Anda di halaman 1dari 21

Moment 10 Socialtjnsten;

Mnniskor med missbruksproblem

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 10

Norrkping

Moment 10 Socialtjnsten; Mnniskor med missbruksproblem


SyDe: A8 lra sig om socialtjnstens insatser i samhllet och vrden vid missbrukproblem.

Ml: A8 f de kunskaper som krvs fr a8 kunna ge e8 go8 bemtande, ge god vrd och
omsorg All vrdtagare som lider av missbruksproblem.

Planering Moment 10, Vecka 10

Dag

Omrde

Mndag


Onsdag



Vad r beroende och missbruk?





Socialtjnstens arbete vid
missbruksproblemaAk samt

vrd och behandling

Lrare: Andreas Roup

Sidor i boken
201 205
205 207

Mnniskor med missbruksproblem

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 10

Norrkping

Moment 10 Mnniskor med missbruksproblem


Bakgrund

En av socialtjnstens uppgiLer r a8
arbeta fr a8 frebygga missbruk av
a l k o h o l o c h a n d r a b e r o e n d e -
framkallande medel. Kommunernas
socialtjnst ska ka kunskapen om vad
missbruk kan leda All och vilka
mjligheter All hjlp det nns.

Personer som har missbruksproblem ska
f std och hjlp fr a8 komma ifrn si8
missbruk.

Missbruksproblem r oLa orsak All andra
sociala problem och drabbar ven
missbrukarens familj och andra
nrstende.
Lrare: Andreas Roup

Mnniskor med missbruksproblem

Norrkping

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 10

Vad r beroende och missbruk?


Man mste skilja mellan beroende och missbruk.

Beroende innebr a8 man anvnder en substans, exempelvis
alkohol, narkoAka eller lkemedel, p e8 sdant s8 a8 man inte
lngre kan styra ver det. E8 beroende kan startas i samband med
a8 man vill dmpa knslor, ssom nedstmdhet och ngest, eller
fr a8 man sker spnning. Nr man r beroende av en drog
pverkas hjrnan. Hjrnans belningssystem skickar signaler som
gr a8 man knner sig lycklig och njd nr man anvnt drogen. Vid
beroende klarar man inte lngre av a8 bestmma ver si8 intag av
drogen med den egna viljan.

Missbruk r nr man vid upprepade Allfllen s8er sig sjlv i svra
situaAoner p grund av a8 man anvnt en drog. Man kanske
uts8er sig sjlv och andra i fara genom a8 kra raUull. Man
kanske upprepade gnger kommer fr sent All jobbet p grund av
bakfylla, eller man kanske frstr relaAonen All sin partner/familj
fr a8 man vljer drogen i frsta hand.
Lrare: Andreas Roup

Mnniskor med missbruksproblem

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 10

Norrkping

Hur missbruk leder Lll beroende


E8 lngt missbruk leder oDa Lll beroende.
Nr personen blir medveten om vilka
negaAva konsekvenser missbruket fr med
sig kan det g a8 bryta. E8 beroende r
svrare a8 ta sig ur och r drfr mycket
allvarligare. A8 utveckla e8 beroende tar
olika lng Ad eLersom mnniskor r olika
knsliga. Dessutom framkallar olika droger
beroende olika snabbt.

N r m a n a n v n d e r d r o g e r k a r
toleransnivn med Aden. Det innebr a8
man med Aden behver allt hgre doser av
drogen fr a8 f samma eekt. Man kan
inte sjlv sluta anvnda drogen och man kan
inte kontrollera anvndandet. Det uppstr
e8 starkt begr eller sug eLer drogen som r
mycket svrt a8 st emot.
Lrare: Andreas Roup

Mnniskor med missbruksproblem

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 10

Norrkping

Utveckling av absLnens och dess konsekvenser


Nr man r beroende av en drog, som
exempelvis alkohol, fr man absAnensbesvr
nr man inte anvnder drogen. AbsAnens-
besvr uppstr nr kroppen inte lngre fr
den substans som drogen innehller.
Symptomen vid absAnens r obehagliga
fysiska och psykiska reakAoner ssom
skakningar, illamende, ngest, koncen-
traAonssvrigheter och smnproblem.

Mnniskor som har utvecklat e8 beroende
kan strunta i vikAga akAviteter som arbete,
skola eller sociala kontakter med familj och
vnner. A8 terhmta sig eLer e8 beroende
tar lng Ad.
Lrare: Andreas Roup

Mnniskor med missbruksproblem

Norrkping

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 10

Olika droger Vad r en drog?


En drog enligt svensk vrddeniAon r en substans som kan leda
All fysisk och/eller psykisk beroendeutveckling. Allts r allt du
kan bli beroende av en drog enligt vrden.

