Outlook
Ekonomisk Analys Mars 2015
Ekonomisk Analys
Eastern European Outlook utkommer tv gnger per r. Denna rapport publicerades den 25 mars 2015.
Rapporten skrevs av Mikael Johansson (chefredaktr), Andreas Johnson, Dainis Gaspuitis, och Vilija Tauraite.
Robert Bergqvist
Chefekonom
+ 46 8 506 230 16
Elisabet Kopelman
Chef fr Ekonomisk Analys
Japan
+ 46 8 763 80 46
Hkan Frisn
Prognoschef
Sverige
+ 46 8 763 80 67
Daniel Bergvall
Ekonom
Eurozonen, Finland
+46 8 763 85 94
Mattias Brur
Ekonom
USA, Storbritannien
+ 46 8 763 85 06
Mikael Johansson
Ekonom
Chef steuropa-analys
Baltikum, Polen
+ 46 8 763 80 93
Andreas Johnson
Ekonom
Kina, Indien, Ryssland, Ukraina
+46 8 763 80 32
Dainis Gaspuitis
SEB Riga
Lettland
+371 67779994
Vilija Tauraite
SEB Vilnius
Litauen
+370 52682521
Sammanfattning
Baltikum och Centraleuropa fortstter att uppvisa god motstndskraft mot rysk-ukrainska konflikten samt ryska
livsmedelssanktioner och accentuerad ekonomisk svaghet. Huvudsklet r gynnsamma villkor med starka realinkomster fr hushllen (gller srskilt Baltikum) som ger robust privat konsumtion. Framver stttar ven
ljusnande exportutsikter till Tyskland. Men tillvxttalen blir sammantaget mttliga de nrmaste ren nr rysk export
viker och svaga fretagsinvesteringar bara strks lngsamt som en fljd av geopolitisk oro i regionen. Precis som i
vriga Europa frblir inflationen mycket lg i Baltikum och Centraleuropa, framfr allt p grund av lga energipriser.
I Estland studsar dock inflation upp relativt snabbt i klvattnet av en alltmer anstrngd arbetsmarknad dr fortsatt
emigration bidrar till kad arbetskraftsbrist och fortsatt hg lnetillvxt. Samtliga baltstater brottas med emigrationsproblem och underliggande svag demografisk utveckling.
Den rysk-ukrainska konflikten bedms fortfarande bli lngvarig och vapenvilan brcklig. Sanktionspolitiken r alltmer svrbedmd. Orsaken r en kad splittring inom EU om en gemensam hllning mot Ryssland. Huvudscenariot
r att sanktionerna frn Vst ligger kvar tminstone 2015.
Ryssland gr mot ett stort BNP-fall i r i spren av nedvxlingen av oljepris, den rubeldrivna infla-tionschocken och
fortsatta finansiella sanktioner frn Vst. Starka finansiella reserver utgr ett skydd nrmaste ren. Men dessa grps
samtidigt ur och rysk ekonomi, som redan prglas av stora strukturproblem, kommer att vara i ett klart brckligare
tillstnd nr den frst 2017 kommer ur recessionen.
Ukraina r i akut ekonomisk kris, med nrmast uttmda centralbanksreserver. Den nyligen beslutade utkningen av
internationella stdln samt kommande skuldnedskrivning med privata obligationsinnehavare gr att landet kan undvika en betalningsinstllelse.
Detta r BNP-prognoserna fr de sex lnder som Eastern European Outlook tcker. SEB:s prognoser fr 2015 och
2016 ligger generellt ngot lgre n konsensus.
Rysslands BNP faller med 5,0 procent 2015 och sjunker 1,0 procent 2016. En viss uppgng i oljepriset bidrar till
stabiliseringen. Rubeln r srbar men strks gradvis.
Ukraina backar rejlt ven i r, med 6,0 procent. Valutaraset som framver vnds i en viss appreciering
bidrar till en svag exportdriven tillvxt p 1,0 procent 2016.
Polen, med relativt solida fundamenta, vxer med 3,4 procent respektive 3,6 procent 2015-2016. Polen vxer
drmed snabbast i steuropa. Den negativa tillvxteffekten frn schweizerfrancens uppgng p mnga polska
boln blir relativt liten.
Estlands starkt exportberoende ekonomi r sakta p vg ur en relativt djup tillvxtsvacka 2013-2014. BNP kar
med 2,2 procent i r och 2,7 procent 2016.
Lettland fr ofrndrad tillvxt p 2,4 procent i r fljt av en stegring till 2,7 procent 2016. Stundande
presidentval kan ge politisk instabilitet men ekonomin r robust.
Litauens tillvxt dmpas ngot i r, till 2,6 procent, men varvar upp till goda 3,5 procent 2016. Den viktiga
energisektorns situation tryggas med std av en ny gasterminal och kraftkablar som radikalt minskar beroendet
av rysk energiimport.
