverna ges mjlighet att utveckla en helhetssyn p samhllsfrgor och samhllsstruk-
turer. I en sdan helhetssyn r sociala, ekonomiska, miljmssiga, rttsliga, mediala
och politiska aspekter centrala.
Undervisningen ska ge eleverna frutsttningar att se samhllsfrgor ur olika per-
spektiv. P s stt ska eleverna utveckla frstelse fr sina egna och andra mnniskors
levnadsvillkor, betydelsen av jmstlldhet, hur olika intressen och sikter uppstr och
kommer till uttryck och hur olika aktrer frsker pverka samhllsutvecklingen.
Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och
studier och kunskaper om hur man sker och vrderar information frn olika kllor.
Genom undervisningen ska eleverna ocks ges frutsttningar att utveckla kunskaper
om hur man kritiskt granskar samhllsfrgor och samhllsstrukturer. Eleverna ska
vidare ges mjlighet att utveckla kunskaper om samhllsvetenskapliga begrepp och
modeller.
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar frtrogenhet med de mnskliga
rttigheterna och med demokratiska processer och arbetsstt. Den ska ocks bidra till
att eleverna tillgnar sig kunskaper om, och frmgan att reektera ver, vrden och
principer som utmrker ett demokratiskt samhlle.
Genom undervisningen ska eleverna ges mjlighet att utifrn personliga erfarenheter
och aktuella hndelser uttrycka och prva sina stllningstaganden i mten med andra
uppfattningar. Drigenom ska eleverna stimuleras att engagera sig och delta i ett ppet
meningsutbyte om samhllsfrgor.
Genom undervisningen i mnet samhllskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges
reektera ver hur individer och samhllen formas, frndras och samverkar,
analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhllsfrgor ur olika
perspektiv,
analysera samhllsstrukturer med hjlp av samhllsvetenskapliga begrepp och
modeller,
SAMHLLSKUNSKAP
SH
uttrycka och vrdera olika stndpunkter i till exempel aktuella samhllsfrgor och
argumentera utifrn fakta, vrderingar och olika perspektiv,
ska information om samhllet frn medier, Internet och andra kllor och vrdera
deras relevans och trovrdighet,
reektera ver mnskliga rttigheter samt demokratiska vrden, principer, arbetsstt
och beslutsprocesser.
Centralt innehll
I rskurs 13
konsekvenser.
Att leva i nromrdet
vatten och klimat.
Att leva i vrlden
SH
SAMHLLSKUNSKAP
psalmerna.
Undervisningen i samhllskunskap ska behandla fljande centrala innehll
I rskurs 46
Individer och gemenskaper
Familjen och olika samlevnadsformer. Sexualitet, knsroller och jmstlldhet.
Sociala skyddsnt fr barn i olika livssituationer, i skolan och i samhllet.
Urfolket samerna och vriga nationella minoriteter i Sverige. De nationella
minoriteternas rttigheter.
Information och kommunikation
Informationsspridning, reklam och opinionsbildning i olika medier. Hur sexualitet
och knsroller framstlls i medier och populrkultur.
Hur man urskiljer budskap, avsndare och syfte i olika medier med ett kllkritiskt
frhllningsstt.
SH
SAMHLLSKUNSKAP
Rttigheter och rttsskipning
Samhllets behov av lagstiftning, ngra olika lagar och pfljder samt kriminalitet
och dess konsekvenser fr individen, familjen och samhllet.
De mnskliga rttigheterna, deras innebrd och betydelse, inklusive barnets rttig-
heter i enlighet med barnkonventionen.
Samhllsresurser och frdelning
Privatekonomi och relationen mellan arbete, inkomst och konsumtion.
Det offentligas ekonomi. Vad skatter r och vad kommuner, landsting och stat
anvnder skattepengarna till.
Ekonomiska villkor fr barn i Sverige och i olika delar av vrlden. Ngra orsaker till,
och konsekvenser av, vlstnd och fattigdom.
Beslutsfattande och politiska ider
Vad demokrati r och hur demokratiska beslut fattas. Det lokala beslutsfattandet,
till exempel i elevrd och freningar. Hur individer och grupper kan pverka beslut.
Politiska val och partier i Sverige. Riksdagen och regeringen och deras olika upp-
drag. Politiska skiljelinjer i aktuella politiska frgor som har betydelse fr eleven.
Undervisningen i samhllskunskap ska behandla fljande centrala innehll
I rskurs 79
Individer och gemenskaper
Ungdomars identiteter, livsstilar och vlbennande och hur detta pverkas, till
exempel av socioekonomisk bakgrund, kn och sexuell lggning.
Sveriges befolkning, dess storlek, sammansttning och geograska frdelning.
Konsekvenser av detta, till exempel socialt, kulturellt och ekonomiskt.
Svenska vlfrdsstrukturer och hur de fungerar, till exempel sjukvrdssystemet, pen-
sionssystemet och arbetslshetsfrskringen. Vilket ekonomiskt ansvar som vilar p
enskilda individer och familjer och vad som nansieras genom gemensamma medel.
Immigration till Sverige frr och nu. Integration och segregation i samhllet.
Information och kommunikation
Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhllare och
granskare av samhllets maktstrukturer.
Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehll, till exempel en dagstidnings
olika delar. Nyhetsvrdering och hur den kan pverka mnniskors bilder av om-
vrlden. Hur individer och grupper framstlls, till exempel utifrn kn och etnicitet.
Mjligheter och risker frknippade med Internet och kommunikation via
elektroniska medier.
SH
SAMHLLSKUNSKAP
Rttigheter och rttsskipning
De mnskliga rttigheterna inklusive barnets rttigheter i enlighet med barnkonven-
tionen. Deras innebrd och betydelse samt diskrimineringsgrunderna i svensk lag.
Olika organisationers arbete fr att frmja mnskliga rttigheter.
Hur mnskliga rttigheter krnks i olika delar av vrlden.
De nationella minoriteterna och samernas stllning som urfolk i Sverige samt vad
deras srstllning och rttigheter innebr.
Demokratiska fri- och rttigheter samt skyldigheter fr medborgare i demokratiska
samhllen. Etiska och demokratiska dilemman som hnger samman med demo-
kratiska rttigheter och skyldigheter.
Rttssystemet i Sverige och principer fr rttsskerhet. Hur normuppfattning och
lagstiftning pverkar varandra. Kriminalitet, vld och organiserad brottslighet.
Kriminalvrdens uppgifter och brottsoffers situation.
Samhllsresurser och frdelning
Hur hushllens, fretagens och det offentligas ekonomi hnger samman. Orsaker
till frndringar i samhllsekonomin och vilka effekter de kan f fr individer och
grupper.
Hur lnders och regioners ekonomier hnger samman och hur olika regioners
ekonomier frndras i en globaliserad vrld.
Arbetsmarknadens och arbetslivets frndringar och villkor, till exempel arbetsmilj
och arbetsrtt. Utbildningsvgar, yrkesval och entreprenrskap i ett globalt sam-
hlle. Ngra orsaker till individens val av yrke och till lneskillnader.
Skillnader mellan mnniskors ekonomiska resurser, makt och inytande beroende
p kn, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Sambanden mellan socio-
ekonomisk bakgrund, utbildning, boende och vlfrd. Begreppen jmlikhet och
jmstlldhet.
Beslutsfattande och politiska ider
Politiska ideologier och hur skiljelinjerna i det svenska partivsendet har utvecklats.
Sveriges politiska system med Europeiska unionen, riksdag, regering, landsting
och kommuner. Var olika beslut fattas och hur de pverkar individer, grupper och
samhllet i stort. Sveriges grundlagar.
Ngra olika stats- och styrelseskick i vrlden.
Aktuella samhllsfrgor, hotbilder och konikter i Sverige och vrlden. FN:s syfte
och huvudsakliga uppdrag, andra former av internationell konikthantering och
folkrtten i vpnade konikter.
Europeiskt och nordiskt samarbete, dess bakgrund och innehll.
SH
SAMHLLSKUNSKAP
Individers och gruppers mjligheter att pverka beslut och samhllsutveckling samt
hur man inom ramen fr den demokratiska processen kan pverka beslut.
Kunskapskrav
rttigheter och visar det genom att ge exempel p vad de kan innebra i skolan och
niskor bor och arbetar. Eleven anger ngra viktiga samhllsfunktioner och ger exempel
p yrken och verksamheter i nromrdet. Dessutom kan eleven ange ngra orsaker
till att mnniskor yttar frn en plats till en annan och ge exempel p vad en ytt kan
pverka miljn och ger utifrn detta frslag p hur man kan bidra till hllbar utveck-
religionsutvning och kopplar samman dessa med religioner som utvas i nromrdet.
ur Bibeln samt i berttelser om gudar och hjltar i olika myter. Dessutom ger eleven
kan ocks ska information om samhllet och naturen genom enkla intervjuer,
observa tioner och mtningar och gra enkla sammanstllningar av resultaten s att
innehllet klart framgr. Eleven gr enkla underskningar av omvrlden och kan d
anvnda karta, jordglob, vderstreck och rumsliga begrepp fr att terge namn och
beskriva lgen och storleksrelationer p vrldsdelarna och andra fr eleven betydelse-
fulla platser och lnder.
SH
SAMHLLSKUNSKAP
Eleven har grundlggande kunskaper om olika samhllsstrukturer. Eleven visar det
genom att underska hur sociala, mediala, rttsliga, ekonomiska och politiska struktu-
rer i samhllet r uppbyggda och fungerar och beskriver d enkla samband inom olika
samhllsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven anvnda begrepp p ett i huvudsak
fungerande stt. Eleven kan utifrn ngot givet exempel fra enkla resonemang dels
om hur individer och grupper kan pverka beslut p olika niver, dels om frhllanden
som begrnsar mnniskors mjligheter att pverka.
Eleven kan underska elevnra samhllsfrgor ur ngot perspektiv och beskriver d
enkla samband med enkla och till viss del underbyggda resonemang. Eleven vrderar
och uttrycker olika stndpunkter i elevnra samhllsfrgor med enkla resonemang och
till viss del underbyggda argument. Eleven redogr fr innebrden av de mnskliga
rttigheterna och barnets rttigheter och ger exempel p vad rttigheterna kan betyda
fr barn i olika delar av vrlden.
Eleven har grundlggande kunskaper om vad demokrati r och hur demokratiska
beslutsprocesser fungerar och visar det genom att fra enkla resonemang om hur
demokratiska vrden och principer kan kopplas till hur beslut tas i elevnra samman-
hang. Eleven kan ska information om samhllet och anvnder d olika kllor p
ett i huvudsak fungerande stt och fr enkla resonemang om informationens och
kllornas anvndbarhet.
r uppfyllda.
Eleven har goda kunskaper om olika samhllsstrukturer. Eleven visar det genom att
underska hur sociala, mediala, rttsliga, ekonomiska och politiska strukturer i sam-
hllet r uppbyggda och fungerar och beskriver d frhllandevis komplexa samband
inom olika samhllsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven anvnda begrepp p ett
relativt vl fungerande stt. Eleven kan utifrn ngot givet exempel fra utvecklade
resonemang dels om hur individer och grupper kan pverka beslut p olika niver,
dels om frhllanden som begrnsar mnniskors mjligheter att pverka.
Eleven kan underska elevnra samhllsfrgor ur ngot perspektiv och beskriver d
frhllandevis komplexa samband med utvecklade och relativt vl underbyggda re-
sonemang. Eleven vrderar och uttrycker olika stndpunkter i elevnra samhllsfrgor
med utvecklade resonemang och relativt vl underbyggda argument. Eleven redogr
fr innebrden av de mnskliga rttigheterna och barnets rttigheter och ger exempel
p vad rttigheterna kan betyda fr barn i olika delar av vrlden.
SH
SAMHLLSKUNSKAP
Eleven har goda kunskaper om vad demokrati r och hur demokratiska beslutsproces-
ser fungerar och visar det genom att fra utvecklade resonemang om hur demokratiska
vrden och principer kan kopplas till hur beslut tas i elevnra sammanhang. Eleven
kan ska information om samhllet och anvnder d olika kllor p ett relativt vl
fungerande stt och fr utvecklade resonemang om informationens och kllornas
anvndbarhet.
r uppfyllda.
Eleven har mycket goda kunskaper om olika samhllsstrukturer. Eleven visar det
genom att underska hur sociala, mediala, rttsliga, ekonomiska och politiska struk-
turer i samhllet r uppbyggda och fungerar och beskriver d komplexa samband
inom olika samhllsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven anvnda begrepp p ett
vl fungerande stt. Eleven kan utifrn ngot givet exempel fra vlutvecklade och
nyanserade resonemang dels om hur individer och grupper kan pverka beslut p olika
niver, dels om frhllanden som begrnsar mnniskors mjligheter att pverka.
Eleven kan underska elevnra samhllsfrgor ur ngot perspektiv, och beskriver d
komplexa samband med vlutvecklade och vl underbyggda resonemang. Eleven vr-
derar och uttrycker olika stndpunkter i elevnra samhllsfrgor med vlutvecklade
resonemang och vl underbyggda argument. Eleven redogr fr innebrden av de
mnskliga rttigheterna och barnets rttigheter och ger exempel p vad rttigheterna
kan betyda fr barn i olika delar av vrlden.
Eleven har mycket goda kunskaper om vad demokrati r och hur demokratiska be-
slutsprocesser fungerar och visar det genom att fra vlutvecklade och nyanserade
resonemang om hur demokratiska vrden och principer kan kopplas till hur beslut tas
i elevnra sammanhang. Eleven kan ska information om samhllet och anvnder d
olika kllor p ett vl fungerande stt och fr vlutvecklade resonemang om informa-
tionens och kllornas anvndbarhet.
Eleven har grundlggande kunskaper om olika samhllsstrukturer. Eleven visar det
genom att underska hur sociala, mediala, rttsliga, ekonomiska och politiska struktu-
rer i samhllet r uppbyggda och fungerar och beskriver d enkla samband inom och
mellan olika samhllsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven anvnda begrepp och
modeller p ett i huvudsak fungerande stt. Eleven kan fra enkla resonemang om
hur individer och samhllen pverkas av och pverkar varandra och beskriver d enkla
samband mellan olika faktorer som har betydelse fr individers mjligheter att pverka
sin egen och andras livssituation.
SH
SAMHLLSKUNSKAP
Eleven kan underska samhllsfrgor ur olika perspektiv och beskriver d enkla
samband med enkla och till viss del underbyggda resonemang. Eleven vrderar och
uttrycker olika stndpunkter i ngra samhllsfrgor med enkla resonemang och till
viss del underbyggda argument och kan d i viss utstrckning vxla mellan olika
perspektiv. Eleven redogr fr de mnskliga rttigheternas innebrd och betydelse
och ger exempel p hur de krnks och frmjas i olika delar av vrlden. Dessutom kan
eleven redogra fr de nationella minoriteterna och deras srstllning och rttigheter.
Eleven har grundlggande kunskaper om demokratiska vrden och processer och visar
det genom att fra enkla resonemang om demokratiska rttigheter och skyldigheter,
samt om fr- och nackdelar med olika former fr gemensamt beslutsfattande. Eleven
kan ska information om samhllet och anvnder d olika kllor p ett i huvudsak
fungerande stt och fr enkla och till viss del underbyggda resonemang om informa-
tionens och kllornas trovrdighet och relevans.
r uppfyllda.
Eleven har goda kunskaper om olika samhllsstrukturer. Eleven visar det genom att
underska hur sociala, mediala, rttsliga, ekonomiska och politiska strukturer i sam-
hllet r uppbyggda och fungerar och beskriver d frhllandevis komplexa samband
inom och mellan olika samhllsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven anvnda
begrepp och modeller p ett relativt vl fungerande stt. Eleven kan fra relativt vl
utvecklade resonemang om hur individer och samhllen pverkas av och pverkar var-
andra och beskriver d frhllandevis komplexa samband mellan olika faktorer som
har betydelse fr individers mjligheter att pverka sin egen och andras livssituation.
Eleven kan underska samhllsfrgor ur olika perspektiv och beskriver d frhllan-
devis komplexa samband med utvecklade och relativt vl underbyggda resonemang.
Eleven vrderar och uttrycker olika stndpunkter i ngra samhllsfrgor med utveck-
lade resonemang och relativt vl underbyggda argument och kan d i frhllandevis
stor utstrckning vxla mellan olika perspektiv. Eleven redogr fr de mnskliga
rttigheternas innebrd och betydelse och ger exempel p hur de krnks och frmjas i
olika delar av vrlden. Dessutom kan eleven redogra fr de nationella minoriteterna
och deras srstllning och rttigheter.
Eleven har goda kunskaper om demokratiska vrden och processer och visar det ge-
nom att fra utvecklade resonemang om demokratiska rttigheter och skyldigheter
samt om fr- och nackdelar med olika former fr gemensamt beslutsfattande. Eleven
kan ska information om samhllet och anvnder d olika kllor p ett relativt vl
fungerande stt och fr utvecklade och relativt vl underbyggda resonemang om
informationens och kllornas trovrdighet och relevans.
SH
SAMHLLSKUNSKAP
r uppfyllda.
Eleven har mycket goda kunskaper om olika samhllsstrukturer. Eleven visar det ge-
nom att underska hur sociala, mediala, rttsliga, ekonomiska och politiska strukturer
i samhllet r uppbyggda och fungerar och beskriver d komplexa samband inom och
mellan olika samhllsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven anvnda begrepp och
modeller p ett vl fungerande stt. Eleven kan fra vlutvecklade och nyanserade
resonemang om hur individer och samhllen pverkas av och pverkar varandra och
beskriver d komplexa samband mellan olika faktorer som har betydelse fr individers
mjligheter att pverka sin egen och andras livssituation.
Eleven kan underska samhllsfrgor ur olika perspektiv och beskriver d komplexa
samband med vlutvecklade och vl underbyggda resonemang. Eleven vrderar och
uttrycker olika stndpunkter i ngra samhllsfrgor med vlutvecklade resonemang
och vl underbyggda argument och kan d i stor utstrckning vxla mellan olika
perspektiv. Eleven redogr fr de mnskliga rttigheternas innebrd och betydelse
och ger exempel p hur de krnks och frmjas i olika delar av vrlden. Dessutom kan
eleven redogra fr de nationella minoriteterna och deras srstllning och rttigheter.
Eleven har mycket goda kunskaper om demokratiska vrden och processer och visar
det genom att fra vlutvecklade och nyanserade resonemang om demokratiska rttig-
heter och skyldigheter samt om fr- och nackdelar med olika former fr gemensamt
beslutsfattande. Eleven kan ska information om samhllet och anvnder d olika
kllor p ett vl fungerande stt och fr vlutvecklade och vl underbyggda resone-
mang om informationens och kllornas trovrdighet och relevans.
SH
SAMHLLSKUNSKAP
K
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v

i

s
l
u
t
e
t

a
v

r
s
k
u
r
s

6
B
e
t
y
g
e
t

E
B
e
t
y
g
e
t

D
B
e
t
y
g
e
t

C
B
e
t
y
g
e
t

B
B
e
t
y
g
e
t

A
E
l
e
v
e
n

h
a
r

g
o
d
a

k
u
n
s
k
a
p
e
r

o
m

o
l
i
k
a

s
a
m
h
l
l
s
s
t
r
u
k
t
u
r
e
r
.

E
l
e
v
e
n

v
i
s
a
r

d
e
t

g
e
n
o
m

a
t
t

u
n
d
e
r
s
k
a

h
u
r

s
o
c
i
a
l
a
,

m
e
d
i
a
l
a
,

r
t
t
s
l
i
g
a
,

e
k
o
n
o
m
i
s
k
a

o
c
h

p
o
l
i
t
i
s
k
a

s
t
r
u
k
-
t
u
r
e
r

i

s
a
m
h
l
l
e
t

r

u
p
p
b
y
g
g
d
a

o
c
h

f
u
n
g
e
r
a
r

o
c
h

b
e
s
k
r
i
v
e
r

d
r
h
l
l
a
n
d
e
v
i
s

k
o
m
p
l
e
x
a

s
a
m
b
a
n
d

i
n
o
m

o
l
i
k
a

s
a
m
h
l
l
s
-
s
t
r
u
k
t
u
r
e
r
.

I

b
e
s
k
r
i
v
n
i
n
g
a
r
n
a

k
a
n

e
l
e
v
e
n

a
n
v
n
d
a

b
e
g
r
e
p
p

p

e
t
t

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
t
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

u
t
i
f
r
n

n
g
o
t

g
i
v
e
t

e
x
e
m
p
e
l

f
r
a

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

r
e
s
o
n
e
-
m
a
n
g

d
e
l
s

o
m

h
u
r

i
n
d
i
v
i
d
e
r

o
c
h

g
r
u
p
p
e
r

k
a
n

p
v
e
r
k
a

b
e
s
l
u
t

p

o
l
i
k
a

n
i
v
e
r
,

d
e
l
s

o
m

f
r
h
l
l
a
n
-
d
e
n

s
o
m

b
e
g
r
n
s
a
r

m
n
n
i
s
k
o
r
s

m
j
l
i
g
h
e
t
e
r

a
t
t

p
v
e
r
k
a
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

u
n
d
e
r
s
k
a

e
l
e
v
n
r
a

s
a
m
h
l
l
s
f
r
g
o
r

u
r

n
g
o
t

p
e
r
-
s
p
e
k
t
i
v

o
c
h

b
e
s
k
r
i
v
e
r

d
r
h
l
-
l
a
n
d
e
v
i
s

k
o
m
p
l
e
x
a

s
a
m
b
a
n
d

m
e
d

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g
.

E
l
e
v
e
n

v
r
d
e
r
a
r

o
c
h

u
t
t
r
y
c
k
e
r

o
l
i
k
a

s
t
n
d
p
u
n
k
t
e
r

i

e
l
e
v
n
r
a

s
a
m
h
l
l
s
f
r
g
o
r

m
e
d

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
c
h

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

E
l
e
v
e
n

h
a
r

m
y
c
k
e
t

g
o
d
a

k
u
n
s
k
a
p
e
r

o
m

o
l
i
k
a

s
a
m
h
l
l
s
-
s
t
r
u
k
t
u
r
e
r
.

E
l
e
v
e
n

v
i
s
a
r

d
e
t

g
e
n
o
m

a
t
t

u
n
d
e
r
s
k
a

h
u
r

s
o
c
i
a
l
a
,

m
e
d
i
a
l
a
,

r
t
t
s
l
i
g
a
,

e
k
o
n
o
m
i
s
k
a

o
c
h

p
o
l
i
t
i
s
k
a

s
t
r
u
k
t
u
r
e
r

i

s
a
m
-
h
l
l
e
t

r

u
p
p
b
y
g
g
d
a

o
c
h

f
u
n
g
e
r
a
r

o
c
h

b
e
s
k
r
i
v
e
r

d

k
o
m
p
l
e
x
a

s
a
m
b
a
n
d

i
n
o
m

o
l
i
k
a

s
a
m
h
l
l
s
-
s
t
r
u
k
t
u
r
e
r
.

I

b
e
s
k
r
i
v
n
i
n
g
a
r
n
a

k
a
n

e
l
e
v
e
n

a
n
v
n
d
a

b
e
g
r
e
p
p

p

e
t
t

v
l

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
t
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

u
t
i
f
r
n

n
g
o
t

g
i
v
e
t

e
x
e
m
p
e
l

f
r
a

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

n
y
a
n
s
e
r
a
d
e

r
e
-
s
o
n
e
m
a
n
g

d
e
l
s

o
m

h
u
r

i
n
d
i
v
i
d
e
r

o
c
h

g
r
u
p
p
e
r

k
a
n

p
v
e
r
k
a

b
e
s
l
u
t

p

o
l
i
k
a

n
i
v
e
r
,

d
e
l
s

o
m

f
r
h
l
-
l
a
n
d
e
n

s
o
m

b
e
g
r
n
s
a
r

m
n
n
i
s
-
k
o
r
s

m
j
l
i
g
h
e
t
e
r

a
t
t

p
v
e
r
k
a
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

u
n
d
e
r
s
k
a

e
l
e
v
n
r
a

s
a
m
h
l
l
s
f
r
g
o
r

u
r

n
g
o
t

p
e
r
s
p
e
k
-
t
i
v
,

o
c
h

b
e
s
k
r
i
v
e
r

d

k
o
m
p
l
e
x
a

s
a
m
b
a
n
d

m
e
d

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g
.

E
l
e
v
e
n

v
r
d
e
r
a
r

o
c
h

u
t
t
r
y
c
k
e
r

o
l
i
-
k
a

s
t
n
d
p
u
n
k
t
e
r

i

e
l
e
v
n
r
a

s
a
m
-
h
l
l
s
f
r
g
o
r

m
e
d

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
c
h

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

a
r
g
u
m
e
n
t
.

E
l
e
v
e
n

r
e
d
o
g
r

f
r

E
l
e
v
e
n

h
a
r

g
r
u
n
d
l
g
g
a
n
d
e

k
u
n
s
k
a
p
e
r

o
m

o
l
i
k
a

s
a
m
h
l
l
s
-
s
t
r
u
k
t
u
r
e
r
.

E
l
e
v
e
n

v
i
s
a
r

d
e
t

g
e
-
n
o
m

a
t
t

u
n
d
e
r
s
k
a

h
u
r

s
o
c
i
a
l
a
,

m
e
d
i
a
l
a
,

r
t
t
s
l
i
g
a
,

e
k
o
n
o
m
i
s
k
a

o
c
h

p
o
l
i
t
i
s
k
a

s
t
r
u
k
t
u
r
e
r

i

s
a
m
-
h
l
l
e
t

r

u
p
p
b
y
g
g
d
a

o
c
h

f
u
n
g
e
r
a
r

o
c
h

b
e
s
k
r
i
v
e
r

d

e
n
k
l
a

s
a
m
b
a
n
d

i
n
o
m

o
l
i
k
a

s
a
m
h
l
l
s
s
t
r
u
k
t
u
r
e
r
.

I

b
e
s
k
r
i
v
n
i
n
g
a
r
n
a

k
a
n

e
l
e
v
e
n

a
n
v
n
d
a

b
e
g
r
e
p
p

p

e
t
t

i

h
u
v
u
d
-
s
a
k

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
t
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

u
t
i
f
r
n

n
g
o
t

g
i
v
e
t

e
x
e
m
p
e
l

f
r
a

e
n
k
l
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

d
e
l
s

o
m

h
u
r

i
n
d
i
v
i
d
e
r

o
c
h

g
r
u
p
p
e
r

k
a
n

p
v
e
r
-
k
a

b
e
s
l
u
t

p

o
l
i
k
a

n
i
v
e
r
,

d
e
l
s

o
m

f
r
h
l
l
a
n
d
e
n

s
o
m

b
e
g
r
n
s
a
r

m
n
-
n
i
s
k
o
r
s

m
j
l
i
g
h
e
t
e
r

a
t
t

p
v
e
r
k
a
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

u
n
d
e
r
s
k
a

e
l
e
v
n
r
a

s
a
m
h
l
l
s
f
r
g
o
r

u
r

n
g
o
t

p
e
r
s
p
e
k
-
t
i
v

o
c
h

b
e
s
k
r
i
v
e
r

d

e
n
k
l
a

s
a
m
-
b
a
n
d

m
e
d

e
n
k
l
a

o
c
h

t
i
l
l

v
i
s
s

d
e
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g
.

E
l
e
v
e
n

v
r
d
e
r
a
r

o
c
h

u
t
t
r
y
c
k
e
r

o
l
i
k
a

s
t
n
d
p
u
n
k
t
e
r

i

e
l
e
v
n
r
a

s
a
m
h
l
l
s
-
f
r
g
o
r

m
e
d

e
n
k
l
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
c
h

t
i
l
l

v
i
s
s

d
e
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

a
r
g
u
m
e
n
t
.

E
l
e
v
e
n

r
e
d
o
g
r

f
r

B
e
t
y
g
e
t

D

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

E

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

C

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
B
e
t
y
g
e
t

B

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

C

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

A

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
SH
SAMHLLSKUNSKAP
K
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v

i

s
l
u
t
e
t

a
v

r
s
k
u
r
s

6
B
e
t
y
g
e
t

E
B
e
t
y
g
e
t

D
B
e
t
y
g
e
t

C
B
e
t
y
g
e
t

B
B
e
t
y
g
e
t

A
i
n
n
e
b
r
d
e
n

a
v

d
e

m
n
s
k
l
i
g
a

r
t
-
t
i
g
h
e
t
e
r
n
a

o
c
h

b
a
r
n
e
t
s

r
t
t
i
g
h
e
t
e
r

o
c
h

g
e
r

e
x
e
m
p
e
l

p

v
a
d

r
t
t
i
g
h
e
-
t
e
r
n
a

k
a
n

b
e
t
y
d
a

f
r

b
a
r
n

i

o
l
i
k
a

d
e
l
a
r

a
v

v
r
l
d
e
n
.

E
l
e
v
e
n

h
a
r

g
r
u
n
d
l
g
g
a
n
d
e

k
u
n
-
s
k
a
p
e
r

o
m

v
a
d

d
e
m
o
k
r
a
t
i

r

o
c
h

h
u
r

d
e
m
o
k
r
a
t
i
s
k
a

b
e
s
l
u
t
s
p
r
o
c
e
s
-
s
e
r

f
u
n
g
e
r
a
r

o
c
h

v
i
s
a
r

d
e
t

g
e
n
o
m

a
t
t

f
r
a

e
n
k
l
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

h
u
r

d
e
m
o
k
r
a
t
i
s
k
a

v
r
d
e
n

o
c
h

p
r
i
n
c
i
p
e
r

k
a
n

k
o
p
p
l
a
s

t
i
l
l

h
u
r

b
e
s
l
u
t

t
a
s

i

e
l
e
v
n
r
a

s
a
m
m
a
n
-
h
a
n
g
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

s
k
a

i
n
f
o
r
m
a
-
t
i
o
n

o
m

s
a
m
h
l
l
e
t

o
c
h

a
n
v
n
d
e
r

d

o
l
i
k
a

k
l
l
o
r

p

e
t
t

i

h
u
v
u
d
s
a
k

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
t

o
c
h

f
r

e
n
k
l
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

i
n
f
o
r
m
a
t
i
o
n
e
n
s

o
c
h

k
l
l
o
r
n
a
s

a
n
v
n
d
b
a
r
h
e
t
.
u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

a
r
g
u
m
e
n
t
.

E
l
e
v
e
n

r
e
d
o
g
r

f
r

i
n
n
e
b
r
d
e
n

a
v

d
e

m
n
s
k
l
i
g
a

r
t
t
i
g
h
e
t
e
r
n
a

o
c
h

b
a
r
-
n
e
t
s

r
t
t
i
g
h
e
t
e
r

o
c
h

g
e
r

e
x
e
m
p
e
l

p

v
a
d

r
t
t
i
g
h
e
t
e
r
n
a

k
a
n

b
e
t
y
d
a

f
r

b
a
r
n

i

o
l
i
k
a

d
e
l
a
r

a
v

v
r
l
d
e
n
.

E
l
e
v
e
n

h
a
r

g
o
d
a

k
u
n
s
k
a
p
e
r

o
m

v
a
d

d
e
m
o
k
r
a
t
i

r

o
c
h

h
u
r

d
e
m
o
-
k
r
a
t
i
s
k
a

b
e
s
l
u
t
s
p
r
o
c
e
s
s
e
r

f
u
n
g
e
r
a
r

o
c
h

v
i
s
a
r

d
e
t

g
e
n
o
m

a
t
t

f
r
a

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

h
u
r

d
e
m
o
k
r
a
t
i
s
k
a

v
r
d
e
n

o
c
h

p
r
i
n
-
c
i
p
e
r

k
a
n

k
o
p
p
l
a
s

t
i
l
l

h
u
r

b
e
s
l
u
t

t
a
s

i

e
l
e
v
n
r
a

s
a
m
m
a
n
h
a
n
g
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

s
k
a

i
n
f
o
r
m
a
t
i
o
n

o
m

s
a
m
h
l
l
e
t

o
c
h

a
n
v
n
d
e
r

d

o
l
i
k
a

k
l
l
o
r

p

e
t
t

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

f
u
n
g
e
-
r
a
n
d
e

s
t
t

o
c
h

f
r

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

i
n
f
o
r
m
a
t
i
o
n
e
n
s

o
c
h

k
l
l
o
r
n
a
s

a
n
v
n
d
b
a
r
h
e
t
.
i
n
n
e
b
r
d
e
n

a
v

d
e

m
n
s
k
l
i
g
a

r
t
-
t
i
g
h
e
t
e
r
n
a

o
c
h

b
a
r
n
e
t
s

r
t
t
i
g
h
e
t
e
r

o
c
h

g
e
r

e
x
e
m
p
e
l

p

v
a
d

r
t
t
i
g
h
e
-
t
e
r
n
a

k
a
n

b
e
t
y
d
a

f
r

b
a
r
n

i

o
l
i
k
a

d
e
l
a
r

a
v

v
r
l
d
e
n
.

E
l
e
v
e
n

h
a
r

m
y
c
k
e
t

g
o
d
a

k
u
n
s
k
a
-
p
e
r

o
m

v
a
d

d
e
m
o
k
r
a
t
i

r

o
c
h

h
u
r

d
e
m
o
k
r
a
t
i
s
k
a

b
e
s
l
u
t
s
p
r
o
c
e
s
s
e
r

f
u
n
g
e
r
a
r

o
c
h

v
i
s
a
r

d
e
t

g
e
n
o
m

a
t
t

f
r
a

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

n
y
a
n
s
e
-
r
a
d
e

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

h
u
r

d
e
m
o
-
k
r
a
t
i
s
k
a

v
r
d
e
n

o
c
h

p
r
i
n
c
i
p
e
r

k
a
n

k
o
p
p
l
a
s

t
i
l
l

h
u
r

b
e
s
l
u
t

t
a
s

i

e
l
e
v
-
n
r
a

s
a
m
m
a
n
h
a
n
g
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

s
k
a

i
n
f
o
r
m
a
t
i
o
n

o
m

s
a
m
h
l
l
e
t

o
c
h

a
n
v
n
d
e
r

d

o
l
i
k
a

k
l
l
o
r

p

e
t
t

v
l

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
t

o
c
h

f
r

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

i
n
f
o
r
m
a
t
i
o
n
e
n
s

o
c
h

k
l
l
o
r
n
a
s

a
n
v
n
d
b
a
r
h
e
t
.
B
e
t
y
g
e
t

D

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

E

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

C

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
B
e
t
y
g
e
t

B

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

C

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

A

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
SH
SAMHLLSKUNSKAP
K
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v

i

s
l
u
t
e
t

a
v

r
s
k
u
r
s

9
B
e
t
y
g
e
t

E
B
e
t
y
g
e
t

D
B
e
t
y
g
e
t

C
B
e
t
y
g
e
t

B
B
e
t
y
g
e
t

A
E
l
e
v
e
n

h
a
r

g
r
u
n
d
l
g
g
a
n
d
e

k
u
n
s
k
a
p
e
r

o
m

o
l
i
k
a

s
a
m
h
l
l
s
-
s
t
r
u
k
t
u
r
e
r
.

E
l
e
v
e
n

v
i
s
a
r

d
e
t

g
e
n
o
m

a
t
t

u
n
d
e
r
s
k
a

h
u
r

s
o
c
i
a
l
a
,

m
e
d
i
a
l
a
,

r
t
t
s
l
i
g
a
,

e
k
o
n
o
m
i
s
k
a

o
c
h

p
o
l
i
t
i
s
k
a

s
t
r
u
k
t
u
r
e
r

i

s
a
m
-
h
l
l
e
t

r

u
p
p
b
y
g
g
d
a

o
c
h

f
u
n
g
e
r
a
r

o
c
h

b
e
s
k
r
i
v
e
r

d

e
n
k
l
a

s
a
m
b
a
n
d

i
n
o
m

o
c
h

m
e
l
l
a
n

o
l
i
k
a

s
a
m
h
l
l
s
-
s
t
r
u
k
t
u
r
e
r
.

I

b
e
s
k
r
i
v
n
i
n
g
a
r
n
a

k
a
n

e
l
e
v
e
n

a
n
v
n
d
a

b
e
g
r
e
p
p

o
c
h

m
o
d
e
l
l
e
r

p

e
t
t

i

h
u
v
u
d
s
a
k

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
t
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

f
r
a

e
n
k
l
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

h
u
r

i
n
d
i
-
v
i
d
e
r

o
c
h

s
a
m
h
l
l
e
n

p
v
e
r
k
a
s

a
v

o
c
h

p
v
e
r
k
a
r

v
a
r
a
n
d
r
a

o
c
h

b
e
-
s
k
r
i
v
e
r

d

e
n
k
l
a

s
a
m
b
a
n
d

m
e
l
l
a
n

o
l
i
k
a

f
a
k
t
o
r
e
r

s
o
m

h
a
r

b
e
t
y
d
e
l
s
e

f
r

i
n
d
i
v
i
d
e
r
s

m
j
l
i
g
h
e
t
e
r

a
t
t

p
v
e
r
k
a

s
i
n

e
g
e
n

o
c
h

a
n
d
r
a
s

l
i
v
s
s
i
t
u
a
t
i
o
n
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

u
n
d
e
r
s
k
a

s
a
m
h
l
l
s
-
f
r
g
o
r

u
r

o
l
i
k
a

p
e
r
s
p
e
k
t
i
v

o
c
h

b
e
s
k
r
i
v
e
r

d

e
n
k
l
a

s
a
m
b
a
n
d

m
e
d

e
n
k
l
a

o
c
h

t
i
l
l

v
i
s
s

d
e
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
-
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g
.

E
l
e
v
e
n

v
r
d
e
r
a
r

o
c
h

u
t
t
r
y
c
k
e
r

o
l
i
k
a

s
t
n
d
p
u
n
k
t
e
r

i

n
g
r
a

s
a
m
h
l
l
s
f
r
g
o
r

m
e
d

e
n
k
l
a

E
l
e
v
e
n

h
a
r

g
o
d
a

k
u
n
s
k
a
p
e
r

o
m

o
l
i
k
a

s
a
m
h
l
l
s
s
t
r
u
k
t
u
r
e
r
.

E
l
e
v
e
n

v
i
s
a
r

d
e
t

g
e
n
o
m

a
t
t

u
n
d
e
r
s
k
a

h
u
r

s
o
c
i
a
l
a
,

m
e
d
i
a
l
a
,

r
t
t
s
l
i
g
a
,

e
k
o
n
o
m
i
s
k
a

o
c
h

p
o
l
i
t
i
s
k
a

s
t
r
u
k
-
t
u
r
e
r

i

s
a
m
h
l
l
e
t

r

u
p
p
b
y
g
g
d
a

o
c
h

f
u
n
g
e
r
a
r

o
c
h

b
e
s
k
r
i
v
e
r

d
r
h
l
l
a
n
d
e
v
i
s

k
o
m
p
l
e
x
a

s
a
m
-
b
a
n
d

i
n
o
m

o
c
h

m
e
l
l
a
n

o
l
i
k
a

s
a
m
h
l
l
s
s
t
r
u
k
t
u
r
e
r
.

I

b
e
s
k
r
i
v
-
n
i
n
g
a
r
n
a

k
a
n

e
l
e
v
e
n

a
n
v
n
d
a

b
e
g
r
e
p
p

o
c
h

m
o
d
e
l
l
e
r

p

e
t
t

r
e
-
l
a
t
i
v
t

v
l

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
t
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

f
r
a

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

h
u
r

i
n
d
i
v
i
d
e
r

o
c
h

s
a
m
h
l
l
e
n

p
v
e
r
k
a
s

a
v

o
c
h

p
v
e
r
k
a
r

v
a
r
a
n
d
r
a

o
c
h

b
e
s
k
r
i
v
e
r

d
r
h
l
l
a
n
d
e
v
i
s

k
o
m
p
l
e
x
a

s
a
m
b
a
n
d

m
e
l
l
a
n

o
l
i
k
a

f
a
k
t
o
r
e
r

s
o
m

h
a
r

b
e
t
y
d
e
l
s
e

f
r

i
n
d
i
v
i
d
e
r
s

m
j
l
i
g
h
e
t
e
r

a
t
t

p
v
e
r
k
a

s
i
n

e
g
e
n

o
c
h

a
n
d
r
a
s

l
i
v
s
s
i
t
u
a
t
i
o
n
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

u
n
d
e
r
s
k
a

s
a
m
h
l
l
s
-
f
r
g
o
r

u
r

o
l
i
k
a

p
e
r
s
p
e
k
t
i
v

o
c
h

b
e
s
k
r
i
v
e
r

d
r
h
l
l
a
n
d
e
v
i
s

k
o
m
-
p
l
e
x
a

s
a
m
b
a
n
d

m
e
d

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g
.

E
l
e
v
e
n

v
r
d
e
r
a
r

o
c
h

u
t
t
r
y
c
k
e
r

o
l
i
k
a

s
t
n
d
p
u
n
k
t
e
r

i

E
l
e
v
e
n

h
a
r

m
y
c
k
e
t

g
o
d
a

k
u
n
s
k
a
-
p
e
r

o
m

o
l
i
k
a

s
a
m
h
l
l
s
s
t
r
u
k
t
u
r
e
r
.

E
l
e
v
e
n

v
i
s
a
r

d
e
t

g
e
n
o
m

a
t
t

u
n
d
e
r
s
k
a

h
u
r

s
o
c
i
a
l
a
,

m
e
d
i
a
l
a
,

r
t
t
s
l
i
g
a
,

e
k
o
n
o
m
i
s
k
a

o
c
h

p
o
-
l
i
t
i
s
k
a

s
t
r
u
k
t
u
r
e
r

i

s
a
m
h
l
l
e
t

r

u
p
p
b
y
g
g
d
a

o
c
h

f
u
n
g
e
r
a
r

o
c
h

b
e
s
k
r
i
v
e
r

d

k
o
m
p
l
e
x
a

s
a
m
b
a
n
d

i
n
o
m

o
c
h

m
e
l
l
a
n

o
l
i
k
a

s
a
m
h
l
l
s
-
s
t
r
u
k
t
u
r
e
r
.

