Moment 13 Del 2 Gynekologi

Medicin 1 Block II Moment 13

Norrkping

Vecka 10


Skydd 14

Dag/Vecka

Vecka 10
Torsdag 3/3
Fredag 4/3

Vecka 11
Torsdag 10/3
Fredag 11/3

Tid

Moment 13 Gynekologi & Andrologi

Moment-del

Rast

11:35 13:15
08:10 09:45

1) Andrologi Anatomi/Fysiologi 1 x 20 min

1) Andrologi Patologi/Behandling 1 x 15 min

11:35 13:15
08:10 09:45

2) Gynekologi Anatomi/Fysiologi 1 x 20 min

2) Gynekologi Patologi/Behandling 1 x 15 min

Vecka 12
torsdag 17/3 11:35 13:15
fredag 18/3 08:10 09:45

Lrare: Andreas Roup

3) Sex & Fortplantning

4) STDs

1 x 20 min
1 x 15 min

Del 2 - Gynekologi

Medicin 1 Block II Moment 13

Norrkping

Gynekologi
Vad r Gynekologi?


Lran om de kvinnliga fortplantningsorganen

Det omfaRar anatomin, hormonerna och vrig
fysiologi samt sjukdomar
Brstens anatomi, fysiologi och patologi ingr
ven inom gynekologin.

Lrare: Andreas Roup

Del 2 - Gynekologi

Medicin 1 Block II Moment 13

Norrkping

Gynekologi Brstens anatomi och fysiologi

Brsten bestr av fyra olika vvnadsformer.

De innersta delarna bestr av skeleR-
muskelvvnad, som gr aR brsten har viss
rrelsefrmga. Precis framfr
muskelvvnaden nns feRvvnaden som
ger brsten sin stadga, form och
spns\ghet. Beroende p hur tt densitet
feRvvnaden har, ger brstet sin fasthet.
Genom feRvvnaden lper ven lym]rlen
och en del lym]rtlar, vars funk\on r aR
frsvara mjlkkrtlarna frn infek\oner
samt leda bort verproducerad vtska som
\llverkas av mjlkkrtlarna. En del av
modersmjlken bestr av an\kroppar som
kommer frn lymfan. Mjlkkrtlarna lper
bde utanp feRvvnaden och under
feRvvnaden samt miR i feRvvnaden.
Dessa krtlar producerar brstmjlken vars
kanaler mynnar ut p brstvrtans yta.
Lrare: Andreas Roup

Del 2 - Gynekologi

Medicin 1 Block II Moment 13

Norrkping

Gynekologi Brstens anatomi och fysiologi

Mjlkkrtlarna producerar allts moders-

mjlken. Dock hlls de inak\va \ll dess aR
\llrckligt mycket progesteron bildats. Innan
dess r mjlkkrtlarna ven mindre. De hga
niverna av progesteron produceras av det
befruktade gget. Nr mjlkkrtlarna vxer s
vxer ven brsten och feRvvnaden kar i
volym. Lym]rtlarna fylls med lymfvtska fr
aR frbereda utsndringen av an\kroppar i
modersmjlken som anvnds fr aR bygga upp
immunfrsvaret hos fostret nr bbisen fds.
Mjlkgngarna fylls med mjlk under
graviditeten och det r deRa som gr aR
brstvrtorna blir uRjda och drmed vxer i
storlek. Ocast fr den gravida kvinnan lite
mjlklckage mot slutet av graviditeten och
det r eR sR aR tmma mjlkkrtlarna frn
den frsta modersmjlken som r lite smre
n den som produceras senare.
Lrare: Andreas Roup

Del 2 - Gynekologi

Medicin 1 Block II Moment 13

Norrkping

Gynekologi Brstens anatomi och fysiologi

Brsten utvecklas nr kvinnan gr in i puberteten. DeRa sker nr
kvinnan pbrjar hgre niver av progesteron och strogen.

strogenet r det som gr aR feR brjar frdelas \ll brsten i
hgre utstrckning n innan. Progesteronet krvs fr aR
mjlkkrtlarna ska pbrja sin utveckling.

Vik\gt aR veta r aR brsellvxten brjar redan innan frsta
menstrua\onen. Det krvs \llrckligt hga niver av strogen fr
aR hypofysen ska \llverka FSH, som i sin tur leder \ll den fsta
gglossningen, som krvs fr kad produk\on av progesteron.
Innan deRa produceras allts endast mer strogen n vanligt som
d inleder puberteten. Drmed r det endast feRvvnad som
samlas i brsten innan progesteronet kommer som d fr
mjlkkrtlarna aR utvecklas.

