Moment 15 - Sinnesorganen

Medicin 1 Block II Moment 15

Norrkping

Sinnesorganen
Vilka sinnen handlar det om?


gonen och synen
Munnen och smaken
ronen och hrseln
Huden och knsel
Nsan och lukten

Lrare: Andreas Roup

Sinnesorganen

Norrkping

Medicin 1 Block II Moment 15

gat och synen Anatomi och fysiologi

gonen r organen som ger oss
mjlighet a= se. Den bestr av era
delar som har olika funkEoner.


gats rrelser mjliggrs tack vare de 6
musklerna i gonhlan som kan
spnnas och slappna av.

Lrare: Andreas Roup

Sinnesorganen

Norrkping

Medicin 1 Block II Moment 15

I genomskrning ser vi uppbyggnaden gat och synen Anatomi och fysiologi

av gat. Den bestr av era lager.

Runt hela gat har vi skyddande senhinnan,
bindvvnad, som tcks lngst fram av
hornhinnan. Hornhinnan
skyddar gat genom a=
vara slemhinna. Iris och
pupillen reglerar
Ellsamman hur mycket
ljus som ska komma in i
gat. Linsen i sin tur hur
ljuset ska brytas in i
glaskroppen. I
glaskroppen nns en
gelliknande substans med
nring och vtska som gr gat
fast och fortleder ljuset mot nthinnan
lngst bak i gat. I nthinnan lngst bak nns receptorer fr ljusvgor, kallade tappar och stavar,
som vers=er ljusvgorna Ell elektriska signaler, som skickas Ell hjrnan via synnerven.
Lrare: Andreas Roup

Sinnesorganen

Norrkping

Medicin 1 Block II Moment 15

Lngst med hela nthinnan

gat och synen Anatomi och fysiologi
nns tappar och stavar som
reagerar p ljusvgorna.
Punkten som kallas
Gula Flcken r den
plats i nthinnan
dr det nns est
tappar och stavar
samlade p minst
yta. Det r nr
ljusvgorna bryts via
linsen och fokuset
hamnar i gula cken som
vi ser ngot som tydligast.
Det r allts dr som ljuset samlas upp mest intensivt s a= vi kan se objekt tydligt med konturer
och former. Som om jag E=ar p mi= nger och fokuserar p det s r ljuset som studsar frn
mi= nger in i gat som hamnat i gula cken. Det som r runt om mi= nger hamnar p andra
delar av nthinnan och ju lngre frn den gula cken ljuset hamnar desto otydligare blir de=a i
vr syn. Vrt periferiseende r allts frn objekt vars ljusvgor hamnar allt lngre frn vr gula
ck. Det r linsen som bryter ljuset s a= objekt vi vill E=a noga p hamnar i gula cken.
Lrare: Andreas Roup

Sinnesorganen

Norrkping

Medicin 1 Block II Moment 15

Iris och pupillen reglerar hur stor mngd ljus som ska
komma in i gats glaskropp. De=a r fr a= kunna
fokusera mer eller mindre stora objekt p olika
avstnd som krvs fr a= producera en klar och
tydlig bild. Linsen mste samarbeta med iris och
pupillen fr a= ljuset ska brytas p r= s=, s a=
ljuset frn det objekt man fokuserar p ska hamna s
nra gula cken som mjligt.

Objekt som r nra och sm (1.) gr a= pupillen och iris drar
ihop sig, samEdigt som muskeltrdarna i Strlkroppen
formar om linsen s a= fokus hamnar mot gula cken i
nthinnan. Objekt som r strre eller lngre ifrn (2.)
leder Ell a= pupillen och iris vidgas s a= mer ljus
kommer in i gat och som d underl=ar fr linsen a=
bryta ljuset s a= samma storlek, som om objektet var nra,
kan avspegla sig mot den gula cken. P de=a s= fr man
en tydlig bild av objekt som bde
r nra och p lngt avstnd.
Lrare: Andreas Roup

Sinnesorganen
2014-03-19

Norrkping

gat har ven e= gonlock
vars funkEon r a= skydda
mot skador och torrhet.