En drog enligt juridisk deniAon r en substans som framkallar e8
rus. Det nns allts en skillnad mellan vrddeniAon (som
kommer frn Socialstyrelsen) och juridisk deniAon.

VikAgt r a8 frst a8 inte alla droger r narkoAkaklassade.
NarkoAka r en olaglig drog. Exempel p droger som inte r
narkoAkaklassade r vissa former av Spice, alkohol och tobak.
Exempel p narkoAkaklassade droger r cannabis och kokain.

Oavse8 vilken drog en mnniska anvnder innebr det risker. Hur
farlig en drog r beror inte bara p om den r ddlig eller om den
leder All skador p kroppen. Droger kan frndra och pverka en
mnniskas liv p era olika s8. Exempelvis kan alkohol leda All
vld och pverka familj och anhriga mycket negaAvt.
Lrare: Andreas Roup

Mnniskor med missbruksproblem

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 10

Norrkping

Olika droger Beslagtagning 2011 genom Polis & Tull

Lrare: Andreas Roup

Mnniskor med missbruksproblem

Norrkping

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 10

Olika droger Alkohol


Alkohol r en drog som r Allten i vrt samhlle.
Det innebr dock inte a8 alkoholen r ofarlig.
Missbruk av alkohol leder, precis som missbruk
av andra droger, All bde fysiska och psykiska
skador. Om man dricker mycket alkohol under en
lngre Ad kar risken a8 utveckla e8 beroende.

Missbruk av alkohol r e8 stort problem i
Sverige. Man rknar med a8 ungefr 1 miljon
mnniskor har en riskabel alkoholkonsumAon i
Sverige. Det r allts 1 av 10 svenskar! Flera tusen
personer dr varje r p grund av sjukdomar eller
skador som orsakats av alkoholdrickande.

Cirka 20 % av alla paAenter som tas in i
akutsjukvrden i Sverige har alkoholproblem och
inom den psykiatriska sjukvrden r siran cirka
40 %!
Lrare: Andreas Roup

Mnniskor med missbruksproblem

Norrkping

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 10

Olika droger Alkohol


Man kan sga a8 alkohol stller All med problem p 3 olika s8:

1) Alkohol har en giDig eekt p kroppens vvnader och organ.
Alkohol kan ge upphov All mnga olika sjukdomar p
exempelvis lever, hjrta, hjrna och blodkrl.
2) Alkohol leder All berusning som gr aQ omdmet pverkas.
En berusad person kan gra saker som hen inte skulle gra i
e8 nyktert Allstnd. Det en person gr i berusat Allstnd kan
ge upphov All vld eller olycksfall.
3) Lngvarigt anvndande av alkohol leder All e8 beroende
som gr a8 mnniskor tappar kontrollen ver si8 drickande.
Frutom a8 man dricker allgr stora mngder alkohol s spelar
ven rDligheten en viss roll fr a8 utveckla e8 beroende. Om
man har en familjemedlem som r beroende av alkohol lper
man strre risk. Av alkoholberoende mn r det ungefr 25 %
som har en rLlig form av alkoholberoende.
Lrare: Andreas Roup

Mnniskor med missbruksproblem

Norrkping

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 10

Olika droger Alkohol, hur frldrars instllning pverkar ungdomar

Lrare: Andreas Roup

Mnniskor med missbruksproblem

Norrkping

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 10

Olika droger Lkemedel


Bakgrund

Vissa lkemedel kan framkalla e8 beroende. E8
lkemedelsberoende kan uppkomma eLer det a8 man
f8 lkemedel utskrivet av lkare mot oro, smrta eller
smnproblem. Den som blir beroende av si8 lkemedel
behver eLer en Ad inte lngre lkemedlet fr de
symptom som det frn brjan skrevs ut fr. I stllet tar
man lkemedlet drfr a8 det ger sAmulans, vlbehag
och Allfredsstllelse. Personen fr e8 begr eLer
lkemedlet och fr absAnenssymtom utan det.

Ungefr 1 miljon svenskar str p regelbunden
l k e m e d e l s b e h a n d l i n g m e d l u g n a n d e e l l e r
smrtsAllande lkemedel. Av dem rknar man med a8
cirka 65 000 har e8 skadligt bruk av lkemedel. E8
annat problem som kar r a8 dessa lkemedel gr a8
kpa via internet.
Lrare: Andreas Roup

Mnniskor med missbruksproblem

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 10

Norrkping

Olika droger Lkemedel, Vanliga lkemedel och tecken


De vanligaste beroendeframkallande
lkemedlen r smnmedel och lugnande
eller smrtsAllande lkemedel.

Personer som sedan Adigare r beroende
av alkohol lper strre risk a8 ven
drabbas av lkemedelsberoende. Vid e8
beroende ger olika lkemedel olika
symptom.

