Moment 5 Vrd och omsorg vid

vanliga sjukdomar

Del 1 Stroke

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 1

Norrkping

Moment 5 Vrd- och omsorg vid vanliga sjukdomar

SyDe: A6 lra sig om omvrdnad och omsorg och f frstelse kring vanliga sjukdomar
(= folksjukdomar) som man o?a stter p inom vrden som underskterska.

Ml: A6 f de kunskaper som krvs fr e6 go6 arbete med paCenter med folksjukdomar.

Planering Moment 5, Vecka 45 - 48

Vecka

Momentdel

Omrde

Sidor i boken

Vecka 45

Del 1

Stroke

95 106

Vecka 46

Del 2

Diabetes

107 118

Vecka 47

Del 3

Hjrt- och krlsjukdomar

119 133

Vecka 48

Del 4

Bensr & Cancer

134 149

Lrare: Andreas Roup

Stroke

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 1

Norrkping

Moment 5 Vrd och omsorg vid vanliga sjukdomar

Bakgrund

Omvrdnad krver kunskap, bde om
mnniskans normala funkConer och om
sjukdomar och behandlingar. Stroke,
diabetes, hjrt-krlsjukdomar, bensr och
cancer rknas som folksjukdomar i Sverige.

Som underskterska kommer man i kontakt
med mnniskor med dessa sjukdomar,
oavse6 inom vilken verksamhet man arbetar
inom. De hr sjukdomarna krver ocks o?a
stora insatser i form av omvrdnad.
Underskterskor behver drfr ha god
kunskap om dessa sjukdomar och hur man
bedriver god omvrdnad och omsorg.

Lrare: Andreas Roup

Stroke

Norrkping

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 1

Stroke
Stroke r e6 samlingsnamn fr hjrninfarkt och
hjrnbldning. Tidigare kallade man Stroke fr
slaganfall. Vid en stroke uppstr en skada i hjrnan
p grund av a6 nervcellerna inte fr Cllrckligt med
syre.

Syrebristen uppkommer Cll fljd av en blodpropp i
e6 blodkrl i hjrnan eller p grund av a6 e6
blodkrl brister och brjar blda. A6 en blodpropp
tpper Cll e6 krl, och en del av hjrnan skadas,
kallas fr infarkt, med e6 sprucket blodkrl som
leder Cll blodlkage kallas fr bldning.

Hjrninfarkt r den vanligaste orsaken Cll stroke.
Av de som drabbas av stroke har cirka 85 % f6 en
hjrninfarkt och cirka 15 % en hjrnbldning.
Orsaken Cll stroke r o?ast arterioskleros
(derfrfe6ning).
Lrare: Andreas Roup

Hjrninfarkt

Hjrnbldning

Stroke

Norrkping

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 1

Stroke - Statistik
Varje r insjuknar omkring 30 000 svenskar i stroke.
Stroke r en av de vanligaste orsakerna Cll
funkConsneds6ningar. De6a innebr ungefr 82
mnniskor varje dag och ungefr 3 personer varje
Cmme. Det r lika mnga kvinnor som mn som
drabbas av stroke.

Det r ocks sjukdomen Stroke som krver lngst
vrd inom den somaCska sjukvrden. Den r drfr
mycket kostsam fr samhllet.

Stroke kar i antal varje r snabbare n antalet
mnniskor som kar varje r i Sverige. De6a innebr
a6 om inte insjuknandet minskar s kommer det
inom 60 r nnas er som f6 Stroke i Sverige n
som inte f6 sjukdomen.
Lrare: Andreas Roup

Stroke

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 1

Norrkping

Stroke Hjrninfarkt, blodflde och celldd

Nr en blodpropp bildas i ngot av hjrnans blodkrl
frhindrar eller stoppar den blodfrsrjningen Cll de
nervceller som normalt fr si6 blod via det krlet. Ju
strre det Clltppta blodkrlet r desto strre omrde
av nervvvnaden drabbas av syrebristen (ischemi).
Om bloddet stoppas helt eller r kra?igt nedsa6
dr nervcellerna i den delen av hjrnan och
symptomen frn en infarkt uppkommer. Infarkten
bestr av e6 omrde med dda eller skadade
nervceller.

