Moment 16 Del 2 Gynekologi

Block II Moment 16

Norrkping

Vecka 11


Skydd 12

Dag/Vecka

Tid

Moment 16 Gynekologi & Andrologi

Moment-del

Rast

Vecka 11
Tisdag 10/3 13:20 15:00
Torsdag 11/3 12:20 16:30

1) Andrologi
2) Gynekologi

1 x 20 min
3 x 20 min

3) Sex & Fortplantning

4) STDs



Arbete med uppgiMer

3 x 20 min
3 x 20 min
3 x 20 min

Vecka 12
Tisdag 17/3 12:20 15:00
Onsdag 18/3 13:30 16:30
Torsdag 19/3 12:20 16:30

Lrare: Andreas Roup

Del 2 - Gynekologi

Block II Moment 16

Norrkping

Gynekologi
Vad r Gynekologi?


Lran om de kvinnliga fortplantningsorganen

Det omfaTar anatomin, hormonerna och vrig
fysiologi samt sjukdomar
Brstens anatomi, fysiologi och patologi ingr
ven inom gynekologin.

Lrare: Andreas Roup

Del 2 - Gynekologi

Block II Moment 16

Norrkping

Gynekologi Brstens anatomi och fysiologi

Brsten bestr av fyra olika vvnadsformer.

De innersta delarna bestr av skeleT-
muskelvvnad, som gr aT brsten har viss
rrelsefrmga. Precis framfr
muskelvvnaden nns feTvvnaden som
ger brsten sin stadga, form och
spns_ghet. Beroende p hur tt densitet
feTvvnaden har, ger brstet sin fasthet.
Genom feTvvnaden lper ven lym`rlen
och en del lym`rtlar, vars funk_on r aT
frsvara mjlkkrtlarna frn infek_oner
samt leda bort verproducerad vtska som
_llverkas av mjlkkrtlarna. En del av
modersmjlken bestr av an_kroppar som
kommer frn lymfan. Mjlkkrtlarna lper
bde utanp feTvvnaden och under
feTvvnaden samt miT i feTvvnaden.
Dessa krtlar producerar brstmjlken vars
kanaler mynnar ut p brstvrtans yta.
Lrare: Andreas Roup

Del 2 - Gynekologi

Block II Moment 16

Norrkping

Gynekologi Brstens anatomi och fysiologi

Mjlkkrtlarna producerar allts moders-

mjlken. Dock hlls de inak_va _ll dess aT
_llrckligt mycket progesteron bildats. Innan
dess r mjlkkrtlarna ven mindre. De hga
niverna av progesteron produceras av det
befruktade gget. Nr mjlkkrtlarna vxer s
vxer ven brsten och feTvvnaden kar i
volym. Lym`rtlarna fylls med lymfvtska fr
aT frbereda utsndringen av an_kroppar i
modersmjlken som anvnds fr aT bygga upp
immunfrsvaret hos fostret nr bbisen fds.
Mjlkgngarna fylls med mjlk under
graviditeten och det r deTa som gr aT
brstvrtorna blir uTjda och drmed vxer i
storlek. OMast fr den gravida kvinnan lite
mjlklckage mot slutet av graviditeten och
det r eT sT aT tmma mjlkkrtlarna frn
den frsta modersmjlken som r lite smre
n den som produceras senare.
Lrare: Andreas Roup

Del 2 - Gynekologi

Block II Moment 16

Norrkping

Gynekologi Brstens anatomi och fysiologi

Brsten utvecklas nr kvinnan gr in i puberteten. DeTa sker nr
kvinnan pbrjar hgre niver av progesteron och strogen.

strogenet r det som gr aT feT brjar frdelas _ll brsten i
hgre utstrckning n innan. Progesteronet krvs fr aT
mjlkkrtlarna ska pbrja sin utveckling.

Vik_gt aT veta r aT brsfllvxten brjar redan innan frsta
menstrua_onen. Det krvs _llrckligt hga niver av strogen fr
aT hypofysen ska _llverka FSH, som i sin tur leder _ll den fsta
gglossningen, som krvs fr kad produk_on av progesteron.
Innan deTa produceras allts endast mer strogen n vanligt som
d inleder puberteten. Drmed r det endast feTvvnad som
samlas i brsten innan progesteronet kommer som d fr
mjlkkrtlarna aT utvecklas.

