Moment 13 Del 1 Andrologi

Medicin 1 Block II Moment 13

Norrkping

Vecka 10


Skydd 14

Dag/Vecka

Vecka 10
Torsdag 3/3
Fredag 4/3

Vecka 11
Torsdag 10/3
Fredag 11/3

Tid

Moment 13 Gynekologi & Andrologi

Moment-del

Rast

11:35 13:15
08:10 09:45

1) Andrologi Anatomi/Fysiologi 1 x 20 min

1) Andrologi Patologi/Behandling 1 x 15 min

11:35 13:15
08:10 09:45

2) Gynekologi Anatomi/Fysiologi 1 x 20 min

2) Gynekologi Patologi/Behandling 1 x 15 min

Vecka 12
torsdag 17/3 11:35 13:15
fredag 18/3 08:10 09:45

Lrare: Andreas Roup

3) Sex & Fortplantning

4) STDs

1 x 20 min
1 x 15 min

Del 1 - Andrologi

Medicin 1 Block II Moment 13

Norrkping

Andrologi
Vad r Andrologi?


Lran om de manliga fortplantningsorganen

Det omfaQar INTE urinvgarna d deQa
behandlas inom Urologin
Sexuellt verfrbara sjukdomar rknas normalt
sQ in i urologin men behandlas o\ast inom
andrologin d samma sjukdomar fr kvinnor
rknas in i gynekologin. Vrlden r orQvis =(

Lrare: Andreas Roup

Del 1 - Andrologi

Norrkping

Medicin 1 Block II Moment 13

Andrologi - Anatomi

Lrare: Andreas Roup

Del 1 - Andrologi

Medicin 1 Block II Moment 13

Norrkping

Cellerna som gr aQ vi kan

fortplanta oss kallas
knsceller.

Dessa bildas i tesaklarna
frn stamceller i
sdeskanalernas centrum,
kallat fr tesakelmrgen.
DeQa sker p order frn
bitesaklarnas produkaon av
testosteron, som i sin tur
fQ sina order av hypofysen
genom hormonet GH.

Andrologi Anatomi och Fysiologi

Knscellerna kallas fr spermier

och transporteras frn mrgen genom
sdeskanalen via bitesaklarna upp i
sdesledarna, mot urinrret via prostatan.
Lrare: Andreas Roup

Del 1 - Andrologi

Norrkping

Medicin 1 Block II Moment 13

Sdesblsan och
Andrologi Anatomi och Fysiologi
prostatan r tv
exokrina krtlar,
som producerar
sekret som
fungerar som
smrjmedel i
urinrret och
som sperma-
skydd mot
bakterier och de
sura och frtande
resterna av
urinmnen som
nns kvar i
urinrret.
Spermien r ungefr 0,05 mm
lng och ungefr 0,01 mm tjock
vid huvudet. Huvudet innehller arvsmassan med hl\en av mannens kromosomer. I kroppen
nns en samling med mitokondrier som producerar energi all spermien s aQ den orkar simma.
Lrare: Andreas Roup

Del 1 - Andrologi

Medicin 1 Block II Moment 13

Norrkping

Andrologi Anatomi och Fysiologi

Lrare: Andreas Roup

Del 1 - Andrologi

Norrkping

Medicin 1 Block II Moment 13

I meiosen,
Andrologi Anatomi och Fysiologi
redukaonsdel-
ningen kan
MutaMv meios
mutaaoner
frekomma.
Beroende p
individuella
egenskaper
frekommer
deQa vid 1
20 % av alla
redukaons-
delningar. DeQa
kallas ven fr
verkorsning.
Mutaaoner innebr aQ kromosomerna frndras s aQ nyQ geneask struktur bildas. Det r p
deQa sQ generna kan frndras mellan frldrar och barn och r den vanligaste orsaken all aQ
eQ barn kan ha geneaska uQryck fr dominanta anlag trots tv frldrar med recessiva anlag.
Det kan frefalla vara ngot som lter lite lskigt men det r helt naturligt och utan dessa
mutaaoner skulle evoluaonen gQ betydligt lngsammare n vad den gr.
Lrare: Andreas Roup

