Lrande Utveckling av energiSparande Teknik

SLUTRAPPORT LUST
en frstudie om minskad energianvndning
i SISAB:s frskolebestnd

SLUTRAPPORT LUST

FRORD
Stockholm str infr en rad spnnande utmaningar. Om ngra r r
vi en miljon invnare och det stller kade krav p samtliga samhllsfunktioner. SISAB, som frvaltar och bygger stadens nya frskolor och
skolor, r sjlvklart med och planerar fr denna utveckling. Ett viktigt projekt r Framtidens frskola. En konceptfrskola som svarar p
nskemlen om en snabbare byggprocess och energieffektiva fastigheter
utan att tumma p kvaliteten. Med projektet LUST vill vi ocks vara
med och utveckla stadens milj- och hllbarhetsarbete.
I konceptet s ingr det att bygga smarta och energisnla hus, men
fr att det inte ska stanna p en fastighetsgares niv s r det viktigt
att vi lyfter frgan till verksamheten till barnen och personalen som
vistas i fastigheten. Mlet med LUST r att stta barnen och personalen i fokus s att de tillsammans kan lra sig och utforska frgor kring
energi och hllbarhet, samt f dem att frst att deras agerande pverkar energifrbrukningen. Genom att lra sig om och utg frn konceptets smarta energilsningar s hoppas vi att barnen fr kunskaper om
energianvndning som de kan ta med sig hem och sjlvklart bra med
sig resten av livet.
I framtagandet av Framtidens frskola och LUST har vi ftt ovrderliga synpunkter frn stadens pedagoger. Mnga smarta lsningar i
konceptet kommer frn pedagogernas erfarenhetsbank och nr riktlinjerna fr LUST tagits fram har det visat sig avgrande att stta tekniken i bakstet och lta nyfikenheten styra. Hjlp p vgen fr barnen
och personalen frn Energiagenterna och det r precis s spnnande
som det lter.
Stort tack till frskolepersonal och specialister som har deltagit i
arbetet med att utveckla LUST och till statens innovationsmyndighet
VINNOVA, som finansierat frstudien.
sa ttenius, VD
SISAB, Skolfastigheter i Stockholm AB

SLUTRAPPORT LUST

SAMMANFATTNING
Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) har i uppdrag att bygga och
frvalta frskole- och skolfastigheter i Stockholms kommun. Bolaget r
en del av Stockholms stad.
SISAB har genom byggnadskonceptet Framtidens frskola skapat
mjligheter att snabbt bygga energieffektiva frskolor fr det vxande
Stockholm utan att tumma p kvalitet eller kostnadsramar. En frutsttning fr att byggnaden ska fungera som planerat, och drmed ocks
frbli energieffektiv, r att de som verkar i lokalerna agerar p ett medvetet och energieffektivt stt.
Fr att underska hur kunskapen om energieffektivt beteende, p ett
entusiasmerande och lustfyllt stt, kan fras ver till brukarna, startades frstudien LUST.
Projektet, som pgtt mellan juni 2013 och januari 2014, syftade till
att skapa ett ramverk som skulle kunna ligga till grund fr en lsning
som blir standard i Framtidens frskola. Frstudien visar en mjlig
besparing p cirka fem procent av SISAB:s totala energianvndning
i frskolebestndet. Studien visar ocks att besparingspotentialen
r strre i ldre fastigheter, men att lrdomarna r lika applicerbara
oavsett byggnad.
Idag r inte energi- och miljfrgor lngre isolerade frgor utan br
addresseras brett fr att ka kunskapsniver, skapa delaktighet och
delad ansvarknsla. Srbarheten minskar ocks d lsningen inte r
beroende av enskilda eldsjlar i samma utstrckning.
Frstudien har genom ett antal faser, som har inkluderat svl
litteraturstudie som workshops med frskolepersonal, resulterat i sex
konkreta lrdomar, figur 1. Dessa lrdomar utgr ett ramverk som en
framtida lsning ska bygga p.
Tack vare projektets fokus p frankring och samverkan har projektet mtts av engagerade och kunniga specialister som har bidragit
mycket inom sina respektive omrden. Dessa resurser kommer att fortstta spela en viktig roll i utvecklandet av lsningen. Som ett led i frankringen r kunskapsterfringen mycket viktig och drfr fokuserar
projektet nu ocks p att dela lrdomarna frn frstudien med andra.
I februari 2014 fick projektet i uppdrag av SISAB:s ledningsgrupp
att utveckla ett pilotfrsk utifrn lrdomarna frn frstudien. I samband med bytte projektet namn till Energiagenterna. Mlet med utvecklingsprojektet r att driftstta ett pilotfrsk p en frskola i Stockholms kommun under hsten 2014.