Internationellt
Sanktionspolitiken svrbedmd
Vrldsekonomin terhmtar sig gradvis med std av amerikansk uppgng, nedvxlingen av energipriser som bara stiger
svagt framver, starkt expansiv penningpolitik och stigande
tillgngspriser. USA vntas snart ter visa bred styrka efter
vervgande besvikelser i konjunktursignalerna p sistone. I
Vsteuropa och eurozonen ljusnar tillvxtutsikterna nu ngot
nr fundamentalt relativt robusta Tyskland gr starkare och
krislandet Spanien r p vg upp, ven om Italien och Frankrike
hackar brottandes med strukturproblem. Storbritannien upprtthller ganska starkt momentum. I Asien hankar Japan sig
fram med hjlp av frbttrad export till framfr allt USA. Kinas
tillvxt fortstter dock att lngsamt bromsa in och regimen
parerar detta med mer ekonomisk-politiska stimulanser. P
global niv har konjunkturindikatorer strkts ngot jmfrt
med i hstas. Sammantaget varvar vrldsekonomins BNPtillvxt successivt upp frn 3,4 procent i fjol till 3,6 procent i
r och 3,9 procent 2016. Det senare r i linje med trendtillvxt
p strax under 4 procent.
Globala nyckeltal
BNP, rlig procentuell frndring
USA
Eurozonen
Vrlden
Oljepris USD/fat
EUR/USD, dec
2013
2,2
-0,5
3,2
108,7
1,38
2014
2,4
1,1
3,4
99,6
1,21
2015
3,1
1,3
3,6
60,0
1,00
2016
3,2
1,7
3,9
70,0
1,00
Klla: SEB
Estland
Estland r sakta p vg att ta sig ur sin relativt djupa tillvxtsvacka 2013-2014 som orsakades av svag extern efterfrgan och fallande offentliga investeringar. Detta trots att
tunga handelspartnern Ryssland nu gr in i recession.
Ljusnande exportutsikter i Vsteuropa, fortsatt god privat
konsumtion samt nsta r lite starkare investeringar kompenserar fr exportbortfall till Ryssland och fortsatt mager finsk
tillvxt. Men sammanvgt blir terhmtningen trg. Lgg drtill
att alltmer besvrande utbudsrestriktioner p arbetsmarknaden hmmar tillvxten. BNP vntas ka med 2,2
procent 2015 och 2,7 procent 2016, efter fjolrets kning
med 2,1 procent. S sent som 2012 vxte Estland med 4,7
procent nst snabbast i EU (efter Lettland).
Tillvxten accelererade gradvis under 2014, frn nra noll
frsta kvartalet mtt i rstakt till 3,0 procent sista kvartalet,
trots accentuerade ryska exporttapp. Frbttringen andra
halvret drevs av en uppgng i tillverkningsindustrin,
frmst i de viktiga exportinriktade branscherna elektronik- och
trvaror som bl a redovisade sljlyft till Sverige. Delvis bidrog
positiva baseffekter. Detaljhandelns frsljning vxte stadigt i
en rstakt om 5-6 procent. Bygg- och transportvolymer dmpades dock. Det sviktande byggandet bedms till stor del vara
en temporr rekyl efter en stark start p ret, medan transportsektorns svaghet r mer varaktig eftersom den i hg grad r
kopplad till vikande rysk transittrafik.
Barometrar stdjer tesen att konjunkturen i stort sett har bottnat och att uppgngen blir trevande. Enligt EU-kommissionens
mnatliga indikator har industrins sentiment stigit bara marginellt sedan i somras efter en tydlig dmpning i brjan av 2014 i
anslutning till rysk-ukrainska konfliktens utbrott. Konsumentfrtroendet har legat kvar stabilt p hga historiska niver
nda sedan slutet av 2013, efter tidigare trendmssig stegring.
Ukraina-krisen har inte satt ngra negativa spr dr.
Utrikeshandeln har stor pverkan p ekonomins utveckling
eftersom Estland har en exceptionellt hg exportandel av BNP
p 75-80 procent. Huvudmarknader r Sverige (18 procent av
total export), Finland (15 procent), Lettland (11 procent) och
Ryssland (10 procent). Varuexporten sjnk i fjol med 2 procent
mtt i lpande priser. Den kade till Sverige och Lettland men
fll till Finland och Ryssland; den senare med 15 procent.
Svaghet i rysk frsljning r dock ingenting nytt. Den
dmpades kraftigt redan i slutet av 2012 och har varit svag och
slagig sedan dess, med kad nedgng i fjol. En svag total
exportkning vntas i r nr Vsteuropa vxer ngot snabbbare men Ryssland tynger efterfrgan; frst 2016 blir det lite
bttre fart i exporten. Viss omorientering till nya marknader
lindrar negativa ryska effekter, bland dem ven sanktionseffekter p jordbruk och livsmedelsproducenter. Vidare ger fortsatt
eurodepreciering visst std eftersom ca 60 procent av exporten gr utanfr eurozonen. Rysk turism till Estland fll i fjol
med 10 procent i spren av rubelraset, men total turism steg
nd 2 procent.