Normalt sT sker pubertetsutvecklingen hos ickor i dagslget
mellan 12 och 15 rs lder.
Lrare: Andreas Roup

Del 2 - Gynekologi

Block II Moment 16

Norrkping

Gynekologi - Anatomi

Lrare: Andreas Roup

Del 2 - Gynekologi

Block II Moment 16

Norrkping

Gynekologi Vaginan
Vaginan omfaTas av de yTre delarna av
kvinnans knsorgan och slidan (inre delarna
av det nedre knsorganen.




Vaginan har 3 ppningar/kanaler. Du har
slidan, urinrrsmynningen samt urinrret
som kopplar _ll urinblsan och klitoris, vars
kanal r kopplad _ll prostatavvnad.

Lrare: Andreas Roup

Del 2 - Gynekologi

Block II Moment 16

Norrkping

Gynekologi - Anatomi

Lrare: Andreas Roup

Del 2 - Gynekologi

Block II Moment 16

Norrkping

Gynekologi Vaginans yNre

De yTre delarna av vaginan bestr av de yTre,
stora blyglpparna labia majora, bestende av en
blandning av feTvvnad, de inre mindre
blyglpparna labia minora, som bestr av
svllkroppar, precis som penisens vre
svllkroppar. Klitoris bestr ocks av en
svllkropp, samma som penisens undre
svllkropp, och huserar en sdeskanal som r
kopplad _ll prostatavvnad. Det r denna
krtelvvnad som producerar den vtska som
kan ejakuleras vid kvinnlig fontnorgasm.

I miTen nns slidppningen som leder in _ll

slidan. Slidan bestr av gladd muskulatur och
exokrin krtelvvnad som producerar slidsekret
vid sexuell s_mulans, som fungerar som
glidmedel och som underlTar penetra_on.
Urinrrsmynningen kopplas _ll urinblsan via
urinrret.
Lrare: Andreas Roup

Del 2 - Gynekologi

Block II Moment 16

Norrkping

Gynekologi - Anatomi

Lrare: Andreas Roup

Del 2 - Gynekologi

Norrkping

Block II Moment 16

Slidan kopplar _ll livmodermunnen,

Gynekologi vre inre knsorganen
som ocks kallas fr livmodertappen.
En del av livmoderns nedre del siTer
allts inu_ slidan. Hela deTa omrdet
kallas fr livmoderhalsen.
Livmoderhalsen r en del av hela
livmodern som i sig bestr av
ggledarna, livmoderkroppen
(miTenpar_et) och allts
livmoderhalsen.

ggstockarna r dr ggblsorna
nns, som mognar _ll ggceller. Nr
gglossningen sker fngas det upp av
ggledaren, som fr ggcellen aT
vandra mot livmoderkroppen.
Livmoderns samtliga delar frutom ggledaren bestr av glaT muskulatur, som vxer _ll sig nr
eT befruktat gg fster sig i livmodern. Livmodervggen som omger livmoderns inre bestr av
en slemhinna, som delvis bestr av vita blodkroppar men frst och frmst nringsmnen och eT
medel som bde livnr eT befruktat gg och hjlper det aT fastna och hlla gget p plats.
Lrare: Andreas Roup

Del 2 - Gynekologi

Block II Moment 16

Norrkping

Gynekologisk fortplantning Anatomi och fysiologi

Lrare: Andreas Roup

Del 2 - Gynekologi

Block II Moment 16

Norrkping

Gynekologi De inre knsorganens anatomi och fysiologi

Som en del av fosterutvecklingsprocessen
utvecklas ggstockarna de kvinnliga
knsgonaderna. I ggstockarna bildas drygt en
miljon ggblsor. Ungefr 500 av dessa
ggblsor mognar och utvecklas _ll ggceller
med ungefr 28 dagars intervaller med start
frn puberteten, nr _llrckligt strogen bildas.

