Moment 5 Vrd och omsorg vid

vanliga sjukdomar

Del 4
Bensr & Cancer

Norrkping

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 4

Bensr
Bakgrund

Sr p f(er eller underben som inte lker
inom 6 veckor kallas kroniska eller svrlkta
bensr. Bensr r en folksjukdom och varje
r drabbas cirka 50 000 personer, Den
vanligaste orsaken Cll a( man fr bensr r
nedsa( blodcirkulaCon

Det nns olika typer av bensr men vensa
och arteriella bensr r de vanligaste. De
esta bensr lker men det kan ta lng Cd,
ibland era r. Nr det gller omvrdnad vid
bensr behver personalen kunskaper om
olika typer av sr, behandlingss( och om
hur man lindar ben p r( s(.
Lrare: Andreas Roup

Vrd vid Bensr & Cancer

Norrkping

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 4

Bensr Vensa bensr

Venerna r de blodkrl som leder blodet Cllbaka Cll hjrtat frn kroppen. I venerna i f(er och
ben mste blodet rinna uppt nr det ska Cllbaka Cll hjrtat. Fr a( det ska fungera pumpas
blodet uppt av musklerna som nns i benen. Fr a( inte blodet ska backa Cllbaka r venerna
frsedda med klaar som hindrar blodet frn a( rinna bakt.

Om klaarna i venerna har skadats uppstr vens insuciens. Skador p klaarna kan
exempelvis uppkomma eNer proppar i benens vener (djup ventrombos). Det kan ocks vara s
a( musklerna i benen inte orkar pumpa Cllrckligt bra fr a( blodet ska kunna transporteras Cll
hjrtat. Nr blodet stockar sig i benen kan vtska frn blodet pressas ut i vvnaden. D uppstr
dem, ansamling av vtska som gr a( benen svullnar.

Det bristande bloddet i venerna kan gra a( det uppstr e( eksem, framfrallt kring
anklarna. Eksemet gr a( huden blir skr och tunn. Huden blir frst torr och Sllande, dreNer
blir den rd och kliar. Ibland kallas eksemet som uppkommer vid vens insuciens fr
staseksem. De svullna benen och den tunna huden gr a( det l( uppstr sr. Den bristande
blodcirkulaHonen gr ocks aJ sren fr svrt aJ lka. Vensa bensr r oNa vtskande och
si(er oNast p ankeln eller underbenet. Vensa bensr r vanligast bland ldre kvinnor.
Lrare: Andreas Roup

Vrd vid Bensr & Cancer

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 4

Norrkping

Bensr Vensa bensr

Normalt blodde

Djup Ventrombos

Emboli

Djupa vener i benet

VikCgt a( veta r a( djupa ventromboser kan f sm proppar, emboli, a( lossna och leda Cll
blodproppar i andra delar i kroppen och orsaka exempelvis hjrHnfarkt, stroke och lungemboli.
Lrare: Andreas Roup

Vrd vid Bensr & Cancer

Norrkping

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 4

Bensr Vensa bensr

PaCent 2

PaCent 3

PaCent 1
Lrare: Andreas Roup

Vrd vid Bensr & Cancer

Norrkping

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 4

Bensr Arteriella bensr

Artrerna r de blodkrl som transporterar det syrerika blodet frn hjrtat och ut i kroppen.
Artrer kallas ocks fr pulsdror. Arteriell insuciens beror p arterioskleros. D kan inte
blodet trnga fram Cllrckligt bra. ONa drabbas benen och d fr tr, f(er och underben inte
s mycket syrerikt blod som behvs. Huden fr inte heller Cllrckligt med syre och nring och
blir drfr skr och tunn. Foten knns oNa kall och det r svrt a( knna pulsen i underben och
fotens anklar.

Vid arteriell insuciens r underbenet oNa tunt och smalt eNersom musklerna inte fr den
nring de behver. PaCenter med arteriell insuciens har oNa ont i sina ben. Ngra fr smrtor
nr de promenerar. Det r ocks vanligt a( man fr vrk i benen p naJen mr man ligger i
sngen. Vrken brukar lindras om man hnger ner benen ver sngkanten.