Normalt sR sker pubertetsutvecklingen hos ickor i dagslget
mellan 12 och 15 rs lder.
Lrare: Andreas Roup

Del 2 - Gynekologi

Norrkping

Medicin 1 Block II Moment 13

Gynekologi - Anatomi

Lrare: Andreas Roup

Del 2 - Gynekologi

Medicin 1 Block II Moment 13

Norrkping

Gynekologi Vaginan
Vaginan omfaRas av de yRre delarna av
kvinnans knsorgan och slidan (inre delarna
av det nedre knsorganen.




Vaginan har 3 ppningar/kanaler. Du har
slidan, urinrrsmynningen samt urinrret
som kopplar \ll urinblsan och klitoris, vars
kanal r kopplad \ll prostatavvnad.

Lrare: Andreas Roup

Del 2 - Gynekologi

Norrkping

Medicin 1 Block II Moment 13

Gynekologi - Anatomi

Lrare: Andreas Roup

Del 2 - Gynekologi

Medicin 1 Block II Moment 13

Norrkping

Gynekologi Vaginans yPre

De yRre delarna av vaginan bestr av de yRre,
stora blyglpparna labia majora, bestende av en
blandning av feRvvnad, de inre mindre
blyglpparna labia minora, som bestr av
svllkroppar, precis som penisens vre
svllkroppar. Klitoris bestr ocks av en
svllkropp, samma som penisens undre
svllkropp, och huserar en sdeskanal som r
kopplad \ll prostatavvnad. Det r denna
krtelvvnad som producerar den vtska som
kan ejakuleras vid kvinnlig fontnorgasm.

I miRen nns slidppningen som leder in \ll

slidan. Slidan bestr av gladd muskulatur och
exokrin krtelvvnad som producerar slidsekret
vid sexuell s\mulans, som fungerar som
glidmedel och som underlRar penetra\on.
Urinrrsmynningen kopplas \ll urinblsan via
urinrret.
Lrare: Andreas Roup

Del 2 - Gynekologi

Norrkping

Medicin 1 Block II Moment 13

Gynekologi - Anatomi

Lrare: Andreas Roup

Del 2 - Gynekologi

Norrkping

Medicin 1 Block II Moment 13

Slidan kopplar \ll livmodermunnen,

Gynekologi vre inre knsorganen
som ocks kallas fr livmodertappen.
En del av livmoderns nedre del siRer
allts inu\ slidan. Hela deRa omrdet
kallas fr livmoderhalsen.
Livmoderhalsen r en del av hela
livmodern som i sig bestr av
ggledarna, livmoderkroppen
(miRenpar\et) och allts
livmoderhalsen.

ggstockarna r dr ggblsorna
nns, som mognar \ll ggceller. Nr
gglossningen sker fngas det upp av
ggledaren, som fr ggcellen aR
vandra mot livmoderkroppen.
Livmoderns samtliga delar frutom ggledaren bestr av glaR muskulatur, som vxer \ll sig nr
eR befruktat gg fster sig i livmodern. Livmodervggen som omger livmoderns inre bestr av
en slemhinna, som delvis bestr av vita blodkroppar men frst och frmst nringsmnen och eR
medel som bde livnr eR befruktat gg och hjlper det aR fastna och hlla gget p plats.
Lrare: Andreas Roup

Del 2 - Gynekologi

Medicin 1 Block II Moment 13

Norrkping

Gynekologisk fortplantning Anatomi och fysiologi

Lrare: Andreas Roup

Del 2 - Gynekologi

Medicin 1 Block II Moment 13

Norrkping

Gynekologi De inre knsorganens anatomi och fysiologi

Som en del av fosterutvecklingsprocessen
utvecklas ggstockarna de kvinnliga
knsgonaderna. I ggstockarna bildas drygt en
miljon ggblsor. Ungefr 500 av dessa
ggblsor mognar och utvecklas \ll ggceller
med ungefr 28 dagars intervaller med start
frn puberteten, nr \llrckligt strogen bildas.