4

SLUTRAPPORT LUST

Lrdomar frn frstudien

Kunskap ger mod

Mnga pedagoger upplever att deras begrnsade

kunskaper om energi hmmar deras initiativfrmga.
De vet inte hur de ska nrma sig mnet. Genom kad
kunskap skapas modet att utforska tillsammans med
barnen.

Anvndaren i fokus

Det gr inte att ndra beteendet hos brukarna

genom en lsning som har en teknisk utgngspunkt.
Lsningar som utgr frn anvndarens situation och
frutsttningar har strre chans att bli framgngsrika.

Rtt data i rtt tid

SISAB har, genom sina system fr energioptimering,

frutsttningar fr att kunna ge relevant data som
grund fr lsningen.

Koppling till
frskoleplanen

Lsningen mste g att koppla till frskoleplanen.

Med frankring i frskoleplanen kan lsningen bli ett
pedagogiskt verktyg som hjlper pedagogerna att
nrma sig naturvetenskap och teknik p ett spnnande
och lustfyllt stt.

Vi tillsammans

En framgngsfaktor fr att vcka engagemang och lust

hos svl barn som pedagoger och nrstende r att
lsningen bygger p att arbeta, upptcka, utforska och
prova tillsammans.

Det forskande barnet

En central lrdom frn frstudien r att man i

kommunikationen med barn inte behver komma
med alla svar. Istllet kan lsningen bygga p att
vcka nyfikenhet och lust att vilja veta mer. D skapas
frutsttningar fr ett lustfyllt lrande.

Figur 1. De sex lrdomarna frn frstudien LUST.

SLUTRAPPORT LUST

BAKGRUND

Till r 2030 behver

Stockholm 240 nya
frskolor.

6

Utbildning, arbete och en attraktiv milj lockar varje r tusentals personer att flytta till Stockholm. Om bara ngra r r vi en miljon invnare i staden. Det r en fantastisk utveckling som ocks stller hga krav
p den kommunala infrastrukturen. Till r 2030 kommer Stockholm
drfr behva 24 nya gymnasieskolor, 84 nya grundskolor och 240 nya
frskolor.
Fr att mta den kraftiga tillvxten har SISAB, tillsammans med
representanter frn Stockholms stadsdelar och Stadsbyggnadskontoret, arbetat fram en frskolebyggnad fr framtiden. Byggnaden kallas
Framtidens frskola och bygger p ett koncept som skapar en smart och
vlplanerad inomhusmilj med energi och milj i frsta rummet. Genom
att samla SISAB:s lnga erfarenhet inom byggnadsteknik tillsammans
med pedagogiska lsningar och specialistkunskaper inom energi och
milj frenklas arbetet frn upphandling till frdig byggnad.
Resultatet blir en frskolebyggnad som mter framtidens behov
av frenklade arbetsprocesser, snabbare byggen och framfr allt lgre
energianvndning och hgre krav p hllbarhet. Dessa friliggande
frskolor erbjuds om fem, sex eller tta avdelningar frdelade p tv
vningar. Fr varje storlek kommer insidan, det vill sga planlsning,
konstruktion och tekniska system, att vara lika oavsett var de byggs. P
s stt tillvaratas kunskap frn varje projekt nda ner till detaljniv
och arbetet effektiviseras ytterligare fr varje byggprojekt, vilket ger
bde kvalitets- och tidsvinster. Ett ambitist gestaltningskoncept gr
samtidigt att varje frskola kan anpassas efter nromrde, frutsttningar och behov.
Framtidens frskola har utformats med liten omslutande fasad och
takyta fr att skapa bsta mjliga frutsttningar fr en energieffektiv
byggnad. Det gr att behovet av att tillfra vrme blir litet. Tack
vare byggnadens smarta planering klassas den idag
som ett minienergihus, vilket betyder att den krver
mycket lg energianvndning. Fr att ytterligare minska
energianvndningen har byggnaden ocks utrustats med
energieffektiva ventilationssystem, flktar, pumpar, hiss,
storkksapparater, vitvaror och belysning fr att gra elbehovet
s litet som mjligt. Att kapprum och groventr skiljs t r en annan
energieffektiv lsning som gr vrmefrlusterna sm. Alla tekniska
lsningar i huset lmnar data till SISAB:s tekniker som kan flja och
optimera energianvndningen i huset i realtid.
Bygget av den frsta enheten i konceptet Framtidens frskola
pbrjades i april 2013 och berknas st klar under hsten 2014.
Redan nu r intresset fr konceptet stort och SISAB berknas bygga
ett tjugotal frskolebyggnader av den hr typen inom den nrmaste
femrsperioden.

