Anda di halaman 1dari 42

Psykiatri Del 3A

Psykisk ohlsa, Kriser & ngest

Psykiatri Del 3A

Norrkping

Hur Psykisk ohlsa uppstr


Vem definierar psykisk ohlsa?
Vad r friskt Vad r sjukt?
Ledsenhet

Depression

Religisa upplevelser

Vanfrestllningar

Obehag

ngest

Pedantisk, kontrollerande

Tvngssyndrom

Lrare: Andreas Roup

Psykisk ohlsa, Kriser och ngest

Psykiatri Del 3A

Norrkping

Vad r det som avgr vad som r friskt eller sjukt?

Intensitet

Pverkan p funktionsniv

Personligt lidande och skada

Lrare: Andreas Roup

Psykisk ohlsa, Kriser och ngest

Psykiatri Del 3A

Norrkping

Jag r eller jag har?


Jag r manodepressiv
Jag r schizofren
Jag r cancer?
Jag r hgt blodtryck?
Heberlin, Ann (2010) E1 go1 liv

I dessa exempel : Jag r innefa1ar hela personen, Jag har en


del av personen , som r s mycket annat

Lrare: Andreas Roup

Psykisk ohlsa, Kriser och ngest

Psykiatri Del 3A

Norrkping

Skammen av den andres blick

Hur andra ser p paHenten


pverkar paHentens
sjlvuppfa1ning och leder l1
Hll a1 den psykiska ohlsan
sHgmaHseras (frstrks).

Lrare: Andreas Roup

Psykisk ohlsa, Kriser och ngest

Psykiatri Del 3A

Norrkping

Hur uppstr d psykisk sjukdom?


Genetiskt arv kemisk / biologisk dysfunktion

Pfrestningar - trauma under uppvxten

Psykiska pfrestningar i vuxenlivet

Lrare: Andreas Roup

Psykisk ohlsa, Kriser och ngest

Psykiatri Del 3A

Norrkping

Stress SrbarhetsperspekLv
Fr hga krav, stress,
svr kris

Srbarhet

Lrare: Andreas Roup

Psykisk ohlsa

Psykisk ohlsa, Kriser och ngest

Psykiatri Del 3A

Norrkping

Hur vanligt r psykisk sjukdom i Sverige?


50 % av kvinnor och 25 % av mn har ngon gng under
livet en behandlingskrvande depression (retrospektiv
studie)
7% av alla kvinnor och 3% av alla mn har en depression
(tvrsnittsstudie)

5% ngestsjukdomar

5% alkoholberoende

1% kroniska psykoser

Lrare: Andreas Roup

Psykisk ohlsa, Kriser och ngest

Psykiatri Del 3A

Norrkping

r folk som har psykisk sjukdom sjuka hela Lden?

Psykisk sjukdom kommer vanligtvis i vad som kallas episoder

Bara vid ett tillflle i livet

Flera episoder, men perioder dremellan d sjukdomen


inte pverkar livet i alltfr stor utstrckning.

Lrare: Andreas Roup

Psykisk ohlsa, Kriser och ngest

Psykiatri Del 3A

Norrkping

Vanliga behandlingsformer
Ofta farmakologisk (mer
specifika lkemedel n
tidigare)
ECT p strikta indikationer
Ofta olika former av
psykoterapi
Psykodynamisk
Kognitiv beteendeterapi
Dialektisk beteendeterapi