Tecken p beroende kan vara sluddrande
och frvirrat tal samt svrigheter a8
samordna rrelser och hlla balansen.
Andra tecken kan vara viktminskning,
tr8het eller humrsvngningar.

SmrtsLllande

Smnmedel

Lugnande medel
Lrare: Andreas Roup

Mnniskor med missbruksproblem

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 10

Norrkping

Olika droger Lkemedel, Bensodiazepiner


E8 lkemedel som p mycket kort Ad, ibland bara 2 4 veckor,
kan framkalla e8 beroende r benzodiazepiner. Bensodiazepiner
r en grupp lkemedel som anvnds vid behandling av
ngeslllstnd och Allflliga smnstrningar. Biverkningarna av
bensodiazepiner r mnga: ngest, panik, kraLlshet,
smnproblem, overklighetsupplevelser, minnes- och
koncentraAonsstrningar, muskelkramper, sve8ningar och
hallucinaAoner. Bensodiazepiner kan ocks framkalla s kallad
pseudodemens hos ldre. Det innebr a8 paAenten fr problem
med minnet som kan frvxlas med demens.

Bensodiazepiner anvnds oLa i s kallat blandmissbruk. Det
innebr a8 man fr a8 frstrka eekten kombinerar olika
droger med varandra. Det r exempelvis vanligt a8 man
komvinerar alkohol och bensodiazepiner. Det r ocks vanligt a8
missbrukare anvnder bensodiazepiner fr a8 minska sina besvr
vid absAnens fr andra droger ssom alkohol och/eller narkoAka.
Lrare: Andreas Roup

Smnmedel

ngestdmpande

Mnniskor med missbruksproblem

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 10

Norrkping

Olika droger NarkoAka


Enligt svensk lag r all hantering och
anvndning av narkoAka och dopningsmedel
frbjuden. Det enda undantaget r nr man
f8 e8 narkoAkaklassat preparat p recept.
Det som hnder d r a8 det frlorar sin
narkoAkaklassicering just fr den personen
som receptet r avse8 fr och endast om
personen fljer den angivna dosen. Om
personen verdoserar e8 narkoAkaklassat
lkemedel som man f8 p recept tergr
deniAonen All narkoAkamissbruk.

Missbruk och beroende av narkoAka pverkar
kroppen bde fysiskt och psykiskt. Det kan
leda All allvarliga medicinska symptom och
komplikaAoner. en person som r beroende av
narkoAka riskerar ocks a8 hamna i
kriminalitet.
Lrare: Andreas Roup

Mnniskor med missbruksproblem

Norrkping

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 10

Olika droger NarkoAka


Enligt Socialstyrelsen r ungefr 15 000 20 000
narkoAkamissbrukare aktuella hos socialtjnsten och
hlso- och sjukvrden under 1 r. Det nns e8 stort
mrkertal med personer som anvnt narkoAka men
som inte behvt vrd eller blivit knda p annat s8.

Det nns en mngd olika typer av narkoAka.
Amfetamin och kokain Allhr gruppen central-
s*mulerande medel. Dessa medel har en uppiggande
CentralsLmulerande Kokain
eekt. LSD och Ecstacy r hallucinogena droger. De
frndrar verklighetsuppfa8ningen.

Hasch och marijuana r de vanligaste formerna av
narkoAka som anvnds av ungdomar och Allhr
gruppen centraldmpande medel. Hasch och Hallucinogena
marijuana r lmska droger p s s8 a8 mnga tror
Ectasy
a8 den r relaAvt ofarlig a8 anvnda. I verkligen r det
s a8 e8 enda rus kan utlsa svra psykiska sjukdomar.
Lrare: Andreas Roup

Mnniskor med missbruksproblem

Norrkping

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 10

Socialtjnstens arbete med mnniskor med missbruksproblem


I socialtjnstlagen str a8 socialtjnsten ska arbeta fr a8 frebygga
och motverka missbruk av alkohol och andra droger. Genom
informaAon och uppskande verksamhet ska socialtjnsten sprida
kunskap om hur missbruk skadar mnniskor och om vilka
mjligheter som nns a8 f hjlp och std.

Socialtjnsten ska ocks medverka i samhllsplaneringen fr a8
frebygga problem med missbruk. Det kan man exempelvis gra
genom a8 se All a8 det nns bostder och arbetsAllfllen.