FSH utsndras av hypofysen vid mensens

brjan. DeTa gr aT ggstockarna fr era
ggblsor aT brja mogna. S fort en ggblsa
mognat frdigt s spricker denna och ut
kommer en ggcell och fngas upp av
ggledaren vars process kallas gglossning. Nr
deTa sker slutar de andra ggblsorna aT
mogna och _llbakabildas. I processen dr de ggblsor som inte genomgr gglossning. DeTa
sker eMersom nr en ggblsa spricker blir en gulkropp kvar (skalet av ggblsan) som eMer
gglossningen brjar producera gulkroppshormonet progesteron. Progesteronet fr i sin tur
livmodern aT brja vxa och mogna, s det blir redo aT ta emot eT befruktat gg.
Lrare: Andreas Roup

Del 2 - Gynekologi

Norrkping

Block II Moment 16

EMer gglossningen r kvinnan fer_l. D

kan gget befruktas. Om ingen befruktning
sker kommer gulkroppen aT fortsTa
producera progesteron _ll dess aT
gulkroppen tmts p energi och nring.

Om gget dremot befruktas kommer

ven gget aT producera progesteron och
niverna slutar allts inte aT sjunka utan i
stllet aT ka nnu mer. Nr niverna blir
_llrckligt hga n de niverna som r
normala vid gulkroppsproducerad
progesteron s kan graviditetstester
detektera graviditet.

En menstrua_onscykel pgr i ungefr 28

dagar och brjas vid frsta bldningen och
avslutas vid nsta bldning. Under eT liv
har kvinnan ungefr 500 cykler.
Menstrua_onsbldning r blod frn
nedbrytningen av livmodern.
Lrare: Andreas Roup

Del 2 - Gynekologi

Norrkping

Lrare: Andreas Roup

Block II Moment 16

Del 2 - Gynekologi

Norrkping

Lrare: Andreas Roup

Block II Moment 16

Del 2 - Gynekologi

Block II Moment 16

Norrkping

Gynekologisk patologi
Grunderna i gynekologisk patologi bygger p
fljande omrden


Den gynekologiska underskningen

vre, yTre och inre knsorganen hrrrande _ll
reproduk_onsfrmgan
STD:s sexuellt verfrbara sjukdomar

Lrare: Andreas Roup

Del 2 - Gynekologi

Block II Moment 16

Norrkping

Den gynekologiska underskningen

Den gynekologiska underskningen bygger

p 3 principer.

1) Ockulr- och palpatorisk besiktning
Genom gat observerar man utseendet
av yTre och delar av de inre genitalierna
och med handen och ngrarna knner
man eMer abnormaliteter.
2) Ultraljusunderskning P deTa sT
kan man se omrden som annars inte
kan ses genom ockulrbesiktning.

3) Gynekologisk provtagning dr man kan

ta cellprover eller andra vvnadsprover.
Med dessa tre underskningsmetoder kan man f svar p de allra esta gynekologiska kommor
eMersom du i detalj kan se och komma t alla gynekologiska delar. Underskningen genomfrs
an_ngen av en gynekolog, en barnmorska alterna_vt av en allmnlkare p en vrdcentral. Fr
underskning av brsten anvnds mammogra (rntgen av brstet) och eventuell biopsi.
Lrare: Andreas Roup

Del 2 - Gynekologi

Block II Moment 16

Norrkping

Brstcancer
Brstcancer innebr en elakartad tumrbildning i brstet, som kan
resultera i metastaser (doTertumrer) som kan sprida sig i kroppen.
AT ha tumr i brstet i sig r inte farligt utan det farliga r aT
tumren kan sprida sig. Brstcancer r den vanligaste formen av
cancer fr kvinnor.

Symptom: Knlar i brstet som kan vara knsliga och/eller
smrtsamma.

Diagnos: Alla kvinnor ver 40 kallas _ll mammogra rntgen av
brstet. Om man sjlv knner en knl fr man en _d fr mammogra.
Upptcks tecken p tumr s genomfrs en biopsi-underskning fr
aT se vilken form av tumr det r, elakartad eller godartad.

Behandling: Kirurgisk borTagning av knl + extra vvnad, eventuellt
tas hela brstet bort. Har cancern spridit sig anvnds cellgiMer och/eller strlbehandling.
Brstcancer r den vanligaste formen av cancer bland kvinnor och drfr kallas alla kvinnor som
fyllt 40. HiTas ingen tumr fr man terkomma om 6 r, r den godartad undersks man varje
r.
Lrare: Andreas Roup

Del 2 - Gynekologi

Norrkping

Block II Moment 16

Brstunderskning

Lrare: Andreas Roup

Del 2 - Gynekologi

Norrkping

Block II Moment 16

Brstunderskning

Lrare: Andreas Roup

Del 2 - Gynekologi

Block II Moment 16

Norrkping

Mjlkstockning
Mjlkstockning innebr aT det uppstr en
blockering i mjlkgngarna. OMast uppstr det i
endast det ena brstet.