Estland
nst snabbast efter Irland tredje kvartalet. Geopolitisk oskerhet i nromrdet och oskra exportutsikter dmpar fretagens
investeringsvilja.
Privat konsumtion frblir draglok. Hushllens goda villkor
bestr, srskilt i r innan inflationen permanent studsar upp.
Starka realinkomster och lga rntor driver p detaljhandel och
bilfrsljning. nnu ngot lgre arbetslshet, fortsatt nominell
lnetillvxt p 5-6 procent och ofrndrad lg inflation ger
brnsle i r. ven inkomstskattesnkningen (till 20 frn 21
procent), kat familjestd och hjd minimiln bidrar.
Lettland
Starka reallnekningar
Trots utmanande externa frhllanden i form av ryska sanktioner, rubelfrsvagningen och dess effekter p marknaderna i
grannlnderna och den trga terhmtningen i eurozonen.
Lettlands export kade med 2,2 procent 2014. Importen fll
med 0,4 procent. Exporten vntas ka frsiktigt i r. Ryssland och Litauen r Lettlands viktigaste exportmarknader och
mottog 16 procent vardera av den lettiska exporten 2013.
Mnga fretag, framfrallt de med fokus p Ryssland och
nrliggande marknader, kommer att minska sin exponering
och fortstta leta efter nya marknader. Fr mnga stngs den
ryska marknaden. De strsta frndringarna finns i exporten av mejeriprodukter. Mindre exportvolymer till Ryssland
kommer ocks att underminera exporten till Litauen. De fretag som agerade snabbt p de ryska sanktionerna r i ett bttre
lge. Fretagen har varit lyckosamma i att etablera sig p
marknaderna i Asien och Mellanstern vilket bidrar till vr
frsiktigt optimistiska exportprognos. Historien visar att Ryssland alltid spelat en betydande men inte kritisk roll. Den
negativa ryska effekten motverkas till viss del av positiv utvecklig i eurozonen.
I fjol kade detaljhandeln med 3,6 procent. I januari 2015 skt
frsljningen fart och kade med 6,7 procent i rstakt. kningen ger skl att tro att konsumenterna kommer att utnyttja
det gynnsamma lget med bland annat deflation. P grund av
kvardrjande oskerhet vntas detaljhandeln bromsa in ngot
kommande mnader. Bedmningen r att segment kopplade
till renovering av bostder kommer att fortstta ka. P lng
sikt kommer den privata konsumtionen att flja utvecklingen
p arbetsmarknaden och skerhetslget i regionen. Trots i
grunden goda frutsttningar vntas tillvxten fr konsumtionen bli mttlig. Konsumenterna har fortfarande farhgor
kring den lngsiktiga ekonomiska utvecklingen och r relativt
passiva p fastighetsmarknaden. De har ocks dragit upp sitt
sparande.
ven 2015 bedms den privata konsumtionen vara ekonomins viktigaste motor. Frutsttningarna finns fr fortsatt
tillvxt men takten kommer att bestmmas av frtroendet hos
konsumenterna. Mycket av oskerheten kring tillvxten r
kopplad till investeringarna. Enktunderskningar bekrftar att
fretagen r frsiktigt instllda till expansion. Tillgngen
till EU-fonder kommer att spela en stor roll. Tack vare bttre
utsikter fr eurozonen finns potential fr en exportuppgng
vilket skulle kunna f en viss positiv effekt p investeringsaktiviteten. Fr tjnsteexporten r lget mer komplext. Sammantaget r bedmningen att BNP kar med 2,4 procent 2015
och med 2,7 procent 2016.
2014 fll arbetslsheten till 10,8 procent mtt som helrgenomsnitt, 1,1 procentenhet lgre n 2013. Fjrde kvartalet i fjol
fll arbetslsheten till 10,2 procent. Arbetslsheten vntas
fortstta minska 2015, till viss del p grund av fortsatt
emigration och demografiska frndringar. Under 2014
kade sysselsttningsgraden med 0,9 procentenheter men
antalet jobb minskade med 9 200. Jobben kade i transportoch byggsektorerna. Inom jordbruk, skogsbruk och fiske samt
inom tillverkningsindustrin och utbildningssektorn minskade
dock antalet jobb. Lettland nrmar sig gradvis den naturliga
jmviktsnivn fr arbetslsheten p 9-10 procent vilket
innebr en risk fr stigande inflation p medellng sikt.
Samtidigt har fretagen fortsatt svrt att tillstta specialisttjnster. I vissa regioner kommer arbetslsheten att stiga.
Lettland
livsmedel ter skjuter fart. P grund av problem med finansieringen riskerar Ryssland att inte fullt ut kunna genomfra
sdden vilket kan leda till problem med skrden och pverka
priserna i regionen i hst. Samtidigt kommer priserna p allmnnyttiga tjnster att hjas. Frndringarna i oljepriset gr
att deflationen kommer att fortstta under frsta halvret men
inflationen vntas terkomma andra halvret. Om terhmtningen fr oljepriset blir trg kan inflationen hamna under
prognosen fr 2015 p 0,7 procent. Nsta r vntas inflationen
stiga till 2,1 procent.