SLUTRAPPORT LUST

En frutsttning fr att byggnaden ska uppfylla sitt syfte som

energieffektivt minienergihus r att de som verkar i byggnaden har
kunskap om byggnaden och dess funktioner. Utan denna kunskap kan
energianvndningen i minienergihus till och med bli hgre n i ldre
byggnader. Frstudien LUST, Lrande Utveckling av energiSparande
Teknik, startades som ett stt fr att ta fram ramverk fr de utbildningsinsatser som behvs.
Med hjlp av finansiering frn statens innovationsmyndighet
VINNOVA har en projektgrupp, fr SISAB:s rkning, under 2013
genomfrt frstudien som ligger till grund fr denna slutrapport.
Projektansvarig var Stig-Erik strm som r bitrdande avdelningschef p SISAB och projektledare var Jacob Landin, konsult frn
kommunikationsbyrn Snick-Snack.

SLUTRAPPORT LUST

8

SLUTRAPPORT LUST

SYFTE
Syftet med frstudien LUST, Lrande Utveckling av energiSparande
Teknik, var att ta fram ett ramverk fr att, p ett pedagogiskt, entusi
asmerande och interaktivt stt, utbilda barn, frskolepersonal och
frldrar i hur de p bsta stt bidrar till en minskad energianvndning i vardagen.
Kunskapen som frmedlas om energi och milj har ocks ett strre
syfte. Barnen som lr sig att tnka p energianvndning i frskolan tar
med sig den kunskapen och bidrar till att sprida den till sin nrmilj.
Rtt frmedlad kunskap skulle kunna innebra att generationer av
barn frndrar beteenden fr sig sjlva och sin omgivning.

ML
Mlet med frstudien var att resultatet skulle utgra grunden fr en
utbildande lsning som ska bli en sjlvklar del inom konceptet Fram
tidens frskola. Lsning ska, med tekniska hjlpmedel, utbilda alla som
vistas i lokalerna i frgor om energi. Tack vare den kade kunskapen
hos brukarna (barn, frskolepersonal och nrstende) kommer energianvndningen i byggnaden att minska och skapa strre knnedom om
miljmssig hllbarhet.
Mlsttningen r att lsningen ska vara ett verktyg eller metod som
brukarna sjlva kan anvnda fr att lra sig om byggnaden och dess
funktioner. En mjlig utveckling under projektets gng kan vara att
lsningen blir applicerbar p andra brukargrupper som till exempel
skolan.
Under och efter projektet ska lrdomar och resultat spridas till
andra mlgrupper och verksamheter.

SLUTRAPPORT LUST

Rtt frmedlad
kunskap skulle
kunna innebra att
generationer av barn
frndrar beteenden
fr sig sjlva och sin
omgivning.

GENOMFRANDE
Studien delades upp i fyra kunskapsinhmtande och tv analyserande
faser, figur 2. Genom att fokusera projektets resurser kring de olika
faserna blev genomfrandet effektivt. Projektet skapade initialt
hypotesen fr att skapa en lngsiktig beteendefrndring krvs att
lsningen utgr frn ett anvndarperspektiv i kontrast till ett teknikperspektiv. Hypotesen testades framfr allt i faserna litteraturstudie,
omvrldsanalys och workshops.