I

b
e
s
k
r
i
v
n
i
n
g
a
r
n
a

k
a
n

e
l
e
v
e
n

a
n
v
n
d
a

b
e
g
r
e
p
p

o
c
h

m
o
d
e
l
l
e
r

p

e
t
t

v
l

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
t
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

f
r
a

v
l
u
t
v
e
c
k
-
l
a
d
e

o
c
h

n
y
a
n
s
e
r
a
d
e

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

h
u
r

i
n
d
i
v
i
d
e
r

o
c
h

s
a
m
h
l
l
e
n

p
v
e
r
k
a
s

a
v

o
c
h

p
v
e
r
k
a
r

v
a
r
a
n
-
d
r
a

o
c
h

b
e
s
k
r
i
v
e
r

d

k
o
m
p
l
e
x
a

s
a
m
b
a
n
d

m
e
l
l
a
n

o
l
i
k
a

f
a
k
t
o
r
e
r

s
o
m

h
a
r

b
e
t
y
d
e
l
s
e

f
r

i
n
d
i
v
i
d
e
r
s

m
j
l
i
g
h
e
t
e
r

a
t
t

p
v
e
r
k
a

s
i
n

e
g
e
n

o
c
h

a
n
d
r
a
s

l
i
v
s
s
i
t
u
a
t
i
o
n
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

u
n
d
e
r
s
k
a

s
a
m
-
h
l
l
s
f
r
g
o
r

u
r

o
l
i
k
a

p
e
r
s
p
e
k
t
i
v

o
c
h

b
e
s
k
r
i
v
e
r

d

k
o
m
p
l
e
x
a

s
a
m
b
a
n
d

m
e
d

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g
.

E
l
e
v
e
n

v
r
d
e
r
a
r

o
c
h

u
t
t
r
y
c
k
e
r

o
l
i
k
a

s
t
n
d
p
u
n
k
t
e
r

i

n
g
r
a

s
a
m
-
B
e
t
y
g
e
t

D

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

E

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

C

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
B
e
t
y
g
e
t

B

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

C

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

A

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
SH
SAMHLLSKUNSKAP
K
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v

i

s
l
u
t
e
t

a
v

r
s
k
u
r
s

9
B
e
t
y
g
e
t

E
B
e
t
y
g
e
t

D
B
e
t
y
g
e
t

C
B
e
t
y
g
e
t

B
B
e
t
y
g
e
t

A
r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
c
h

t
i
l
l

v
i
s
s

d
e
l

u
n
-
d
e
r
b
y
g
g
d
a

a
r
g
u
m
e
n
t

o
c
h

k
a
n

d

i

v
i
s
s

u
t
s
t
r
c
k
n
i
n
g

v
x
l
a

m
e
l
l
a
n

o
l
i
k
a

p
e
r
s
p
e
k
t
i
v
.

E
l
e
v
e
n

r
e
d
o
g
r

f
r

d
e

m
n
s
k
l
i
g
a

r
t
t
i
g
h
e
t
e
r
n
a
s

i
n
n
e
b
r
d

o
c
h

b
e
t
y
d
e
l
s
e

o
c
h

g
e
r

e
x
e
m
p
e
l

p

h
u
r

d
e

k
r
n
k
s

o
c
h

f
r
m
j
a
s

i

o
l
i
k
a

d
e
l
a
r

a
v

v
r
l
d
e
n
.

D
e
s
s
u
t
o
m

k
a
n

e
l
e
v
e
n

r
e
d
o
g
r
a

f
r

d
e

n
a
t
i
o
n
e
l
l
a

m
i
n
o
r
i
t
e
t
e
r
n
a

o
c
h

d
e
r
a
s

s
r
s
t
l
l
n
i
n
g

o
c
h

r
t
t
i
g
h
e
t
e
r
.

E
l
e
v
e
n

h
a
r

g
r
u
n
d
l
g
g
a
n
d
e

k
u
n
-
s
k
a
p
e
r

o
m

d
e
m
o
k
r
a
t
i
s
k
a

v
r
d
e
n

o
c
h

p
r
o
c
e
s
s
e
r

o
c
h

v
i
s
a
r

d
e
t

g
e
-
n
o
m

a
t
t

f
r
a

e
n
k
l
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

d
e
m
o
k
r
a
t
i
s
k
a

r
t
t
i
g
h
e
t
e
r

o
c
h

s
k
y
l
d
i
g
h
e
t
e
r
,

s
a
m
t

o
m

f
r
-

o
c
h

n
a
c
k
d
e
l
a
r

m
e
d

o
l
i
k
a

f
o
r
m
e
r

f
r

g
e
m
e
n
s
a
m
t

b
e
s
l
u
t
s
f
a
t
t
a
n
d
e
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

s
k
a

i
n
f
o
r
m
a
t
i
o
n

o
m

s
a
m
h
l
l
e
t

o
c
h

a
n
v
n
d
e
r

d

o
l
i
k
a

k
l
l
o
r

p

e
t
t

i

h
u
v
u
d
s
a
k

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
t

o
c
h

f
r

e
n
k
l
a

o
c
h

t
i
l
l

v
i
s
s

d
e
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

i
n
f
o
r
m
a
t
i
o
n
e
n
s

o
c
h

k
l
l
o
r
n
a
s

t
r
o
v
r
d
i
g
h
e
t

o
c
h

r
e
l
e
v
a
n
s
.
n
g
r
a

s
a
m
h
l
l
s
f
r
g
o
r

m
e
d

u
t
v
e
c
k
-
l
a
d
e

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
c
h

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

a
r
g
u
m
e
n
t

o
c
h

k
a
n

d

i

f
r
h
l
l
a
n
d
e
v
i
s

s
t
o
r

u
t
s
t
r
c
k
-
n
i
n
g

v
x
l
a

m
e
l
l
a
n

o
l
i
k
a

p
e
r
s
p
e
k
-
t
i
v
.

E
l
e
v
e
n

r
e
d
o
g
r

f
r

d
e

m
n
s
k
-
l
i
g
a

r
t
t
i
g
h
e
t
e
r
n
a
s

i
n
n
e
b
r
d

o
c
h

b
e
t
y
d
e
l
s
e

o
c
h

g
e
r

e
x
e
m
p
e
l

p

h
u
r

d
e

k
r
n
k
s

o
c
h

f
r
m
j
a
s

i

o
l
i
k
a

d
e
l
a
r

a
v

v
r
l
d
e
n
.

D
e
s
s
u
t
o
m

k
a
n

e
l
e
v
e
n

r
e
d
o
g
r
a

f
r

d
e

n
a
t
i
o
n
e
l
l
a

m
i
n
o
r
i
t
e
t
e
r
n
a

o
c
h

d
e
r
a
s

s
r
s
t
l
l
-
n
i
n
g

o
c
h

r
t
t
i
g
h
e
t
e
r
.

E
l
e
v
e
n

h
a
r

g
o
d
a

k
u
n
s
k
a
p
e
r

o
m

d
e
m
o
k
r
a
t
i
s
k
a

v
r
d
e
n

o
c
h

p
r
o
-
c
e
s
s
e
r

o
c
h

v
i
s
a
r

d
e
t

g
e
n
o
m

a
t
t

f
r
a

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

d
e
m
o
k
r
a
t
i
s
k
a

r
t
t
i
g
h
e
t
e
r

o
c
h

s
k
y
l
d
i
g
h
e
t
e
r

s
a
m
t

o
m

f
r
-

o
c
h

n
a
c
k
d
e
l
a
r

m
e
d

o
l
i
k
a

f
o
r
m
e
r

f
r

g
e
m
e
n
s
a
m
t

b
e
s
l
u
t
s
f
a
t
t
a
n
d
e
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

s
k
a

i
n
f
o
r
m
a
t
i
o
n

o
m

s
a
m
h
l
l
e
t

o
c
h

a
n
v
n
d
e
r

d

o
l
i
k
a

k
l
l
o
r

p

e
t
t

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

f
u
n
g
e
-
r
a
n
d
e

s
t
t

o
c
h

f
r

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

i
n
f
o
r
m
a
t
i
o
n
e
n
s

o
c
h

k
l
l
o
r
n
a
s

t
r
o
v
r
d
i
g
h
e
t

o
c
h

r
e
l
e
v
a
n
s
.
h
l
l
s
f
r
g
o
r

m
e
d

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
c
h

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
-
d
a

a
r
g
u
m
e
n
t

o
c
h

k
a
n

d

i

s
t
o
r

u
t
s
t
r
c
k
n
i
n
g

v
x
l
a

m
e
l
l
a
n

o
l
i
k
a

p
e
r
s
p
e
k
t
i
v
.

E
l
e
v
e
n

r
e
d
o
g
r

f
r

d
e

m
n
s
k
l
i
g
a

r
t
t
i
g
h
e
t
e
r
n
a
s

i
n
n
e
b
r
d

o
c
h

b
e
t
y
d
e
l
s
e

o
c
h

g
e
r

e
x
e
m
p
e
l

p

h
u
r

d
e

k
r
n
k
s

o
c
h

f
r
m
j
a
s

i

o
l
i
k
a

d
e
l
a
r

a
v

v
r
l
d
e
n
.

D
e
s
s
u
t
o
m

k
a
n

e
l
e
v
e
n

r
e
d
o
g
r
a

f
r

d
e

n
a
t
i
o
n
e
l
l
a

m
i
n
o
r
i
t
e
t
e
r
n
a

o
c
h

d
e
r
a
s

s
r
s
t
l
l
n
i
n
g

o
c
h

r
t
t
i
g
h
e
t
e
r
.

E
l
e
v
e
n

h
a
r

m
y
c
k
e
t

g
o
d
a

k
u
n
s
k
a
-
p
e
r

o
m

d
e
m
o
k
r
a
t
i
s
k
a

v
r
d
e
n

o
c
h

p
r
o
c
e
s
s
e
r

o
c
h

v
i
s
a
r

d
e
t

g
e
n
o
m

a
t
t

f
r
a

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

n
y
a
n
s
e
r
a
-
d
e

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

d
e
m
o
k
r
a
t
i
s
k
a

r
t
t
i
g
h
e
t
e
r

o
c
h

s
k
y
l
d
i
g
h
e
t
e
r

s
a
m
t

o
m

f
r
-

o
c
h

n
a
c
k
d
e
l
a
r

m
e
d

o
l
i
k
a

f
o
r
m
e
r

f
r

g
e
m
e
n
s
a
m
t

b
e
s
l
u
t
s
f
a
t
-
t
a
n
d
e
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

s
k
a

i
n
f
o
r
m
a
-
t
i
o
n

o
m

s
a
m
h
l
l
e
t

o
c
h

a
n
v
n
d
e
r

d

o
l
i
k
a

k
l
l
o
r

p

e
t
t

v
l

f
u
n
g
e
-
r
a
n
d
e

s
t
t

o
c
h

f
r

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

i
n
f
o
r
m
a
t
i
o
n
e
n
s

o
c
h

k
l
l
o
r
n
a
s

t
r
o
v
r
d
i
g
h
e
t

o
c
h

r
e
l
e
v
a
n
s
.
B
e
t
y
g
e
t

D

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

E

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

C

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
B
e
t
y
g
e
t

B

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

C

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

A

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
SLJD
SL
n
g
r
a

s
a
m
h
l
l
s
f
r
g
o
r

m
e
d

u
t
v
e
c
k
-
l
a
d
e

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
c
h

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

a
r
g
u
m
e
n
t

o
c
h

k
a
n

d

i

f
r
h
l
l
a
n
d
e
v
i
s

s
t
o
r

u
t
s
t
r
c
k
-
n
i
n
g

v
x
l
a

m
e
l
l
a
n

o
l
i
k
a

p
e
r
s
p
e
k
-
t
i
v
.

E
l
e
v
e
n

r
e
d
o
g
r

f
r

d
e

m
n
s
k
-
l
i
g
a

r
t
t
i
g
h
e
t
e
r
n
a
s

i
n
n
e
b
r
d

o
c
h

b
e
t
y
d
e
l
s
e

o
c
h

g
e
r

e
x
e
m
p
e
l

p

h
u
r

d
e

k
r
n
k
s

o
c
h

f
r
m
j
a
s

i

o
l
i
k
a

d
e
l
a
r

a
v

v
r
l
d
e
n
.

D
e
s
s
u
t
o
m

k
a
n

e
l
e
v
e
n

r
e
d
o
g
r
a

f
r

d
e

n
a
t
i
o
n
e
l
l
a

m
i
n
o
r
i
t
e
t
e
r
n
a

o
c
h

d
e
r
a
s

s
r
s
t
l
l
-
n
i
n
g

o
c
h

r
t
t
i
g
h
e
t
e
r
.

E
l
e
v
e
n

h
a
r

g
o
d
a

k
u
n
s
k
a
p
e
r

o
m

d
e
m
o
k
r
a
t
i
s
k
a

v
r
d
e
n

o
c
h

p
r
o
-
c
e
s
s
e
r

o
c
h

v
i
s
a
r

d
e
t

g
e
n
o
m

a
t
t

f
r
a

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

d
e
m
o
k
r
a
t
i
s
k
a

r
t
t
i
g
h
e
t
e
r

o
c
h

s
k
y
l
d
i
g
h
e
t
e
r

s
a
m
t

o
m

f
r
-

o
c
h

n
a
c
k
d
e
l
a
r

m
e
d

o
l
i
k
a

f
o
r
m
e
r

f
r

g
e
m
e
n
s
a
m
t

b
e
s
l
u
t
s
f
a
t
t
a
n
d
e
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

s
k
a

i
n
f
o
r
m
a
t
i
o
n

o
m

s
a
m
h
l
l
e
t

o
c
h

a
n
v
n
d
e
r

d

o
l
i
k
a

k
l
l
o
r

p

e
t
t

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

f
u
n
g
e
-
r
a
n
d
e

s
t
t

o
c
h

f
r

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

i
n
f
o
r
m
a
t
i
o
n
e
n
s

o
c
h

k
l
l
o
r
n
a
s

t
r
o
v
r
d
i
g
h
e
t

o
c
h

r
e
l
e
v
a
n
s
.
3.16 SLJD
Att tillverka freml och bearbeta material med hjlp av redskap r ett stt fr mnnis-
kan att tnka och uttrycka sig. Sljdande r en form av skapande som innebr att nna
konkreta lsningar inom hantverkstradition och design utifrn behov i olika situatio-
ner. Sljd innebr manuellt och intellektuellt arbete i frening vilket utvecklar krea-
tivitet, och strker tilltron till frmgan att klara uppgifter i det dagliga livet. Dessa
frmgor r betydelsefulla fr bde individers och samhllens utveckling.
Syfte
Undervisningen i mnet sljd ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i olika
hantverk och frmgan att arbeta med olika material och uttrycksformer. Eleverna ska
ges mjligheter att utveckla sin skicklighet i en process dr tanke, sinnesupplevelse och
handling samverkar.
Undervisningen ska ge eleverna frutsttningar att utveckla ider, vervga olika ls-
ningar, framstlla freml och vrdera resultat. P s stt ska undervisningen bidra till
att vcka elevernas nykenhet att utforska och experimentera med olika material och
att ta sig an utmaningar p ett kreativt stt.
frg, form, funktion och konstruktion och om hur dessa kunskaper kan kombineras
med medvetna val av material och teknik. Vidare ska undervisningen bidra till att elev-
erna utvecklar frtrogenhet med begrepp som beskriver arbetsprocesser, redskap och
sljdfremls estetiska uttryck. Eleverna ska ven ges mjlighet att utveckla kunskaper
om arbetsmilj och skerhetsfrgor och om hur man vljer och hanterar material fr
att frmja en hllbar utveckling.
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar medvetenhet om estetiska traditio-
ner och uttryck samt frstelse fr sljd, hantverk och design frn olika kulturer och
tidsperioder.
Genom undervisningen i mnet sljd ska eleverna sammanfattningsvis ges frutstt-
formge och framstlla freml i olika material med hjlp av lmpliga redskap,
verktyg och hantverkstekniker,
vlja och motivera tillvgagngsstt i sljdarbetet utifrn syftet med arbetet och
utifrn kvalitets- och miljaspekter,
analysera och vrdera arbetsprocesser och resultat med hjlp av sljdspecika
begrepp, och
tolka sljdfremls estetiska och kulturella uttryck.
SLJD
SL
Centralt innehll
I rskurs 13
Sljdens material, redskap och hantverkstekniker
Metall, textil och tr. Materialens egenskaper och anvndningsomrden.
Handverktyg och redskap, hur de benmns och hur de anvnds p ett skert och
ndamlsenligt stt.
Enkla former av ngra hantverkstekniker, till exempel metalltrdsarbete, sgning
och tovning.
Enkla skisser och arbetsbeskrivningar, hur de kan lsas, fljas och kopplas till enkla
berkningar.
Sljdens arbetsprocesser
Sljdarbetets olika delar: idutveckling, vervganden, framstllning och muntlig
vrdering av arbetsprocessen.
Utforskande av materialens, redskapens och verktygens mjligheter.
Sljdens estetiska och kulturella uttrycksformer
Berttelser som inspirationskllor och frebilder fr egna ider och skapande.
Hur frg, form och material pverkar sljdfremls uttryck.
Sljden i samhllet
Sljdfremls funktion och betydelse som bruks- och prydnadsfreml.
Ngra sljdmaterials ursprung, till exempel ull och svenska trslag.
I rskurs 46
Metall, textil och tr. Materialens egenskaper, deras anvndningsomrden och
kombinationsmjligheter.
Handverktyg, redskap och maskiner, hur de benmns och hur de anvnds p ett
skert och ndamlsenligt stt.
Ngra former av hantverkstekniker, till exempel virkning och urholkning. Begrepp
som anvnds i samband med de olika teknikerna.
Tv- och tredimensionella skisser, modeller, mnster och arbetsbeskrivningar och
hur de kan lsas, fljas och kopplas till matematiska berkningar.
SLJD
SL
Sljdarbetets olika delar: idutveckling, vervganden, framstllning och vrdering
av arbetsprocessen. Hur delarna i arbetsprocessen samverkar till en helhet.
Underskande av olika materials och hantverksteknikers mjligheter.
Dokumentation av arbetsprocessen i ord och bild, till exempel i en loggbok.
Hantverk och sljdtraditioner frn olika kulturer som inspirationskllor och fre-
bilder fr egna ider och skapande.
Hur olika kombinationer av frg, form och material pverkar sljdfremls estetiska
uttryck.
Hur symboler och frger anvnds inom barn- och ungdomskulturer och vad de
signalerar.
Sljden i samhllet
Sljdverksamhetens betydelse fr individen och samhllet, historiskt och i nutid.
Resurshushllning, till exempel genom reparationer och teranvndning av material.
I rskurs 79
Metall, textil och tr, deras kombinationsmjligheter med varandra och med andra
material, till exempel nyproducerade och teranvnda material.
Handverktyg, redskap och maskiner, hur de benmns och hur de anvnds p ett
skert och ndamlsenligt stt.
Utvecklade former av hantverkstekniker, till exempel gjutning, vvning och
svarvning. Begrepp som anvnds i samband med dessa.
Tv- och tredimensionella skisser, modeller, mnster och arbetsbeskrivningar och
hur de kan lsas, fljas och kopplas till matematiska berkningar.
Arbetsmilj och ergonomi, till exempel ljudniv och arbetsstllningar.
Sljdarbetets olika delar: idutveckling, vervganden, framstllning och vrdering
och hur delarna i arbetsprocessen samverkar och pverkar resultatet.
Underskande av olika materials form, funktion och konstruktionsmjligheter.
Dokumentation i ord och bild av arbetsprocessen och resultatet.
SLJD
SL
Arkitektur, konst och design som inspirationskllor och frebilder vid bearbetning
av egna ider.
Egen formgivning med hjlp av olika material, frger och former.
Mode och trender, vad dessa uttryck signalerar och hur de pverkar individen.
Sljd och hantverk i Sverige och andra lnder som uttryck fr etnisk och kulturell
identitet.
Sljden i samhllet
Design, konsthantverk, hemsljd och andra sljdformer i det offentliga rummet.
Olika material och hur de produceras utifrn ett hllbarhetsperspektiv.
Kunskapskrav
Eleven kan p ett enkelt och delvis genomarbetat stt formge och framstlla enkla
sljdfreml i olika material utifrn instruktioner. I arbetet med ngra hantverks-
tekniker kan eleven anvnda handverktyg, redskap och maskiner p ett skert och
i huvudsak fungerande stt. Utifrn syftet med sljdarbetet och ngon miljaspekt
vljer eleven tillvgagngsstt och ger enkla motiveringar till sina val. Eleven kan i
sljdarbetet bidra till att utveckla ider med hjlp av erbjudet inspirationsmaterial.
Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och vlja handlingsalternativ
som leder framt.
Eleven kan ge enkla omdmen om sin arbetsinsats och hur den har pverkat sljd-
fremlets kvalitet. Dessutom tolkar eleven sljdfremls uttryck och fr d enkla
resonemang om symboler, frg, form och material.
r uppfyllda.
Eleven kan p ett utvecklat och relativt vl genomarbetat stt formge och framstlla
enkla sljdfreml i olika material utifrn instruktioner. I arbetet med ngra hant-
verkstekniker kan eleven anvnda handverktyg, redskap och maskiner p ett skert
och ndamlsenligt stt. Utifrn syftet med sljdarbetet och ngon miljaspekt
vljer e leven tillvgagngsstt och ger utvecklade motiveringar till sina val. Eleven
kan i sljdarbetet utveckla ider med hjlp av erbjudet inspirationsmaterial. Under
arbetsprocessen formulerar och vljer eleven handlingsalternativ som efter ngon
be arbetning leder framt.
SLJD
SL
Eleven kan ge utvecklade omdmen om sin arbetsinsats och hur den har pverkat
sljdfremlets kvalitet. Dessutom tolkar eleven sljdfremls uttryck och fr d
utvecklade resonemang om symboler, frg, form och material.
r uppfyllda.
Eleven kan p ett vlutvecklat och vl genomarbetat stt formge och framstlla enkla
sljdfreml i olika material utifrn instruktioner. I arbetet med ngra hantverks-
tekniker kan eleven anvnda handverktyg, redskap och maskiner p ett skert och
ndamlsenligt stt. Utifrn syftet med sljdarbetet och ngon miljaspekt vljer
eleven tillvgagngsstt och ger vlutvecklade motiveringar till sina val. Eleven kan
i sljd arbetet utveckla ider med hjlp av erbjudet inspirationsmaterial och sdant
som eleven sjlv har skt upp. Under arbetsprocessen formulerar och vljer eleven
handlings alternativ som leder framt.
Eleven kan ge vlutvecklade omdmen om sin arbetsinsats och hur den har pverkat
sljdfremlets kvalitet. Dessutom tolkar eleven sljdfremls uttryck och fr d
vl utvecklade resonemang om symboler, frg, form och material.
Eleven kan p ett enkelt och delvis genomarbetat stt formge och framstlla sljdfre-
ml i olika material utifrn instruktioner. I sljdarbetet kan eleven anvnda handverk-
tyg, redskap och maskiner p ett skert och i huvudsak fungerande stt. Utifrn syftet
med sljdarbetet och kvalitets- och miljaspekter vljer eleven tillvgagngsstt och ger
enkla motiveringar till sina val. Eleven kan i sljdarbetet bidra till att utveckla ider
med hjlp av erbjudet inspirationsmaterial. Dessutom kan eleven prva hur material
och hantverkstekniker kan kombineras med hnsyn till fremlens form och funktion.
Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och vlja handlingsalternativ
som leder framt.
Eleven kan ge enkla omdmen om arbetsprocessen med viss anvndning av sljd -
s pecika begrepp och visar d p enkla samband mellan form, funktion och kvalitet.
Dessutom tolkar eleven sljdfremls uttryck och fr d enkla resonemang med
kopplingar till egna erfarenheter samt trender och traditioner i olika kulturer.
r uppfyllda.
SLJD
SL
Eleven kan p ett utvecklat och relativt vl genomarbetat stt formge och framstlla
sljdfreml i olika material utifrn instruktioner och delvis egna initiativ. I sljd-
arbetet kan eleven anvnda handverktyg, redskap och maskiner p ett skert och
ndamlsenligt stt. Utifrn syftet med sljdarbetet och kvalitets- och miljaspekter
vljer eleven tillvgagngsstt och ger utvecklade motiveringar till sina val. Eleven kan
i sljdarbetet utveckla ider med hjlp av erbjudet inspirationsmaterial. Dessutom
kan eleven prva och omprva hur material och hantverkstekniker kan kombineras
med hnsyn till fremlens form och funktion. Under arbetsprocessen formulerar och
vljer eleven handlingsalternativ som efter ngon bearbetning leder framt.
Eleven kan ge utvecklade omdmen om arbetsprocessen med relativt god anvnd-
ning av sljdspecika begrepp och visar d p enkla samband mellan form, funktion
och kvalitet. Dessutom tolkar eleven sljdfremls uttryck och fr d utvecklade
resonemang med kopplingar till egna erfarenheter samt trender och traditioner i olika
kulturer.
r uppfyllda.
Eleven kan p ett vlutvecklat och vl genomarbetat stt formge och framstlla sljd-
freml i olika material utifrn instruktioner och egna initiativ. I sljdarbetet kan
eleven anvnda handverktyg, redskap och maskiner p ett skert och ndamlsenligt
stt med precision. Utifrn syftet med sljdarbetet och kvalitets- och miljaspekter
vljer eleven tillvgagngsstt och ger vlutvecklade motiveringar till sina val. Eleven
kan i sljdarbetet utveckla ider med hjlp av erbjudet inspirationsmaterial och sdant
som eleven sjlv har skt upp. Dessutom kan eleven systematiskt prva och omprva
hur material och hantverkstekniker kan kombineras med hnsyn till fremlens form
och funktion. Under arbetsprocessen formulerar och vljer eleven handlingsalternativ
som leder framt.
Eleven kan ge vlutvecklade omdmen om arbetsprocessen med god anvndning av
sljdspecika begrepp och visar d p enkla samband mellan form, funktion och kvali-
tet. Dessutom tolkar eleven sljdfremls uttryck och fr d vlutvecklade resonemang
med kopplingar till egna erfarenheter samt trender och traditioner i olika kulturer.
SLJD
SL
K
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v

i

s
l
u
t
e
t

a
v

r
s
k
u
r
s

6
B
e
t
y
g
e
t

E
B
e
t
y
g
e
t

D
B
e
t
y
g
e
t

C
B
e
t
y
g
e
t

B
B
e
t
y
g
e
t

A
E
l
e
v
e
n

k
a
n

p

e
t
t

u
t
v
e
c
k
l
a
t

o
c
h

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

g
e
n
o
m
a
r
b
e
t
a
t

s
t
t

f
o
r
m
g
e

o
c
h

f
r
a
m
s
t
l
l
a

e
n
k
l
a

s
l
j
d
f
r
e
m
l

i

o
l
i
k
a

m
a
t
e
r
i
a
l

u
t
i
f
r
n

i
n
s
t
r
u
k
t
i
o
n
e
r
.

I

a
r
b
e
t
e
t

m
e
d

n
g
r
a

h
a
n
t
v
e
r
k
s
t
e
k
n
i
k
e
r

k
a
n

e
l
e
v
e
n

a
n
v
n
d
a

h
a
n
d
v
e
r
k
t
y
g
,

r
e
d
s
k
a
p

o
c
h

m
a
s
k
i
n
e
r

p

e
t
t

s
k
e
r
t

o
c
h

n
d
a
m
l
s
e
n
l
i
g
t

s
t
t
.

U
t
i
f
r
n

s
y
f
t
e
t

m
e
d

s
l
j
d
a
r
b
e
t
e
t

o
c
h

n
g
o
n

m
i
l
j
a
s
p
e
k
t

v
l
j
e
r

e
l
e
v
e
n

t
i
l
l
v
g
a
g
n
g
s
s
t
t

o
c
h

g
e
r

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

m
o
t
i
v
e
r
i
n
g
a
r

t
i
l
l

s
i
n
a

v
a
l
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

i

s
l
j
d
a
r
b
e
t
e
t

u
t
-
v
e
c
k
l
a

i
d
e
r

m
e
d

h
j
l
p

a
v

e
r
b
j
u
-
d
e
t

i
n
s
p
i
r
a
t
i
o
n
s
m
a
t
e
r
i
a
l
.

U
n
d
e
r

a
r
b
e
t
s
p
r
o
c
e
s
s
e
n

f
o
r
m
u
l
e
r
a
r

o
c
h

v
l
j
e
r

e
l
e
v
e
n

h
a
n
d
l
i
n
g
s
a
l
t
e
r
n
a
t
i
v

s
o
m

e
f
t
e
r

n
g
o
n

b
e
a
r
b
e
t
n
i
n
g

l
e
d
e
r

f
r
a
m
t
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

g
e

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
m
d
-
m
e
n

o
m

s
i
n

a
r
b
e
t
s
i
n
s
a
t
s

o
c
h

h
u
r

d
e
n

h
a
r

p
v
e
r
k
a
t

s
l
j
d
f
r
e
m
l
e
t
s

k
v
a
l
i
t
e
t
.

D
e
s
s
u
t
o
m

t
o
l
k
a
r

e
l
e
v
e
n

s
l
j
d
f
r
e
m
l
s

u
t
t
r
y
c
k

o
c
h

f
r

d

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

s
y
m
-
b
o
l
e
r
,

f
r
g
,

f
o
r
m

o
c
h

m
a
t
e
r
i
a
l
.
E
l
e
v
e
n

k
a
n

p

e
t
t

e
n
k
e
l
t

o
c
h

d
e
l
v
i
s

g
e
n
o
m
a
r
b
e
t
a
t

s
t
t

f
o
r
m
g
e

o
c
h

f
r
a
m
s
t
l
l
a

e
n
k
l
a

s
l
j
d
f
r
e
m
l

i

o
l
i
k
a

m
a
t
e
r
i
a
l

u
t
i
f
r
n

i
n
s
t
r
u
k
-
t
i
o
n
e
r
.

I

a
r
b
e
t
e
t

m
e
d

n
g
r
a

h
a
n
t
v
e
r
k
s
t
e
k
n
i
k
e
r

k
a
n

e
l
e
v
e
n

a
n
v
n
d
a

h
a
n
d
v
e
r
k
t
y
g
,

r
e
d
s
k
a
p

o
c
h

m
a
s
k
i
n
e
r

p

e
t
t

s
k
e
r
t

o
c
h

i

h
u
v
u
d
s
a
k

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
t
.

U
t
i
f
r
n

s
y
f
t
e
t

m
e
d

s
l
j
d
a
r
b
e
t
e
t

o
c
h

n
g
o
n

m
i
l
j
a
s
p
e
k
t

v
l
j
e
r

e
l
e
v
e
n

t
i
l
l
v
g
a
g
n
g
s
s
t
t

o
c
h

g
e
r

e
n
k
l
a

m
o
t
i
v
e
r
i
n
g
a
r

t
i
l
l

s
i
n
a

v
a
l
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

i

s
l
j
d
a
r
b
e
t
e
t

b
i
d
r
a

t
i
l
l

a
t
t

u
t
v
e
c
k
l
a

i
d
e
r

m
e
d

h
j
l
p

a
v

e
r
b
j
u
d
e
t

i
n
s
p
i
r
a
t
i
o
n
s
m
a
t
e
r
i
a
l
.

U
n
d
e
r

a
r
b
e
t
s
p
r
o
c
e
s
s
e
n

b
i
d
r
a
r

e
l
e
v
e
n

t
i
l
l

a
t
t

f
o
r
m
u
l
e
r
a

o
c
h

v
l
j
a

h
a
n
d
l
i
n
g
s
a
l
t
e
r
n
a
t
i
v

s
o
m

l
e
d
e
r

f
r
a
m
t
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

g
e

e
n
k
l
a

o
m
d
m
e
n

o
m

s
i
n

a
r
b
e
t
s
i
n
s
a
t
s

o
c
h

h
u
r

d
e
n

h
a
r

p
v
e
r
k
a
t

s
l
j
d
f
r
e
m
l
e
t
s

k
v
a
l
i
t
e
t
.

D
e
s
s
u
t
o
m

t
o
l
k
a
r

e
l
e
v
e
n

s
l
j
d
f
r
e
m
l
s

u
t
t
r
y
c
k

o
c
h

f
r

d

e
n
k
l
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

s
y
m
b
o
l
e
r
,

f
r
g
,

f
o
r
m

o
c
h

m
a
t
e
r
i
a
l
.
E
l
e
v
e
n

k
a
n

p

e
t
t

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
t

o
c
h

v
l

g
e
n
o
m
a
r
b
e
t
a
t

s
t
t

f
o
r
m
g
e

o
c
h

f
r
a
m
s
t
l
l
a

e
n
k
l
a

s
l
j
d
f
r
e
m
l

i

o
l
i
k
a

m
a
t
e
r
i
a
l

u
t
i
f
r
n

i
n
s
t
r
u
k
-
t
i
o
n
e
r
.

I

a
r
b
e
t
e
t

m
e
d

n
g
r
a

h
a
n
t
v
e
r
k
s
t
e
k
n
i
k
e
r

k
a
n

e
l
e
v
e
n

a
n
v
n
d
a

h
a
n
d
v
e
r
k
t
y
g
,

r
e
d
s
k
a
p

o
c
h

m
a
s
k
i
n
e
r

p

e
t
t

s
k
e
r
t

o
c
h

n
d
a
m
l
s
e
n
l
i
g
t

s
t
t
.

U
t
i
f
r
n

s
y
f
-
t
e
t

m
e
d

s
l
j
d
a
r
b
e
t
e
t

o
c
h

n
g
o
n

m
i
l
j
a
s
p
e
k
t

v
l
j
e
r

e
l
e
v
e
n

t
i
l
l
v
g
a
-
g
n
g
s
s
t
t

o
c
h

g
e
r

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

m
o
t
i
v
e
r
i
n
g
a
r

t
i
l
l

s
i
n
a

v
a
l
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

i

s
l
j
d
a
r
b
e
t
e
t

u
t
v
e
c
k
l
a

i
d
e
r

m
e
d

h
j
l
p

a
v

e
r
b
j
u
d
e
t

i
n
s
p
i
r
a
-
t
i
o
n
s
m
a
t
e
r
i
a
l

o
c
h

s
d
a
n
t

s
o
m

e
l
e
v
e
n

s
j
l
v

h
a
r

s
k
t

u
p
p
.

U
n
d
e
r

a
r
b
e
t
s
p
r
o
c
e
s
s
e
n

f
o
r
m
u
l
e
r
a
r

o
c
h

v
l
j
e
r

e
l
e
v
e
n

h
a
n
d
l
i
n
g
s
a
l
t
e
r
n
a
t
i
v

s
o
m

l
e
d
e
r

f
r
a
m
t
.
E
l
e
v
e
n

k
a
n

g
e

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
m
-
d
m
e
n

o
m

s
i
n

a
r
b
e
t
s
i
n
s
a
t
s

o
c
h

h
u
r

d
e
n

h
a
r

p
v
e
r
k
a
t

s
l
j
d
f
r
e
-
m
l
e
t
s

k
v
a
l
i
t
e
t
.

D
e
s
s
u
t
o
m

t
o
l
k
a
r

e
l
e
v
e
n

s
l
j
d
f
r
e
m
l
s

u
t
t
r
y
c
k

o
c
h

f
r

d
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

s
y
m
b
o
l
e
r
,

f
r
g
,

f
o
r
m

o
c
h

m
a
t
e
r
i
a
l
.
B
e
t
y
g
e
t

D

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

E

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

C

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
B
e
t
y
g
e
t

B

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

C

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

A

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
SLJD
E
l
e
v
e
n

k
a
n

g
e

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
m
-
d
m
e
n

o
m

a
r
b
e
t
s
p
r
o
c
e
s
s
e
n

m
e
d

r
e
l
a
t
i
v
t

g
o
d

a
n
v
n
d
n
i
n
g

a
v

s
l
j
d
-
s
p
e
c
i
k
a

b
e
g
r
e
p
p

o
c
h

v
i
s
a
r

d

E
l
e
v
e
n

k
a
n

g
e

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
m
-
d
m
e
n

o
m

a
r
b
e
t
s
p
r
o
c
e
s
s
e
n

m
e
d

g
o
d

a
n
v
n
d
n
i
n
g

a
v

s
l
j
d
s
p
e
c
i
k
a

b
e
g
r
e
p
p

o
c
h

v
i
s
a
r

d

e
n
k
l
a

K
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v

i

s
l
u
t
e
t

a
v

r
s
k
u
r
s

9
B
e
t
y
g
e
t

E
B
e
t
y
g
e
t

D
B
e
t
y
g
e
t

C
B
e
t
y
g
e
t

B
B
e
t
y
g
e
t

A
E
l
e
v
e
n

k
a
n

p

e
t
t

e
n
k
e
l
t

o
c
h

d
e
l
v
i
s

g
e
n
o
m
a
r
b
e
t
a
t

s
t
t

f
o
r
m
g
e

o
c
h

f
r
a
m
s
t
l
l
a

s
l
j
d
f
r
e
m
l

i

o
l
i
k
a

m
a
t
e
r
i
a
l

u
t
i
f
r
n

i
n
s
t
r
u
k
-
t
i
o
n
e
r
.

I

s
l
j
d
a
r
b
e
t
e
t

k
a
n

e
l
e
v
e
n

a
n
v
n
d
a

h
a
n
d
v
e
r
k
t
y
g
,

r
e
d
s
k
a
p

o
c
h

m
a
s
k
i
n
e
r

p

e
t
t

s
k
e
r
t

o
c
h

i

h
u
v
u
d
s
a
k

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
t
.

U
t
i
-
f
r
n

s
y
f
t
e
t

m
e
d

s
l
j
d
a
r
b
e
t
e
t

o
c
h

k
v
a
l
i
t
e
t
s
-

o
c
h

m
i
l
j
a
s
p
e
k
t
e
r

v
l
j
e
r

e
l
e
v
e
n

t
i
l
l
v
g
a
g
n
g
s
s
t
t

o
c
h

g
e
r

e
n
k
l
a

m
o
t
i
v
e
r
i
n
g
a
r

t
i
l
l

s
i
n
a

v
a
l
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

i

s
l
j
d
a
r
b
e
t
e
t

b
i
d
r
a

t
i
l
l

a
t
t

u
t
v
e
c
k
l
a

i
d
e
r

m
e
d

h
j
l
p

a
v

e
r
b
j
u
d
e
t

i
n
s
p
i
r
a
t
i
o
n
s
m
a
t
e
r
i
a
l
.

D
e
s
s
u
t
o
m

k
a
n

e
l
e
v
e
n

p
r
v
a

h
u
r

m
a
t
e
r
i
a
l

o
c
h

h
a
n
t
v
e
r
k
s
t
e
k
n
i
k
e
r

k
a
n

k
o
m
b
i
n
e
r
a
s

m
e
d

h
n
s
y
n

t
i
l
l

f
r
e
m
l
e
n
s

f
o
r
m

o
c
h

f
u
n
k
t
i
o
n
.

U
n
d
e
r

a
r
b
e
t
s
p
r
o
c
e
s
s
e
n

b
i
d
r
a
r

e
l
e
v
e
n

t
i
l
l

a
t
t

f
o
r
m
u
l
e
r
a

o
c
h

v
l
j
a

h
a
n
d
l
i
n
g
s
a
l
t
e
r
n
a
t
i
v

s
o
m

l
e
d
e
r

f
r
a
m
t
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

g
e

e
n
k
l
a

o
m
d
m
e
n

o
m

a
r
b
e
t
s
p
r
o
c
e
s
s
e
n

m
e
d

v
i
s
s

a
n
v
n
d
n
i
n
g

a
v

s
l
j
d
s
p
e
c
i
k
a

b
e
g
r
e
p
p

o
c
h

v
i
s
a
r

d

e
n
k
l
a

E
l
e
v
e
n

k
a
n

p

e
t
t

u
t
v
e
c
k
l
a
t

o
c
h

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

g
e
n
o
m
a
r
b
e
t
a
t

s
t
t

f
o
r
m
g
e

o
c
h

f
r
a
m
s
t
l
l
a

s
l
j
d
f
r
e
-
m
l

i

o
l
i
k
a

m
a
t
e
r
i
a
l

u
t
i
f
r
n

i
n
s
t
r
u
k
t
i
o
n
e
r

o
c
h

d
e
l
v
i
s

e
g
n
a

i
n
i
t
i
a
t
i
v
.

I

s
l
j
d
a
r
b
e
t
e
t

k
a
n

e
l
e
v
e
n

a
n
v
n
d
a

h
a
n
d
v
e
r
k
t
y
g
,

r
e
d
s
k
a
p

o
c
h

m
a
s
k
i
n
e
r

p

e
t
t

s
k
e
r
t

o
c
h

n
d
a
m
l
s
e
n
l
i
g
t

s
t
t
.

