Moment 6 Vrd och omsorg vid

livets slut

Del 2 Omvrdnad vid livets slut

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 6 Del 2

Norrkping

Moment 6 Vrd och omsorg vid livets slut

SyEe: A3 lra sig om hur man u7r vrd kring pa;enter med letala sjukdomar.


Ml: A3 f de kunskaper som krvs fr e3 go3 arbete med pa;enter som vrdas infr livets
slutskede.

Planering Moment 6, Vecka 2 - 3

Vecka

Momentdel

Omrde

Sidor i boken

Vecka 2 3

Del 1

Pallia;v Vrd & Vrdplan

151 - 155

Vecka 4

Del 2

Omvrdnad vid livets slut

155 162

Lrare: Andreas Roup

Omvrdnad vid livets slut

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 6 Del 2

Norrkping

Moment 6 Del 2 Omvrdnad vid livets slut

Bakgrund

Vid vrd i livets slutskede frekommer mnga
olika symptom och besvr; exempelvis tr3het,
smrta och andningsbesvr.

Det nns oQa mnga olika medicinska tgrder
och behandlingar som kan bli aktuella.

Omvrdnadstgrder har oQa stor eekt och
betydelse fr pa;enten.

Empa;, kunskap och sjlvknnedom hos den
medicinska och omvrdnadspersonalen pverkar
resultatet av olika insatser.

Lrare: Andreas Roup

Omvrdnad vid livets slut

Norrkping

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 6 Del 2

Vrdmiljn
A3 skapa en este;sk, trygg och behaglig milj fr den dende och de nrstende
;llhr omvrdnaden i livets slut. Det gller bde i hemmet och p sjukhus eller
srskilt boende. Miljn pverkar mnniskors vlbennande och r ngot som nns
med i de minnen som de anhriga har eQer a3 ngon har d3.

Det nns frsts olika fruts3ningar a3 pverka miljn, beroende p om en
pa;ent vrdas i hemmet eller p e3 sjukhus men det nns nstan all;d ngot som
kan gras. Man kan exempelvis se ;ll a3 sjukvrdsmateriel och disk r bortplockat
och a3 papperskorgar r tmda.

Man kan ocks se ;ll a3 ljud, ljus och doQ upplevs behagligt. Det kan exempelvis
handla om ifall radion eller TV:n ska st p eller inte, om drren ska vara stngd
eller fnster ska vara ppet. Det kan nnas ngot vackert a3 vila gonen p och
pa;enten kanske vill anvnda sin favoritparfym. Man kan ocks se ;ll a3 det r
rent och bekvmt i sngen och a3 de anhriga kan si3a eller ligga bekvmt.

Lrare: Andreas Roup

Omvrdnad vid livets slut

Norrkping

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 6 Del 2

PalliaMv vrdsal

Lrare: Andreas Roup

Omvrdnad vid livets slut

Norrkping

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 6 Del 2

Illamende och apMtlshet

Illamende och krkningar r vanligt hos svrt sjuka pa;enter
med cancersjukdomar. Illamende r oQa mycket plgsamt fr
pa;enten. Orsaken kan vara pverkan av tumrer men ven
som biverkning av olika lkemedel och behandlingar. ven
frstoppning kan bidra ;ll problem med illamende och
ap;tlshet.

Det nns lkemedel a3 anvnda mot illamende ssom
Primperan. Frutom det kan olika omvrdnadstgrder ha bra
eekt. Det kan exempelvis rra sig om a3 servera sm men
;lltalande matpor;oner som pa;enten fr vlja sjlv. I vissa
fall kan det hjlpa a3 undvika stekt eller fet mat samt
mejeriprodukter som oQa associeras ;ll a3 inducera
illamende. Ibland kan salt mat, kalla drycker eller a3 suga p
en isbit lindra illamende. Man kan uppmana pa;enten a3 ta
och dricka sakta. Det kan ocks lindra a3 vdra i rummet fre
ml;derna.
Lrare: Andreas Roup

Omvrdnad vid livets slut

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 6 Del 2

Norrkping

Munvrd
A3 vara frsch i munnen r vik;gt
fr livskvalitet och vlbennande.
Om pa;enten luktar illa ur munnen
kan det vara svrt fr de anhriga
a3 vara nra.


