Anda di halaman 1dari 16

DISKUSSIONSUNDERLAG

FR GRUNDSKOLAN

Diskutera
Kursplanen i mnet musik
Lsret 2011/12 infrs en samlad lroplan fr var och en av de
obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsrskolan, sameskolan och
specialskolan. I den samlade lroplanen fr respektive skolform ingr
kursplaner och kunskapskrav fr samtliga mnen. Det hr
diskussionsunderlaget riktar sig till dig som undervisar i mnet musik i
grundskolan. Materialet r tnkt att kunna anvndas som ett std fr att
stta sig in i kursplanen och i den nya samlade lroplanen. Syftet med
materialet r att stta fokus p den nya lroplanens uppbyggnad och
struktur samt visa hur den kan anvndas fr planering av undervisningen i
mnet. I diskussionsunderlaget finns ett antal frgestllningar som rr
kursplanens syfte, centrala innehll och kunskapskrav, lroplanens
vergripande ml och deras relation till kursplanen i mnet.
Det finns ett diskussionsunderlag fr vart och ett av grundskolans mnen.
Materialen har en gemensam uppbyggnad och frgestllningarna r
desamma i alla material. Det som skiljer materialen t r endast de
mnesspecifika avsnitten.
Till varje kursplan finns dessutom ett kommentarmaterial med
bakgrundsresonemang och motiveringar till urval och avgrnsningar i
kursplanen. Diskussionsunderlagen och kommentarmaterialen r
konstruerade fr att komplettera varandra.
Det r Skolverkets frhoppning att det hr diskussionsunderlaget kan vara
ett std i lrares och skolors arbete med den nya samlade lroplanen.
Diskussionsunderlaget r strukturerat under fljande fyra rubriker:
Den samlade lroplanen
Kursplanen i mnet musik
Kunskapskrav och bedmning
En id till planering

Den samlade lroplanen


Den samlade lroplanen bestr av tre delar dr de tv frsta delarna utgrs
av skolans vrdegrund och samlade uppdrag samt de vergripande ml och
riktlinjer som gller fr utbildningen. Lroplanens tredje del utgrs av de
kursplaner och kunskapskrav som gller fr skolformen.
Kursplanerna r konstruerade utifrn de vergripande kunskapsml som
anges i lroplanens andra del och preciserar vilka mnesspecifika kunskaper
som undervisningen ska bidra med.

vriga ml som anges i lroplanens andra del under Normer och vrden,
Elevernas ansvar och inflytande, Skola och hem, vergng och samverkan, Skolan och
omvrlden samt Bedmning och betyg preciseras inte i kursplanerna. Under dessa
rubriker finns ven angivet vilka riktlinjer som gller fr lraren i
undervisningen.

Att diskutera
Hur anvnder ni de ml och riktlinjer som finns angivna i lroplanens
andra del i planeringen och genomfrandet av undervisningen i mnet?
r det ngra ml och riktlinjer som ni arbetar med p ett stt som ni
sjlva r extra njda med? Frsk att identifiera vad det kan bero p.
r det ngra ml och riktlinjer som ni har svrare att veta hur ni ska
hantera? Frsk att identifiera vad det kan bero p och formulera utifrn
detta konkreta handlingsalternativ som ni prvar och fljer upp.
Hur gr ni bedmningar av elevernas utveckling i frhllande till de ml
som anges i lroplanens andra del? Hur dokumenterar ni detta?

Kursplanen i mnet musik


I kursplanens syfte anges vilka kunskaper och frmgor som eleverna ska
ges frutsttningar att utveckla. Syftet avslutas med ett antal lngsiktiga ml
som beskriver de mnesspecifika frmgor som undervisningen ska ge
eleverna mjlighet att utveckla. Genom undervisningen i mnet musik ska
eleverna sammanfattningsvis ges frutsttningar att utveckla sin frmga att
- spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer,
- skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar och ider, och
- analysera och samtala om musikens uttryck i olika sociala, kulturella och historiska
sammanhang.

Det r dessa frmgor som ligger till grund fr kunskapskraven.


