Moment 11

Arbetsmilj inom vrden

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 11

Norrkping

Moment 11 Arbetsmilj inom vrden

SyEe: Lra oss om lagar och regler kring arbetsmiljn inom vrden s a9 ni vet vad som krvs,
vad som gller och vad ni ska gra om det sker en olycka i arbetet.

Ml: A9 f de kunskaper som krvs fr a9 kunna arbeta inom vrd- och omsorg p e9 skert
s9 samt knna er skra p hur ni ska agera om en olycka uppstr.

Planering Moment 11, Vecka 21

Dag

AkJvitet

Mndag


Onsdag

Torsdag

Betygssamtal & Frberedelse

GruppexaminaHon 3 grupper

GruppexaminaHon 3 grupper

Lrare: Andreas Roup

Arbetsmilj inom vrden

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 11

Norrkping

Moment 11 Arbetsmilj
Bakgrund

Arbetsmilj kan handla om allHng p jobbet,
hur arbetet r organiserat, ljud och ljus,
arbetsredskap, stress och hur man trivs. Det
nns era saker som r vikHga a9 knna Hll
om arbetsmilj exempelvis vilka lagar och
regler som gller.

Inom vrden r man som omvrdnads-
personal srskilt utsa9a fr risker. Man
arbetar med tunga lyP, tar prover med risk
fr sHck- och skrskada, arbetar nra
paHenter och brukare med risk fr smi9a
samt hanterar lkemedel. Det r vikHgt a9
veta vilka regler som gller och vad man ska
gra om olyckan r framme.
Lrare: Andreas Roup

Arbetsmilj inom vrden

Norrkping

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 11

Lagar och regler

Den lag som reglerar miljn p arbetsplatsen r arbetsmiljlagen
(AML). AML, som bestms av riksdagen, ger de y9re ramarna fr
vad som gller p en arbetsplats. Andra lagar som reglerar
verksamheter inom vrd och omsorg r socialtjnstlagen (SoL),
hlso- och sjukvrdslagen (HSL) och lagen om std och service Jll
vissa funkJonshindrade (LSS). Alla dessa lagar gller med samma
styrka och inge lag tar ver ngon annan. Det betyder a9 man
exempelvis inte kan lta bli a9 ge hjlp eller bistnd enligt SoL p
grund av a9 arbetsmiljn r dlig.

Arbetsmiljverket r den myndighet som ansvarar fr lagen och ser
Hll a9 den fljs. Arbetsmiljverket ger ut mer detaljerade regler
och krav p vad som gller fr arbetsmiljn p olika arbetsplatser.
Dessa regler kallas fr freskriPer och allmnna rd. De nns i
Arbetsmiljverkets frfaMningssamling (AFS). FreskriPerna
utarbetas i samarbete med arbetsmarknaden. De kan exempelvis
glla risker, psykiska och fysiska belastningar, farliga mnen eller
maskiner.
Lrare: Andreas Roup

Arbetsmilj inom vrden

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 11

Norrkping

Arbetsmiljlagen
I arbetsmiljlagen nns bestmmelser om
a9 det r arbetsgivarens skyldighet a9
frebygga ohlsa och olycksfall i arbetet. I
lagen str ocks a9 arbetsmiljn ska
anpassas Hll mnniskors olika fysiska och
psykiska fruts9ningar. Arbetet ska ge
anstllda mjlighet Hll variaHon, samarbete,
sociala kontakter, personlig och yrkesmssig
u t v e c k l i n g , s j l v b e s t m m a n d e o c h
yrkesmssigt ansvar.

Arbetsgivaren och de anstllda ska
samarbeta fr a9 uppn en god arbetsmilj.
Huvudansvaret fr arbetsmiljn har dock
allHd arbetsgivaren. I lagen nns ven regler
om hur skyddsombuden ska fungera och dr
nns srskilda regler fr hur personer som
r under 18 fr arbeta.
Lrare: Andreas Roup

Arbetsmilj inom vrden

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 11

Norrkping

ArbetsJdslagen
ArbetsHdslagen handlar om hur mycket man
fr arbeta per dygn, per vecka och per r.
Lagen anger ocks vilka raster och pauser
man har r9 Hll och vad som gller fr
na9vila. Den tar ven upp vad som gller
kring jourHd och beredskap.