En infarkt uppstr snabbt. Bloddet behver bara
vara nedsa6 under ngra minuter fr a6 nervcellerna
ska d eller skadas. I samband med en hjrninfarkt
uppstr ven svullnad kring omrdet i hjrnan. Ibland
r svullnaden i hjrnan s allvarlig a6 paCenten
avlider p grund av den.
Lrare: Andreas Roup

Stroke

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 1

Norrkping

Stroke Hjrninfarkt, olika proppar

Det nns olika typer av proppar. En sort bildas
direkt i blodkrlet p samma s6 som vid
exempelvis en hjrCnfarkt. Proppen byggs p Clls
blodet inte lngre kan passera frbi. De6a kallas
fr trombos.

Det nns ocks proppar som bildas ngon annan
stans i kroppen kroppens blodkrl. En sdan
propp kan pltsligt lossna och flja med
blodstrmmen Clls den fastnar och tpper Cll i e6
annat mindre blodkrl, exempelvis i hjrnan.
Denna typ av propp kallas fr emboli.

Vid stroke r det vanligt med embolier som bildas
i halspulsdern arteria caroMs eller i aortabgen.
En blodpropp frn hjrtat beror o?ast p e6
frmaksimmer som r en strning av hjrtrytm.
Lrare: Andreas Roup

Emboli som r
en lossnad
blodpropp
frn en
trombos

Trombos,
blodpropp

Stroke

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 1

Norrkping

Stroke - Hjrninfarkt

Lrare: Andreas Roup

Stroke

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 1

Norrkping

Stroke - Hjrninfarkt
Svullnad
Cll fljd av kat tryck frn

blodkrlet innan proppen e?ersom
blodet inte kan rinna som det ska och
hjrtat forts6er pumpa upp blod som
vanligt

Blodpropp (rda blodkroppar som
koagulerat) fastnar i fe6avlagringar
i blodkrlens vggar
Lrare: Andreas Roup

Stroke

Norrkping

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 1

Stroke - Hjrnbldning
Vggarna i hjrnans blodkrl kan bli frsvagade. Det kan
bland annat bero p derfrfe6ning och hgt blodtryck.
Om e6 svagt blodkrl brister trnger blod ut i
hjrnvvnaden och en hjrnbldning uppstr. Blodet kan
lcka ut i hjrnan eller i det vtskefyllda hlrum som nns
runt hjrnan. Bldningen frstr nervceller och sliter
snder nervbanor i hjrnvvnaden nrmast skadan. Trycket
inne i huvudet kar nr en bldning uppstr och det str
nervcellernas signalverfringar.

En bldning kan ocks uppkomma genom a6 e6
pulsderbrck (anerysm) brister. E6 anerysm kan vara en
medfdd missbildning av en pulsder eller bildas genom a6
en pulsdervgg blivit frsvagat i kombinaCon med hgt
blodtryck. Nr bldningen uppstr under den mjuka
hjrnhinnan kallas det fr en supraknoidalbldningen.
Denna form av bldning r vanliga hos yngre n ldre
paCenter e?ersom yngres blodkrl r generellt mjukare.
Lrare: Andreas Roup

Stroke

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 1

Norrkping

Stroke - Hjrnbldning

Blodkrlens vggar blir svagare med ren men ven nringsbrist

eller sjukdom kan gra de svagare, som resulterar i a6
blodtrycket kan bli fr hgt fr blodkrlens vggar a6 kunna
hlla ihop som d resulterar i a6 de spricker

Blod lcker ut i
hjrnvvnaden
Lrare: Andreas Roup

Stroke

Norrkping

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 1

Stroke - Hjrnbldning

Lrare: Andreas Roup

Stroke

Norrkping

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 1

Stroke - TIA
TIA str fr Transitorisk ischemisk aOack och r
en snabbt vergende och Cllfllig syrebrist i
hjrnan. TIA orsakas av a6 bloddet stoppas
eller hindras en kortare Cd. Det kan bero p en
Cllfllig frtrngning av blodkrlet eller en liten
propp som lses upp e?er en kort stund. TIA
behver inte innebr a6 det r en Cllfllig
blockering i hjrnans pulsder som uppst6 utan
vanligare r a6 frtrngningen uppstr i
halspulsdern.