Lrare: Andreas Roup

Psykisk ohlsa, Kriser och ngest

Psykiatri Del 3A

Norrkping

Farmakologisk behandling
Den farmakologiska behandlingen r ofta ett frsta steg i behandling vid
psykisk ohlsa. Den skall aldrig erstta andra behandlingsformer utan r ett
komplement till den vriga behandlingen och underlttar fr patienterna att med
pyskologisk behandling kunna bearbeta det som behver bearbetas.
SSRI-preparat kar niverna av serotonin i hjrnans synapser. Det minskar
ngestsymptom och har en antidepressiv effekt. Biverkningar man
associerar till SSRI r huvudvrk, yrsel, utmattning, frndrad
smakupplevelse, viktuppgng, minskad libido, erektil dysfunktion med mera,
Exempel: Citalopram, Sertralin & Fluoxetin
SNRI-preparat funkar som SSRI med skillnaden att den ven kar niverna
av noradrenalin i hjrnan. Har en kraftig antidepressiv effekt och gr
patienterna oftast piggare och kad libido. Ges oftast till patienter som fr fr
omfattande biverkningar av SSRI eller dr SSRI inte r tillrcklig.
Exempel: Venlaflaxin, Duloxetin
Lrare: Andreas Roup

Psykisk ohlsa, Kriser och ngest

Psykiatri Del 3A

Norrkping

Farmakologisk behandling
Lugnande medel har en ngestdmpande effekt och bestr oftast av gamla
lkemedel fr allergier. Frr nr man behandlade allergiker med dessa sg
man ven en gynnsam effekt fr patienter med ngest och stress. Dessa
lkemedel vid rtt doser gr en smnig och anvnds drfr ven vid
svrighet att somna. Biverkningarna r trtthet, utmattning och kognitiva
besvr.
Exempel: Atarax, Tavegyl & Lergigan
Benzodiazepiner r beroendeframkallande lkemedel med olika grad av
narkotikaklassning. De finns som kraftigt lugnande lkemedel och som
insomningstabletter. Dessa pverkar hjrnan genom att stnga av olika
delar vilket leder till lugn eller att man somnar. I samband med bruk av
dessa kan patienter f olika former av hallucinationer eller knsla av eufori.
Exempel: Zolpidem (smn) och Oxascand (ngest)
Lrare: Andreas Roup

Psykisk ohlsa, Kriser och ngest

Psykiatri Del 3A

Norrkping

Farmakologisk behandling
Neuroleptika r lkemedel som fokuserar p stabilitet i hjrnans olika
elektriska system. De r komplexa att beskriva men anvnds mot psykoser
(hallucinationer), aggressioner och epilepsi. Kort och gott stabiliserar dessa
lkemedel signalverfringen och hmmar hjrnan att f verdriven elektisk
aktivitet i hjrnan. Drfr funkar de bde mot epilepsi, psykoser och
veraktivitet (ssom ADHD). Ofta r dessa lkemedel narkotikaklassade
eftersom de delvis r beroendeframkallande och skadliga nr man brukar
dessa nr man inte har en sjukdom som krver denna behandling.
Biverkningarna r omfattande och inkluderar allt frn nedsatt aptit, trtthet,
ngest, depressioner till smnbesvr och personlighetsfrndringar.
Exempel: Olanzapine, Risperdal, Theralen & Litium

Lrare: Andreas Roup

Psykisk ohlsa, Kriser och ngest

Psykiatri Del 3A

Norrkping

PsykoterapeuLska behandlingar

Kognitiv terapi med fokus p automatiska-negativa


tankar och dysfunktionella scheman

Ingen tycker om mig


Det gr inte att lita p andra
Misstag r katastrofala
Jag mste ha kontroll ver allt

Psykodynamisk terapi dr patienten ska f hjlp att


frst och bearbeta de inre konflikter som ligger till
grund fr symtomen.

Lrare: Andreas Roup

Psykisk ohlsa, Kriser och ngest

Psykiatri Del 3A

Norrkping

Psykiska sjukdomar
Delas upp i 3 huvudkategorier


AekHva
PsykoHska

Personlighetsstrningar

Lrare: Andreas Roup

Psykisk ohlsa, Kriser och ngest

Psykiatri Del 3A

Norrkping

AekLva sjukdomar - Kriser


Vad r en kris?

En livshndelse som utgr ett direkt hot mot en persons


knsla av skerhet och kontroll

Tidigare erfarenheter och inlrda reaktionsstt rcker inte


till fr att bemstra livssituationen som uppsttt.

