Moment 5 Vrd och omsorg vid

vanliga sjukdomar

Del 2 Diabetes

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 2

Norrkping

Moment 5 Del 2 Diabetes

Bakgrund

Det nns cirka 350 000 personer i
Sverige som har diabetes.
Diabetes frekommer i olika
former. De vanligaste r diabetes
typ-1 och typ-2. Hos en person
med diabetes r sockerhalten i
blodet fr hg, och av den
anledningen kallade man Ddigare
sjukdomen fr sockersjuka.
Diabetes orsakas av brist p
hormonet insulin eller aH eekten
av den r fr lg.

Lrare: Andreas Roup

Diabetes

Norrkping

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 2

Diabetes Principer
ELer en mlDd sDger halten av socker i blodet.
Celler i bukspoHkrteln knner av det och kar
d produkDonen av insulin. Insulinet hjlper
sockret aH ta sig frn blodet in i cellerna. Man
kan sga aH insulinet fungerar som en nyckel
som lser upp och ppnar cellen s aH den
kan slppa in sockret. Hos en diabeDker saknas
den hr nyckeln.

Insulinet faHas och sockret slpps inte in i
cellen utan stannar kvar i blodet. Det ger eH
hgt vrde av blodglukos (blodsocker). Alla
celler i kroppen behver socker fr aH
fungera. Nr cellerna inte fr energi i form av
socker svlter de och brjar i stllet ta energi
frn feHet som nns i kroppen.

Lrare: Andreas Roup

Diabetes

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 2

Norrkping

Diabetes Insulin & Insulinreceptorer

Lrare: Andreas Roup

Diabetes

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 2

Norrkping

Diabetes Insulin & Insulinreceptorer

Lrare: Andreas Roup

Diabetes

Norrkping

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 2

Diabetes Diabetes Typ-1

Diabetes typ-1 kallas ibland fr barn- och ungdomsdiabetes p grund av aH sjukdomen oLa
debuterar Ddigt i livet. Vid Diabetes Typ-1 slutar kroppen helt eller nstan helt aH producera
insulin. Kroppens eget immunsystem, som r Dll fr aH frsvara kroppen mot infekDoner och
reparera skador, angriper och frstr de insulinproducerande cellerna i bukspoHkrteln (de
Langerhanska arna). Symptom p sjukdomen sjukdomen visar sig frst nr 70 80 % av de
insulinproducerande cellerna frstrts. De frsta tecknen brukar vara aH man kissar mycket,
knner en kad trst och r onormalt trH. Ibland gr man ocks ner i vikt.

Sockret som inte kan tas upp i cellerna stannar i stllet kvar i blodet. Nr det blir mycket socker i
blodet lcker sockret ut i urinen genom njurarna. DeHa eLersom njurarna frsker minska
halten socker i blodet och i processen gr det t mer vtska n vanligt drfr kar
urinmngderna. ELersom kroppen d frlorar mycket vtska reagerar den med kad trst.
TrHheten och viktnedgngen beror p aH cellerna svlter, vilket i sin tur leder Dll strningar i
mnesomsHningen.

Man knner inte Dll varfr immunsystemet angriper och frstr de egna insulinproducerande
cellerna. Det nns teorier om aH det beror p en kombinaDon av eH rLligt anlag och ngon
yHre miljfaktor, som exempelvis en Ddigare virusinfekDon. En sjukdom som orsakas av det
egna immunsystemet kallas fr en autoimmun sjukdom.

Diabetes
Lrare: Andreas Roup

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 2

Norrkping

Diabetes Diabetes Mellitus Typ-1

Lrare: Andreas Roup

Diabetes

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 2

Norrkping

Diabetes Diabetes Mellitus Typ-2

Diabetes Typ-2 drabbar frmst
personer ver 40 r och r mycket
vanligare n Typ-1. Av all diabetes r
nstan 90 % av Typ-2. Mnga
mnniskor har ocks sjukdomen utan
aH de vet om det. rLligheten spelar
en strre roll vid Diabetes Typ-2 n
vid Typ-1.