I vissa fall vill de anhriga vara med
och hjlpa ;ll med munvrden. Det
kan vara en mjlighet fr dem a3
gra ngot prak;skt fr den som r
sjuk. Det r vik;gt a3 visa hur det
gr ;ll och a3 all;d frga frst om
de anhriga vill skta munvrden.

Lrare: Andreas Roup

Omvrdnad vid livets slut

Norrkping

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 6 Del 2

Smrta
A3 ha ont och a3 inte f ;llrcklig smrtlindring vid livets slut r det symptom som mnga
mnniskor r mest rdda fr. smrta vid svr sjukdom och pallia;v vrd r bde fysisk, psykisk
och existen;ell. A3 lindra smrtan r mycket vik;gt fr a3 pa;enten ska kunna kommunicera
med sina anhriga och fr a3 kunna delta i vardagliga ak;viteter. Fr a3 kunna ge r3
behandling behver man frst ta reda p vad smrtan beror p. Pa;enten kan bland annat ska3a
sin smrta med VAS-skalan.

Nr en pa;ents medvetande r snkt kan det vara svrt a3 bedma hur ont pa;enten har. D fr
man observera andra tecken p smrta, som exempelvis oro, kallsve3, kad puls och en rynkad
panna. Svr smrta kan tydas genom a3 ngrar kontraheras (knips ihop) och skakningar samt
kad andningsfrekvens.

Lrare: Andreas Roup

Omvrdnad vid livets slut

Norrkping

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 6 Del 2

Smrta, fysiska frndringar

Nr man ska vlja behandling mot smrta r det vik;gt a3 ta hnsyn ;ll de frndringar som
sker i kroppen i livets slutskede. Alla processer i kroppen gr lngsammare. Nedbrytningen av
olika mnen minskar och i vissa fall upphr den helt.

I slu7asen av livet koncentreras blodcirkula;onen ;ll livsvik;ga organ. Det kan exempelvis gra
a3 administrering av lkemedel, ssom suppositorier och depplster, slutar fungera.

Smrtbehandling kan ocks innebra annat n lkemedel. Akupunktur, tak;l massage och TENS
kan ha bra eekt.

Lrare: Andreas Roup

Omvrdnad vid livets slut

Norrkping

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 6 Del 2

Andnd
Andnd kan uppkomma i livets slutskede som
en fljd av olika sjukdomar. Det r vanligt vid
exempelvis lungcancer, KOL och hjrtsvikt.
Andnd kan ocks orsakas av smrta, ngest
och oro.

Knslan av a3 inte f luQ, och rdsla fr a3
kvvas, tar p kraQerna och framkallar ngest
hos pa;enten. Det r vik;gt a3 personalen r
lugn och trygg och lgger mrke ;ll om
pa;enten r orolig. Pa;enten behver kunna
sova bra p na3en fr a3 f kraQer. Behandling
av andningsbesvren varierar beroende p vad
som orsakar dem. Det kan handla om
exempelvis lkemedel, ssom luQrrsvidgande,
eller syrgasbehandling.
Lrare: Andreas Roup

Omvrdnad vid livets slut

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 6 Del 2

Norrkping

Omvrdnad vid Andnd

Det nns ven era omvrdnadstgrder
som kan hjlpa och underl3a vid
andningsproblem.

Mobilisering och lgesndringar: A3 si3a
upp, eller a3 hja huvudndan p sngen,
underl3ar andningen. Det ger ocks
posi;va eekter a3 regelbundet ndra
lge i sngen.

Andningsteknik: Hjlp pa;enten a3 hi3a
en andningsteknik som inte krver mer
energi n ndvndigt. Uppmana ;ll djupa
och lugna andetag. A3 si3a med std fr
armarna underl3ar och gr a3
andningsmuskulaturen anvnds b3re.