Lrare: Andreas Roup

Psykisk ohlsa, Kriser och ngest

Psykiatri Del 3A

Norrkping

AekLva sjukdomar - Kriser


Utvecklingskriser

Trotsldern
Skolldern
Tonrstiden
Arbete/studier
Att finna en partner
Att bilda familj
40-rs krisen
Pensionering

Traumatiska kriser

Olycka
Sjukdom, frlust av hlsa
En nrstendes dd
Skilsmssa
Skamsituationer
Yttre katastrofer


Lrare: Andreas Roup

Psykisk ohlsa, Kriser och ngest

Psykiatri Del 3A

Norrkping

AekLva sjukdomar - Kriser


Emotionella kriser
Srbarhet
Hjlplshet
ngest
Krossad vrldsbild
Interpersonellt trauma
(betrayal of attachment)
Oro fr framtiden
Nedstmdhet


Lrare: Andreas Roup

Psykisk ohlsa, Kriser och ngest

Psykiatri Del 3A

Norrkping

AekLva sjukdomar - Kriser


Fysiska krisreaktioner
Hgt blodtryck
Oregelbunden hjrtslag
Mag- och tarmproblem
Nedsatt immunfrsvar
Smnsvrigheter
Spnningsvrk i nacke
och rygg
Yrsel
Svettningar
Andningsproblem

Lrare:
Andreas Roup

Psykisk ohlsa, Kriser och ngest

Psykiatri Del 3A

Norrkping

AekLva sjukdomar - Kriser


Kognitiva/psykiska krisreaktioner
Ptrngande minnesbilder (flashbacks)
Upptagenhet i tankarna
Minnessvrigheter
Koncentrationssvrigheter

Lrare: Andreas Roup

Psykisk ohlsa, Kriser och ngest

Psykiatri Del 3A

Norrkping

AekLva sjukdomar - Kriser


Krisprocessens olika faser

Chocken
Reaktionen
Bearbetning
Nyorientering

Detta r en modell fr att orientera sig i krisens frlopp men


faserna kan upptrda som parallella spr eller komma efter
varandra. Personen kan ocks pendla mellan olika delar flera
gnger under processens gng.

Lrare: Andreas Roup

Psykisk ohlsa, Kriser och ngest

Psykiatri Del 3A

Norrkping

AekLva sjukdomar - Kriser


Chockfasen
Frn en kort stund till ngra dygn
Reaktioner kan variera frn total tystnad till okontrollerade skrik
Medvetandet kan vara grumligt, minnet kan svikta och personen
kan vara helt ofrmgen att ta in information
Personen kan uppleva kaos och omedvetet jobba fr fullt att hlla
den smrtsamma verkligheten borta.

Lrare: Andreas Roup

Psykisk ohlsa, Kriser och ngest

Psykiatri Del 3A

Norrkping

AekLva sjukdomar - Kriser


Reaktionsfasen
Personen tvingas inse vad som har hnt
Personen frsker finna en mening; varfr har det hr hnt
mig?
Eventuellt finns skuldknslor eller magiska strafftankar
Illusioner/hallucinationer kan frekomma

Lrare: Andreas Roup

Psykisk ohlsa, Kriser och ngest

Psykiatri Del 3A

Norrkping

AekLva sjukdomar - Kriser


Den akuta krisfasen
Chocken, reaktionen och de frsta frsken till bearbetning utgr
tillsammans den akuta krisen, som ofta varar i 4-6 veckor

Upplevelser och symptom under den akuta krisfasen

Sorg
Knsla av vergivenhet, tomhet
(ver)knslighet
Aggressivitet
Frvirring
ngest
Smnproblem

Lrare: Andreas Roup

Psykisk ohlsa, Kriser och ngest

Psykiatri Del 3A

Norrkping

AekLva sjukdomar - Kriser


Reaktioner i den akuta krisfasen

Regression (tillbakadragande)
Frnekande
Rationalisering (frska frklara)
Minnen av tidigare trauman vcks till liv
Knsla av vergivenhet, tomhet
(ver)knslighet
Aggressivitet
Frvirring
ngest
Smnproblem