2014 hamnade budgetunderskottet p 313 miljoner euro men
underskottet fr de regionala budgetarna var 86 miljoner euro.
Uppskattningar gjorda med hjlp av ESA-metodologi visar att
underskottet i statsbudgeten var 1,4 procent av BNP 2014.
Underskottet vntas fortstta vara lgt.
Trots tillvxtinbromsningen i fjol var lnetillvxten den snabbaste under perioden efter krisen. De nominella lnerna kade
med 6,8 procent. ven om lnerna stigit snabbare i privat
sektor n i offentlig sektor, var den genomsnittliga nominella
lnen lgre i privat sektor. En viktig frklaring fr lnekningarna var kningen av minimilnen. Givet skattefrndringar och lg inflation kade de reala nettolnerna med 8
procent 2014. De reala nettolnerna vntas i r fortstta
uppvisa goda kningar men i ngot lngsammare takt. Med
brjan i r hjdes minimimnadslnen frn 320 euro till 360
euro samtidigt som inkomstskatten snktes frn 24 till 23
procent fr att minska arbetskraftens skattebrda. I likhet med
2014 kommer dock lnekningarna att fokusera p att belna
nyckelanstllda eller vissa kategorier anstllda.
Den 1 januari till 30 juni 2015 ansvarar Lettland fr ordfrandeskapet fr EU:s ministerrd vilket har bidragit till politisk stabilitet. Presidentval kommer att genomfras sent i maj eller i
brjan av juni. Den sittande presidenten Andris Berzins har inte
uppgett om han stller upp i valet fr att frska vinna en
andra mandatperiod. Beslutet pverkas sannolikt av hans
bedmning om stdet fr att omvljas r tillrckligt stort. Det
r i nulget oklart vilka andra kandidater som vntas stlla upp.
Det oskra lget vntas fortstta. Beroende p utfallet gr det
inte att utesluta ett scenario dr valresultatet kan leda till
politisk instabilitet och till och med en regeringskollaps.
Presidentvalet kan f olika partier att ndra uppfattning i olika
nyckelfrgor.
Den 4 oktober 2014 genomfrde Lettland parlamentsval.
Premirminister Laimdota Straujumas center-hger koalition vann en klar majoritet. Koalitionen bestende av partierna Enighet, De grna och bndernas union samt Den nationella alliansen vann 61 av de 100 mandaten i parlamentet. Regeringspartierna gick drfr framt jmfrt med de 47 mandat de
erhll i valet 2011. Valrrelsen verskuggades av i Ukrainakonflikten och det strsta oppositionspartiet, det ryssvnliga
och vnsterinriktade partiet Harmoni frlorade sju mandat. Tv
nya partier, Lettlands regionala allians och Lettland frn hjrtat
vann sju respektive tta mandat och tog drmed plats i parlamentet fr frsta gngen. Regeringens strsta utmaning blir
att upprtthlla finanspolitisk stabilitet, bemta krav p hgre
utgifter och hja frsvarsutgifterna till 2 procent av BNP. En
annan utmaning blir att avreglera gasmarknaden i enlighet
med EU:s tredje energipaket d en omfattande lobbyorganisation frsker skjuta upp processen.
Fallande energi- och livsmedelspriser slr igenom p inflationen som tillflligtvis kommer att vara negativ. I februari 2015 lg
konsumentpriserna 0,1 procent under priserna ett r tidigare.
Varupriserna minskade med 1 procent medan priserna p
tjnster kade med 2,4 procent. Det dmpade pristrycket
vntas best drivet av lga energi- och livsmedelspriser.
Livsmedelspriserna kommer fortstta pressas tills exporten av
Litauen
Litauen
Polen
Det har varit relativt bra och jmn fart i ekonomin nda sedan
mitten av 2013, med undantag av en svacka i industrikonjunkturen andra halvret i fjol. Vi tycks f rtt i huvudtesen i Eastern
European Outlook, oktober 2014, att svackan blir snart vergende. Orsakerna till nedgngen var sannolikt en temporr
dmpning i tysk tillvxt, inbromsningen i Ryssland samt kortsiktigt sviktande fretagsinvesteringar till fljd av kad regional oskerhet i den initiala fasen av Ukraina-krisen. Tyska faktorn bedmdes vga tyngst eftersom inkpschefsindex fr
Polens tillverkningsindustri (PMI) under mnga r skuggat just
Tysklands dito och att bda vek ptagligt frra vrensommaren. Fljsamheten r logisk d s mycket som ca av
exporten varav en hel del industrirelaterat - gr till Tyskland.
Fr vrigt utgr den ryska exportandelen beskedliga 5 procent.
Sedan bottenmrket i augusti i fjol p 49 har den kortsiktigt
ledande PMI-indikatorn stigit trendmssigt till 55 i februari i
r. Indextal ver 50 signalerar expansion. Notabelt r att Polens index under denna period gtt starkare n det tyska som
stigit svagt till 51. Detta pekar sammantaget mot att en bredare
terhmtning i industriproduktionen har inletts.