Det centrala innehllet anger vad undervisningen i mnet ska behandla. I
mnet musik r det centrala innehllet uppdelat i rskurserna 1-3, 4-6 och 79. Det r dessutom indelat i fljande fem vergripande kunskapsomrden:
Musicerande och musikskapande,
Musikens verktyg, samt
Musikens sammanhang och funktioner.
Inom varje kunskapsomrde finns ett antal innehllspunkter. Vissa av
innehllspunkterna kan terkomma fr flera rskurser men skiljer sig d t
nr det gller omfattning och komplexitet. Kursplanen kompletteras med
kunskapskrav. Kunskapskraven behandlas utfrligare under avsnittet
Kunskapskrav och bedmning.

Att diskutera:
Vilka syften lyfts fram i kursplanen fr mnet musik?
Vilka likheter och skillnader finns i jmfrelse med den tidigare
kursplanen?
Hur relaterar de olika punkterna i det centrala innehllet till syftet med
mnet?
Vad fr infrandet av ett centralt innehll i mnet musik fr
konsekvenser fr er undervisning?
Vad sger syftet om hur ni behver arbeta med det centrala innehllet?
Hur arbetar ni fr att skapa en likvrdig undervisning fr alla elever?

Kunskapskrav och bedmning


Kunskapskraven ska ligga till grund fr bedmningen av elevernas
kunskaper genom hela skoltiden och r konstruerade utifrn mnets ml
och det centrala innehllet. Kunskapskraven ger std fr att bedma
elevernas kunskaper och fr att upptcka vad eleven behver utveckla
vidare samt om ngon form av std behver sttas in. I mnet musik finns
kunskapskrav fr betygen A, C och E i slutet av rskurs 6 och 9.
Kunskapskraven i dessa rskurser anvnds fr att bedma vilket betyg
elevens kunskaper motsvarar.
Kunskapskraven anvnds fr att bedma vilket betyg elevens kunskaper
motsvarar. Kunskapskraven i rskurs 9 r ven utgngspunkt fr
terminsbetygen i rskurs 7, 8 och 9. 1 Fr att tydliggra fr eleven vilka
kunskaper hon eller han behver utveckla kan beskrivningarna i
kunskapskraven anvndas som utgngspunkt.

Exempel
I brjan av rskurs 7 har lraren just bedmt att elevens kunskaper
motsvarar ngot av betygsstegen A-F i slutet av rskurs 6 i mnet musik.
Lraren kan d visa eleven kunskapskraven fr rskurs 9. Utifrn dessa kan
lraren och eleven samtala om hur elevens kunskaper och frmgor i mnet
kan utvecklas vidare. P samma stt kan lraren diskutera beskrivningarna i
kunskapskraven fr de olika betygen i slutet av rskurs 6 med elever i till
exempel rskurs 4 eller 5.

Att diskutera
Vilka krav stller kunskapskraven p er undervisning?
Hur arbetar ni fr att eleverna ska f kunskap om vad som krvs fr
olika betyg?
Hur arbetar ni med att kontinuerligt dokumentera, utvrdera och
bedma elevernas kunskaper?
Hur ger ni eleverna respons under arbetets gng?
Hur frskrar ni er om att de bedmningar ni gr av elevernas kunskaper
r s rttvisa och likvrdiga som mjligt?
Hur kan kunskapskravens beskrivningar anvndas nr ni formulerar
skriftliga omdmen?

Betyg i rskurs 6 och 7 trder i kraft frst hsten 2012. Under lsret 2011/2012 ska kunskapskraven fr betyget
E i slutet av rskurs 6 glla som godtagbara kunskaper.