Lrare: Andreas Roup

Psykisk ohlsa, Kriser och ngest

Psykiatri Del 3A

Norrkping

AekLva sjukdomar - Kriser


Omvrdnadsbehov under den akuta
krisfasen
Vrme

Vtska

Vila

Lrare: Andreas Roup

Psykisk ohlsa, Kriser och ngest

Psykiatri Del 3A

Norrkping

AekLva sjukdomar - Kriser


Bearbetningsfasen
Personen brjar vnda sig mer utt och mot framtiden
Symtom och psykiska reaktioner klingar av
Man brjar tnka tanken att det gr att leva med det intrffade, eller
sjukdomen eller funktionshinder
Man har ftt en mer realistisk syn p det intrffade
tergng till normalt liv pbrjas

Lrare: Andreas Roup

Psykisk ohlsa, Kriser och ngest

Psykiatri Del 3A

Norrkping

AekLva sjukdomar - Kriser


Nyorienteringsfasen
Krisen har blivit en del av livet
Nya intressen kan vckas
Nya relationer kan bildas
Den omskakade sjlvknslan har terupprttats
OBS!
Det vanliga r att under en period pendla mellan bearbetning och
nyorientering
Lrare: Andreas Roup

Psykisk ohlsa, Kriser och ngest

Psykiatri Del 3A

Norrkping

AekLva sjukdomar - Kriser


Mnniskors frutsttningar fr att kunna hantera kriser

Livsfas, livshistoria
Personlighet
lder
Ntverk, std
Ekonomi
Fysisk och Psykisk Hlsa
Kulturella faktorer
Hur frlusten gick till

Lrare: Andreas Roup

Psykisk ohlsa, Kriser och ngest

Psykiatri Del 3A

Norrkping

AekLva sjukdomar - Kriser


Att mta mnniskor i kris
Stdja den drabbades egna lkningsresurser
Varsam konfrontation med verkligheten
Ge mjlighet att uttrycka knslor
Vara ett vikarierande hopp
Lindra lidande
Mobilisera ntverket, familjmedlemmar
Lrare: Andreas Roup

Psykisk ohlsa, Kriser och ngest

Psykiatri Del 3A

Norrkping

AekLva sjukdomar - Kriser


Hinder fr ett bra bemtande
Otillrckliga kunskaper
Frutfattade meningar
Distansering
Rdsla att skada
Rdsla att framkalla knslor

Lrare: Andreas Roup

Psykisk ohlsa, Kriser och ngest

Psykiatri Del 3A

Norrkping

AekLva sjukdomar - Kriser


Professionell hllning
Att vgledas av det som gagnar patientens behov
Att vara vertygad om alla mnniskors lika vrde

Kunskap
Sjlvknnedom
Empati

Lrare: Andreas Roup

Psykisk ohlsa, Kriser och ngest

Psykiatri Del 3A

Norrkping

AekLva sjukdomar ngesQllstnd


Vad r egentligen ngest?
Vilken av dessa skulle du sga r ngest?
1) Att vndas infr skolan, provet eller idrotten?
2) Den obehagliga knslan nr man knner att kroppen r ful nr man ska
duscha efter idrotten?
ngest definieras som:
En obehaglig knsla som ger mer oro och rdsla n vad som egentligen r
rimligt infr en viss hndelse
Lrare: Andreas Roup

Psykisk ohlsa, Kriser och ngest

Psykiatri Del 3A

Norrkping

AekLva sjukdomar ngesQllstnd


Olika former av ngest
De vanligaste formerna r:
Panikngest (akut stark ngest)
Generaliserad ngest (ihllande ngest)
Fobier
Tvngssyndrom
OBS! Varaktig ngest kan leda till omfattande psykisk ohlsa
Lrare: Andreas Roup