Intern
inventering

Litteratur
studie

Omvrld och
studiebesk

Workshopar

Analys och
diskussion

Slutsatser

Figur 2. Frstudiens metod med fyra kunskapsinhmtande faser och tv

analyserande faser.

Intern inventering av tekniska mjligheter

Nr SISAB bygger nya frskolor installeras ett system fr att vervaka
och optimera inomhusmiljn i byggnaden. Systemet heter SOL (SISAB
Online) och SISAB:s drifttekniker kan anvnda detta fr att i realtid
arbeta med ett antal parametrar fr att skapa bsta mjliga inomhusmilj fr brukarna. Fr att skapa en versiktlig bild av den data som
redan finns tillgnglig inleddes frstudien med en kartlggning av vad
SOL kan exportera och hur relevant den kan tnkas vara ur ett anvndarperspektiv.
Fr varje mtbar parameter diskuterades sedan om parametern p
ett enkelt stt skulle kunna gestaltas fr att vcka engagemang kring
energifrgor hos brukarna. Om svaret p frgan var ja, diskuterades
ocks fljdfrgan om parametern var viktig ur ett hllbarhetsperspektiv. I diskussionen deltog representanter frn SISAB:s olika avdelningar.

10

SLUTRAPPORT LUST

Litteraturstudie
Svrt att frndra beteenden. Mnga har frskt att ndra beteendet hos brukare nr det kommer till energianvndning. Fr att undvika
att uppfinna hjulet p nytt sg vi behovet av att gra en litteraturstudie
fr att identifiera framgngsfaktorer och fallgropar infr det kommande
arbetet. Hypotesen fr att skapa en lngsiktig beteendefrndring
krvs att lsningen utgr frn ett anvndarperspektiv i kontrast till
ett teknikperspektiv visade sig ha std i den studerade litteraturen.
Detta framgick genom att de studerade lsningar som haft teknisk
utgngspunkt inte skapat en lngsiktig frndring utan endast initialt
visa goda resultat fr att sedan dala successivt.
Den typiska lsningen. Den tekniska utgngspunkten genomsyrar
mnga av de lsningarna som finns idag. En typisk lsning r en display som sitter i hallen p en bostad eller lokal och som visar enhetens
frbrukning eller anvndning av olika parametrar. Med hjlp av staplar, diagram eller tabeller visar den energianvndningen ver tid. Sttet
att gestalta energianvndningen riktar sig till vuxna och har ett tekniskt perspektiv. Tekniken har ftt stta ramarna fr vad som kan visas
istllet fr att lta anvndarens vilja att ta emot information styra.
Den typiska lsningen bidrar ofta till en kad frstelse fr energianvndningen och resultaten kan initialt vara mycket goda, srskilt
den minskade energianvndningen belnas med monetr terkoppling.
Dock visar det sig vara ett srbart system dr viljan att spara energi
r direkt kopplad till de ekonomiska vinsterna fr brukarna. I de fall
som det ekonomiska belningssystemet upphrt efter en tid har energi
anvndningen kat kraftigt som fljd.
Ont om lsningar. Det finns gott om material och projekt som handlar
om energi och riktar sig till barn. Dock r nstan allt material riktat till
ldre skolbarn och det r endast i undantagsfall som projektet identifierat material som riktats till barn i frskoleldern. Det kan finnas stora
lrdomar att dra frn det material som riktas mot skolbarn, vilket motiverar ytterligare studier av relevanta delar i vissa projekt i den fortsatta utvecklingen.
Projektet FrskoleVis. Som ett av de f projekt som riktar sig till
barn i frskoleldern kan FrskoleVis nmnas. Projektet drivs i sam
verkan mellan SP (Sveriges Tekniska Forskningsinstitut), Interactive
Institute och de fem kommunerna Hrryda, Kunglv, Trollhttan,
Gteborg och Oskarshamn och syftar till att utveckla, implementera
och utvrdera ett koncept fr att arbeta med energifrgor och energivisualisering i frskolan. Lsningen r ett inspirationsmaterial riktat

SLUTRAPPORT LUST

11

Idag r frskole
pedagogens
roll till stor del
medforskande.
Det finns inte krav
p att komma
med alla svar utan
tillsammans med
barnen undersker
och utforskar man
sig fram till svaren.