En id till planering
Fr att frmja elevernas lrande och kunskapsutveckling ska
undervisningen, enligt lroplanen, ta sin utgngspunkt i elevernas bakgrund,
tidigare erfarenheter, sprk och kunskaper samt i lroplanens vergripande
ml och kursplanen i mnet.
Fr att illustrera detta presenteras hr nedan en id om hur man kan planera
och utforma undervisning i enlighet med den samlade lroplanens frsta
och andra del samt kursplanen och kunskapskraven i mnet musik. I de fall
man planerar fr mnesvergripande arbetsomrden kompletteras
planeringen med de vriga ingende mnenas kursplaner och kunskapskrav.
Modellen bygger p att elever och lrare tillsammans planerar ett
arbetsomrde som utgr frn kursplanen i musik samt elevernas
frkunskaper och intressen. Modellen ska inte ses som linjr, de olika
delarna i den str i dialog med och r beroende av varandra. Exemplet r
konstruerat fr rskurs 4-6 men idn om planeringsprocessen r verfrbar
till alla rskurser. Observera att exemplet r vergripande till sin karaktr
och endast syftar till att illustrera planeringsprocessen.

Exempel p en planeringsprocess av ett arbetsomrde


En musiklrare fr rskurserna 4-6 ska planera ett arbetsomrde i mnet
musik som ska pg under vrterminen. Tillsammans med musiklrare frn
de andra skolorna i kommunen har lraren har vid flera tillfllen frt
diskussioner utifrn de kunskaper och frmgor som kursplanen i mnet
beskriver att eleverna ska ges mjlighet att utveckla genom undervisningen
samt lroplanens vergripande ml.
Till exempel
Hur kan vi arbeta fr att ge eleverna frutsttningar att utveckla kunskap att
anvnda rst och musikinstrument, samt musikaliska begrepp och symboler i olika
musikaliska former och sammanhang?
Hur arbetar vi fr att eleverna ska f mjligheter utveckla en tilltro till sin
frmga att sjunga och spela och ett intresse fr att utveckla sin musikaliska
kreativitet?
Hur ger vi eleverna frutsttningar att utveckla sina kunskaper om och frstelse
fr olika musikkulturer, svl den egna som andras?
Hur skapar vi arbetsformer som mjliggr att vi tillsammans med eleverna
planerar och utvrderar undervisningen?

Exempel p en
planeringsprocess
Frankring i kursplanens
syfte
Innehll
Konkretisering av ml
Arbetsformer
Bedmning
Dokumentation

Frankring i kursplanens syfte


Lraren har sedan tidigare planerat att ett kommande arbetsomrde ska
behandla populrmusik frn olika kulturer. I samband med att den svenska
melodifestivalen och finalen i Eurovision Song Contest snds i tv r detta
ngonting som alla skolans elever pratar och har sikter om. Vid det
aktuella tillfllet fds drfr idn hos musiklraren att p ngot stt ta
tillvara elevernas stora engagemang och intresse kring detta fenomen. Hon
bestmmer sig drfr att under den kommande terminen genomfra
arbetsomrdet Melodifestivalen med skolans elever. Lraren planerar fr
att alla tre rskurserna ska vara involverade i arbetsomrdet, men med lite
olika fokus beroende p vilken rskurs det handlar om. I utdraget frn syftet
nedan r de delar som arbetsomrdet kommer att berra understrukna.

Utdrag ur lroplanens tredje del, kursplan i mnet musik


Musik

Musik finns i alla kulturer och berr mnniskor svl kroppsligt som tankeoch knslomssigt. Musik som estetisk uttrycksform anvnds i en mngd
sammanhang, har olika funktioner och betyder olika saker fr var och en av
oss. Den r ocks en viktig del i mnniskors sociala gemenskap och kan
pverka individens identitetsutveckling. I vr tid frenas musik frn skilda
kulturer och epoker med andra konstformer i nya uttryck. Kunskaper om
och i musik kar mjligheterna att delta i samhllets kulturliv.
Syfte