Diabetes Typ-2 r en sjukdom som
blir allt vanligare, inte bara i Sverige
utan ver hela vrlden. En person
med sjukdomen har anDngen brist
p insulin eller en frsmrad
insulinknslighet hos cellerna i
kroppen. Man ser oLa aH insulin-
receptorerna blir frndrade.
Lrare: Andreas Roup

Diabetes

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 2

Norrkping

Diabetes Diabetes Mellitus Typ-2

Lrare: Andreas Roup

Diabetes

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 2

Norrkping

Diabetes Diabetes Mellitus Typ-2

Mnga personer som har diabetes typ-2 r vervikDga. vervikt och fetma r en av
orsakerna Dll aH kroppens celler frlorar sin knslighet fr insulin. En personen som r
vervikDg, men som inte har diabetes typ-2, kan ka sin insulinprodukDon s aH blodsockret
hlls p normala niver. Men den som har anlag fr diabetes klarar inte det utan fljden blir
brist p insulin och aH blodsockret sDger.

Diabetes typ-2 brukar brja med smygande n typ-1. Symptomen r densamma som Typ-1,
kad trst, stora urinmngder och
trHhet. Det r vanligt aH man
upptcker sjukdomen i samband
med en hlsokontroll.

Lrare: Andreas Roup

Diabetes

Norrkping

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 2

Diabetes Medicinsk behandling

Vid behandling av diabetes har man som ml aH f en s normal blodsockerniv som mjligt.

Typ-1 diabeDker mste ha behandling med insulin fr aH verleva. Fr personer med typ-2-
diabetes nns olika behandlingar beroende p var i sjukdomsutvecklingen man benner sig.
Som frsta steg brukar allDd moDon och anpassad kost rekommenderas fr aH f ner
blodsockret. Nsta steg r behandling med tableHer som kar knsligheten hos cellerna fr
insulin. Nr det inte r Dllrckligt kan man anvnda insulin. Vid behandling med insulin
frsker man eLerlikna insulinbildningen hos den friska bukspoHkrteln.

Insulinbehovet varierar. Om man ter eH stort ml mat krvs mer insulin fr aH f eH
normalt blodsocker. Hur akDv man r fysiskt pverkar ocks insulinbehovet. Rr man sig
mycket kan man oLa minska p insulindoserna. Drfr fr man oLa mta blodsockret
regelbundet i brjan fr aH hiHa sockervariaDonerna ver dagarna och veckorna fr aH hiHa
en individuellt anpassad behandling.

OLa kombinerar man olika insulintyper och frsker hiHa en bra lsning fr en enskild
individ. Diabetesbehandling r allDd individuellt och behver provas ut noga fr aH passa en
enskild person.
Lrare: Andreas Roup

Diabetes

Norrkping

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 2

Diabetes Medicinsk behandling

Lrare: Andreas Roup

Diabetes

Norrkping

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 2

Diabetes Medicinsk behandling

Lrare: Andreas Roup

Diabetes

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 2

Norrkping

Omvrdnad vid diabetes Bakgrund

Omvrdnad vid diabetes r, Dllsammans med den
medicinska behandlingen, en frutsHning fr aH
vrdtagaren ska m s bra som mjligt. Omvrdnaden
handlar mycket om aH ge std och rd s aH vrdtagaren
sjlv kan skta sin behandling genom egenvrd. Drfr r
undervisning om insulingivning och kost- och
blodsockermtning central fr diabetessjukskterskor
och underskterskor.

ldre vrdtagare kan ibland inte sjlva ta ansvar fr sin
vrd och behandling. D krvs aH underskterskorna har
kunskaper om omvrdnadstgrder som gller just kost,
moDon, blodsockerkontroller och hur man frebygger
komplikaDoner av diabetes.

Lrare: Andreas Roup

Diabetes

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 2

Norrkping

Omvrdnad vid diabetes Kost

Synen p vad diabeDker br ta har
frndrats mycket genom ren. Nu
fr Dden gller i princip samma
rekommendaDoner fr diabeDker som
f r a l l a a n d r a . K o s t e n s o m
rekommenderas r SNR, det vill sga
Svenska NringsrekommendaDoner.