Sr som beror p en frtrngning av benets artrer gr oNa mycket ont. Smrtan i sret kar
nr benen r i hglge och den lindras av a( benet snks. Det arteriella bensret r vanligen
djupare n de vensa. Sren ser oNa torra ut och si(er lngst ut p f(erna, p trna, hlarna
eller mi( p benen. Ibland kan man se svarta nekroser (dd hud och vvnad i sren).

Arteriella bensr r ngot vanligare hos mn n hos kvinnor. DiabeCker och rkare lper kad
risk fr a( drabbas av arteriell insuciens.
Lrare: Andreas Roup

Vrd vid Bensr & Cancer

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 4

Norrkping

Bensr Arteriella bensr

Artrer
i
benen
Normalt
blodde

Frtrngt blodde

Plack

Lrare: Andreas Roup

Vrd vid Bensr & Cancer

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 4

Norrkping

Bensr Arteriella bensr

Lrare: Andreas Roup

Vrd vid Bensr & Cancer

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 4

Norrkping

Bensr Behandling, vilken typ av sr?

Behandlingen av vensa och arteriella bensr skiljer sig t. Drfr r det vikCgt a( frst gra en
utredning som visar vad som orsakar sret. Vid utredning mts bland annat blodtrycket i ben
och f(er. Fr de(a anvnds en
vanlig blodtrycksmanscheJ och
en doppler. Dopplern r e( enklare
ultraljudsinstrument som ger ifrn
sig ljud varje gng blodet passerar.
Man hller den mot en artr och
lyssnar eNer pulsljudet. Sen
pumpar upp mansche(en Cll 100
mmHg. DreNer slpper man p
luNtrycket och nr ljudet kommer
Cllbaka fr man det diastoliska
blodtrycket i ankelartren. Om
resultatet r lgt i frhllande Hll
paHentens armblodtryck kan man
d l( konstatera a( det r e(
arteriellt bensr det rr sig om.
Lrare: Andreas Roup

Vrd vid Bensr & Cancer

Norrkping

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 4

Bensr Behandling, vensa sr

Vid bde vensa och arteriella sr behver

Sromlggning
sren hllas rena och lggas om
+
regelbundet. Det nns en mngd olika
Lindning av ben/kompression
srvrdsmaterial som r anpassade eNer
olika typer av sr.

Vid behandling av vensa bensr r
kompression den vikCgaste delen.
Kompression innebr a( man frsker
ers(a klaarnas funkCon och frstrka
muskelpumpen i benen genom a( s(a p
e( tryck runt benet. D hindras blodet frn
a( pressas ut Cll de ytligaste venerna och i
stllet ledas upp mot hjrtat.

Trycket kan vara i form av en stdstrumpa
eller lindning av benet.
Lrare: Andreas Roup

Vrd vid Bensr & Cancer

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 4

Norrkping

Bensr Behandling, pumpstvel & arteriella bensr

En annan typ av behandling fr a( minska
demet r pumpstvel. Behandling med
pumpstvel ges oNa nr paCenten vrdas p
sjukhus. De kan ven anvndas i hemmet.

Fr a( arteriella sr ska kunna lka mste
paCentens cirkulaCon ka vilket r lite svrt.
Normal srvrd r grunden. PaCenten mste
ven helt undvika aJ rka. I vissa fall kan
man gra en ballongvidgning av blodkrlen
fr a( frb(ra cirkulaConen.

Det frekommer a( en paCent kan ha en
kombinaHon av bde vensa och arteriella Artr
sr. D avgr lkaren eller specialist-
sjukskterska i srvrd vilken behandling som
Plack
r vikCgast.
Lrare: Andreas Roup

Pumpstvel

Ballongvidgning
Stent

Vrd vid Bensr & Cancer

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 4

Norrkping

Omvrdnad vid Bensr Kompressionsstrumpor

Kompressionsstrumpor, eller stdstrumpor som de oNa kallas, kan anvndas av
era orsaker. Det kan vara vid svullna ben p grund av vens insuciens,
derbrck, eUer djup ventrombos eller fr aJ frebygga proppar i benen.

Stdstrumpor delas in i olika klasser beroende p hur hrd kompression de ger.