Psykisk ohlsa, Kriser och ngest

Psykiatri Del 3A

Norrkping

AekLva sjukdomar ngesQllstnd


Att skilja rdsla frn ngest
Rdsla r orsaksbetingat obehag vid hndelser
Exempel
En mobbad elev som lnge varit utanfr i klassen kommer in i klassrummet
mitt under lektionen med automatvapen och hotar att skjuta ihjl alla om
klassen inte slutar mobba henom. Du knner hur hjrtat nstan hoppar ut
ur brstkorgen och knner panik. Detta r en form av panikrdsla.
Du sitter p tget mellan Katrineholm och Norrkping och knner dig akut
kissndig och behver g p toa. Du har svrt fr sm och trnga
utrymmen eftersom du vet att du ltt fr panikknslor av det. Du knner att
du nd mste g p toan fr annars kommer du kissa p dig. Du gr p
toa och fr hjrtklappning och svrt att andas. Detta r en form av
fobingest eftersom panikknslan r obefogad d toabesket ej r fara.
Lrare: Andreas Roup

Psykisk ohlsa, Kriser och ngest

Psykiatri Del 3A

Norrkping

AekLva sjukdomar ngesQllstnd


Panikngest
Panikngest knnetecknas av episoder av mycket svr ngest (panikattacker)
som brjar pltsligt och varar mellan ngra minuter till en halvtimma. Det kan
komma dagligen eller mer sllan. Oftast uppstr panikngest nr man
antingen utstts fr fobier eller i samband med srskilda hndelser, aktiviteter
eller platser. Ungefr 5 % av befolkningen lider av panikngest och det r mer
vanligt hos kvinnor n mn.
Symptom:
Skrck och panik
Brstsmrta och hjrtklappning
Svrigheter att andas och knsla av att bli kvvd
Yrsel och knsla av ostadighet
Stickningar i hnder och ftter
Svettningar och frossa
Lrare: Andreas Roup

Psykisk ohlsa, Kriser och ngest

Psykiatri Del 3A

Norrkping

AekLva sjukdomar ngesQllstnd


Generaliserad ngest
Till skillnad frn panikngest ger inte generaliserad ngest lika dramatisk.
Oftast gr man runt och bekymrar sig fr det mesta i livet och har svrt att
kontrollera sin ngslan. Man knner ofta ngest fr det allra mesta och sm
frndringar kan ge ngestsymptom. Detta r lngvarigt. Drygt 2 % av
svenska mn och 3 % av svenska kvinnor lider av generaliserad ngest.
Symptom:
Oroar sig stndigt
Koncentrationssvrigheter
Lttirriterad
Smnsvrigheter
Muskelspnningar som ltt ger huvudvrk och annan smrta
Yrsel, svimningsknslor, hjrtklappning och magbesvr
Lrare: Andreas Roup

Psykisk ohlsa, Kriser och ngest

Psykiatri Del 3A

Norrkping

AekLva sjukdomar ngesQllstnd


Fobier
Fobier kan vara olika grova och associeras oftast med panikngest nr det
gller symptom. Att utstta sig fr sina fobier kan i varierande grad kunna leda
till att patienten svimmar. Fr att en rdsla ska rknas som fobi gller det att
man uppvisa symptom p ngest och r ofrmgen att kontrollera sin fobi.
Mellan 5 och 10 % av befolkningen i Sverige lider av ngon sorts fobi.
Specifik fobi
Den specifika fobin innebr att man har en orimlig stark rdsla fr ett freml,
djur eller en specifik situation. Vid specifik fobi frsker man p alla mjliga stt
att undvika det man knner sin rdsla fr.
Social fobi
Knnetecknas av rdslan fr situationer dr man hamnar i rampljuset eller att
folk ska se en sjlv och eventuellt bli bedmd av andra. Man vill undvika andras
uppmrksamhet och man har svrt att ta kontakt med oknda mnniskor.
Lrare: Andreas Roup