Symptom: m knl p brstet, oMa kan det
frvxlas med brsTumrer. Ibland kan huden
bli rd runt knlen.

Diagnos: Anamnes och palpa_on p
vrdcentralen. Vid misstanke om tumr
genomfrs mammogra.

Behandling: Principen innebr aT man vill
tmma mjlkkanalerna. DeTa genom kad
amningsfrekvens, varm handduk ovanp innan
amningen kan underlTa, uTryckning av mjlken, vila d spnda muskler kan bidra _ll
blockering av mjlkgngarna och om inget annat funkar s kan man anvnda brstpump fr aT
fysiskt tvinga ut mjlken. Kirurgiska ingrepp kan i svra fall behvas. Om smrta uppstr kan
man frskriva paracetamol och/eller NSAID.
Lrare: Andreas Roup

Del 2 - Gynekologi

Block II Moment 16

Norrkping

Kvinnlig inferSlitet

Kvinnlig infer_litet kan orsakas av mnga olika skl. Fr aT frst

vad det handlar om gller det aT frst alla delar som spelar in i
kvinnans fortplantningsmekanismer. Det kan handla om
medfdda missbildningar, hormonella fel, infek_oner eller cystor.

Symptom: Beroende p orsak kan det se ut p olika sT.
Gemensamt r d aT man inte kan bli med barn men mens-
trua_onsrubbningar kan frekomma, feber och svullnad samt
smrta.

Diagnos: Anamnes, blodprov (fr aT se om infek_on frekommer
och eventuella hormonrubbningar). Rntgen och/eller ultraljud.

Behandling: Beroende p orsak behandlas dessa, ssom
hormonbehandling eller an_bio_ka, an_virala, opera_on eller
in vitro (provrrsbefruktning). Frst och frmst brukar man all_d se _ll aT frska terstlla
normala hormonniver ven om eventuell infek_on frekommer. S_mulering av gglossning
genom _llskoT av FSH r normalt. Ibland kan deTa leda _ll era gglossningar under samma
menscykel och drmed r risken fr tvillingar frhjd vid FSH-behandling.
Lrare: Andreas Roup

Del 2 - Gynekologi

Norrkping

Block II Moment 16

En cysta r en vtskefylld
Cysta
blsa som kan nnas p mnga
stllen i kroppen. Cysta p gg-
stocken r en av de vanligaste vari-
anterna av cystor och bildas frn
gulkropparna eMer sjlva ggloss-
ningen. De esta cystor terbildas och frsvinner med
_den och r helt ofarliga. Dock kan de utvecklas _ll cancer
om man har otur. DeTa sker normalt sT om immun-
frsvaret har svrt aT bryta ner cystorna.

Symptom: De allra esta cystor r symptomlsa men vissa

som inte terbildas kan leda _ll allt frn sm _ll enorma smrtor. Det gr som mest ont vid
menstrua_on och gglossning. Det kan ven gra vldigt ont inne i buken vid samlag. r cystan
stor kan den ven trycka mot urinblsan och orsaka inkon_nensbesvr och polyuri.

Diagnos: Anamnes och gynekologisk underskning. D knner man eMer fr aT utesluta andra
sjukdomar. Ultraljud och eventuell rntgen r nsta steg som bekrMar diagnosen.

Behandling: Kirurgi dr man an_ngen tar bort hela cystan, ggstocken eller helt enkelt bara
punkterar cystan s vtskan rinner ut. Ingreppen grs via slidan med nl eller _Thlskirurgi.
Lrare: Andreas Roup

Del 2 - Gynekologi

Block II Moment 16

Norrkping

Endometerios brukar kallas fr omvnd mens-

trua_on. DeTa innebr aT bldningen som
uppstr nr _llrckligt mycket strogen bildats
och livmoderslemhinnan brjar brytas ner s
sker bldningen inte bara ner och ut genom
slidan utan ven upp och ut genom gg-
ledaren vilket leder _ll inamma_on i buk-
hlan. Sker det eT ftal gnger r deTa
ofarligt men vid upprepade _llfllen kan det
ha frdande konsekvenser. Sjukdomen kan
bde vara engngsfreteelser och kronisk.