Symptomen gr o?ast Cllbaka snabbt. Det kan
rra sig om ngra minuter eller Cmmar men
ibland kan det ta upp Cll 24 Cmmar. TIA kan vara
en varningssignal om a6 en stroke r p vg.
Ungefr var crde person som fr en stroke har
ha? en eller era TIA innan. Drfr r det vikCgt
a6 ka vrd ven om symptomen upphrt.
Lrare: Andreas Roup

Stroke

Norrkping

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 1

Stroke - TIA

Lrare: Andreas Roup

Stroke

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 1

Norrkping

Stroke Symptom, orsak, smrta och nedsttningar

Stroke kommer o?a snabbt och helt utan frvarning. Frn
a6 vara helt frisk kan en person inom bara ngra sekunder
ha kra?iga symptom. Det frekommer ocks a6
symptomen vxer fram stegvis under e6 eller e6 par dygn.
E?ersom hjrnan styr alla vra funkConer kan symptomen
vid en stroke variera vldigt mycket. Det beror p var
skadan si6er och hur stor den r. Stroke kan ge bde
fysiska och kogniMva (intellektuella) neds6ningar.

En person som drabbas av en stroke har o?ast inte ont
ngonstans. Det gller inte vid en subaraknoidalbldning
d symptomen r akut, kra?ig och sprngande huvudvrk.
O?a krks ocks personen och r pverkad i medvetandet.
Vid en subaraknoidalbldning uppstr en retning p
hjrnhinnorna. Det fr a6 paCenten blir styv i nacken och
inte kan s6a hakan mot brstet.

Lrare: Andreas Roup

Stroke

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 1

Norrkping

Stroke Symptom, hger och vnster sida

Nervbanorna som gr frn hjrnan och ut i
kroppen korsar i hjrnstammen ver Cll
motsa6a sidan. Drfr styr hger hjrnhalva
vnster sidan av kroppen och vnster
hjrnhalva hger sida av kroppen. Stroke
drabbar o?ast ena hjrnhalvan och det leder
Cll a6 symptomen upptrder p motsa6 sida
av kroppen i frhllande Cll den hjrnhalvan
som drabbats av stroken.

Det nns ocks symptom som r samma
oberoende av om skadan si6er i hger eller
vnster hjrnhalva. Det beror p a6 era av
hjrnans funkConer nns i bda hjrnhalvorna,
framfrallt era av de kogniCva funkConerna.
Lrare: Andreas Roup

Strokens placering
p hger sida

Vnster kropps-
halva drabbas

Stroke

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 1

Norrkping

Stroke Symptom, Dysfagi och Afasi

En person som drabbas av stroke kan f en
svaghet och domningar i armen eller benet p
ena sidan av kroppen. Det kan ocks leda Cll
a6 ena halvan av kroppen blir frlamad. Det
gr a6 den ena mungipan hnger ner. Talet blir
sluddrigt och svrt a6 frst. ven svalget kan
frlamas. Drfr r det vanligt med dysfagi
(svljsvrigheter) e?er en stroke.

Knseln kan bli nedsa6 och rrelserna fumliga
och svra a6 styra. Stroke kan ocks pverka
balansen. Skador i hjrnans tal- och
sprkcentra kan leda Cll a6 man fr svrt a6
tala, svrigheter a6 hi6a ord eller a6 frst tal.
De6a symptom kallas fr afasi och drabbas
o?ast dem som har f6 en stroke i vnster
hjrnhalva.
Lrare: Andreas Roup

Stroke

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 1

Norrkping

Stroke Symptom, Perceptionsstrningar

E6 annat symptom som kan uppkomma
vid stroke r percepMonsstrningar. Det
innebr a6 frmgan a6 ta Cll sig intryck
frn omgivningen via sinnena r strd. En
percepConsstrning kan drabba olika
sinnen: syn, hrsel, knsel, smak eller
lukt. Svrigheterna gr a6 man inte kan
samordna sinnesintrycken i helhet och
kan sluta i psykoser (hallucinaConer eller
vanfrestllningar).