Mnga arbetsplatser har kollekJvavtal som
s9er upp egna regler fr arbetsHder, na9vila
o c h r a s t e r . D r d e t s o m s t r i
kollekHvavtalet som gller.


Om arbetsplatsen inte har kollekHvavtal r
det arbetsHdslagens grnser som gller.
Lrare: Andreas Roup

Arbetsmilj inom vrden

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 11

Norrkping

FreskriEer om omvrdnadsarbete i enskilt hem

Arbetsmiljlagen gller inte nr den som fr hjlp sjlv r
arbetsgivare Hll den som uWr arbetet i e9 enskilt hem. Det gller
exempelvis fr personliga assistenter som r anstllda av sin
vrdtagare. I de hr fallen gller i stllet bland annat
Arbetarskyddsstyrelsens freskriPer om omvrdnadsarbete i
enskilt hem (AFS 1990:18).

Anledningen r Hll stor del a9 det skulle vara omjligt fr de
esta arbetsgivare i eget hem a9 uppfylla arbetsmiljlagen. Egna
lgenheter gr det inte mjligt a9 exempelvis skapa platser fr
sociala kontakter och hlla sig inom grnserna fr arbetsHd.

FreskriPen innehller exempelvis regler om a9 arbetsgivaren
ansvarar fr a9 arbetstagaren fr Hllrckligt med utbildning och
instrukHoner fr a9 kunna uWra si9 arbete men ocks hur
mnga Hmmar en arbetare fr arbeta i e9 strck. Det r vanligt
med sovande jour/na9arbete inom personlig assistans och
freskriPerna anger hr drfr vad som ska glla.
Lrare: Andreas Roup

Arbetsmilj inom vrden

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 11

Norrkping

Skyddsombud och skyddskommiMer

P arbetsplatser med mer n 5 anstllda ska det nnas skyddsombud.
Skyddsombudet ska vara en person med insikt i och intresse fr arbetsmiljfrgor.
Skyddsombuden ska vara med nr man planerar arbetet. De ska ocks vara med
nr man undersker arbetsfrhllandena och gra uppfljningar av olika
tgrder. Skyddsombudet vljs av arbetstagarna p arbetsplatsen.

P alla arbetsplatser ska skerheten regelbundet gs igenom p skyddsronder.
Skyddsronder ska genomfras med jmna mellanrum och r e9 s9 a9 underska
arbetsmiljn p en arbetsplats. Vid skyddsronden deltar bland annat
representanter frn arbetsgivare, skyddsombud och arbetstagare.

P arbetsplatser med mer n 50 anstllda ska det ven nnas en skyddskommi9.
De ska bland annat arbeta med frgor om fretagshlsovrd samt
handlingsplaner och utbildning kring arbetsmilj. Fretagshlsovrden kan anlitas
som en resurs vid underskningar och riskbedmningar. Den kan ocks fresl
olika tgrder och utbilda personalen.
Lrare: Andreas Roup

Arbetsmilj inom vrden

Norrkping

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 11

Arbete i vrdtagares hem

A9 arbeta i hemmet hos en vrdtagare innebr
speciella fruts9ningar, vilket i sin tur kan
innebra srskilda problem fr personalen. Det
kan handla om trnga utrymmen eller otydliga
frvntningar p hur e9 arbete ska uWras.

Arbete i vrdtagares hem har frndrats
mycket under senare r. Allt er ldre och
psykiskt eller fysiskt sjuka mnniskor vrdas i
sina egna hem. ArbetsuppgiPerna blir drfr
er och mer krvande.

Personfry9ningar, tunga lyP och felakHga
arbetsstllningar r en vanlig orsak Hll skador i
arbete i enskilda hem. Det r vikHgt a9 det
grs en riskbedmning av arbetsmiljn i varje enskilt hem. Arbetsgivaren har arbetsmiljansvaret
och r skyldig a9 se Hll a9 arbetstagarna har en sker arbetsmilj.

Arbetsmilj inom vrden
Lrare: Andreas Roup

Norrkping

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 11

Arbete i vrdtagares hem forts.