Trkanalerna utsndrar en
skyddande, saltrik,
bakterieddande vtska
som samEdigt fuktar gat.

Det skyddar Ellsammans
med gonlocket gat frn
torrhet och skador. Fukten
behvs fr a= en skyddande
hinna skall vara ver gat,
som ocks bidrar med a=
ljuset bryts p r= s=.

Lrare: Andreas Roup

Medicin 1 Block II Moment 15

gat och synen Anatomi och fysiologi

Sinnesorganen

Norrkping

Synneds=ning innebr a= en paEent

upplever sig f svrt a= se p lngt eller nra
hll. versynthet innebr a= man fr svrare
a= se tydligt p nra hll medan nrsynthet
innebr a= man fr svrare a= se p lngt
hll. Orsakerna kan vara mnga, ssom olika
former av starr, men absolut vanligaste
orsaken r brytningsfel i gats lins.

Brytningsfelet gr a= fokuset p det
avspeglade objektet i gat inte hamnar p
den gula cken och drmed blir objektet
otydligt.

Diagnosen stlls hos en opEker eller
gonlkare genom syntest.

Behandling r glasgon, kontaktlinser eller
eventuella laserkirurgiska ingrepp. Om det r
starr behver de=a behandlas.
Lrare: Andreas Roup

Medicin 1 Block II Moment 15

Patologi SynnedsJning

Sinnesorganen

Norrkping

Gr starr innebr a= det uppstr en

grumlighet i linsen. Namnet har kommit frn
a= pupillen hos paEenterna upplevs som
gra. Sjukdomen r ovanlig hos unga och frn
och med 60-rsldern kar risken a= utveckla
det fr varje r. Orsakerna Ell gr starr r
klumpar som formas i linsens inre vtska.
Varfr det blir s vet man inte utan man
antar a= det har med slitage a= gra.
Dessutom vet man a= om paEenten r
diabeEker eller anvnder mycket korEson s
kar bengenheten a= klumpar bildas.

Symptom: Smre och suddigare syn, kat
behov av starkare ljus fr a= se klart och
dubbelseende.

Medicin 1 Block II Moment 15

Patologi Gr starr

Diagnos: gonlkare genomfr syntest genom anamnes och ockulrbesiktning

Behandling: Behvs o[ast inte men operaEon r den enda botande behandlingen i dagslget.
Lrare: Andreas Roup

Sinnesorganen

Norrkping

Medicin 1 Block II Moment 15

rat bestr av 3 sektorer.

rat och hrseln Anatomi och fysiologi
Lngst ut har vi y=errat
som bestr av hud och brosk,
det ger rat skydd och stadga.
Halva y=errat bestr av
hrselgngen som r drygt
en halv cenEmeter i lngd.
Mellanrat bestr av trum-
hinnan, hammaren, stdet
och sEgbygeln. Innerrat
bestr av bggngarna,
snckan, rontrumpeten
och hrsel- samt balans-
nerven. Tillsammans
formar de e= komplext
systemen som s=s i rrelse
i samband med a= ljudvgor nr rat. E[ersom vi har tv ron kan vi lokalisera vart ljud kommer
frn d de olika intensiteterna i ljudvgorna registreras av hjrnan och genom en matemaEsk
utrkning kan man d rkna ut varifrn ljudet kommer. rontrumpeten r en gng som genom
lu_ryck hller organen p plats och pverkar bde balans- och synsinnena.
Lrare: Andreas Roup

Sinnesorganen

Norrkping

Medicin 1 Block II Moment 15

I mellanrat mts ljudvgorna frst

rat och hrseln Anatomi och fysiologi
av trumhinnan. De=a r en utspnd
vvnad som s=s i vibraEon nr ljudet
nr det. Denna fr i sin tur Hammaren
a= vibrera upp och ner, som r kopplad
Ell stdet, som d s=s i rrelse fram
och Ellbaka. SEgbygeln i sin tur r kopplad
Ell vvnad som r en del av snckan, som
genom rrelseenergin som uppstr, har
immerhr som brjar vibrera. Flimmer-
hrens rrelser r de som sedan vers=s
Ell elektriska impulser i hrselnerven som
dre[er transporteras Ell hjrnan, som d
gr a= vi hr.