Undervisningen i mnet musik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper
som gr det mjligt att delta i musikaliska sammanhang, bde genom att
sjlva musicera och genom att lyssna till musik.
Undervisningen ska ge eleverna frutsttningar att tillgna sig musik som
uttrycksform och kommunikationsmedel. Genom undervisningen ska
eleverna ges mjlighet att utveckla kunskap att anvnda rst,
musikinstrument, digitala verktyg samt musikaliska begrepp och symboler i
olika musikaliska former och sammanhang.
Undervisningen ska ge eleverna frutsttningar att utveckla en musikalisk
lyhrdhet som gr det mjligt att i samarbete med andra skapa, bearbeta
och framfra musik i olika former. Undervisningen ska ge eleverna bde
mjlighet att utveckla en tilltro till sin frmga att sjunga och spela och ett
intresse fr att utveckla sin musikaliska kreativitet.
Genom undervisningen ska eleverna utveckla frmgan att uppleva och
reflektera ver musik. Elevernas erfarenheter av musik ska utmanas och
frdjupas i mtet med andras musikaliska erfarenheter. Drigenom ska
undervisningen bidra till att eleverna utvecklar sina kunskaper om och
frstelse fr olika musikkulturer, svl den egna som andras.

Genom undervisningen i mnet musik ska eleverna sammanfattningsvis ges


frutsttningar att utveckla sin frmga att
spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer,
skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar och
ider, och
analysera och samtala om musikens uttryck i olika sociala, kulturella och
historiska sammanhang.
Lraren i exemplet undersker vad eleverna redan kan och vad de vill lra
sig. Det senare r betydelsefullt eftersom hon r mn om att stta in
arbetsomrdet i ett fr eleverna meningsfullt och intresseskapande
sammanhang. Lraren lter eleverna bertta om sina erfarenheter av
musikframtrdanden och om populrmusik frn olika kulturer. De fr ocks
ge frslag p aktiviteter de vill gra inom ramen fr arbetsomrdet samt
vilket innehll som kan vara relevant till det aktuella arbetsomrdet.

Exempel p en
planeringsprocess
Frankring i kursplanens
syfte
Innehll
Konkretisering av ml
Arbetsformer
Bedmning
Dokumentation

Innehll
Lraren ser ver kursplanens centrala innehll fr rskurs 4-6 och vad som
skulle kunna vara relevant att behandla i arbetsomrdet Melodifestivalen
Lraren ser att hon utifrn kursplanen har stora mjligheter att tillsammans
med eleverna bestmma innehll som r bekant och elevnra. I rutan
nedanfr r det innehll som lraren bestmmer sig fr att behandla i det
aktuella arbetsomrdet understruket.

Utdrag ur lroplanens tredje del, Kursplaner, musik


I rskurs 46

Musicerande och musikskapande


- Sng, melodispel och ackompanjemang i ensembleform i olika genrer.
- Gehrsmusicerande efter musikaliska mnster, till exempel ackordfljder,
perioder och kompmodeller.
- Imitation och improvisation med rst och instrument, rytmer och toner.
- Musikskapande med utgngspunkt i musikaliska mnster och former, till
exempel ackordfljder och basgngar.
- Musikframfranden.

Musikens verktyg
- Rst- och hrselvrd vid musikaliska aktiviteter, till exempel
uppvrmningsvningar.
- Hlsosamma ljudniver och olika typer av musikhrselskydd.
- Rsten som instrument fr olika vokala uttryck, till exempel sng, jojk och rap.
- Ackord- och melodiinstrument, bas och slagverk fr melodi- och rytmspel eller
fr ackompanjemang.
- Rytm, klang och dynamik, tonhjd, tempo, perioder, taktarter, vers och refrng
som byggstenar fr att komponera musik i olika genrer.
- Musiksymboler, grafisk notation, noter och ackordbeteckningar.
- Digitala verktyg fr ljud- och musikskapande.

Musikens sammanhang och funktioner


- Ljudets och musikens fysiska, tanke- och knslomssiga pverkan p
mnniskan i olika sammanhang. Hur musik anvnds fr pverkan och rekreation
och i olika rituella sammanhang.
- Ord och begrepp som behvs fr att kunna lsa, skriva och samtala om
musicerande och om intryck samt upplevelser av musik.
- Musik tillsammans med bild, text och dans. Hur olika estetiska uttryck kan

samspela.
- Indelningen i strk-, bls-, strng-, tangent- och slagverksinstrument.
- Konstmusik, folkmusik och populrmusik frn olika kulturer och deras
musikaliska karaktrsdrag.