Det nns allts ingen speciell
diabeteskost lngre. Kostrden vid
diabetes fokuserar p bra matvanor.
Det handlar frmst om vad man ska
ta mer av, inte vad man inte fr ta.
SyLet med kostrden r aH diabeDker
br undvika ojmnt blodsocker,
i n s u l i n k n n i n g a r o c h h g a
blodsockervrden.
Lrare: Andreas Roup

Diabetes

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 2

Norrkping

Omvrdnad vid diabetes Kost, kostrd enligt SNR

Bra matvanor vid diabetes enligt SNR innebr fljande:

Det r bra aH ta regelbundet och jmnt frdelat ver dagen. Lmpligt r 3 huvudml och
2 eller 3 mellanml.
t lagom stora porDoner. ter man er kalorier n man frbrukar kar vikten och ter
man frre kalorier n man frbrukar minskar vikten
Anvnd tallriksmodellen. Det r eH enkelt sH aH f lagom mycket kalorier och
nringsmnena protein, feH och kolhydrater i rH mngd
t lagom med feH. FeH r det nringsmne som ger mest kalorier ungefr dubbelt s
mycket som kolhydrater och protein. FeH pverkar ocks insulinknsligheten.
t berrik mat. Fiberrik mat pverkar blodsockret p s vis aH blodsockret sDger lngsamt
och inte Dll s hga vrden.
t lite socker. Socker och sockerrika livsmedel i stora mngder pverkar
blodsockerhalten. Ngra teskedar socker i samband med en mlDd pverkar inte
blodsockret s mycket dock.
Lrare: Andreas Roup

Diabetes

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 2

Norrkping

Omvrdnad vid diabetes Kost, Tallriksmodellen

Lrare: Andreas Roup

Diabetes

Norrkping

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 2

Omvrdnad vid diabetes Kost; Bakning, stningsmedel, mjl och feH

Det nns olika uppfaHningar om det r bra eller inte bra
aH anvnda stningsmedel men det br inte anvndas i
stora mngder. DieDster rekommenderar exempelvis
inte lngre bakning med stningsmedel. Man vet aH
vetemjl hjer blodsockret mer n sockret nr man
bakar eLersom vetemjl innehller strkelse. I stllet r
rdet aH halvera mngden socker med motsvarande
mngd stningsmedel och frska ersHa delar av
vetemjlet med ngot som r berrikt, exempelvis mjl
anpassat fr glutenintoleranta.


Frdigkpta bakverk som kallas sockerfria eller
diabetesvnliga r sllan eH bra alternaDv. De smakar
oLa smre. Sockret kan ha ersaHs av dligt feH och
mjlet kan pverka blodsockret i alla fall.
Lrare: Andreas Roup

Diabetes

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 2

Norrkping

Omvrdnad vid diabetes Kost; Alkohol

Det nns inget frbud mot aH dricka alkohol nr man har diabetes. Det r dock vikDgt aH
knna Dll aH alkohol kar risken fr insulinknningar. Det beror p aH levern frbrnner
alkohol i stllet fr aH frisHa det socker som nns lagrat i levern. Det socker som nns
lagrat i levern frisHs normalt under naHen och nr kroppen fastar (man ter ju inte nr man
sover, och r en av anledningarna Dll bakfylla!).

Om man dricker alkohol r det vikDgt aH se Dll aH man ocks ter ngot, speciellt innan man
gr och lgger sig. Har man druckit alkohol br man ocks kontrollera blodsockret innan man
gr och lgger sig.

Lrare: Andreas Roup

Diabetes

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 2

Norrkping

Omvrdnad vid diabetes MoDon

MoDon r nykgt fr alla men speciellt vikDgt fr
den som har diabetes. Nr man rr sig anvnds mer
energi och mer socker frbrnns, vilket leder Dll
lgre blodsockerniv. MoDon i sig kar dessutom
cellernas knslighet fr insulin.

AH rra p sig gr ocks aH man mr bHre, bde
psykiskt och fysiskt. Det r vikDgt aH hiHa en bra
balans mellan kost, moDon och behandling. Det
bsta resultatet fr man om man rr sig lite varje
dag. Det behver inte vara i form av ngon srskild
trning utan kan handla om aH promenera eller
cykla.