U
t
i
f
r
n

s
y
f
t
e
t

m
e
d

s
l
j
d
a
r
b
e
t
e
t

o
c
h

k
v
a
l
i
t
e
t
s
-

o
c
h

m
i
l
j
a
s
p
e
k
t
e
r

v
l
j
e
r

e
l
e
v
e
n

t
i
l
l
v
g
a
g
n
g
s
s
t
t

o
c
h

g
e
r

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

m
o
t
i
v
e
r
i
n
g
a
r

t
i
l
l

s
i
n
a

v
a
l
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

i

s
l
j
d
a
r
b
e
-
t
e
t

u
t
v
e
c
k
l
a

i
d
e
r

m
e
d

h
j
l
p

a
v

e
r
b
j
u
d
e
t

i
n
s
p
i
r
a
t
i
o
n
s
m
a
t
e
r
i
a
l
.

D
e
s
s
u
t
o
m

k
a
n

e
l
e
v
e
n

p
r
v
a

o
c
h

o
m
p
r
v
a

h
u
r

m
a
t
e
r
i
a
l

o
c
h

h
a
n
t
-
v
e
r
k
s
t
e
k
n
i
k
e
r

k
a
n

k
o
m
b
i
n
e
r
a
s

m
e
d

h
n
s
y
n

t
i
l
l

f
r
e
m
l
e
n
s

f
o
r
m

o
c
h

f
u
n
k
t
i
o
n
.

U
n
d
e
r

a
r
b
e
t
s
p
r
o
-
c
e
s
s
e
n

f
o
r
m
u
l
e
r
a
r

o
c
h

v
l
j
e
r

e
l
e
v
e
n

h
a
n
d
l
i
n
g
s
a
l
t
e
r
n
a
t
i
v

s
o
m

e
f
t
e
r

n
g
o
n

b
e
a
r
b
e
t
n
i
n
g

l
e
d
e
r

f
r
a
m
t
.
E
l
e
v
e
n

k
a
n

p

e
t
t

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
t

o
c
h

v
l

g
e
n
o
m
a
r
b
e
t
a
t

s
t
t

f
o
r
m
g
e

o
c
h

f
r
a
m
s
t
l
l
a

s
l
j
d
f
r
e
m
l

i

o
l
i
k
a

m
a
t
e
r
i
a
l

u
t
i
f
r
n

i
n
s
t
r
u
k
-
t
i
o
n
e
r

o
c
h

e
g
n
a

i
n
i
t
i
a
t
i
v
.

I

s
l
j
d
a
r
b
e
t
e
t

k
a
n

e
l
e
v
e
n

a
n
v
n
d
a

h
a
n
d
v
e
r
k
t
y
g
,

r
e
d
s
k
a
p

o
c
h

m
a
-
s
k
i
n
e
r

p

e
t
t

s
k
e
r
t

o
c
h

n
d
a
-
m
l
s
e
n
l
i
g
t

s
t
t

m
e
d

p
r
e
c
i
s
i
o
n
.

U
t
i
f
r
n

s
y
f
t
e
t

m
e
d

s
l
j
d
a
r
b
e
t
e
t

o
c
h

k
v
a
l
i
t
e
t
s
-

o
c
h

m
i
l
j
a
s
p
e
k
t
e
r

v
l
j
e
r

e
l
e
v
e
n

t
i
l
l
v
g
a
g
n
g
s
s
t
t

o
c
h

g
e
r

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

m
o
t
i
v
e
r
i
n
g
a
r

t
i
l
l

s
i
n
a

v
a
l
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

i

s
l
j
d
a
r
-
b
e
t
e
t

u
t
v
e
c
k
l
a

i
d
e
r

m
e
d

h
j
l
p

a
v

e
r
b
j
u
d
e
t

i
n
s
p
i
r
a
t
i
o
n
s
m
a
t
e
r
i
a
l

o
c
h

s
d
a
n
t

s
o
m

e
l
e
v
e
n

s
j
l
v

h
a
r

s
k
t

u
p
p
.

D
e
s
s
u
t
o
m

k
a
n

e
l
e
v
e
n

s
y
s
t
e
-
m
a
t
i
s
k
t

p
r
v
a

o
c
h

o
m
p
r
v
a

h
u
r

m
a
t
e
r
i
a
l

o
c
h

h
a
n
t
v
e
r
k
s
t
e
k
n
i
k
e
r

k
a
n

k
o
m
b
i
n
e
r
a
s

m
e
d

h
n
s
y
n

t
i
l
l

f
r
e
m
l
e
n
s

f
o
r
m

o
c
h

f
u
n
k
t
i
o
n
.

U
n
d
e
r

a
r
b
e
t
s
p
r
o
c
e
s
s
e
n

f
o
r
m
u
l
e
-
r
a
r

o
c
h

v
l
j
e
r

e
l
e
v
e
n

h
a
n
d
l
i
n
g
s
-
a
l
t
e
r
n
a
t
i
v

s
o
m

l
e
d
e
r

f
r
a
m
t
.

B
e
t
y
g
e
t

D

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

E

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

C

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
B
e
t
y
g
e
t

B

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

C

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

A

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
SL
SLJD
SL
K
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v

i

s
l
u
t
e
t

a
v

r
s
k
u
r
s

9
B
e
t
y
g
e
t

E
B
e
t
y
g
e
t

D
B
e
t
y
g
e
t

C
B
e
t
y
g
e
t

B
B
e
t
y
g
e
t

A
s
a
m
b
a
n
d

m
e
l
l
a
n

f
o
r
m
,

f
u
n
k
t
i
o
n

o
c
h

k
v
a
l
i
t
e
t
.

D
e
s
s
u
t
o
m

t
o
l
k
a
r

e
l
e
v
e
n

s
l
j
d
f
r
e
m
l
s

u
t
t
r
y
c
k

o
c
h

f
r

d

e
n
k
l
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

m
e
d

k
o
p
p
l
i
n
g
a
r

t
i
l
l

e
g
n
a

e
r
f
a
r
e
n
h
e
t
e
r

s
a
m
t

t
r
e
n
d
e
r

o
c
h

t
r
a
d
i
t
i
o
n
e
r

i

o
l
i
k
a

k
u
l
t
u
r
e
r
.
p

e
n
k
l
a

s
a
m
b
a
n
d

m
e
l
l
a
n

f
o
r
m
,

f
u
n
k
t
i
o
n

o
c
h

k
v
a
l
i
t
e
t
.

D
e
s
s
u
t
o
m

t
o
l
k
a
r

e
l
e
v
e
n

s
l
j
d
f
r
e
m
l
s

u
t
-
t
r
y
c
k

o
c
h

f
r

d

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

m
e
d

k
o
p
p
l
i
n
g
a
r

t
i
l
l

e
g
n
a

e
r
f
a
r
e
n
h
e
t
e
r

s
a
m
t

t
r
e
n
d
e
r

o
c
h

t
r
a
d
i
t
i
o
n
e
r

i

o
l
i
k
a

k
u
l
t
u
r
e
r
.
s
a
m
b
a
n
d

m
e
l
l
a
n

f
o
r
m
,

f
u
n
k
t
i
o
n

o
c
h

k
v
a
l
i
t
e
t
.

D
e
s
s
u
t
o
m

t
o
l
k
a
r

e
l
e
v
e
n

s
l
j
d
f
r
e
m
l
s

u
t
t
r
y
c
k

o
c
h

f
r

d
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

m
e
d

k
o
p
p
l
i
n
g
a
r

t
i
l
l

e
g
n
a

e
r
f
a
r
e
n
-
h
e
t
e
r

s
a
m
t

t
r
e
n
d
e
r

o
c
h

t
r
a
d
i
t
i
o
-
n
e
r

i

o
l
i
k
a

k
u
l
t
u
r
e
r
.
B
e
t
y
g
e
t

D

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

E

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

C

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
B
e
t
y
g
e
t

B

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

C

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

A

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
SV
SVENSKA
3.17 SVENSKA
sprk mts.
Syfte
Undervisningen i mnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och
om svenska sprket. Genom undervisningen ska eleverna ges frutsttningar att ut-
veckla sitt tal- och skriftsprk s att de fr tilltro till sin sprkfrmga och kan uttrycka
sig i olika sammanhang och fr skilda syften. Det innebr att eleverna genom under-
visningen ska ges mjlighet att utveckla sprket fr att tnka, kommunicera och lra.
Undervisningen ska stimulera elevernas intresse fr att lsa och skriva. Genom under-
visningen ska eleverna ges mjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar
egna sikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Undervisningen
ska ven syfta till att eleverna utvecklar frmga att skapa och bearbeta texter, enskilt
och tillsammans med andra. Eleverna ska ven stimuleras till att uttrycka sig genom
olika estetiska uttrycksformer. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utveck-
lar kunskaper om hur man sker och kritiskt vrderar information frn olika kllor.
I undervisningen ska eleverna mta samt f kunskaper om sknlitteratur frn olika
tider och skilda delar av vrlden. Undervisningen ska ocks bidra till att eleverna
utvecklar kunskaper om olika former av sakprosa. I mtet med olika typer av texter,
scenkonst och annat estetiskt berttande ska eleverna ges frutsttningar att utveckla
sitt sprk, den egna identiteten och sin frstelse fr omvrlden.
Genom undervisningen ska eleverna ges mjlighet att utveckla sina kunskaper om
svenska sprket, dess normer, uppbyggnad, historia och utveckling samt om hur sprk-
bruk varierar beroende p sociala sammanhang och medier. P s stt ska undervis-
ningen bidra till att strka elevernas medvetenhet om och tilltro till den egna sprkliga
och kommunikativa frmgan. Undervisningen ska ocks bidra till att eleverna fr fr-
stelse fr att sttet man kommunicerar p kan f konsekvenser fr andra mnniskor.
Drigenom ska eleverna ges frutsttningar att ta ansvar fr det egna sprkbruket.
Undervisningen ska ven bidra till att eleverna fr mta och bekanta sig med svl de
nordiska grannsprken som de nationella minoritetssprken.
Genom undervisningen i mnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges frutstt-
lsa och analysera sknlitteratur och andra texter fr olika syften,
SVENSKA
SV
urskilja sprkliga strukturer och flja sprkliga normer, och
ska information frn olika kllor och vrdera dessa.
Centralt innehll
I rskurs 13
Lsa och skriva
Enkla former fr textbearbetning, till exempel att i efterhand g igenom sin text och
gra frtydliganden.
Handstil och att skriva p dator.
Sprkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frgetecken och utropstecken
samt stavningsregler fr vanligt frekommande ord i elevnra texter.
Alfabetet och alfabetisk ordning.
Sambandet mellan ljud och bokstav.
Att lyssna och terbertta i olika samtalssituationer.
Muntliga presentationer och muntligt berttande om vardagsnra mnen fr olika
mottagare. Bilder och andra hjlpmedel som kan stdja presentationer.
Berttande i olika kulturer, under olika tider och fr skilda syften.
Berttande texter och poetiska texter fr barn frn olika tider och skilda delar av
vrlden. Texter i form av rim, ramsor, snger, bilderbcker, kapitelbcker, lyrik,
dramatik, sagor och myter. Berttande och poetiska texter som belyser mnniskors
upplevelser och erfarenheter.
Berttande texters budskap, uppbyggnad och innehll. Hur en berttande text kan
organiseras med inledning, hndelsefrlopp och avslutning samt litterra person-
beskrivningar.
Ngra sknlitterra barnboksfrfattare och illustratrer.
Beskrivande och frklarande texter, till exempel faktatexter fr barn, och hur deras
innehll kan organiseras.
SVENSKA
SV
Instruerande texter, till exempel spelinstruktioner och arbetsbeskrivningar, och hur
de kan organiseras med logisk ordning och punktuppstllning i era led.
Texter som kombinerar ord och bild, till exempel lm, interaktiva spel och webbtexter.
Sprkbruk
Sprkliga strategier fr att minnas och lra, till exempel att skriva ned ngot man
talat om.
Ord och begrepp som anvnds fr att uttrycka knslor, kunskaper och sikter.
Hur ord och yttranden uppfattas av omgivningen beroende p tonfall och ords
nyanser.
Skillnader mellan tal- och skriftsprk, till exempel att talet kan frstrkas genom
rstlge och kroppssprk.
Informationsskning och kllkritik
Informationsskning i bcker, tidskrifter och p webbsidor fr barn.
Kllkritik, hur texters avsndare pverkar innehllet.
I rskurs 46
Lsa och skriva
texters budskap, bde de uttalade och sdant som str mellan raderna.
byggnad och sprkliga drag. Skapande av texter dr ord, bild och ljud samspelar.
Olika stt att bearbeta egna texter till innehll och form. Hur man ger och tar emot
respons p texter.
Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter fr hand och med hjlp av
dator.
Sprkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler,
skiljetecken, ords bjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjlp av
sambandsord.
Hur man anvnder ordbcker och andra hjlpmedel fr stavning och ordfrstelse.
Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser.
Muntliga presentationer och muntligt berttande fr olika mottagare, om mnen
hmtade frn vardag och skola. Stdord, bilder och digitala medier som hjlpmedel
fr att planera och genomfra en muntlig presentation. Hur gester och kroppssprk
kan pverka en presentation.
SVENSKA
SV
Berttande texter och poetiska texter fr barn och unga frn olika tider, frn Sverige,
Norden och vriga vrlden. Texter i form av sknlitteratur, lyrik, dramatik, sagor
och myter som belyser mnniskors villkor och identitets- och livsfrgor.
Berttande texters budskap, sprkliga drag och typiska uppbyggnad med parallell-
handling och tillbakablickar, milj- och personbeskrivningar samt dialoger.
Ngra sknlitterrt betydelsefulla barn- och ungdomsboksfrfattare och deras verk.
faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insndare. Texternas innehll, uppbygg-
nad och typiska sprkliga drag.
Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, interaktiva spel
och tv-program. Texternas innehll, uppbyggnad och typiska sprkliga drag.
Sprkbruk
Sprkliga strategier fr att minnas och lra, till exempel tankekartor och stdord.
Ords och begrepps nyanser och vrdeladdning.
Skillnader i sprkanvndning beroende p vem man skriver till och med vilket
syfte, till exempel skillnaden mellan att skriva ett personligt sms och att skriva en
faktatext.
Sprkbruk i Sverige och Norden. Ngra varianter av regionala skillnader i talad
svenska. Ngra knnetecknande ord och begrepp i de nordiska sprken samt
skill nader och likheter mellan dem. Vilka de nationella minoritetssprken r.
Informationsskning i ngra olika medier och kllor, till exempel i uppslagsbcker,
genom intervjuer och via skmotorer p Internet.
Hur man jmfr kllor och prvar deras tillfrlitlighet med ett kllkritiskt
frhllningsstt.
I rskurs 79
Lsa och skriva
Lsstrategier fr att frst, tolka och analysera texter frn olika medier. Att urskilja
texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsndare och sammanhang.
respons p texter.
SVENSKA
SV
Redigering och disposition av texter med hjlp av dator. Olika funktioner fr
sprkbehandling i digitala medier.
Sprkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar.
Att leda ett samtal, formulera och bemta argument samt sammanfatta huvud-
dragen i vad som sagts.
hmtade frn skola och samhllsliv. Anpassning av sprk, innehll och disposition
till syfte och mottagare. Olika hjlpmedel, till exempel digitala verktyg, fr att
planera och genomfra muntliga presentationer.
Sknlitteratur fr ungdomar och vuxna frn olika tider, frn Sverige, Norden och
vriga vrlden. Sknlitteratur som belyser mnniskors villkor och identitets- och
livsfrgor. Lyrik, dramatik, sagor och myter.
Sprkliga drag, uppbyggnad och berttarperspektiv i sknlitteratur fr ungdomar
och vuxna. Parallellhandling, tillbakablickar, milj- och personbeskrivningar, inre
och yttre dialoger.
Ngra sknlitterra genrer och hur de stilistiskt och innehllsligt skiljer sig ifrn
varandra.
Ngra sknlitterrt betydelsefulla ungdoms- och vuxenboksfrfattare frn Sverige,
Norden och vriga vrlden och deras verk, samt de historiska och kulturella
sammanhang som verken har tillkommit i.
Beskrivande, frklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till
exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlgg.
Texternas syften, innehll, uppbyggnad och sprkliga drag.
Texter som kombinerar ord, bild och ljud, och deras sprkliga och dramaturgiska
Kombinationer av olika texttyper till nya texter, till exempel informerande texter
med inslag av argumentation.
Sprkbruk
Sprkliga strategier fr att minnas och lra genom att identiera nyckelord och fra
anteckningar.
Ords och begrepps nyanser och vrdeladdning.
SVENSKA
SV
Nya ord i sprket, till exempel lnord.
Sprkets betydelse fr att utva inytande och fr den egna identitetsutvecklingen.
Etiska och moraliska aspekter p sprkbruk, yttrandefrihet och integritet i olika
medier och sammanhang.
Sprkbruk i Sverige och Norden. Ngra varianter av regionalt frgat talsprk i
Sverige och olika sprk i Norden. Ngra knnetecknande ord och begrepp samt
skillnader och likheter mellan de olika sprken.
Sprkbruk genom tiderna. De nationella minoritetssprken i Sverige och deras
stllning i samhllet.
Informationsskning p bibliotek och p Internet, i bcker och massmedier samt
genom intervjuer.
Hur man citerar och gr kllhnvisningar.
Hur man sovrar i en stor informationsmngd och prvar kllors tillfrlitlighet med
ett kllkritiskt frhllningsstt.
Kunskapskrav
Eleven kan lsa bekanta och elevnra texter med yt genom att anvnda lsstrategier
p ett i huvudsak fungerande stt. Genom att kommentera och terge ngra fr eleven
viktiga delar av innehllet p ett enkelt stt visar eleven grundlggande lsfrstelse.
Dessutom kan eleven fra enkla resonemang om tydligt framtrdande budskap i
texterna och relatera detta till egna erfarenheter.
Eleven kan skriva enkla texter med lslig handstil och p dator. I texterna kan eleven
anvnda stor bokstav, punkt och frgetecken samt stava ord som eleven sjlv ofta an-
vnder och som r vanligt frekommande i elevnra texter. De berttande texter eleven
skriver har tydlig inledning, handling och avslutning. Eleven kan ska information ur
ngon anvisad klla och terger d grundlggande delar av informationen i enkla for-
mer av faktatexter. Texterna innehller grundlggande mnesspecika ord och begrepp
som anvnds s att innehllet klart framgr. Genom att kombinera sina texter med
bilder kan eleven frtydliga och frstrka sina budskap. Dessutom kan eleven utifrn
givna frgor ge enkla omdmen om sina egna och andras texter samt utifrn respons
bearbeta och frtydliga sina texter p ett enkelt stt.
Eleven kan samtala om elevnra frgor och mnen genom att stlla frgor, ge kom-
mentarer och framfra egna sikter. Nr eleven berttar om vardagliga hndelser
SVENSKA
SV
beskriver eleven dem s att innehllet tydligt framgr. Dessutom kan eleven ge och ta
enkla muntliga instruktioner.
Eleven kan lsa sknlitteratur och sakprosatexter fr barn och ungdomar med yt
genom att anvnda lsstrategier p ett i huvudsak fungerande stt. Genom att gra
enkla, kronologiska sammanfattningar av olika texters innehll och kommentera
centrala delar med viss koppling till sammanhanget visar eleven grundlggande lsfr-
stelse. Dessutom kan eleven, utifrn egna erfarenheter, tolka och fra enkla och till
viss del underbyggda resonemang om tydligt framtrdande budskap i olika verk samt
p ett enkelt stt beskriva sin upplevelse av lsningen.
Eleven kan skriva olika slags texter med begripligt innehll och i huvudsak fungerande
struktur samt viss sprklig variation. I texterna anvnder eleven grundlggande regler
fr stavning, skiljetecken och sprkriktighet med viss skerhet. De berttande texter
eleven skriver innehller enkla gestaltande beskrivningar och enkel handling. Eleven
kan ska, vlja ut och sammanstlla information frn ett avgrnsat urval av kllor och
fr d enkla resonemang om informationens anvndbarhet. Sammanstllningarna
innehller enkla beskrivningar, egna formuleringar och viss anvndning av mnes-
specika ord och begrepp. Genom att kombinera text med olika estetiska uttryck s att
de samspelar p ett i huvudsak fungerande stt kan eleven frstrka och levandegra
sina texters budskap. Dessutom kan eleven ge enkla omdmen om texters innehll
och utifrn respons bearbeta texter mot kad tydlighet och kvalitet p ett i huvudsak
fungerande stt.
Eleven kan samtala om bekanta mnen genom att stlla frgor och framfra egna
sikter p ett stt som till viss del upprtthller samtalet. Dessutom kan eleven frbere-
da och genomfra enkla muntliga redogrelser med i huvudsak fungerande inledning,
innehll och avslutning och viss anpassning till syfte och mottagare. Eleven kan ge
exempel p nationella minoritetssprk, fra enkla resonemang om sprkliga varianter
inom svenskan samt ge exempel p tydligt framtrdande sprkliga likheter och skill-
nader mellan svenskan och nrliggande sprk.
r uppfyllda.
Eleven kan lsa sknlitteratur och sakprosatexter fr barn och ungdomar med gott yt
genom att anvnda lsstrategier p ett ndamlsenligt stt. Genom att gra utveck-
lade sammanfattningar av olika texters innehll och kommentera centrala delar med
relativt god koppling till sammanhanget visar eleven god lsfrstelse. Dessutom kan
SVENSKA
SV
eleven, utifrn egna erfarenheter, tolka och fra utvecklade och relativt vl underbygg-
da resonemang om tydligt framtrdande budskap i olika verk samt p ett utvecklat stt
beskriva sin upplevelse av lsningen.
Eleven kan skriva olika slags texter med relativt tydligt innehll och relativt vl funge-
rande struktur samt frhllandevis god sprklig variation. I texterna anvnder eleven
grundlggande regler fr stavning, skiljetecken och sprkriktighet med relativt god
skerhet. De berttande texter eleven skriver innehller utvecklade gestaltande beskriv-
ningar och utvecklad handling. Eleven kan ska, vlja ut och sammanstlla informa-
tion frn ett avgrnsat urval av kllor och fr d utvecklade resonemang om informa-
tionens anvndbarhet. Sammanstllningarna innehller utvecklade beskrivningar,
egna formuleringar och relativt god anvndning av mnesspecika ord och begrepp.
Genom att kombinera text med olika estetiska uttryck s att de samspelar p ett nda-
mlsenligt stt kan eleven frstrka och levandegra sina texters budskap. Dessutom
kan eleven ge utvecklade omdmen om texters innehll och utifrn respons bearbeta
texter mot kad tydlighet och kvalitet p ett relativt vl fungerande stt.
sikter p ett stt som upprtthller samtalet relativt vl. Dessutom kan eleven fr-
bereda och genomfra utvecklade muntliga redogrelser med relativt vl fungerande
inledning, innehll och avslutning och relativt god anpassning till syfte och motta-
gare. Eleven kan ge exempel p nationella minoritetssprk, fra enkla resonemang om
sprkliga varianter inom svenskan samt ge exempel p tydligt framtrdande sprkliga
likheter och skillnader mellan svenskan och nrliggande sprk.
r uppfyllda.
Eleven kan lsa sknlitteratur och sakprosatexter fr barn och ungdomar med mycket
gott yt genom att anvnda lsstrategier p ett ndamlsenligt och effektivt stt.
Genom att gra vlutvecklade sammanfattningar av olika texters innehll och kom-
mentera centrala delar med god koppling till sammanhanget visar eleven mycket god
lsfrstelse. Dessutom kan eleven, utifrn egna erfarenheter, tolka och fra vlutveck-
lade och vl underbyggda resonemang om tydligt framtrdande budskap i olika verk
samt p ett vlutvecklat stt beskriva sin upplevelse av lsningen.
Eleven kan skriva olika slags texter med tydligt innehll och vl fungerande struktur
samt god sprklig variation. I texterna anvnder eleven grundlggande regler fr
stavning, skiljetecken och sprkriktighet med god skerhet. De berttande texter
eleven skriver innehller vlutvecklade gestaltande beskrivningar och vlutvecklad
handling. Eleven kan ska, vlja ut och sammanstlla information frn ett avgrnsat
urval av kllor och fr d vlutvecklade resonemang om informationens anvndbarhet.
SVENSKA
SV
Sammanstllningarna innehller vlutvecklade beskrivningar, egna formuleringar och
god anvndning av mnesspecika ord och begrepp. Genom att kombinera text med
olika estetiska uttryck s att de samspelar p ett ndamlsenligt och effektivt stt kan
eleven frstrka och levandegra sina texters budskap. Dessutom kan eleven ge vlut-
vecklade omdmen om texters innehll och utifrn respons bearbeta texter mot kad
tydlighet och kvalitet p ett vl fungerande stt.
sikter p ett stt som upprtthller samtalet vl. Dessutom kan eleven frbereda och
genomfra vlutvecklade muntliga redogrelser med vl fungerande inledning, inne-
hll och avslutning och god anpassning till syfte och mottagare. Eleven kan ge exempel
p nationella minoritetssprk, fra enkla resonemang om sprkliga varianter inom
svenskan samt ge exempel p tydligt framtrdande sprkliga likheter och skillnader
mellan svenskan och nrliggande sprk.
Eleven kan lsa sknlitteratur och sakprosatexter med yt genom att, p ett i huvud-
sak fungerande stt, vlja och anvnda lsstrategier utifrn olika texters srdrag.
Genom att gra enkla sammanfattningar av olika texters innehll med viss koppling
till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven grundlggande lsfr-
stelse. Dessutom kan eleven, utifrn egna erfarenheter, olika livsfrgor och omvrlds-
frgor, tolka och fra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt
framtrdan de budskap i olika verk. Eleven kan ocks fra enkla resonemang om
verket med kopplingar till dess upphovsman. Eleven drar d till viss del underbyggda
slutsatser om hur verket har pverkats av det historiska och kulturella sammanhang
som det har tillkommit i.
Eleven kan skriva olika slags texter med viss sprklig variation, enkel textbindning
samt i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, sprkliga normer och strukturer.
De berttande texter eleven skriver innehller enkla gestaltande beskrivningar och
berttargrepp samt dramaturgi med enkel uppbyggnad. Eleven kan ska, vlja ut och
sammanstlla information frn ett avgrnsat urval av kllor och fr d enkla och till
viss del underbyggda resonemang om informationens och kllornas trovrdighet och
relevans. Sammanstllningarna innehller enkla beskrivningar och frklaringar, enkelt
mnesrelaterat sprk samt i huvudsak fungerande struktur, citat och kllhnvisningar.
Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier s att de olika
delarna samspelar p ett i huvudsak fungerande stt kan eleven frstrka och levande-
gra sina texters budskap. Dessutom kan eleven ge enkla omdmen om texters inne-
hll och uppbyggnad och utifrn respons bearbeta texter mot kad tydlighet, kvalitet
och uttrycksfullhet p ett i huvudsak fungerande stt.
Eleven kan samtala om och diskutera varierande mnen genom att stlla frgor och
framfra sikter med enkla och till viss del underbyggda argument p ett stt som
till viss del fr samtalen och diskussionerna framt. Dessutom kan eleven frbereda
och genomfra enkla muntliga redogrelser med i huvudsak fungerande struktur och
SVENSKA
SV
innehll och viss anpassning till syfte, mottagare och sammanhang. Eleven kan fra
enkla och till viss del underbyggda resonemang om svenska sprkets historia, ursprung
och srdrag samt jmfra med nrliggande sprk och beskriva tydligt framtrdande
likheter och skillnader.
r uppfyllda.
Eleven kan lsa sknlitteratur och sakprosatexter med gott yt genom att, p ett
ndamlsenligt stt, vlja och anvnda lsstrategier utifrn olika texters srdrag.
Genom att gra utvecklade sammanfattningar av olika texters innehll med relativt
god koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven god ls-
frstelse. Dessutom kan eleven, utifrn egna erfarenheter, olika livsfrgor och om-
vrldsfrgor, tolka och fra utvecklade och relativt vl underbyggda resonemang om
budskap som r tydligt framtrdande och budskap som kan lsas mellan raderna i
olika verk. Eleven kan ocks fra utvecklade resonemang om verket med kopplingar
till dess upphovsman. Eleven drar d relativt vl underbyggda slutsatser om hur verket
har pverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i.
Eleven kan skriva olika slags texter med relativt god sprklig variation, utvecklad
textbindning samt relativt vl fungerande anpassning till texttyp, sprkliga normer
och strukturer. De berttande texter eleven skriver innehller utvecklade gestaltande
beskrivningar och berttargrepp samt dramaturgi med relativt komplex uppbyggnad.
Eleven kan ska, vlja ut och sammanstlla information frn ett relativt varierat urval
av kllor och fr d utvecklade och relativt vl underbyggda resonemang om informa-
tionens och kllornas trovrdighet och relevans. Sammanstllningarna innehller ut-
vecklade beskrivningar och frklaringar, utvecklat mnesrelaterat sprk samt relativt
vl funge rande struktur, citat och kllhnvisningar. Genom att kombinera olika text-
typer, estetiska uttryck och medier s att de olika delarna samspelar p ett ndamls-
enligt stt kan eleven frstrka och levandegra sina texters budskap. Dessutom kan
eleven ge utvecklade omdmen om texters innehll och utifrn respons bearbeta texter
mot kad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet p ett relativt vl fungerande stt.
framfra sikter med utvecklade och relativt vl underbyggda argument p ett stt
som fr samtalen och diskussionerna framt. Dessutom kan eleven frbereda och
genomfra utvecklade muntliga redogrelser med relativt vl fungerande struktur och
innehll och relativt god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang. Eleven kan
fra utvecklade och relativt vl underbyggda resonemang om svenska sprkets historia,
ursprung och srdrag samt jmfra med nrliggande sprk och beskriva tydligt fram-
trdande likheter och skillnader.
SVENSKA
SV
r uppfyllda.
Eleven kan lsa sknlitteratur och sakprosatexter med mycket gott yt genom att,
p ett ndamlsenligt och effektivt stt, vlja och anvnda lsstrategier utifrn olika
texters srdrag. Genom att gra vlutvecklade sammanfattningar av olika texters inne-
hll med god koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven
mycket god lsfrstelse. Dessutom kan eleven, utifrn egna erfarenheter, olika livsfr-
gor och omvrldsfrgor, tolka och fra vlutvecklade och vl underbyggda resonemang
om budskap som r tydligt framtrdande och budskap som kan lsas mellan raderna
eller r dolda i olika verk. Eleven kan ocks fra vlutvecklade och nyanserade resone-
mang om verket med kopplingar till dess upphovsman. Eleven drar d vl underbygg-
da slutsatser om hur verket har pverkats av det historiska och kulturella sammanhang
som det har tillkommit i.
Eleven kan skriva olika slags texter med god sprklig variation, vlutvecklad textbind-
ning samt vl fungerande anpassning till texttyp, sprkliga normer och strukturer. De
berttande texter eleven skriver innehller vlutvecklade gestaltande beskrivningar och
berttargrepp samt dramaturgi med komplex uppbyggnad. Eleven kan ska, vlja ut
och sammanstlla information frn ett varierat urval av kllor och fr d vlutvecklade
och vl underbyggda resonemang om informationens och kllornas trovrdighet och
relevans. Sammanstllningarna innehller vlutvecklade och nyanserade beskrivningar
och frklaringar, vlutvecklat mnesrelaterat sprk samt vl fungerande struktur,
citat och kllhnvisningar. Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck
och medier s att de olika delarna samspelar p ett ndamlsenligt och effektivt stt
kan eleven frstrka och levandegra sina texters budskap. Dessutom kan eleven ge
vl utvecklade och nyanserade omdmen om texters innehll och uppbyggnad och
utifrn respons bearbeta texter mot kad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet p ett
vl fungerande stt.
framfra sikter med vlutvecklade och vl underbyggda argument p ett stt som fr
samtalen och diskussionerna framt och frdjupar eller breddar dem. Dessutom kan
eleven frbereda och genomfra vlutvecklade muntliga redogrelser med vl funge-
rande struktur och innehll och god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.
Eleven kan fra vlutvecklade och vl underbyggda resonemang om svenska sprkets
historia, ursprung och srdrag samt jmfra med nrliggande sprk och beskriva
tydligt framtrdande likheter och skillnader.
SVENSKA
SV
K
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v

i

s
l
u
t
e
t

a
v

r
s
k
u
r
s

6
B
e
t
y
g
e
t

E
B
e
t
y
g
e
t

D
B
e
t
y
g
e
t

C
B
e
t
y
g
e
t

B
B
e
t
y
g
e
t

A
E
l
e
v
e
n

k
a
n

l
s
a

s
k
n
l
i
t
t
e
r
a
t
u
r

o
c
h

s
a
k
p
r
o
s
a
t
e
x
t
e
r

f
r

b
a
r
n

o
c
h

u
n
g
d
o
m
a
r

m
e
d

m
y
c
k
e
t

g
o
t
t

y
t

g
e
n
o
m

a
t
t

a
n
v
n
d
a

l
s
s
t
r
a
t
e
g
i
e
r

p

e
t
t

n
d
a
m
l
s
e
n
l
i
g
t

o
c
h

e
f
f
e
k
t
i
v
t

s
t
t
.

G
e
n
o
m

a
t
t

g
r
a

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

s
a
m
m
a
n
f
a
t
t
n
i
n
g
a
r

a
v

o
l
i
k
a

t
e
x
t
e
r
s

i
n
n
e
h
l
l

o
c
h

k
o
m
m
e
n
t
e
r
a

c
e
n
t
r
a
l
a

d
e
l
a
r

m
e
d

g
o
d

k
o
p
p
l
i
n
g

t
i
l
l

s
a
m
m
a
n
h
a
n
g
e
t

v
i
s
a
r

e
l
e
v
e
n

m
y
c
k
e
t

g
o
d

l
s
f
r
-
s
t
e
l
s
e
.

D
e
s
s
u
t
o
m

k
a
n

e
l
e
v
e
n
,

u
t
i
f
r
n

e
g
n
a

e
r
f
a
r
e
n
h
e
t
e
r
,

t
o
l
k
a

o
c
h

f
r
a

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

t
y
d
l
i
g
t

f
r
a
m
t
r
d
a
n
d
e

b
u
d
s
k
a
p

i

o
l
i
k
a

v
e
r
k

s
a
m
t

p

e
t
t

v
l
u
t
v
e
c
k
-
l
a
t

s
t
t

b
e
s
k
r
i
v
a

s
i
n

u
p
p
l
e
v
e
l
s
e

a
v

l
s
n
i
n
g
e
n
.
E
l
e
v
e
n

k
a
n

s
k
r
i
v
a

o
l
i
k
a

s
l
a
g
s

t
e
x
t
e
r

m
e
d

t
y
d
l
i
g
t

i
n
n
e
h
l
l

o
c
h

v
l

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
r
u
k
t
u
r

s
a
m
t

g
o
d

s
p
r
k
l
i
g

v
a
r
i
a
t
i
o
n
.

I

t
e
x
t
e
r
n
a

a
n
-
v
n
d
e
r

e
l
e
v
e
n

g
r
u
n
d
l
g
g
a
n
d
e

r
e
g
-
l
e
r

f
r

s
t
a
v
n
i
n
g
,

s
k
i
l
j
e
t
e
c
k
e
n

o
c
h

s
p
r
k
r
i
k
t
i
g
h
e
t

m
e
d

g
o
d

s
k
e
r
h
e
t
.

D
e

b
e
r
t
t
a
n
d
e

t
e
x
t
e
r

e
l
e
v
e
n

s
k
r
i
v
e
r

i
n
n
e
h
l
l
e
r

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

g
e
s
t
a
l
t
a
n
d
e

b
e
s
k
r
i
v
n
i
n
g
a
r

o
c
h

E
l
e
v
e
n

k
a
n

l
s
a

s
k
n
l
i
t
t
e
r
a
t
u
r

o
c
h

s
a
k
p
r
o
s
a
t
e
x
t
e
r

f
r

b
a
r
n

o
c
h

u
n
g
d
o
m
a
r

m
e
d

y
t

g
e
n
o
m

a
t
t

a
n
v
n
d
a

l
s
s
t
r
a
t
e
g
i
e
r

p

e
t
t

i

h
u
-
v
u
d
s
a
k

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
t
.

G
e
n
o
m

a
t
t

g
r
a

e
n
k
l
a
,

k
r
o
n
o
l
o
g
i
s
k
a

s
a
m
m
a
n
f
a
t
t
n
i
n
g
a
r

a
v

o
l
i
k
a

t
e
x
-
t
e
r
s

i
n
n
e
h
l
l

o
c
h

k
o
m
m
e
n
t
e
r
a

c
e
n
t
r
a
l
a

d
e
l
a
r

m
e
d

v
i
s
s

k
o
p
p
l
i
n
g

t
i
l
l

s
a
m
m
a
n
h
a
n
g
e
t

v
i
s
a
r

e
l
e
v
e
n

g
r
u
n
d
l
g
g
a
n
d
e

l
s
f
r
s
t
e
l
s
e
.

D
e
s
s
u
t
o
m

k
a
n

e
l
e
v
e
n
,

u
t
i
f
r
n

e
g
n
a

e
r
f
a
r
e
n
h
e
t
e
r
,

t
o
l
k
a

o
c
h

f
r
a

e
n
k
l
a

o
c
h

t
i
l
l

v
i
s
s

d
e
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
-
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

t
y
d
l
i
g
t

f
r
a
m
-
t
r
d
a
n
d
e

b
u
d
s
k
a
p

i

o
l
i
k
a

v
e
r
k

s
a
m
t

p

e
t
t

e
n
k
e
l
t

s
t
t

b
e
s
k
r
i
v
a

s
i
n

u
p
p
l
e
v
e
l
s
e

a
v

l
s
n
i
n
g
e
n
.
E
l
e
v
e
n

k
a
n

s
k
r
i
v
a

o
l
i
k
a

s
l
a
g
s

t
e
x
-
t
e
r

m
e
d

b
e
g
r
i
p
l
i
g
t

i
n
n
e
h
l
l

o
c
h

i

h
u
v
u
d
s
a
k

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
r
u
k
t
u
r

s
a
m
t

v
i
s
s

s
p
r
k
l
i
g

v
a
r
i
a
t
i
o
n
.

I

t
e
x
t
e
r
n
a

a
n
v
n
d
e
r

e
l
e
v
e
n

g
r
u
n
d
-
l
g
g
a
n
d
e

r
e
g
l
e
r

f
r

s
t
a
v
n
i
n
g
,

s
k
i
l
j
e
t
e
c
k
e
n

o
c
h

s
p
r
k
r
i
k
t
i
g
h
e
t

m
e
d

v
i
s
s

s
k
e
r
h
e
t
.

D
e

b
e
r
t
t
a
n
d
e

t
e
x
t
e
r

e
l
e
v
e
n

s
k
r
i
v
e
r

i
n
n
e
h
l
l
e
r

e
n
k
l
a

g
e
s
t
a
l
t
a
n
d
e

b
e
s
k
r
i
v
n
i
n
g
a
r

E
l
e
v
e
n

k
a
n

l
s
a

s
k
n
l
i
t
t
e
r
a
t
u
r

o
c
h

s
a
k
p
r
o
s
a
t
e
x
t
e
r

f
r

b
a
r
n

o
c
h

u
n
g
d
o
m
a
r

m
e
d

g
o
t
t

y
t

g
e
n
o
m

a
t
t

a
n
v
n
d
a

l
s
s
t
r
a
t
e
g
i
e
r

p

e
t
t

n
d
a
m
l
s
e
n
l
i
g
t

s
t
t
.

G
e
n
o
m

a
t
t

g
r
a

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

s
a
m
m
a
n
f
a
t
t
-
n
i
n
g
a
r

a
v

o
l
i
k
a

t
e
x
t
e
r
s

i
n
n
e
h
l
l

o
c
h

k
o
m
m
e
n
t
e
r
a

c
e
n
t
r
a
l
a

d
e
l
a
r

m
e
d

r
e
l
a
t
i
v
t

g
o
d

k
o
p
p
l
i
n
g

t
i
l
l

s
a
m
m
a
n
h
a
n
g
e
t

v
i
s
a
r

e
l
e
v
e
n

g
o
d

l
s
f
r
s
t
e
l
s
e
.

D
e
s
s
u
t
o
m

k
a
n

e
l
e
v
e
n
,

u
t
i
f
r
n

e
g
n
a

e
r
f
a
r
e
n
h
e
t
e
r
,

t
o
l
k
a

o
c
h

f
r
a

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
-
m
a
n
g

o
m

t
y
d
l
i
g
t

f
r
a
m
t
r
d
a
n
d
e

b
u
d
s
k
a
p

i

o
l
i
k
a

v
e
r
k

s
a
m
t

p

e
t
t

u
t
v
e
c
k
l
a
t

s
t
t

b
e
s
k
r
i
v
a

s
i
n

u
p
p
l
e
-
v
e
l
s
e

a
v

l
s
n
i
n
g
e
n
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

s
k
r
i
v
a

o
l
i
k
a

s
l
a
g
s

t
e
x
t
e
r

m
e
d

r
e
l
a
t
i
v
t

t
y
d
l
i
g
t

i
n
n
e
-
h
l
l

o
c
h

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
r
u
k
t
u
r

s
a
m
t

f
r
h
l
l
a
n
d
e
v
i
s

g
o
d

s
p
r
k
l
i
g

v
a
r
i
a
t
i
o
n
.

I

t
e
x
t
e
r
n
a

a
n
v
n
d
e
r

e
l
e
v
e
n

g
r
u
n
d
l
g
g
a
n
d
e

r
e
g
l
e
r

f
r

s
t
a
v
n
i
n
g
,

s
k
i
l
j
e
t
e
c
k
e
n

o
c
h

s
p
r
k
r
i
k
t
i
g
h
e
t

m
e
d

r
e
l
a
t
i
v
t

g
o
d

s
k
e
r
h
e
t
.