FSH utsndras av hypofysen vid mensens

brjan. DeRa gr aR ggstockarna fr era
ggblsor aR brja mogna. S fort en ggblsa
mognat frdigt s spricker denna och ut
kommer en ggcell och fngas upp av
ggledaren vars process kallas gglossning. Nr
deRa sker slutar de andra ggblsorna aR
mogna och \llbakabildas. I processen dr de ggblsor som inte genomgr gglossning. DeRa
sker ecersom nr en ggblsa spricker blir en gulkropp kvar (skalet av ggblsan) som ecer
gglossningen brjar producera gulkroppshormonet progesteron. Progesteronet fr i sin tur
livmodern aR brja vxa och mogna, s det blir redo aR ta emot eR befruktat gg.
Lrare: Andreas Roup

Del 2 - Gynekologi

Norrkping

Medicin 1 Block II Moment 13

Ecer gglossningen r kvinnan fer\l. D

kan gget befruktas. Om ingen befruktning
sker kommer gulkroppen aR fortsRa
producera progesteron \ll dess aR
gulkroppen tmts p energi och nring.

Om gget dremot befruktas kommer

ven gget aR producera progesteron och
niverna slutar allts inte aR sjunka utan i
stllet aR ka nnu mer. Nr niverna blir
\llrckligt hga n de niverna som r
normala vid gulkroppsproducerad
progesteron s kan graviditetstester
detektera graviditet.

En menstrua\onscykel pgr i ungefr 28

dagar och brjas vid frsta bldningen och
avslutas vid nsta bldning. Under eR liv
har kvinnan ungefr 500 cykler.
Menstrua\onsbldning r blod frn
nedbrytningen av livmodern.
Lrare: Andreas Roup

Del 2 - Gynekologi

Norrkping

Lrare: Andreas Roup

Medicin 1 Block II Moment 13

Del 2 - Gynekologi

Norrkping

Lrare: Andreas Roup

Medicin 1 Block II Moment 13

Del 2 - Gynekologi

Medicin 1 Block II Moment 13

Norrkping

Gynekologisk patologi
Grunderna i gynekologisk patologi bygger p
fljande omrden


Den gynekologiska underskningen

vre, yRre och inre knsorganen hrrrande \ll
reproduk\onsfrmgan
STD:s sexuellt verfrbara sjukdomar

Lrare: Andreas Roup

Del 2 - Gynekologi

Medicin 1 Block II Moment 13

Norrkping

Den gynekologiska underskningen

Den gynekologiska underskningen bygger

p 3 principer.

1) Ockulr- och palpatorisk besiktning
Genom gat observerar man utseendet
av yRre och delar av de inre genitalierna
och med handen och ngrarna knner
man ecer abnormaliteter.
2) Ultraljusunderskning P deRa sR
kan man se omrden som annars inte
kan ses genom ockulrbesiktning.

3) Gynekologisk provtagning dr man kan

ta cellprover eller andra vvnadsprover.
Med dessa tre underskningsmetoder kan man f svar p de allra esta gynekologiska kommor
ecersom du i detalj kan se och komma t alla gynekologiska delar. Underskningen genomfrs
an\ngen av en gynekolog, en barnmorska alterna\vt av en allmnlkare p en vrdcentral. Fr
underskning av brsten anvnds mammogra (rntgen av brstet) och eventuell biopsi.
Lrare: Andreas Roup

Del 2 - Gynekologi

Medicin 1 Block II Moment 13

Norrkping

Brstcancer
Brstcancer innebr en elakartad tumrbildning i brstet, som kan
resultera i metastaser (doRertumrer) som kan sprida sig i kroppen.
AR ha tumr i brstet i sig r inte farligt utan det farliga r aR
tumren kan sprida sig. Brstcancer r den vanligaste formen av
cancer fr kvinnor.

Symptom: Knlar i brstet som kan vara knsliga och/eller
smrtsamma.

Diagnos: Alla kvinnor ver 40 kallas \ll mammogra rntgen av
brstet. Om man sjlv knner en knl fr man en \d fr mammogra.
Upptcks tecken p tumr s genomfrs en biopsi-underskning fr
aR se vilken form av tumr det r, elakartad eller godartad.