Strumpor med den lJaste kompressionen kan man kpa sjlv p apotek. De
vriga strumporna ska anvndas eNer ordinaHon och provas ut individuellt.
Utprovningen kan gras p vrdcentral eller sjukhus. Vissa sjukhus har en
speciellt strumpmoJagning som skter de(a. Kompressionen som strumporna
anges i samma enhet som i blodtryck mmHg. Det nns stdstrumpor som
slutar vid knvecket och lnga strumpor som ska si(a upp Cll ljumsken. Vissa
strumpor har en ppen t och andra har en sluten t. Stdstrumpor ska tas p
innan paHenten sHgit upp ur sngen p morgonen. D har benen nnu inte
hunnit svullna. Nr paCenten lgger sig p kvllen ska de tas av.

Fr a( gra det l(are a( s(a p strumpan kan man ta p sig vanliga

diskhandskar av gummi som gr a( man fr e( b(re grepp. Till vissa strumpor
fljer det med en srskild glidsocka som kan underl(a. Kompressionsstrumpor
ska tv(as i 40 grader. Om man tv(ar dem varje dag hller de lngre.
Lrare: Andreas Roup

Vrd vid Bensr & Cancer

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 4

Norrkping

Kompressionsstrumpor A( ta p kompressionsstrumpor
Desinfektera och luNtorka dina hnder.
Vnd strumpan ut och in.
Vik in fotdelen s a( den kommer inuC strumpan.
Tr frst p strumpans fotdel.
Se Cll a( hlen kommer p r( plats.
Mata strumpan undan fr undan uppt men dra inte i den.
Frdela strumpan jmnt ver benet och se Cll a( det inte blir ngra rynkor.
Om strumpan r knkort ska den sluta e( par cenCmeter nedanfr
knvecket.
verkanten av strumpan ska aldrig vikas.
Lrare: Andreas Roup

Vrd vid Bensr & Cancer

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 4

Norrkping

Omvrdnad vid Bensr A( linda ben

A( linda ben p r( s( krver mycket vning. Man mste ven ha kunskap
om olika typer av lindor och lindningstekniker. Lindning med kompressions-
lindor grs eNer ordinaCon av lkare eller specialistsjukskterska och av
samma anledningar som nr man anvnder kompressionsstrumpor.

Kompressionslindor nns i 2 olika typer: lngstrckslindor och kort-
strckslindor. Andra benmningar kan vara hgelasCsk och lgelasCsk linda.

Lngstrckslinda/HgelasHsk linda har hg tjbarhet. Det gr a( man fr e(
hgre tryck vid vila nr man inte anvnder muskelpumpen i benen.
Lngstrckslindan anvnds Cll paCenter som inte kan g eller st, exempelvis
Cll sngliggande eller rullstorsburna paCenter.

Kortstrckslinda/LgelasHsk linda har lg tjbarhet. Den hr lindan ger e(
hgt arbetstryck, det vill sga nr man r uppe och gr, och e( lgre vilotryck.
En kortstrckslinda lmpar sig b(re Cll hgrrliga eller fullt rrliga paCenter.
De kan ven si(a p dygnet runt.
Lrare: Andreas Roup

Vrd vid Bensr & Cancer

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 4

Norrkping

Omvrdnad vid Bensr A( linda ben

Hur hgt trycket blir nr man lindar pverkas av fljande faktorer:

Vilken bredd lindan har
Hur t( man lindar och vilken metod man anvnder
Hur hrt man strcker lindan
Hur smalt benet r
Precis som med kompressionsstrumpor ska benen lindas p morgonen. D r de som smalast
och har inte hunnit svullna s mycket. Fr a( minska risken fr vrmeutslag och fr hudirritaCon
anvnder man tubgas nrmast benet. Fr a( f en jmnare kompression, och fr a( minska
risken fr skavmrken och blsor, ska sedan benet polstras med vadd. Det r extra vikCgt a(
polstra ordentligt om benen r tunna och smala. Tubgas eller en sjlvhNande linda ver
kompressionslindan gr a( lindorna si(er bra och motverkar a( de glider ner.