Val av moDon eller akDvitet r mycket individuellt
och beror bland annat p om personen har andra
sjukdomar eller funkDonshinder.
Lrare: Andreas Roup

Diabetes

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 2

Norrkping

Omvrdnad vid diabetes MoDon

MoDon r nykgt fr alla men speciellt vikDgt fr den
som har diabetes. Nr man rr sig anvnds mer energi
och mer socker frbrnns, vilket leder Dll lgre
blodsockerniv. MoDon i sig kar dessutom cellernas
knslighet fr insulin.

AH rra p sig gr ocks aH man mr bHre, bde
psykiskt och fysiskt. Det r vikDgt aH hiHa en bra balans
mellan kost, moDon och behandling. Det bsta resultatet
fr man om man rr sig lite varje dag. Det behver inte
vara i form av ngon srskild trning utan kan handla om
aH promenera eller cykla.

Val av moDon eller akDvitet r mycket individuellt och
beror bland annat p om personen har andra sjukdomar
eller funkDonshinder.
Lrare: Andreas Roup

Diabetes

Norrkping

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 2

Omvrdnad vid diabetes Kontroll av blodsocker; B-glukos & P-glukos

Vrdet p blodsocker mts i millimol per liter, mmol/l. Det r vanligast aH provet analyseras
i helblod genom kapillra prover (B-glukos). DeHa ger dock endast en ngervisning eLersom
de rda blodkropparna nns med nr du tar eH kapillrt blodprov. De rda blodkropparna
innehller nmligen socker ocks och d ser man inte mngden friH blodsocker i blodet.

Fr aH skerstlla det exakta vrdet av blodsockret tar man provet i plasma (P-glukos) nr
man genom en centrifug separerat plasman frn blodkropparna. D anvnder man provrr
med en gel i boHen och analyserar blodprovet i eH laboratorium. Det nns ven srskilda
blodsockerapparater p vrdavdelningar och vrdcentraler som kan separera blodkropparna
frn plasman direkt i analysen vid eH kapillrt prov, men dessa r mycket dyra och
frekommer vldigt sllan inom ldrevrden, hemtjnsten och hos vrdtagarnas hem. Drfr
kan man inte anvnda de enkla blodsockermtarna fr aH stlla en diagnos.

OLa kontrolleras just P-glukosen minst 1 gng per halvr p vrdcentral utver de vanliga B-
glukosmtningarna som grs i hemmet.

Lrare: Andreas Roup

Diabetes

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 2

Norrkping

Omvrdnad vid diabetes Kontroll av blodsocker; B-glukos & P-glukos

B-glukos

P-glukos
Bda r kapillrblodmtare!

Lrare: Andreas Roup

Diabetes

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 2

Norrkping

Omvrdnad vid diabetes Kontroll av blodsocker;

regelbundenhet och diagnos
De esta diabeDker lr sig aH sjlva kontrollera siH blodsocker fr aH kunna styra sin
behandling. Nr man kontrollerar blodsockret hemma tar man eH kapillrt blodprov. Det
nns en mngd olika blodglukosmtare och blodglukossDckor som r enkla och skra aH
anvnda. Hur oLa man br kontrollera blodsockerhalten varierar frn person Dll person. Det
beror exempelvis p vilken typ av diabetes och vilken behandling man har. Vid visa Dllfllen
kan man behva kontrollera blodsockret era gnger per dag. Ibland kan det rcka med eH
par gnger i veckan.


Normalt blodsocker hos en frisk person som har fastat brukar ligga under 5,6 mmol/l. Om
man inte har fastat kan det vara normalt med vrden upp Dll 8,7 mmol/l. Fr aH stlla
diagnosen diabetes ska man ha uppmH eH fastevrde p ver 7,0 mmol/l vid 2 olika
Dllfllen genom P-glukos. Blodsockervrdena hos diabeDker r individuella. Det nns drfr
inga bestmda vrden fr blodsocker som gller fr alla diabeDker.