Innan man pbrjar arbetet hos en ny vrdtagare ska en underskning och riskbedmning av
hemmet gras.

Arbetsmiljn ska fljas upp med regelbundna intervaller och nr det intrar ngra
frndringar. Uppfljning ska Hll exempel ske om en vrdtagare blir frsmrad eller i de fall som
han eller hon kommer Hllbaka Hll hemmet ePer en sjukhusvistelse.


Ibland stmmer inte kraven verens.
Vrdtagaren eller de anhriga har en
annan syn p vad som ska gras, jmfrt
med den vrd och omsorg som
personalen ska ge. Det r dock vikHgt a9
alla knner Hll och r verens om vilka
insatser som ska gras och i vilken
omfa9ning.

Lrare: Andreas Roup

Arbetsmilj inom vrden

Norrkping

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 11

Arbete i vrdtagares hem forts..

Den fysiska arbetsmiljn r annorlunda nr man
arbetar i e9 enskilt hem jmfrt med miljn p e9
srskilt boende. P en vrdinr9ning r arbetsmiljn
anpassad fr a9 vara lmplig vid exempelvis
fry9ningar.

ven i det enskilda hemmet mste man ta hnsyn Hll
a9 det behvs Hllrckligt med arbetsutrymme fr
vrd och fry9ningar. Nr man ska arbeta med
tyngdverfring framt och bakt, behvs e9
utrymme p minst 80 cm. Behovet av utrymme beror
p vrdtyngden, vilken diagnos och vilket hjlpbehov
som vrdtagaren har.

Storleken p utrymmet behver ven anpassas Hll de hjlpmedel som nns och Hll hur mnga
arbetstagare det r som hjlper Hll vid exempelvis fry9ningar. Nr man anvnder hjlpmedel
behver det nnas fri9 utrymme runtom, s a9 personalen kan rra sig runt hjlpmedlet och
vrdtagaren.

Arbetsmilj inom vrden
Lrare: Andreas Roup

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 11

Norrkping

Arbete i vrdtagares hem forts...

Drrppningar mste vara Hllrckligt breda, s
a9 personalen inte riskerar a9 klmma sig nr
vrdtagaren behver std, eller nr man kr e9
hjlpmedel mellan rummen (exempelvis
rullstol). OPa behvs en drrppning som r
minst 90 cm bred fr a9 man ska kunna g
bredvid och stdja en vrdtagare.

All personal ska ha utbildning i fry9nings-
teknik och om hur olika hjlpmedel anvnds. Det
ska nnas klara ruHner fr sktsel och underhll
av hjlpmedlen.

Personalen ska ven ha kunskap om risker i
arbetsmiljn och om Hdiga tecken p
verbelastningsskador. Utbildningen ska fljas
upp med jmna mellanrum.
Lrare: Andreas Roup

Arbetsmilj inom vrden

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 11

Norrkping

Arbete i vrdtagares hem forts....

Ensamarbete kan vara riskfyllt. Man kan
uts9as fr komplicerade och stressande
hndelser, som krver a9 man tar e9
snabbt beslut. Drfr r det vikHgt a9
personalen vet vem de ska kontakta fr a9
f hjlp och instrukHoner om hur de ska
gra. Hot och vld har blivit allt vanligare,
ven vid arbete i vrdtagarens eget hem.
Personalen ska kunna f hjlp snabbt vid
en vldsam eller hoWull situaHon.

Vrdtagare i hemmet kan vara brare av
blodsmi9a eller andra infekHoner.
Personalen behver drfr ha kunskap om
smi9risker. Hygienregler gller ven vid
arbete i vrdtagarens eget hem.

Lrare: Andreas Roup

Arbetsmilj inom vrden

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 11

Norrkping

Risker i arbetsmiljn inom vrd och omsorg

Bakgrund

Inom vrd och omsorg nns
mnga olika verksamheter.
Drfr skiljer sig ocks
riskerna i arbetsmiljn t,
b e r o e n d e p v a r m a n
arbetar.

P e n v r d c e n t r a l k a n
arbetsmiljn innebra risk fr
smi9a och hot.