Lindningen kan gras med spiralturer. Det innebr a( man hela Cden lindar t samma hll och
verlappar med 50 %. Man kan ven linda med s kallade 8-talsturer. D lindas vart annat varv
uppt och vart annat nedt. Lindning med 8-talsturer ger lite hgre tryck. Fr a( lindningen ska
fungera bra ska man vara hrdast vid ankeln och sedan minska upp mot knt.
Lrare: Andreas Roup

Vrd vid Bensr & Cancer

Norrkping

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 4

AJ linda ben
S( en lagom bred tubgas frn trna upp Cll knt.
Knn eNer runt foten och benet. Polstra ordentligt dr det knns ojmnt eller dr benet
ligger nra huden. Man kan ven polstra runt hela underbenet.
Brja allCd linda lngst ner vid trna. Trna ska inte lindas in.
Hll foten i 90 graders vinkel nr foten och frsta delen av benet lindas. Om foten strcks
framt nr man lindar den blir det knligt och obekvmt nr paCenten sedan ska stlla sig
upp.
Linda ngra varv runt foten och e( varv upp mot vristen, fr a( sedan g ner igen och linda
in hlen. Det fr inte vara ngon glipa ver hlen utan den ska tckas helt av lindan.
Linda med e( jmnt tryck och verlappa med lindan cirka 50 %. P s s( fr man e( hgre
tryck ver ankeln n ver vaden som r tjockare.

Lrare: Andreas Roup

Vrd vid Bensr & Cancer

Norrkping

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 4

Omvrdnad vid Bensr

Sluta ngon cenCmeter nedanfr knt. Om lindan r fr lng klipper man av den. Det blir fr
hgt tryck om man lindar mnga varv precis under knt.
Fst lindan med tejp. Klamrarna som fljer med lindan ska inte anvndas nr lindan si(er p
benet. De kan skada huden eller lossna om paCenten har klder ver.
Fst eventuellt lindan med tubgas eller med en tunn sjlvhNande linda.
Kontrollera med paCenten a( allt knns bra och a( det inte gr ont. Det fr inte knnas skallt
eller domnat i trna.
Linda med 2 lindor om det behvs, en smalare och en bredare. Det gr a( kompressionen
blir nnu b(re. Smala lindor ger hgre tryck n breda.
Lrare: Andreas Roup

Vrd vid Bensr & Cancer

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 4

Norrkping

Lindningsteknik Spiralturer

4
3

Lrare: Andreas Roup

Vrd vid Bensr & Cancer

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 4

Norrkping

Lindningsteknik 8-talsturer

Lrare: Andreas Roup

Vrd vid Bensr & Cancer

Norrkping

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 4

Cancer Bakgrund
Cancer r inte en enda sjukdom utan e( samlingsnamn p cirka 200 olika sjukdomar. De
vanligaste cancerformerna i Sverige r prostatacancer, brstcancer, tjock- och ndtarmscancer,
hudcancer och lungcancer. Antalet cancerfall per r kar och en stor anledning Cll det r a(
antalet ldre kar. 2/3 av alla som fr cancer r ver 65 r. Cancersjukdom r ungefr lika
vanligt hos mn som hos kvinnor. Fler och er paHenter som har en cancersjukdom verlever
idag och ungefr 60 % av alla paHenter blir botade. Det beror p a( man r b(re p a( stlla
r( diagnos Cdigare i sjukdomsfrloppet. Behandlingen mot cancer har ocks blivit eekHvare.

Cancer uppstr genom a( balansen i den normala celldelningen rubbas. En cell brjar dela sig
okontrollerat och Cllslut bildas en liten klump av onormala celler. Cellerna bildar en tumr. Man
skiljer p godartade, benigna, och elakartade, maligna, tumrer. Godartade tumrer har inte
samma frmga som de elakartade a( vxa igenom andra vvnader i kroppen. En godartad
tumr kan inte heller sprida sig Cll andra organ i kroppen.

En elakartad tumr kan trnga in i andra vvnader och kommer d Cllslut i kontakt med sm
blod- och lymmrl. Celler frn den elakartade tumren kan d lossna och flja med blodet elelr
lymfan Cll andra stllen i kroppen. Dr kan cellerna bilda nya tumrer. De kallas fr
do(ertumrer, metastaser.
Lrare: Andreas Roup

Vrd vid Bensr & Cancer

Norrkping

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 4

Cancer Symptom
Cancer r en sjukdom som r svr a( upptcka Cdigt. Det tar oNa mycket lng Cd frn a( de
frsta cancercellerna brjar dela sig Clls personen fr ngra symptom. en cancertumr gr
oNast inte ont utan symptomen beror p andra faktorer.