Lrare: Andreas Roup

Diabetes

Norrkping

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 2

Omvrdnad vid diabetes Kontroll av blodsocker; ruDner & HbA1c

Nr vrd- och omsorgspersonal har delegering p aH ge insulin och
aH kontrollera blodsocker, i exempelvis eH srskilt boende, ska det
nnas en ruDn fr nr sjukskterska kontaktas. Det kan exempelvis
vara nr en vrdtagare med diabetes har eH B-glukos som r lgre n
5 mmol/l eller hgre n 8 mmol/l.


HbA1c r eH blodprov som tas fr aH kontrollera hur blodsockret har
varit under virka 2 3 mnader fre provtagningen. Drfr kallas det
oLa fr lng5dssocker. I provet mts hur mycket socker som fastnar
p hemoglobinet i de rda blodkropparna. Vid hgt blodsocker
fastnar mer socker n vid eH lgt vrde. Fr den som har diabetes r
mlsHningen aH HbA1c ska vara lgre n 52 mmol/l.


Hb = Hemoglobin, A1c = receptorer fr glukos.

Lrare: Andreas Roup

Diabetes

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 2

Norrkping

Omvrdnad vid diabetes KomplikaDoner

KomplikaDoner vid diabetes kan vara bde akuta och s kallade senkomplikaDoner, vilket
innebr komplikaDoner som kommer eLer mnga rs sjukdom. De akuta komplikaDonerna
r hypoglykemi (fr lgt blodsocker) och hyperglykemi (fr hgt blodsocker).

Lrare: Andreas Roup

Diabetes

Norrkping

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 2

Omvrdnad vid diabetes Hypoglykemi; mtning och orsaker

Hypoglykemi (insulinknning) r kroppens reakDon p nr blodsockret faller Dll fr lg niv.
Det r individuellt nr en person fr symptom p grund av hypoglykemi. De esta knner av
nr blodsockerhalten sjunker under 2 4 mmol/l. Hypoglykemi r vanligast hos
insulinbehandlade paDenter. ven tableHbehandlade kan ibland f hypoglykemi.

De vanligaste orsakerna Dll hypoglykemi r:
Fr lite mat

Fr lng Dd mellan
mlDderna

AH man rrt p sig mer
n vanligt

Fr mycket insulin

Lrare: Andreas Roup

Diabetes

Norrkping

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 2

Omvrdnad vid diabetes

Hypoglykemi; Ddiga symptom
Hypoglykemi r vanligast under naHen eller
fre frukost. Det r vikDgt aH knna Dll
symptomen vid hypoglykemi s aH man kan
ge ngot aH ta eller dricka redan vid de
frsta tecknen. Vissa personer mrker inte
sjlva nr de fr fr lgt blodsocker. D r
det extra vikDgt aH uppmrksamma
symptom som kan tyda p hypoglykemi.

Tidiga symptom p hypoglykemi kan vara:
Skakningar, darrningar
SveHningar
Domningar i lppar och tunga
Hunger
Hjrtklappning
Huvudvrk
KoncentraDonssvrigheter
Lrare: Andreas Roup

Diabetes

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 2

Norrkping

Omvrdnad vid diabetes Hypoglykemi;

senare symptom och behandling
Senare symptom kan vara:

Frvirring
ndrat beteende
Aggressivt beteende
Rastlshet och sveHningar
Medvetslshet
Insulinkoma
Fr aH frebygga allvarliga fall av hypoglykemi r det vikDgt aH en insulinbehandlad
diabeDker allDd har Dllgng Dll ngot med socker i, exempelvis druvsockertableHer
(Dextrosol). Om en vrdtagare visar tecken p hypoglykemi kan man prova aH ge ngot aH
ta, som druvsockertableHer eller mjlk och smrgs.