Del 1 - Andrologi

Norrkping

Medicin 1 Block II Moment 13

Vid sexuell
Andrologi Anatomi och Fysiologi
upphetsning kar
allflligt
ErekMon
produkaonen av
testosteron och
stresshormon, det
r gemensamt fr
bda knen.
Hormonerna gr
aQ venerna sluter
sig, s aQ blodet
som frs all
svllkropparna
stannar kvar och
inte allbaka ut all
undre hlvenen.
Svllkropparna fungerar som sm behllare, eller ckor, fr blod, som ger den stadga men nd
gr den relaavt rrlig. Svllkropparnas vvnad bestr av bindvvnad i kombinaaon med
broskvvnad. Man brukar sga aQ man kan bryta sin penis, vilket inte r osant d det r brosk-
vvnaden som skadas. Anledningen all erekaonen r fr aQ urinrret ska peka mot livmodern.
Lrare: Andreas Roup

Del 1 - Andrologi

Norrkping

Medicin 1 Block II Moment 13

Andrologi Anatomi och Fysiologi

Penisen bestr av tre svllkroppar,
de tv stora och den mindre
svllkroppen. De tv strre har tv
stora artrer som lper igenom dem
och frser penisen med blod. Den
undre svllkroppen har endast sm
kapillrer som frser den med blod
och svller inte upp alls i samma
omfaQning som de vre. Den har
ven urinrret som lper igenom
den. Svllkropparna omges av eQ
tQ brosklager som skyddar
svllkropparna samt eQ lager med
bindvvnad. Hr nns de stora
venerna samt en precis innanfr
brosket, som leder blod bort frn
penisen. YQersta lagret bestr av en
hudbarrir. Artrerna och venerna
kopplas all de strre blodkrlen som lper precis under hudlagret p ovansidan. Lngst fram p
penisen har vi ven ollonet, glans penis. DeQa bestr av en frlning av den undre svllkroppen.
Lrare: Andreas Roup

Del 1 - Andrologi

Norrkping

Medicin 1 Block II Moment 13

Under sexuell samulering

Andrologi Anatomi och Fysiologi
kar niverna av
endorner i kroppen.
Dessa r dopamin och
serotonin, tv
gldjemnen som r
transmiQorsubstanser i
hjrnan. Ju mer sexuell
samulering ju mer
dopamin utsndras i
hjrnan. Dopaminet fr
sdesblsan och prostatan
aQ producera sin vtska.
Nr niverna av dopamin i
hjrnan nr en allrckligt hg niv triggas utlsningsreexen. Det som hnder d r aQ hjrnan
utlser en enorm dos av serotonin som fr bitesaklarna aQ ppna sdeskanalerna samadigt
som den vre ringmuskeln tpper all mellan prostatan och urinblsan (2 i bilden) och den undre
ringmuskeln slappnar av fullstndigt. E\ersom tesaklarna hela aden bilder en massa spermier
har trycket blivit stort i tesaklarna och trycket som bildats i tesaklarna fr spermierna aQ
bokstavligen sprutas hrt ut i sdesledaren, fr aQ sedan fullkomligt sprutas ut frn urinrret.
Lrare: Andreas Roup

Del 1 - Andrologi

Norrkping

Medicin 1 Block II Moment 13

Andrologi - Patologi

Lrare: Andreas Roup

Knsorganens patologi utgr

frn vardera del av
knsorganens anatomi.

Drfr utgr vi frn
Tesaklarna, dre\er
bitesaklarna, sdesledarna,
prostatan och sdesblsan
och slutligen penisen.

Vi kommer ven aQ ta upp
vasektomi.

Del 1 - Andrologi

Norrkping

Medicin 1 Block II Moment 13

Manlig inferMlitet

Lrare: Andreas Roup

Manlig inferalitet innebr aQ man saknar frmga aQ befrukta eQ gg,

det vill sga aQ f barn. Inferalitet nns i tre olika former.