En tumr tar plats i det organ dr den uppst( och Cllslut kommer knlen a( stra organets
normala funkConer och ge symptom. ONa sCmuleras knselnerverna i organet som d
framkallar smrta. Cancer leder ocks oNa Cll en inammatorisk reakCon i kroppen.
InammaConen kan leda Cll olika symptom som exempelvis tr(het, illamende, viktnedgng
och feber.

Nr man misstnker en cancersjukdom grs en utredning. Flera olika underskningar kan bli
aktuella beroende p vilken cancerform det rr sig om. Utredningen innehller oNa
rntgenunderskningar av olika slag. Fr a( kunna stlla en diagnos tar man olika blodprover
fr a( underska anCkroppar mot tumrer, immunfrsvarsakCvitet och prover p vvnader
som analyseras i mikroskop.

Lrare: Andreas Roup

Vrd vid Bensr & Cancer

Norrkping

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 4

Cancer Tecken
Det nns era tecken som kan tyda p en cancersjukdom och som allCd br kontrolleras av en
lkare. Dessa tecken r:

Knlar p kroppen, exempelvis i armhlor, ljumskar, tesCklar, brst och p halsen.

E( sr som uppkommer utan klar anledning och som inte lker.
En bldning utan knd orsak. Exempelvis blod i avfringen eller underlivsbldningar hos ldre
kvinnor som passerat klimakteriet.
Hosta eller heshet som inte gr ver p e( par veckor och som inte har samband med en
infekCon eller frkylning.
Svrigheter a( svlja som inte har samband med halsinfekCon
ndrade avfringsvanor eller problem a( kissa. Exempel kan vara lngvarig frstoppning
eller diarr utan knd orsak, framfrallt hos ldre paCenter. Svrigheter a( kissa, svag strle
och tta trngningar hos ldre mn kan ocks vara tecken.
E( ny( eller frndrat fdelsemrke som r oregelbundet, ndrar frg eller som brjar vxa,
blda eller klia.
Lrare: Andreas Roup

Vrd vid Bensr & Cancer

Norrkping

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 4

Cancer Behandling
SyNet med behandlingen vid cancer kan vara olika. Man kan behandla fr a( bota (kura7v
behandling) eller fr a( minska risken fr recidiv (terfall). Behandling kan ocks ges fr a(
lindra en cancersjukdom som r obotlig. Det kallas fr pallia7v behandling. Behandlingar vid
cancersjukdom r oNa lnga och anstrngande. Det pverkar bde paCenten och dess anhriga.

OperaHon r den vanligaste behandlingsmetoden vid cancersjukdomar. Man opererar fr a( f
bort tumren och cancercellerna. Fr a( f bort alla sjuka celler tar man ven bort en del av den
friska vvnaden runt tumren som skerhetsmarginal. ENer operaConen undersker man
tumren i mikroskop. Det grs fr a( ta reda p vilken typ av cancerceller det r frga om och
hur mycket sjukdomen bre( ut sig.

CytostaHka r lkemedel som ges fr a( dda eller hmma Cllvxten hos cancercellerna.
CytostaCka nns i era former, som table(er eller intravens dropp. Lkemedlet ges fr a( bota
cancer eller fr a( lindra symptom vid palliaCv vrd (nr cancern ej kan botas). I vissa fall ges
ocks cytostaCka fr a( minska risken fr terfall. Det r vanligt eNer exempelvis en operaCon
fr brst- eller tjocktarmscancer.

Lrare: Andreas Roup

Vrd vid Bensr & Cancer

Norrkping

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 4

Cancer Behandling
Strlbehandling kan ges som enda behandlingsform. Den kombineras dock oNa med annan
behandling, exempelvis cytostaCka. Vid behandlingen anvnds en strlning som kallas
joniserande strlning. Den r av samma slag som solljus men innehller mycket hgre energi.
Strlningen skadar cellernas arvsmassa s a( de inte lngre kan dela p sig och Cllslut dr. ven
friska celler skadas vid strlningen men tumrceller har smre frmga a( reparera sig n friska
celler. Drfr verlever de esta friska celler strlning medan tumrcellerna dr.

