Moment 12 Urologi

Medicin 1 Block II Moment 12

Norrkping

Vecka 9
Skydd 14

Moment 12 Urologi

onsdag 24/2, 11:35 13:15 (Genomgng) Rast 15 minuter

torsdag 24/1, 08:10 09:45 (Frdighetstrning Urinprov) Rast 15 minuter

Dagens lek8on

Del 1) Urinorganens Anatomi & Fysiologi

Rast

Del 2) Patologi och Terapi



Lrare: Andreas Roup

Urologi

Medicin 1 Block II Moment 12

Norrkping

Vad r Nefrologi?

Lran om
urinorganen och
dess sjukdomar
Njurarnas funkTon r aU rena
blodet frn slaggprodukter. DeUa
sker genom aU njurarna bildar
urin som vi dre\er tmmer ut,
ngot som p omvrdnadssprk
kallas fr aU kasta va'en.

Urologi

Njurarna tar in det orenade

blodet direkt frn Aortan genom
Arteria Renalis och det renade
blodet ker ut frn njurarna
genom Vena Renalis Tll Vena
Cava. Slaggprodukterna hamnar i
urinen som ker ner Tll
urinblsan.
Lrare: Andreas Roup

Vi har tv njurar som arbetar parallellt med varandra. Den

ena njuren r mer akTv n den andra i sniU brukar man
sga aU 30 % av ena njuren anvnds och 60 % av den andra.
Totalt sU anvnds allts drygt 90 % av njurarnas kapacitet
hos en frisk normal mnniska och det r drfr vi ven
skulle klara oss utmrkt med bara en njure.

Varfr vi har tv njurar r dock eU mysterium, kanske fr

aU vara p den skra sidan om den ena skulle sluta funka?
Urologi

Norrkping

Anatomi
Medicin 1 Block II Moment 12

Njurarnas posiTon i kroppen r lngst

bak p kroppen, nrmast ryggen.

P bilden kan du se hur njurarna siUer i

frhllande Tll de andra organen.

Den vnstra njuren r precis bakom den

nedtgende tjocktarmen som kopplar
Tll rektum (ndtarmen). Framfr
vnstra njuren kan man ocks se
mjlten. Den hgra njuren r belgen
bakom den upptgende tjocktarmen
och strax bakom nedre delen av leverns
hgra spets. Strax ovanfr bda
njurarna ser man diafragman som r
muskeln som hjlper oss aU andas.

Frn bda njurarna ser man artrerna,

venerna och hur de r kopplade samt
urinledarna (ureter) som leder Tll
urinblsan.
Lrare: Andreas Roup

Posterior perspekTv (bakifrn)

2014-01-21
Urologi

Norrkping

Medicin 1 Block II Moment 12

Anatomi & Fysiologi

Njuren bestr av en bark eU yUre skyddshlje, mrg dr njurpyramiderna nns dr

urinprodukTonen sker, eU bcken som leder om urinen ner Tll urinledaren. Varje njure
innehller mellan 6 och 7 njurpyramider beroende p generna. I varje pyramid ltreras blodet
och slaggprodukterna fljer sm rr (nefroner) ner Tll papillen som fr ut all nyproducerad urin
Tll njurbckenet och drmed urinledaren, fr aU sedan hamna i urinblsan och slutligen lmna
kroppen. En njure har generellt seU frmgan aU producera drygt 10 liter urin dagligen.
Lrare: Andreas Roup

Urologi

Medicin 1 Block II Moment 12

Norrkping

I varje njurpyramid nns era

sekToner med Nefroner. I dessa
nefroner sker urinprodukTonen.

Det brjar med aU det orenade
blodet frn arteria renalis samlas
i eU krlnysan i Glomerulus. Hr
sker den frsta ltreringen av
blodet, dr slaggprodukter och
vaUen ltreras frn blodet in i
tubulus (gula rren). Denna
vtska som bilas kallas
primrurin. Dre\er fljer
blodkrlet e\er tubulus ner
genom Henles slynga. Hr bildas
eU kapillrnt dr blodet
absorberar strre delen av
vtskan som gU frlorad i
frsta ltreringen. Det som blir
kvar kallas sekundrurin.
Lrare: Andreas Roup

Anatomi &
Fysiologi

Glomerulus
Papill

Tubulus

Det renade blodet fortsUer ut frn

njuren genom vena renalis och
sekundrurinet fljer tubulus ut frn
nefronet ner Tll Papillen fr aU
slutligen hamna i urinblsan.

Henles slynga

Ner mot
Njur-
bcken

Urologi

Medicin 1 Block II Moment 12

Norrkping

Glomerulus

Primrurin
Tubulus

Renat blod

Sekundr-
urin

Papill

Lrare: Andreas Roup

Urologi

Norrkping

Medicin 1 Block II Moment 12

Anatomi & Fysiologi

Allt nyproducerat urin frs frn njurbckenet Tll urinblsan via urinledarna. Dr samlas urin och
upp Tll 1,2 liter fr plats hos en normal och frisk mnniska. Olika sjukdomar och geneTskt
ursprung kan variera denna kapacitet.