Lrare: Andreas Roup

Omvrdnad vid livets slut

Norrkping

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 6 Del 2

Omvrdnad vid Andnd

HosPeknik: Fr pa;enter som hostar mycket r det vik;gt a3
hi3a en hos3eknik som inte tr3ar ut pa;enten mer n
ndvndigt. Det kan underl3a om man kan trycka mot
brstet eller magen nr man hostar. Om det gr kan pa;enten
sjlv trycka sina hnder eller en kudde mot magen. Man kan
ven instruera pa;enten a3 stta ut luQ, s kallad hung. Det
r inte lika anstrngande som a3 hosta.

Motstndsandning: PEP-andning (posi;ve expiratory
pressure), kan gras p era olika s3. A3 andas ut mot
motstnd kan minska andningsfrekvensen, gra den djupare
och gra det l3are a3 f upp slem. Man kan uppmana
pa;enten a3 andas med ihopknipna lppar vid utandningen.
Man kan ocks anvnda e3 srskilt andningsmotstnd eller en
va3enaska med slang i som hjlpmedel.

Lrare: Andreas Roup

Omvrdnad vid livets slut

Norrkping

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 6 Del 2

Rosslingar
Nr kraQerna avtar alltmer, och nr pa;enten inte lngre kan
vnda sig, svlja eller hosta upp slem, kan det uppst
rosslande andning. Det rosslande ljudet beror p a3 slem och
par;klar rr sig upp och ner i luQvgarna utan a3 pa;enten
sjlv kan hosta upp. OQa r pa;enten inte vid medvetande nr
den rosslande andningen kommer. Det r dock e3 symptom
som kan vara mycket plgsamt fr de anhriga.

Den rosslande andningen i livets slutskede kan behandlas med
lkemedel (ex. acetylcystein) och med omvrdnadstgrder.
Det kan exempelvis a3 ndra lge i sngen. Det kan ocks
hjlpa a3 gra frsik;g munvrd och torka rent munhlan frn
slem och a3 fukta slemhinnan i munnen. Sugning av
luQvgarna kan reta andningsvgarna och leda ;ll a3 mer
slem bildas. Drfr r det oQast inte lmpligt vid pallia;v vrd.

Lrare: Andreas Roup

Omvrdnad vid livets slut

Norrkping

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 6 Del 2

ngest och oro

ngest r e3 knslomssigt ;llstnd som knnetecknas av stark rdsla. Fr svrt sjuka
personer i livets slutskede kan ngesten handla om separa;on, dd och sorgen ver a3
behva skiljas frn personer som r vik;ga. Vid behandling av ngest och oro anvnds
lkemedel men det r ocks vik;gt a3 ge e3 psykologiskt std ;ll pa;enten. Det
psykologiska stdet kan vara i form av samtal. Ibland kan pa;enten nska kontakt med
en kurator eller prst/imam/rabbin.

ngest och oro kan ibland orsakas av a3 vrdtagaren har smrtor eller andra symptom.
Det r vik;gt a3 lindra andra symptom p e3 s bra s3 som mjligt. Ibland blir
pa;enter i livets slutskede frvirrade, aggressiva eller fr hallucina;oner. Det kan vara
skrmmande bde fr de anhriga och fr personalen. Det r ocks l3 a3 det uppstr
missuppfa3ningar som gr situa;onen nnu svrare. Frvirring kan bero p mnga olika
faktorer som pverkan frn tumrer eller biverkningar av lkemedel. Personalen
behver kunna frklara fr pa;enten och de anhriga vad frvirringen kan bero p. A3
ge kroppskontakt kan gra pa;enten lugnare. Det r ocks vik;gt a3 miljn r ljus och
lugn och a3 man undviker a3 y3a pa;enten mer n ndvndigt.
Lrare: Andreas Roup

Omvrdnad vid livets slut

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 6 Del 2

Norrkping

0 HLR (= Ingen hjrt- och lungrddning)

Vid e3 hjrtstopp krvs akuta insatser med hjrt- och lungrddning (HLR) i normala fall, fr a3
personen som drabbas ska verleva. Vid pallia;v vrd r inte mlet med vrden lngre a3 bota
eller frlnga livet. Drfr blir tgrder som r direkt livsuppehllande oQast inte aktuella. Det
r vik;gt a3 all personal knner ;ll vad som gller fr den aktuella pa;enten och a3 de3a
dokumenteras p e3 korrekt s3.