Det nns ven andra typer av behandlingar som anvnds vid cancersjukdomar, exempelvis
hormonbehandlingar och transplantaCon av stamceller.

Lrare: Andreas Roup

Vrd vid Bensr & Cancer

Norrkping

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 4

Omvrdnad vid Cancersjukdom

Mnniskor som har f( cancer vrdas inom olika verksamheter: i primrvrden, p sjukhus, i
srskilda boenden och i hemmet. De trar en mngd personal som inom skiNande
yrkesgrupper. Samarbetet mellan olika verksamheter, liksom mellan personalen, mste fungera
fr a( vrden runt den cancersjuka ska fungera p e( bra s(. Vrd- och omsorgspersonal har
en vikCg funkCon i omvrdnaden av cancersjuka paCenter.

Lrare: Andreas Roup

Vrd vid Bensr & Cancer

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 4

Norrkping

Omvrdnad vid Cancersjukdom - Tr(het

Mnniskor med cancersjukdomar drabbas oNa av en vldig tr(het och kraNlshet. Tr(heten
r bde fysisk och psykisk och frsvinner inte nr man sover eller vilar. Den hr tr(heten har
e( medicinskt och omvrdnadsmssigt namn fa7gue. FaCgue kan vara bde e( tecken p a(
sjukdomen r lngt framskriden och en biverkning av behandlingen frn exempelvis cytostaCka
eller strlning. Hur man upplever den hr tr(heten r individuellt. Fr vissa vrdtagare kan
tr(heten vara vrre n alla andra symptom. Tr(heten pverkar ven kontakten med
nrstende p e( negaCvt s(. Det r vikCgt a( man tar hnsyn Cll varje persons egen
upplevelse och a( man s(er in lmpliga tgrder.

FaCgue kan vara svrt a( behandla. E( lkemedel som man ibland provar, och som kan ha bra
eekt, r korCson. Andra tgrder som kan behvas r a( se Cll a( vrdtagaren fr i sig
Cllrckligt med nring och a( hen fr vila nr det behvs. Det r vikCgt a( paCenten kan sova
bra p na(en. I vissa fall kan insomningstable(er fungera bra. Ibland kan det leda Cll b(re
smn om man fr vara med p ngon akCvitet p dagarna, exempelvis fysisk trning.

Lrare: Andreas Roup

Vrd vid Bensr & Cancer

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 4

Norrkping

Omvrdnad vid Cancersjukdom Smrta, VAS-skalan

Mnga cancerpaCenter har olika typer av smrta. Fr a( kunna hjlpa paCenten p bsta s(
behver man gra en noggrann utredning av vilken typ av smrta som det rr sig om.
Upplevelsen av smrta r vldigt individuell och det kan vara svrt a( bedma hur ont en
paCent har. VAS-skalan r en vanlig metod fr a( mta smrta. VAS str fr visuell analog
skala. VAS-skalan r upormad som en 10 cm lng linjal med en graderad skala frn 0 10 cm.
PaCenten fr visa p skalan hur ont hen har, frn 0 = ingen smrta och 10 = outhrdlig smrta.

Lrare: Andreas Roup

Vrd vid Bensr & Cancer

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 4

Norrkping

Omvrdnad vid Cancersjukdom Smrta, smrtgrupper

Smrta kan delas in i 4 grupper:

NocicepHv smrta kommer frn de knselkroppar, eller receptorer fr smrta, som kallas fr
nocireceptorer. De nns i huden och i de inre organen. Vvnadsskadesmrta eller nocicepCv
smrta kallas den typ av smrta som uppstr nr ngon vvnad i kroppen skadas eller hller
p a( skadas.
Nervsmrta, eller neurogen smrta, beror p skador eller tryck p nerver. Nerogen smrta
strlar oNa ut, exempelvis i en arm eller e( ben. Nervsmrta nns oNa kvar lnge.
Psykogen smrta uppkommer av psykiska orsaker. Man kan exempelvis uppleva smrta i
samband med en depression eller kraNig ngest.
IdiopaHsk smrta innebr a( man inte ngon frklaring Cll smrta.

