Anda di halaman 1dari 9

STDMATERIAL

Srskilt begvade elever


1.3 Organisatorisk och pedagogisk
differentiering
Anette Jahnke

1.3 Organisatorisk och pedagogisk


differentiering
Anette Jahnke
Frfattare
Anette Jahnke
r forskare och
projektledare vid
Nationellt centrum
fr matematikutbildning (NCM) vid
Gteborgs universitet Hon har en
filosofie licentiatexamen i matematik,
Chalmers tekniska
hgskola och en
PhD i studier av
professionspraxis,
Universitetet i Nordland, Bod, Norge.
Hon har ven en
bakgrund som lektor vid Hvitfeldtska
gymnasiet i Gteborg dr hon bland
annat undervisade
srskilt begvade
elever.

Mndag morgon, kl. 8.01, nyckelknippan rasslar nr jag lser upp,


eleverna str ttt ttt bakom mig, dessa resliga 16-ringar. Jag rullar in min krra, verst med bcker och papper. Eleverna slntrar in
under gspningar, fniss och mummel. Niklas, gr frbi min kateder:
Du, Anette, hur ser ett klot ut i fyra dimensioner som trillar ner i tre
dimensioner?, frgar han (Jahnke, 2014).
Hur kan vi planera och genomfra en undervisning utifrn de srskilt begvade
elevernas behov? Vilka mjligheter finns i dagens skola? Jag kommer hr att diskutera hur utbildningen kan organiseras och genomfras fr att passa srskilt begvade elever organisatorisk respektive pedagogisk differentiering.

Organisatorisk differentiering
Skolans styrdokument, frn skollag till lroplaner, kurs- och mnesplaner, ger
rektorn och lrarna mjlighet att organisera undervisningen utifrn olika frutsttningar. Men fr att man ska kunna mta srskilt begvade elevers behov krvs ofta
ett gott samarbete mellan flera lrare och flera olika professioner och skolformer.

Spetsutbildningar, srskilda grupper och individuellt


std
En typ av formell och bestende organisatorisk differentiering r att de srskilt
begvade eleverna bildar en egen klass som fljs t under en hel gymnasieutbildning. Ett exempel r de riksrekryterande spetsutbildningar som finns vid ett antal
gymnasieskolor runt om i Sverige. Inom en del mnen r det n s lnge p frsk,
2

Organisatorisk och pedagogisk differentiering

ILLUSTRATION: ELIN JONSSON

Tack vare dagens


teknik kan elever
frn glesbygdsskolor
f liknande mjligheter
att arbeta tillsammans
med elever frn andra
skolor.

Fr en del
srskilt begvade elever, speciellt
de extremt begvade
eleverna, krvs ofta en
strre organisatorisk
flexibilitet n vad en
lrare kan hantera inom
klassen.

medan andra mnen har haft spetsutbildningar lnge, till exempel idrott. En
frsksverksamhet med riksrekryterande spetsutbildningar i rskurserna 79 har
infrts vid ett antal grundskolor. I andra lnder, till exempel Danmark, finns hela
skolor som enbart riktar sig till srskilt begvade elever. I internationell litteratur
benmns srskilda klasser som tracking att flja ett spr (Mattsson, 2013).
Organisatoriska lsningar kan ocks vara mer flexibla, till exempel att man p
en skola schemalgger all undervisning i ett mne p samma tid fr alla rskurser,
och bildar en egen grupp fr de srskilt begvade eleverna. Eleverna gr d i en
vanlig klass, och trffar varandra och en lrare med speciellt ansvar fr dessa elever
bara vid undervisning i specialomrdet. Denna lsning kan passa de elever som
har ett eller ett par mnen de behver extra utmaningar i. Tack vare dagens teknik
kan elever frn glesbygdsskolor f liknande mjligheter att arbeta tillsammans med
elever frn andra skolor. Andra exempel p organisatoriska lsningar r att erbjuda
frdjupnings- eller breddningslektioner och att vid lxhjlpsstugor eller inom
fritidsverksamheten ge extra stimulans. Grundskolor kan anvnda sig av elevens
val fr att erbjuda frdjupning och breddning i specifika mnen. Differentiering
kan ven ske inom en klass, med tillflliga grupper utifrn det aktuella kunskapsomrdet och elevers frkunskaper och behov. Det kan ven behvas differentiering
i grupper inom en spetsutbildning. Flexibla stt att organisera kallas ofta grouping
(att gruppera) i internationella sammanhang (Pettersson, 2011).
Ett annat stt r att elever fr std av en mentor som har kompetens och intresse
fr just det specifika mnet, till exempel en frstelrare, en specialpedagog, en lrare frn en annan skolform eller en hgskolelrare. Det finns exempel p att erfarna
personer utanfr utbildningsomrdet, exempelvis civilingenjrer, varit mentorer.
Fr en del srskilt begvade elever, speciellt de extremt begvade eleverna, krvs
ofta en strre organisatorisk flexibilitet n vad en lrare kan hantera inom klassen.
Det kan behvas ett utvidgat samarbete mellan professioner inom skolan samt ett
samarbete mellan grundskola, gymnasieskola och hgskola. Fr extremt begvade
elever kan det ven finnas behov av speciallsningar fr att tillgodose deras behov
och intresse fr fortsatt utbildning. Kanske behver elever i 10-12 rsldern f arbeta
i ett eller flera mnen med lromedel och uppgifter som anvnds p gymnasial niv.