A3 besluta om a3 inte genomfra terupplivningsfrsk kan endast lkare gra och i
dokumenta;onen ska det nnas en redogrelse om varfr beslutet tas. OQast tas de3a beslut
;llsammans med pa;enten sjlv eller anhriga om pa;enten inte r vid medvetandet. OQa
kallas de3a fr a3 man nollar pa;enten. Det ska klart och tydligt framg i bde journalen och
nr vrdpersonalen tar rapport frn varandra a3 pa;enten blivit nollad. OQa beslutar man ven
a3 sluta med eventuella droppbehandlingar och syrgasbehandlingar samt vljer a3 inte
intubera pa;enten och ge respiratorvrd nr man nollar en pa;ent.

Den frmsta anledningen ;ll a3 man vljer a3 gra s hr r fr a3 man vet a3 eventuella
terupplivningar oQa bara leder ;ll a3 pa;enten lever i hgst 1 dygn lngre samt a3 det r
frenat med svr smrta.
Lrare: Andreas Roup

Omvrdnad vid livets slut

Norrkping

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 6 Del 2

Den sista fasen

Under den sista fasen kan man oQa upptcka
frndringar hos en mnniska som r dende. Den hr
fasen kan vara olika lng, oQa frn ngra ;mmar upp ;ll
e3 dygn. Pa;enten sover eller dsar alltmer, ngra kan
vara medvetslsa. Det kan frekomma a3 den dende r
motoriskt orolig, rr sig av och an i sngen, blir plockig
och nyper, ngrar p sngklderna eller vill kl av sig.

Det uppkommer ocks fysiska tecken p a3 dden
nrmar sig. Personen blir kall och cyano;sk perifert, p
hnder och f3er. Munnen blir torr och pa;enten fr
svrt a3 svlja. Ansiktet frndras, huden blir kall och
blek kring nsa och mun. Kinder och gon blir infallna.
Urinproduk;onen avtar. Andningen frndras och fr e3
ndrat mnster, oQa mer oregelbunden andning med
lngre eller kortare andningsuppehll. Ibland uppstr
rosslingar. Pulsen blir snabb, svag och ytlig.
Lrare: Andreas Roup

Omvrdnad vid livets slut

Norrkping

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 6 Del 2

Omvrdnad vid Den sista fasen

A3 prata lugnt och frsik;gt, spela lugn musik eller ge frsik;g
berring r oQa det bsta fr a3 dmpa oron. Om personalen
har utbildning i tak;l massage r det e3 bra alterna;v.
Sinnena frsvagas och det kan verka som om den dende inte
reagerar p tal eller berring.

Dock vet man a3 hrseln oQa nns kvar trots a3 pa;enten
inte verkar reagera p vad man sger. Det r vik;gt a3 ber3a
fr de anhriga a3 den dende for7arande kan hra vad de
sger.

Dessutom r det ocks bra a3 frklara fr anhriga om just de
sista fysiska reak;onerna som pa;enten genomgr och a3 det
r helt normalt. Anhriga som inte varit med om ngon som
avlider ;digare kan annars l3 hamna i chock nr ngrarna blir
bl, kinderna sjunker ihop och andningen frndras.
Lrare: Andreas Roup

Omvrdnad vid livets slut

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 6 Del 2

Norrkping

Omvrdnad vid Den sista fasen, Dropp

A3 sluta ta r en naturlig del i dendet och det r
oQa inte meningsfullt a3 ge dropp. Vtskan kan inte
;llgodoses i kroppen p samma s3 som hos en frisk
person. E3 dropp kan i stllet innebra risker och ;ll
exempel orsaka vtska i lungorna hos en dende
pa;ent.


Fr mnga anhriga kan det vara svrt a3 frst a3
man inte ger nring och vtska via dropp nr en
pa;ent r dende.