Exempel p en
planeringsprocess
Frankring i kursplanens
syfte
Innehll
Konkretisering av ml
Arbetsformer
Bedmning
Dokumentation

Konkretisering av ml

Exempel p en
planeringsprocess
Frankring i kursplanens
syfte
Innehll
Konkretisering av ml
Arbetsformer
Bedmning
Dokumentation

Arbetsformer

Lrarna i exemplet vill tydliggra vilka kunskaper och frmgor som


eleverna under arbetet ska ges frutsttningar att utveckla. De konkretiserar
drfr mlen i mnets syfte. Konkretiseringen innebr fr arbetsomrdet
Melodifestivalen att eleverna ska ges frutsttningar att utveckla:
sin frmga att delta i gemensam sng och anvnda rsten fr olika
vokala uttryck,
sin frmga att spela populrmusik frn olika kulturer med hjlp av
ackord-, melodi- och rytminstrument,
sin frmga att arrangera, repetera och framfra musik infr andra
sin frmga att samtala om eget och andras musicerande och
musikframfrande,
sin frmga att uttrycka sig om egna musikupplevelser, och
sin frmga att analysera och samtala om vad som knnetecknar
populrmusik frn olika kulturer.

I valet av arbetsformer utgr lraren frn lroplanens tv frsta delar. Dr


anges bland annat riktlinjer som lraren har att frhlla sig till nr det gller
elevernas utveckling och lrande.

Utdrag ur lroplanens andra del 2.2 Kunskaper


Riktlinjer

Lraren ska
- ta hnsyn till varje enskild individs behov, frutsttningar, erfarenheter
och tnkande,
- strka elevernas vilja att lra och elevens tillit till den egna frmgan,
- ge utrymme fr elevens frmga att sjlv skapa och anvnda olika
uttrycksmedel.
Med std av de inledande diskussionerna med eleverna vljer lraren att
eleverna inledningsvis ska f titta och lyssna p delar av frra rets
melodifestival. I samband med det kommer man att diskutera musikaliska
uttryck frn olika kulturer och uppmrksamma olika stt att framfra musik
p en scen. Lraren bestmmer sig ocks fr att i samrd med eleverna dela
in dem i olika grupper. Varje grupp kommer sedan att f vlja en lt att
arrangera, repetera och s smningom framfra infr frldrar och anhriga
p ett ppet hus i skolan. I detta arbete ska eleverna f trna p att analysera
gruppens gemensamma musicerande och ge konstruktiva frslag till hur
deras framfrande kan frbttras. De kommer att f prva olika stt att lra
sig ltar bde genom att imitera men ocks med hjlp av olika

10

musiksymboler. De kommer ven att f prva p att gra enkla


improvisationer till ngra av melodierna. Detta r ngra exempel p vad
lraren vljer att genomfra.

11

Exempel p en
planeringsprocess
Frankring i kursplanens
syfte
Innehll
Konkretisering av ml
Arbetsformer
Bedmning
Dokumentation