Det r vikEgt a= trycket i mellanrat r korrekt
d vi annars inte skulle kunna hra tydligt och vl.
Det r drfr vi fr Ellflliga hrselneds=ningar som en konsekvens nr trycket blir fr hgt
eller fr lgt, exempelvis nr vi knner a= vi fr lock i ronen ssom nr vi yger. Lu[trycket
regleras konEnuerligt nr vi gspar eller svljer e[ersom rontrumpeten r kopplat Ell svalget.
Lrare: Andreas Roup

Sinnesorganen

Norrkping

Medicin 1 Block II Moment 15

rat och hrseln Anatomi och fysiologi

Cellerna som kan uppfa=a
intryck kallas fr sinnesceller.
Dessa nns det miljontals av
i innerrat och framfrallt i
Snckan. Balansorganet
si=er i bggngarna
och hrselorganet
si=er i snckan. De
samarbetar och r
bda fyllda av vtska.
Genom frndrat
vtsketryck sker balans-
rubbningar och trycket
i Snckan mste vara
konstant fr a= hrcellerna i snckan ska
fungera normalt. Som ni ser p bilden r varje hrcell i kontakt med hinnorna, som innehller
vtska, som sa=s i rrelse av sEgbygeln. Ju mer hrcellerna svnger, desto kra[igare ljud (m= i
decibel, dB) uppfa=ar man. Olika sjukdomar pverkar hinnorna och ger ifrn sig ljud, ex Tinitus.
Lrare: Andreas Roup

Sinnesorganen

Medicin 1 Block II Moment 15

Norrkping

rat och hrseln Anatomi och fysiologi

Lrare: Andreas Roup

Sinnesorganen

Norrkping

roninammaEon uppstr nr
immunfrsvaret akEveras i hrselgngen.
roninammaEon innefa=ar allts endast
y=errat. De=a kan uppst av era olika
orsaker och den vanligaste r a= bakterier
orsakar en infekEon. Andra vanliga orsaker
r ronvax som nter mot trumhinnan eller
mekaniskt slitage, ssom exempelvis a= man
trycker in en tops och gnuggar mot trum-
hinnan. InammaEonen leder Ell a=
trumhinnan svullnar upp nr
immunfrsvaret r akEvt inuE trumhinnan
eller utanp.

Symptom: Stark smrta i rat och
framfrallt mellanrat dr trycket kar.
Smrtan Elltar nr trumhinnan spricker.

Medicin 1 Block II Moment 15

Patologi roninammaPon

Diagnos: Temperaturmtning + Otoskopi

Behandling: Paracetamol + eventuell anEbioEka. Ibland kan kirurgi behvas vid upprepade fall.
Lrare: Andreas Roup

Sinnesorganen

Norrkping

Medicin 1 Block II Moment 15

Hrselneds=ning r den nst vanligaste

Patologi HrselnedsJning
sjukdomen inom sinnena e[er synneds=ning.
Sjukdomen kan har mna olika orsaker och
generellt s= blir hrseln smre ju ldre man
blir. Vaxproppar i rat r den vanligaste orsaken
och r drmed o[ast Ellfllig. Dre[er r
frsmrad rrelsefunkEon hos hrcellerna i
snckan den vanligaste. De=a uppkommer
normalt s= av slitage och ju ldre man blir
desto mindre frmga fr hrcellerna a= kunna
rra p sig. Ju mer rrelse i hrcellerna desto
hgre ljud, och nr hrcellerna inte kan rra p
sig lika mycket blir ljudet drfr frminskat,
vilket i sin tur leder Ell a= paEenten upplever
ljudvolymen som lgre n mnniskor med
normala hrceller i snckan. Skador kan ocks
orsaka hrselneds=ning.
Diagnos: Hrseltest, uers p vrdcentral o[ast av sjukskterska eller lkare.