D
e

b
e
r
t
t
a
n
d
e

t
e
x
t
e
r

e
l
e
v
e
n

s
k
r
i
v
e
r

i
n
n
e
h
l
l
e
r

B
e
t
y
g
e
t

D

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

E

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

C

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
B
e
t
y
g
e
t

B

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

C

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

A

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
SV
K
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v

i

s
l
u
t
e
t

a
v

r
s
k
u
r
s

6
B
e
t
y
g
e
t

E
B
e
t
y
g
e
t

D
B
e
t
y
g
e
t

C
B
e
t
y
g
e
t

B
B
e
t
y
g
e
t

A
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

g
e
s
t
a
l
t
a
n
d
e

b
e
s
k
r
i
v
-
n
i
n
g
a
r

o
c
h

u
t
v
e
c
k
l
a
d

h
a
n
d
l
i
n
g
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

s
k
a
,

v
l
j
a

u
t

o
c
h

s
a
m
m
a
n
s
t
l
l
a

i
n
f
o
r
m
a
t
i
o
n

f
r
n

e
t
t

a
v
g
r
n
s
a
t

u
r
v
a
l

a
v

k
l
l
o
r

o
c
h

f
r

d

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

i
n
f
o
r
m
a
t
i
o
n
e
n
s

a
n
v
n
d
b
a
r
-
h
e
t
.

S
a
m
m
a
n
s
t
l
l
n
i
n
g
a
r
n
a

i
n
n
e
-
h
l
l
e
r

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

b
e
s
k
r
i
v
n
i
n
g
a
r
,

e
g
n
a

f
o
r
m
u
l
e
r
i
n
g
a
r

o
c
h

r
e
l
a
t
i
v
t

g
o
d

a
n
v
n
d
n
i
n
g

a
v

m
n
e
s
s
p
e
c
i
-
k
a

o
r
d

o
c
h

b
e
g
r
e
p
p
.

G
e
n
o
m

a
t
t

k
o
m
b
i
n
e
r
a

t
e
x
t

m
e
d

o
l
i
k
a

e
s
t
e
-
t
i
s
k
a

u
t
t
r
y
c
k

s

a
t
t

d
e

s
a
m
s
p
e
l
a
r

p

e
t
t

n
d
a
m
l
s
e
n
l
i
g
t

s
t
t

k
a
n

e
l
e
v
e
n

f
r
s
t
r
k
a

o
c
h

l
e
v
a
n
d
e
g
r
a

s
i
n
a

t
e
x
t
e
r
s

b
u
d
s
k
a
p
.

D
e
s
s
u
t
o
m

k
a
n

e
l
e
v
e
n

g
e

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
m
d
-
m
e
n

o
m

t
e
x
t
e
r
s

i
n
n
e
h
l
l

o
c
h

u
t
i
-
f
r
n

r
e
s
p
o
n
s

b
e
a
r
b
e
t
a

t
e
x
t
e
r

m
o
t

k
a
d

t
y
d
l
i
g
h
e
t

o
c
h

k
v
a
l
i
t
e
t

p

e
t
t

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
t
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

s
a
m
t
a
l
a

o
m

b
e
k
a
n
t
a

m
n
e
n

g
e
n
o
m

a
t
t

s
t
l
l
a

f
r
g
o
r

o
c
h

f
r
a
m
f
r
a

e
g
n
a

s
i
k
t
e
r

p

e
t
t

s
t
t

s
o
m

u
p
p
r
t
t
h
l
l
e
r

s
a
m
t
a
l
e
t

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l
.

D
e
s
s
u
t
o
m

k
a
n

e
l
e
v
e
n

f
r
b
e
r
e
d
a

o
c
h

g
e
n
o
m
f
r
a

u
t
v
e
c
k
-
l
a
d
e

m
u
n
t
l
i
g
a

r
e
d
o
g
r
e
l
s
e
r

m
e
d

o
c
h

e
n
k
e
l

h
a
n
d
l
i
n
g
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

s
k
a
,

v
l
j
a

u
t

o
c
h

s
a
m
m
a
n
s
t
l
l
a

i
n
f
o
r
m
a
t
i
o
n

f
r
n

e
t
t

a
v
g
r
n
s
a
t

u
r
v
a
l

a
v

k
l
l
o
r

o
c
h

f
r

d

e
n
k
l
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

i
n
f
o
r
m
a
t
i
o
n
e
n
s

a
n
v
n
d
b
a
r
h
e
t
.

S
a
m
m
a
n
s
t
l
l
n
i
n
g
-
a
r
n
a

i
n
n
e
h
l
l
e
r

e
n
k
l
a

b
e
s
k
r
i
v
-
n
i
n
g
a
r
,

e
g
n
a

f
o
r
m
u
l
e
r
i
n
g
a
r

o
c
h

v
i
s
s

a
n
v
n
d
n
i
n
g

a
v

m
n
e
s
s
p
e
c
i
-
k
a

o
r
d

o
c
h

b
e
g
r
e
p
p
.

G
e
n
o
m

a
t
t

k
o
m
b
i
n
e
r
a

t
e
x
t

m
e
d

o
l
i
k
a

e
s
t
e
-
t
i
s
k
a

u
t
t
r
y
c
k

s

a
t
t

d
e

s
a
m
s
p
e
l
a
r

p

e
t
t

i

h
u
v
u
d
s
a
k

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
t

k
a
n

e
l
e
v
e
n

f
r
s
t
r
k
a

o
c
h

l
e
v
a
n
d
e
g
r
a

s
i
n
a

t
e
x
t
e
r
s

b
u
d
s
k
a
p
.

D
e
s
s
u
t
o
m

k
a
n

e
l
e
v
e
n

g
e

e
n
k
l
a

o
m
d
m
e
n

o
m

t
e
x
t
e
r
s

i
n
n
e
h
l
l

o
c
h

u
t
i
f
r
n

r
e
s
p
o
n
s

b
e
a
r
b
e
t
a

t
e
x
t
e
r

m
o
t

k
a
d

t
y
d
l
i
g
h
e
t

o
c
h

k
v
a
l
i
t
e
t

p

e
t
t

i

h
u
v
u
d
s
a
k

f
u
n
g
e
-
r
a
n
d
e

s
t
t
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

s
a
m
t
a
l
a

o
m

b
e
k
a
n
t
a

m
n
e
n

g
e
n
o
m

a
t
t

s
t
l
l
a

f
r
g
o
r

o
c
h

f
r
a
m
f
r
a

e
g
n
a

s
i
k
t
e
r

p

e
t
t

s
t
t

s
o
m

t
i
l
l

v
i
s
s

d
e
l

u
p
p
r
t
t
h
l
l
e
r

s
a
m
t
a
l
e
t
.

D
e
s
s
u
t
o
m

k
a
n

e
l
e
v
e
n

f
r
b
e
r
e
d
a

o
c
h

g
e
n
o
m
f
r
a

e
n
k
l
a

m
u
n
t
l
i
g
a

r
e
d
o
g
r
e
l
s
e
r

m
e
d

i

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d

h
a
n
d
l
i
n
g
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

s
k
a
,

v
l
j
a

u
t

o
c
h

s
a
m
-
m
a
n
s
t
l
l
a

i
n
f
o
r
m
a
t
i
o
n

f
r
n

e
t
t

a
v
g
r
n
s
a
t

u
r
v
a
l

a
v

k
l
l
o
r

o
c
h

f
r

d
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

i
n
f
o
r
m
a
t
i
o
n
e
n
s

a
n
v
n
d
b
a
r
h
e
t
.

S
a
m
m
a
n
s
t
l
l
n
i
n
g
a
r
n
a

i
n
n
e
h
l
l
e
r

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

b
e
s
k
r
i
v
n
i
n
g
a
r
,

e
g
n
a

f
o
r
m
u
l
e
r
i
n
g
a
r

o
c
h

g
o
d

a
n
v
n
d
-
n
i
n
g

a
v

m
n
e
s
s
p
e
c
i
k
a

o
r
d

o
c
h

b
e
g
r
e
p
p
.

G
e
n
o
m

a
t
t

k
o
m
b
i
n
e
r
a

t
e
x
t

m
e
d

o
l
i
k
a

e
s
t
e
t
i
s
k
a

u
t
t
r
y
c
k

s

a
t
t

d
e

s
a
m
s
p
e
l
a
r

p

e
t
t

n
d
a
-
m
l
s
e
n
l
i
g
t

o
c
h

e
f
f
e
k
t
i
v
t

s
t
t

k
a
n

e
l
e
v
e
n

f
r
s
t
r
k
a

o
c
h

l
e
v
a
n
d
e
g
r
a

s
i
n
a

t
e
x
t
e
r
s

b
u
d
s
k
a
p
.

D
e
s
s
u
t
o
m

k
a
n

e
l
e
v
e
n

g
e

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
m
-
d
m
e
n

o
m

t
e
x
t
e
r
s

i
n
n
e
h
l
l

o
c
h

u
t
i
f
r
n

r
e
s
p
o
n
s

b
e
a
r
b
e
t
a

t
e
x
t
e
r

m
o
t

k
a
d

t
y
d
l
i
g
h
e
t

o
c
h

k
v
a
l
i
t
e
t

p

e
t
t

v
l

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
t
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

s
a
m
t
a
l
a

o
m

b
e
k
a
n
t
a

m
n
e
n

g
e
n
o
m

a
t
t

s
t
l
l
a

f
r
g
o
r

o
c
h

f
r
a
m
f
r
a

e
g
n
a

s
i
k
t
e
r

p

e
t
t

s
t
t

s
o
m

u
p
p
r
t
t
h
l
l
e
r

s
a
m
-
t
a
l
e
t

v
l
.

D
e
s
s
u
t
o
m

k
a
n

e
l
e
v
e
n

f
r
b
e
r
e
d
a

o
c
h

g
e
n
o
m
f
r
a

v
l
u
t
-
v
e
c
k
l
a
d
e

m
u
n
t
l
i
g
a

r
e
d
o
g
r
e
l
s
e
r

B
e
t
y
g
e
t

D

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

E

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

C

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
B
e
t
y
g
e
t

B

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

C

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

A

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
SVENSKA
SV
K
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v

i

s
l
u
t
e
t

a
v

r
s
k
u
r
s

6
B
e
t
y
g
e
t

E
B
e
t
y
g
e
t

D
B
e
t
y
g
e
t

C
B
e
t
y
g
e
t

B
B
e
t
y
g
e
t

A
h
u
v
u
d
s
a
k

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

i
n
l
e
d
n
i
n
g
,

i
n
n
e
h
l
l

o
c
h

a
v
s
l
u
t
n
i
n
g

o
c
h

v
i
s
s

a
n
p
a
s
s
n
i
n
g

t
i
l
l

s
y
f
t
e

o
c
h

m
o
t
-
t
a
g
a
r
e
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

g
e

e
x
e
m
p
e
l

p

n
a
t
i
o
n
e
l
l
a

m
i
n
o
r
i
t
e
t
s
s
p
r
k
,

f
r
a

e
n
k
l
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

s
p
r
k
l
i
g
a

v
a
r
i
a
n
t
e
r

i
n
o
m

s
v
e
n
s
k
a
n

s
a
m
t

g
e

e
x
e
m
p
e
l

p

t
y
d
l
i
g
t

f
r
a
m
t
r
d
a
n
d
e

s
p
r
k
l
i
g
a

l
i
k
h
e
t
e
r

o
c
h

s
k
i
l
l
n
a
d
e
r

m
e
l
l
a
n

s
v
e
n
s
k
a
n

o
c
h

n
r
l
i
g
g
a
n
d
e

s
p
r
k
.
r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

i
n
l
e
d
n
i
n
g
,

i
n
n
e
h
l
l

o
c
h

a
v
s
l
u
t
n
i
n
g

o
c
h

r
e
l
a
t
i
v
t

g
o
d

a
n
p
a
s
s
n
i
n
g

t
i
l
l

s
y
f
t
e

o
c
h

m
o
t
t
a
g
a
r
e
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

g
e

e
x
e
m
p
e
l

p

n
a
t
i
o
n
e
l
l
a

m
i
n
o
r
i
t
e
t
s
-
s
p
r
k
,

f
r
a

e
n
k
l
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

s
p
r
k
l
i
g
a

v
a
r
i
a
n
t
e
r

i
n
o
m

s
v
e
n
s
k
-
a
n

s
a
m
t

g
e

e
x
e
m
p
e
l

p

t
y
d
l
i
g
t

f
r
a
m
t
r
d
a
n
d
e

s
p
r
k
l
i
g
a

l
i
k
h
e
t
e
r

o
c
h

s
k
i
l
l
n
a
d
e
r

m
e
l
l
a
n

s
v
e
n
s
k
a
n

o
c
h

n
r
l
i
g
g
a
n
d
e

s
p
r
k
.
m
e
d

v
l

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

i
n
l
e
d
n
i
n
g
,

i
n
n
e
h
l
l

o
c
h

a
v
s
l
u
t
n
i
n
g

o
c
h

g
o
d

a
n
p
a
s
s
n
i
n
g

t
i
l
l

s
y
f
t
e

o
c
h

m
o
t
-
t
a
g
a
r
e
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

g
e

e
x
e
m
p
e
l

p

n
a
t
i
o
n
e
l
l
a

m
i
n
o
r
i
t
e
t
s
s
p
r
k
,

f
r
a

e
n
k
l
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

s
p
r
k
l
i
g
a

v
a
r
i
a
n
t
e
r

i
n
o
m

s
v
e
n
s
k
a
n

s
a
m
t

g
e

e
x
e
m
p
e
l

p

t
y
d
l
i
g
t

f
r
a
m
t
r
d
a
n
d
e

s
p
r
k
l
i
g
a

l
i
k
h
e
t
e
r

o
c
h

s
k
i
l
l
n
a
d
e
r

m
e
l
l
a
n

s
v
e
n
s
k
a
n

o
c
h

n
r
l
i
g
g
a
n
d
e

s
p
r
k
.
B
e
t
y
g
e
t

D

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

E

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

C

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
B
e
t
y
g
e
t

B

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

C

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

A

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
SVENSKA
SV
K
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v

i

s
l
u
t
e
t

a
v

r
s
k
u
r
s

9
B
e
t
y
g
e
t

E
B
e
t
y
g
e
t

D
B
e
t
y
g
e
t

C
B
e
t
y
g
e
t

B
B
e
t
y
g
e
t

A
E
l
e
v
e
n

k
a
n

l
s
a

s
k
n
l
i
t
t
e
r
a
t
u
r

o
c
h

s
a
k
p
r
o
s
a
t
e
x
t
e
r

m
e
d

y
t

g
e
n
o
m

a
t
t
,

p

e
t
t

i

h
u
v
u
d
s
a
k

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
t
,

v
l
j
a

o
c
h

a
n
v
n
d
a

l
s
s
t
r
a
t
e
g
i
e
r

u
t
i
f
r
n

o
l
i
k
a

t
e
x
t
e
r
s

s
r
d
r
a
g
.

G
e
n
o
m

a
t
t

g
r
a

e
n
k
l
a

s
a
m
m
a
n
f
a
t
t
n
i
n
g
a
r

a
v

o
l
i
k
a

t
e
x
t
e
r
s

i
n
n
e
h
l
l

m
e
d

v
i
s
s

k
o
p
p
l
i
n
g

t
i
l
l

t
i
d
s
a
s
p
e
k
t
e
r
,

o
r
s
a
k
s
-
s
a
m
b
a
n
d

o
c
h

a
n
d
r
a

t
e
x
t
e
r

v
i
s
a
r

e
l
e
v
e
n

g
r
u
n
d
l
g
g
a
n
d
e

l
s
f
r
s
t
e
l
-
s
e
.

D
e
s
s
u
t
o
m

k
a
n

e
l
e
v
e
n
,

u
t
i
f
r
n

e
g
n
a

e
r
f
a
r
e
n
h
e
t
e
r
,

o
l
i
k
a

l
i
v
s
f
r
g
o
r

o
c
h

o
m
v
r
l
d
s
f
r
g
o
r
,

t
o
l
k
a

o
c
h

f
r
a

e
n
k
l
a

o
c
h

t
i
l
l

v
i
s
s

d
e
l

u
n
d
e
r
-
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

t
y
d
l
i
g
t

f
r
a
m
t
r
d
a
n
d
e

b
u
d
s
k
a
p

i

o
l
i
k
a

v
e
r
k
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

o
c
k
s
r
a

e
n
k
l
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

v
e
r
k
e
t

m
e
d

k
o
p
p
l
i
n
g
a
r

t
i
l
l

d
e
s
s

u
p
p
h
o
v
s
m
a
n
.

E
l
e
v
e
n

d
r
a
r

d

t
i
l
l

v
i
s
s

d
e
l

u
n
d
e
r
-
b
y
g
g
d
a

s
l
u
t
s
a
t
s
e
r

o
m

h
u
r

v
e
r
k
e
t

h
a
r

p
v
e
r
k
a
t
s

a
v

d
e
t

h
i
s
t
o
r
i
s
k
a

o
c
h

k
u
l
t
u
r
e
l
l
a

s
a
m
m
a
n
h
a
n
g

s
o
m

d
e
t

h
a
r

t
i
l
l
k
o
m
m
i
t

i
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

l
s
a

s
k
n
l
i
t
t
e
r
a
t
u
r

o
c
h

s
a
k
p
r
o
s
a
t
e
x
t
e
r

m
e
d

g
o
t
t

y
t

g
e
n
o
m

a
t
t
,

p

e
t
t

n
d
a
m
l
s
e
n
l
i
g
t

s
t
t
,

v
l
j
a

o
c
h

a
n
v
n
d
a

l
s
s
t
r
a
t
e
-
g
i
e
r

u
t
i
f
r
n

o
l
i
k
a

t
e
x
t
e
r
s

s
r
d
r
a
g
.

G
e
n
o
m

a
t
t

g
r
a

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

s
a
m
m
a
n
f
a
t
t
n
i
n
g
a
r

a
v

o
l
i
k
a

t
e
x
t
e
r
s

i
n
n
e
h
l
l

m
e
d

r
e
l
a
t
i
v
t

g
o
d

k
o
p
p
l
i
n
g

t
i
l
l

t
i
d
s
a
s
p
e
k
t
e
r
,

o
r
s
a
k
s
s
a
m
b
a
n
d

o
c
h

a
n
d
r
a

t
e
x
t
e
r

v
i
s
a
r

e
l
e
v
e
n

g
o
d

l
s
f
r
s
t
e
l
s
e
.

D
e
s
s
u
t
o
m

k
a
n

e
l
e
v
e
n
,

u
t
i
f
r
n

e
g
n
a

e
r
f
a
r
e
n
h
e
t
e
r
,

o
l
i
k
a

l
i
v
s
f
r
g
o
r

o
c
h

o
m
v
r
l
d
s
f
r
g
o
r
,

t
o
l
k
a

o
c
h

f
r
a

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

b
u
d
s
k
a
p

s
o
m

r

t
y
d
l
i
g
t

f
r
a
m
-
t
r
d
a
n
d
e

o
c
h

b
u
d
s
k
a
p

s
o
m

k
a
n

l
s
a
s

m
e
l
l
a
n

r
a
d
e
r
n
a

i

o
l
i
k
a

v
e
r
k
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

o
c
k
s
r
a

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

v
e
r
k
e
t

m
e
d

k
o
p
p
l
i
n
g
a
r

t
i
l
l

d
e
s
s

u
p
p
h
o
v
s
m
a
n
.

E
l
e
v
e
n

d
r
a
r

d

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

u
n
d
e
r
-
b
y
g
g
d
a

s
l
u
t
s
a
t
s
e
r

o
m

h
u
r

v
e
r
k
e
t

h
a
r

p
v
e
r
k
a
t
s

a
v

d
e
t

h
i
s
t
o
r
i
s
k
a

o
c
h

k
u
l
t
u
r
e
l
l
a

s
a
m
m
a
n
h
a
n
g

s
o
m

d
e
t

h
a
r

t
i
l
l
k
o
m
m
i
t

i
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

l
s
a

s
k
n
l
i
t
t
e
r
a
t
u
r

o
c
h

s
a
k
p
r
o
s
a
t
e
x
t
e
r

m
e
d

m
y
c
k
e
t

g
o
t
t

y
t

g
e
n
o
m

a
t
t
,

p

e
t
t

n
d
a
-
m
l
s
e
n
l
i
g
t

o
c
h

e
f
f
e
k
t
i
v
t

s
t
t
,

v
l
j
a

o
c
h

a
n
v
n
d
a

l
s
s
t
r
a
t
e
g
i
e
r

u
t
i
f
r
n

o
l
i
k
a

t
e
x
t
e
r
s

s
r
d
r
a
g
.

G
e
-
n
o
m

a
t
t

g
r
a

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

s
a
m
-
m
a
n
f
a
t
t
n
i
n
g
a
r

a
v

o
l
i
k
a

t
e
x
t
e
r
s

i
n
n
e
h
l
l

m
e
d

g
o
d

k
o
p
p
l
i
n
g

t
i
l
l

t
i
d
s
a
s
p
e
k
t
e
r
,

o
r
s
a
k
s
s
a
m
b
a
n
d

o
c
h

a
n
d
r
a

t
e
x
t
e
r

v
i
s
a
r

e
l
e
v
e
n

m
y
c
k
e
t

g
o
d

l
s
f
r
s
t
e
l
s
e
.

D
e
s
s
u
t
o
m

k
a
n

e
l
e
v
e
n
,

u
t
i
f
r
n

e
g
n
a

e
r
f
a
r
e
n
h
e
t
e
r
,

o
l
i
k
a

l
i
v
s
f
r
g
o
r

o
c
h

o
m
v
r
l
d
s
f
r
-
g
o
r
,

t
o
l
k
a

o
c
h

f
r
a

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

b
u
d
s
k
a
p

s
o
m

r

t
y
d
l
i
g
t

f
r
a
m
t
r
d
a
n
d
e

o
c
h

b
u
d
s
k
a
p

s
o
m

k
a
n

l
s
a
s

m
e
l
l
a
n

r
a
d
e
r
n
a

e
l
l
e
r

r

d
o
l
d
a

i

o
l
i
k
a

v
e
r
k
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

o
c
k
s
r
a

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

n
y
a
n
s
e
r
a
d
e

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

v
e
r
k
e
t

m
e
d

k
o
p
p
l
i
n
g
a
r

t
i
l
l

d
e
s
s

u
p
p
h
o
v
s
m
a
n
.

E
l
e
v
e
n

d
r
a
r

d
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

s
l
u
t
s
a
t
s
e
r

o
m

h
u
r

v
e
r
k
e
t

h
a
r

p
v
e
r
k
a
t
s

a
v

d
e
t

h
i
s
t
o
-
r
i
s
k
a

o
c
h

k
u
l
t
u
r
e
l
l
a

s
a
m
m
a
n
h
a
n
g

s
o
m

d
e
t

h
a
r

t
i
l
l
k
o
m
m
i
t

i
.

B
e
t
y
g
e
t

D

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

E

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

C

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
B
e
t
y
g
e
t

B

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

C

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

A

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
SVENSKA
SV
K
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v

i

s
l
u
t
e
t

a
v

r
s
k
u
r
s

9
B
e
t
y
g
e
t

E
B
e
t
y
g
e
t

D
B
e
t
y
g
e
t

C
B
e
t
y
g
e
t

B
B
e
t
y
g
e
t

A
E
l
e
v
e
n

k
a
n

s
k
r
i
v
a

o
l
i
k
a

s
l
a
g
s

t
e
x
t
e
r

m
e
d

v
i
s
s

s
p
r
k
l
i
g

v
a
r
i
a
-
t
i
o
n
,

e
n
k
e
l

t
e
x
t
b
i
n
d
n
i
n
g

s
a
m
t

i

h
u
v
u
d
s
a
k

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

a
n
p
a
s
s
n
i
n
g

t
i
l
l

t
e
x
t
t
y
p
,

s
p
r
k
l
i
g
a

n
o
r
m
e
r

o
c
h

s
t
r
u
k
t
u
r
e
r
.

D
e

b
e
r
t
t
a
n
d
e

t
e
x
t
e
r

e
l
e
v
e
n

s
k
r
i
v
e
r

i
n
n
e
h
l
l
e
r

e
n
k
l
a

g
e
s
t
a
l
t
a
n
d
e

b
e
s
k
r
i
v
n
i
n
g
a
r

o
c
h

b
e
-
r
t
t
a
r
g
r
e
p
p

s
a
m
t

d
r
a
m
a
t
u
r
g
i

m
e
d

e
n
k
e
l

u
p
p
b
y
g
g
n
a
d
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

s
k
a
,

v
l
j
a

u
t

o
c
h

s
a
m
m
a
n
s
t
l
l
a

i
n
f
o
r
m
a
t
i
o
n

f
r
n

e
t
t

a
v
g
r
n
s
a
t

u
r
v
a
l

a
v

k
l
l
o
r

o
c
h

f
r

d

e
n
k
l
a

o
c
h

t
i
l
l

v
i
s
s

d
e
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

i
n
f
o
r
m
a
t
i
o
n
e
n
s

o
c
h

k
l
l
o
r
n
a
s

t
r
o
v
r
d
i
g
h
e
t

o
c
h

r
e
l
e
v
a
n
s
.

S
a
m
m
a
n
s
t
l
l
n
i
n
g
a
r
n
a

i
n
n
e
h
l
l
e
r

e
n
k
l
a

b
e
s
k
r
i
v
n
i
n
g
a
r

o
c
h

f
r
k
l
a
r
i
n
g
a
r
,

e
n
k
e
l
t

m
n
e
s
-
r
e
l
a
t
e
r
a
t

s
p
r
k

s
a
m
t

i

h
u
v
u
d
s
a
k

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
r
u
k
t
u
r
,

c
i
t
a
t

o
c
h

k
l
l
h
n
v
i
s
n
i
n
g
a
r
.

G
e
n
o
m

a
t
t

k
o
m
b
i
n
e
r
a

o
l
i
k
a

t
e
x
t
t
y
p
e
r
,

e
s
t
e
-
t
i
s
k
a

u
t
t
r
y
c
k

o
c
h

m
e
d
i
e
r

s

a
t
t

d
e

o
l
i
k
a

d
e
l
a
r
n
a

s
a
m
s
p
e
l
a
r

p

e
t
t

i

h
u
v
u
d
s
a
k

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
t

k
a
n

e
l
e
v
e
n

f
r
s
t
r
k
a

o
c
h

l
e
v
a
n
d
e
g
r
a

s
i
n
a

t
e
x
t
e
r
s

b
u
d
s
k
a
p
.

D
e
s
s
u
t
o
m

k
a
n

e
l
e
v
e
n

g
e

e
n
k
l
a

o
m
d
m
e
n

o
m

t
e
x
t
e
r
s

i
n
n
e
h
l
l

o
c
h

u
p
p
-
E
l
e
v
e
n

k
a
n

s
k
r
i
v
a

o
l
i
k
a

s
l
a
g
s

t
e
x
t
e
r

m
e
d

r
e
l
a
t
i
v
t

g
o
d

s
p
r
k
l
i
g

v
a
r
i
a
t
i
o
n
,

u
t
v
e
c
k
l
a
d

t
e
x
t
b
i
n
d
-
n
i
n
g

s
a
m
t

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

a
n
p
a
s
s
n
i
n
g

t
i
l
l

t
e
x
t
t
y
p
,

s
p
r
k
l
i
g
a

n
o
r
m
e
r

o
c
h

s
t
r
u
k
t
u
r
e
r
.

D
e

b
e
-
r
t
t
a
n
d
e

t
e
x
t
e
r

e
l
e
v
e
n

s
k
r
i
v
e
r

i
n
n
e
h
l
l
e
r

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

g
e
s
t
a
l
t
a
n
d
e

b
e
s
k
r
i
v
n
i
n
g
a
r

o
c
h

b
e
r
t
t
a
r
g
r
e
p
p

s
a
m
t

d
r
a
m
a
t
u
r
g
i

m
e
d

r
e
l
a
t
i
v
t

k
o
m
p
l
e
x

u
p
p
b
y
g
g
n
a
d
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

s
k
a
,

v
l
j
a

u
t

o
c
h

s
a
m
m
a
n
-
s
t
l
l
a

i
n
f
o
r
m
a
t
i
o
n

f
r
n

e
t
t

r
e
l
a
t
i
v
t

v
a
r
i
e
r
a
t

u
r
v
a
l

a
v

k
l
l
o
r

o
c
h

f
r

d

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

i
n
f
o
r
m
a
t
i
o
n
e
n
s

o
c
h

k
l
l
o
r
n
a
s

t
r
o
v
r
d
i
g
h
e
t

o
c
h

r
e
l
e
v
a
n
s
.

S
a
m
-
m
a
n
s
t
l
l
n
i
n
g
a
r
n
a

i
n
n
e
h
l
l
e
r

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

b
e
s
k
r
i
v
n
i
n
g
a
r

o
c
h

f
r
k
l
a
r
i
n
g
a
r
,

u
t
v
e
c
k
l
a
t

m
n
e
s
-
r
e
l
a
t
e
r
a
t

s
p
r
k

s
a
m
t

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
r
u
k
t
u
r
,

c
i
t
a
t

o
c
h

k
l
l
h
n
v
i
s
n
i
n
g
a
r
.

G
e
n
o
m

a
t
t

k
o
m
b
i
n
e
r
a

o
l
i
k
a

t
e
x
t
t
y
p
e
r
,

e
s
t
e
-
t
i
s
k
a

u
t
t
r
y
c
k

o
c
h

m
e
d
i
e
r

s

a
t
t

d
e

o
l
i
k
a

d
e
l
a
r
n
a

s
a
m
s
p
e
l
a
r

p

e
t
t

n
d
a
m
l
s
e
n
l
i
g
t

s
t
t

k
a
n

e
l
e
v
e
n

f
r
s
t
r
k
a

o
c
h

l
e
v
a
n
d
e
g
r
a

s
i
n
a

t
e
x
t
e
r
s

b
u
d
s
k
a
p
.

D
e
s
s
u
t
o
m

k
a
n

E
l
e
v
e
n

k
a
n

s
k
r
i
v
a

o
l
i
k
a

s
l
a
g
s

t
e
x
t
e
r

m
e
d

g
o
d

s
p
r
k
l
i
g

v
a
r
i
a
-
t
i
o
n
,

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d

t
e
x
t
b
i
n
d
n
i
n
g

s
a
m
t

v
l

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

a
n
p
a
s
s
n
i
n
g

t
i
l
l

t
e
x
t
t
y
p
,

s
p
r
k
l
i
g
a

n
o
r
m
e
r

o
c
h

s
t
r
u
k
t
u
r
e
r
.

D
e

b
e
r
t
t
a
n
d
e

t
e
x
t
e
r

e
l
e
v
e
n

s
k
r
i
v
e
r

i
n
n
e
h
l
-
l
e
r

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

g
e
s
t
a
l
t
a
n
d
e

b
e
s
k
r
i
v
n
i
n
g
a
r

o
c
h

b
e
r
t
t
a
r
g
r
e
p
p

s
a
m
t

d
r
a
m
a
t
u
r
g
i

m
e
d

k
o
m
p
l
e
x

u
p
p
b
y
g
g
n
a
d
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

s
k
a
,

v
l
j
a

u
t

o
c
h

s
a
m
m
a
n
s
t
l
l
a

i
n
f
o
r
-
m
a
t
i
o
n

f
r
n

e
t
t

v
a
r
i
e
r
a
t

u
r
v
a
l

a
v

k
l
l
o
r

o
c
h

f
r

d
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

i
n
f
o
r
m
a
t
i
o
n
e
n
s

o
c
h

k
l
-
l
o
r
n
a
s

t
r
o
v
r
d
i
g
h
e
t

o
c
h

r
e
l
e
v
a
n
s
.

S
a
m
m
a
n
s
t
l
l
n
i
n
g
a
r
n
a

i
n
n
e
h
l
l
e
r

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

n
y
a
n
s
e
r
a
d
e

b
e
s
k
r
i
v
n
i
n
g
a
r

o
c
h

f
r
k
l
a
r
i
n
g
a
r
,

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
t

m
n
e
s
r
e
l
a
t
e
r
a
t

s
p
r
k

s
a
m
t

v
l

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
r
u
k
t
u
r
,

c
i
t
a
t

o
c
h

k
l
l
h
n
v
i
s
n
i
n
g
a
r
.

G
e
-
n
o
m

a
t
t

k
o
m
b
i
n
e
r
a

o
l
i
k
a

t
e
x
t
t
y
-
p
e
r
,

e
s
t
e
t
i
s
k
a

u
t
t
r
y
c
k

o
c
h

m
e
d
i
e
r

s

a
t
t

d
e

o
l
i
k
a

d
e
l
a
r
n
a

s
a
m
s
p
e
l
a
r

p

e
t
t

n
d
a
m
l
s
e
n
l
i
g
t

o
c
h

e
f
f
e
k
-
t
i
v
t

s
t
t

k
a
n

e
l
e
v
e
n

f
r
s
t
r
k
a

o
c
h

l
e
v
a
n
d
e
g
r
a

s
i
n
a

t
e
x
t
e
r
s

b
u
d
s
k
a
p
.

D
e
s
s
u
t
o
m

k
a
n

e
l
e
v
e
n

g
e

v
l
-
B
e
t
y
g
e
t

D

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

E

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

C

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
B
e
t
y
g
e
t

B

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

C

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

A

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
SVENSKA
SVENSKA
SV
K
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v

i

s
l
u
t
e
t

a
v

r
s
k
u
r
s

9
B
e
t
y
g
e
t

E
B
e
t
y
g
e
t

D
B
e
t
y
g
e
t

C
B
e
t
y
g
e
t

B
B
e
t
y
g
e
t

A
b
y
g
g
n
a
d

o
c
h

u
t
i
f
r
n

r
e
s
p
o
n
s

b
e
-
a
r
b
e
t
a

t
e
x
t
e
r

m
o
t

k
a
d

t
y
d
l
i
g
h
e
t
,

k
v
a
l
i
t
e
t

o
c
h

u
t
t
r
y
c
k
s
f
u
l
l
h
e
t

p

e
t
t

i

h
u
v
u
d
s
a
k

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
t
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

s
a
m
t
a
l
a

o
m

o
c
h

d
i
s
-
k
u
t
e
r
a

v
a
r
i
e
r
a
n
d
e

m
n
e
n

g
e
n
o
m

a
t
t

s
t
l
l
a

f
r
g
o
r

o
c
h

f
r
a
m
f
r
a

s
i
k
t
e
r

m
e
d

e
n
k
l
a

o
c
h

t
i
l
l

v
i
s
s

d
e
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

a
r
g
u
m
e
n
t

p

e
t
t

s
t
t

s
o
m

t
i
l
l

v
i
s
s

d
e
l

f
r

s
a
m
t
a
l
e
n

o
c
h

d
i
s
k
u
s
s
i
o
n
e
r
n
a

f
r
a
m
t
.

D
e
s
s
u
t
o
m

k
a
n

e
l
e
v
e
n

f
r
b
e
r
e
d
a

o
c
h

g
e
n
o
m
f
r
a

e
n
k
l
a

m
u
n
t
l
i
g
a

r
e
d
o
g
r
e
l
s
e
r

m
e
d

i

h
u
v
u
d
s
a
k

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
r
u
k
t
u
r

o
c
h

i
n
n
e
h
l
l

o
c
h

v
i
s
s

a
n
p
a
s
s
n
i
n
g

t
i
l
l

s
y
f
t
e
,

m
o
t
t
a
g
a
r
e

o
c
h

s
a
m
-
m
a
n
h
a
n
g
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

f
r
a

e
n
k
l
a

o
c
h

t
i
l
l

v
i
s
s

d
e
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

s
v
e
n
s
k
a

s
p
r
k
e
t
s

h
i
s
t
o
r
i
a
,

u
r
s
p
r
u
n
g

o
c
h

s
r
d
r
a
g

s
a
m
t

j
m
f
r
a

m
e
d

n
r
l
i
g
g
a
n
d
e

s
p
r
k

o
c
h

b
e
s
k
r
i
v
a

t
y
d
l
i
g
t

f
r
a
m
-
t
r
d
a
n
d
e

l
i
k
h
e
t
e
r

o
c
h

s
k
i
l
l
n
a
d
e
r
.
e
l
e
v
e
n

g
e

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
m
d
m
e
n

o
m

t
e
x
t
e
r
s

i
n
n
e
h
l
l

o
c
h

u
t
i
f
r
n

r
e
s
p
o
n
s

b
e
a
r
b
e
t
a

t
e
x
t
e
r

m
o
t

k
a
d

t
y
d
l
i
g
h
e
t
,

k
v
a
l
i
t
e
t

o
c
h

u
t
-
t
r
y
c
k
s
f
u
l
l
h
e
t

p

e
t
t

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
t
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

s
a
m
t
a
l
a

o
m

o
c
h

d
i
s
-
k
u
t
e
r
a

v
a
r
i
e
r
a
n
d
e

m
n
e
n

g
e
n
o
m

a
t
t

s
t
l
l
a

f
r
g
o
r

o
c
h

f
r
a
m
f
r
a

s
i
k
t
e
r

m
e
d

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

r
e
l
a
-
t
i
v
t

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

a
r
g
u
m
e
n
t

p

e
t
t

s
t
t

s
o
m

f
r

s
a
m
t
a
l
e
n

o
c
h

d
i
s
k
u
s
s
i
o
n
e
r
n
a

f
r
a
m
t
.

D
e
s
s
-
u
t
o
m

k
a
n

e
l
e
v
e
n

f
r
b
e
r
e
d
a

o
c
h

g
e
n
o
m
f
r
a

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

m
u
n
t
l
i
g
a

r
e
d
o
g
r
e
l
s
e
r

m
e
d

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
r
u
k
t
u
r

o
c
h

i
n
n
e
h
l
l

o
c
h

r
e
l
a
t
i
v
t

g
o
d

a
n
p
a
s
s
n
i
n
g

t
i
l
l

s
y
f
t
e
,

m
o
t
t
a
g
a
r
e

o
c
h

s
a
m
m
a
n
-
h
a
n
g
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

f
r
a

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

s
v
e
n
s
k
a

s
p
r
k
e
t
s

h
i
s
t
o
r
i
a
,

u
r
s
p
r
u
n
g

o
c
h

s
r
d
r
a
g

s
a
m
t

j
m
f
r
a

m
e
d

n
r
l
i
g
g
a
n
d
e

s
p
r
k

o
c
h

b
e
s
k
r
i
v
a

t
y
d
l
i
g
t

f
r
a
m
-
t
r
d
a
n
d
e

l
i
k
h
e
t
e
r

o
c
h

s
k
i
l
l
n
a
d
e
r
.
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

n
y
a
n
s
e
r
a
d
e

o
m
-
d
m
e
n

o
m

t
e
x
t
e
r
s

i
n
n
e
h
l
l

o
c
h

u
p
p
b
y
g
g
n
a
d

o
c
h

u
t
i
f
r
n

r
e
s
p
o
n
s

b
e
a
r
b
e
t
a

t
e
x
t
e
r

m
o
t

k
a
d

t
y
d
l
i
g
-
h
e
t
,

k
v
a
l
i
t
e
t

o
c
h

u
t
t
r
y
c
k
s
f
u
l
l
h
e
t

p

e
t
t

v
l

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
t
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

s
a
m
t
a
l
a

o
m

o
c
h

d
i
s
-
k
u
t
e
r
a

v
a
r
i
e
r
a
n
d
e

m
n
e
n

g
e
n
o
m

a
t
t

s
t
l
l
a

f
r
g
o
r

o
c
h

f
r
a
m
f
r
a

s
i
k
t
e
r

m
e
d

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

a
r
g
u
m
e
n
t

p

e
t
t

s
t
t

s
o
m

f
r

s
a
m
t
a
l
e
n

o
c
h

d
i
s
k
u
s
s
i
o
n
e
r
n
a

f
r
a
m
t

o
c
h

f
r
d
j
u
p
a
r

e
l
l
e
r

b
r
e
d
d
a
r

d
e
m
.