Hurpass svra percepConsstrningar och
vilka sinnen som drabbas beror p vart i
hjrnan stroken uppstr och hur
omfa6ande skadan r.

Lrare: Andreas Roup

Stroke

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 1

Norrkping

Stroke Symptom, Neglekt och Apraxi

En srskild form av av percepConsstrning r neglekt. Det innebr a6 den som
drabbats av stroke frlorar frmgan a6 registrera informaCon frn den ena
kroppshalvan. Personen fr d svrt a6 uppfa6a det som hnder p ena sidan av
kroppen. Neglekt r vanligast vid skador i hger hjrnhalva. Det fr Cll fljd a6
personen inte uppfa6ar vnster sida av kroppen.

Neglekt kan Cll exempel fra a6 en strokepaCent bara ter maten p en sidan av
tallriken, rakar halva ansiktet eller bara lser halva sidan i en Cdning.

Den som drabbas av neglekt frstr o?a inte problemet. Det beror p a6 fr henom
nns inte den ena sidan av kroppen. Den som drabbas av stroke kan ven f
intellektuella strningar som minnesstrningar eller nedsa6 koncentraitonsfrmga.

E6 annat symptom som kan uppkomma vid stroke r apraxi. Apraxi betyder a6 man
inte kan uira prakCska akCviteter som man Cdigare kunnat, exempelvis a6 ta,
borsta tnderna, kl p sig eller knyta skorna.
Lrare: Andreas Roup

Stroke

Norrkping

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 1

Stroke Symptom, Neglekt

Normalt

Lrare: Andreas Roup

PaCent med
neglekt

Stroke

Norrkping

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 1

Stroke Symptom, Neglekt

Lrare: Andreas Roup

Stroke

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 1

Norrkping

Stroke Diagnos, AKUT-testet

Om er mnniskor knde Cll symptomen vid stroke och kunde larma ambulans skulle er av
dem som drabbats kunna rddas. Drfr genomfrs en naConell strokekampanj. E6 av
kampanjens ml r a6 halvera Cden frn symptom Cll larm. Kampanjen har startats av Sveriges
landsCng och regioner och den bygger p Socialstyrelsens naConella riktlinjer. Kampanjen lr ut
e6 enkelt s6 a6 kontrollera om en person kan ha drabbats av stroke det s kallade AKUT-
testet.

Om en person brjar bete sig annorlunda och man misstnker stroke ska man be henom a6
gra fljande:

A Ansikte, be personen a6 le och visa tnderna.

K Kroppsdel, be personen ly?a armarna och hlla kvar i 10 sekunder

U UOal, be personen sga en enkel mening ssom det r vackert vder idag

T Tid, om personen inte klarar a6 flja ngon eller era av uppmaningarna ska man ringa 112
direkt. Varje minut rknas fr a6 rdda liv. Ju snabbare behandling s6s in desto mindre blir
skadorna.
Lrare: Andreas Roup

Stroke

Norrkping

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 1

Stroke AKUT-testet

Misstnkt stroke och TIA r allMd akuta Mllstnd och den som drabbas mste s fort som
mjligt Cll akutmo6agningen p nrmaste sjukhus. Insatserna som grs p sjukhuset mste ske
snabbt. Ju snabbare man stller diagnosen och s6er igng med behandling desto strre r
chansen a6 paCenten verlever och slipper f funkConsneds6ningar.
Lrare: Andreas Roup

Stroke

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 1

Norrkping

Stroke Diagnos, Underskning, DT

I det akuta skedet tar lkaren reda p om det r en bldning eller propp som r orsak Mll
symptomen. Det r mycket vikCgt e?ersom behandlingen skiljer sig t. Fr a6 stlla diagnos
grs o?a en skiktrntgen, datortomogra, av hjrnan. I samband med underskningen kan man
spruta in kontrastvtska fr a6 se blodkrlen tydligare p rntgenbilden.