Bedmning
Lraren i exemplet vill att eleverna ska frst vad de frvntas lra sig inom
ramen fr arbetsomrdet och f mjligheter att ta ansvar fr sitt lrande.
Drfr planerar hon fr hur de fortlpande ska arbeta med bedmning och
feedback inom ramen fr arbetsomrdet samt hur de ska gra eleverna
delaktiga i detta. Lraren stdjer sig p lroplanens vergripande ml om
bedmning och betyg.
Utdrag ur lroplanens frsta del, 2.7 Bedmning och betyg
Skolans ml r att varje elev
- utvecklar ett allt strre ansvar fr sina studier, och
- utvecklar frmgan att sjlv bedma sina resultat och stlla egen och
andras bedmning i relation till de egna arbetsprestationerna och
frutsttningarna.
Fr att tydliggra fr eleverna vad de frvntas lra sig utgr lraren i
exemplet frn kunskapskraven i slutet av rskurs 6. De delar i
kunskapskraven som lraren kommer att utg ifrn i sin bedmning under
och efter arbetsomrdet Melodifestivalen r understrukna i rutan nedanfr, dr
kunskapskraven fr betyget E har valts som exempel.. Lraren konstaterar
att arbetsomrdet Melodifestivalen ger ett brett bedmningsunderlag som
berr stora delar av kunskapskraven i mnet musik.
Kunskapskrav fr betygssteget E i slutet av rskurs 6 fr mnet
musik
Eleven kan delta i gemensam sng och fljer d i ngon mn rytm och
tonhjd. Eleven kan ven spela delar av en enkel anpassad melodi-, basoch slagverksstmma samt bidra till ackompanjemang p ett
ackordinstrument med ngra ackord. Dessutom sjunger eller spelar eleven
p ngot instrument i viss mn med timing.
Eleven kan bidra till att skapa musik genom att med hjlp av rst,
instrument, eller digitala verktyg utg frn ngra enkla musikaliska mnster
och former och prva hur dessa kan bidra till en fungerande komposition.
Eleven kan fra enkla resonemang om eget och andras musicerande.
Eleven kan ven uttrycka sig p ett enkelt stt om egna musikupplevelser
samt beskriva och ge exempel p hur musik kan pverka mnniskor.
Dessutom kan eleven med viss skerhet urskilja och ge exempel p
musikaliska karaktrsdrag frn olika genrer och kulturer samt med viss
skerhet ge exempel p instrument frn olika instrumentgrupper.

12

Exempel p en
planeringsprocess
Frankring i kursplanens
syfte
Innehll
Konkretisering av ml
Arbetsformer
Bedmning
Dokumentation

Dokumentation
Lraren i exemplet diskuterar och bestmmer sig fr hur hon ska bedma
elevernas lrande och utveckling inom ramen fr arbetsomrdet och vid
vilka tillfllen detta ska ske samt hur elevernas lrande och utveckling ska
dokumenteras.
Tillsammans med kunskapskraven blir detta ett underlag fr fortsatt
formativ bedmning av hur eleven kan fortstta att utvecklas i riktning mot
mnets syfte och lroplanens vergripande ml. Det blir ven en del i det
underlag som ligger till grund fr de skriftliga omdmena som lraren
skriver infr utvecklingssamtalet.
Lraren i exemplet planerar ocks att anvnda bedmningsunderlagen som
utgngspunkt fr att utvrdera den egna undervisningen med syfte att
utveckla dess kvalitet s att elevernas mluppfyllelse kan ka.

13

Sammanfattning av planeringen
Lraren i exemplet har planerat arbetsomrdet Melodifestivalen fr
rskurserna 4-6. Planeringen formuleras skriftligt och anvnds fr att
informera elever och frldrar om arbetsomrdet.
Fr arbetsomrdet Melodifestivalen kom planeringen fr rskurs 4-6 att se ut
s hr:

Planering fr arbetsomrde Melodifestivalen rskurs 4-6


Under vrterminen kommer vi att arbeta med arbetsomrdet Melodifestivalen
i mnet musik.
Genom detta projekt kommer du att utveckla kunskaper om musik frn
olika kulturer. Du kommer att f lra dig att spela p olika rytminstrument,
ackordinstrument och melodiinstrument. Vi kommer att lra oss att lyssna
till, samtala om, sjunga och spela populrmusik frn olika kulturer. Du
kommer ven att f trna dig p att framfra musik genom att tillsammans
med en grupp kamrater gra ett musikframfrande infr publik.
Fljande ml i mnet ligger till grund fr arbetsomrdet:

- spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer,


- gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar och ider, och
- analysera och samtala om musikens uttryck i olika sociala, kulturella och
historiska sammanhang.
I arbetsomrdet Melodifestivalen ska du f mjlighet att utveckla
- din frmga att delta i gemensam sng och anvnda rsten fr olika
vokala uttryck,
- din frmga att spela populrmusik frn olika kulturer med hjlp av
ackord-, melodi- och rytminstrument,
- din frmga att arrangera, repetera och framfra musik infr andra,
- din frmga att samtala om ditt eget och andras musicerande och
musikframfrande,
- din frmga att uttrycka dig om egna musikupplevelser, och
- dina kunskaper om instrument frn olika instrumentgrupper samt din
frmga att samtala om populrmusik frn olika kulturer och urskilja dess
musikaliska karaktrsdrag.
Bedmning