Frutsttningarna fr vxande inhemsk efterfrgan r gynnsamma. Privat konsumtion fr brnsle av kande reala
disponibla inkomster fr hushllen. Lga inflationsutsikter
ger reallnekningar p ver 3,5 respektive 2,5 procent 20152016. Dessutom har i r pensioner hjts och skattelindringar/kat barnbidrag infrts fr barnfamiljer. Sysselsttningen
fortstter ka, om n i svag takt, och arbetslsheten sjunker
frn 9,1 procent i fjol till ned mot 8,0 som snitt fr 2016. Rntorna frblir lga vilket successivt hjer en ljum kredittillvxt.
Tidigare strama lnevillkor frn bankernas sida har tinats upp
sedan ett och ett halvt r tillbaka, ven om det skett en viss
tstramning fr bolnen p senare tid. Frdyrningen av
boln i schweizerfranc bedms ge en relativt liten negativ
konsumtionseffekt trots att mnga hushll har just CHF-ln
(se ruta sid 13).
Investeringarna vnde upp rejlt i fjol efter tv svaga r. Det
tyder p att Ukraina-krisen bara har liten dmpande inverkan.
Flera faktorer pekar mot en fortsatt god investeringskonjunktur. Investeringskvoten r relativt lg, Polen r strst
mottagare av EU-strukturfonder, finansieringskostnaderna har
sjunkit markant och tillverkningsindustrins kapacitetsutnyttjande har under senaste ret stigit frn 75 till 78 procent, efter
Polen
Ryssland
Ryssland
tredjedelar av planen ska anvndas till fortsatta bankrekapitaliseringar samtidigt som nringsliv och jordbruk ska f vissa
subventioner och skattelttnader. D reformutsikterna ser
dliga ut r bedmningen att BNP-tillvxten p medellng
sikt kommer att hamna kring 2 procent p grund av hgt
resursutnyttjande och strukturproblem.
ytterligare till 9,0 procent drivet av baseffekter och rubelstabilisering. Centralbanken bedmer att det medelfristiga inflationsmlet p 4 procent kan ns frst 2017.
Ryssland
Ryssland
vudmlet r att strka Rysslands skerhetspolitiska lge genom att frhindra ett ukrainskt Nato-medlemskap och stoppa
eller allvarligt frsvra integrationen med EU och Vst. Ukraina
siktar p att lmna in en anskan om EU-medlemskap 2020.
Konflikten med Ukraina r huvudanledningen till de allvarligt
frsmrade relationerna med Vst. Ryssland har visat att fortsatt inflytande ver Ukraina r s viktigt att man r beredd att
utst hrda tgrder frn Vst. Rysslands relation till framfrallt USA hade dock brjat frsmras redan innan konflikten
med Ukraina brt ut. Ett antal faktorer ssom turerna i Magnitsky-affren, Rysslands beviljande av uppehllstillstnd t
visselblsaren Edward Snowden samt kontoverser kring hanteringen av inbrdeskriget i Syrien r exempel p flera r med
hrdnande rysk utrikespolitik.
Frutom Ukraina frsker Ryssland ven strka sitt inflytande
ver andra lnder i nromrdet. Detta tar sig uttryck bde
genom militra styrkedemonstrationer men inte minst genom
diplomatisk press och ekonomiska ptryckningar; se temaartikel om den Eurasiska ekonomiska unionen i Eastern European Outlook, oktober 2014. Ryssland frsker ocks motverka de europeiska lndernas frsk att upprtthlla enighet i
politiken gentemot Ryssland, sannolikt med frhoppningar om
att inflytande ver europeiska politiska partier kar sannolikheten att sanktionerna mot Ryssland hvs. Det finns kopplingar mellan Ryssland och flera europeiska politiska
partier, bde p vnster- och hgerkanten. Grekiska Syriza
och ungerska Jobbik r exempel p tydligt ryssvnliga partier
medan franska Nationella fronten har en ppet positiv instllning till Putin.
Det finns sm utsikter att det inom de nrmaste ren sker
ngon strre frbttring i relationen mellan Ryssland och
Vst. De senaste 15-20 rens integration med Vst har reverserats snabbt och bland bde befolkning och politiker finns en
djup misstro mot bde USA och Europa. Statskontrollerade
media har frstrkt den negativa instllningen. Ryssland frsker i stllet utka samarbetet med andra tillvxtekonomier; inte minst med Kina. I maj 2014 vren slts ett avtal om
gasleveranser till Kina och i december ett valutaswap-avtal.
Det r dock oskert hur stor nytta Ryssland kommer att kunna
dra av kat samarbete. Lnderna konkurrerrar om inflytande i
Asien samtidigt som Kina genom sin ekonomiska och politiska
tyngd i stor utstrckning kan diktera villkoren fr samarbetet,
ngot som blev tydligt i samband med gasavtalet som var
frdelaktigt fr Kina.