Vid vrd i hemmet, dr
arbetsplatsen r en annan
mnniskas hem, kan det
nnas andra risker.
Lrare: Andreas Roup

Arbetsmilj inom vrden

Norrkping

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 11

Hot och vld

Hot och vld p arbetsplatser r e9 stort och allvarligt arbetsmilj-problem som har
kat under senare r. Den som drabbas kan bli utsa9 p era s9. OPa uppstr
ngon form av fysisk skada men det r ocks vanligt a9 hot och vld leder Hll
lngvariga psykiska besvr.

A9 bli utsa9 fr hot och vld p arbetet kan leda Hll lnga sjukskrivningar och f
ekonomiska konsekvenser. A9 p si9 arbete hela Hden vara orolig fr a9 bli utsa9
innebr en stor psykisk pfrestning. Hot och vld r bland de vanligaste orsakerna
Hll arbetsskador.

Vissa arbeten r mer riskfyllda n andra. Exempel r arbeten dr det frekommer
en makt- eller myndighetsfunkHon, och dr man riskerar a9 mta aggressiva
personer. Personal inom vrd och omsorg lper en srskild stor risk a9 uts9as fr
hot och vld i si9 arbete. I en underskning gjord av staHsHska centralbyrn (SCB)
rapporterade mer n var tredje kvinna inom vrd- och omsorgssektorn a9 hon
utsa9s fr hot eller vld under arbetet det senaste ret.
Lrare: Andreas Roup

Arbetsmilj inom vrden

Norrkping

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 11

Hot och vld forts.

Srskilt drabbade personalgrupper r ambulanspersonal,
personal p akutmo9agningar samt inom psykiatrin och
ldreomsorgen, liksom personal som arbetar med utvecklings-
strda.

Vissa situaHoner r mer riskabla nr det gller hot och vld. Det
gller exempel situaHoner som kan uppfa9as som krnkande fr
en vrdtagare; av- och pkldning, duschning eller toale9besk.
Vldet kan best i a9 man bli klst, nypt, biten eller riven. ven
sparkar och knytnvsslag frekommer.

Kvlls- och na9arbete innebr en kad risk. Na9personal inom
ldreomsorgen kan bli utsa9a fr vld i situaHoner som Hll
exempel nr man ska byta inkonHnensskydd p en vrdtagare
som r halvvakna och kanske pverkade av mediciner. ldre
personer, som ser eller hr dligt eller r dementa, kan knna sig
hotade eller skrmda om ngon kommer in Hll dem p na9en.
Lrare: Andreas Roup

Arbetsmilj inom vrden

Norrkping

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 11

Hot och vld forts..

Tidsbrist r en annan faktor som spelar stor roll. Om personalen r stressad och har
br9om, kan vrdtagarna uppleva a9 den personliga integriteten krnks och a9 de blir
missfrstdda eller or9vist behandlade.

Inom psykiatrin kan vldet vara allvarligare, ePersom vrdtagarna oPare r yngre och
fysiskt starkare. Vrdpersonal vid akutmo9agningar eller vrdcentraler kan uts9as fr
hot och vld nr de frsker lugna aggressiva personer eller personer som r pverkade
av alkohol eller droger.

Alla anstllda som kommer i kontakt med situaHoner som kan vara riskfyllda ska ha
ordentlig utbildning kring vld och hot. Enligt en rapport frn Arbetsmiljverket r det
frmst unga, oerfarna och outbildade kvinnor som drabbas av hot och vld i si9 arbete.
Arbetsgivaren ska granska riskerna Hllsammans med personalen. Arbetsgivaren ska ocks
informera personalen om faktorer i vrdtagarens hlsoHllstnd, som kan medfra risker
fr hot och vld. En annan vikHg tgrd r a9 kontrollera hur lokalerna r uWormade.
Personal som blir hotad eller utsa9 fr vld mste kunna ta sig frn platsen.
Lrare: Andreas Roup

Arbetsmilj inom vrden

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 11

Norrkping

Hot och vld forts...

P utsa9a arbetsplatser ska det nnas
Hllgng Hll larm. Personalen ska ha
instrukHoner om hur larmen fungerar och
ngon ska utses fr a9 regelbundet
kontrollera a9 larmen fungerar och
underhlls.

P utsa9a arbetsplatser, som exempelvis
akutmo9agningar, kan man se Hll a9
mbler och andra freml r fastsa9a och
a9 det inte nns vassa freml framme.