Lrare: Andreas Roup

Stroke

Norrkping

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 1

Stroke Diagnos, Underskning, MRT & Lumbalpunktion

Underskning kan ocks gras med magneCsk resonanstomogra (MRT) som ocks kallas
magnetkamera. Vid misstanke om subara-knoidalbldning kan man ocks gra en
lumbalpunkMon. D tar man prov p den vtska som cirkulerar genom hjrnans hlrum och ner
i ryggradskanalen. Med en tunn nl sugs lite vtska ut mellan tv kotor i ryggraden nedanfr
ryggmrgens slut. Om det nns blod i vtskan kan man faststlla diagnosen.

Lrare: Andreas Roup

Stroke

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 1

Norrkping

Stroke Diagnos, Underskning

Andra underskningar som kan bli aktuella r EKG och ultraljud p halspulsdrorna och hjrtat.
Det grs srskilt nr man misstnker emboli och vill hi6a vart embolit uppst6 och om det
frekommer frmaksimmer.

Lrare: Andreas Roup

Stroke

Norrkping

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 1

Stroke Diagnos, Angiografi

Med krlrntgen kan man p

rntgenbilderna flja blodkrlen nr
man sprutar in kontrastvtska. D
kan man se bldningar och proppar.
Lrare: Andreas Roup

Stroke

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 1

Norrkping

Stroke Behandling, trombolysbehandling

Behandlingen vid stroke skiljer sig t beroende p
om det r en hjrninfarkt eller en hjrnbldning.
Under det akuta skedet grs insatser fr a6
uppr6hlla livsvikCga funkConer ssom andning
och blodcirkulaCon.

Till paCenter med proppar kan man ge
trombolysbehandling. Trombolys innebr a6 man
ger lkemedel, o?ast intravenst i spruta eller
som dropp, som lser upp proppen som orsakat
stroken. Behandlingen mste s6as in inom fyra
och en halv Cmme fr a6 det ska fungera.
Trombolysbehandling har o?a en bra eekt men
lkemedlet har biverkningar i form av en kad
bldningsrisk i och med a6 det har en
blodfrtunnande eekt. P grund av de6a ges
o?ast inte trombolys Cll paCenter som r ldre n
80 r gamla.
Lrare: Andreas Roup

Stroke

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 1

Norrkping

Stroke Behandling, Stent & blodfrtunnande

Har det tagit lngre n 4 och en halv
Cmma s kan ballongsprngning och
stentbehandling krvas. D gr man in i
blodkrlet med en kateterslang och
frstr proppen och sedan hller
blodkrlet ppet och vidgat.


Vid infarkt och TIA s6s ocks olika
lkemedel in fr a6 frhindra a6 nya
proppar bildas. Det kan exempelvis vara
b l o d f r t u n n a n d e m e d e l s s o m
Acetylsalicylsyra (ASA) eller Waran.
Andra lkemedel som kan anvndas r
blodtryckssnkande (exempelvis beta-
blockerare) och blodfeOssnkande
lkemedel.
Lrare: Andreas Roup

Stroke

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 1

Norrkping

Stroke Behandling vid bldning & Profylax

Om det r en bldning som orsakat stroken kan man i vissa fall operera och ppna
skallbenet fr a6 suga ut bldningen. En subaraknoidalbldning kan i vissa fall lka
av sig sjlv. Ibland behver man behandla bldningen genom a6 det brustna
blodkrlet tpps Mll. Det kan gras genom en operaCon dr man klmmer t
blodkrlet med en speciell klmma och syr igen det. I vissa fall kan krlet lagas med
hjlp av angiogra d man gr in i krlet via en kateter och lgger in e6 skyddande
stent.

Nr paCenten behandlats akut s6s profylakMsk behandling in. Det handlar om a6
frhindra a6 nya proppar bildas. D letar man upp blodkrl med mycket
arterioskleros, dr blodkrlen tpps Cll av kolesterollager lngs krlvggarna. D
ppnar man upp blodkrlen dr man hi6ar mycket fe6 genom ultraljud och helt
enkelt tar bort fe6lagren.