Rysslands alltjmt stora beroende av budgetintkter frn energiexport har gjort att det kraftiga oljeprisfallet rest frgetecken
kring statsfinanserna. Sanktioner frn Vst har frvrrat lget
och bidragit till att kapitalutfldena var rekordstora 2014. De
senaste mnaderna har bl a Moodys snkt Rysslands kreditbetyg till skrpstatus. Ryssland har genom den lga statsskulden
och omfattande valutareserven i utgngslget starka finansiella muskler men nedgraderingarna speglar de utmaningar
som ryska statsfinanser nu stlls infr.
Flera faktorer slr mot statsfinanserna. Den viktigaste r oljeprisfallet. Sedan toppnivn i juni 2014 har oljepriset grovt
rknat halverats. Samtidigt har dock ven rubeln frsvagats
kraftigt vilket strker vrdet i lokal valuta av de statliga oljeintkterna. Vid toppnivn var ett fat Brent-olja vrt omkring
3 940 rubel. Sedan dess har bde oljepriset och rubeln fallit
rejlt i vrde men oljepriset har fallit mer n rubeln. I nulget r
ett fat Brent-olja vrt omkring 3 300 rubel, en minskning med
ca 16 procent jmfrt med juni. Rubelfrsvagningen mildrar
drmed minskningen av budgetintkterna men kan inte fullt ut
motverka det kraftiga oljeprisfallet.
Ryssland har genom den lga statsskulden ett grundlggande skydd. ven den omfattande valutareserven, i nulget omkring 17 procent av BNP, utgr en skyddsvall mot
frsvagade statsfinanser och kapitalutflden. Under 2014
minskade dock valutareserven rejlt frn omkring 510 miljarder
dollar till 385 miljarder. En stor del av nedgngen frklaras av
centralbankens interveneringar under hsten fr att frska
stdja rubeln. Minskningen har fortsatt under februari och
mars trots att centralbanken inte intervenerat direkt p valutamarknaden sedan i januari. En av huvudfrklaringarna verkar
vara att centralbanken genomfr repotransaktioner gentemot
fretag. Centralbanken tillhandahller euro och dollar i utbyte
mot rubeldenominerade tillgngar. Transaktionerna grs fr
att frska mildra problemen med ryska fretags upplning i
utlndsk valuta som orsakas av sanktionerna frn Vst. Sber-
nansiell kollaps blir drfr en allvarligt frsvagad motstndskraft p lngre sikt. Ett annat problem r att fondernas resurser anvnds fr att lsa problem orsakade av
strukturella svagheter. Drmed skjuts ndvndiga reformer
p framtiden.
Ukraina
omvrlden. Vgen tillbaka blir dock lng d ndvndiga reformtgrder hmmar tillvxten p kort sikt.
I mitten av februari nddes en uppgrelse om vapenvila i stra
Ukraina: Minsk 2. Ett eldupphr r dock ingen lsning p
konflikten. ven om striderna blir mindre intensiva och p sikt
upphr kommer konflikten att leva vidare. Ett exempel r en
dispyt om hur ryska gasleveranser till stra Ukraina ska hanteras. Inget pekar p att regeringen i Kiev kommer att kunna
terta kontrollen ver de separatistkontrollerade omrdena.
Minsk 2 innefattar frndringar av Ukrainas konstitution i
riktning mot decentralisering vilket i praktiken innebr utkad autonomi fr Donetsk- och Luhanskomrdena. Huvudscenariot r att Minsk 2 upprtthlls men att Ryssland
kommer att anvnda Donetsk och Luhansk fr att behlla
inflytande ver Ukraina och motverka ett nrmande till Vst.
Det ser drfr ut som att stra Ukraina utvecklas till en frusen konflikt i likhet med exempelvis Sydossetien eller Transnistrien. Detta r sannolikt det bsta mjliga scenariot. Ett
allvarligare scenario r att Minsk 2 i likhet med den fregende
vapenvilan bryter samman och att separatisterna frsker
utka det kontrollerade omrdet genom exempelvis en offensiv mot hamnstaden Mariupol.
Samma dag som Minsk 2 slts meddelade IMF preliminrt att
Ukrainas tv-riga stdln som godkndes i april 2014 erstts
med en kreditfacilitet (EFF, Extended Fund Facility) som
lper ver fyra r. Kreditfaciliteten godkndes i mitten av
mars. Inklusive det gamla lnet omfattar IMF:s totala std nu
22 miljarder dollar. Det utkade IMF-lnet r inte dramatisk
mycket strre n det tidigare lnet p 17,5 miljarder dollar.
Frutom IMF tillkommer ven utkade ln frn i frsta hand EU
och USA men ven frn Vrldsbanken. Det totala stdprogrammet vntas uppg till omkring 40 miljarder dollar. I de
40 miljarderna ingr dock omkring 17 miljarder dollar i frvntade skuldnedskrivningar.