Drfr r det vik;gt a3 frklara varfr man inte
s3er in dropp och a3 dropp under den sista fasen
bara leder ;ll kad smrta och gr det nnu svrare
fr pa;enten a3 andas.
Lrare: Andreas Roup

Omvrdnad vid livets slut

Norrkping

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 6 Del 2

Omhndertagande eEer dden

Nr en pa;ent har d3 vill de esta anhriga vara i fred en stund hos den dda. Om pa;enten
haQ dropp, syrgas eller annat som kan stra, tas det bort innan man lmnar rummet. En del vill
a3 ngon i personalen ska stanna kvar i rummet hos dem. det behvs inte s mnga ord strax
eQer a3 ngon har d3 men nrheten r vik;g. Det kan rcka med en hand p en axel fr a3
frmedla std och omtanke.

Det r vik;gt a3 rdgra med de anhriga om nr man ska gra iordning den avlidne och a3
respektera deras nskan s lngt det r mjligt. Om pa;enten har en annan tro n den kristna
behver personalen veta vilka ritualer som ska fljas. Anhriga kan ha nskeml om vilka klder
den avlidne ska ha p sig eller hur hnderna ska ligga. Ngra vill a3 hnderna ska ligga knppta
eller eller p varandra p brstet. Andra vill a3 armarna ska ligga utmed sidorna. En del
anhriga vill a3 en avlidne ska ha blommor eller en psalmbok i hnderna. det kan nnas
nskeml om a3 tnda e3 ljus eller be en bn. Vissa anhriga vill sjlva ta hand om och gra
iordning den dda. Andra kan vilja vara med och hjlpa ;ll nr personalen tar hand om kroppen.
Det nns ocks de som inte vill vara med vid omhndertagandet. Man ska all;d frga de
anhriga hur de vill nr man gr iordning den avlidne pa;enten.
Lrare: Andreas Roup

Omvrdnad vid livets slut

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 6 Del 2

Norrkping

Steg fr steg i aP gra iordning en avliden paMent

Ta bort kuddar frn sngen och fll den i planlge
Slut gonen p den avlidne. Om det r svrt kan man lgga fuk;ga kompresser p
gonlocken frst.
Tv3a eventuellt ansikte och kropp. Man behver inte gra en tv3ning av hela kroppen
utan bara dr det behvs.
Om pa;enten har haQ sond, kateter, PEG eller annat ska de oQast tas bort. Ta reda p hur
det ska vara i det hr fallet. Se ;ll a3 eventuella frband r rena.
Torka ur munhlan och nsborrarna. Fukta lpparna med lite vaselin eller cerat.
Lgg e3 rent lakan och e3 rent underlgg i sngen.
S3 p de klder som pa;enten nskade eller de anhriga nskar.
Kamma hret p det s3 som personen haQ ;digare. Raka bort skggstubb om det behvs.
Om personen har haQ tandprotes ska den s3as in i munnen om den for7arande passar.
Stng munnen genom a3 lgga en vikt handduk eller liten kudde under hakan.
Lgg en kudde under huvudet s a3 hakan frs ned mot brstet.
Lgg e3 lakan ver kroppen och vik ner det ;ll brstet
Lrare: Andreas Roup

Omvrdnad vid livets slut

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 6 Del 2

Norrkping

RuMner om konstaterande och Svenska PalliaMvregistret

Nr en pa;ent avlider p sjukhus ska en lkare konstatera ddsfallet. I srskilda boenden och
inom hemsjukvrden kan sjukskterska konstatera ddsfallet och meddela pa;entens lkare.


Vid ddsfallet ska man dokumentera datum och klockslag i journalen. Det ska nnas ru;ner fr
hur kroppen ska mrkas infr transport ;ll brhus. P sjukhus ska den avlidne ha e3
iden;tetsband runt hand- eller fotled. I srskilt boende kan mrkningen gras med exempelvis
e3 namnkort.


Svenska pallia;vregistret r e3 register dr alla vrdenheter som vrdar obotligt sjuka personer i
livets slutskede, kan registrera ddsfall. SyQet med registret r a3 man ska kunna frb3ra och
utveckla kvaliteten i den pallia;va vrden. Registret ska ocks medverka ;ll a3 jmna ut
skillnader som nns inom svensk pallia;v vrd.

Lrare: Andreas Roup

Omvrdnad vid livets slut