1) Oallrckligt mnga friska spermier bildas (Oligospermi)

2) Total avsaknad av spermieprodukaon (Azoospermi)

3) Frhindrad spermietransport p.g.a. hinder, brck i sdesledaren
(epididymis varicer) eller minskad rrelsefrmga hos spermierna.

Orsakerna kan vara era. Vanliga orsaker r knssjukdomar exempelvis
klamydia och gonorr som kan orsaka bde blockeringar eller varicer,
men ocks cancer och problem med testosteronprodukaonen. Utan
Testosteron uppstr Azoospermi, fr lite testosteron leder all
Oligospermi. Orsakerna all minskad rrelsefrmga knner man inte all
men det frefaller enligt forskningen ha med en kombinaaon av generna
aQ gra samt gener i kombinaaon med rkning.

Del 1 - Andrologi

Norrkping

Medicin 1 Block II Moment 13

Manlig inferMlitet

Lrare: Andreas Roup

Diagnos: Det nns era underskningar som genomfrs fr aQ stlla

diagnos.

Spermieprov: med hjlp av mikroskop kan man mta rrlighet, form och
mngd spermier per milliliter sdesvtska. I spermieprovet kan man
ocks se om det nns infekasa bakterier eller virus som eventuellt
orsakar inammaaon och stopp i sdesledaren.

Blodprov: Visar om det nns hormonella orsaker all minskad eller
utesluten spermieprodukaon genom aQ mta GH och Testosteron.


Behandling: Om inferaliteten orsakats av hormonrubbningar ges
hormonbehandling. Om orsaken r blockeringar genomgr paaenten
kirurgiska ingrepp.

Vid vriga orsaker eller nr hormonbehandlingen eller kirurgin inte r
allrcklig erbjuds paaenten in vitro, d.v.s. provrrsbefruktning.

Del 1 - Andrologi

Medicin 1 Block II Moment 13

Norrkping

TesMkelcancer

Lrare: Andreas Roup

Del 1 - Andrologi

Norrkping

Tesakelcancer innebr aQ en okontrollerad

tumr bildas p tesaklarna. DeQa r den
allvarligaste sjukdomen inom andrologin.

Symptom: Symtomen r diusa men
gemensamt r molande smrta i scrotum
(pungen) i kombinaaon med svullnad och/
eller knl/knlar p tesakeln eller tesaklarna.

Diagnos: Frst palperas tesaklarna av lkare
p vrdcentral. Om misstanke uppstr sker
ultraljudsunderskning. Blodprov kan ge
indikatorer p aQ cancer uppstQ i kroppen
och om den spridit sig frn pungen och ut i
kroppen.

Behandling: Tesakelcancer innebr
tesaektomi (kirurgisk borQagning av tesakeln)
ALLTID! Eventuell cellgi\sbehandling eller
strlbehandling om cancern spridit sig.
Lrare: Andreas Roup

Medicin 1 Block II Moment 13

TesMkelcancer

Tesakelcancer r vldigt ovanligt och endast

ungefr 1 p 100 000 fr tesakelcancer. Orsaker
som man knner all r kad chans om ngon i
slkten ha\ sjukdomen samt aQ rkning mer n
frdubblar chansen aQ f tesakelcancer.
Del 1 - Andrologi

Medicin 1 Block II Moment 13

Norrkping

TesMkelcancer

Lrare: Andreas Roup

Del 1 - Andrologi

Norrkping

Medicin 1 Block II Moment 13

Prostatacancer r den absolut vanligaste formen av cancer

fr mnniskor. Ungefr 1 av 60 utvecklar prostatacancer
ngon gng under siQ liv. E\ersom prostatan kopplar bde
sdesledaren och urinblsan all urinrret pverkar det bde
urinering och sdestmning.

Symptom: Symtomen r diusa ven hr men gemensamt r
aQ det o\a r svrt aQ f en stark urinstrle och svrigheter
aQ pbrja vaQenkastningen. Ibland frekommer polyuri
(behov av aQ kasta vaQen o\are n vanligt).

Diagnos: Palpaaon av prostata via rektum. Mtning av PSA
via blodprov bekr\ar diagnosen. Ultraljud anvnds fr
storleksbestmning. Biopsi (vvnadsprov) fr bestmning om
tumren r godartad eller elakartad via rektum.

