Moment 8 Socialtjnsten;

Barn och Familjer

Del 1 Barn, familjer &

Misshandel

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 8 Del 1

Norrkping

Moment 8 Socialtjnsten; Barn och Familjer

SyIe: A5 lra sig om socialtjnstens insatser i samhllet och upptcka nr allt inte str r5 ;ll.

Ml: A5 f de kunskaper som krvs fr a5 kunna ge e5 go5 bemtande, ge god vrd och
omsorg ;ll vrdtagare som fr std av socialtjnsten samt nr man behver gra orosanmlan.

Planering Moment 8, Vecka 6 & 7

Dag

Momentdel

Torsdag





Mndag






Onsdag-Torsdag

Omrde

Barn, familjer & Misshandel

Sexuella vergrepp, frsumm-
else och socialtjnstens roll

179 185

Mom 9

Bro5soer

193 198

Del 1


Del 2

Lrare: Andreas Roup

Sidor i boken

186 191

Barn, familjer & Misshandel

Norrkping

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 8 Del 1

Moment 8 Del 1
Bakgrund

Ungefr 1/5 av Sveriges befolkning utgrs av barn och unga under 18 r. 4 av 10 bor i
storstadsregionerna Stockholm, Gteborg eller Malm. Frortskommunerna har den hgsta
andelen barn.

De esta barn bor med bda sina biologiska frldrar men andra typer av familjer har blivit
vanligare. Antalet barn som bor med 2 mammor eller 2 pappor har mer n ;odubblats sedan
slutet av 1990-talet.
Under de senaste ren har
arbetslsheten kat och det
pverkar ocks barnen och
familjerna. Fler barn lever i
familjer dr den ena eller bda
frldrarna r arbetslsa.

Lrare: Andreas Roup

Barn, familjer & Misshandel

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 8 Del 1

Norrkping

Barn i Sverige
De esta barn har det bra i vrt
land. En studie frn Vrldshlso-
organisa;onen (WHO), visar a5
svenska barn r bland de mest friska
i vrlden, och a5 de har bra kontakt
med sina frldrar och kompisar. I
Sverige har vi det ven bra
materiellt se5. Det nns dock ocks
barn som lever i stor utsa5het; barn
som har frldrar med dlig
ekonomi, barn som uts5s fr vld i
hemmet och barn som r placerade
i samhllets vrd. Barn som kommer
ensamma som yk;ngar r ocks en
utsa5 grupp som har kat kracigt
under de senaste ren.

Lrare: Andreas Roup

Barn, familjer & Misshandel

Norrkping

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 8 Del 1

Barnets rPgheter i Sverige

Kommunerna ansvarar fr vik;ga delar av barnets regheter. Det r kommunerna som driver
skolor och ser ;ll a5 barn fr den utbildning som de har r5 ;ll. Kommunerna ansvarar ocks fr
olika fri;dsak;viteter fr barn och unga.
I socialtjnstlagen (SoL) str a5 socialtjnsten ska
verka fr a5 alla barn som bor i kommunen ska f
vxa upp under trygga frhllanden. Srskild
uppmrksamhet ska socialtjnsten gna de barn som
riskerar a5 utvecklas p e5 s5 som kan vara ;ll
skada fr dem. Kommunens socialtjnst ska ocks se
;ll a5 barn som inte har det bra fr det std och det
skydd de kan behva. Om det r bst fr barnet a5 f
bo och vrdas utanfr det egna hemmet mste
socialtjnsten se ;ll a5 barnet fr sdan vrd. Om e5
barn riskerar a5 fara illa p ngot s5 ska
socialtjnsten ge barn och frldrar rd, std,
behandling och vrd. Socialtjnsten har skyldighet a5
utreda barnets behov av std och skydd.
Lrare: Andreas Roup

Barn, familjer & Misshandel

Norrkping

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 8 Del 1

Barnets bsta
E5 vik;gt begrepp i socialtjnstlagen r barnets bsta. I lags;cningen betonas barnets
stllning, barnets r5 a5 hras och hnsyn ;ll barnets vilja. Barnets egen kunskap om sin
;llvaro r en vik;g utgngspunkt i alla beslut som rr barn.

Barnet har r5 a5 f informa;on och a5 vara delak;g i alla beslut som gller barnets liv och
;llvaro. Barnets bsta ska all;d st i centrum vid arbete med barn som riskerar a5 fara illa.
Barnets bsta r e5 begrepp som ocks nns i barnkonven;onen.