Behandling: Hrselapparat som kan reglera ljudvolymen i rat och fungerar som frstrkare.
Lrare: Andreas Roup

Sinnesorganen

Medicin 1 Block II Moment 15

Norrkping

Tungan och smaken Anatomi och fysiologi

Tungan r en enda stor

krtelvvnad som
producerar enzymer och
som uppfa=ar smaker.
Tungan bestr av e=
antal tungpapiller
som har, frutom
enzymproducerande
celler, e= antal
smaklkar placerade
vid dess y=erkanter.
Smaklkarna r de som
kan uppfa=a olika smaker
genom a= ta emot proteiner
p sina receptorer, lokaliserade
p smakcellernas y=re kant.
Observera a= vi endast kan
uppfa=a smakerna S=, surt, salt,
beskt och umami (buljong/olja).
Lrare: Andreas Roup

Sinnesorganen

Medicin 1 Block II Moment 15

Norrkping

Nsan och lukten Anatomi och fysiologi

Nsan har tv vikEga

funkEoner. Det ena r
skydda oss frn
infekEoner, dvs
patogener, genom
a= ltrera den lu[ vi
andas igen. Filtreringen
sker genom a= krtel-
celler producerar snor,
e= slem med vita
blodkroppar och
bakterieddande
enzymer.

Dess andra funkEon r
a= registrera do[er.
De=a sker genom a= lngst nsans vggar nns luktceller med receptorer fr olika do[proteiner
som dr kan fastna. Nr en receptor blir sEmulerad skickas signalerna frn luktcellerna Ell
hjrnan via nervbrer som kopplas om i huden strax bakom nsbenet.
Lrare: Andreas Roup

Sinnesorganen

Norrkping

Anosmi r en sjukdom sin innebr a= paEenten fr

nedsa= a= kunna knna do[er, och drav smaker.
E[ersom vi endast knner 5 grundsmaker innebr
do[en en stor del av vr totala smakupplevelse. En
anosmisk paEent fr drfr vanligtvis nedsa= apEt.

Orsakerna a= nedsa= do[ uppstr beror o[ast p
tv orsaker.

1) InammaEon som uppst= och blockerar
luktreceptorerna.

Medicin 1 Block II Moment 15

Patologi Anosmi

2) Medfdda fel eller skador p receptorerna som

leder Ell a= do[mnen ej kan fastna dr.
Diagnos: Anamnes, do[prov och eventuell biopsi.
Blodprov och ockulrbesiktning vid infekEon

Behandling: Vid inammaEon eller infekEon anvnds anEbioEka och/eller korEsonspray. Vid
skador eller medfdda fel nns ingen behandling som r vedertagen i dagslget
Lrare: Andreas Roup

Sinnesorganen

Norrkping

Medicin 1 Block II Moment 15

Huden och knseln Anatomi och fysiologi

Knsel beskrivs som
frmgan a= kunna
uppfa=a sin omgivning
via huden. I huden har
vi e= antal nervceller
med trdar som slutar
anEngen i lderhuden
eller i verhuden.
Olika nervtrdar
kan uppfa=a olika
knslor. De=a sker
genom receptorer som
anEngen s=s i rrelse
eller som pverkas av
olika former av energi, ssom
vrmereceptorer som kan knna av just vrmeenergi.
Det r komplicerat men sammanfa=ningsvis kan man sga a= olika knselkroppar har olika typer
av receptorer som kan detektera olika saker i miljn, ssom smrta, berring, vrme och kyla.
Lrare: Andreas Roup

Sinnesorganen