D
e
s
s
u
t
o
m

k
a
n

e
l
e
v
e
n

f
r
b
e
r
e
d
a

o
c
h

g
e
n
o
m
f
r
a

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

m
u
n
t
l
i
g
a

r
e
d
o
g
r
e
l
s
e
r

m
e
d

v
l

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
r
u
k
t
u
r

o
c
h

i
n
n
e
h
l
l

o
c
h

g
o
d

a
n
p
a
s
s
n
i
n
g

t
i
l
l

s
y
f
t
e
,

m
o
t
t
a
g
a
r
e

o
c
h

s
a
m
m
a
n
h
a
n
g
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

f
r
a

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

s
v
e
n
s
k
a

s
p
r
k
e
t
s

h
i
s
t
o
r
i
a
,

u
r
s
p
r
u
n
g

o
c
h

s
r
d
r
a
g

s
a
m
t

j
m
-
f
r
a

m
e
d

n
r
l
i
g
g
a
n
d
e

s
p
r
k

o
c
h

b
e
s
k
r
i
v
a

t
y
d
l
i
g
t

f
r
a
m
t
r
d
a
n
d
e

l
i
k
h
e
t
e
r

o
c
h

s
k
i
l
l
n
a
d
e
r
.
B
e
t
y
g
e
t

D

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

E

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

C

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
B
e
t
y
g
e
t

B

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

C

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

A

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
SVENSKA SOM ANDRASPRK
SVA
3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRK
sprk mts.
Syfte
Undervisningen i mnet svenska som andrasprk ska syfta till att eleverna utvecklar
kunskaper i och om svenska sprket. Genom undervisningen ska eleverna ges frut-
sttningar att utveckla sitt svenska tal- och skriftsprk s att de fr tilltro till sin sprk-
frmga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och fr skilda syften. Det innebr
att eleverna genom undervisningen ska ges mjlighet att utveckla sprket fr att tnka,
kommunicera och lra. Undervisningen ska ge eleverna rika mjligheter att kommu-
nicera p svenska utifrn sin kunskapsniv, utan att stlla fr tidiga krav p sprklig
korrekthet.
Undervisningen ska stimulera elevernas intresse fr att lsa och skriva p svenska.
Genom undervisningen ska eleverna ges mjlighet att utveckla kunskaper om hur
man formulerar egna sikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier.
Under visningen ska ven syfta till att eleverna utvecklar frmga att skapa och bear-
beta texter, enskilt och tillsammans med andra. Eleverna ska ven stimuleras till att
uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer. Vidare ska undervisningen bidra till
att eleverna utvecklar kunskaper om hur man sker och kritiskt vrderar information
frn olika kllor.
I undervisningen ska eleverna mta samt f kunskaper om sknlitteratur frn olika
tider och skilda delar av vrlden. Undervisningen ska ocks bidra till att eleverna
utvecklar kunskaper om olika former av sakprosa. I mtet med olika typer av texter,
scenkonst och annat estetiskt berttande ska eleverna ges frutsttningar att utveckla
sitt svenska sprk, den egna identiteten och sin frstelse fr omvrlden.
Genom undervisningen ska eleverna ges mjlighet att utveckla sina kunskaper om
svenska sprket, dess normer, uppbyggnad, uttal, ord och begrepp samt om hur sprk-
bruk varierar beroende p sociala sammanhang och medier. P s stt ska undervis-
ningen bidra till att strka elevernas medvetenhet om och tilltro till den egna sprkliga
och kommunikativa frmgan. Undervisningen ska ocks bidra till att eleverna fr fr-
stelse fr att sttet man kommunicerar p kan f konsekvenser fr andra mnniskor.
Drigenom ska eleverna ges frutsttningar att ta ansvar fr det egna sprkbruket.
Genom undervisningen i mnet svenska som andrasprk ska eleverna sammanfatt-
ningsvis ges frutsttningar att utveckla sin frmga att
lsa och analysera sknlitteratur och andra texter fr olika syften,
SVA
vlja och anvnda sprkliga strategier,
urskilja sprkliga strukturer och flja sprkliga normer, och
ska information frn olika kllor och vrdera dessa.
Centralt innehll
I rskurs 13
Lsa och skriva
Enkla former fr textbearbetning, till exempel att i efterhand g igenom sin text och
gra frtydliganden.
Handstil och att skriva p dator.
Sprkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frgetecken och utropstecken,
ords bjningsformer och meningsbyggnad samt stavningsregler fr vanligt fre-
kommande ord i elevnra texter.
Alfabetet och alfabetisk ordning.
Lsriktning samt bokstvers form och ljud i jmfrelse med modersmlet.
Sambandet mellan ljud och bokstav.
Strategier fr att lyssna, frst och muntligt gra sig frstdd i situationer nr det
egna svenska sprket inte rcker till.
Att lyssna och terbertta i olika samtalssituationer.
Muntliga presentationer och muntligt berttande om vardagsnra mnen fr olika
mottagare. Bilder och andra hjlpmedel som kan stdja presentationer.
Berttande i olika kulturer, under olika tider och fr skilda syften.
Uttal, betoning och satsmelodi samt uttalets betydelse fr att gra sig frstdd.
Svenska sprkets uttal i jmfrelse med modersmlets.
Berttande texter och poetiska texter fr barn. Texter i form av rim, ramsor, snger,
bilderbcker, kapitelbcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berttande och
poetiska texter som belyser mnniskors upplevelser och erfarenheter.
SVA
Berttande texters budskap, uppbyggnad och innehll. Hur en berttande text kan
organiseras med inledning, hndelsefrlopp och avslutning.
Beskrivande och frklarande texter, till exempel faktatexter fr barn, och hur deras
innehll kan organiseras.
Instruerande texter, till exempel spelinstruktioner och arbetsbeskrivningar, och hur
de kan organiseras med logisk ordning och punktuppstllning i era led.
Texter som kombinerar ord och bild, till exempel lm, interaktiva spel och webbtexter.
Sprkbruk
Sprkliga strategier fr att minnas och lra, till exempel att skriva ned ngot man
talat om.
Hur ord och yttranden uppfattas av omgivningen beroende p tonfall och ords
nyanser.
Vardagliga ords betydelseomfng och kategorisering i jmfrelse med elevens
modersml, till exempel att era ord p ett sprk motsvaras av ett ord p ett annat
sprk.
Skillnader mellan tal- och skriftsprk, till exempel att talet kan frstrkas genom
rstlge och kroppssprk.
Informationsskning i bcker, tidskrifter och p webbsidor fr barn.
Kllkritik, hur texters avsndare pverkar innehllet.
I rskurs 46
Lsa och skriva
texters budskap, bde det uttalade och sdant som str mellan raderna.
respons p texter.
Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter fr hand och med hjlp av
dator.
Sprkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler,
skiljetecken, ords bjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjlp av
sambandsord.
Hur man anvnder ordbcker och andra hjlpmedel fr stavning och ordfrstelse.
SVA
Sprkliga strategier fr att frst och gra sig frstdd i skolans mnen nr det egna
svenska sprket inte rcker till.
Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser.
hmtade frn vardag och skola. Stdord, bilder och digitala medier som hjlpmedel
fr att planera och genomfra en muntlig presentation. Hur gester och kroppssprk
kan pverka en presentation.
Uttal, satsmelodi och sambandet mellan betoning och betydelse.
Berttande texter och poetiska texter fr barn och unga. Texter i form av skn-
litteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter. Texter som belyser mnniskors villkor
och identitets- och livsfrgor.
Berttande texters budskap, sprkliga drag och typiska uppbyggnad med parallell-
handling och tillbakablickar, milj- och personbeskrivningar samt deras ord och
begrepp.
Ngra sknlitterrt betydelsefulla barn- och ungdomsboksfrfattare och deras verk.
fakta texter, arbetsbeskrivningar, reklam och insndare. Texternas innehll,
uppbyggnad, typiska sprkliga drag samt deras ord och begrepp.
Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, interaktiva spel
och tv-program. Texternas innehll, uppbyggnad och typiska sprkliga drag.
Sprkbruk
Sprkliga strategier fr att minnas och lra, till exempel tankekartor och stdord.
Ord och begrepp som anvnds fr att uttrycka knslor, kunskaper och sikter. Ords
och begrepps nyanser och vrdeladdning.
Ord och begrepp i skolans mnen och i vardagssprk. Synonymer och motsatsord.
Ords klassicering i ver- och underordning, till exempel klder trja.
Skillnader i sprkanvndning beroende p vem man skriver till och med vilket
syfte, till exempel skillnaden mellan att skriva ett personligt sms och att skriva
en f aktatext.
Informationsskning i ngra olika medier och kllor, till exempel i uppslagsbcker,
genom intervjuer och via skmotorer p internet.
Hur man jmfr kllor och prvar deras tillfrlitlighet med ett kllkritiskt
fr hllningsstt.
SVA
I rskurs 79
Lsa och skriva
Lsstrategier fr att frst, tolka och analysera texter frn olika medier. Att urskilja
texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsndare och sammanhang.
respons p texter.
Redigering och disposition av texter med hjlp av dator. Olika funktioner fr sprk-
behandling i digitala medier.
Sprkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar.
Meningsbyggnad p svenska i jmfrelse med elevens modersml samt hur orsaks-
samband kan formuleras genom olika typer av bisatser.
Sprkliga strategier fr att frst och gra sig frstdd i skolans mnen nr det egna
svenska sprket inte rcker till.
Att leda ett samtal, formulera och bemta argument samt sammanfatta huvud-
dragen i vad som sagts.
hmtade frn skola och samhllsliv. Anpassning av sprk, innehll och disposition
till syfte och mottagare. Olika hjlpmedel, till exempel digitala verktyg, fr att
planera och genomfra en presentation.
Svenska sprkets prosodi och uttalets betydelse fr att gra sig frstdd. Olika
variationer av talad svenska.
Sknlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter frn olika tider och skilda delar av
vrlden. Sknlitteratur som belyser mnniskors villkor och identitets- och livsfrgor.
Sprkliga drag, uppbyggnad och berttarperspektiv i sknlitteratur. Parallellhand-
ling, tillbakablickar, milj- och personbeskrivningar, inre och yttre dialoger.
Ngra sknlitterra genrer och hur de stilistiskt och innehllsligt skiljer sig ifrn
varandra.
Ngra sknlitterrt betydelsefulla frfattare och deras verk samt de historiska och
kulturella sammanhang som verken har tillkommit i.
SVA
Beskrivande, frklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till
exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlgg.
Texternas syften, innehll, uppbyggnad och sprkliga drag samt deras ord och
begrepp.
Texter som kombinerar ord, bild och ljud, och deras sprkliga och dramaturgiska
Kombinationer av olika texttyper till nya texter, till exempel informerande texter
med inslag av argumentation.
Sprkbruk
Sprkliga strategier fr att minnas och lra genom att identiera nyckelord och fra
anteckningar.
Ord och begrepp som anvnds fr att uttrycka knslor, kunskaper och sikter. Ords
och begrepps nyanser och vrdeladdning.
Ord och begrepp frn skolans mnen och vardagssprk samt nya ord i sprket, till
exempel lnord.
Ordbildning, till exempel avledningar med sufx och prex. Bildsprk och
idiomatiska uttryck.
Sprkets betydelse fr att utva inytande och fr den egna identitetsutvecklingen.
Etiska och moraliska aspekter p sprkbruk, yttrandefrihet och integritet i olika
medier och sammanhang.
Informationsskning p bibliotek och p Internet, i bcker och massmedier samt
genom intervjuer.
Hur man citerar och gr kllhnvisningar.
Hur man sovrar i en stor informationsmngd och prvar kllors tillfrlitlighet med
ett kllkritiskt frhllningsstt.
SVA
Kunskapskrav
Eleven kan lsa bekanta och elevnra texter med yt genom att anvnda lsstrategier
p ett i huvudsak fungerande stt. Genom att kommentera och terge ngra fr eleven
viktiga delar av innehllet p ett enkelt stt visar eleven grundlggande lsfrstelse.
Dessutom kan eleven utifrn egna referensramar fra enkla resonemang om texternas
tydligt framtrdande budskap och relatera detta till egna erfarenheter.
Eleven kan skriva enkla texter med lslig handstil och p dator. I texterna kan eleven
anvnda stor bokstav, punkt och frgetecken samt stava ord som eleven sjlv ofta
anvnder och som r vanligt frekommande i elevnra texter. De berttande texter
eleven skriver har en enkel rd trd samt i huvudsak fungerande handling. Eleven kan
ska information ur ngon anvisad klla och terger d grundlggande delar av infor-
mationen i enkla former av faktatexter. Faktatexterna innehller egna formuleringar
och grundlggande mnesspecika ord och begrepp som anvnds s att innehllet blir
begripligt. Genom att kombinera sina texter med bilder kan eleven frtydliga och fr-
strka sina budskap. Dessutom kan eleven utifrn givna frgor om texters innehll och
sprk ge enkla omdmen om sina egna och andras texter samt utifrn respons bearbeta
och frtydliga sina texter p ett enkelt stt.
Eleven har ett grundlggande ordfrrd som kan anvndas i samtal om elevnra frgor
och mnen. I samtalen stller eleven frgor, ger kommentarer och framfr egna sikter.
Nr eleven berttar om vardagliga hndelser beskriver eleven dem s att det huvudsak-
liga innehllet framgr. Dessutom kan eleven ge och ta enkla muntliga instruktioner.
Eleven kan uppmrksamma nr sprkliga missfrstnd uppstr och ber d om frtyd-
liganden. Vid samtal anvnder eleven i huvudsak fungerande sprkliga strategier fr att
gra sig frstdd.
Eleven kan lsa sknlitteratur och sakprosatexter fr barn och ungdomar med yt
genom att anvnda lsstrategier p ett i huvudsak fungerande stt. Genom att gra
enkla, kronologiska sammanfattningar av olika texters innehll och kommentera
centrala delar med viss koppling till sammanhanget visar eleven grundlggande lsfr-
stelse. Dessutom kan eleven, utifrn egna erfarenheter och referensramar, tolka och
fra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framtrdande budskap
i olika verk. Eleven kan ven beskriva sin upplevelse av lsningen p ett enkelt stt.
Eleven kan skriva olika slags texter med begripligt innehll, i huvudsak fungerande
struktur och viss sprklig variation. I enkla texter kan eleven anvnda grundlggande
regler fr stavning, skiljetecken och sprkriktighet p ett i huvudsak fungerande stt.
enkel handling. Eleven kan ska, vlja ut och sammanstlla information frn ett av-
grnsat urval av kllor och fr d enkla resonemang om informationens anvndbarhet.
Sammanstllningarna innehller enkla beskrivningar, egna formuleringar och viss
SVA
anvndning av mnesspecika ord och begrepp. Genom att kombinera text med olika
estetiska uttryck s att de samspelar p ett i huvudsak fungerande stt kan eleven fr-
tydliga, frstrka och levandegra sina texters budskap. Dessutom kan eleven ge enkla
omdmen om texters innehll och sprk och utifrn respons bearbeta texter mot kad
tydlighet och kvalitet p ett i huvudsak fungerande stt.
Eleven kan med ett i huvudsak fungerande ord- och begreppsfrrd samtala om be-
kanta mnen p ett enkelt stt. I samtalen kan eleven stlla frgor och framfra egna
sikter p ett stt som till viss del upprtthller samtalet. Eleven anvnder d i huvud-
sak fungerande sprkliga strategier fr att frst och gra sig frstdd. Dessutom kan
eleven frbereda och genomfra enkla muntliga redogrelser med i huvudsak funge-
rande inledning, innehll och avslutning och viss anpassning till syfte och mottagare.
r uppfyllda.
Eleven kan lsa sknlitteratur och sakprosatexter fr barn och ungdomar med gott yt
genom att anvnda lsstrategier p ett ndamlsenligt stt. Genom att gra utvecklade
sammanfattningar av olika texters innehll och kommentera centrala delar med
relativt god koppling till sammanhanget visar eleven god lsfrstelse. Dessutom kan
eleven, utifrn egna erfarenheter och referensramar, tolka och fra enkla och relativt
vl underbyggda resonemang om tydligt framtrdande budskap i olika verk. Eleven
kan ven beskriva sin upplevelse av lsningen p ett utvecklat stt.
Eleven kan skriva olika slags texter med relativt tydligt innehll, relativt vl funge-
ran de struktur och viss sprklig variation. I enkla texter kan eleven anvnda grundlg-
gande regler fr stavning, skiljetecken och sprkriktighet p ett relativt vl funge rande
stt. De berttande texter eleven skriver innehller utvecklade gestaltande beskriv-
ningar och utvecklad handling. Eleven kan ska, vlja ut och sammanstlla informa-
tion frn ett avgrnsat urval av kllor och fr d utvecklade resonemang om informa-
tionens anvndbarhet. Sammanstllningarna innehller utvecklade beskrivningar,
egna formuleringar och relativt god anvndning av mnesspecika ord och begrepp.
Genom att kombinera text med olika estetiska uttryck s att de samspelar p ett nda-
mlsenligt stt kan eleven frtydliga, frstrka och levandegra sina texters budskap.
Dessutom kan eleven ge utvecklade omdmen om texters innehll och sprk och uti-
frn mottagen respons bearbeta texter mot kad tydlighet och kvalitet p ett relativt
vl fungerande stt.
Eleven kan med ett ndamlsenligt ord- och begreppsfrrd samtala om bekanta
mnen p ett utvecklat stt. I samtalen kan eleven stlla frgor och framfra egna
sikter p ett stt som upprtthller samtalet relativt vl. Eleven anvnder d relativt
SVA
vl fungerande sprkliga strategier fr att frst och gra sig frstdd. Dessutom kan
eleven frbereda och genomfra utvecklade muntliga redogrelser med relativt vl
fungerande inledning, innehll och avslutning och relativt god anpassning till syfte
och mottagare.
r uppfyllda.
Eleven kan lsa sknlitteratur och sakprosatexter fr barn och ungdomar med mycket
gott yt genom att anvnda lsstrategier p ett ndamlsenligt och effektivt stt. Ge-
nom att gra vlutvecklade sammanfattningar av olika texters innehll och kommen-
tera centrala delar med god koppling till sammanhanget visar eleven mycket god ls-
frstelse. Dessutom kan eleven, utifrn egna erfarenheter och referensramar, tolka och
fra enkla och vl underbyggda resonemang om tydligt framtrdande budskap i olika
verk. Eleven kan ven beskriva sin upplevelse av lsningen p ett vlutvecklat stt.
Eleven kan skriva olika slags texter med tydligt innehll, vl fungerande struktur och
viss sprklig variation. I enkla texter kan eleven anvnda grundlggande regler fr stav-
ning, skiljetecken och sprkriktighet p ett vl fungerande stt. De berttande texter
eleven skriver innehller vlutvecklade gestaltande beskrivningar och vlutvecklad
handling. Eleven kan ska, vlja ut och sammanstlla information frn ett avgrnsat
urval av kllor och fr d vlutvecklade resonemang om informationens anvndbarhet.
Sammanstllningarna innehller vlutvecklade beskrivningar, egna formuleringar och
god anvndning av mnesspecika ord och begrepp. Genom att kombinera text med
olika estetiska uttryck s att de samspelar p ett ndamlsenligt och effektivt stt kan
eleven frtydliga, frstrka och levandegra sina texters budskap. Dessutom kan eleven
ge vlutvecklade omdmen om texters innehll och sprk och utifrn respons bearbeta
texter mot kad tydlighet och kvalitet p ett vl fungerande stt.
Eleven kan med ett ndamlsenligt och effektivt ord- och begreppsfrrd samtala om
bekanta mnen p ett vlutvecklat stt. I samtalen kan eleven stlla frgor och fram-
fra egna sikter p ett stt som upprtthller samtalet vl. Eleven anvnder d vl
fungerande sprkliga strategier fr att frst och gra sig frstdd. Dessutom kan elev-
en frbereda och genomfra vlutvecklade muntliga redogrelser med vl fungerande
inledning, innehll och avslutning och god anpassning till syfte och mottagare.
Eleven kan lsa sknlitteratur och sakprosatexter med yt genom att, p ett i huvud-
sak fungerande stt, vlja och anvnda lsstrategier utifrn olika texters srdrag.
Genom att gra enkla sammanfattningar av olika texters innehll och kommentera
SVA
centrala delar med viss koppling till tidsaspekter och orsakssamband visar eleven
grundlggande lsfrstelse. Dessutom kan eleven, utifrn egna erfarenheter och refe-
rensramar samt olika livsfrgor och omvrldsfrgor, tolka och fra enkla och till viss
del underbyggda resonemang om tydligt framtrdande budskap i olika verk. Eleven
fr ocks enkla resonemang om verket med kopplingar till dess upphovsman och drar
d till viss del underbyggda slutsatser om samband mellan verk och upphovsman.
Eleven kan skriva olika slags texter med viss sprklig variation, enkel textbindning
och i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, sprkliga normer och strukturer.
berttargrepp samt dramaturgi med enkel uppbyggnad. Eleven kan ska, vlja ut och
sammanstlla information frn ett avgrnsat urval av kllor och fr d enkla och till
viss del underbyggda resonemang om informationens och kllornas trovrdighet och
relevans. Sammanstllningarna knnetecknas av enkla beskrivningar och frklaringar,
enkelt och fungerande kunskapsrelaterat sprk samt i huvudsak fungerande struktur,
citat och kllhnvisningar. Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck
och medier s att de olika delarna samspelar p ett i huvudsak fungerande stt kan
eleven frtydliga, frstrka och levandegra sina texters budskap. Dessutom kan eleven
ge enkla omdmen om texters innehll, sprk och uppbyggnad och utifrn respons
bearbeta texter mot kad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet p ett i huvudsak
fungerande stt.
Eleven kan med en i huvudsak fungerande kombination av vardagsrelaterat och
mnesrelaterat sprk samtala om och diskutera varierande mnen p ett enkelt stt. I
sdana situationer kan eleven stlla frgor och framfra sikter med enkla och till viss
del underbyggda argument p ett stt som till viss del fr samtalen och diskussioner-
na framt. Eleven vljer och anvnder d i huvudsak fungerande sprkliga strategier
fr att frst och gra sig frstdd. Dessutom kan eleven frbereda och genomfra
enkla muntliga redogrelser med i huvudsak fungerande struktur, innehll och sprk
och viss anpassning till syfte, mottagare och sammanhang. Eleven kan fra enkla och
till viss del underbyggda resonemang om sprkliga varianter inom svenskan samt
ngra tydligt framtrdande skillnader och likheter mellan svenskan och andra sprk.
r uppfyllda.
Eleven kan lsa sknlitteratur och sakprosatexter med gott yt genom att, p ett nda-
mlsenligt stt, vlja och anvnda lsstrategier utifrn olika texters srdrag. Genom att
gra utvecklade sammanfattningar av olika texters innehll och kommentera centrala
delar med relativt god koppling till tidsaspekter och orsakssamband visar eleven god
lsfrstelse. Dessutom kan eleven, utifrn egna erfarenheter och referensramar samt
SVA
olika livsfrgor och omvrldsfrgor, tolka och fra utvecklade och relativt vl under-
byggda resonemang om budskap som r tydligt framtrdande och budskap som kan
lsas mellan raderna i olika verk. Eleven fr ocks utvecklade resonemang om verket
med kopplingar till dess upphovsman och drar d relativt vl underbyggda slutsatser
om samband mellan verk och upphovsman.
Eleven kan skriva olika slags texter med relativt god sprklig variation, utvecklad
textbindning och relativt vl fungerande anpassning till texttyp, sprkliga normer
och strukturer. De berttande texter eleven skriver innehller utvecklade gestaltande
beskrivningar och berttargrepp samt dramaturgi med relativt komplex uppbyggnad.
Eleven kan ska, vlja ut och sammanstlla information frn ett relativt varierat urval
av kllor och fr d utvecklade och relativt vl underbyggda resonemang om informa-
tionens och kllornas trovrdighet och relevans. Sammanstllningarna knnetecknas av
utvecklade beskrivningar och frklaringar, utvecklat och fungerande kunskapsrelaterat
sprk samt relativt vl fungerande struktur, citat och kllhnvisningar. Genom att
kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier s att de olika delarna sam-
spelar p ett ndamlsenligt stt kan eleven frtydliga, frstrka och levandegra sina
texters budskap. Dessutom kan eleven ge utvecklade omdmen om texters innehll,
sprk och uppbyggnad och utifrn respons bearbeta texter mot kad tydlighet, kvalitet
och uttrycksfullhet p ett relativt vl fungerande stt.
Eleven kan med en ndamlsenlig kombination av vardagsrelaterat och mnesrelaterat
sprk samtala om och diskutera varierande mnen p ett utvecklat stt. I sdana
situa tioner kan eleven stlla frgor och framfra sikter med utvecklade och relativt
vl underbyggda argument p ett stt som fr samtalen och diskussionerna framt.
Eleven vljer och anvnder d relativt vl fungerande sprkliga strategier fr att frst
och gra sig frstdd. Dessutom kan eleven frbereda och genomfra utvecklade
muntliga redo grelser med relativt vl fungerande struktur, innehll och sprk och
relativt god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang. Eleven kan fra ut-
vecklade och rela tivt vl underbyggda resonemang om sprkliga varianter inom
svenskan samt ngra tydligt framtrdande skillnader och likheter mellan svenskan
och andra sprk.
r uppfyllda.
Eleven kan lsa sknlitteratur och sakprosatexter med mycket gott yt genom att, p
ett ndamlsenligt och effektivt stt, vlja och anvnda lsstrategier utifrn olika tex-
ters srdrag. Genom att gra vlutvecklade sammanfattningar av olika texters innehll
och kommentera centrala delar med god koppling till tidsaspekter och orsakssamband
visar eleven mycket god lsfrstelse. Dessutom kan eleven, utifrn egna erfarenheter
SVA
och referensramar samt olika livsfrgor och omvrldsfrgor, tolka och fra vlutveck-
lade och vl underbyggda resonemang om budskap som r tydligt framtrdande och
budskap som kan lsas mellan raderna eller r dolda i olika verk. Eleven fr ocks
vlutvecklade resonemang om verket med kopplingar till dess upphovsman och drar
d vl underbyggda slutsatser om samband mellan verk och upphovsman.
Eleven kan skriva olika slags texter med god sprklig variation, vlutvecklad textbind-
ning och vl fungerande anpassning till texttyp, sprkliga normer och strukturer. De
berttande texter eleven skriver innehller vlutvecklade gestaltande beskrivningar och
berttargrepp samt dramaturgi med komplex uppbyggnad. Eleven kan ska, vlja ut
och sammanstlla information frn ett varierat urval av kllor och fr d vlutvecklade
och vl underbyggda resonemang om informationens och kllornas trovrdighet och
relevans. Sammanstllningarna knnetecknas av vlutvecklade och nyanserade be-
skrivningar och frklaringar, vlutvecklat och fungerande kunskapsrelaterat sprk samt
vl fungerande struktur, citat och kllhnvisningar. Genom att kombinera olika text-
typer, estetiska uttryck och medier s att de olika delarna samspelar p ett ndamls-
enligt och effektivt stt kan eleven frtydliga, frstrka och levandegra sina texters
budskap. Dessutom kan eleven ge vlutvecklade och nyanserade omdmen om texters
innehll, sprk och uppbyggnad och utifrn respons bearbeta texter mot kad tydlig-
het, kvalitet och uttrycksfullhet p ett vl fungerande stt.
Eleven kan med en ndamlsenlig och effektiv kombination av vardagsrelaterat och
mnesrelaterat sprk samtala om och diskutera varierande mnen p ett vlutvecklat
stt. I sdana situationer kan eleven stlla frgor och framfra sikter med vlutveck-
lade och vl underbyggda argument p ett stt som fr samtalen och diskussionerna
framt och frdjupar eller breddar dem. Eleven vljer och anvnder d vl fungerande
sprkliga strategier fr att frst och gra sig frstdd. Dessutom kan eleven frbereda
och genomfra vlutvecklade muntliga redogrelser med vl fungerande struktur,
innehll och sprk och god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang. Eleven
kan fra vlutvecklade och vl underbyggda resonemang om sprkliga varianter inom
svenskan samt ngra tydligt framtrdande skillnader och likheter mellan svenskan och
andra sprk.
SVA
K
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v

i

s
l
u
t
e
t

a
v

r
s
k
u
r
s

6
B
e
t
y
g
e
t

E
B
e
t
y
g
e
t

D
B
e
t
y
g
e
t

C
B
e
t
y
g
e
t

B
B
e
t
y
g
e
t

A
E
l
e
v
e
n

k
a
n

l
s
a

s
k
n
l
i
t
t
e
r
a
t
u
r

o
c
h

s
a
k
p
r
o
s
a
t
e
x
t
e
r

f
r

b
a
r
n

o
c
h

u
n
g
d
o
m
a
r

m
e
d

m
y
c
k
e
t

g
o
t
t

y
t

g
e
n
o
m

a
t
t

a
n
v
n
d
a

l
s
s
t
r
a
t
e
g
i
e
r

p

e
t
t

n
d
a
m
l
s
e
n
l
i
g
t

o
c
h

e
f
f
e
k
-
t
i
v
t

s
t
t
.

G
e
n
o
m

a
t
t

g
r
a

v
l
u
t
-
v
e
c
k
l
a
d
e

s
a
m
m
a
n
f
a
t
t
n
i
n
g
a
r

a
v

o
l
i
k
a

t
e
x
t
e
r
s

i
n
n
e
h
l
l

o
c
h

k
o
m
-
m
e
n
t
e
r
a

c
e
n
t
r
a
l
a

d
e
l
a
r

m
e
d

g
o
d

k
o
p
p
l
i
n
g

t
i
l
l

s
a
m
m
a
n
h
a
n
g
e
t

v
i
s
a
r

e
l
e
v
e
n

m
y
c
k
e
t

g
o
d

l
s
f
r
s
t
e
l
s
e
.

D
e
s
s
u
t
o
m

k
a
n

e
l
e
v
e
n

u
t
i
f
r
n

e
g
n
a

e
r
f
a
r
e
n
h
e
t
e
r

o
c
h

r
e
f
e
r
e
n
s
-
r
a
m
a
r

t
o
l
k
a

o
c
h

f
r
a

e
n
k
l
a

o
c
h

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

t
y
d
l
i
g
t

f
r
a
m
t
r
d
a
n
d
e

b
u
d
s
k
a
p

i

o
l
i
k
a

v
e
r
k
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

v
e
n

b
e
-
s
k
r
i
v
a

s
i
n

u
p
p
l
e
v
e
l
s
e

a
v

l
s
n
i
n
g
e
n

p

e
t
t

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
t

s
t
t
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

s
k
r
i
v
a

o
l
i
k
a

s
l
a
g
s

t
e
x
t
e
r

m
e
d

t
y
d
l
i
g
t

i
n
n
e
h
l
l
,

v
l

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
r
u
k
t
u
r

o
c
h

v
i
s
s

s
p
r
k
l
i
g

v
a
r
i
a
t
i
o
n
.

I

e
n
k
l
a

t
e
x
t
e
r

k
a
n

e
l
e
v
e
n

a
n
v
n
d
a

g
r
u
n
d
l
g
-
g
a
n
d
e

r
e
g
l
e
r

f
r

s
t
a
v
n
i
n
g
,

s
k
i
l
j
e
-
t
e
c
k
e
n

o
c
h

s
p
r
k
r
i
k
t
i
g
h
e
t

p

e
t
t

v
l

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
t
.

D
e

b
e
r
t
-
t
a
n
d
e

t
e
x
t
e
r

e
l
e
v
e
n

s
k
r
i
v
e
r

i
n
n
e
-
h
l
l
e
r

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

g
e
s
t
a
l
t
a
n
d
e

E
l
e
v
e
n

k
a
n

l
s
a

s
k
n
l
i
t
t
e
r
a
t
u
r

o
c
h

s
a
k
p
r
o
s
a
t
e
x
t
e
r

f
r

b
a
r
n

o
c
h

u
n
g
d
o
m
a
r

m
e
d

y
t

g
e
n
o
m

a
t
t

a
n
v
n
d
a

l
s
s
t
r
a
t
e
g
i
e
r

p

e
t
t

i

h
u
v
u
d
s
a
k

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
t
.

G
e
n
o
m

a
t
t

g
r
a

e
n
k
l
a
,

k
r
o
n
o
l
o
-
g
i
s
k
a

s
a
m
m
a
n
f
a
t
t
n
i
n
g
a
r

a
v

o
l
i
k
a

t
e
x
t
e
r
s

i
n
n
e
h
l
l

o
c
h

k
o
m
m
e
n
t
e
r
a

c
e
n
t
r
a
l
a

d
e
l
a
r

m
e
d

v
i
s
s

k
o
p
p
l
i
n
g

t
i
l
l

s
a
m
m
a
n
h
a
n
g
e
t

v
i
s
a
r

e
l
e
v
e
n

g
r
u
n
d
l
g
g
a
n
d
e

l
s
f
r
s
t
e
l
s
e
.

D
e
s
s
u
t
o
m

k
a
n

e
l
e
v
e
n

u
t
i
f
r
n

e
g
n
a

e
r
f
a
r
e
n
h
e
t
e
r

o
c
h

r
e
f
e
r
e
n
s
-
r
a
m
a
r

t
o
l
k
a

o
c
h

f
r
a

e
n
k
l
a

o
c
h

t
i
l
l

v
i
s
s

d
e
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
-
m
a
n
g

o
m

t
y
d
l
i
g
t

f
r
a
m
t
r
d
a
n
d
e

b
u
d
s
k
a
p

i

o
l
i
k
a

v
e
r
k
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

v
e
n

b
e
s
k
r
i
v
a

s
i
n

u
p
p
l
e
v
e
l
s
e

a
v

l
s
n
i
n
g
e
n

p

e
t
t

e
n
k
e
l
t

s
t
t
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

s
k
r
i
v
a

o
l
i
k
a

s
l
a
g
s

t
e
x
t
e
r

m
e
d

b
e
g
r
i
p
l
i
g
t

i
n
n
e
-
h
l
l
,

i

h
u
v
u
d
s
a
k

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
r
u
k
t
u
r

o
c
h

v
i
s
s

s
p
r
k
l
i
g

v
a
r
i
a
-
t
i
o
n
.

I

e
n
k
l
a

t
e
x
t
e
r

k
a
n

e
l
e
v
e
n

a
n
v
n
d
a

g
r
u
n
d
l
g
g
a
n
d
e

r
e
g
l
e
r

f
r

s
t
a
v
n
i
n
g
,

s
k
i
l
j
e
t
e
c
k
e
n

o
c
h

s
p
r
k
r
i
k
t
i
g
h
e
t

p

e
t
t

i

h
u
v
u
d
s
a
k

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
t
.

D
e

b
e
r
t
t
a
n
d
e

t
e
x
t
e
r

e
l
e
v
e
n

s
k
r
i
v
e
r

i
n
n
e
h
l
l
e
r

E
l
e
v
e
n

k
a
n

l
s
a

s
k
n
l
i
t
t
e
r
a
t
u
r

o
c
h

s
a
k
p
r
o
s
a
t
e
x
t
e
r

f
r

b
a
r
n

o
c
h

u
n
g
d
o
m
a
r

m
e
d

g
o
t
t

y
t

g
e
n
o
m

a
t
t

a
n
v
n
d
a

l
s
s
t
r
a
t
e
g
i
e
r

p

e
t
t

n
d
a
m
l
s
e
n
l
i
g
t

s
t
t
.

G
e
n
o
m

a
t
t

g
r
a

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

s
a
m
m
a
n
f
a
t
t
-
n
i
n
g
a
r

a
v

o
l
i
k
a

t
e
x
t
e
r
s

i
n
n
e
h
l
l

o
c
h

k
o
m
m
e
n
t
e
r
a

c
e
n
t
r
a
l
a

d
e
l
a
r

m
e
d

r
e
l
a
t
i
v
t

g
o
d

k
o
p
p
l
i
n
g

t
i
l
l

s
a
m
m
a
n
h
a
n
g
e
t

v
i
s
a
r

e
l
e
v
e
n

g
o
d

l
s
f
r
s
t
e
l
s
e
.

D
e
s
s
u
t
o
m

k
a
n

e
l
e
v
e
n

u
t
i
f
r
n

e
g
n
a

e
r
f
a
r
e
n
h
e
t
e
r

o
c
h

r
e
f
e
r
e
n
s
r
a
m
a
r

t
o
l
k
a

o
c
h

f
r
a

e
n
k
l
a

o
c
h

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

u
n
d
e
r
-
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

t
y
d
l
i
g
t

f
r
a
m
t
r
d
a
n
d
e

b
u
d
s
k
a
p

i

o
l
i
k
a

v
e
r
k
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

v
e
n

b
e
s
k
r
i
v
a

s
i
n

u
p
p
l
e
v
e
l
s
e

a
v

l
s
n
i
n
g
e
n

p

e
t
t

u
t
v
e
c
k
l
a
t

s
t
t
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

s
k
r
i
v
a

o
l
i
k
a

s
l
a
g
s

t
e
x
t
e
r

m
e
d

r
e
l
a
t
i
v
t

t
y
d
l
i
g
t

i
n
n
e
-
h
l
l
,

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
r
u
k
t
u
r

o
c
h

v
i
s
s

s
p
r
k
l
i
g

v
a
r
i
a
-
t
i
o
n
.

I

e
n
k
l
a

t
e
x
t
e
r

k
a
n

e
l
e
v
e
n

a
n
v
n
d
a

g
r
u
n
d
l
g
g
a
n
d
e

r
e
g
l
e
r

f
r

s
t
a
v
n
i
n
g
,

s
k
i
l
j
e
t
e
c
k
e
n

o
c
h

s
p
r
k
r
i
k
t
i
g
h
e
t

p

e
t
t

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
t
.

D
e

b
e
r
t
t
a
n
d
e

t
e
x
t
e
r

e
l
e
v
e
n

s
k
r
i
v
e
r

i
n
n
e
h
l
l
e
r

B
e
t
y
g
e
t

D

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

E

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

C

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
B
e
t
y
g
e
t

B

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

C

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

A

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
SVA
K
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v

i

s
l
u
t
e
t

a
v

r
s
k
u
r
s

6
B
e
t
y
g
e
t

E
B
e
t
y
g
e
t

D
B
e
t
y
g
e
t

C
B
e
t
y
g
e
t

B
B
e
t
y
g
e
t

A
e
n
k
l
a

g
e
s
t
a
l
t
a
n
d
e

b
e
s
k
r
i
v
n
i
n
g
a
r

o
c
h

e
n
k
e
l

h
a
n
d
l
i
n
g
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

s
k
a
,

v
l
j
a

u
t

o
c
h

s
a
m
m
a
n
s
t
l
l
a

i
n
f
o
r
m
a
t
i
o
n

f
r
n

e
t
t

a
v
g
r
n
s
a
t

u
r
v
a
l

a
v

k
l
l
o
r

o
c
h

f
r

d

e
n
k
l
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

i
n
f
o
r
m
a
t
i
o
n
e
n
s

a
n
v
n
d
b
a
r
h
e
t
.

S
a
m
m
a
n
s
t
l
l
n
i
n
g
-
a
r
n
a

i
n
n
e
h
l
l
e
r

e
n
k
l
a

b
e
s
k
r
i
v
-
n
i
n
g
a
r
,

e
g
n
a

f
o
r
m
u
l
e
r
i
n
g
a
r

o
c
h

v
i
s
s

a
n
v
n
d
n
i
n
g

a
v

m
n
e
s
s
p
e
c
i
-
k
a

o
r
d

o
c
h

b
e
g
r
e
p
p
.

G
e
n
o
m

a
t
t

k
o
m
b
i
n
e
r
a

t
e
x
t

m
e
d

o
l
i
k
a

e
s
t
e
t
i
s
-
k
a

u
t
t
r
y
c
k

s

a
t
t

d
e

s
a
m
s
p
e
l
a
r

p

e
t
t

i

h
u
v
u
d
s
a
k

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
t

k
a
n

e
l
e
v
e
n

f
r
t
y
d
l
i
g
a
,

f
r
s
t
r
k
a

o
c
h

l
e
v
a
n
d
e
g
r
a

s
i
n
a

t
e
x
t
e
r
s

b
u
d
s
k
a
p
.

D
e
s
s
u
t
o
m

k
a
n

e
l
e
v
e
n

g
e

e
n
k
l
a

o
m
d
m
e
n

o
m

t
e
x
t
e
r
s

i
n
n
e
h
l
l

o
c
h

s
p
r
k

o
c
h

u
t
i
f
r
n

r
e
s
p
o
n
s

b
e
a
r
b
e
t
a

t
e
x
t
e
r

m
o
t

k
a
d

t
y
d
l
i
g
h
e
t

o
c
h

k
v
a
l
i
t
e
t

p

e
t
t

i

h
u
v
u
d
s
a
k

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
t
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

m
e
d

e
t
t

i

h
u
v
u
d
s
a
k

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

o
r
d
-

o
c
h

b
e
g
r
e
p
p
s
-
f
r
r
d

s
a
m
t
a
l
a

o
m

b
e
k
a
n
t
a

m
n
e
n

p

e
t
t

e
n
k
e
l
t

s
t
t
.

I

s
a
m
-
t
a
l
e
n

k
a
n

e
l
e
v
e
n

s
t
l
l
a

f
r
g
o
r

o
c
h

f
r
a
m
f
r
a

e
g
n
a

s
i
k
t
e
r

p

e
t
t

s
t
t

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

g
e
s
t
a
l
t
a
n
d
e

b
e
s
k
r
i
v
-
n
i
n
g
a
r

o
c
h

u
t
v
e
c
k
l
a
d

h
a
n
d
l
i
n
g
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

s
k
a
,

v
l
j
a

u
t

o
c
h

s
a
m
m
a
n
s
t
l
l
a

i
n
f
o
r
m
a
t
i
o
n

f
r
n

e
t
t

a
v
g
r
n
s
a
t

u
r
v
a
l

a
v

k
l
l
o
r

o
c
h

f
r

d

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

i
n
f
o
r
m
a
t
i
o
n
e
n
s

a
n
v
n
d
b
a
r
-
h
e
t
.

S
a
m
m
a
n
s
t
l
l
n
i
n
g
a
r
n
a

i
n
n
e
-
h
l
l
e
r

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

b
e
s
k
r
i
v
n
i
n
g
a
r
,

e
g
n
a

f
o
r
m
u
l
e
r
i
n
g
a
r

o
c
h

r
e
l
a
t
i
v
t

g
o
d

a
n
v
n
d
n
i
n
g

a
v

m
n
e
s
s
p
e
c
i
-
k
a

o
r
d

o
c
h

b
e
g
r
e
p
p
.

G
e
n
o
m

a
t
t

k
o
m
b
i
n
e
r
a

t
e
x
t

m
e
d

o
l
i
k
a

e
s
t
e
-
t
i
s
k
a

u
t
t
r
y
c
k

s

a
t
t

d
e

s
a
m
s
p
e
l
a
r

p

e
t
t

n
d
a
m
l
s
e
n
l
i
g
t

s
t
t

k
a
n

e
l
e
v
e
n

f
r
t
y
d
l
i
g
a
,

f
r
s
t
r
k
a

o
c
h

l
e
v
a
n
d
e
g
r
a

s
i
n
a

t
e
x
t
e
r
s

b
u
d
s
k
a
p
.