Psykisk ohlsa, Kriser och ngest

Psykiatri Del 3A

Norrkping

AekLva sjukdomar ngesQllstnd


Tvngssyndrom (OCD Obsessive compulsive disorder)
Knnetecknas av tvngshandlingar dvs handlingar som mste utfras fr att
inte framkalla ngest. De flesta med OCD kan leva ett normalt liv s vida man
fr tillfredsstlla sina behov. Endast nr tvngshandlingarna pverkar
patientens vardagliga liv ptaglig brukar behandling behvas. Ungefr 3 % av
Svenskarna lider av OCD och r vanligare hos mn n kvinnor. Viktigt att veta
r att barn och ungdomar fr perioder av tvngshandlingar som en del av
normal social och kognitiv utveckling.
Exempel
Fabian ska till skolan och gr ut frn lgenheten och lser drren. Nr han
lst knner han p handtaget att det verkligen r lst. Men han drar ner
handtaget 3-4 gnger innan han r njd. P vg ner fr trapporna knner
han sig osker igen och gr upp och knner 2-3 gnger till. Om han hindras
att gra detta fr han ngestknslor och fr svrt att koncentrera sig i skolan
och blir ven lttirriterad.
Lrare: Andreas Roup

Psykisk ohlsa, Kriser och ngest

Psykiatri Del 3A

Norrkping

AekLva sjukdomar ngesQllstnd


Varfr fr man ngest?
Biologisk frklaringsmodell
Man har sett att de flesta som lider av olika former av ngest har lgre
niver av serotonin i hjrnans nervsynapser
Det finns forskning som visar p att det finns rftliga faktorer
Psykodynamisk frklaringsmodell
ngest framkallas av omedvetna eller bortglmda upplevelser
Trauman i barndomen
Kognitiv frklaringsmodell
ngest framkallas av inlrda beteendemnster dr man psykiskt straffar sig
sjlv fr att man inte gr som man lrt sig
Lrare: Andreas Roup

Psykisk ohlsa, Kriser och ngest

Psykiatri Del 3A

Norrkping

AekLva sjukdomar ngesQllstnd


Behandling av ngesttillstnd
Grunden fr behandling r att hjlpa patienten p en psykoterapeutisk niv. Om
inte detta r tillrckligt kombinerar man med farmakologisk behandling.
Farmakologisk behandling
SSRI-preparat minskar generell ngest och vid fobier och tvngssyndrom s
minskas ngesten nr man utstts fr fobierna eller frsker sluta med
tvngshandlingarna.
Lugnande medel vid ltt eller mttlig ngest eller smnproblematik
Bensodiazepiner fr behandling vid akut och svr ngest och fr kraftiga
smnproblem
Psykoterapi
Komma till insikt med bakomliggande orsaker till ngesten (psykodynamik)
Frndra sitt beteende- och tankemnster (KBT eller DBT)
Lrare: Andreas Roup

Psykisk ohlsa, Kriser och ngest

Psykiatri Del 3A

Norrkping

AekLva sjukdomar ngesQllstnd


Omvrdnad vid ngesttillstnd
Frstelse
Visa frstelse fr patientens upplevelse
Sg ALDRIG det handlar bara om ngest (det r krnkande)
Frklara dock att ngest aldrig r farligt eller skadligt
Omhndertagande
Stt grnser i mtet med patienten eftersom verdrivet omhndertagande
och sympati kan frvrra sjukdomsbilden. Det handlar om att kunna vara
lagom omhndertagande, vilket kan vara en svr utmaning. Lyssna lagom
och var lagom hjlpsam
Begrnsa patientens symptom genom att inte pminna eller
uppmrksamma patienten om dessa.
Ge std och uppmuntra aktivitet och sjlvstndighet steg-fr-steg.
Visa lugn i mtet med patienten
Lrare: Andreas Roup

Psykisk ohlsa, Kriser och ngest