Behandling: Kirurgisk borRagning av knl + extra vvnad, eventuellt
tas hela brstet bort. Har cancern spridit sig anvnds cellgicer och/eller strlbehandling.
Brstcancer r den vanligaste formen av cancer bland kvinnor och drfr kallas alla kvinnor som
fyllt 40. HiRas ingen tumr fr man terkomma om 6 r, r den godartad undersks man varje
r.
Lrare: Andreas Roup

Del 2 - Gynekologi

Norrkping

Medicin 1 Block II Moment 13

Brstunderskning

Lrare: Andreas Roup

Del 2 - Gynekologi

Norrkping

Medicin 1 Block II Moment 13

Brstunderskning

Lrare: Andreas Roup

Del 2 - Gynekologi

Medicin 1 Block II Moment 13

Norrkping

Mjlkstockning
Mjlkstockning innebr aR det uppstr en
blockering i mjlkgngarna. Ocast uppstr det i
endast det ena brstet.

Symptom: m knl p brstet, oca kan det
frvxlas med brsRumrer. Ibland kan huden
bli rd runt knlen.

Diagnos: Anamnes och palpa\on p
vrdcentralen. Vid misstanke om tumr
genomfrs mammogra.

Behandling: Principen innebr aR man vill
tmma mjlkkanalerna. DeRa genom kad
amningsfrekvens, varm handduk ovanp innan
amningen kan underlRa, uRryckning av mjlken, vila d spnda muskler kan bidra \ll
blockering av mjlkgngarna och om inget annat funkar s kan man anvnda brstpump fr aR
fysiskt tvinga ut mjlken. Kirurgiska ingrepp kan i svra fall behvas. Om smrta uppstr kan
man frskriva paracetamol och/eller NSAID.
Lrare: Andreas Roup

Del 2 - Gynekologi

Medicin 1 Block II Moment 13

Norrkping

Kvinnlig inferUlitet

Kvinnlig infer\litet kan orsakas av mnga olika skl. Fr aR frst

vad det handlar om gller det aR frst alla delar som spelar in i
kvinnans fortplantningsmekanismer. Det kan handla om
medfdda missbildningar, hormonella fel, infek\oner eller cystor.

Symptom: Beroende p orsak kan det se ut p olika sR.
Gemensamt r d aR man inte kan bli med barn men mens-
trua\onsrubbningar kan frekomma, feber och svullnad samt
smrta.

Diagnos: Anamnes, blodprov (fr aR se om infek\on frekommer
och eventuella hormonrubbningar). Rntgen och/eller ultraljud.

Behandling: Beroende p orsak behandlas dessa, ssom
hormonbehandling eller an\bio\ka, an\virala, opera\on eller
in vitro (provrrsbefruktning). Frst och frmst brukar man all\d se \ll aR frska terstlla
normala hormonniver ven om eventuell infek\on frekommer. S\mulering av gglossning
genom \llskoR av FSH r normalt. Ibland kan deRa leda \ll era gglossningar under samma
menscykel och drmed r risken fr tvillingar frhjd vid FSH-behandling.
Lrare: Andreas Roup

Del 2 - Gynekologi

Norrkping

Medicin 1 Block II Moment 13

En cysta r en vtskefylld
Cysta
blsa som kan nnas p mnga
stllen i kroppen. Cysta p gg-
stocken r en av de vanligaste vari-
anterna av cystor och bildas frn
gulkropparna ecer sjlva ggloss-
ningen. De esta cystor terbildas och frsvinner med
\den och r helt ofarliga. Dock kan de utvecklas \ll cancer
om man har otur. DeRa sker normalt sR om immun-
frsvaret har svrt aR bryta ner cystorna.

Symptom: De allra esta cystor r symptomlsa men vissa

som inte terbildas kan leda \ll allt frn sm \ll enorma smrtor. Det gr som mest ont vid
menstrua\on och gglossning. Det kan ven gra vldigt ont inne i buken vid samlag. r cystan
stor kan den ven trycka mot urinblsan och orsaka inkon\nensbesvr och polyuri.

Diagnos: Anamnes och gynekologisk underskning. D knner man ecer fr aR utesluta andra
sjukdomar. Ultraljud och eventuell rntgen r nsta steg som bekrcar diagnosen.

Behandling: Kirurgi dr man an\ngen tar bort hela cystan, ggstocken eller helt enkelt bara
punkterar cystan s vtskan rinner ut. Ingreppen grs via slidan med nl eller \Rhlskirurgi.
Lrare: Andreas Roup

Del 2 - Gynekologi

Norrkping

Endometerios brukar kallas fr omvnd mens-

trua\on. DeRa innebr aR bldningen som
uppstr nr \llrckligt mycket strogen bildats
och livmoderslemhinnan brjar brytas ner s
sker bldningen inte bara ner och ut genom
slidan utan ven upp och ut genom gg-
ledaren vilket leder \ll inamma\on i buk-
hlan. Sker det eR ftal gnger r deRa
ofarligt men vid upprepade \llfllen kan det
ha frdande konsekvenser. Sjukdomen kan
bde vara engngsfreteelser och kronisk.