Lrare: Andreas Roup

Barn, familjer & Misshandel

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 8 Del 1

Norrkping

BarnkonvenQonen Bakgrund och principer

Barnkonven;onen antogs av Frenta
Na;onerna (FN) r 1989. Konven;onen
sycar ;ll a5 ge barn, oavse5 bakgrund,
r5en a5 behandlas med respekt och a5
f komma ;ll tals. I alla tgrder som rr
barn ska barnets bsta komma i frmsta
r u m m e t . B a r n d e n i e r a s e n l i g t
barnkonven;onen som varje mnniska
under 18 r.

Barnkonven;onen innehller 54 ar;klar
och 4 grundlggande principer:

Frbud mot diskriminering
Barnets bsta ska komma i frmsta
rummet
Barn har r5 ;ll liv och utveckling
Barn har r5 a5 f komma ;ll tals
Lrare: Andreas Roup

Barn, familjer & Misshandel

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 8 Del 1

Norrkping

BarnkonvenQonen A5 ra;cera en konven;on

Sverige var bland de frsta lnderna a5 ra;cera
barnkonven;onen. Det betyder a5 frplikta sig a5 flja
konven;onen.

Barnkonven;onen r en del av den interna;onella folkr5en,
vilket innebr a5 de lnder som ra;cerat konven;onen r
skyldiga a5 gra si5 y5ersta fr a5 flja konven;onens
ar;klar.

Fr a5 vervaka a5 lnderna fljer barnkonven;onen nns
det i Genve en FN-kommi5 fr barnets regheter, den s
kallade barnr5skommitn. Det r bara 2 lnder i hela vrlden
som nnu inte har ra;cerat barnkonven;onen.

Barnets regheter ska enligt konven;onen garanteras,
oberoende av i vilken del av landet barnet bor och oberoende
av barnets frldrar. Alla verksamheter i samhllet som rr
barn ska s5a barnets bsta i centrum.
Lrare: Andreas Roup

Barn, familjer & Misshandel

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 8 Del 1

Norrkping

Barnombudsmannen
Barnombudsmannen (BO) r en
statlig myndighet med uppdrag a5
f r e t r d a b a r n s o c h u n g a s
r e g h e t e r o c h i n t r e s s e n .
Barnombudsmannen bevakar hur
barnkonven;onen fljs i samhllet,
e x e m p e l v i s h o s k o m m u n e r ,
lands;ng och myndigheter. Varje
r lmnar Barnombudsmannen en
rapport ;ll regeringen. Rapporten
innehller rekommenda;oner ;ll
frb5ringar fr barn och unga.
Barnombudsmannen informerar
ocks i olika frgor som rr barns
o c h u n g a s r e g h e t e r o c h
intressen.

Lrare: Andreas Roup

Barn, familjer & Misshandel

Norrkping

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 8 Del 1

Barn som far illa

Det nns mnga olika orsaker ;ll a5 barn
benner sig i utsa5a situa;oner dr de far illa.
Det kan rra sig om fysisk eller psykisk
misshandel, sexuella vergrepp, vld eller
missbruk i hemmet. det kan ocks vara s a5
barnet blir frsummat av sina vrdnadshavare.

Barn som far illa angr mnga olika yrkesgrupper
i samhllet, exempelvis dem som arbetar inom
skola, vrd och omsorg. De hr barnen angr
ocks mnniskor som r grannar, slk;ngar eller
vnner. Om inte professionella personer eller
privatpersoner ser och reagerar nr e5 barn r
utsa5 blir problemet inte upptckt. De esta
barn som misshandlas eller far illa ber5ar inte
sjlva eller sker hjlp.

Lrare: Andreas Roup

Barn, familjer & Misshandel

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 8 Del 1

Norrkping

BRIS Barnens rS i samhllet

Barnens r5 i samhllet r en
verksamhet som riktar sig direkt ;ll
barn som far illa. Nr BRIS gjorde en
s t u d i e a v s a m t a l ; l l b a r n e n s
hjlptelefon kom man fram ;ll a5 det i
hlcen av alla misshandelsfall fanns
ngon annan vuxen som knde ;ll
vergreppen.