Utver de6a fr paCenten forts6a behandling med ASA eller Waran fr resten av
sina liv samt genomg konCnuerliga rntgenunderskningar fr a6 flja upp om
ngra eventuella nya proppar brjar bildas.
Lrare: Andreas Roup

Stroke

Norrkping

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 1

Stroke - Profylax

Lrare: Andreas Roup

Stroke

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 1

Norrkping

Stroke Omvrdnad vid stroke

E?er en stroke krvs o?a en lngre Cds rehabilitering. Mnga sjukhus har srskilda
strokeenheter som skter vrd och rehabilitering av strokepaCenter. Strokeenheter
r avdelningar dr man har en srskild kompetens fr a6 behandla och rehabilitera
paCenter som drabbats av stroke. Om paCenten vrdas p strokeenhet kas
utsikterna fr a6 paCenten ska verleva och fr a6 han eller hon ska f s f
kvarstende funkConsneds6ningar som mjligt.

I teamen som arbetar ned rehabilitering av strokepaCenter ingr mnga olika
yrkeskategorier. det kan vara lkare, sjukskterska, underskterska, sjukgymnast,
arbetsterapeut, kurator, logoped och dieCst. Fr a6 samarbetet kring paCenten ska
fungera och fr a6 rehabiliteringen ska f e6 s bra resultat som mjligt arbetar
man uCfrn e6 bestmt vrdprogram.

Rehabilitering och vrd av paCenter som drabbats av stroke bedrivs ven inom
andra verksamheter, exempelvis inom primrvrden och srskilda boenden.

Lrare: Andreas Roup

Stroke

Norrkping

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 1

Stroke Omvrdnad, Mobilisering

Fr a6 strokepaCenten ska f Cllbaka sin frmga a6 g och rra sig och fr a6 undvika
komplikaConer p grund av snglge, mobiliseras paCenten s Cdigt som mjligt. P sjukhuset
bedms paCenten av en sjukgymnast senast dagen e?er inlggningen. Man frsker f
vrdtagaren a6 delta s akCvt som mjligt i olika fry6ningar. Man trnar p rrelser och
funkConer som r vikCga fr a6 klara det dagliga livet.

Det kan vara a6 kunna stlla sig p och ta sig Cll en stol eller Cll toale6en. I brjan behver man
kanske anvnda en rullstol eller andra hjlpmedel, som rullator eller gbord. Man trnar ven
balansfrmgan i si6ande och stende.

Fr a6 sCmulera den frlamade sidan brukar man trna paCenten a6 fry6a sig mot den
sidan. Personalen ska ocks hjlpa paCenten frn den frlamade sidan fr a6 trna den. Man
ska undvika a6 ta tag i, eller dra i den frlamade armen eller handen. Om personen riskerar a6
falla ska han eller hon allCd ha en personal vid sin sida i samband med olika fry6ningar.

En person som r pareCsk i sin ena sida riskerar a6 bli spasCsk i sidan p grund av a6 kroppen
hlls sne6. Fr a6 motverka spasCcitet ska paCenten placeras p e6 srskilt s6 nr han eller
hon ligger ner.

Stroke
Lrare: Andreas Roup

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 1

Norrkping

Stroke Omvrdnad, Mobilisering

Lrare: Andreas Roup

Stroke

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 1

Norrkping

Stroke Omvrdnad, Nringsbehov och svrigheter

En person som drabbats av stroke behver nringsrikMg kost fr a6 klara av
rehabiliteringen p e6 bra s6. StrokepaCenter har en kad risk a6 drabbas av
undernring. En orsak Cll det r dysfagi svrigheter a6 tugga och svlja.

Andra orsaker kan vara tr6het, illamende, krkningar och minskad apCt. Det r
inte ovanligt a6 en strokepaCent i brjan r s tr6 och medtagen a6 hen inte orkar
ta en hel mlCd sjlv.