Nr urinblsan r fylld Tll ungefr 80 % brjar den tjas ut. Urinblsan r som en ballong, en
gummibehllare som tjs ut ju mer urin som samlas. Varje del av tjningen registrerar
knselkroppar som har receptorer i urinblsvggarna och signalerar Tll hjrnan aU personen ska
brja knna sig kissndig.
Lrare: Andreas Roup

Urologi

Medicin 1 Block II Moment 12

Norrkping

Anatomi & Fysiologi

Urinet samlas allts i urinblsan och den tjs ut. Som ni ser p bilderna r urinblsan likadan fr
bda knen men mannens siUer lite hgre upp och har eU lngre urinrr n kvinnan. Det r i
muskelhljet Muskulus Detrusor som knselreceptorerna nns som knner av urinblsans
uUjning.

Den viljestyrda muskeln som styr tmningen av urinblsan r lokaliserad dr den Interna
snktern r lokaliserad. Denna muskel r en av de f ringmusklerna som r viljestyrda.
Lrare: Andreas Roup

Urologi

Norrkping

Medicin 1 Block II Moment 12

Patologi - Infek8oner i urinvgarna

InfekToner i urinvgarna
kallas urinvgsinfekToner.
Obehandlade urinvgs-
infekToner gr aU
bakterierna vandrar upp
frn urinblsan lngs
urinledarna Tll dess aU de
nr njurarna. Nr de nU
njurarna kallas infekTonen
fr njurbcken-
inammaTon.
InammaTonen delas upp Symptom: Knsla av kissndighet som terkommer o\a trots
i 5 grader. Fr aU veta hur normala urinmngder. Illado\ande urin r ocks vanligt. Vid svrare
lngt inammaTonen gU infekToner kan smrta i och omkring urinvgarna frekomma. Fr
gr man en njurrntgen vissa kan smrtan vara mycket svr trots behandling av paracetamol
+ NSAID.
eller ultraljuds-
underskning. Obehandlad Diagnos: Urinprov dr man frvntar sig frhjda vrden av
infekTon i urinvgarna kan leukocyter (vita blodkroppar, betecknas som LEU +). Urinodling fr
leda Tll aU njuren slutar aU ta reda p orsak. Blod i urin kan frekomma (bet. Som ERY +)
Behandling: AnTbioTka
fungera helt och hllet!
Lrare: Andreas Roup

Urologi

Medicin 1 Block II Moment 12

Norrkping

Njursvikt innebr aU
njurarnas funkTon r
nedsaU. DeUa kan bero p
en mngd olika
anledningar, ssom
infekToner, tumrer,
toxiska produkter eller
strningar i
blodcirkulaTonen.

Om det gr aU behandla
orsaken Tll njursvikten
genomfrs deUa, vid
kronisk njursvikt r o\a
transplantaTon det enda
alternaTvet. Fram Tll
transplantaTonen fr
paTenten o\a genomg
dialysbehandling.
Lrare: Andreas Roup

Patologi - Njursvikt

InfekTs njursvikt

Cirkulatorisk njursvikt

Tumrorsakad
njursvikt

Symptom: TrUhet och illamende, allts diusa symptom. Det r

sllan njursvikt misstnks p grund av symptombilden.

Diagnos: Blodprov KreaTnin (dr krea indikerar njurarnas
funkTon). Urinprov Leukocyter (fr aU utesluta inammaTon).
Njurrntgen fr aU utesluta tumrbildning.

Behandling: AnTbioTka
Urologi

Medicin 1 Block II Moment 12

Norrkping

Njursten
En del i processen med aU bilda urin tar
njuren natrium, kalium, klorid och andra
mnen. Dessa r helt ofarliga nr man r
frisk, ter och dricker som man ska.

Nr man dremot inte hller en god kost
eller vid andra problem med njurarna kan
ltraTonen av vtska bli fr lg eller
ltraTonen av salterna bli fr stor. Nr
koncentraTonen av salterna blir fr stora och
inte spds ut jmnt med vtskan bildas
kristaller, som kar i storlek och bildar Tllslut
stenar. Vanligaste orsaken r aU det r fr
lite vtska i blodet, som kan orsakas av andra Symptomen r stark smrta i ryggen som o\a
sjukdomar eller helt enkelt fr aU paTenten strlar ner mot underlivet och kommer i
dricker fr lite vtska. Fr hg kost av salt r intervaller. Diagnosen stlls med blodprov (hgt
ocks en vanlig orsak. Symptomen uppstr kalcium) och rntgen. Behandlingen r o\ast aU
nr stenarna Tllslut fastnar i urinledarna och man kissar ut stenen + smrtsTllande, alternaTvt
utdragning, sprngning eller operaTon.
d uppstr en enormt stark smrta.
Lrare: Andreas Roup

Urologi

Norrkping

Medicin 1 Block II Moment 12

Dialysbehandling

Nr njurarna inte fungerar

som de ska eller om man blir
tvungen aU operera bort
dem s mste paTenterna
genomg dialysbehandling.