41 % av dessa gjorde ingen;ng utan
valde a5 blunda fr vad de sg.
Studien visade ocks a5 mnga barn
inte vet vart de ska vnda sig fr a5 f
hjlp. Mnga barn var dessutom
tveksamma ;ll om de skulle f det
b5re om de vne sig ;ll en
myndighet.
Lrare: Andreas Roup

Barn, familjer & Misshandel

Norrkping

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 8 Del 1

Misshandel Agans historia

Frestllningen om a5 frldrar bde har r5
och en plikt a5 aga sina barn har funnits
sedan mycket lng ;d i de esta lnder och
kulturer. E5 gammalt svensk ordsprk lyder:

Den man lskar den agar man.

I uppfostrande syce anvndes vld och hot
om vld ocks i skolan. Lraren anvnde fysisk
bestraning fr a5 uppr5hlla ordningen
och fr a5 underl5a inlrningen.

P 1930-talet brjade nya tankar om barn och
uppfostring spridas. Kunskapen om a5 aga
hade nega;va eekter vxte bland barnlkare
och barnpsykologer. Ecer mnga utredningar
och deba5er frbjds agan i skolan 1958.
Lrare: Andreas Roup

Barn, familjer & Misshandel

Norrkping

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 8 Del 1

Misshandel Agans frbud

1979 infrde Sverige, som frsta land i vrlden, frbud
mot all aga. I lagen str:

Barn har r8 9ll omvrdnad, trygghet och god
fostran. Barn ska behandlas med aktning fr sin
person och egenart och fr inte uts8as fr kroppslig
bestraning eller annan krnkande behandling.

Reak;onen frn omvrlden nr Sverige infrde
an;agalagen var mest nega;v. Man sg det som e5 hot
mot frldrars r5 a5 uppfostra sina barn och som e5
intrng i privatlivet. I era lnder i Europa anser mnga
fornarande a5 aga r ndvndig och e5 u5ryck fr
krlek och omsorg. Ibland annat Storbritannien och
Frankrike r det ;lltet fr frldrar a5 sl sina barn i
uppfostringssyce. Det nns cirka 15 lnder som liksom
Sverige har frbjudit barnagan. Flera lnder arbetar p
en liknande lags;cning.
Lrare: Andreas Roup

Barn, familjer & Misshandel

Norrkping

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 8 Del 1

Misshandel Sta;s;k
Det r svrt a5 f fram rik;ga uppgicer om hur mnga barn som uts5s fr fysisk eller psykisk
misshandel i Sverige. Mrkertalet r stort. Bro5sfrebyggande rdet (BR) fr sta;s;k ver
olika bro5 i Sverige. En studie frn BR visar a5 nr det gller misshandel mot barn mellan 0 och
6 s r det vanligen en familjemedlem, en frlder eller styvfrlder, som r skyldig.

Frvarna r ocast det biologiska frldrarna 2/3 r pappor eller styvpappor och 1/3 r
mammor eller styvmammor. Om man jmfr med andra vldsbro5 nns hr en ovanligt hg
andel kvinnliga frvare. Misshandel mot 7 15-ringar begs ocast av jmnriga personer som
oret knner.
2010 anmldes cirka 11
500 misshandelsbro5
mot barn under 15 r ;ll
polisen. Polisen fr in allt
er anmlningar om
b a r n m i s s h a n d e l . D e
senaste 30 ren har
antalet tredubblats.
Lrare: Andreas Roup

Barn, familjer & Misshandel

Norrkping

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 8 Del 1

Fysisk misshandel Blmrken, kala ckar, frakturer och brnnmrken

Skador p grund av fysisk misshandel kan se mycket olika
ut. De vanligaste skadorna r blmrken ecer slag och
sparkar. Blmrkena kan vara olika gamla och si5er oca
p stllen dr de normalt inte frekommer. Ibland ser
man era blmrken i rad ecer en vuxen persons
ngertoppar. Man kan ocks se mrken ecer ;llhyggen
ssom en livrem.

Blmrken hos barn som r under 9 mnader ska all;d
vcka misstankar om fysisk misshandel. Smbldningar p
och bakom ronen kan tyda p a5 barnet dragits eller
hllits fast i ronen. Kala ckar i hrbo5en kan uppst
ecer a5 barnet luggats vldsamt. ven brnnmrken ecer
cigare5er hr ;ll typiska skador vid barnmisshandel.
Frakturer ;ll fljd av misshandel r vanligast hos sm
barn. Om e5 litet barn har frakturer kombinerat med
blmrken, era frakturer eller ldre frakturer som inte
behandlats, ska man misstnka misshandel.
Lrare: Andreas Roup

Barn, familjer & Misshandel

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 8 Del 1

Norrkping

Fysisk misshandel Shaken baby syndrome

Skakade barn, eller shaken baby syndrome,
innebr a5 e5 spdbarns huvud skakats s
kracigt a5 hjrnan skadats. Huvudet p e5
litet barn r stort i frhllande ;ll kroppen
o c h m u s k l e r n a i n a c k e n r i n t e
frdigutvecklade. Det gr a5 barnet inte kan
hlla emot om det skakas kracigt.