Det r vikCgt a6 man upptcker och hjlper de personer som riskerar a6 f i sig fr
lite nring. Fr a6 inte minska i vikt kontrolleras paCentens Body Mass Index (BMI)
p strokeavdelningen. Man bedmer ocks hur mycket nring och vtska som
personen behver.

Det r vanligt med svljningsproblem under den frsta Cden och p sjukhuset grs
en bedmning av svljfrmgan. PaCenten fr d brja med a6 frska svlja en
klunk va6en och uCfrn uiallet bedms paCentens svljningsfrmga av en
logoped.
Lrare: Andreas Roup

Stroke

Norrkping

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 1

Stroke Omvrdnad, nringstillfrsel med muskelsvaghet

Om muskulaturen i ansiktet och runt munnen
r pareMsk kan det vara svrt a6 anvnda
tungan nr man tuggar och svljer. Fr a6
sCmulera muskulaturen kan man massera
kinden, bde p insidan och utsidan, innan
paCenten ska ta. P insidan kan man massera
med en bomullspinne. De6a sCmulerar
muskulaturen infr a6 ta.

Frutom a6 musklerna i ansiktet kan vara
pareCska kan paCenten ven ha en apraxi,
som gr a6 han eller hon inte frstr hur
maten ska tuggas. Det kan hjlpa om man
uppmanar paCenten a6 tugga och svlja
under mlCden. Fr a6 orka genomfra en hel
mlCd kan personer som har svrt a6 ta
ibland behver ta o?are och mindre
porConer t gnger.
Lrare: Andreas Roup

Stroke

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 1

Norrkping

Stroke Omvrdnad, nringstillfrseltips

Ngra andra saker a6 tnka p kan vara:


En paCent med dysfagi ska inte lmnas ensam utan uppsikt under mlCden

Det blir l6are a6 svlja om paCenten si6er lite framtlutad. Det minskar ocks
risken fr aspiraCon.

Undvik a6 mata paCenten om det inte r alldeles ndvndigt. Lt paCenten
frska sjlv och vgled henom. Uppmana Cll a6 ta sm tuggor och a6 svlja e?er
varje tugga. Ha gonkontakt med paCenten.

Vid hngande mungipa kan man underl6a genom a6 sluta lpparna med hjlp av
handen.

Lrare: Andreas Roup

Stroke

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 1

Norrkping

Stroke Omvrdnad, nringstillfrseltips

Ngra andra saker a6 tnka p kan vara:


Vid svljsvrigheter behvs ibland konsistensanpassad mat. Kolsyrade drycker
och naturligt tjocka drycker, exempelvis nyponsoppa, r o?are l6are a6 svlja.

Tillt paCenten a6 ta i lugn takt stressa inte.

Prata inte med paCenten nr han eller hon har mat i munnen.

Lt paCenten sklja munnen e?er mlCd. Om det gr, lr paCenten knna med
tungan eller ngret om det nns matrester kvar i munnen.

Lrare: Andreas Roup

Stroke

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 1

Norrkping

Stroke Omvrdnad, Urininkontinens

KomplikaConer frn urinvgarna r vanliga e?er en stroke. Det kan bero p nedsa6 funkCon i
nerver och muskler. Det kan exempelvis bli svrt a6 tmma urinblsan. Om man misstnker a6
paCenten inte tmmer blsan ordentligt gr man en bladderscan en ultraljudsunderskning
av blsan dr man ser hur mycket urin som nns dr. Det kan man gra fre och e?er a6
paCenten kastat va6en. I vissa fall kan det d bli ndvndigt a6 tmma blsan med
tappningskatet eller a6 s6a KAD.


Det r ocks vanligt med problem
med inkonMnens e?er en stroke. Det
kan bero p a6 personen inte knner
nr han eller hon behver kissa. Urin-
inkonCnens e?er en stroke kan ocks
bero p a6 paCenten kan tala om a6
hen behver g p toale6en. I vissa fall
kan det hjlpa om man schemalgger
toale6besken p regelbundna Cder.
Lrare: Andreas Roup

Stroke

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 1

Norrkping

Stroke Omvrdnad, Urininkontinens

Lrare: Andreas Roup

Stroke

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 1

Norrkping

Stroke Omvrdnad, Frstoppning

Frstoppning frekommer o?a e?er
stroke. Orsaken kan vara minskad
rrelsefrmga, strningar i hjrnans
signaler Cll tarmen eller fr lite mat
eller vtska. Det r ocks vanligt a6
paCenterna inte ens knner a6 de
behver tmma tarmarna.