D
e
s
s
u
t
o
m

k
a
n

e
l
e
v
e
n

g
e

u
t
v
e
c
k
-
l
a
d
e

o
m
d
m
e
n

o
m

t
e
x
t
e
r
s

i
n
n
e
-
h
l
l

o
c
h

s
p
r
k

o
c
h

u
t
i
f
r
n

m
o
t
t
a
-
g
e
n

r
e
s
p
o
n
s

b
e
a
r
b
e
t
a

t
e
x
t
e
r

m
o
t

k
a
d

t
y
d
l
i
g
h
e
t

o
c
h

k
v
a
l
i
t
e
t

p

e
t
t

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
t
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

m
e
d

e
t
t

n
d
a
m
l
s
-
e
n
l
i
g
t

o
r
d
-

o
c
h

b
e
g
r
e
p
p
s
f
r
r
d

s
a
m
t
a
l
a

o
m

b
e
k
a
n
t
a

m
n
e
n

p

e
t
t

u
t
v
e
c
k
l
a
t

s
t
t
.

I

s
a
m
t
a
l
e
n

k
a
n

e
l
e
v
e
n

s
t
l
l
a

f
r
g
o
r

o
c
h

f
r
a
m
-
f
r
a

e
g
n
a

s
i
k
t
e
r

p

e
t
t

s
t
t

s
o
m

b
e
s
k
r
i
v
n
i
n
g
a
r

o
c
h

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d

h
a
n
d
l
i
n
g
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

s
k
a
,

v
l
j
a

u
t

o
c
h

s
a
m
m
a
n
s
t
l
l
a

i
n
f
o
r
m
a
-
t
i
o
n

f
r
n

e
t
t

a
v
g
r
n
s
a
t

u
r
v
a
l

a
v

k
l
l
o
r

o
c
h

f
r

d
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

i
n
f
o
r
m
a
t
i
o
n
e
n
s

a
n
v
n
d
b
a
r
h
e
t
.

S
a
m
m
a
n
s
t
l
l
n
i
n
g
-
a
r
n
a

i
n
n
e
h
l
l
e
r

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

b
e
s
k
r
i
v
n
i
n
g
a
r
,

e
g
n
a

f
o
r
m
u
l
e
-
r
i
n
g
a
r

o
c
h

g
o
d

a
n
v
n
d
n
i
n
g

a
v

m
n
e
s
s
p
e
c
i
k
a

o
r
d

o
c
h

b
e
g
r
e
p
p
.

G
e
n
o
m

a
t
t

k
o
m
b
i
n
e
r
a

t
e
x
t

m
e
d

o
l
i
k
a

e
s
t
e
t
i
s
k
a

u
t
t
r
y
c
k

s

a
t
t

d
e

s
a
m
s
p
e
l
a
r

p

e
t
t

n
d
a
m
l
s
e
n
l
i
g
t

o
c
h

e
f
f
e
k
t
i
v
t

s
t
t

k
a
n

e
l
e
v
e
n

f
r
-
t
y
d
l
i
g
a
,

f
r
s
t
r
k
a

o
c
h

l
e
v
a
n
d
e
g
r
a

s
i
n
a

t
e
x
t
e
r
s

b
u
d
s
k
a
p
.

D
e
s
s
u
t
o
m

k
a
n

e
l
e
v
e
n

g
e

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
m
-
d
m
e
n

o
m

t
e
x
t
e
r
s

i
n
n
e
h
l
l

o
c
h

s
p
r
k

o
c
h

u
t
i
f
r
n

r
e
s
p
o
n
s

b
e
a
r
-
b
e
t
a

t
e
x
t
e
r

m
o
t

k
a
d

t
y
d
l
i
g
h
e
t

o
c
h

k
v
a
l
i
t
e
t

p

e
t
t

v
l

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
t
.
E
l
e
v
e
n

k
a
n

m
e
d

e
t
t

n
d
a
m
l
s
-
e
n
l
i
g
t

o
c
h

e
f
f
e
k
t
i
v
t

o
r
d
-

o
c
h

b
e
-
g
r
e
p
p
s
f
r
r
d

s
a
m
t
a
l
a

o
m

b
e
k
a
n
t
a

m
n
e
n

p

e
t
t

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
t

s
t
t
.

I

s
a
m
t
a
l
e
n

k
a
n

e
l
e
v
e
n

s
t
l
l
a

f
r
g
o
r

o
c
h

f
r
a
m
f
r
a

e
g
n
a

s
i
k
t
e
r

p

e
t
t

B
e
t
y
g
e
t

D

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

E

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

C

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
B
e
t
y
g
e
t

B

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

C

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

A

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
SVA
K
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v

i

s
l
u
t
e
t

a
v

r
s
k
u
r
s

6
B
e
t
y
g
e
t

E
B
e
t
y
g
e
t

D
B
e
t
y
g
e
t

C
B
e
t
y
g
e
t

B
B
e
t
y
g
e
t

A
s
o
m

t
i
l
l

v
i
s
s

d
e
l

u
p
p
r
t
t
h
l
l
e
r

s
a
m
t
a
l
e
t
.

E
l
e
v
e
n

a
n
v
n
d
e
r

d

i

h
u
v
u
d
s
a
k

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
p
r
k
l
i
g
a

s
t
r
a
t
e
g
i
e
r

f
r

a
t
t

f
r
s
t

o
c
h

g
r
a

s
i
g

f
r
s
t
d
d
.

D
e
s
s
u
t
o
m

k
a
n

e
l
e
v
e
n

f
r
b
e
r
e
d
a

o
c
h

g
e
n
o
m
f
r
a

e
n
k
l
a

m
u
n
t
l
i
g
a

r
e
d
o
g
r
e
l
s
e
r

m
e
d

i

h
u
v
u
d
s
a
k

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

i
n
l
e
d
-
n
i
n
g
,

i
n
n
e
h
l
l

o
c
h

a
v
s
l
u
t
n
i
n
g

o
c
h

v
i
s
s

a
n
p
a
s
s
n
i
n
g

t
i
l
l

s
y
f
t
e

o
c
h

m
o
t
t
a
g
a
r
e
.

u
p
p
r
t
t
h
l
l
e
r

s
a
m
t
a
l
e
t

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l
.

E
l
e
v
e
n

a
n
v
n
d
e
r

d

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
p
r
k
l
i
g
a

s
t
r
a
t
e
-
g
i
e
r

f
r

a
t
t

f
r
s
t

o
c
h

g
r
a

s
i
g

f
r
s
t
d
d
.

D
e
s
s
u
t
o
m

k
a
n

e
l
e
v
e
n

f
r
b
e
r
e
d
a

o
c
h

g
e
n
o
m
f
r
a

u
t
v
e
c
k
-
l
a
d
e

m
u
n
t
l
i
g
a

r
e
d
o
g
r
e
l
s
e
r

m
e
d

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

i
n
l
e
d
n
i
n
g
,

i
n
n
e
h
l
l

o
c
h

a
v
s
l
u
t
n
i
n
g

o
c
h

r
e
l
a
-
t
i
v
t

g
o
d

a
n
p
a
s
s
n
i
n
g

t
i
l
l

s
y
f
t
e

o
c
h

m
o
t
t
a
g
a
r
e
.

s
t
t

s
o
m

u
p
p
r
t
t
h
l
l
e
r

s
a
m
t
a
l
e
t

v
l
.

E
l
e
v
e
n

a
n
v
n
d
e
r

d
l

f
u
n
g
-
e
r
a
n
d
e

s
p
r
k
l
i
g
a

s
t
r
a
t
e
g
i
e
r

f
r

a
t
t

f
r
s
t

o
c
h

g
r
a

s
i
g

f
r
s
t
d
d
.

D
e
s
s
u
t
o
m

k
a
n

e
l
e
v
e
n

f
r
b
e
r
e
d
a

o
c
h

g
e
n
o
m
f
r
a

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

m
u
n
t
l
i
g
a

r
e
d
o
g
r
e
l
s
e
r

m
e
d

v
l

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

i
n
l
e
d
n
i
n
g
,

i
n
n
e
h
l
l

o
c
h

a
v
s
l
u
t
n
i
n
g

o
c
h

g
o
d

a
n
p
a
s
s
-
n
i
n
g

t
i
l
l

s
y
f
t
e

o
c
h

m
o
t
t
a
g
a
r
e
.

B
e
t
y
g
e
t

D

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

E

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

C

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
B
e
t
y
g
e
t

B

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

C

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

A

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
SVA
K
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v

i

s
l
u
t
e
t

a
v

r
s
k
u
r
s

9
B
e
t
y
g
e
t

E
B
e
t
y
g
e
t

D
B
e
t
y
g
e
t

C
B
e
t
y
g
e
t

B
B
e
t
y
g
e
t

A
E
l
e
v
e
n

k
a
n

l
s
a

s
k
n
l
i
t
t
e
r
a
t
u
r

o
c
h

s
a
k
p
r
o
s
a
t
e
x
t
e
r

m
e
d

y
t

g
e
n
o
m

a
t
t
,

p

e
t
t

i

h
u
v
u
d
s
a
k

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
t
,

v
l
j
a

o
c
h

a
n
-
v
n
d
a

l
s
s
t
r
a
t
e
g
i
e
r

u
t
i
f
r
n

o
l
i
k
a

t
e
x
t
e
r
s

s
r
d
r
a
g
.

G
e
n
o
m

a
t
t

g
r
a

e
n
k
l
a

s
a
m
m
a
n
f
a
t
t
n
i
n
g
a
r

a
v

o
l
i
k
a

t
e
x
t
e
r
s

i
n
n
e
h
l
l

o
c
h

k
o
m
m
e
n
t
e
r
a

c
e
n
t
r
a
l
a

d
e
l
a
r

m
e
d

v
i
s
s

k
o
p
p
l
i
n
g

t
i
l
l

t
i
d
s
a
s
p
e
k
t
e
r

o
c
h

o
r
s
a
k
s
s
a
m
-
b
a
n
d

v
i
s
a
r

e
l
e
v
e
n

g
r
u
n
d
l
g
g
a
n
d
e

l
s
f
r
s
t
e
l
s
e
.

D
e
s
s
u
t
o
m

k
a
n

e
l
e
v
e
n

u
t
i
f
r
n

e
g
n
a

e
r
f
a
r
e
n
h
e
t
e
r

o
c
h

r
e
f
e
r
e
n
s
r
a
m
a
r

s
a
m
t

o
l
i
k
a

l
i
v
s
f
r
g
o
r

o
c
h

o
m
v
r
l
d
s
f
r
g
o
r

t
o
l
k
a

o
c
h

f
r
a

e
n
k
l
a

o
c
h

t
i
l
l

v
i
s
s

d
e
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

t
y
d
l
i
g
t

f
r
a
m
t
r
d
a
n
d
e

b
u
d
s
k
a
p

i

o
l
i
k
a

v
e
r
k
.

E
l
e
v
e
n

f
r

o
c
k
s

e
n
k
l
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

v
e
r
k
e
t

m
e
d

k
o
p
p
l
i
n
g
a
r

t
i
l
l

d
e
s
s

u
p
p
h
o
v
s
m
a
n

o
c
h

d
r
a
r

d

t
i
l
l

v
i
s
s

d
e
l

u
n
d
e
r
-
b
y
g
g
d
a

s
l
u
t
s
a
t
s
e
r

o
m

s
a
m
b
a
n
d

m
e
l
l
a
n

v
e
r
k

o
c
h

u
p
p
h
o
v
s
m
a
n
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

l
s
a

s
k
n
l
i
t
t
e
r
a
t
u
r

o
c
h

s
a
k
p
r
o
s
a
t
e
x
t
e
r

m
e
d

g
o
t
t

y
t

g
e
n
o
m

a
t
t
,

p

e
t
t

n
d
a
m
l
s
-
e
n
l
i
g
t

s
t
t
,

v
l
j
a

o
c
h

a
n
v
n
d
a

l
s
s
t
r
a
t
e
g
i
e
r

u
t
i
f
r
n

o
l
i
k
a

t
e
x
t
e
r
s

s
r
d
r
a
g
.

G
e
n
o
m

a
t
t

g
r
a

u
t
v
e
c
k
-
l
a
d
e

s
a
m
m
a
n
f
a
t
t
n
i
n
g
a
r

a
v

o
l
i
k
a

t
e
x
t
e
r
s

i
n
n
e
h
l
l

o
c
h

k
o
m
m
e
n
t
e
r
a

c
e
n
t
r
a
l
a

d
e
l
a
r

m
e
d

r
e
l
a
t
i
v
t

g
o
d

k
o
p
p
l
i
n
g

t
i
l
l

t
i
d
s
a
s
p
e
k
t
e
r

o
c
h

o
r
s
a
k
s
s
a
m
b
a
n
d

v
i
s
a
r

e
l
e
v
e
n

g
o
d

l
s
f
r
s
t
e
l
s
e
.

D
e
s
s
u
t
o
m

k
a
n

e
l
e
v
e
n

u
t
i
f
r
n

e
g
n
a

e
r
f
a
r
e
n
h
e
t
e
r

o
c
h

r
e
f
e
r
e
n
s
r
a
m
a
r

s
a
m
t

o
l
i
k
a

l
i
v
s
-
f
r
g
o
r

o
c
h

o
m
v
r
l
d
s
f
r
g
o
r

t
o
l
k
a

o
c
h

f
r
a

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

b
u
d
s
k
a
p

s
o
m

r

t
y
d
l
i
g
t

f
r
a
m
-
t
r
d
a
n
d
e

o
c
h

b
u
d
s
k
a
p

s
o
m

k
a
n

l
s
a
s

m
e
l
l
a
n

r
a
d
e
r
n
a

i

o
l
i
k
a

v
e
r
k
.

E
l
e
v
e
n

f
r

o
c
k
s

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

r
e
-
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

v
e
r
k
e
t

m
e
d

k
o
p
p
-
l
i
n
g
a
r

t
i
l
l

d
e
s
s

u
p
p
h
o
v
s
m
a
n

o
c
h

d
r
a
r

d

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

s
l
u
t
s
a
t
s
e
r

o
m

s
a
m
b
a
n
d

m
e
l
l
a
n

v
e
r
k

o
c
h

u
p
p
h
o
v
s
m
a
n
.
E
l
e
v
e
n

k
a
n

l
s
a

s
k
n
l
i
t
t
e
r
a
t
u
r

o
c
h

s
a
k
p
r
o
s
a
t
e
x
t
e
r

m
e
d

m
y
c
k
e
t

g
o
t
t

y
t

g
e
n
o
m

a
t
t
,

p

e
t
t

n
d
a
-
m
l
s
e
n
l
i
g
t

o
c
h

e
f
f
e
k
t
i
v
t

s
t
t
,

v
l
j
a

o
c
h

a
n
v
n
d
a

l
s
s
t
r
a
t
e
g
i
e
r

u
t
i
f
r
n

o
l
i
k
a

t
e
x
t
e
r
s

s
r
d
r
a
g
.

G
e
-
n
o
m

a
t
t

g
r
a

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

s
a
m
-
m
a
n
f
a
t
t
n
i
n
g
a
r

a
v

o
l
i
k
a

t
e
x
t
e
r
s

i
n
n
e
h
l
l

o
c
h

k
o
m
m
e
n
t
e
r
a

c
e
n
-
t
r
a
l
a

d
e
l
a
r

m
e
d

g
o
d

k
o
p
p
l
i
n
g

t
i
l
l

t
i
d
s
a
s
p
e
k
t
e
r

o
c
h

o
r
s
a
k
s
s
a
m
b
a
n
d

v
i
s
a
r

e
l
e
v
e
n

m
y
c
k
e
t

g
o
d

l
s
f
r
-
s
t
e
l
s
e
.

D
e
s
s
u
t
o
m

k
a
n

e
l
e
v
e
n

u
t
i
f
r
n

e
g
n
a

e
r
f
a
r
e
n
h
e
t
e
r

o
c
h

r
e
f
e
r
e
n
s
r
a
m
a
r

s
a
m
t

o
l
i
k
a

l
i
v
s
f
r
-
g
o
r

o
c
h

o
m
v
r
l
d
s
f
r
g
o
r

t
o
l
k
a

o
c
h

f
r
a

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

v
l

u
n
d
e
r
-
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

b
u
d
s
k
a
p

s
o
m

r

t
y
d
l
i
g
t

f
r
a
m
t
r
d
a
n
d
e

o
c
h

b
u
d
s
k
a
p

s
o
m

k
a
n

l
s
a
s

m
e
l
l
a
n

r
a
d
e
r
n
a

e
l
l
e
r

r

d
o
l
d
a

i

o
l
i
k
a

v
e
r
k
.

E
l
e
v
e
n

f
r

o
c
k
s
l
u
t
v
e
c
k
-
l
a
d
e

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

v
e
r
k
e
t

m
e
d

k
o
p
p
l
i
n
g
a
r

t
i
l
l

d
e
s
s

u
p
p
h
o
v
s
m
a
n

o
c
h

d
r
a
r

d
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

s
l
u
t
s
a
t
s
e
r

o
m

s
a
m
b
a
n
d

m
e
l
l
a
n

v
e
r
k

o
c
h

u
p
p
h
o
v
s
m
a
n
.
B
e
t
y
g
e
t

D

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

E

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

C

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
B
e
t
y
g
e
t

B

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

C

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

A

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
SVA
K
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v

i

s
l
u
t
e
t

a
v

r
s
k
u
r
s

9
B
e
t
y
g
e
t

E
B
e
t
y
g
e
t

D
B
e
t
y
g
e
t

C
B
e
t
y
g
e
t

B
B
e
t
y
g
e
t

A
E
l
e
v
e
n

k
a
n

s
k
r
i
v
a

o
l
i
k
a

s
l
a
g
s

t
e
x
t
e
r

m
e
d

v
i
s
s

s
p
r
k
l
i
g

v
a
r
i
a
-
t
i
o
n
,

e
n
k
e
l

t
e
x
t
b
i
n
d
n
i
n
g

o
c
h

i

h
u
v
u
d
s
a
k

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

a
n
p
a
s
s
n
i
n
g

t
i
l
l

t
e
x
t
t
y
p
,

s
p
r
k
l
i
g
a

n
o
r
m
e
r

o
c
h

s
t
r
u
k
t
u
r
e
r
.

D
e

b
e
r
t
t
a
n
d
e

t
e
x
t
e
r

e
l
e
v
e
n

s
k
r
i
v
e
r

i
n
n
e
h
l
l
e
r

e
n
k
l
a

g
e
s
t
a
l
t
a
n
d
e

b
e
s
k
r
i
v
n
i
n
g
a
r

o
c
h

b
e
-
r
t
t
a
r
g
r
e
p
p

s
a
m
t

d
r
a
m
a
t
u
r
g
i

m
e
d

e
n
k
e
l

u
p
p
b
y
g
g
n
a
d
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

s
k
a
,

v
l
j
a

u
t

o
c
h

s
a
m
m
a
n
s
t
l
l
a

i
n
f
o
r
m
a
t
i
o
n

f
r
n

e
t
t

a
v
g
r
n
s
a
t

u
r
v
a
l

a
v

k
l
l
o
r

o
c
h

f
r

d

e
n
k
l
a

o
c
h

t
i
l
l

v
i
s
s

d
e
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

i
n
f
o
r
m
a
t
i
o
n
e
n
s

o
c
h

k
l
l
o
r
n
a
s

t
r
o
v
r
d
i
g
h
e
t

o
c
h

r
e
l
e
v
a
n
s
.

S
a
m
m
a
n
s
t
l
l
n
i
n
g
a
r
n
a

k
n
n
e
t
e
c
k
n
a
s

a
v

e
n
k
l
a

b
e
s
k
r
i
v
-
n
i
n
g
a
r

o
c
h

f
r
k
l
a
r
i
n
g
a
r
,

e
n
k
e
l
t

o
c
h

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

k
u
n
s
k
a
p
s
r
e
-
l
a
t
e
r
a
t

s
p
r
k

s
a
m
t

i

h
u
v
u
d
s
a
k

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
r
u
k
t
u
r
,

c
i
t
a
t

o
c
h

k
l
l
h
n
v
i
s
n
i
n
g
a
r
.

G
e
n
o
m

a
t
t

k
o
m
b
i
n
e
r
a

o
l
i
k
a

t
e
x
t
t
y
p
e
r
,

e
s
t
e
-
t
i
s
k
a

u
t
t
r
y
c
k

o
c
h

m
e
d
i
e
r

s

a
t
t

d
e

o
l
i
k
a

d
e
l
a
r
n
a

s
a
m
s
p
e
l
a
r

p

e
t
t

i

h
u
v
u
d
s
a
k

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
t

k
a
n

e
l
e
v
e
n

f
r
t
y
d
l
i
g
a
,

f
r
s
t
r
k
a

o
c
h

l
e
v
a
n
d
e
g
r
a

s
i
n
a

t
e
x
t
e
r
s

b
u
d
s
k
a
p
.

D
e
s
s
u
t
o
m

k
a
n

e
l
e
v
e
n

g
e

e
n
k
l
a

E
l
e
v
e
n

k
a
n

s
k
r
i
v
a

o
l
i
k
a

s
l
a
g
s

t
e
x
t
e
r

m
e
d

r
e
l
a
t
i
v
t

g
o
d

s
p
r
k
l
i
g

v
a
r
i
a
t
i
o
n
,

u
t
v
e
c
k
l
a
d

t
e
x
t
b
i
n
d
-
n
i
n
g

o
c
h

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

a
n
p
a
s
s
n
i
n
g

t
i
l
l

t
e
x
t
t
y
p
,

s
p
r
k
l
i
g
a

n
o
r
m
e
r

o
c
h

s
t
r
u
k
t
u
r
e
r
.

D
e

b
e
-
r
t
t
a
n
d
e

t
e
x
t
e
r

e
l
e
v
e
n

s
k
r
i
v
e
r

i
n
n
e
h
l
l
e
r

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

g
e
s
t
a
l
t
a
n
d
e

b
e
s
k
r
i
v
n
i
n
g
a
r

o
c
h

b
e
r
t
t
a
r
g
r
e
p
p

s
a
m
t

d
r
a
m
a
t
u
r
g
i

m
e
d

r
e
l
a
t
i
v
t

k
o
m
p
l
e
x

u
p
p
b
y
g
g
n
a
d
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

s
k
a
,

v
l
j
a

u
t

o
c
h

s
a
m
m
a
n
-
s
t
l
l
a

i
n
f
o
r
m
a
t
i
o
n

f
r
n

e
t
t

r
e
l
a
t
i
v
t

v
a
r
i
e
r
a
t

u
r
v
a
l

a
v

k
l
l
o
r

o
c
h

f
r

d

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

i
n
f
o
r
m
a
t
i
o
n
e
n
s

o
c
h

k
l
l
o
r
n
a
s

t
r
o
v
r
d
i
g
h
e
t

o
c
h

r
e
l
e
v
a
n
s
.

S
a
m
-
m
a
n
s
t
l
l
n
i
n
g
a
r
n
a

k
n
n
e
t
e
c
k
n
a
s

a
v

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

b
e
s
k
r
i
v
n
i
n
g
a
r

o
c
h

f
r
k
l
a
r
i
n
g
a
r
,

u
t
v
e
c
k
l
a
t

o
c
h

f
u
n
g
e
-
r
a
n
d
e

k
u
n
s
k
a
p
s
r
e
l
a
t
e
r
a
t

s
p
r
k

s
a
m
t

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
r
u
k
t
u
r
,

c
i
t
a
t

o
c
h

k
l
l
h
n
v
i
s
-
n
i
n
g
a
r
.

G
e
n
o
m

a
t
t

k
o
m
b
i
n
e
r
a

o
l
i
k
a

t
e
x
t
t
y
p
e
r
,

e
s
t
e
t
i
s
k
a

u
t
t
r
y
c
k

o
c
h

m
e
d
i
e
r

s

a
t
t

d
e

o
l
i
k
a

d
e
l
a
r
n
a

s
a
m
s
p
e
l
a
r

p

e
t
t

n
d
a
m
l
s
e
n
l
i
g
t

s
t
t

k
a
n

e
l
e
v
e
n

f
r
t
y
d
l
i
g
a
,

f
r
s
t
r
-
k
a

o
c
h

l
e
v
a
n
d
e
g
r
a

s
i
n
a

t
e
x
t
e
r
s

E
l
e
v
e
n

k
a
n

s
k
r
i
v
a

o
l
i
k
a

s
l
a
g
s

t
e
x
t
e
r

m
e
d

g
o
d

s
p
r
k
l
i
g

v
a
r
i
a
-
t
i
o
n
,

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d

t
e
x
t
b
i
n
d
n
i
n
g

o
c
h

v
l

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

a
n
p
a
s
s
n
i
n
g

t
i
l
l

t
e
x
t
t
y
p
,

s
p
r
k
l
i
g
a

n
o
r
m
e
r

o
c
h

s
t
r
u
k
t
u
r
e
r
.

D
e

b
e
r
t
t
a
n
d
e

t
e
x
t
e
r

e
l
e
v
e
n

s
k
r
i
v
e
r

i
n
n
e
h
l
l
e
r

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

g
e
s
t
a
l
t
a
n
d
e

b
e
-
s
k
r
i
v
n
i
n
g
a
r

o
c
h

b
e
r
t
t
a
r
g
r
e
p
p

s
a
m
t

d
r
a
m
a
t
u
r
g
i

m
e
d

k
o
m
p
l
e
x

u
p
p
b
y
g
g
n
a
d
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

s
k
a
,

v
l
j
a

u
t

o
c
h

s
a
m
m
a
n
s
t
l
l
a

i
n
f
o
r
-
m
a
t
i
o
n

f
r
n

e
t
t

v
a
r
i
e
r
a
t

u
r
v
a
l

a
v

k
l
l
o
r

o
c
h

f
r

d
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

i
n
f
o
r
m
a
t
i
o
n
e
n
s

o
c
h

k
l
l
o
r
n
a
s

t
r
o
v
r
d
i
g
h
e
t

o
c
h

r
e
l
e
v
a
n
s
.

S
a
m
-
m
a
n
s
t
l
l
n
i
n
g
a
r
n
a

k
n
n
e
t
e
c
k
n
a
s

a
v

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

n
y
a
n
s
e
r
a
d
e

b
e
s
k
r
i
v
n
i
n
g
a
r

o
c
h

f
r
k
l
a
r
i
n
g
a
r
,

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
t

o
c
h

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

k
u
n
s
k
a
p
s
r
e
l
a
t
e
r
a
t

s
p
r
k

s
a
m
t

v
l

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
r
u
k
t
u
r
,

c
i
t
a
t

o
c
h

k
l
l
h
n
v
i
s
n
i
n
g
a
r
.

G
e
n
o
m

a
t
t

k
o
m
b
i
n
e
r
a

o
l
i
k
a

t
e
x
t
t
y
p
e
r
,

e
s
t
e
-
t
i
s
k
a

u
t
t
r
y
c
k

o
c
h

m
e
d
i
e
r

s

a
t
t

d
e

o
l
i
k
a

d
e
l
a
r
n
a

s
a
m
s
p
e
l
a
r

p

e
t
t

n
d
a
m
l
s
e
n
l
i
g
t

o
c
h

e
f
f
e
k
t
i
v
t

s
t
t

k
a
n

e
l
e
v
e
n

f
r
t
y
d
l
i
g
a
,

f
r
s
t
r
k
a

o
c
h

l
e
v
a
n
d
e
g
r
a

s
i
n
a

t
e
x
t
e
r
s

B
e
t
y
g
e
t

D

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

E

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

C

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
B
e
t
y
g
e
t

B

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

C

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

A

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
SVA
K
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v

i

s
l
u
t
e
t

a
v

r
s
k
u
r
s

9
B
e
t
y
g
e
t

E
B
e
t
y
g
e
t

D
B
e
t
y
g
e
t

C
B
e
t
y
g
e
t

B
B
e
t
y
g
e
t

A
o
m
d
m
e
n

o
m

t
e
x
t
e
r
s

i
n
n
e
h
l
l
,

s
p
r
k

o
c
h

u
p
p
b
y
g
g
n
a
d

o
c
h

u
t
i
f
r
n

r
e
s
p
o
n
s

b
e
a
r
b
e
t
a

t
e
x
t
e
r

m
o
t

k
a
d

t
y
d
l
i
g
h
e
t
,

k
v
a
l
i
t
e
t

o
c
h

u
t
t
r
y
c
k
s
f
u
l
l
h
e
t

p

e
t
t

i

h
u
v
u
d
s
a
k

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
t
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

m
e
d

e
n

i

h
u
v
u
d
s
a
k

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

k
o
m
b
i
n
a
t
i
o
n

a
v

v
a
r
-
d
a
g
s
r
e
l
a
t
e
r
a
t

o
c
h

m
n
e
s
r
e
l
a
t
e
r
a
t

s
p
r
k

s
a
m
t
a
l
a

o
m

o
c
h

d
i
s
k
u
t
e
r
a

v
a
r
i
e
r
a
n
d
e

m
n
e
n

p

e
t
t

e
n
k
e
l
t

s
t
t
.

I

s
d
a
n
a

s
i
t
u
a
t
i
o
n
e
r

k
a
n

e
l
e
v
e
n

s
t
l
l
a

f
r
g
o
r

o
c
h

f
r
a
m
f
r
a

s
i
k
t
e
r

m
e
d

e
n
k
l
a

o
c
h

t
i
l
l

v
i
s
s

d
e
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

a
r
g
u
m
e
n
t

p

e
t
t

s
t
t

s
o
m

t
i
l
l

v
i
s
s

d
e
l

f
r

s
a
m
t
a
-
l
e
n

o
c
h

d
i
s
k
u
s
s
i
o
n
e
r
n
a

f
r
a
m
t
.

E
l
e
v
e
n

v
l
j
e
r

o
c
h

a
n
v
n
d
e
r

d

i

h
u
v
u
d
s
a
k

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
p
r
k
l
i
g
a

s
t
r
a
t
e
g
i
e
r

f
r

a
t
t

f
r
s
t

o
c
h

g
r
a

s
i
g

f
r
s
t
d
d
.

D
e
s
s
u
t
o
m

k
a
n

e
l
e
v
e
n

f
r
b
e
r
e
d
a

o
c
h

g
e
n
o
m
f
r
a

e
n
k
l
a

m
u
n
t
l
i
g
a

r
e
d
o
g
r
e
l
s
e
r

m
e
d

i

h
u
v
u
d
s
a
k

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
r
u
k
-
t
u
r
,

i
n
n
e
h
l
l

o
c
h

s
p
r
k

o
c
h

v
i
s
s

a
n
p
a
s
s
n
i
n
g

t
i
l
l

s
y
f
t
e
,

m
o
t
t
a
g
a
r
e

o
c
h

s
a
m
m
a
n
h
a
n
g
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

b
u
d
s
k
a
p
.

D
e
s
s
u
t
o
m

k
a
n

e
l
e
v
e
n

g
e

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
m
d
m
e
n

o
m

t
e
x
t
e
r
s

i
n
n
e
h
l
l
,

s
p
r
k

o
c
h

u
p
p
-
b
y
g
g
n
a
d

o
c
h

u
t
i
f
r
n

r
e
s
p
o
n
s

b
e
-
a
r
b
e
t
a

t
e
x
t
e
r

m
o
t

k
a
d

t
y
d
l
i
g
h
e
t
,

k
v
a
l
i
t
e
t

o
c
h

u
t
t
r
y
c
k
s
f
u
l
l
h
e
t

p

e
t
t

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
t
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

m
e
d

e
n

n
d
a
m
l
s
-
e
n
l
i
g

k
o
m
b
i
n
a
t
i
o
n

a
v

v
a
r
d
a
g
s
-
r
e
l
a
t
e
r
a
t

o
c
h

m
n
e
s
r
e
l
a
t
e
r
a
t

s
p
r
k

s
a
m
t
a
l
a

o
m

o
c
h

d
i
s
k
u
t
e
r
a

v
a
r
i
e
r
a
n
d
e

m
n
e
n

p

e
t
t

u
t
v
e
c
k
-
l
a
t

s
t
t
.

I

s
d
a
n
a

s
i
t
u
a
t
i
o
n
e
r

k
a
n

e
l
e
v
e
n

s
t
l
l
a

f
r
g
o
r

o
c
h

f
r
a
m
f
r
a

s
i
k
t
e
r

m
e
d

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

r
e
l
a
-
t
i
v
t

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

a
r
g
u
m
e
n
t

p

e
t
t

s
t
t

s
o
m

f
r

s
a
m
t
a
l
e
n

o
c
h

d
i
s
k
u
s
s
i
o
n
e
r
n
a

f
r
a
m
t
.

E
l
e
v
e
n

v
l
j
e
r

o
c
h

a
n
v
n
d
e
r

d

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
p
r
k
l
i
g
a

s
t
r
a
t
e
-
g
i
e
r

f
r

a
t
t

f
r
s
t

o
c
h

g
r
a

s
i
g

f
r
s
t
d
d
.

D
e
s
s
u
t
o
m

k
a
n

e
l
e
v
e
n

f
r
b
e
r
e
d
a

o
c
h

g
e
n
o
m
f
r
a

u
t
v
e
c
k
-
l
a
d
e

m
u
n
t
l
i
g
a

r
e
d
o
g
r
e
l
s
e
r

m
e
d

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
r
u
k
t
u
r
,

i
n
n
e
h
l
l

o
c
h

s
p
r
k

o
c
h

r
e
l
a
t
i
v
t

g
o
d

a
n
p
a
s
s
n
i
n
g

t
i
l
l

s
y
f
t
e
,

m
o
t
-
t
a
g
a
r
e

o
c
h

s
a
m
m
a
n
h
a
n
g
.

E
l
e
v
e
n

b
u
d
s
k
a
p
.

D
e
s
s
u
t
o
m

k
a
n

e
l
e
v
e
n

g
e

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

n
y
a
n
s
e
r
a
d
e

o
m
d
m
e
n

o
m

t
e
x
t
e
r
s

i
n
n
e
h
l
l
,

s
p
r
k

o
c
h

u
p
p
b
y
g
g
n
a
d

o
c
h

u
t
i
f
r
n

r
e
s
p
o
n
s

b
e
a
r
b
e
t
a

t
e
x
t
e
r

m
o
t

k
a
d

t
y
d
l
i
g
h
e
t
,

k
v
a
l
i
t
e
t

o
c
h

u
t
t
r
y
c
k
s
f
u
l
l
h
e
t

p

e
t
t

v
l

f
u
n
g
e
-
r
a
n
d
e

s
t
t
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

m
e
d

e
n

n
d
a
m
l
s
-
e
n
l
i
g

o
c
h

e
f
f
e
k
t
i
v

k
o
m
b
i
n
a
t
i
o
n

a
v

v
a
r
d
a
g
s
r
e
l
a
t
e
r
a
t

o
c
h

m
n
e
s
-
r
e
l
a
t
e
r
a
t

s
p
r
k

s
a
m
t
a
l
a

o
m

o
c
h

d
i
s
k
u
t
e
r
a

v
a
r
i
e
r
a
n
d
e

m
n
e
n

p

e
t
t

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
t

s
t
t
.

I

s
d
a
n
a

s
i
t
u
a
t
i
o
n
e
r

k
a
n

e
l
e
v
e
n

s
t
l
l
a

f
r
g
o
r

o
c
h

f
r
a
m
f
r
a

s
i
k
t
e
r

m
e
d

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

v
l

u
n
d
e
r
-
b
y
g
g
d
a

a
r
g
u
m
e
n
t

p

e
t
t

s
t
t

s
o
m

f
r

s
a
m
t
a
l
e
n

o
c
h

d
i
s
k
u
s
s
i
o
n
e
r
n
a

f
r
a
m
t

o
c
h

f
r
d
j
u
p
a
r

e
l
l
e
r

b
r
e
d
-
d
a
r

d
e
m
.

E
l
e
v
e
n

v
l
j
e
r

o
c
h

a
n
-
v
n
d
e
r

d
l

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
p
r
k
-
l
i
g
a

s
t
r
a
t
e
g
i
e
r

f
r

a
t
t

f
r
s
t

o
c
h

g
r
a

s
i
g

f
r
s
t
d
d
.