Lrare: Andreas Roup

Vrd vid Bensr & Cancer

Norrkping

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 4

Omvrdnad vid Cancersjukdom Smrta, tecken & behandling

Olika typer av smrta krver olika behandlingar och ibland kan det vara svrt a( hi(a en
behandling som hjlper. I vissa fall behvs kontakt med smrtspecialist p sjukhuset.

Frutom a( man upplever smrta olika nns det ocks skillnader i hur man visar aJ man har
ont. Det r vikCgt a( vara uppmrksam och se p paCentens kroppssprk och beteende om hen
har ont. Det r inte alla som kan eller vill u(rycka sin smrta verbalt. Den kulturella bakgrunden
spelar stor roll. I en del kulturer r det accepterat a( ge utlopp fr sin smrta ppet medan
andra kulturer inte Cllter sdana knslou(ryck. De(a r vikCgt a( vara medveten om nr man
ska frska frst en paCents upplevelse av smrta.

Behandlingen av smrta vid cancersjukdomar ges med olika typer av lkemedel. Ibland behver
paCenten f informaCon om hur smrtsCllande medel verkar. Vissa paCenter kan vara rdda a(
ta exempelvis morn eller andra opiater fr a( de r rdda fr a( bli beroende.

Det nns ven andra behandlingar frutom lkemedel som kan vara eekCva vid smrta. Man
kan exempelvis prova tak7k s7mulering, akupunktur eller TENS (transkutan elektrisk
nervsCmulering).
Lrare: Andreas Roup

Vrd vid Bensr & Cancer

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 4

Norrkping

Omvrdnad vid Cancersjukdom Hravfall

Mnga cytostaCka r upormade fr a( dda snabbvxande celler. ENersom cellerna i
hrsckarna ocks vxer snabbt tar ven de skada av behandlingen och leder oNa Cll hravfall.
Hravfallet drabbar hela kroppen s man tappar allt hr, p huvudet, skgg, gonbryn,
gonfransar och knshr. ONa brjar man tappa hret eNer 1 3 veckors behandling. Hret p
huvudet faller frst, ibland i tussar. Alla cytostaCka ger inte hravfall och mnniskor r olika
knsliga. I vissa fall blir hret bara lite tunnare.

ReakConen p a( tappa hret kan vara mycket olika. Fr en del paCenter r det mycket
smrtsamt a( bli av med si( hr. Det pminner hela Cden om cancersjukdomen och a( man r
svrt sjuk. Ibland grs frsk a( minska hravfallet genom a( paCenten fr ha en kylmssa p
sig medan cytostaCkan ges. Hrbo(en kyls ned, vilket gr a( blodcirkulaConen inte nr ut i
hrsckens na blodkrl och d slipper de ta emot cytostaCkan.

Lrare: Andreas Roup

Vrd vid Bensr & Cancer

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 4

Norrkping

Omvrdnad vid Cancersjukdom Hravfall

Alla paCenter som behandlas med cytostaCka som ger hravfall fr erbjudande om peruk. De
esta skaar en peruk innan hret faller av. D har man peruken Cllhands nr man behver den.
Om peruken bestlls innan det egna hret har lossnat r det ocks l(are fr perukmakaren a(
eNerlikna det vanliga hret och frisyren. En del paCenter som tappat hret anvnder sjale(,
mssa eller ha( i stllet. Andra har ingenCng alls utan gr med huvudet kalt. Nr
cytostaCkabehandlingen r avslutat vxer hret ut igen. Ibland ser hret annorlunda ut n
Cdigare. Det kan se mrkare eller ljusare ut eller vara lockigt fast det var rakt Cdigare.

Lrare: Andreas Roup

Vrd vid Bensr & Cancer

Norrkping

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 4

Omvrdnad vid Cancersjukdom Nedsa( apCt & Illamende

Nedsa( apCt, illamende och krkningar r vanliga biverkningar av cytostaCka. Olika typer av
cytostaCka ger olika mycket besvr och det r inte alla som drabbas av illamende och
krkningar. PaCenter som l( har m( illa av olika orsaker Cdigare i livet, exempelvis i samband
med graviditet, resor eller eNer narkos, lper en strre risk a( drabbas av illamende och
krkningar nr de fr cytostaCka. Yngre personer brukar m mer illa n ldre och kvinnor
drabbas oNare n mn. Man kan behandla med olika lkemedel mot illamende och lkemedlet
brukas ges i frebyggande syNe innan man ger cytostaCkan.