Drfr r det vikCgt a6 man
frebygger frstoppning Cdigt fr a6
undvika besvr fr paCenten. Fasta
Cder med regelbundna toale6besk,
Cllrckligt med vtska och lmplig
mat kan vara tnkbara tgrder. I
vissa fall behvs laxermedel.

Lrare: Andreas Roup

Stroke

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 1

Norrkping

Stroke Omvrdnad, Afasiupplevelse

Afasi, a6 inte kunna u6rycka sig i tal och/eller
skri? eller frst tal, kan vara e6 stort problem.
En paCent med afasi har svrt a6 tala om vad han
eller hon knner och har fr behov. Det blir ocks
svrt a6 frst informaCon och instrukConer.

A 6 k u n n a f r s t v a d e n p a C e n t m e d
kommunikaCons-problem tnker och knner r
en av de svraste uppgi?erna som vrdpersonal
stlls infr. Fr paCenten kan det vara
pfrestande a6 knna a6 andra mnniskor talar
ver huvudet p en, och a6 man inte kan
frmedla det man vill sga.

Man kan knna sig rdd och ensam nr man
behver hjlp med a6 bli tv6ad och matad utan
a6 kunna tala om hur det knns eller vad man
behver.
Lrare: Andreas Roup

Stroke

Norrkping

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 1

Stroke Omvrdnad, Afasi, tid och bemtande

Afasi kan upptrda i olika svrighetsgrad och nnas kvar en lngre eller kortare Cd e?er stroken.
En logoped gr en bedmning av svrigheterna och lgger upp trning av tal- och
sprkfrmgan. Fr personalen r det vikCgt a6 ge sig Cd a6 lyssna och a6 lta personen tala
frdigt.

Det ska vara lugn och ro omkring paCenten nr man ska prata om ngot fr a6 undvika
distraheringar. En paCent med afasi behver o?ast anstrnga sig vldigt mycket och
koncentrera sig noga fr a6 kunna u6rycka sig s bra som mjligt. Om personen har svrt a6
uppfa6a det som hnder p sin ena sida r det ocks vikCgt a6 man str p r6 sida om
paCenten nr man pratar.

Det nns olika hjlpmedel som kan underl6a kommunikaCon. Exempelvis nns pektavlor och
bilder med symboler. Det r vikCgt a6 personalen ger informaCon Cll de anhriga fr a6
underl6a kommunikaConen mellan dem och vrdtagaren.

Ibland misstolkas sprksvrigheterna som en psykisk defekt. Det kar risken fr a6 vrdtagaren
blir isolerad eller utvecklar en depression. Mer n var tredje person som drabbats av en stroke
fr en depression under det frsta sjukdomsret. Det r vikCgt a6 vara uppmrksam p tecken
Cll nedstmdhet. En depression gr a6 rehabilitering och terhmtning blir svrare.

Stroke
Lrare: Andreas Roup

Norrkping

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 1

Stroke Omvrdnad, Afasi, hjlpmedel och psykisk ohlsa

Lrare: Andreas Roup

Stroke

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 1

Norrkping

Stroke Omvrdnad, Riks-stroke

Riks-Stroke r e6 naMonellt kvalitetsregister fr strokesjukvrd.
Registret samlar in uppgi?er om strokepaCenter, exempelvis
paCentens situaCon vid insjuknandet och under vistelsen p
sjukhus.

Man fljer ocks upp paCenten e?er 3 mnader och e?er 1 r.
Varje r analyseras de data som samlats in frn sjukhusen. Alla
akutsjukhus som vrdar strokepaCenter deltar i registret.

Lrare: Andreas Roup

Stroke