D
e
s
s
u
t
o
m

k
a
n

e
l
e
v
e
n

f
r
b
e
r
e
d
a

o
c
h

g
e
n
o
m
f
r
a

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

m
u
n
t
l
i
g
a

r
e
d
o
g
-
r
e
l
s
e
r

m
e
d

v
l

f
u
n
g
e
r
a
n
d
e

s
t
r
u
k
-
t
u
r
,

i
n
n
e
h
l
l

o
c
h

s
p
r
k

o
c
h

g
o
d

a
n
p
a
s
s
n
i
n
g

t
i
l
l

s
y
f
t
e
,

m
o
t
t
a
g
a
r
e

B
e
t
y
g
e
t

D

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

E

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

C

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
B
e
t
y
g
e
t

B

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

C

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

A

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
K
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v

i

s
l
u
t
e
t

a
v

r
s
k
u
r
s

9
B
e
t
y
g
e
t

E
B
e
t
y
g
e
t

D
B
e
t
y
g
e
t

C
B
e
t
y
g
e
t

B
B
e
t
y
g
e
t

A
f
r
a

e
n
k
l
a

o
c
h

t
i
l
l

v
i
s
s

d
e
l

u
n
d
e
r
-
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

s
p
r
k
l
i
g
a

v
a
r
i
a
n
t
e
r

i
n
o
m

s
v
e
n
s
k
a
n

s
a
m
t

n
g
r
a

t
y
d
l
i
g
t

f
r
a
m
t
r
d
a
n
d
e

s
k
i
l
l
n
a
d
e
r

o
c
h

l
i
k
h
e
t
e
r

m
e
l
l
a
n

s
v
e
n
s
k
a
n

o
c
h

a
n
d
r
a

s
p
r
k
.
k
a
n

f
r
a

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

s
p
r
k
l
i
g
a

v
a
r
i
a
n
t
e
r

i
n
o
m

s
v
e
n
s
k
a
n

s
a
m
t

n
g
r
a

t
y
d
l
i
g
t

f
r
a
m
t
r
d
a
n
d
e

s
k
i
l
l
n
a
d
e
r

o
c
h

l
i
k
-
h
e
t
e
r

m
e
l
l
a
n

s
v
e
n
s
k
a
n

o
c
h

a
n
d
r
a

s
p
r
k
.
o
c
h

s
a
m
m
a
n
h
a
n
g
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

f
r
a

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

v
l

u
n
d
e
r
-
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

s
p
r
k
l
i
g
a

v
a
r
i
a
n
t
e
r

i
n
o
m

s
v
e
n
s
k
a
n

s
a
m
t

n
g
r
a

t
y
d
l
i
g
t

f
r
a
m
t
r
d
a
n
d
e

s
k
i
l
l
n
a
d
e
r

o
c
h

l
i
k
h
e
t
e
r

m
e
l
l
a
n

s
v
e
n
s
k
a
n

o
c
h

a
n
d
r
a

s
p
r
k
.
B
e
t
y
g
e
t

D

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

E

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

C

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
B
e
t
y
g
e
t

B

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

C

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

A

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
SVA
TN
TECKENSPRK FR HRANDE
3.19 TECKENSPRK FR HRANDE
kontakter och strre frstelse fr olika stt att leva. Kunskaper i era sprk ger ocks
strre mjligheter att ing i skilda sociala och kulturella sammanhang. Kunskaper i
teckensprk r en frutsttning fr att p ett naturligt stt kunna verka bland dva och
andra teckensprkiga.
Syfte
Undervisningen i mnet teckensprk fr hrande ska syfta till att eleverna utvecklar
kunskaper i svenskt teckensprk och kunskaper om de sammanhang dr teckensprket
anvnds samt tilltro till sin frmga att anvnda sprket i olika situationer och fr
skilda syften.
Genom undervisningen ska eleverna ges mjlighet att utveckla en allsidig kommu-
nikativ frmga. Denna frmga innebr att frst teckensprk i bde mten med
mnniskor och teckensprkiga texter, att kunna formulera sig och samspela med andra
p teckensprk och att kunna anpassa sitt sprk till olika situationer, syften och mot-
tagare. I den kommunikativa frmgan ingr ven sprklig skerhet och att kunna
anvnda olika strategier fr att stdja kommunikationen och lsa problem nr sprk-
kunskaperna inte rcker till.
I mtet med teckensprk ska eleverna ges mjlighet att utveckla frmgan att stta
innehllet i relation till egna erfarenheter, livsvillkor och intressen. Undervisningen ska
ven ge eleverna mjligheter att utveckla kunskaper om och frstelse fr livsvillkor
samt kulturella och sociala freteelser i det teckensprkiga samhllet och andra sam-
manhang dr teckensprk anvnds.
och tillgna sig innehllet i teckensprk frn olika kllor. De ska ocks ges frutstt-
ningar att kunna anvnda olika hjlpmedel fr lrande, frstelse, skapande och kom-
munikation. Undervisningen ska stimulera elevernas nykenhet p sprk och kulturer
och frmedla nyttan av sprkkunskaper.
Genom undervisningen i mnet teckensprk fr hrande ska eleverna samman-
fattningsvis ges frutsttningar att utveckla sin frmga att
avlsa och frst teckensprk och olika slags teckensprkiga texter,
formulera sig och kommunicera p teckensprk,
anvnda sprkliga strategier fr att frst och gra sig frstdda p teckensprk,
anpassa sprket efter olika syften, mottagare och sammanhang, samt
reektera ver livsvillkor, samhllsfrgor och kulturella freteelser bland dva och
andra teckensprkiga i olika sammanhang och situationer, nationellt och inter-
nationellt.
TN
Centralt innehll
I rskurs 49, inom ramen fr elevens val
Intressen, vardagliga situationer, personer och platser.
sikter och knslor.
Konkreta freteelser i det teckensprkiga samhllet.
Avlsa reception
Tydligt teckensprk och teckensprkiga texter som r instruerande och beskrivande,
med bildstd och frn olika medier.
Samtal och dialoger.
Berttelser och annan ktion p teckensprk, ven i dramatiserad form.
Information p teckensprk, till exempel vgbeskrivningar och recept.
Strategier fr att uppfatta betydelsebrande enheter och dra slutsatser om innehllet,
till exempel med hjlp av frfrstelse.
Olika stt att orientera sig i teckensprkiga texter frn Internet och andra medier.
Grundlggande principer fr teckensprks gestuella-visuella struktur.
Sprkliga freteelser som tecken, fasta orala komponenter och icke-manuella
signaler i det sprk eleverna mter.
Hur ord bokstaveras och anvnds i teckensprk i olika situationer.
Teckna och samtala produktion och interaktion
Presentationer, instruktioner, meddelanden, berttelser och beskrivningar p
teckensprk.
Strategier fr att lsa sprkliga problem i samtal, till exempel frgor, omformule-
ringar och visualisering.
Bokstavering, tecken och icke-manuella signaler fr tydlig kommunikation.
TN
I rskurs 49, inom ramen fr sprkval
Intressen, vardagliga situationer, personer, platser, aktiviteter och hndelser.
Det teckensprkiga samhllet och teckensprkets stllning i Sverige.
Avlsa reception
Tydligt teckensprk och teckensprkiga texter som r instruerande och beskrivande
frn olika medier.
Samtal och dialoger.
Berttelser och annan ktion p teckensprk, ven i dramatiserad form.
Information p teckensprk, till exempel tidtabeller.
Strategier fr att uppfatta betydelsebrande enheter och frst sammanhang
beroende p framstllningens form och innehll.
Olika stt att ska och vlja teckensprkiga texter frn Internet och andra medier.
Sprkliga freteelser som tecken, bokstavering, satsbyggnad, fasta orala komponen-
ter och icke-manuella signaler i det sprk som eleverna mter.
Hur olika signaler anvnds fr att inleda och avsluta olika typer av samtal och
teckensprkiga texter.
Teckna och samtala produktion och interaktion
Presentationer, instruktioner, meddelanden, berttelser och beskrivningar p
sammanhngande teckensprk.
Bokstavering, tecken, fasta orala komponenter, icke-manuella signaler och
satsbyggnad fr tydlig kommunikation.
TN
Kunskapskrav
Inom ramen fr elevens val
Eleven kan frst enkel bokstavering, vanliga tecken och enkla fraser i enkelt och
tydligt teckensprk i lngsamt tempo om vardagliga och vlbekanta mnen. Eleven
visar sin frstelse genom att i mycket enkel form redogra fr och kommentera inne-
hllet samt genom att med godtagbart resultat agera utifrn budskap och instruktioner
i inne hllet. Fr att underltta sin frstelse av innehllet vid reception kan eleven
vlja och anvnda sig av ngon strategi fr avlsning. Eleven kan vlja teckensprkiga
texter av enkel karaktr och frn olika medier, samt med viss relevans anvnda det
valda materialet i sin egen produktion och interaktion.
I framstllningar av olika slag kan eleven formulera sig enkelt och begripligt med
bokstavering, enstaka tecken och fraser. Fr att frtydliga och variera sin kommu-
ningar. I interaktion kan eleven uttrycka sig enkelt och begripligt med bokstavering,
en staka tecken och fraser. Dessutom kan eleven vlja och anvnda sig av ngon
Eleven kommenterar i mycket enkel form ngra freteelser i olika sammanhang dr
teckensprk anvnds och kan d ocks gra enkla jmfrelser med egna erfarenheter
och kunskaper.
r uppfyllda.
Eleven kan frst det huvudsakliga innehllet och uppfattar tydliga detaljer i enkelt
och tydligt teckensprk i lngsamt tempo om vardagliga och vlbekanta mnen.
Eleven visar sin frstelse genom att i mycket enkel form redogra fr innehll och
struktioner i innehllet. Fr att underltta frstelse av innehllet vid reception kan
eleven i viss utstrckning vlja och anvnda sig av strategier fr avlsning. Eleven kan
vlja teckensprkiga texter av enkel karaktr och frn olika medier samt p ett relevant
stt anvnda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.
I framstllningar av olika slag kan eleven formulera sig enkelt och relativt tydligt
med bokstavering, fraser och meningar. Fr att frtydliga och variera sin kommu-
ningar. I interaktion kan eleven uttrycka sig enkelt och begripligt med bokstavering,
tecken, fraser och meningar. Dessutom kan eleven vlja och anvnda sig av ngra
olika strategier som lser problem i och frbttrar interaktionen.
TN
Eleven kommenterar i mycket enkel form ngra freteelser i olika sammanhang dr
teckensprk anvnds och kan d ocks gra enkla jmfrelser med egna erfarenheter
och kunskaper.
r uppfyllda.
Eleven kan frst det huvudsakliga innehllet och uppfattar vsentliga detaljer i
enkelt och tydligt teckensprk i lngsamt tempo om vardagliga och vlbekanta mnen.
Eleven visar sin frstelse genom att i enkel form redogra fr innehll och detaljer
samt genom att med gott resultat agera utifrn budskap och instruktioner i innehllet.
Fr att underltta sin frstelse av innehllet vid reception kan eleven i viss utstrck-
ning vlja och anvnda sig av strategier fr avlsning. Eleven kan vlja teckensprkiga
texter av enkel karaktr och frn olika medier, samt p ett relevant och effektivt stt
anvnda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.
I framstllningar av olika slag kan eleven formulera sig enkelt, relativt tydligt och
till viss del sammanhngande. Fr att frtydliga och variera sin kommunikation kan
eleven bearbeta och gra enkla frbttringar av egna framstllningar. I interaktion kan
eleven uttrycka sig enkelt och relativt tydligt med bokstavering, tecken, fraser och
meningar. Dessutom kan eleven vlja och anvnda sig av era olika strategier som
lser problem i och frbttrar interaktionen.
Eleven kommenterar i enkel form ngra freteelser i olika sammanhang dr tecken-
sprk anvnds och kan d ocks gra enkla jmfrelser med egna erfarenheter och
kunskaper.
Inom ramen fr sprkval
Eleven kan frst det mest vsentliga innehllet och uppfattar tydliga detaljer i enkelt
och tydligt teckensprk i lugnt tempo om vardagliga och vlbekanta mnen. Eleven
visar sin frstelse genom att i enkel form redogra fr och kommentera innehll och
detaljer samt genom att med godtagbart resultat agera utifrn budskap och instruktio-
ner i innehllet. Fr att underltta sin frstelse av innehllet vid reception kan eleven
i viss utstrckning vlja och anvnda sig av strategier fr avlsning. Eleven kan vlja
bland teckensprkiga texter av enkel karaktr och frn olika medier samt p ett rele-
vant stt anvnda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.
TN
I framstllningar av olika slag kan eleven formulera sig enkelt och begripligt med
fraser och meningar. Fr att frtydliga och variera sin kommunikation kan eleven be-
arbeta och gra enstaka, enkla frbttringar av egna framstllningar. I interaktion kan
eleven uttrycka sig enkelt och begripligt med tecken, fraser och meningar. Dessutom
kan eleven vlja och anvnda sig av ngon strategi som lser problem i och frbttrar
interaktionen.
sprk anvnds, och kan d ocks gra enkla jmfrelser med egna erfarenheter och
kunskaper.
r uppfyllda.
Eleven kan frst det huvudsakliga innehllet och uppfattar tydliga detaljer i enkelt
och tydligt teckensprk i lugnt tempo om vardagliga och vlbekanta mnen. Eleven
visar sin frstelse genom att i enkel form redogra fr och kommentera innehll och
struktioner i innehllet. Fr att underltta sin frstelse av innehllet vid reception kan
eleven i viss utstrckning vlja och anvnda sig av strategier fr avlsning. Eleven kan
vlja teckensprkiga texter av enkel karaktr och frn olika medier samt p ett relevant
stt anvnda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.
till viss del sammanhngande. Fr att frtydliga och variera sin kommunikation kan
eleven bearbeta och gra enkla frbttringar av egna framstllningar. I interaktion kan
eleven uttrycka sig enkelt och relativt tydligt med tecken, fraser och meningar. Dess-
utom kan eleven vlja och anvnda sig av ngra olika strategier som lser problem i
och frbttrar interaktionen.
kunskaper.
r uppfyllda.
TN
Eleven kan frst helheten och uppfattar vsentliga detaljer i enkelt och tydligt
tecken sprk i lugnt tempo om vardagliga och vlbekanta mnen. Eleven visar sin fr-
stelse genom att versiktligt redogra fr och kommentera innehll och detaljer samt
genom att med gott resultat agera utifrn budskap och instruktioner i innehllet. Fr
att underltta sin frstelse av innehllet vid reception kan eleven i viss utstrckning
vlja och anvnda sig av strategier fr avlsning. Eleven kan vlja teckensprkiga texter
av enkel karaktr och frn olika medier, samt p ett relevant och effektivt stt anvnda
det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.
relativt sammanhngande. Fr att frtydliga och variera sin kommunikation bearbetar
eleven och gr enkla frbttringar av egna framstllningar. I interaktion kan eleven
uttrycka sig enkelt och tydligt med tecken, fraser och meningar samt i ngon mn
anpassat till syfte, mottagare och situation. Dessutom kan eleven vlja och anvnda
sig av era olika strategier som lser problem i och frbttrar interaktionen.
Eleven kommenterar versiktligt ngra freteelser i olika sammanhang dr tecken-
kunskaper.
TN
I
n
o
m

r
a
m
e
n

f
r

e
l
e
v
e
n
s

v
a
l

K
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v

i

s
l
u
t
e
t

a
v

r
s
k
u
r
s

9
B
e
t
y
g
e
t

E
B
e
t
y
g
e
t

D
B
e
t
y
g
e
t

C
B
e
t
y
g
e
t

B
B
e
t
y
g
e
t

A
E
l
e
v
e
n

k
a
n

f
r
s
t

d
e
t

h
u
v
u
d
s
a
k
-
l
i
g
a

i
n
n
e
h
l
l
e
t

o
c
h

u
p
p
f
a
t
t
a
r

v
s
e
n
t
l
i
g
a

d
e
t
a
l
j
e
r

i

e
n
k
e
l
t

o
c
h

t
y
d
l
i
g
t

t
e
c
k
e
n
s
p
r
k

i

l
n
g
s
a
m
t

t
e
m
p
o

o
m

v
a
r
d
a
g
l
i
g
a

o
c
h

v
l
-
b
e
k
a
n
t
a

m
n
e
n
.

E
l
e
v
e
n

v
i
s
a
r

s
i
n

f
r
s
t
e
l
s
e

g
e
n
o
m

a
t
t

i

e
n
k
e
l

f
o
r
m

r
e
d
o
g
r
a

f
r

i
n
n
e
h
l
l

o
c
h

d
e
t
a
l
j
e
r

s
a
m
t

g
e
n
o
m

a
t
t

m
e
d

g
o
t
t

r
e
s
u
l
t
a
t

a
g
e
r
a

u
t
i
f
r
n

b
u
d
s
k
a
p

o
c
h

i
n
s
t
r
u
k
t
i
o
n
e
r

i

i
n
n
e
h
l
l
e
t
.

F
r

a
t
t

u
n
d
e
r
l
t
t
a

s
i
n

f
r
s
t
e
l
s
e

a
v

i
n
n
e
h
l
l
e
t

v
i
d

r
e
c
e
p
t
i
o
n

k
a
n

e
l
e
v
e
n

i

v
i
s
s

u
t
s
t
r
c
k
n
i
n
g

v
l
j
a

o
c
h

a
n
v
n
d
a

s
i
g

a
v

s
t
r
a
t
e
g
i
e
r

f
r

a
v
l
s
n
i
n
g
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

v
l
j
a

t
e
c
k
-
e
n
s
p
r
k
i
g
a

t
e
x
t
e
r

a
v

e
n
k
e
l

k
a
r
a
k
-
t
r

o
c
h

f
r
n

o
l
i
k
a

m
e
d
i
e
r
,

s
a
m
t

p

e
t
t

r
e
l
e
v
a
n
t

o
c
h

e
f
f
e
k
t
i
v
t

s
t
t

a
n
v
n
d
a

d
e
t

v
a
l
d
a

m
a
t
e
r
i
a
l
e
t

i

s
i
n

e
g
e
n

p
r
o
d
u
k
t
i
o
n

o
c
h

i
n
t
e
r
a
k
t
i
o
n
.

I

f
r
a
m
s
t
l
l
n
i
n
g
a
r

a
v

o
l
i
k
a

s
l
a
g

k
a
n

e
l
e
v
e
n

f
o
r
m
u
l
e
r
a

s
i
g

e
n
k
e
l
t
,

r
e
l
a
t
i
v
t

t
y
d
l
i
g
t

o
c
h

t
i
l
l

v
i
s
s

d
e
l

s
a
m
m
a
n
h
n
g
a
n
d
e
.

F
r

a
t
t

f
r
-
t
y
d
l
i
g
a

o
c
h

v
a
r
i
e
r
a

s
i
n

k
o
m
m
u
-
n
i
k
a
t
i
o
n

k
a
n

e
l
e
v
e
n

b
e
a
r
b
e
t
a

o
c
h

g
r
a

e
n
k
l
a

f
r
b
t
t
r
i
n
g
a
r

a
v

e
g
n
a

f
r
a
m
s
t
l
l
n
i
n
g
a
r
.

I

i
n
t
e
r
a
k
t
i
o
n

k
a
n

E
l
e
v
e
n

k
a
n

f
r
s
t

e
n
k
e
l

b
o
k
s
t
a
-
v
e
r
i
n
g
,

v
a
n
l
i
g
a

t
e
c
k
e
n

o
c
h

e
n
k
l
a

f
r
a
s
e
r

i

e
n
k
e
l
t

o
c
h

t
y
d
l
i
g
t

t
e
c
k
e
n
-
s
p
r
k

i

l
n
g
s
a
m
t

t
e
m
p
o

o
m

v
a
r
-
d
a
g
l
i
g
a

o
c
h

v
l
b
e
k
a
n
t
a

m
n
e
n
.

E
l
e
v
e
n

v
i
s
a
r

s
i
n

f
r
s
t
e
l
s
e

g
e
n
o
m

a
t
t

i

m
y
c
k
e
t

e
n
k
e
l

f
o
r
m

r
e
d
o
g
r
a

f
r

o
c
h

k
o
m
m
e
n
t
e
r
a

i
n
n
e
h
l
l
e
t

s
a
m
t

g
e
n
o
m

a
t
t

m
e
d

g
o
d
t
a
g
b
a
r
t

r
e
s
u
l
t
a
t

a
g
e
r
a

u
t
i
f
r
n

b
u
d
s
k
a
p

o
c
h

i
n
s
t
r
u
k
t
i
o
n
e
r

i

i
n
n
e
h
l
l
e
t
.

F
r

a
t
t

u
n
d
e
r
l
t
t
a

s
i
n

f
r
s
t
e
l
s
e

a
v

i
n
n
e
h
l
l
e
t

v
i
d

r
e
c
e
p
t
i
o
n

k
a
n

e
l
e
v
e
n

v
l
j
a

o
c
h

a
n
v
n
d
a

s
i
g

a
v

n
g
o
n

s
t
r
a
t
e
g
i

f
r

a
v
l
s
n
i
n
g
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

v
l
j
a

t
e
c
k
e
n
s
p
r
k
i
g
a

t
e
x
t
e
r

a
v

e
n
k
e
l

k
a
r
a
k
t
r

o
c
h

f
r
n

o
l
i
k
a

m
e
d
i
e
r
,

s
a
m
t

m
e
d

v
i
s
s

r
e
l
e
v
a
n
s

a
n
v
n
d
a

d
e
t

v
a
l
d
a

m
a
t
e
-
r
i
a
l
e
t

i

s
i
n

e
g
e
n

p
r
o
d
u
k
t
i
o
n

o
c
h

i
n
t
e
r
a
k
t
i
o
n
.

I

f
r
a
m
s
t
l
l
n
i
n
g
a
r

a
v

o
l
i
k
a

s
l
a
g

k
a
n

e
l
e
v
e
n

f
o
r
m
u
l
e
r
a

s
i
g

e
n
k
e
l
t

o
c
h

b
e
g
r
i
p
l
i
g
t

m
e
d

b
o
k
s
t
a
v
e
-
r
i
n
g
,

e
n
s
t
a
k
a

t
e
c
k
e
n

o
c
h

f
r
a
s
e
r
.

F
r

a
t
t

f
r
t
y
d
l
i
g
a

o
c
h

v
a
r
i
e
r
a

s
i
n

k
o
m
m
u
n
i
k
a
t
i
o
n

k
a
n

e
l
e
v
e
n

b
e
a
r
b
e
t
a

o
c
h

g
r
a

e
n
s
t
a
k
a

e
n
k
l
a

f
r
b
t
t
r
i
n
g
a
r

a
v

e
g
n
a

f
r
a
m
s
t
l
l
-
E
l
e
v
e
n

k
a
n

f
r
s
t

d
e
t

h
u
v
u
d
s
a
k
-
l
i
g
a

i
n
n
e
h
l
l
e
t

o
c
h

u
p
p
f
a
t
t
a
r

t
y
d
l
i
g
a

d
e
t
a
l
j
e
r

i

e
n
k
e
l
t

o
c
h

t
y
d
-
l
i
g
t

t
e
c
k
e
n
s
p
r
k

i

l
n
g
s
a
m
t

t
e
m
-
p
o

o
m

v
a
r
d
a
g
l
i
g
a

o
c
h

v
l
b
e
k
a
n
t
a

m
n
e
n
.

E
l
e
v
e
n

v
i
s
a
r

s
i
n

f
r
s
t
e
l
s
e

g
e
n
o
m

a
t
t

i

m
y
c
k
e
t

e
n
k
e
l

f
o
r
m

r
e
d
o
g
r
a

f
r

i
n
n
e
h
l
l

o
c
h

d
e
t
a
l
j
e
r

s
a
m
t

g
e
n
o
m

a
t
t

m
e
d

t
i
l
l
f
r
e
d
s
s
t
l
-
l
a
n
d
e

r
e
s
u
l
t
a
t

a
g
e
r
a

u
t
i
f
r
n

b
u
d
-
s
k
a
p

o
c
h

i
n
s
t
r
u
k
t
i
o
n
e
r

i

i
n
n
e
h
l
-
l
e
t
.

F
r

a
t
t

u
n
d
e
r
l
t
t
a

f
r
s
t
e
l
s
e

a
v

i
n
n
e
h
l
l
e
t

v
i
d

r
e
c
e
p
t
i
o
n

k
a
n

e
l
e
v
e
n

i

v
i
s
s

u
t
s
t
r
c
k
n
i
n
g

v
l
j
a

o
c
h

a
n
v
n
d
a

s
i
g

a
v

s
t
r
a
t
e
g
i
e
r

f
r

a
v
l
s
n
i
n
g
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

v
l
j
a

t
e
c
k
e
n
s
p
r
k
i
g
a

t
e
x
t
e
r

a
v

e
n
k
e
l

k
a
r
a
k
t
r

o
c
h

f
r
n

o
l
i
k
a

m
e
d
i
e
r

s
a
m
t

p

e
t
t

r
e
l
e
v
a
n
t

s
t
t

a
n
v
n
d
a

d
e
t

v
a
l
d
a

m
a
t
e
r
i
a
l
e
t

i

s
i
n

e
g
e
n

p
r
o
d
u
k
t
i
o
n

o
c
h

i
n
t
e
r
a
k
t
i
o
n
.

I

f
r
a
m
s
t
l
l
n
i
n
g
a
r

a
v

o
l
i
k
a

s
l
a
g

k
a
n

e
l
e
v
e
n

f
o
r
m
u
l
e
r
a

s
i
g

e
n
k
e
l
t

o
c
h

r
e
l
a
t
i
v
t

t
y
d
l
i
g
t

m
e
d

b
o
k
-
s
t
a
v
e
r
i
n
g
,

f
r
a
s
e
r

o
c
h

m
e
n
i
n
g
a
r
.

F
r

a
t
t

f
r
t
y
d
l
i
g
a

o
c
h

v
a
r
i
e
r
a

s
i
n

k
o
m
m
u
n
i
k
a
t
i
o
n

k
a
n

e
l
e
v
e
n

b
e
a
r
b
e
t
a

o
c
h

g
r
a

e
n
s
t
a
k
a

e
n
k
l
a

f
r
b
t
t
r
i
n
g
a
r

a
v

e
g
n
a

f
r
a
m
s
t
l
l
-
B
e
t
y
g
e
t

D

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

E

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

C

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
B
e
t
y
g
e
t

B

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

C

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

A

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
TN
I
n
o
m

r
a
m
e
n

f
r

e
l
e
v
e
n
s

v
a
l

K
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v

i

s
l
u
t
e
t

a
v

r
s
k
u
r
s

9
B
e
t
y
g
e
t

E
B
e
t
y
g
e
t

D
B
e
t
y
g
e
t

C
B
e
t
y
g
e
t

B
B
e
t
y
g
e
t

A
n
i
n
g
a
r
.

I

i
n
t
e
r
a
k
t
i
o
n

k
a
n

e
l
e
v
e
n

u
t
t
r
y
c
k
a

s
i
g

e
n
k
e
l
t

o
c
h

b
e
g
r
i
p
-
l
i
g
t

m
e
d

b
o
k
s
t
a
v
e
r
i
n
g
,

e
n
s
t
a
k
a

t
e
c
k
e
n

o
c
h

f
r
a
s
e
r
.

D
e
s
s
u
t
o
m

k
a
n

e
l
e
v
e
n

v
l
j
a

o
c
h

a
n
v
n
d
a

s
i
g

a
v

n
g
o
n

s
t
r
a
t
e
g
i

s
o
m

l
s
e
r

p
r
o
b
l
e
m

i

o
c
h

f
r
b
t
t
r
a
r

i
n
t
e
r
-
a
k
t
i
o
n
e
n
.

E
l
e
v
e
n

k
o
m
m
e
n
t
e
r
a
r

i

m
y
c
k
e
t

e
n
k
e
l

f
o
r
m

n
g
r
a

f
r
e
-
t
e
e
l
s
e
r

i

o
l
i
k
a

s
a
m
m
a
n
h
a
n
g

d
r

t
e
c
k
e
n
s
p
r
k

a
n
v
n
d
s

o
c
h

k
a
n

d

o
c
k
s
r
a

e
n
k
l
a

j
m
f
r
e
l
s
e
r

m
e
d

e
g
n
a

e
r
f
a
r
e
n
h
e
t
e
r

o
c
h

k
u
n
s
k
a
p
e
r
.
n
i
n
g
a
r
.

I

i
n
t
e
r
a
k
t
i
o
n

k
a
n

e
l
e
v
e
n

u
t
t
r
y
c
k
a

s
i
g

e
n
k
e
l
t

o
c
h

b
e
g
r
i
p
l
i
g
t

m
e
d

b
o
k
s
t
a
v
e
r
i
n
g
,

t
e
c
k
e
n
,

f
r
a
s
e
r

o
c
h

m
e
n
i
n
g
a
r
.

D
e
s
s
u
t
o
m

k
a
n

e
l
e
v
e
n

v
l
j
a

o
c
h

a
n
v
n
d
a

s
i
g

a
v

n
g
r
a

o
l
i
k
a

s
t
r
a
t
e
g
i
e
r

s
o
m

l
s
e
r

p
r
o
b
l
e
m

i

o
c
h

f
r
b
t
t
r
a
r

i
n
t
e
r
-
a
k
t
i
o
n
e
n
.

E
l
e
v
e
n

k
o
m
m
e
n
t
e
r
a
r

i

m
y
c
k
e
t

e
n
k
e
l

f
o
r
m

n
g
r
a

f
r
e
-
t
e
e
l
s
e
r

i

o
l
i
k
a

s
a
m
m
a
n
h
a
n
g

d
r

t
e
c
k
e
n
s
p
r
k

a
n
v
n
d
s

o
c
h

k
a
n

d

o
c
k
s
r
a

e
n
k
l
a

j
m
f
r
e
l
s
e
r

m
e
d

e
g
n
a

e
r
f
a
r
e
n
h
e
t
e
r

o
c
h

k
u
n
s
k
a
p
e
r
.
e
l
e
v
e
n

u
t
t
r
y
c
k
a

s
i
g

e
n
k
e
l
t

o
c
h

r
e
-
l
a
t
i
v
t

t
y
d
l
i
g
t

m
e
d

b
o
k
s
t
a
v
e
r
i
n
g
,

t
e
c
k
e
n
,

f
r
a
s
e
r

o
c
h

m
e
n
i
n
g
a
r
.

D
e
s
s
u
t
o
m

k
a
n

e
l
e
v
e
n

v
l
j
a

o
c
h

a
n
v
n
d
a

s
i
g

a
v

e
r
a

o
l
i
k
a

s
t
r
a
-
t
e
g
i
e
r

s
o
m

l
s
e
r

p
r
o
b
l
e
m

i

o
c
h

f
r
b
t
t
r
a
r

i
n
t
e
r
a
k
t
i
o
n
e
n
.

E
l
e
v
e
n

k
o
m
m
e
n
t
e
r
a
r

i

e
n
k
e
l

f
o
r
m

n
g
r
a

f
r
e
t
e
e
l
s
e
r

i

o
l
i
k
a

s
a
m
m
a
n
h
a
n
g

d
r

t
e
c
k
e
n
s
p
r
k

a
n
v
n
d
s

o
c
h

k
a
n

d

o
c
k
s
r
a

e
n
k
l
a

j
m
f
r
e
l
s
e
r

m
e
d

e
g
n
a

e
r
f
a
r
e
n
h
e
t
e
r

o
c
h

k
u
n
s
k
a
p
e
r
.
B
e
t
y
g
e
t

D

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

E

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

C

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
B
e
t
y
g
e
t

B

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

C

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

A

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
TN
I
n
o
m

r
a
m
e
n

f
r

s
p
r
k
v
a
l

K
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v

i

s
l
u
t
e
t

a
v

r
s
k
u
r
s

9
B
e
t
y
g
e
t

E
B
e
t
y
g
e
t

D
B
e
t
y
g
e
t

C
B
e
t
y
g
e
t

B
B
e
t
y
g
e
t

A
E
l
e
v
e
n

k
a
n

f
r
s
t

h
e
l
h
e
t
e
n

o
c
h

u
p
p
f
a
t
t
a
r

v
s
e
n
t
l
i
g
a

d
e
t
a
l
j
e
r

i

e
n
k
e
l
t

o
c
h

t
y
d
l
i
g
t

t
e
c
k
e
n
s
p
r
k

i

l
u
g
n
t

t
e
m
p
o

o
m

v
a
r
d
a
g
l
i
g
a

o
c
h

v
l
b
e
k
a
n
t
a

m
n
e
n
.

E
l
e
v
e
n

v
i
s
a
r

s
i
n

f
r
s
t
e
l
s
e

g
e
n
o
m

a
t
t

v
e
r
s
i
k
t
-
l
i
g
t

r
e
d
o
g
r
a

f
r

o
c
h

k
o
m
m
e
n
-
t
e
r
a

i
n
n
e
h
l
l

o
c
h

d
e
t
a
l
j
e
r

s
a
m
t

g
e
n
o
m

a
t
t

m
e
d

g
o
t
t

r
e
s
u
l
t
a
t

a
g
e
-
r
a

u
t
i
f
r
n

b
u
d
s
k
a
p

o
c
h

i
n
s
t
r
u
k
-
t
i
o
n
e
r

i

i
n
n
e
h
l
l
e
t
.

F
r

a
t
t

u
n
d
e
r
-
l
t
t
a

s
i
n

f
r
s
t
e
l
s
e

a
v

i
n
n
e
h
l
l
e
t

v
i
d

r
e
c
e
p
t
i
o
n

k
a
n

e
l
e
v
e
n

i

v
i
s
s

u
t
-
s
t
r
c
k
n
i
n
g

v
l
j
a

o
c
h

a
n
v
n
d
a

s
i
g

a
v

s
t
r
a
t
e
g
i
e
r

f
r

a
v
l
s
n
i
n
g
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

v
l
j
a

t
e
c
k
e
n
s
p
r
k
i
g
a

t
e
x
t
e
r

a
v

e
n
k
e
l

k
a
r
a
k
t
r

o
c
h

f
r
n

o
l
i
k
a

m
e
d
i
e
r
,

s
a
m
t

p

e
t
t

r
e
l
e
v
a
n
t

o
c
h

e
f
f
e
k
t
i
v
t

s
t
t

a
n
v
n
d
a

d
e
t

v
a
l
d
a

m
a
t
e
r
i
a
l
e
t

i

s
i
n

e
g
e
n

p
r
o
d
u
k
t
i
o
n

o
c
h

i
n
t
e
r
a
k
t
i
o
n
.

I

f
r
a
m
s
t
l
l
n
i
n
g
a
r

a
v

o
l
i
k
a

s
l
a
g

k
a
n

e
l
e
v
e
n

f
o
r
m
u
l
e
r
a

s
i
g

e
n
k
e
l
t
,

r
e
l
a
t
i
v
t

t
y
d
l
i
g
t

o
c
h

r
e
l
a
t
i
v
t

s
a
m
-
m
a
n
h
n
g
a
n
d
e
.

F
r

a
t
t

f
r
t
y
d
l
i
g
a

o
c
h

v
a
r
i
e
r
a

s
i
n

k
o
m
m
u
n
i
k
a
t
i
o
n

b
e
a
r
b
e
t
a
r

e
l
e
v
e
n

o
c
h

g
r

e
n
k
l
a

f
r
b
t
t
r
i
n
g
a
r

a
v

e
g
n
a

f
r
a
m
s
t
l
l
-
E
l
e
v
e
n

k
a
n

f
r
s
t

d
e
t

h
u
v
u
d
s
a
k
-
l
i
g
a

i
n
n
e
h
l
l
e
t

o
c
h

u
p
p
f
a
t
t
a
r

t
y
d
l
i
g
a

d
e
t
a
l
j
e
r

i

e
n
k
e
l
t

o
c
h

t
y
d
l
i
g
t

t
e
c
k
e
n
s
p
r
k

i

l
u
g
n
t

t
e
m
p
o

o
m

v
a
r
d
a
g
l
i
g
a

o
c
h

v
l
b
e
k
a
n
t
a

m
n
e
n
.

E
l
e
v
e
n

v
i
s
a
r

s
i
n

f
r
s
t
e
l
s
e

g
e
n
o
m

a
t
t

i

e
n
k
e
l

f
o
r
m

r
e
d
o
g
r
a

f
r

o
c
h

k
o
m
m
e
n
t
e
r
a

i
n
n
e
h
l
l

o
c
h

d
e
t
a
l
j
e
r

s
a
m
t

g
e
n
o
m

a
t
t

m
e
d

t
i
l
l
f
r
e
d
s
s
t
l
l
a
n
d
e

r
e
s
u
l
t
a
t

a
g
e
r
a

u
t
i
f
r
n

b
u
d
s
k
a
p

o
c
h

i
n
s
t
r
u
k
t
i
o
-
n
e
r

i

i
n
n
e
h
l
l
e
t
.

F
r

a
t
t

u
n
d
e
r
-
l
t
t
a

s
i
n

f
r
s
t
e
l
s
e

a
v

i
n
n
e
h
l
l
e
t

v
i
d

r
e
c
e
p
t
i
o
n

k
a
n

e
l
e
v
e
n

i

v
i
s
s

u
t
s
t
r
c
k
n
i
n
g

v
l
j
a

o
c
h

a
n
v
n
d
a

s
i
g

a
v

s
t
r
a
t
e
g
i
e
r

f
r

a
v
l
s
n
i
n
g
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

v
l
j
a

t
e
c
k
e
n
s
p
r
k
i
g
a

t
e
x
t
e
r

a
v

e
n
k
e
l

k
a
r
a
k
t
r

o
c
h

f
r
n

o
l
i
k
a

m
e
d
i
e
r

s
a
m
t

p

e
t
t

r
e
l
e
v
a
n
t

s
t
t

a
n
v
n
d
a

d
e
t

v
a
l
d
a

m
a
t
e
r
i
a
l
e
t

i

s
i
n

e
g
e
n

p
r
o
d
u
k
t
i
o
n

o
c
h

i
n
t
e
r
-
a
k
t
i
o
n
.

I

f
r
a
m
s
t
l
l
n
i
n
g
a
r

a
v

o
l
i
k
a

s
l
a
g

k
a
n

e
l
e
v
e
n

f
o
r
m
u
l
e
r
a

s
i
g

e
n
k
e
l
t
,

r
e
l
a
t
i
v
t

t
y
d
l
i
g
t

o
c
h

t
i
l
l

v
i
s
s

d
e
l

s
a
m
m
a
n
h
n
g
a
n
d
e
.

F
r

a
t
t

f
r
-
t
y
d
l
i
g
a

o
c
h

v
a
r
i
e
r
a

s
i
n

k
o
m
m
u
-
n
i
k
a
t
i
o
n

k
a
n

e
l
e
v
e
n

b
e
a
r
b
e
t
a

o
c
h

g
r
a

e
n
k
l
a

f
r
b
t
t
r
i
n
g
a
r

a
v

e
g
n
a

E
l
e
v
e
n

k
a
n

f
r
s
t

d
e
t

m
e
s
t

v
s
e
n
t
l
i
g
a

i
n
n
e
h
l
l
e
t

o
c
h

u
p
p
-
f
a
t
t
a
r

t
y
d
l
i
g
a

d
e
t
a
l
j
e
r

i

e
n
k
e
l
t

o
c
h

t
y
d
l
i
g
t

t
e
c
k
e
n
s
p
r
k

i

l
u
g
n
t

t
e
m
p
o

o
m

v
a
r
d
a
g
l
i
g
a

o
c
h

v
l
-
b
e
k
a
n
t
a

m
n
e
n
.

E
l
e
v
e
n

v
i
s
a
r

s
i
n

f
r
s
t
e
l
s
e

g
e
n
o
m

a
t
t

i

e
n
k
e
l

f
o
r
m

r
e
d
o
g
r
a

f
r

o
c
h

k
o
m
-
m
e
n
t
e
r
a

i
n
n
e
h
l
l

o
c
h

d
e
t
a
l
j
e
r

s
a
m
t

g
e
n
o
m

a
t
t

m
e
d

g
o
d
t
a
g
b
a
r
t

r
e
s
u
l
t
a
t

a
g
e
r
a

u
t
i
f
r
n

b
u
d
s
k
a
p

o
c
h

i
n
s
t
r
u
k
t
i
o
n
e
r

i

i
n
n
e
h
l
l
e
t
.

F
r

a
t
t

u
n
d
e
r
l
t
t
a

s
i
n

f
r
s
t
e
l
s
e

a
v

i
n
n
e
h
l
l
e
t

v
i
d

r
e
c
e
p
t
i
o
n

k
a
n

e
l
e
v
e
n

i

v
i
s
s

u
t
s
t
r
c
k
n
i
n
g

v
l
j
a

o
c
h

a
n
v
n
d
a

s
i
g

a
v

s
t
r
a
t
e
g
i
e
r

f
r

a
v
l
s
n
i
n
g
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

v
l
j
a

b
l
a
n
d

t
e
c
k
e
n
s
p
r
k
i
g
a

t
e
x
t
e
r

a
v

e
n
k
e
l

k
a
r
a
k
t
r

o
c
h

f
r
n

o
l
i
k
a

m
e
d
i
e
r

s
a
m
t

p

e
t
t

r
e
l
e
v
a
n
t

s
t
t

a
n
v
n
d
a

d
e
t

v
a
l
d
a

m
a
t
e
r
i
a
l
e
t

i

s
i
n

e
g
e
n

p
r
o
d
u
k
t
i
o
n

o
c
h

i
n
t
e
r
a
k
t
i
o
n
.

I

f
r
a
m
s
t
l
l
n
i
n
g
a
r

a
v

o
l
i
k
a

s
l
a
g

k
a
n

e
l
e
v
e
n

f
o
r
m
u
l
e
r
a

s
i
g

e
n
k
e
l
t

o
c
h

b
e
g
r
i
p
l
i
g
t

m
e
d

f
r
a
s
e
r

o
c
h

m
e
n
i
n
g
a
r
.

F
r

a
t
t

f
r
t
y
d
l
i
g
a

o
c
h

v
a
r
i
e
r
a

s
i
n

k
o
m
m
u
n
i
k
a
t
i
o
n

k
a
n

e
l
e
v
e
n

b
e
a
r
b
e
t
a

o
c
h

g
r
a

e
n
s
t
a
k
a
,

e
n
k
l
a

f
r
b
t
t
r
i
n
g
a
r

a
v

e
g
n
a

B
e
t
y
g
e
t

D

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

E

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

C

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
B
e
t
y
g
e
t

B

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

C

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

A

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
I
n
o
m

r
a
m
e
n

f
r

s
p
r
k
v
a
l

K
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v

i

s
l
u
t
e
t

a
v

r
s
k
u
r
s

9
B
e
t
y
g
e
t

E
B
e
t
y
g
e
t

D
B
e
t
y
g
e
t

C
B
e
t
y
g
e
t

B
B
e
t
y
g
e
t

A
f
r
a
m
s
t
l
l
n
i
n
g
a
r
.

I

i
n
t
e
r
a
k
t
i
o
n

k
a
n

e
l
e
v
e
n

u
t
t
r
y
c
k
a

s
i
g

e
n
k
e
l
t

o
c
h

b
e
-
g
r
i
p
l
i
g
t

m
e
d

t
e
c
k
e
n
,

f
r
a
s
e
r

o
c
h

m
e
n
i
n
g
a
r
.

D
e
s
s
u
t
o
m

k
a
n

e
l
e
v
e
n

v
l
j
a

o
c
h

a
n
v
n
d
a

s
i
g

a
v

n
g
o
n

s
t
r
a
t
e
g
i

s
o
m

l
s
e
r

p
r
o
b
l
e
m

i

o
c
h

f
r
b
t
t
r
a
r

i
n
t
e
r
a
k
t
i
o
n
e
n
.

E
l
e
v
e
n

k
o
m
m
e
n
t
e
r
a
r

i

e
n
k
e
l

f
o
r
m

n
g
r
a

f
r
e
t
e
e
l
s
e
r

i

o
l
i
k
a

s
a
m
m
a
n
h
a
n
g

d
r

t
e
c
k
e
n
s
p
r
k

a
n
v
n
d
s
,

o
c
h

k
a
n

d

o
c
k
s
r
a

e
n
k
l
a

j
m
f
r
e
l
s
e
r

m
e
d

e
g
n
a

e
r
f
a
-
r
e
n
h
e
t
e
r

o
c
h

k
u
n
s
k
a
p
e
r
.
f
r
a
m
s
t
l
l
n
i
n
g
a
r
.

I

i
n
t
e
r
a
k
t
i
o
n

k
a
n

e
l
e
v
e
n

u
t
t
r
y
c
k
a

s
i
g

e
n
k
e
l
t

o
c
h

r
e
l
a
t
i
v
t

t
y
d
l
i
g
t

m
e
d

t
e
c
k
e
n
,

f
r
a
s
e
r

o
c
h

m
e
n
i
n
g
a
r
.

D
e
s
s
u
t
o
m

k
a
n

e
l
e
v
e
n

v
l
j
a

o
c
h

a
n
v
n
d
a

s
i
g

a
v

n
g
r
a

o
l
i
k
a

s
t
r
a
t
e
g
i
e
r

s
o
m

l
s
e
r

p
r
o
b
l
e
m

i

o
c
h

f
r
b
t
t
r
a
r

i
n
t
e
r
a
k
t
i
o
n
e
n
.

E
l
e
v
e
n

k
o
m
m
e
n
t
e
r
a
r

i

e
n
k
e
l

f
o
r
m

n
g
r
a

f
r
e
t
e
e
l
s
e
r

i

o
l
i
k
a

s
a
m
m
a
n
h
a
n
g

d
r

t
e
c
k
e
n
s
p
r
k

a
n
v
n
d
s
,

o
c
h

k
a
n

d

o
c
k
s
r
a

e
n
k
l
a

j
m
f
r
e
l
s
e
r

m
e
d

e
g
n
a

e
r
f
a
-
r
e
n
h
e
t
e
r

o
c
h

k
u
n
s
k
a
p
e
r
.

n
i
n
g
a
r
.

I

i
n
t
e
r
a
k
t
i
o
n

k
a
n

e
l
e
v
e
n

u
t
t
r
y
c
k
a

s
i
g

e
n
k
e
l
t

o
c
h

t
y
d
l
i
g
t

m
e
d

t
e
c
k
e
n
,

f
r
a
s
e
r

o
c
h

m
e
n
i
n
g
a
r

s
a
m
t

i

n
g
o
n

m
n

a
n
p
a
s
s
a
t

t
i
l
l

s
y
f
t
e
,

m
o
t
t
a
g
a
r
e

o
c
h

s
i
t
u
a
t
i
o
n
.

D
e
s
s
u
t
o
m

k
a
n

e
l
e
v
e
n

v
l
j
a

o
c
h

a
n
v
n
d
a

s
i
g

a
v

e
r
a

o
l
i
k
a

s
t
r
a
-
t
e
g
i
e
r

s
o
m

l
s
e
r

p
r
o
b
l
e
m

i

o
c
h

f
r
b
t
t
r
a
r

i
n
t
e
r
a
k
t
i
o
n
e
n
.