I arbetsomrdet bedms
i vilken mn du kan flja en stmmas rytm och tonhjd nr du sjunger.
i vilken mn du kan spela en melodi- bas- eller slagverksstmma
i vilken mn du kan ackompanjera p ett ackordinstrument

14

med vilken timing du spelar eller sjunger.


p vilket stt du resonerar om ditt eget och andras musicerande.
p vilket stt du kan uttrycka dig om egna musikupplevelser, och med
vilken skerhet du urskiljer musikaliska karaktrsdrag frn olika kulturer.
med vilken skerhet du kan identifiera instrument frn olika
instrumentgrupper.
Undervisning

Fr att du ska f mjlighet att lra dig allt det hr ska vi p lektionerna
bland annat titta och lyssna p delar av frra rets melodifestival. I samband
med det kommer vi att diskutera musikaliska uttryck frn olika kulturer och
uppmrksamma olika stt att framfra musik p en scen. Du kommer att f
bilda en grupp tillsammans med ngra kamrater. Varje grupp kommer att f
vlja en lt att arrangera, repetera och s smningom framfra infr
frldrar och anhriga p ett ppet hus i skolan. Vi kommer att imitera och
improvisera musik och trna oss p att anvnda olika musiksymboler i vrt
gemensamma musicerande. Fr att vra musikframfranden ska bli s bra
som mjligt ska vi trna oss p att lyssna till och ge frslag p hur gruppen
kan utveckla det gemensamma musicerandet.

15

Exempel p en
planeringsprocess
Frankring i kursplanens
syfte
Innehll
Konkretisering av ml
Arbetsformer
Bedmning
Dokumentation

Planera ett arbetsomrde


Hr nedan fljer ett antal frgor som tillsammans med exemplet ovan kan
vara en utgngspunkt fr planering av ett arbetsomrde eller en
arbetsuppgift.

Frankring i kursplanens syfte


Vilka delar ur syftet vill vi skapa ett arbetsomrde eller arbetsuppgift
kring?
Hur tar vi reda p elevernas frkunskaper och vad kan de ha inflytande
ver i planeringen av arbetsomrdet?

Innehll
Vad av det centrala innehllet kommer att behandlas i arbetsomrdet?
Finns det ider frn lrare eller elever p ytterligare innehll som vi ser
skulle kunna vara relevant att behandla inom ramen fr arbetsomrdet?

Konkretisering av ml
Hur tydliggr vi arbetsomrdet fr eleverna s att de r medvetna om
mlet med arbetet?
Hur kan vi konkretisera de utvalda mlen i det aktuella arbetsomrdet?

Arbetsstt
Vilka delar frn den samlade lroplanens vergripande ml ska eleverna
ges mjlighet att utveckla i det aktuella arbetsomrdet?
Hur introducerar, genomfr och avslutas arbetsomrdet s att eleverna
ges mjlighet att utvecklas i riktning mot mnets syfte och lroplanens
vergripande ml?
Hur stimulerar vi elevernas sprkutveckling inom ramen fr
arbetsomrdet?
Vilka andra mnen kan kopplas till arbetsomrdet fr att skapa strre
sammanhang och helheter?

Bedmning
Hur och nr kan elevernas kunskaper och frmgor bedmas i relation
till arbetsomrdet och mnets kunskapskrav bde under arbetsprocessen
och efter genomfrt arbete?
Vilka redovisningsformer ger eleverna mjlighet att visa de kunskaper
som det r tnkt att de ska utveckla?

Dokumentation
Hur dokumenterar vi varje elevs kunskapsutveckling?
Hur kan vi anvnda dokumentationen fr att utvrdera vr undervisning?
Hur verfr vi de erfarenheter vi gr i arbetsomrdet till andra
arbetsomrden?
Hur delger vi andra kollegor vra erfarenheter?

16