Om en person r snkt i medvetande eller medvetsls ska man aldrig frska f personen aH
ta eller dricka. Om en diabeDker blir medvetsls ska man ringa ambulans s aH hen
kommer Dll sjukhus fr behandling s fort som mjligt.
Lrare: Andreas Roup

Diabetes

Norrkping

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 2

Omvrdnad vid diabetes Hyperglykemi; Grunder & Ketoacidos

Hyperglykemi (sockerknning) uppstr nr blodsockret r fr hgt. Hyperglykemi handlar oLa
om vrden ver 15 mmol/l. Fr hgt blodsocker kan uppst om det nns fr lite insulin i blodet.
Sockret kommer inte in i cellerna och i stllet brjar kroppen frbrnna feH. Nr feH frbrnns i
stor utstrckning bildar kroppen en typ av syror som kallas ketoner. Om det blir fr mycket
ketoner i kroppen kan det leda Dll ketoacidos. D utsndras ketoner, acetonliknande mnen,
med urinen.
Hyperglykemi kan uppst om en diabeDker av
ngon anledning inte tagit siH insulin eller tagit
fr lite insulin. Hyperglykemi kan ocks uppst i
samband med infekDoner, exempelvis en
urinvgs- eller en luLvgsinfekDon. Vid en
infekDon kan det bli ndvndigt aH ge mer
insulin trots aH personen kanske ter och
dricker mindre n vanligt. Hyperglykemi
utvecklas lngsamt, under eH halvt Dll 3 dygn,
och krver behandling med insulin. OLa
behver personen lggas in p sjukhus.
Lrare: Andreas Roup

Diabetes

Norrkping

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 2

Hyperglykemi; Symptom
Tidiga symptom p hyperglykemi kan vara:
Dsighet
Trst
Torra slemhinnor
kade urinmngder
UHorkning
Acetonliknande andedrkt

Om symptomen inte behandlas kan det bli

allvarligt och leda Dll livshotande Dllstnd

Sena symptom kan vara:

Viktminskning
Magsmrtor och krkningar
Lgt blodtryck
NedsaH kroppstemperatur
Svaghetsknsla
Medvetslshet
Diabeteskoma
Lrare: Andreas Roup

Diabetes

Norrkping

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 2

Omvrdnad vid diabetes Vid oskerhet och akuta insatser

Om en diabeDkers Dllstnd r frndrat ska man som
USK allDd kontakta sjukskterska. Det r vikDgt aH knna
Dll aH eH lgt blodsocker kan utvecklas och bli allvarligt
mycket snabbt, vilket kan krva akuta insatser. EH hgt
blodsocker kan ocks innebra eH allvarligt Dllstnd men
tar lngre Dd aH utvecklas. OLa har vrdtagaren en
blodsockermtare och d kan man brja med aH
kontrollera eH blodsockervrde.

Om man inte kan avgra om vrdtagaren har lgt eller
hgt blodsocker br man allDd behandla det som eH lgt
blodsocker. Det r inte farligt aH prova aH ge ngot aH
ta ven om blodsockret skulle vara hgt. Det kan
dremot vara livshotande aH ge insulin vid lgt
blodsocker om man d inte vet blodsockernivn. Ge
drfr aldrig insulin frrn sjukskterska har ordinerat
deHa nr du kontaktat henom.
Lrare: Andreas Roup

Diabetes

Norrkping

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 2

Omvrdnad vid diabetes Sena komplikaDoner; blod och njurar

Det krvs oLa mnga r fr aH utveckla sena komplikaDoner av diabetes. Nr blodsockret
ligger p fr hga niver under en lngre Dd kar risken fr skador p kroppens organ. De
sm och stora blodkrlen, hjrtat och nerverna skadas av hg blodsockerhalt. Andra faktorer
som kar risken fr komplikaDoner vid diabetes r hgt blodtryck, hga blodfeHer, rkning
och rLlighet.

En komplikaDon av lngvarig diabetes r skador p njurarna. De sm blodkrlen i njurarna
tar skada av hgt blodsocker under en lngre Dd. d kan protein lcka ut i urinen. Protein i
urinen r eH tecken p aH kroppens blodkrl har brjat ta skada. Om skadorna p blodkrlen
blir vrre kar mngden protein i urinen.
Njurarnas frmga aH rena blodet frn
avfallsprodukter brjar d minska. Det r
eH Dllstnd som kallas njursvikt, vilket kan
leda Dll uremi (urinfrgiLning).