Den kraftiga valutafrsvagningen har gjort att den offentliga
skulden i frhllande till BNP p kort tid stigit dramatiskt och i
nulget ligger kring 100 procent av BNP jmfrt med strax ver
70 procent vid slutet av 2014. Mlet med nedskrivningen r att
reducera skuldsttningen till hllbar niv. Frhandlingar med
lngivare har inletts men dessa vntas pg lnge och det
rder stor oskerhet kring hur skuldnedskrivningen kommer att g till. Ngra saker gr dock att sl fast. Nedskrivningen vntas bara innefatta ln tagna i utlndsk valuta d de
inhemska skulderna kan inflateras bort. En stor del av skulderna i utlndsk valuta hlls av IMF eller andra internationella
institutioner och det r osannolikt att denna del skulle behva
omstruktureras. Drmed terstr ln i utlndsk valuta p omkring 17 miljarder dollar. Dessa innehas av Ryssland (3 mdr),
Ukraina
slutet av 2016. Styrrntan vntas snkas till omkring 20 procent vid slutet av 2015.
Hryvniafrsvagningen slr ven igenom i form av snabbt accelererande inflation. Efter tv r med noll-inflation skt inflationen i hjden 2014. Accelerationen har fortsatt 2015 och i
februari var inflationen ver 34 procent. ven om minskade
gasprissubventioner ocks bidrar har uppgngen i frsta hand
drivits av den kraftiga valutafrsvagningen och hryvnian blir
avgrande fr inflationen framver. Helret 2015 vntas
inflationen hamna p 31,0 procent. 2016 dmpas inflationen till 17,0 procent. Inflationen slr hrt mot hushllens disponibelinkomster genom sjunkande reallner. Arbetslsheten har
brjat stiga och lg under tredje kvartalet 2014 p 8,9 procent.
Hushllen drabbas ven av anstrngningarna att minska statens utgifter. De negativa effekterna syns tydligt i form av en
kraftig nedgng fr detaljhandeln.
Valutafrsvagningen har gjort att importen fallit kraftigt och
det stora underskottet i bytesbalansen, som varit ett problem under mnga r, har minskat rejlt och vntas hamna
p 2,0 procent 2015. Valutafrsvagningen har dock inte gett
ngon effekt p exporten som i januari fll med 32 procent i
rstakt. Frklaringarna r den snderslagna infrastrukturen i
stra Ukraina, svrigheter att skra exportfinansiering samt
problemen fr den ryska ekonomin som med omkring 25 procent av total export r den strsta marknaden fr Ukrainas
exportvaror. Dessutom r efterfrgan p den viktigaste exportvaran stl fortsatt trg.
Hryvnian deprecierade kraftigt under 2014 drivet av utvecklingen i stra Ukraina, frsvagade statsfinanser och den drmed kande risken fr en betalningsbalanskris. Sedan brjan
av 2015 har hryvnian frsvagats ytterligare under hg volatilitet. Centralbanken har tvingats till drastiska tgrder fr att
frska stabilisera hryvnian. Den kritiskt lga och krympande
valutareserven har omjliggjort valutainterventioner och
centralbanken har i stllet chockhjt styrrntan frn 14 procent
vid rsskiftet till den nuvarande nivn p 30 procent. Centralbanken har ven laborerat med kapitalkontroller. Kombinationen av det utkade stdprogrammet och skuldnedskrivningen vntas ge visst std till hryvnian framver. Bedmningen r
att hryvnian str i 30,0 vid slutet av 2015 och i 20,0 vid
Nyckeltal
ESTLAND
BNP, %
Inflation, rsgenomsnitt, %
Arbetslshet, %
Bytesbalans, % av BNP
Fin sparande, off sektor, % av BNP
Skuld, offentlig sektor, % av BNP