till frskollrare och ett tekniskt visualiseringsverktyg. Konceptet

r till strsta del en webbaserad lsning som bde ska visualisera
energianvndning p ett lustfyllt stt och innehlla den pedagogiska
handledningen med vningar i ett lngre perspektiv. Mlet r att n
en kad frstelse fr energianvndning hos brukarna och bidra till ett
naturligt energimedvetet beteende.
FrskoleVis har kommit ngot lngre n LUST och under vintern
2013/2014 lanserar projektet ett pilotfrsk i en frskola. Det finns
mnga berringspunkter mellan de bda projekten och kontaktytor
fr msesidig kunskapsverfring har upprttats. Exempelvis kommer
studiebesk att genomfras. Projekten planeras flja varandra men
kommer med stor sannolikhet att mynna ut i mycket olika lsningar.
Hmmande kunskapsbrist. Idag r frskolepedagogens roll till stor
del medforskande. Det finns inte krav p att komma med frdiga svar
utan tillsammans med barnen undersker och utforskar man sig fram
till svaren. Men den bristande kunskapen om naturvetenskap och energi som mnga frskolepedagoger upplever upplevs som hmmande.
Det fder en oskerhet som gr att viljan att ta initiativ som innebr
utforskande av energifrgor blir mindre. Fr att ka viljan att utforska
energiomrdet behvs en bred kunskapsverfring till personalen i frskolan.
Bred hantering. Historiskt har energifrgan hanterats och varit beroende av eldsjlars enskilda engagemang. Drivet har ofta varit stort frn
eldsjlarna med goda resultat som fljd. Konsekvensen r dock en stor
srbarhet eftersom lusten att driva p kan avta, eldsjlarna kan byta
arbete eller andra faktorer kan spela in som gr att mindre utrymme
finns fr eldsjlen att driva p. Idag r energifrgan inte en separat
frga utan en hygienfaktor dr hela samhllet har ansvar. Genom att
inkorporera energifrgan p bred front i verksamheten blir den mindre
beroende av eldsjlar och drmed mindre srbar.
Pedagogisk frankring. Fr att f acceptans i frskolan behver lsningen vara frankrad i frskoleplanen. Lsningen mste ocks fungera
som en del i den dagliga verksamheten. Genom att skerstlla att projektet r kopplat till frskoleplanen bidrar lsningen till en naturlig vg
fr frskolepedagogerna att nrma sig energifrgan tillsammans med
barnen.

12

SLUTRAPPORT LUST

Omvrldsanalys och studiebesk

Eftersom ett grundlggande arbetsstt i LUST frn brjan varit delaktighet och samverkan var det naturligt att ska kontakter med andra
relevanta aktrer redan frn studiens brjan. Under studiens gng har
projektet varit i kontakt med ett stort antal aktrer som p olika stt
bidragit till kunskaps- och erfarenhetsutbyte.
Ett exempel r det studiebesk som gjordes hos en bostadsrttsfrening i Hammarby sjstad i Stockholm. Hr fanns den typiska lsningen i form av displayer som monterades i bostderna nr husen byggdes kring millennieskiftet. I displayen visades anvndning av el till
svl uppvrmning som hushllsmaskiner och frbrukning av kallt och
varmt vatten. Eftersom de boende sjlva bar kostnaderna fr dessa parametrar fanns ocks ett stort intresse fr att minska anvndningen av
el och vatten.
Som beskrivet har det varit svrt att hitta material och projekt
som riktar energifrgan mot barn i frskolelder. Omvrldsanalysen
fortstter lpande och projektet sker stndigt relevanta aktrer att
samverka med.

SLUTRAPPORT LUST

Tiden i frskolan ska

vara en tid av lustfyllt
lrande.

13

Workshopar
Sjlvklart att frga experterna. P samma stt som specialister
frn olika discipliner var delaktiga i utvecklandet av byggnadskonceptet Framtidens frskola har det varit centralt i LUST att ta experter till
hjlp fr att komplettera den kunskap som finns inom projektgruppen.
Ett tydligt exempel p detta r de workshopar som projektet anordnade
fr frskolepersonal. Syftet med dessa workshopar var att kartlgga vilka grundlggande frutsttningar som behvde mtas ur anvndarperspektivet fr att skapa en fungerande lsning.