Lrare: Andreas Roup

Diabetes

Norrkping

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 2

Omvrdnad vid diabetes Sena komplikaDoner; gonen och vriga

ven de sm blodkrlen i gats nthinna kan ta skada om blodsockret r hgt under en
lngre Dd. Sm bldningar kan uppst och de skadar nthinnans synceller. ELer en Dd kan
synen frsmras och kan i svra fall leda Dll blindhet. Frndringarna kan komma smygande.
Drfr fr diabeDker regelbundet genomg en speciell typ av gonunderskning, d man kan
upptcka sm skador p nthinnans blodkrl. En sdan underskning kallas
gonboHenfotografering.

Andra senkomplikaDoner vid diabetes r orsakade av skador i de stora blodkrlen och kan
leda Dll krlkramp, hjrDnfarkt eller stroke. En annan komplikaDon r frsmrad
blodcirkulaDon och knsel i fHerna.

Lrare: Andreas Roup

Diabetes

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 2

Norrkping

Omvrdnad vid diabetes Sena komplikaDoner

Lrare: Andreas Roup

Diabetes

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 2

Norrkping

Omvrdnad vid diabetes Fotvrd; bakgrund

Regelbunden fotvrd r en vikDg del av omvrdnaden vid diabetes. Fotvrd kan frebygga
allvarliga komplikaDoner och r vikDgt fr diabeDker i alla ldrar. Skador p blodkrl och
nerver i fHerna kan leda Dll aH syreDllfrseln och knseln blir frsmrad. Det r drfr
vikDgt aH vara observant p sm sr, sprickor eller rodnader. Det kan snabbt utvecklas Dll
svrlkta eller infekterade sr.

ELersom cirkulaDonen r nedsaH kan sr p fHerna hos en diabeDker leda Dll aH man blir
tvungen aH gra en amputaDon. Man ska allDd inspektera huden och framfrallt fHerna i
samband med bad eller dusch.

Lrare: Andreas Roup

Diabetes

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 2

Norrkping

Omvrdnad vid diabetes Fotvrd; ruDner

Fr en diabeDker innebr fotvrd fljande:

TvHa fHerna varje dag med tvl och vaHen. Tnk p aH diabeDker med nedsaH knsel
inte allDd knner om vaHnet r fr varmt eller kallt.

Torka fHerna noga, ven mellan trna

Klipp naglarna rakt

Hll huden smidig med fuktkrm
Anvnd rH strumpor och skor. Strumporna ska vara rena och av rH storlek. Skorna ska
passa Dll fotstorleken och inte vara fr sm eller fr stora.

Hll fHerna varma och torra

Vrdtagaren ska undvika aH g barfota
Lrare: Andreas Roup

Diabetes

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 2

Norrkping

Omvrdnad vid diabetes Fotvrd; nr hjlp behvs

Kontakta sjukskterska eller foHerapeut om:

Det nns sprickor i huden

Det nns sr p fHerna

Det uppstr frhrdnader eller blsor

Det uppstr nageltrng
Det nns nagelsvamp eller fotsvamp
Huden r torr eller hrd
FHerna r rdfrgade, svullna eller inammerade
Lrare: Andreas Roup

Diabetes

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 2

Norrkping

Omvrdnad vid diabetes Compliance & Empowerment

Tv begrepp som har stor betydelse vid omvrdnad i
samband med diabetes r compliance och
empowerment. Compliance kan versHas med
ordinaDonsfljsamhet. Det innebr aH en vrdtagare
fljer vrdens anvisningar och rd gllande behandling
bde medicinskt och omvrdnadsmssigt.

Empowerment handlar om aH hjlpa och stHa en
vrdtagare s aH personen kan skta sin egen
behandling och ta ansvar fr siH eget liv och sin egen
hlsa.

En god compliance och upplevelse av empowerment
kar livskvaliteten och sjukdomskontrollen hos
paDenter med diabetes. Det leder bland annat Dll frre
komplikaDoner av sjukdomen och kad livskvalitet fr
vrdtagaren.
Lrare: Andreas Roup

Diabetes