E
l
e
v
e
n

k
o
m
m
e
n
t
e
r
a
r

v
e
r
s
i
k
t
l
i
g
t

n
g
r
a

f
r
e
t
e
e
l
s
e
r

i

o
l
i
k
a

s
a
m
m
a
n
-
h
a
n
g

d
r

t
e
c
k
e
n
s
p
r
k

a
n
v
n
d
s
,

o
c
h

k
a
n

d

o
c
k
s
r
a

e
n
k
l
a

j
m
-
f
r
e
l
s
e
r

m
e
d

e
g
n
a

e
r
f
a
r
e
n
h
e
t
e
r

o
c
h

k
u
n
s
k
a
p
e
r
.
B
e
t
y
g
e
t

D

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

E

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

C

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
B
e
t
y
g
e
t

B

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

C

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

A

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
TN
TEKNIK
TE
3.20 TEKNIK
Tekniska lsningar har i alla tider varit betydelsefulla fr mnniskan och fr samhl-
lens utveckling. Drivkrafterna bakom teknikutvecklingen har ofta varit en strvan att
lsa problem och uppfylla mnskliga behov. I vr tid stlls allt hgre krav p tekniskt
kunnande i vardags- och arbetslivet och mnga av dagens samhllsfrgor och politiska
beslut rymmer inslag av teknik. Fr att frst teknikens roll fr individen, samhllet
och miljn behver den teknik som omger oss gras synlig och begriplig.
Syfte
Undervisningen i mnet teknik ska syfta till att eleverna utvecklar sitt tekniska kun-
nande och sin tekniska medvetenhet s att de kan orientera sig och agera i en teknik-
intensiv vrld. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse fr teknik
och frmga att ta sig an tekniska utmaningar p ett medvetet och innovativt stt.
tekniken i vardagen och frtrogenhet med mnets specika uttrycksformer och be-
grepp. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man
kan lsa olika problem och uppfylla behov med hjlp av teknik. Eleverna ska ven
ges frutsttningar att utveckla egna tekniska ider och lsningar.
Genom undervisningen ska eleverna ges mjligheter att utveckla frstelse fr att
teknisk verksamhet har betydelse fr, och pverkar, mnniskan, samhllet och miljn.
Vidare ska undervisningen ge eleverna frutsttningar att utveckla tilltro till sin fr-
mga att bedma tekniska lsningar och relatera dessa till frgor som rr estetik, etik,
knsroller, ekonomi och hllbar utveckling.
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om teknikens histo-
riska utveckling fr att de p s stt bttre ska frst dagens komplicerade tekniska
fre teelser och sammanhang och hur tekniken pverkat och pverkar samhllsutveck-
lingen. Undervisningen ska ven bidra till elevernas frstelse fr hur teknik utvecklas
i samspel med andra vetenskaper och konstarter.
Genom undervisningen i mnet teknik ska eleverna sammanfattningsvis ges frutstt-
identiera och analysera tekniska lsningar utifrn ndamlsenlighet och funktion,
identiera problem och behov som kan lsas med teknik och utarbeta frslag till
lsningar,
anvnda teknikomrdets begrepp och uttrycksformer,
vrdera konsekvenser av olika teknikval fr individ, samhlle och milj, och
analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har frndrats
ver tid.
TEKNIK
TE
Centralt innehll
I rskurs 13
Tekniska lsningar
Ngra vanliga freml dr enkla mekanismer som hvstnger och lnkar anvnds fr
att uppn en viss funktion, till exempel freml p lekplatser och husgerd av olika
slag.
Ngra vanliga tekniska lsningar dr mnniskan hrmat naturen, till exempel den
kupade handen som frebild fr frvaringskrl.
Material fr eget konstruktionsarbete. Deras egenskaper och hur de kan samman-
fogas.
Ngra enkla ord och begrepp fr att benmna och samtala om tekniska lsningar.
Arbetsstt fr utveckling av tekniska lsningar
Underskande av hur ngra vardagliga freml r uppbyggda och fungerar samt hur
de r utformade och kan frbttras.
Egna konstruktioner dr man tillmpar enkla mekanismer.
Dokumentation i form av enkla skisser, bilder och fysiska modeller.
Teknik, mnniska, samhlle och milj
Ngra freml i elevens vardag och hur de r anpassade efter mnniskans behov.
Hur fremlen i elevens vardag har frndrats ver tid.
Skerhet vid teknikanvndning, till exempel nr man hanterar elektricitet.
I rskurs 46
Tekniska lsningar
Vardagliga freml som bestr av rrliga delar och hur de rrliga delarna r sam-
manfogade med hjlp av olika mekanismer fr att verfra och frstrka krafter.
Hur vanliga hllfasta och stabila konstruktioner r uppbyggda, till exempel hus
och broar.
Tekniska lsningar som utnyttjar elkomponenter fr att stadkomma ljud, ljus eller
rrelse, till exempel larm och belysning.
Hur olika komponenter samverkar i enkla tekniska system, till exempel i ck lampor.
Vanliga material, till exempel tr, glas och betong, och deras egenskaper samt
anvndning i hllfasta och stabila konstruktioner.
Ord och begrepp fr att benmna och samtala om tekniska lsningar.
TEKNIK
TE
Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identiering av behov, underskning, frslag
till lsningar, konstruktion och utprvning.
Egna konstruktioner med tillmpningar av principer fr hllfasta och stabila
strukturer, mekanismer och elektriska kopplingar.
Dokumentation i form av skisser med frklarande ord och begrepp, symboler och
mttangivelser samt fysiska eller digitala modeller.
Vanliga tekniska system i hemmet och samhllet, till exempel traksystem, vatten-
och avloppssystem samt system fr tervinning. Ngra delar i systemen och hur
de samverkar.
Hur tekniska system i hemmet och samhllet frndrats ver tid och ngra orsaker
till detta.
Olika stt att hushlla med energi i hemmet.
Konsekvenser av teknikval, till exempel fr- och nackdelar med olika tekniska
lsningar.
I rskurs 79
Tekniska lsningar
Styr- och reglersystem i tekniska lsningar fr verfring och kontroll av kraft och
rrelse.
Tekniska lsningar fr hllfasta och stabila konstruktioner, till exempel armering
och balkformer.
Grundlggande elektronik och elektroniska komponenter, till exempel lysdioder och
enkla frstrkare.
Bearbetning av rvara till frdig produkt och hantering av avfall i ngon industriell
process, till exempel papperstillverkning och livsmedelstillverkning.
Hur komponenter och delsystem samverkar i ett strre system, till exempel vid
produktion och distribution av elektricitet.
Tekniska lsningar inom kommunikations- och informationsteknik fr utbyte av
information, till exempel datorer, internet och mobiltelefoni.
Betydelsen av egenskaper, till exempel drag- och tryckhllfasthet, hrdhet och
elasticitet vid val av material i tekniska lsningar. Egenskaper hos och tillmpningar
av ett antal nya material.
Ord och begrepp fr att benmna och samtala om tekniska lsningar.
TEKNIK
TE
Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identiering av behov, underskning, fr-
slag till lsningar, konstruktion och utprvning. Hur faserna i arbetsprocessen
samverkar.
Egna konstruktioner dr man tillmpar principer fr styrning och reglering med
hjlp av pneumatik eller elektronik.
Dokumentation i form av manuella och digitala skisser och ritningar med frklaran-
de ord och begrepp, symboler och mttangivelser samt dokumentation med fysiska
eller digitala modeller. Enkla, skriftliga rapporter som beskriver och sammanfattar
konstruktions- och teknikutvecklingsarbete.
Internet och andra globala tekniska system. Systemens frdelar, risker och srbarhet.
Samband mellan teknisk utveckling och vetenskapliga framsteg. Hur tekniken har
mjliggjort vetenskapliga upptckter och hur vetenskapen har mjliggjort tekniska
innovationer.
tervinning och teranvndning av material i olika tillverkningsprocesser. Hur
tekniska lsningar kan bidra till hllbar utveckling.
Konsekvenser av teknikval utifrn ekologiska, ekonomiska, etiska och sociala
aspekter, till exempel i frga om utveckling och anvndning av biobrnslen och
krigsmateriel.
Hur kulturella frestllningar om teknik pverkar kvinnors och mns yrkesval och
teknikanvndning.
Kunskapskrav
Eleven kan beskriva och ge exempel p enkla tekniska lsningar i vardagen och
ngra ingende delar som samverkar fr att uppn ndamlsenlighet och funktion.
Dessutom kan eleven p ett enkelt stt beskriva och ge exempel p ngra hllfasta och
stabila konstruktioner i vardagen, deras uppbyggnad och de material som anvnds.
Eleven kan genomfra mycket enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten
genom att prva mjliga ider till lsningar samt utforma enkla fysiska eller digitala
modeller. Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och vlja handlings-
alternativ som leder framt. Eleven gr enkla dokumentationer av arbetet med skisser,
modeller eller texter dr intentionen i arbetet till viss del r synliggjord.
Eleven kan fra enkla och till viss del underbyggda resonemang dels kring hur ngra
freml eller tekniska system i samhllet har frndrats ver tid och dels kring tekniska
lsningars frdelar och nackdelar fr individ, samhlle och milj.
TEKNIK
TE
r uppfyllda.
Eleven kan frklara enkla tekniska lsningar i vardagen och hur ngra ingende delar
samverkar fr att uppn ndamlsenlighet och funktion. Dessutom kan eleven p ett
utvecklat stt beskriva och visa p samband mellan ngra hllfasta och stabila kon-
struktioner i vardagen, deras uppbyggnad och de material som anvnds.
genom att prva och omprva mjliga ider till lsningar samt utforma utvecklade
fysiska eller digitala modeller. Under arbetsprocessen formulerar och vljer eleven
handlingsalternativ som med ngon bearbetning leder framt. Eleven gr utvecklade
dokumentationer av arbetet med skisser, modeller eller texter dr intentionen i arbetet
r relativt vl synliggjord.
Eleven kan fra utvecklade och relativt vl underbyggda resonemang dels kring hur
ngra freml eller tekniska system i samhllet har frndrats ver tid och dels kring
tekniska lsningars frdelar och nackdelar fr individ, samhlle och milj.
r uppfyllda.
Eleven kan frklara enkla tekniska lsningar i vardagen och hur ngra ingende
delar samverkar fr att uppn ndamlsenlighet och funktion och visar d p andra
lik n ande lsningar. Dessutom kan eleven p ett vlutvecklat stt beskriva och visa
p samband mellan ngra hllfasta och stabila konstruktioner i vardagen, deras upp-
byggnad och de material som anvnds.
genom att systematiskt prva och omprva mjliga ider till lsningar samt utforma
vlutvecklade fysiska eller digitala modeller. Under arbetsprocessen formulerar och
vljer eleven handlingsalternativ som leder framt. Eleven gr vlutvecklade doku-
mentationer av arbetet med skisser, modeller eller texter dr intentionen i arbetet r
vl synliggjord.
Eleven kan fra vlutvecklade och vl underbyggda resonemang dels kring hur ngra
freml eller tekniska system i samhllet har frndrats ver tid och dels kring tekniska
lsningars frdelar och nackdelar fr individ, samhlle och milj.
TEKNIK
TE
Eleven kan underska olika tekniska lsningar i vardagen och med viss anvndning
av mnesspecika begrepp beskriva hur enkelt identierbara delar samverkar fr att
uppn ndamlsenlighet och funktion. Dessutom fr eleven enkla och till viss del
underbyggda resonemang om likheter och skillnader mellan ngra material och deras
anvndning i tekniska lsningar.
Eleven kan genomfra enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom
att underska och prva mjliga ider till lsningar samt utforma enkla fysiska eller
digitala modeller. Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och vlja
handlingsalternativ som leder framt. Eleven gr enkla dokumentationer av arbetet
med skisser, modeller, ritningar eller rapporter dr intentionen i arbetet till viss del
r synliggjord.
Eleven kan fra enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur ngra
fre ml och tekniska system i samhllet frndras ver tid och visar d p drivkrafter
fr teknikutvecklingen. Dessutom kan eleven fra enkla och till viss del underbyggda
resonemang om hur olika val av tekniska lsningar kan f olika konsekvenser fr
individ, samhlle och milj.
r uppfyllda.
Eleven kan underska olika tekniska lsningar i vardagen och med relativt god an-
vndning av mnesspecika begrepp beskriva hur ingende delar samverkar fr att
uppn ndamlsenlighet och funktion. Dessutom fr eleven utvecklade och relativt
vl underbyggda resonemang om likheter och skillnader mellan ngra material och
deras anvndning i tekniska lsningar.
Eleven kan genomfra enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att
underska och prva och omprva mjliga ider till lsningar samt utforma utveck-
lade fysiska eller digitala modeller. Under arbetsprocessen formulerar och vljer eleven
handlingsalternativ som med ngon bearbetning leder framt. Eleven gr utvecklade
dokumentationer av arbetet med skisser, modeller, ritningar eller rapporter dr inten-
tionen i arbetet r relativt vl synliggjord.
Eleven kan fra utvecklade och relativt vl underbyggda resonemang kring hur ngra
freml och tekniska system i samhllet frndras ver tid och visar d p drivkrafter
fr teknikutvecklingen. Dessutom kan eleven fra utvecklade och relativt vl under-
byggda resonemang om hur olika val av tekniska lsningar kan f olika konsekvenser
fr individ, samhlle och milj.
TEKNIK
TE
r uppfyllda.
Eleven kan underska olika tekniska lsningar i vardagen och med god anvndning
av mnesspecika begrepp beskriva hur ingende delar samverkar fr att uppn nda-
mlsenlighet och funktion och visar d p andra liknande lsningar. Dessutom fr
eleven vlutvecklade och vl underbyggda resonemang om likheter och skillnader
mellan ngra material och deras anvndning i tekniska lsningar.
Eleven kan genomfra enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att
underska och systematiskt prva och omprva mjliga ider till lsningar samt ut-
forma vlutvecklade och genomarbetade fysiska eller digitala modeller. Under arbets-
processen formulerar och vljer eleven handlingsalternativ som leder framt. Eleven
gr vlutvecklade dokumentationer av arbetet med skisser, modeller, ritningar eller
rapporter dr intentionen i arbetet r vl synliggjord.
Eleven kan fra vlutvecklade och vl underbyggda resonemang kring hur ngra
freml och tekniska system i samhllet frndras ver tid och visar d p drivkrafter
fr teknikutvecklingen. Dessutom kan eleven fra vlutvecklade och vl underbyggda
resonemang om hur olika val av tekniska lsningar kan f olika konsekvenser fr
individ, samhlle och milj.
K
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v

i

s
l
u
t
e
t

a
v

r
s
k
u
r
s

6
B
e
t
y
g
e
t

E
B
e
t
y
g
e
t

D
B
e
t
y
g
e
t

C
B
e
t
y
g
e
t

B
B
e
t
y
g
e
t

A
E
l
e
v
e
n

k
a
n

f
r
k
l
a
r
a

e
n
k
l
a

t
e
k
n
i
s
-
k
a

l
s
n
i
n
g
a
r

i

v
a
r
d
a
g
e
n

o
c
h

h
u
r

n
g
r
a

i
n
g
e
n
d
e

d
e
l
a
r

s
a
m
v
e
r
k
a
r

f
r

a
t
t

u
p
p
n
n
d
a
m
l
s
e
n
l
i
g
h
e
t

o
c
h

f
u
n
k
t
i
o
n

o
c
h

v
i
s
a
r

d

a
n
d
r
a

l
i
k
n
a
n
d
e

l
s
n
i
n
g
a
r
.

D
e
s
s
-
u
t
o
m

k
a
n

e
l
e
v
e
n

p

e
t
t

v
l
u
t
-
v
e
c
k
l
a
t

s
t
t

b
e
s
k
r
i
v
a

o
c
h

v
i
s
a

p

s
a
m
b
a
n
d

m
e
l
l
a
n

n
g
r
a

h
l
l
f
a
s
t
a

o
c
h

s
t
a
b
i
l
a

k
o
n
s
t
r
u
k
t
i
o
n
e
r

i

v
a
r
-
d
a
g
e
n
,

d
e
r
a
s

u
p
p
b
y
g
g
n
a
d

o
c
h

d
e

m
a
t
e
r
i
a
l

s
o
m

a
n
v
n
d
s
.
E
l
e
v
e
n

k
a
n

g
e
n
o
m
f
r
a

m
y
c
k
e
t

e
n
k
l
a

t
e
k
n
i
k
u
t
v
e
c
k
l
i
n
g
s
-

o
c
h

k
o
n
s
t
r
u
k
t
i
o
n
s
a
r
b
e
t
e
n

g
e
n
o
m

a
t
t

s
y
s
t
e
m
a
t
i
s
k
t

p
r
v
a

o
c
h

o
m
p
r
v
a

m
j
l
i
g
a

i
d
e
r

t
i
l
l

l
s
n
i
n
g
a
r

s
a
m
t

u
t
f
o
r
m
a

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

f
y
s
i
s
k
a

e
l
l
e
r

d
i
g
i
t
a
l
a

m
o
d
e
l
l
e
r
.

U
n
d
e
r

a
r
b
e
t
s
p
r
o
c
e
s
s
e
n

f
o
r
m
u
l
e
r
a
r

o
c
h

v
l
j
e
r

e
l
e
v
e
n

h
a
n
d
l
i
n
g
s
a
l
t
e
r
n
a
t
i
v

s
o
m

l
e
d
e
r

f
r
a
m
t
.

E
l
e
v
e
n

g
r

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

d
o
k
u
m
e
n
t
a
t
i
o
n
e
r

a
v

a
r
b
e
t
e
t

m
e
d

s
k
i
s
s
e
r
,

m
o
d
e
l
l
e
r

e
l
l
e
r

t
e
x
t
e
r

d
r

i
n
t
e
n
t
i
o
n
e
n

i

a
r
b
e
t
e
t

r

v
l

s
y
n
l
i
g
g
j
o
r
d
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

b
e
s
k
r
i
v
a

o
c
h

g
e

e
x
e
m
p
e
l

p

e
n
k
l
a

t
e
k
n
i
s
k
a

l
s
-
n
i
n
g
a
r

i

v
a
r
d
a
g
e
n

o
c
h

n
g
r
a

i
n
-
g
e
n
d
e

d
e
l
a
r

s
o
m

s
a
m
v
e
r
k
a
r

f
r

a
t
t

u
p
p
n
n
d
a
m
l
s
e
n
l
i
g
h
e
t

o
c
h

f
u
n
k
t
i
o
n
.

D
e
s
s
u
t
o
m

k
a
n

e
l
e
v
e
n

p

e
t
t

e
n
k
e
l
t

s
t
t

b
e
s
k
r
i
v
a

o
c
h

g
e

e
x
e
m
p
e
l

p
g
r
a

h
l
l
f
a
s
t
a

o
c
h

s
t
a
b
i
l
a

k
o
n
s
t
r
u
k
t
i
o
n
e
r

i

v
a
r
d
a
g
e
n
,

d
e
r
a
s

u
p
p
b
y
g
g
n
a
d

o
c
h

d
e

m
a
t
e
-
r
i
a
l

s
o
m

a
n
v
n
d
s
.
E
l
e
v
e
n

k
a
n

g
e
n
o
m
f
r
a

m
y
c
k
e
t

e
n
k
l
a

t
e
k
n
i
k
u
t
v
e
c
k
l
i
n
g
s
-

o
c
h

k
o
n
s
t
r
u
k
t
i
o
n
s
a
r
b
e
t
e
n

g
e
n
o
m

a
t
t

p
r
v
a

m
j
l
i
g
a

i
d
e
r

t
i
l
l

l
s
n
i
n
g
a
r

s
a
m
t

u
t
f
o
r
m
a

e
n
k
l
a

f
y
s
i
s
k
a

e
l
l
e
r

d
i
g
i
t
a
l
a

m
o
d
e
l
l
e
r
.

U
n
d
e
r

a
r
b
e
t
s
p
r
o
c
e
s
s
e
n

b
i
d
r
a
r

e
l
e
v
e
n

t
i
l
l

a
t
t

f
o
r
m
u
l
e
r
a

o
c
h

v
l
j
a

h
a
n
d
l
i
n
g
s
a
l
t
e
r
n
a
t
i
v

s
o
m

l
e
d
e
r

f
r
a
m
t
.

E
l
e
v
e
n

g
r

e
n
k
l
a

d
o
k
u
m
e
n
t
a
t
i
o
n
e
r

a
v

a
r
b
e
t
e
t

m
e
d

s
k
i
s
s
e
r
,

m
o
d
e
l
l
e
r

e
l
l
e
r

t
e
x
t
e
r

d
r

i
n
t
e
n
t
i
o
n
e
n

i

a
r
b
e
t
e
t

t
i
l
l

v
i
s
s

d
e
l

r

s
y
n
l
i
g
g
j
o
r
d
.
E
l
e
v
e
n

k
a
n

f
r
k
l
a
r
a

e
n
k
l
a

t
e
k
n
i
s
-
k
a

l
s
n
i
n
g
a
r

i

v
a
r
d
a
g
e
n

o
c
h

h
u
r

n
g
r
a

i
n
g
e
n
d
e

d
e
l
a
r

s
a
m
v
e
r
k
a
r

f
r

a
t
t

u
p
p
n
n
d
a
m
l
s
e
n
l
i
g
-
h
e
t

o
c
h

f
u
n
k
t
i
o
n
.

D
e
s
s
u
t
o
m

k
a
n

e
l
e
v
e
n

p

e
t
t

u
t
v
e
c
k
l
a
t

s
t
t

b
e
s
k
r
i
v
a

o
c
h

v
i
s
a

p

s
a
m
b
a
n
d

m
e
l
l
a
n

n
g
r
a

h
l
l
f
a
s
t
a

o
c
h

s
t
a
b
i
l
a

k
o
n
s
t
r
u
k
t
i
o
n
e
r

i

v
a
r
d
a
g
e
n
,

d
e
r
a
s

u
p
p
b
y
g
g
n
a
d

o
c
h

d
e

m
a
t
e
r
i
a
l

s
o
m

a
n
v
n
d
s
.
E
l
e
v
e
n

k
a
n

g
e
n
o
m
f
r
a

m
y
c
k
e
t

e
n
k
l
a

t
e
k
n
i
k
u
t
v
e
c
k
l
i
n
g
s
-

o
c
h

k
o
n
s
t
r
u
k
t
i
o
n
s
a
r
b
e
t
e
n

g
e
n
o
m

a
t
t

p
r
v
a

o
c
h

o
m
p
r
v
a

m
j
l
i
g
a

i
d
e
r

t
i
l
l

l
s
n
i
n
g
a
r

s
a
m
t

u
t
f
o
r
m
a

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

f
y
s
i
s
k
a

e
l
l
e
r

d
i
g
i
t
a
l
a

m
o
d
e
l
l
e
r
.

U
n
d
e
r

a
r
b
e
t
s
p
r
o
c
e
s
-
s
e
n

f
o
r
m
u
l
e
r
a
r

o
c
h

v
l
j
e
r

e
l
e
v
e
n

h
a
n
d
l
i
n
g
s
a
l
t
e
r
n
a
t
i
v

s
o
m

m
e
d

n
g
o
n

b
e
a
r
b
e
t
n
i
n
g

l
e
d
e
r

f
r
a
m
t
.

E
l
e
v
e
n

g
r

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

d
o
k
u
m
e
n
-
t
a
t
i
o
n
e
r

a
v

a
r
b
e
t
e
t

m
e
d

s
k
i
s
s
e
r
,

m
o
d
e
l
l
e
r

e
l
l
e
r

t
e
x
t
e
r

d
r

i
n
t
e
n
-
t
i
o
n
e
n

i

a
r
b
e
t
e
t

r

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

s
y
n
l
i
g
g
j
o
r
d
.

B
e
t
y
g
e
t

D

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

E

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

C

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
B
e
t
y
g
e
t

B

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

C

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

A

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
TEKNIK
TE
B
e
t
y
g
e
t

C
B
e
t
y
g
e
t

B
B
e
t
y
g
e
t

A
E
l
e
v
e
n

k
a
n

f
r
a

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

d
e
l
s

k
r
i
n
g

h
u
r

n
g
r
a

f
r
e
m
l

e
l
l
e
r

t
e
k
n
i
s
k
a

s
y
s
t
e
m

i

s
a
m
h
l
l
e
t

h
a
r

f
n
d
r
a
t
s

v
e
r

t
i
d

o
c
h

d
e
l
s

k
r
i
n
g

t
e
k
n
i
s
k
a

l
s
n
i
n
g
a
r
s

f
r
d
e
l
a
r

o
c
h

n
a
c
k
d
e
l
a
r

f
r

i
n
d
i
v
i
d
,

s
a
m
h
l
l
e

o
c
h

m
i
l
j
.
E
l
e
v
e
n

k
a
n

f
r
a

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
-
n
e
m
a
n
g

d
e
l
s

k
r
i
n
g

h
u
r

n
g
r
a

f
r
e
m
l

e
l
l
e
r

t
e
k
n
i
s
k
a

s
y
s
t
e
m

i

s
a
m
h
l
l
e
t

h
a
r

f
n
d
r
a
t
s

v
e
r

t
i
d

o
c
h

d
e
l
s

k
r
i
n
g

t
e
k
n
i
s
k
a

l
s
n
i
n
g
-
a
r
s

f
r
d
e
l
a
r

o
c
h

n
a
c
k
d
e
l
a
r

f
r

i
n
d
i
v
i
d
,

s
a
m
h
l
l
e

o
c
h

m
i
l
j
.
e
b
r

r
a
v
e
n

o
c
h

t
i
l
l

d
e
l

f
r

a
.
B
e
t
y
g
e
t

B

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

C

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

A

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v

i

s
l
u
t
e
t

a
v

r
s
k
u
r
s

6
e
t
y
g
e
t

E
B
e
t
y
g
e
t

D
l
e
v
e
n

k
a
n

f
r
a

e
n
k
l
a

o
c
h

t
i
l
l

i
s
s

d
e
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

e
l
s

k
r
i
n
g

h
u
r

n
g
r
a

f
r
e
m
l

e
l
l
e
r

e
k
n
i
s
k
a

s
y
s
t
e
m

i

s
a
m
h
l
l
e
t

h
a
r

n
d
r
a
t
s

v
e
r

t
i
d

o
c
h

d
e
l
s

k
r
i
n
g

e
k
n
i
s
k
a

l
s
n
i
n
g
a
r
s

f
r
d
e
l
a
r

o
c
h

a
c
k
d
e
l
a
r

f
r

i
n
d
i
v
i
d
,

s
a
m
h
l
l
e

c
h

m
i
l
j
.
B
e
t
y
g
e
t

D

i
n
n
a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
f
r

b
e
t
y
g
e
t

E
v
e
r
v
g
a
n
d
e

C

r

u
p
p
f
y
l
l
d
KBEvdtftno
TEKNIK
TE
TEKNIK
K
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v

i

s
l
u
t
e
t

a
v

r
s
k
u
r
s

9
B
e
t
y
g
e
t

E
B
e
t
y
g
e
t

D
B
e
t
y
g
e
t

C
B
e
t
y
g
e
t

B
B
e
t
y
g
e
t

A
E
l
e
v
e
n

k
a
n

u
n
d
e
r
s
k
a

o
l
i
k
a

t
e
k
-
n
i
s
k
a

l
s
n
i
n
g
a
r

i

v
a
r
d
a
g
e
n

o
c
h

m
e
d

v
i
s
s

a
n
v
n
d
n
i
n
g

a
v

m
n
e
s
-
s
p
e
c
i
k
a

b
e
g
r
e
p
p

b
e
s
k
r
i
v
a

h
u
r

e
n
k
e
l
t

i
d
e
n
t
i
e
r
b
a
r
a

d
e
l
a
r

s
a
m
-
v
e
r
k
a
r

f
r

a
t
t

u
p
p
n
n
d
a
m
l
s
-
e
n
l
i
g
h
e
t

o
c
h

f
u
n
k
t
i
o
n
.

D
e
s
s
u
t
o
m

f
r

e
l
e
v
e
n

e
n
k
l
a

o
c
h

t
i
l
l

v
i
s
s

d
e
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

l
i
k
h
e
t
e
r

o
c
h

s
k
i
l
l
n
a
d
e
r

m
e
l
l
a
n

n
g
r
a

m
a
t
e
r
i
a
l

o
c
h

d
e
r
a
s

a
n
v
n
d
-
n
i
n
g

i

t
e
k
n
i
s
k
a

l
s
n
i
n
g
a
r
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

g
e
n
o
m
f
r
a

e
n
k
l
a

t
e
k
n
i
k
u
t
v
e
c
k
l
i
n
g
s
-

o
c
h

k
o
n
-
s
t
r
u
k
t
i
o
n
s
a
r
b
e
t
e
n

g
e
n
o
m

a
t
t

u
n
d
e
r
s
k
a

o
c
h

p
r
v
a

m
j
l
i
g
a

i
d
e
r

t
i
l
l

l
s
n
i
n
g
a
r

s
a
m
t

u
t
f
o
r
m
a

e
n
k
l
a

f
y
s
i
s
k
a

e
l
l
e
r

d
i
g
i
t
a
l
a

m
o
d
e
l
-
l
e
r
.

U
n
d
e
r

a
r
b
e
t
s
p
r
o
c
e
s
s
e
n

b
i
d
r
a
r

e
l
e
v
e
n

t
i
l
l

a
t
t

f
o
r
m
u
l
e
r
a

o
c
h

v
l
j
a

h
a
n
d
l
i
n
g
s
a
l
t
e
r
n
a
t
i
v

s
o
m

l
e
d
e
r

f
r
a
m
t
.

E
l
e
v
e
n

g
r

e
n
k
l
a

d
o
k
u
m
e
n
t
a
t
i
o
n
e
r

a
v

a
r
b
e
t
e
t

m
e
d

s
k
i
s
s
e
r
,

m
o
d
e
l
l
e
r
,

r
i
t
n
i
n
g
a
r

e
l
l
e
r

r
a
p
p
o
r
t
e
r

d
r

i
n
t
e
n
t
i
o
n
e
n

i

a
r
b
e
-
t
e
t

t
i
l
l

v
i
s
s

d
e
l

r

s
y
n
l
i
g
g
j
o
r
d
.
E
l
e
v
e
n

k
a
n

u
n
d
e
r
s
k
a

o
l
i
k
a

t
e
k
-
n
i
s
k
a

l
s
n
i
n
g
a
r

i

v
a
r
d
a
g
e
n

o
c
h

m
e
d

r
e
l
a
t
i
v
t

g
o
d

a
n
v
n
d
n
i
n
g

a
v

m
n
e
s
s
p
e
c
i
k
a

b
e
g
r
e
p
p

b
e
s
k
r
i
v
a

h
u
r

i
n
g
e
n
d
e

d
e
l
a
r

s
a
m
v
e
r
k
a
r

f
r

a
t
t

u
p
p
n

n
d
a
m
l
s
e
n
l
i
g
h
e
t

o
c
h

f
u
n
k
t
i
o
n
.

D
e
s
s
u
t
o
m

f
r

e
l
e
v
e
n

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

l
i
k
h
e
t
e
r

o
c
h

s
k
i
l
l
n
a
d
e
r

m
e
l
l
a
n

n
g
r
a

m
a
t
e
r
i
a
l

o
c
h

d
e
r
a
s

a
n
v
n
d
-
n
i
n
g

i

t
e
k
n
i
s
k
a

l
s
n
i
n
g
a
r
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

g
e
n
o
m
f
r
a

e
n
k
l
a

t
e
k
n
i
k
u
t
v
e
c
k
l
i
n
g
s
-

o
c
h

k
o
n
s
t
r
u
k
-
t
i
o
n
s
a
r
b
e
t
e
n

g
e
n
o
m

a
t
t

u
n
d
e
r
-
s
k
a

o
c
h

p
r
v
a

o
c
h

o
m
p
r
v
a

m
j
l
i
g
a

i
d
e
r

t
i
l
l

l
s
n
i
n
g
a
r

s
a
m
t

u
t
f
o
r
m
a

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

f
y
s
i
s
k
a

e
l
l
e
r

d
i
g
i
t
a
l
a

m
o
d
e
l
l
e
r
.

U
n
d
e
r

a
r
b
e
t
s
-
p
r
o
c
e
s
s
e
n

f
o
r
m
u
l
e
r
a
r

o
c
h

v
l
j
e
r

e
l
e
v
e
n

h
a
n
d
l
i
n
g
s
a
l
t
e
r
n
a
t
i
v

s
o
m

m
e
d

n
g
o
n

b
e
a
r
b
e
t
n
i
n
g

l
e
d
e
r

f
r
a
m
t
.

E
l
e
v
e
n

g
r

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

d
o
k
u
m
e
n
t
a
t
i
o
n
e
r

a
v

a
r
b
e
t
e
t

m
e
d

s
k
i
s
s
e
r
,

m
o
d
e
l
l
e
r
,

r
i
t
n
i
n
g
a
r

e
l
l
e
r

r
a
p
p
o
r
t
e
r

d
r

i
n
t
e
n
t
i
o
n
e
n

i

a
r
b
e
-
t
e
t

r

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

s
y
n
l
i
g
g
j
o
r
d
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

u
n
d
e
r
s
k
a

o
l
i
k
a

t
e
k
-
n
i
s
k
a

l
s
n
i
n
g
a
r

i

v
a
r
d
a
g
e
n

o
c
h

m
e
d

g
o
d

a
n
v
n
d
n
i
n
g

a
v

m
n
e
s
-
s
p
e
c
i
k
a

b
e
g
r
e
p
p

b
e
s
k
r
i
v
a

h
u
r

i
n
g
e
n
d
e

d
e
l
a
r

s
a
m
v
e
r
k
a
r

f
r

a
t
t

u
p
p
n
n
d
a
m
l
s
e
n
l
i
g
h
e
t

o
c
h

f
u
n
k
t
i
o
n

o
c
h

v
i
s
a
r

d

a
n
d
r
a

l
i
k
n
a
n
d
e

l
s
n
i
n
g
a
r
.

D
e
s
s
u
t
o
m

f
r

e
l
e
v
e
n

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

l
i
k
h
e
t
e
r

o
c
h

s
k
i
l
l
n
a
d
e
r

m
e
l
l
a
n

n
g
r
a

m
a
t
e
r
i
a
l

o
c
h

d
e
r
a
s

a
n
v
n
d
-
n
i
n
g

i

t
e
k
n
i
s
k
a

l
s
n
i
n
g
a
r
.

E
l
e
v
e
n

k
a
n

g
e
n
o
m
f
r
a

e
n
k
l
a

t
e
k
n
i
k
u
t
v
e
c
k
l
i
n
g
s
-

o
c
h

k
o
n
s
t
r
u
k
-
t
i
o
n
s
a
r
b
e
t
e
n

g
e
n
o
m

a
t
t

u
n
d
e
r
-
s
k
a

o
c
h

s
y
s
t
e
m
a
t
i
s
k
t

p
r
v
a

o
c
h

o
m
p
r
v
a

m
j
l
i
g
a

i
d
e
r

t
i
l
l

l
s
-
n
i
n
g
a
r

s
a
m
t

u
t
f
o
r
m
a

v
l
u
t
v
e
c
k
-
l
a
d
e

o
c
h

g
e
n
o
m
a
r
b
e
t
a
d
e

f
y
s
i
s
k
a

e
l
l
e
r

d
i
g
i
t
a
l
a

m
o
d
e
l
l
e
r
.

U
n
d
e
r

a
r
b
e
t
s
p
r
o
c
e
s
s
e
n

f
o
r
m
u
l
e
r
a
r

o
c
h

v
l
j
e
r

e
l
e
v
e
n

h
a
n
d
l
i
n
g
s
a
l
t
e
r
n
a
t
i
v

s
o
m

l
e
d
e
r

f
r
a
m
t
.

E
l
e
v
e
n

g
r

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

d
o
k
u
m
e
n
t
a
t
i
o
n
e
r

a
v

a
r
b
e
t
e
t

m
e
d

s
k
i
s
s
e
r
,

m
o
d
e
l
l
e
r
,

r
i
t
n
i
n
g
a
r

e
l
l
e
r

r
a
p
p
o
r
t
e
r

d
r

i
n
t
e
n
t
i
o
n
e
n

i

a
r
b
e
t
e
t

r

v
l

s
y
n
l
i
g
g
j
o
r
d
.
B
e
t
y
g
e
t

D

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

E

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

C

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
B
e
t
y
g
e
t

B

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

C

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

A

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
TE
TEKNIK
K
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v

i

s
l
u
t
e
t

a
v

r
s
k
u
r
s

9
B
e
t
y
g
e
t

E
B
e
t
y
g
e
t

D
B
e
t
y
g
e
t

C
B
e
t
y
g
e
t

B
B
e
t
y
g
e
t

A
E
l
e
v
e
n

k
a
n

f
r
a

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
-
m
a
n
g

k
r
i
n
g

h
u
r

n
g
r
a

f
r
e
m
l

o
c
h

t
e
k
n
i
s
k
a

s
y
s
t
e
m

i

s
a
m
h
l
l
e
t

f
n
d
r
a
s

v
e
r

t
i
d

o
c
h

v
i
s
a
r

d

d
r
i
v
k
r
a
f
t
e
r

f
r

t
e
k
n
i
k
u
t
v
e
c
k
-
l
i
n
g
e
n
.

D
e
s
s
u
t
o
m

k
a
n

e
l
e
v
e
n

f
r
a

u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

r
e
l
a
t
i
v
t

v
l

u
n
-
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

h
u
r

o
l
i
k
a

v
a
l

a
v

t
e
k
n
i
s
k
a

l
s
n
i
n
g
a
r

k
a
n

f

o
l
i
k
a

k
o
n
s
e
k
v
e
n
s
e
r

f
r

i
n
d
i
v
i
d
,

s
a
m
h
l
l
e

o
c
h

m
i
l
j
.
E
l
e
v
e
n

k
a
n

f
r
a

e
n
k
l
a

o
c
h

t
i
l
l

v
i
s
s

d
e
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
-
m
a
n
g

k
r
i
n
g

h
u
r

n
g
r
a

f
r
e
m
l

o
c
h

t
e
k
n
i
s
k
a

s
y
s
t
e
m

i

s
a
m
h
l
l
e
t

f
n
d
r
a
s

v
e
r

t
i
d

o
c
h

v
i
s
a
r

d

d
r
i
v
k
r
a
f
t
e
r

f
r

t
e
k
n
i
k
u
t
v
e
c
k
-
l
i
n
g
e
n
.

D
e
s
s
u
t
o
m

k
a
n

e
l
e
v
e
n

f
r
a

e
n
k
l
a

o
c
h

t
i
l
l

v
i
s
s

d
e
l

u
n
d
e
r
-
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

h
u
r

o
l
i
k
a

v
a
l

a
v

t
e
k
n
i
s
k
a

l
s
n
i
n
g
a
r

k
a
n

f

o
l
i
k
a

k
o
n
s
e
k
v
e
n
s
e
r

f
r

i
n
d
i
v
i
d
,

s
a
m
h
l
l
e

o
c
h

m
i
l
j
.
E
l
e
v
e
n

k
a
n

f
r
a

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

v
l

u
n
d
e
r
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
-
m
a
n
g

k
r
i
n
g

h
u
r

n
g
r
a

f
r
e
m
l

o
c
h

t
e
k
n
i
s
k
a

s
y
s
t
e
m

i

s
a
m
h
l
l
e
t

f
n
d
r
a
s

v
e
r

t
i
d

o
c
h

v
i
s
a
r

d

d
r
i
v
k
r
a
f
t
e
r

f
r

t
e
k
n
i
k
u
t
v
e
c
k
-
l
i
n
g
e
n
.

D
e
s
s
u
t
o
m

k
a
n

e
l
e
v
e
n

f
r
a

v
l
u
t
v
e
c
k
l
a
d
e

o
c
h

v
l

u
n
d
e
r
-
b
y
g
g
d
a

r
e
s
o
n
e
m
a
n
g

o
m

h
u
r

o
l
i
k
a

v
a
l

a
v

t
e
k
n
i
s
k
a

l
s
n
i
n
g
a
r

k
a
n

f

o
l
i
k
a

k
o
n
s
e
k
v
e
n
s
e
r

f
r

i
n
d
i
v
i
d
,

s
a
m
h
l
l
e

o
c
h

m
i
l
j
.
B
e
t
y
g
e
t

D

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

E

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

C

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
B
e
t
y
g
e
t

B

i
n
n
e
b
r

a
t
t

k
u
n
s
k
a
p
s
k
r
a
v
e
n

f
r

b
e
t
y
g
e
t

C

o
c
h

t
i
l
l

v
e
r
v
g
a
n
d
e

d
e
l

f
r

A

r

u
p
p
f
y
l
l
d
a
.
TE
S
k
o
l
v
e
r
k
e
t
G
R
U
N
D
S
K
O
L
A
N
L
r
o
p
l
a
n

f
r

g
r
u
n
d
s
k
o
l
a
n
,

f
r
s
k
o
l
e
k
l
a
s
s
e
n

o
c
h

f
r
i
t
i
d
s
h
e
m
m
e
t

2
0
1
1
GRUNDSKOLAN
frskoleklassen och
fritidshemmet 2011
I
S
B
N
:

9
7
8
-
9
1
-
3
8
3
2
5
-
4
1
-
4

LGR 11

Diunggah oleh

Informasi Dokumen

Judul Asli

Hak Cipta

Format Tersedia

Bagikan dokumen Ini

Bagikan atau Tanam Dokumen

Opsi Berbagi

Apakah menurut Anda dokumen ini bermanfaat?

Apakah konten ini tidak pantas?

Hak Cipta:

Format Tersedia

LGR 11

Diunggah oleh

Hak Cipta:

Format Tersedia

GRUNDSKOLAN

Anda mungkin juga menyukai