Om det nns risk fr hot och vld ska
personal inte arbeta ensam. Alla Hllbud ska
dokumenteras och utredas. Arbetstagare
som ar blivit utsa9a fr hot eller vld ska f
std och hjlp.
Lrare: Andreas Roup

Arbetsmilj inom vrden

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 11

Norrkping

Risk fr smiMa
Vid vrdarbete nns det en kad risk fr
smi9a, nr personalen kommer i kontakt med
andra mnniskor. Det kan vara vid arbeten dr
man hanterar smi9mnen eller smi9at
material, som vid omlggningar och
provtagningar. ven vid hantering av anvnda
sprutor och kanyler och ibland vid stdning,
kar risken fr smi9a.

Under de senaste ren har smi9a inom vrden
blivit e9 allt strre problem. De9a beror Hll
stor del p a9 resistenta bakterier oPare
frekommer. Den som i si9 arbete kan komma
i kontakt med kroppsvtskor, som kan
innehlla smi9mnen, mste ha kunskaper om
grundlggande ruHner fr a9 inte riskera a9
bli smi9ad. Det innebr bland annat a9 man
ska flja de hygienruHner som nns.
Lrare: Andreas Roup

Arbetsmilj inom vrden

Norrkping

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 11

SJck- och skrskador

Den strsta risken fr verfring av blodburen smi9a uppstr om
man sHcker eller skr sig p exempelvis en kanyl nr man arbetar.
Vid kontakt med blod ska man allHd anvnda skyddsutrustning.
Exempel p de9a r handskar och plasWrklde. Vid risk fr stnk
mot ansiktet anvnds visir eller munskydd och skyddsglasgon.

Man ska planera si9 arbete s a9 sHck- och skrskador undviks. Det
kan betyda a9 man plockar fram all den utrustning man behver,
och a9 man ser Hll a9 arbetsstllningen r bekvm. Det r vikHgt a9
man vet hur utrustningen ska anvndas. Till exempel hur olika
skerhetsmekanismer p kanyler fungerar.

Behllare fr sHckande och skrande avfall ska nnas i nrheten och
man lgger anvnda kanyler direkt i burken. En behllare fr
sHckande och skrande avfall ska bara fyllas Hll max 2 tredjedelar
(2/3). Nr den r fylld s9er man p e9 lock, som inte ska g a9
ppna igen.
Lrare: Andreas Roup

Arbetsmilj inom vrden

Norrkping

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 11

SJck- och skrskador forts.

Om man skulle rka spilla blod p bnkar eller golv,
ska man genast desinfektera ytan med det
desinfekHonsmedel som de lokala ruHnerna anger.

Om man fr blod p sin egen hud, ska man tv9a
och desinfektera hudomrdet.

Vid stnk av blod i gonen ska man omedelbart
sklja gonen med rikligt med kranva9en eller, om
det nns, med gondusch.

Gr s hr vid sHck- eller skrskada:

Sklj genast omrdet med rikligt med va9en
Tv9a med tvl och desinfektera med handsprit.
Rapportera Hll nrmaste arbetsledare eller chef,
som ska ta stllning Hll vilka tgrder som ska
gras.
Lrare: Andreas Roup

Arbetsmilj inom vrden

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 11

Norrkping

SJck- och skrskador forts..

En bedmning av smi9risken ska gras av
ansvarig arbetsledare eller lkare. tgrder
som kan bli aktuella r a9 det tas blodprov,
bde p paHenten och p personalen. Det
grs fr a9 kunna kontrollera om ngon
smi9sam sjukdom har verfrts via skadan.
Vid risk fr hiv-smi9a ska smi9skyddslkare
allJd kontaktas.

I vissa fall kan man ge s kallad
postexponeringsprofylax. Det innebr a9
man vaccinerar mot Hll exempel hepaHt,
om man vet a9 paHenten br p smi9a av
viruset. Den som stuckit eller skurit sig p
en kanyl, och som blivit utsa9 fr smi9risk,
ska allHd gra en anmlan om arbetsskada.
Lrare: Andreas Roup

Symbolen fr
Risk fr smi9a

Arbetsmilj inom vrden