Socialtjnsten har ven ansvar fr a8 en person som r missbrukare
fr vrd och std, s a8 hen kan komma ifrn si8 missbruk.
Kommunerna har oLa rd- och stdenheter som arbetar med de8a.
P dessa enheter grs e8 bedmningssamtal dr man kommer fram
All vilken sorts hjlp som kan bli aktuell. Exempel p insatser som
man erbjuder r stdsamtal och behandlingsprogram. Rd- och
stdenheten samarbetar oLa med andra verksamheter ssom
psykiatrin, arbetsfrmedlingen och primrvrden.
Lrare: Andreas Roup

Mnniskor med missbruksproblem

Norrkping

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 10

Socialtjnstens arbete med mnniskor med missbruksproblem


Andra stdinsatser som kan gras p frivillig vg
r:

Boendestd; A8 f hjlp och Allsyn i bostaden
Dagverksamhet fr missbrukare; A8 f en
syssels8ning fr a8 motverka utanfrskap
och ha ngot a8 gra om dagarna
Kontaktperson eller kontakgamilj; A8 f
ngon som man kan prata med, umgs med
eller f hjlp av
Placering i familjehem eller hem fr vrd och
boende (HVB-hem); A8 kunna erbjuda e8
tryggt och drogfri8 boende fr barn och
ungdomar.
Lrare: Andreas Roup

Mnniskor med missbruksproblem

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 10

Norrkping

Vrd och behandling Primrvrden


Nr det gller missbruk och beroende r det b8re ju Adigare
man ingriper. Frebyggande tgrder r mycket vikLga. Det r
socialtjnsten som har ansvaret fr a8 personer med missbruk
och beroende ska f vrd. LandsAngen ansvarar fr den
medicinska delen av vrden. Srskilda beroendeenheter kan
nnas i bde kommunernas och landsAngens verksamheter.

ven inom sjukvrden arbetar man mycket kring mnniskor med
missbruksproblem. Man vet a8 en kort rdgivning, nr personer
sker vrdcentral, fretagshlsovrd eller akutmo8agning, r en
eekAv metod fr a8 minska alkoholkonsumAonen hos
personer som har alkoholproblem. Ibland nns det srskilda
frgeformulr om alkoholvanor p exempelvis vrdcentralen
som man fr svara p nr man sker fr olika besvr. Det grs
fr a8 man ska kunna upptcka problem Adigt, innan det hunnit
utvecklas All strre fysiska, psykiska eller sociala problem
Lrare: Andreas Roup

Mnniskor med missbruksproblem

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 10

Norrkping

Vrd och behandling MoAverande samtal och Tvngsvrd


MoAverande samtal r en metod som anvnds fr a8 prata om vanor
vid alkoholberoende. Det handlar om a8 personen sjlv ska reektera
ver sina problem och komma med frslag All lsning. Mnga
mo8agningar arbetar med kogniLv beteendeterapi (KBT). Anonyma
alkoholister (AA) och Lnkarna r 2 ideella freningar som arbetar med
missbrukar. De ordnar trar i sjlvhjlpsgrupper som ger mnniskor
rd a8 bli nyktra. OLa rekommenderar mo8agningar och
behandlingshem regelbundna trar i en AA-grupp. De hr
organisaAonerna nns ver hela landet.

I vissa fall kan det bli aktuellt a8 vrda en person med missbruk mot
henoms vilja. Fr a8 man ska kunna gra det krvs a8 vrden inte gr
a8 genomfra p frivillig vg, liksom a8 personen uts8er sin hlsa fr
allvarlig fara p grund av si8 missbruk. Tvngsvrd kan ocks bli aktuell
om en person lper risk fr a8 frstra si8 eget liv, eller kan skada sig
sjlv eller andra. SyLet med tvngsvrd r a8 bryta e8 missbruk som r
livshotande och a8 moAvera personen All frndring och All en frivillig
vrd.
Lrare: Andreas Roup

Mnniskor med missbruksproblem

Norrkping

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 10

Vrd och behandling LVM, Lagen om Vrd av Missbrukare


Fr a8 socialtjnsten ska kunna omhnderta en vuxen missbruka mot henoms vilka mste
exempelvis en anhrig eller en socialsekreterare gra en en anmlan All socialtjnsten.
Socialtjnsten startar d en LVM-utredning (utredning enligt lagen om vrd av missbrukare, en
tvngsvrdslag).

Om utredningen visar a8 personen behver vrd enligt LVM skickas en begran om tvngsvrd
All Frvaltningsr8en som kan besluta om tvngsvrd, liknande som vid LVU.

De som vrdas enligt LVM har oLa mnga rs drogberoende bakom sig. Vid sidan av missbruket
har de ocks oLa stora sociala och psykiska problem.
Vrd sker p srskilda LVM-hem. De kan ha olika
inriktningar. Det nns exempelvis hem fr personer med
psykiatriska diagnoser, personer som r vldsbengna
och fr personer med srskilt omvrdnadsbehov. Det r
vanligt a8 landsAngets psykiatri blir inkopplat i
behandlingen, framfrallt nr personen ska avgiLas frn
sin drog.
Lrare: Andreas Roup

Mnniskor med missbruksproblem