1. Vad gr
frskolebarn
och pedagoger
engagerade
och motiverade
generellt?

2. Ider om vad som

kan vcka lust kring
energi och huset.

Stort intresse. Tv workshopar arrangerades och intresset att delta

var stort. Personer med olika roller inom frskolan, och som representerade olika delar av Stockholms stads kommunala och privata frskoleverksamheter, deltog i kreativa och intressanta diskussioner under en
halv dag. Diskussionerna hade sin grund i tv frgestllningar.
1. Vad gr frskolebarn och pedagoger engagerade och
motiverade generellt?
2. Ider om vad som kan vcka lust kring energi och huset.
Dokumentationen frn workshoparna terkopplades till deltagarna fr
att f in kompletterande uppgifter och tankar men ocks fr att visa
hur arbetet med dokumentationen gtt till.
Deltagarna var mycket engagerade och samtliga uttryckte vilja att
fortstta delta i projektet. Drfr skapades en referensgrupp dr samtliga deltagare ingr. Denna referensgrupp trffades i samband med
studiens slutskede d resultaten frn studien redovisades. Dokumentationen frn detta mte distribuerades till hela referensgruppen fr att
ven de som inte kunde delta i detta mte skulle f chans till delaktighet. Referensgruppen kommer ven fortsatt att vara en vrdefull hjlp
i utvecklingen av projektet.
Tv centrala lrdomar. Workshoparna analyserades i projektgruppen och tv rda trdar identifierades. Den ena rda trden bygger p
att arbeta, upptcka, utforska och prova tillsammans och benmns Vi
tillsammans. Den andra rda trden, som benmns Det forskande
barnet, bygger p att vcka nyfikenhet och lust att vilja veta mer. Att
utforska och ta reda p. De tv lrdomarna r centrala fr att skapa en
lsning som gr att applicera p befintlig verksamhet.

14

SLUTRAPPORT LUST

ANALYS OCH DISKUSSION

Vid analys av resultatet frn frstudien str det klart att hypotesen
som skapades initialt kan bekrftas. Tekniken nr allt lngre ut
i barngrupperna och i nulget frekommer ofta tekniska hjlpmedel
i frskolans verksamhet. En teknisk tillmpning kan vara lsningen
men det framgr med all tydlighet att tekniken inte rcker helt i sig
sjlv. Fr att stadkomma varaktig beteendefrndring krvs att
lsningen utgr frn ett anvndarperspektiv. Svl studerad litteratur
som intervjupersoner och workshopdeltagare bekrftar detta.
Det verkar rda brist p projekt och lsningar som riktar energi
frgan mot barn i tidig skollder och frskolelder. I de fall lsningarna
riktas mot barn r ofta mlgruppen ldre skolbarn i hgstadie eller
gymnasium. Emellertid kan det finnas projekt som inte kartlagts inom
ramarna fr denna frstudie.
Frskolepersonal r en heterogen grupp och intresset fr energi- och
miljfrgan varierar mycket mellan olika enheter och individer. Drfr
br frgan hanteras s brett som mjligt och inkorporeras i andra delar
av verksamheten fr att bli mindre beroende av eldsjlars enskilda
engagemang. Under frstudiens gng har projektet mtt mnga
engagerade personer som arbetar inom frskolan, vilket visar att
intresset fr frgan r stort och viljan att ta till sig kunskap finns i stor
utstrckning och kunskap. I vissa fall upplevs den bristande kunskapen
om milj och energi som hmmande vilket fr en begrnsande effekt
p verksamheten. Oskerheten inom sakfrgan gr att mnet undviks
i viss utstrckning. Genom utbildningsinsatser kar kunskapsnivn hos
hela personalgruppen kar ocks tryggheten att upptcka tillsammans
med barnen att ka inom mnena milj och energi.
Intresset att delta i utvecklingen av projektet r stort och mnga frskolor finns representerade i referensgruppen. Gruppens engagemang
r stort vilket vrdestts hgt av svl projektet som SISAB. De lrdomar som kommit fram under hstens workshopar och den kunskap som
referensgruppen bidrar med r viktiga fr att lsningen ska fungera i
verksamheten.
Att lsningen r frankrad i frskoleplanen och FN:s barnkonvention r en frutsttning fr att den ska fungera i verksamheten. Ju tydligare kopplingen r, desto lttare kommer det att vara fr personalen
att vva in lsningen i den dagliga verksamheten.
Det finns aktrer som br fljas, utvrderas och samverkas med.
Bland dessa kan nmnas Grn flagg och FrskoleVis. Projektets hllning har frn brjan varit ppen och det r viktigt att lrdomar delas
fr att fra den kollektiva utvecklingen framt.