Endometerios

Symptom: Smrta, oerhrt stark smrta, framfrallt vid menstrua_on.

Det brjar i bckenet och strlar oMa upp ut i korsryggen i samband
Med aT inamma_onen sprider sig. Samlagssmrta r ocks vanlig.

Diagnos: Anamnes och gynekologisk underskning. D knner man eMer fr aT utesluta andra
sjukdomar. Ultraljud utesluter eventuell cysta. Lapraskopi r en metod som behvs fr aT
bekrMa diagnosen, en form av _Thlskirurgi, nr pa_enten blir svd.

Behandling: Tyvrr nns inga botande behandlingar. NSAID och drnage r praxis.
Lrare: Andreas Roup

Del 2 - Gynekologi

Norrkping

Lrare: Andreas Roup

Block II Moment 16

Del 2 - Gynekologi

Norrkping

Lrare: Andreas Roup

Block II Moment 16

Del 2 - Gynekologi

Norrkping

Lrare: Andreas Roup

Block II Moment 16

Del 2 - Gynekologi

Norrkping

Block II Moment 16

Cervixcancer kallas ocks fr livmoderhals-

Cervixcancer
cancer. DeTa innebr aT HPV-virus
angriper vvnaden i livmoderhalsen. D
uppstr cellfrndringarna och kan ge vrt-
liknande symptom. Knsvrtor orsakas av
alla HPV-virus men endast eT 10-tal av
dessa ger cellfrndringar, som kan liknas
vid inre knsvrtor. Det r dessa om man
letar eMer vid gynunderskningen och tar
cellprov frn. Som konsekvens i produk-
_onen av nya viruspar_klar inu_ cellerna s kan de brja dela p sig ohmmat. Det r d det
utvecklas tumrer. DeTa mste behandlas fr aT undvika aT tumrerna bildar doTertumrer
och sprider sig (metastaser). Vaccina_on r vik_gt fr aT frebygga livmoderhalscancer d deTa
r den nst vanligaste cancerformen fr kvinnor.

Symptom: OMa inga symptom alls _ll dess aT man fT fullgod livmoderhalscancer, som d kan
uTrycka sig genom bldningar. Givetvis r det dock vanligt med knsvrtor (kondylom).

Diagnos: Gynekologisk underskning dr man okulrbesik_gar livmodertappen fr eventuella

synliga tecken p cellfrndringar, dvs de inre knsvrtorna. Cellprov bekrMar diagnosen
Behandling: Konisering, i svra fall tas bort strre delar eller hela livmodern.
Lrare: Andreas Roup

Del 2 - Gynekologi

Norrkping

Lrare: Andreas Roup

Skydd, omsorg & skerhet Vrdblock

3, II M
14 16
Block
oment
Moment

Cervixcancer

Del 2 -2014-03-04
Gynekologi

Block II Moment 16

Norrkping

VesSbulit

Ves_bulit innebr inamma_on i slidan som gr den

knslig fr berring och penetra_on. Denna r kronisk
och drabbar drygt 1 av 100 kvinnor utvecklar ves_bulit
under siT liv. Ves_bulit r oMast kronisk och utvecklas
under puberteten eMer den sexuella debuten. Man vet
inte varfr ves_bulit utvecklas men man vet aT
upprepade svampbehandlingar och p-piller kar chansen
aT utveckla ves_bulit. Stress och sex trots aT man inte r
p humr kar ocks risken aT utveckla sjukdomen.

Symptom: Smrta, oMast brinnande vid samlad och

s_mulans. OMa kan man se en svullnad av slidvggen.

Diagnos: Anamnes och gynekologisk underskning. D

knner man eMer fr aT utesluta andra sjukdomar.
Frekommer inte misstanke om andra sjukdomar s kan
man bekrMa diagnosen.

Behandling: Anvndning av maxdos NSAID drygt en

_mma innan samlag, glidmedel och ibland lokalbedvning
Lrare: Andreas Roup

Del 2 - Gynekologi