Norrkping
Dag
Momentdel
Omrde
Sidor i boken
Onsdag
Del
1
Torsdag
Del
2
Norrkping
Moment
7
Del
1
Bakgrund
Fr
dem
som
arbetar
inom
vrd
och
omsorg
nns
en
skyldighet
a7
dokumentera.
Dokumenta*onen
ska
vara
e7
redskap
i
arbetet
fr
personalen
och
ska
innehlla
nr,
hur
och
av
vem
arbetet
kring
en
pa*ent
ska
u>ras.
I
dokumenta*onen
antecknas
ven
vik*ga
hndelser
som
pverkar
pa*enten.
Dokumenta*on
kan
vara
journalanteckningar,
rapportbok,
arbetsanteckningar
eller
en
genomfrandeplan.
Det
blir
allt
vanligare
a7
dokumenta*onen
grs
via
dator
och
lagras
elektroniskt.
Alla
sjukhus
i
Sverige
har
datoriserade
journalsystem.
Inom
ldreomsorg
och
hemtjnst
frekommer
nnu
a7
en
del
av
dokumenta*onen
grs
fr
hand,
i
rapportprmar
eller
p
arbetsblad.
Det
nns
era
lagar
och
freskri<er
som
reglerar
ansvaret
kring
dokumenta*on
och
rapportering.
Lrare:
Andreas
Roup
Norrkping
Norrkping
Norrkping
Norrkping
Norrkping
Norrkping
Rapportering
A7
rapportera
vik*ga
saker
som
hnt
under
e7
arbetspass
ingr
i
det
ordinarie
arbetet
bde
inom
sjukvrd
och
omsorg.
verrapporteringen
brukar
gras
era
gnger
varje
dygn
nr
e7
ny7
arbetspass
brjar.
Na7personalen
rapporterar
exempelvis
om
ngot
hnt
under
na7en
som
r
vik*gt
fr
dagpersonalen
a7
veta
och
detsamma
frn
dagpersonalen
*ll
kvllspersonalen.
Rapporteringen
kan
vara
en
vgledning
fr
den
forts7a
vrden
och
vik*gt
ur
en
skerhetssynpunkt.
verrapporteringen
r
o<ast
muntlig.
Men
det
frekommer
ocks
a7
man
har
en
s
kallad
tyst
rapport,
d
personalen
i
stllet
fr
lsa
informa*onen.
Frdelen
med
muntlig
rapportering
r
a7
personalen
fr
mjlighet
a7
stlla
frgor
om
det
r
ngot
som
r
otydligt.
ven
vid
rapportering
gller
regler
om
sekretess
och
a7
hnsyn
ska
tas
*ll
pa*entens
integritet.
Lrare:
Andreas
Roup
Norrkping
Social
dokumentaBon
I
alla
kommunala
och
enskilda
verksamheter
som
regleras
av
SoL
och
LSS
nns
en
skyldighet
a7
fra
social
dokumenta*on.
Den
sociala
journalen
kan
innehlla
kopior
p
bistndsutredningar,
bistndsbeslut,
en
genomfrandeplan,
levnadsber7else
och
lpande
anteckningar.
ven
omsorgsprocessens
dokumenta*on
ska
nnas
med
som
detaljerat
visar
vilka
insatser
som
ska
gras
av
omsorgspersonalen
inom
den
kommunala
vrden.
En
levnadsber7else
kan
underl7a
fr
personal
som
arbetar
med
brukare
med
demens
eller
andra
funk*onshinder.
Norrkping
Norrkping
Genomfrandeplan,
Faktadelen
En
genomfrandeplan
brukar
delas
upp
i
3
delar:
en
faktadel,
en
del
som
beskriver
hjlpinsatserna
och
en
ml-
och
uppfljningsdel.
I
faktadelen
nns
personuppgi<er,
uppgi<er
om
anhriga,
kontaktpersoner,
behandlande
lkare
och
s
vidare.
I
faktadelen
nns
ven
uppgi<er
om
brukarens
bakgrund,
sociala
situa*on
och
intressen.
Det
r
vik*gt
a7
tnka
p
brukarens
integritet
och
a7
det
r
frivilligt
fr
brukaren
a7
ber7a
om
sin
bakgrund.
I
faktadelen
nns
ocks
uppgi<er
om
hlso*llstnd,
funk*onsneds7ningar
och
den
beviljade
hjlpinsatsen.
Beskrivningen
av
hjlpinsatserna
ska
vara
tydlig
och
ange
nr
p
dygnet
brukaren
ska
ha
hjlpen.
Ibland
kallas
denna
del
fr
arbetsplan.
Som
*digare
nmnts
ska
ny
personal
kunna
u>ra
insatserna
genom
a7
lsa
beskrivningen.
Ju
mindre
en
brukare
sjlv
kan
beskriva
sina
nskeml,
desto
vik*gare
r
det
a7
insatserna
beskrivs
noga.
Lrare:
Andreas
Roup
Norrkping
Norrkping
Lpande
anteckningar
Lpande
anteckningar
kan
ocks
kallas
rapportblad
eller
dag-anteckningar.
Dessa
anteckningar
r
e7
arbetsredskap
fr
personalen
i
det
dagliga
arbetet,
dr
man
informerar
varandra
om
vik*ga
hndelser.
I
anteckningarna
ska
man
kunna
lsa
om
brukaren
har
f7
den
hjlp
som
hen
r
beviljad.
De
lpande
anteckningarna
ska
ge
trygghet
och
kon*nuitet
fr
brukaren.
All
personal
ska
fra
anteckningar.
Fr
a7
anteckningarna
ska
bli
strukturerade,
allts
ordnade
p
e7
korrekt
s7,
anvnder
man
sig
ibland
av
sociala
skord.
Exempel
p
skord
som
anvnds
i
social
dokumenta*on:
Dagligt
liv
Hygien
Kldsel
Mat
och
ml*der
Toale7besk
Fry7ningar
Stdning
Inkp
Lrare:
Andreas
Roup