SLUTRAPPORT LUST

15

16

SLUTRAPPORT LUST

SLUTSATSER
LUST var en mycket lyckad och lrorik frstudie. Genom samverkan
med ett stort antal resurser har projektet resulterat i sex konkreta
lrdomar som ligger till grund fr den fortsatta utvecklingen.
Mlet fr projektet var att skapa ett ramverk som ska fungera
som grund fr utvecklingen av en utbildande teknisk lsning. De sex
lrdomarna frn frstudien gr att mlet kan anses uppfyllt. Tack vare
lrdomarna, referensgruppen och de kontakter som knutits med andra
aktrer under frstudien, har projektet mycket goda frutsttningar att
utveckla en lsning som fungerar. De sex lrdomarna r:

Kunskap ger mod

Mnga pedagoger upplever att deras begrnsade kunskaper om energi
hmmar deras initiativfrmga. De vet inte hur de ska nrma sig
mnet. Genom kad kunskap skapas modet att utforska tillsammans
med barnen.

Anvndaren i fokus
Det gr inte att ndra beteendet hos brukarna genom en lsning som har
en teknisk utgngspunkt. Lsningar som utgr frn anvndarens
situation och frutsttningar har strre chans att bli framgngsrika.

Rtt data i rtt tid

SISAB har, genom sina system fr energioptimering, frutsttningar fr
att kunna ge relevant data som grund fr lsningen.

Koppling till frskoleplanen

Lsningen mste g att koppla till frskoleplanen. Med frankring
i frskoleplanen kan lsningen bli ett pedagogiskt verktyg som
hjlper pedagogerna att nrma sig naturvetenskap och teknik p ett
spnnande och lustfyllt stt.

Vi tillsammans
En framgngsfaktor fr att vcka engagemang och lust hos svl barn
som pedagoger och nrstende r att lsningen bygger p att arbeta,
upptcka, utforska och prova tillsammans.

Det forskande barnet

En central lrdom frn frstudien r att man i kommunikationen med
barn inte behver komma med alla svar. Istllet kan lsningen bygga
p att vcka nyfikenhet och lust att vilja veta mer. D skapas frut
sttningar fr ett lustfyllt lrande.

SLUTRAPPORT LUST

17

VGEN FRAMT
Intresset fr frstudien LUST har varit stort. Svl kommuner,
enskilda frskolor, verksamheter inom Stockholms stad och privata
aktrer har uttryckt intresse att f ta del av frstudiens resultat. En
framgngsfaktor fr studien har varit samverkan och dialog vilket gr
terkopplingen av resultaten prioriterad.
I februari 2014 tog SISAB:s ledningsgrupp beslutet att frstudien
LUST ska verg i en utvecklingsfas med mlet att lansera ett pilot
frsk i ngon av de nya frskolorna som under 2014 byggs inom
konceptet Framtidens frskola. Pilotfrsket kommer ett g under
namnet Energiagenterna. n

18

SLUTRAPPORT LUST

Foto:
Sida 8 och 16 Stefan Bohlin
Produktion:
Snick-Snack AB
Tryck:
Ineko, rsta, 2014
Tryckt p miljvnligt papper
Kllor:
Kunskap, organisation och kommunikation, Energimyndigheten (ER2009:06)
Visualisering av energianvndningen i frskolor etapp 1, SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (MN68-2011)
Energieffektivitet i skolor och frskolor, Arkus 2010
Workshopdokumentation SABO Sundsvall 2011-03-24
FrskoleVis, Visualisering av energi i frskolan projektbeskrivning
Stockholms stads frskoleplan
Studiebesk BRF Hammarby kanal

EN DEL AV STOCKHOLMS STAD

20

SLUTRAPPORT LUST