Det r vikCgt a( frska minska illamendet och krkningarna vid cancer. PaCenten behver f i
sig nring och energi fr a( orka genomg en pfrestande behandling. Drfr behver man
frebygga undernring och viktnedgng. Frutom lkemedel kan man prova a( ge l(smlt mat
i sm och energitta porConer (E-kost). PaCenten kan f nska den mat som hen r sugen p.
Ibland kan avslappning och takCk massage ha bra eekt och lindra illamende. Andra tgrder
fr a( sCmulera apCten kan vara a( ordna s a( miljn vid mlCden r lugn och trevlig. Man
kan se Cll a( duka nt och gra maten apCtlig.

Lrare: Andreas Roup

Vrd vid Bensr & Cancer

Norrkping

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 4

Omvrdnad vid Cancersjukdom Nedsa( apCt & Illamende

Ibland kan paCenter som Cdigare f( cytostaCkabehandling f e( s kallat beCngat illamende.
Det innebr a( vissa saker kan utlsa illamendet. Det kan vara sjukhusdoNen eller lukten av
viss mat. Ibland utlses det nr paCenten ser sprutor, vita rockar eller annat som kan pminna
om behandlingen.

Lrare: Andreas Roup

Vrd vid Bensr & Cancer

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 4

Norrkping

Omvrdnad vid Cancersjukdom Psykosociala reakConer

A( f e( cancerbesked vcker starka knslor och kommer nstan allCd som en chock. Vissa
paCenter kanske har knt p sig a( ngot r fel medan andra kan vara helt ofrberedda nr de
fr beskedet. Trots a( de esta som fr cancer numera blir friska innebr ordet cancer fr
mnga samma sak som a( man ska d. A( f e( besked om en allvarlig sjukdom betyder fr de
esta a( man hamnar i en kris. Det r en normal reakCon p a( pltsligt benna sig i en helt ny
situaCon. ReakConer och knslor i samband med kriser kan variera frn paCent Cll paCent men
de fljer oNa liknande mnster.

En paCent som har en cancersjukdom har oNa mnga frgor som hen behver f svar p.
Personalen mste ha kunskap s a( de kan ge rikCg informaCon Cll paCenten. Ibland kan det
behvas a( personalen upprepar den informaCon som lkaren givit. Det r inte ovanligt a(
paCenten inte har uppfa(at det som sagts vid samtal med lkaren. Personalen behver ge sig
Cd a( lyssna och ge std Cll paCenten. Det kan vara vikCgt a( nnas Cll hands och a( inte
lmna paCenten ensam.

Lrare: Andreas Roup

Vrd vid Bensr & Cancer

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 4

Norrkping

Omvrdnad vid Cancersjukdom Bemtande

Hur betydelsefullt personalens bemtande och frhllningss( r beskrivs i boken frndringar,
dr 10 kvinnor skriver om sin cancersjukdom. Kvinnorna i boken har bde goda och mindre goda
erfarenheter av sjukvrdspersonalen. En av kvinnorna skriver:

Jag var d inlagd p en onkologisk avdelning och personalen var vana, kunniga och kunde
svara p frgor och framfrallt uppmuntrade de oss. Jag glmmer aldrig en liten elev som
tyckte aF det var s hemskt aF jag inte kunde ta. Hon gick ut och gjorde en liten omeleF
som hon lade upp nt dekorerad med tomat och grnsaker aF det sg fantas7skt ut. Bara den
saken gjorde aF jag mo7verades aF frska ta mer n 7digare och fr frsta gngen p 1
vecka kunde jag ta hela por7onen.

En annan kvinna ber(ar:

Jag mFes oLa av stressad personal med dlig beredskap fr aF psykologiskt mta oss
cancerpa7enter p eF bra sF. Tack vare 2 nglar i eF av behandlingsrummen kunde jag st
ut med dom som var bde snsiga och ofrskmda. Alla har ju fak7skt kunskap om hur vik7gt
det r aF inte nonchalera pa7enternas frgor eller funderingar men likvl blir man verkrd.
Lrare: Andreas Roup

Vrd vid Bensr & Cancer