Behandling: r tumren godartad grs inget svida inga
besvrande symptom uppstQ. Dock terkommer paaenten
med rsintervaller fr kontroller. r den elakartad grs
operaaon. Cellgi\er och strlning vid komplicerad cancer.
Lrare: Andreas Roup

Prostatacancer

Hl\en av paaenterna utvecklar

sjukdomen e\er 70 rs lder och
leder all aQ man avlider.
Behandling e\er 60 rs lder r
ovanligt aQ man sQer in.
Del 1 - Andrologi

Norrkping

Medicin 1 Block II Moment 13

Prostataunderskning
Genom aQ
underska prostatan
med palpaaon kan
man lQ knna om
det freligger skl all
misstanke om
prostatacancer.

Normalt sQ ska den
vara jmn, fast och
aningen elasask.

Lrare: Andreas Roup

Del 1 - Andrologi

Norrkping

Medicin 1 Block II Moment 13

Det kallas ocks fr impotens. DeQa r egentligen inte en

ErekMl DysfunkMon
sjukdom i sig utan eQ symptom som klassas som eQ allstnd.
Dock har deQa en egen diagnos. Tillstndet blir allt vanligare
med ldern. En fungerande erekaon frutsQer aQ allrckligt
med blod fyller upp ckorna i svllkropparna samt aQ venerna
kopplas frn. Drmed r grundproblemaaken cirkulatorisk vid
erekal dysfunkaon.

Symptom: Ganska sjlvklart svrt med erekaonen.

Diagnos: Anamnesen r central d det kan vara svrt fr
paaenter generellt aQ f erekaon under eQ lkarbesk.
Cirkulatorisk kontroll (exempelvis BT) r vanlig fr aQ se aQ
blodet cirkulerar som det ska. Blodprov fr hormonkontroll
frekommer ocks fr aQ utesluta hormonell orsak.
Hl\en av paaenterna utvecklar

sjukdomen e\er 70 rs lder och
Behandling: Om orsaken r psykogen kan samtalsterapi eller
leder all aQ man avlider.
psykiatrisk behandling vara aktuell. Om orsaken r
Behandling e\er 60 rs lder r
cirkulatorisk eller hormonell r sdana reglerande lkemedel
ovanligt aQ man sQer in.
vanliga. Annars gller kirurgi eller potenshjande lkemedel.
Lrare: Andreas Roup

Del 1 - Andrologi

Medicin 1 Block II Moment 13

Norrkping

Penisring

Lrare: Andreas Roup

Del 1 - Andrologi

Norrkping

Medicin 1 Block II Moment 13

Diagrammet visar olika

somaaska allstnd som kan
orsaka erekal dysfunkaon.

ven rkning, snusning,
narkoaka och alkohol kan
orsaka erekal dysfunkaon.


Dock r allfllig nervositet den
absolut vanligaste orsaken all
allstndet. D r den dock
allfllig och o\ast kortvarig.

Lrare: Andreas Roup

Del 1 - Andrologi

Norrkping

Lrare: Andreas Roup

Medicin 1 Block II Moment 13

Del 1 - Andrologi

Norrkping

Lrare: Andreas Roup

Medicin 1 Block II Moment 13

Del 1 - Andrologi

Norrkping

Vasektomi

Vasektomi innebr
aQ man gr
mannen steril. Det
r eQ ganska
simpelt ingrepp dr
man helt enkelt
klipper av en del av
sdesledaren och
syr ihop ndarna s
aQ ingen sperma
kan da ut frn
tesaklarna all
penisen.

Medicin 1 Block II Moment 13

Ingreppet r ocks
mjligt aQ
omvnda, om man
ngrar sig kan man
sQa ihop ledarna
igen.
Lrare: Andreas Roup

Del 1 - Andrologi

Medicin 1 Block II Moment 13

Norrkping

Film om vasektomi

hSp://www.youtube.com/watch?v=-YKMBUk115M

Lrare: Andreas Roup

Del 1 - Andrologi