Om e5 spdbarn skakas kastas hjrnan mot
skallbenet med vldsam krac. De blodkrl
som gr mellan hjrnan och hjrnhinnorna
runt hjrnan slits d av och barnen fr en
hjrnbldning (Stroke). I vrsta fall leder
vldsamma skakningar ;ll a5 barnet dr.
Det hr r, ecer pltslig spdbarnsdd, den
vanligaste ddsorsaken bland svenska barn
under 6 mnaders lder. De barn som
verlever riskerar a5 f svra hjrnskador.
Lrare: Andreas Roup

Barn, familjer & Misshandel

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 8 Del 1

Norrkping

Fysisk misshandel Beteendetecken & Failure to thrive

Det r ocast bara de allvarliga skadorna vid
fysisk misshandel som sjukvrden fr
knnedom om. Det r vik;gt a5 vara
uppmrksam p andra signaler n synliga
tecken p a5 barn far illa. Sdana signaler
kan bland annat vara stressymptom, koncen-
tra;onssvrigheter, beteendestrningar och
nedstmdhet.

E5 tecken hos spdbarn p a5 ngot r fel r
nr barnet inte vxer som det ska. De5a
kallas med e5 medicinskt u5ryck fr failure
to thrive. Frutom a5 barnet inte kar
normalt i vikt och lngd kan det visa tecken
p bristande samspel med andra genom a5
exempelvis inte vilja ta gonkontakt. Dessa
barn brukar fngas upp p kontrollerna p
barnavrdcentralen (BVC).
Lrare: Andreas Roup

Barn, familjer & Misshandel

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 8 Del 1

Norrkping

Psykisk misshandel Bakgrund och ber5else

Psykisk misshandel r d frldern hotar, kri;serar, fryser ut, isolerar eller p andra
s5 krnker barnet. De vanligaste formerna av psykisk misshandel r a5 barnet
uts5s fr orimliga bestraningar, blir krnkt verbalt och kallas fr vrdels, ful, dum
eller elak. I utredningen kan man bli sjuk av ord? ber5ar 2 tjejer, 13 och 15 r
gamla, som skickat e-post ;ll BRIS:

Du fr mig a8 knna mig vrdels och hatad nr du sger a8 du verkligen hatar
mig. Du r min mamma, du ska sga a8 du lskar mig, inte tvrt om. Jag sliter som
e8 djur fr a8 slippa brk och tjafs.

Ibland ska mamma och pappa skilja sig och d r det mi8 fel fr a8 jag brkar och
frstr familjen. Ibland s slr pappa mig eller trycker upp mig mot vggen nr vi
brkar. Och s blev jag nstan avstngd frn skolan av rektorn fr jag brka med
lrarna och strde s mycket.

Varje dag r jag ledsen, brkar eller funderar p a8 ta sjlvmord. Jag skr mig fr
a8 jag mste f ut min frustra9on.
Lrare: Andreas Roup

Barn, familjer & Misshandel

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 8 Del 1

Norrkping

Psykisk & Fysisk Misshandel Konsekvenser

A5 uts5as fr fysisk eller psykisk misshandel kan s5a djupa spr hos e5 barn. Barn mste
kunna knna ;llit och respekt fr de mnniskor som str dem nrmast och som de r helt
beroende av. Om de inte kan det riskerar barnets knslomissa utveckligt a5 ta skada.

A5 bli fysiskt eller psykiskt misshandlad som barn kan leda ;ll a5:

Barnets sjlvknsla blir skadad
Barnets ;llit ;ll mnniskor skadas
Barnet inte fr lra sig a5 handskas med brk eller konikter p e5 bra s5
Barnet reagerar med oro och rdsla och fr svrt a5 sova
Barnet f olika soma;ska besvr, exempelvis ont i magen eller huvudvrk

Det gr a5 knna igen vissa typer av riskfaktorer fr a5 barn ska lpa stor risk a5 drabbas
av misshandel. det kan exempelvis vara om del eller i familjer dr det frekommer missbruk
eller familjer dr en vuxen har psykisk sjukdom.
Lrare: Andreas Roup

Barn, familjer & Misshandel