3-mnaders rnta, rets slut
2009
-14,7
-0,1
13,6
2,5
-2,0
7,1
3,3
2010
2,5
3,0
16,7
1,7
0,2
6,6
1,1
2011
8,3
5,1
12,3
1,4
1,0
6,0
1,4
2012
4,7
4,2
10,0
-2,4
-0,3
9,7
0,2
2013
1,6
3,2
8,6
-0,4
-0,5
10,1
0,3
2014(p)
2,1
0,5
7,4
-0,1
-0,4
10,0
0,1
2015(p)
2,2
0,5
6,5
-0,8
-0,7
9,8
0,0
2016(p)
2,7
2,3
5,8
-1,5
-0,5
9,6
0,0
2009
-14,2
3,3
17,5
8,0
-8,9
36,4
7,38
2010
-2,9
-1,2
19,5
2,3
-8,2
46,8
0,85
2011
5,0
4,2
16,2
-2,8
-3,4
42,7
1,85
2012
4,8
2,3
15,0
-3,3
-0,8
40,9
0,53
2013
4,2
0,0
11,9
-2,3
-0,9
38,2
0,26
2014(p)
2,4
0,7
10,8
-3,1
-1,4
40,3
0,08
2015(p)
2,4
0,7
9,9
-3,3
-1,3
38,5
0,0
2016(p)
2,7
2,1
9,4
-3,6
-1,3
36,2
0,0
2009
-14,9
4,2
13,7
3,7
-9,3
29,0
3,90
6,60
2010
1,7
1,2
17,8
0,1
-6,9
36,3
1,50
4,60
2011
6,1
4,1
15,4
-3,7
-9,0
37,3
1,66
5,40
2012
3,9
3,2
13,4
-0,2
-3,2
39,9
0,68
2,40
2013
3,2
1,2
11,8
1,6
-2,6
39,0
0,41
2,40
2014(p)
3,0
0,2
10,7
1,5
-2,0
41,0
0,18
1,15
2015(p)
2,6
-0,4
10,0
-1,0
-1,5
41,0
0,0
0,30
2016(p)
3,5
0,3
9,5
-2,0
-0,5
37,0
0,0
0,60
LETTLAND
BNP, %
Inflation, rsgenomsnitt, %
Arbetslshet, %
Bytesbalans, % av BNP
Fin sparande, off sektor, % av BNP
Skuld, offentlig sektor, % av BNP
3-mnaders rnta, rets slut
LITAUEN
BNP, %
Inflation, rsgenomsnitt, %
Arbetslshet, %
Bytesbalans, % av BNP
Fin sparande, off sektor, % av BNP
Skuld, offentlig sektor, % av BNP
3-mnaders rnta, rets slut
5-rs rnta, rets slut
(p) = prognos
Nyckeltal
POLEN
BNP, %
Inflation, rsgenomsnitt, %
Arbetslshet, %
Bytesbalans, % av BNP
Fin sparande, off sektor, % av BNP
Skuld, offentlig sektor, % av BNP
EUR/PLN, rets slut
Styrrnta, rets slut
5-rs rnta, rets slut
2009
2,6
4,0
8,1
-3,9
-7,5
50,9
4,1
3,50
5,91
2010
3,7
2,7
9,7
-5,1
-7,6
53,6
4,0
3,75
5,52
2011
4,8
3,9
9,7
-5,0
-4,9
54,8
4,5
4,50
5,34
2012
1,8
3,7
10,1
-3,8
-3,7
54,4
4,1
4,25
3,21
2013
1,7
0,8
10,3
-1,5
-4,0
55,7
4,1
2,50
3,78
2014(p)
3,3
0,1
9,1
-1,0
-3,5
49,5
4,3
2,0
2,1
2015(p)
3,4
0,0
8,7
-1,5
-2,9
50,0
4,1
1,5
2,4
2016(p)
3,6
1,5
8,2
-2,0
-2,8
50,0
3,9
1,50
2,9
2009
-7,8
11,7
8,4
4,1
-6,3
10,6
30,10
2010
4,5
6,9
7,3
4,6
-3,4
11,3
30,50
2011
4,3
8,4
6,6
5,2
1,5
11,6
32,08
2012
3,4
5,1
5,7
4,0
0,4
12,7
30,36
2013
1,3
6,8
5,5
2,2
-1,3
13,9
32,85
2014(p)
0,6
7,8
5,2
2,4
-0,5
15,8
58,06
2015(p)
-5,0
16,0
6,1
3,2
-3,5
16,9
55,00
2016(p)
-1,0
9,0
6,3
2,5
-2,0
17,5
50,00
2009
-14,8
16,0
9,0
-1,5
-6,3
35,4
8,00
2010
4,1
9,4
8,4
-2,2
-5,8
40,5
7,97
2011
5,2
8,0
8,2
-6,3
-3,5
36,8
8,00
2012
0,2
0,6
7,8
-8,1
-5,5
37,4
8,05
2013
0,1
-0,3
8,3
-9,1
-6,5
41,7
8,23
2014(p)
-6,5
12,1
8,9
-2,5
-6,8
72,7
15,77
2015(p)
-6,0
31,0
9,3
-2,0
-6,1
102,0
30,00
2016(p)
1,0
17,0
9,0
-2,6
-4,7
107,0
20,00
RYSSLAND
BNP, %
Inflation, rsgenomsnitt, %
Arbetslshet, %
Bytesbalans, % av BNP
Fin sparande, off sektor, % av BNP
Skuld, offentlig sektor, % av BNP
USD/RUB, rets slut
UKRAINA
BNP, %
Inflation, rsgenomsnitt, %
Arbetslshet, %
Bytesbalans, % av BNP
Fin sparande, off sektor, % av BNP
Skuld, offentlig sektor, % av BNP
USD/UAH, rets slut
(p) = prognos
Finland
Ryssland
St: Petersburg
Norge
Moskva
Sverige
St. Petersburg
Estland
Lettland
Danmark
New York
Moskva
Beijing
Litauen
Dublin
New Delhi
London
Shanghai
Polen
Tyskland
Luxemburg
Hong Kong
Warszawa
Ukraina
Kiev
Singapore
Geneve
So Paulo
www.seb.se
SEGR0085 2015.03