Principen r aU man hrmar
njurarnas funkTon, genom
aU anvnda en maskin fr
hemodialys eller bukdialys.

Det man gr r aU anvnda
dialysvtska och eU
dialyslter, dr ltret hrmar
glomerulus i njurarna fr
produkTon av primrurin.
Restprodukterna e\er en
dialys kallas dialystat.
Lrare: Andreas Roup

De allra esta paTenter som genomgr dialysbehandling vntar

ocks p aU f en njure transplanterad Tll sig. Beroende p om
paTenten har njursvikt eller saknar njurar helt s kan man
behva behandlas en gng i veckan upp Tll en gng om dagen. I
svra fall krvs behandling 2-3 gnger dagligen.
Urologi

Norrkping

Medicin 1 Block II Moment 12

Hemodialys
PaTenten r kopplad med
slangar frn artren Tll
maskinen, och i maskinen
ltreras blodets slagg-
produkter bort och det
renade blodet terfrs Tll
paTenten genom en slang in
Tll en av paTentens vener.

Filtret r allts njurens
glomerulus och den vtskan
och nringen paTenten
frlorar sugs upp i blodbanan
genom den Tllfrda
dialysvtskan fr aU
kompensera paTentens
frluster av vtska och
fr aU blodet inte ska koagulera under processen. En dialys tar drygt
nringsmnen.
AnTkoagulanTa anvnds 40 minuter upp Tll en Tmma beroende p paTentens blodvolym.
Lrare: Andreas Roup

Urologi

Norrkping

Medicin 1 Block II Moment 12

Dialyslter
Filtret i dialysmaskinen r det
som renar. Det bestr av eU
membran med porer (hl)
dr endast slaggprodukter
(metaboliska toxiner) och
vaUenmolekyler kan passera.
Blodkroppar r fr stora och
kan drfr inte ka igenom
membranet och stannar
drfr kvar i blodet.

P hgra sidan ser vi ren
dialysvtska och p vnstra
sidan ser vi blodet. Slagg-
produkter ker ut Tll dialys-
vtskan men inte allt! Det r
som aU blanda socker i te slaggprodukter frn blodet vid en dialys utan det blir lika mycket
p bda sidor, allt blandas ut jmnt mellan dialysvtskan och
det jmnar ut sig. Drfr
blodet. Drfr r dialys aldrig lika eekTvt som njurarnas rening.
frsvinner aldrig alla
Lrare: Andreas Roup

Urologi

Medicin 1 Block II Moment 12

Norrkping

Bukdialys i hemmet
PaTenter med behov av
dialys men som inte har
frlorat njurarna helt och har
endast har lU njursvikt kan
f bukdialys i hemmet.

DeUa innebr aU paTenten
har en kateter frn buken in
Tll bukhlan (Peritoneum)
dr man fr in ren
dialysvtska. Lngst
bukhinnan lper blodkrl
som har porppningar ner Tll
bukhlan genom bukhinnan
p eU liknande sU som eU
dialyslter. P deUa sU
ltreras slaggprodukter ut i
vtskan p precis samma sU
som i en dialysmaskin.
Lrare: Andreas Roup

Dialys-
vtska
Blodkrl

Dialys-
kateter

Peritoneal-
membran
Drnage

Tyvrr r denna metod lngt ifrn lika eekTv som hemodialys

men frdelen r aU paTenten inte behver ka Tll sjukhuset eller
ngon dialysmoUagning fr aU genomfra dialysen. O\ast r det
hemsjukvrden som hjlper paTenterna med bukdialys och en
dialysperiod tar ungefr 1-2 Tmmar. Via eU drnage ker den
anvnda dialysvtskan ut frn kroppen.
Urologi

Medicin 1 Block II Moment 12

Norrkping

Njurtransplanta8on

NjurtransplantaTon r den vanligaste formen av transplantaToner. AU transplantera en njure r

inte srskilt komplicerat man fster den transplanterade njuren anTngen under ens bentliga
njurar (om paTenten har njursvikt och ens egna njurar har viss funkTon kvar) eller p samma
plats som ens Tdigare njurar om man varit tvungen aU operera bort sina njurar (exempelvis vid
svr inammaTon eller njurcancer. En lmplig donator r ngon inom familjen med samma
blodgrupp som en sjlv men ven andra funkar, s vida man har samma blodgrupp.
Lrare: Andreas Roup

Urologi

Norrkping

Lrare: Andreas Roup

Medicin 1 Block II Moment 12

Urologi

Norrkping

Lrare: Andreas Roup

Medicin 1 Block II Moment 12

Urologi