Medicin 1 Block II Moment 13

Endometerios

Symptom: Smrta, oerhrt stark smrta, framfrallt vid menstrua\on.

Det brjar i bckenet och strlar oca upp ut i korsryggen i samband
Med aR inamma\onen sprider sig. Samlagssmrta r ocks vanlig.

Diagnos: Anamnes och gynekologisk underskning. D knner man ecer fr aR utesluta andra
sjukdomar. Ultraljud utesluter eventuell cysta. Lapraskopi r en metod som behvs fr aR
bekrca diagnosen, en form av \Rhlskirurgi, nr pa\enten blir svd.

Behandling: Tyvrr nns inga botande behandlingar. NSAID och drnage r praxis.
Lrare: Andreas Roup

Del 2 - Gynekologi

Norrkping

Lrare: Andreas Roup

Medicin 1 Block II Moment 13

Del 2 - Gynekologi

Norrkping

Lrare: Andreas Roup

Medicin 1 Block II Moment 13

Del 2 - Gynekologi

Norrkping

Lrare: Andreas Roup

Medicin 1 Block II Moment 13

Del 2 - Gynekologi

Norrkping

Medicin 1 Block II Moment 13

Cervixcancer kallas ocks fr livmoderhals-

Cervixcancer
cancer. DeRa innebr aR HPV-virus
angriper vvnaden i livmoderhalsen. D
uppstr cellfrndringarna och kan ge vrt-
liknande symptom. Knsvrtor orsakas av
alla HPV-virus men endast eR 10-tal av
dessa ger cellfrndringar, som kan liknas
vid inre knsvrtor. Det r dessa om man
letar ecer vid gynunderskningen och tar
cellprov frn. Som konsekvens i produk-
\onen av nya viruspar\klar inu\ cellerna s kan de brja dela p sig ohmmat. Det r d det
utvecklas tumrer. DeRa mste behandlas fr aR undvika aR tumrerna bildar doRertumrer
och sprider sig (metastaser). Vaccina\on r vik\gt fr aR frebygga livmoderhalscancer d deRa
r den nst vanligaste cancerformen fr kvinnor.

Symptom: Oca inga symptom alls \ll dess aR man fR fullgod livmoderhalscancer, som d kan
uRrycka sig genom bldningar. Givetvis r det dock vanligt med knsvrtor (kondylom).

Diagnos: Gynekologisk underskning dr man okulrbesik\gar livmodertappen fr eventuella

synliga tecken p cellfrndringar, dvs de inre knsvrtorna. Cellprov bekrcar diagnosen
Behandling: Konisering, i svra fall tas bort strre delar eller hela livmodern.
Lrare: Andreas Roup

Del 2 - Gynekologi

Norrkping

Lrare: Andreas Roup

Skydd, omsorg & skerhet

Vrdblock
3, II M
14 13
Medicin
1 Block
oment
Moment

Cervixcancer

Del 2 -2014-03-04
Gynekologi

Medicin 1 Block II Moment 13

Norrkping

VesUbulit

Ves\bulit innebr inamma\on i slidan som gr den

knslig fr berring och penetra\on. Denna r kronisk
och drabbar drygt 1 av 100 kvinnor utvecklar ves\bulit
under siR liv. Ves\bulit r ocast kronisk och utvecklas
under puberteten ecer den sexuella debuten. Man vet
inte varfr ves\bulit utvecklas men man vet aR
upprepade svampbehandlingar och p-piller kar chansen
aR utveckla ves\bulit. Stress och sex trots aR man inte r
p humr kar ocks risken aR utveckla sjukdomen.

Symptom: Smrta, ocast brinnande vid samlad och

s\mulans. Oca kan man se en svullnad av slidvggen.

Diagnos: Anamnes och gynekologisk underskning. D

knner man ecer fr aR utesluta andra sjukdomar.
Frekommer inte misstanke om andra sjukdomar s kan
man bekrca diagnosen.

Behandling: Anvndning av maxdos NSAID drygt en

\mma innan samlag, glidmedel och ibland lokalbedvning
Lrare: Andreas Roup

Del 2 - Gynekologi