Organisation av lrarkompetens
Exemplen ovan handlar om hur srskilt begvade elever grupperas en och en eller
tillsammans i mer eller i mindre bestende grupper. Hur man organiserar pverkar
4

Organisatorisk och pedagogisk differentiering

Varje grupp elever


krver en lrare,
och i den organisatoriska differentieringen
ingr rektorns arbete
med att frdela arbetet
s att ven lrarnas
olikheter och specialkompetens tas tillvara
p bsta stt.

frutsttningarna fr undervisningen, men goda frutsttningar behver ocks


aktivt utnyttjas i de pedagogiska vervgandena och i de handlingar som lraren
gr fr att gynna elevers lrande och utveckling (Wallby, Carlsson, & Nystrm,
2001). Varje grupp elever krver en lrare, och i den organisatoriska differentieringen ingr rektorns arbete med att frdela arbetet s att ven lrarnas olikheter
och specialkompetens tas tillvara p bsta stt.

Kunskapssyn och organisation


Enligt Lgr 80 skulle skolan organiseras s att elever fick mjlighet att delta i ett
utforskande av kunskap. Varierande arbetsstt betonades med fokus p underskande undervisningsmetoder, dr eleverna utifrn sina egna erfarenheter skulle f
chans att vidga och frdjupa sina tidigare kunskaper. Kunskapsdiskussionen knts
till antaganden om mnniskans natur. Men ingen strre utredning av kunskapens
natur gjordes utan kunskap sgs fortfarande som ngot utanfr, som genom inlrning skulle komma elever tillgodo. Kunskapens natur analyserades dremot i
betnkandet Skola fr bildning (SOU 1992:94) som lade grunden fr skolreformen
1994 och den kunskapssyn som fortfarande gller fr dagens lroplaner. I Skola
fr bildning markerades detta till exempel med att man bytte ut ordet inlrning
mot lrande och man introducerade en kunskapssyn som uppmrksammade och
vrderade olika kunskapsformer: fakta, frstelse, frdighet och frtrogenhet. Fr
enskilda mnen beskrivs detta i ett kommentarmaterial:
Att ervra kunskaper i djupare mening r att lra sig se, att erfara
vrlden p stt som annars inte vore mjliga och p s stt vidga
sitt medvetande. Olika mnen bidrar p olika stt till detta genom
de srskilda kunskapskvaliteter de omfattar. Man lser inte mnen i
frsta hand fr att lra sig srskilda fakta och begrepp utan fr att lra
sig uppfatta saker och anvnda begrepp p srskilda stt (Skolverket,
1996).
Undervisningen i varje mne skulle utveckla srskilda kunskapskvaliteter som
senare kom att benmnas frmgor i svenska styrdokument, vilket beskrivs i den
terblick professor Ingrid Carlgren gr i Perspektiv p den svenska skolans kun
skapsdiskussion (2009). Kunskapssynen i vra styrdokument pverkar vrt stt att
betrakta kunskapsutveckling:
Organisatorisk och pedagogisk differentiering

Det r viktigt att


som lrare och
rektor vara observant
s att organisatorisk
differentiering inte resulterar i mer och mer
av samma undervisning
utan att eleven fr mjlighet till en reell kunskapsutveckling genom
en kvalitativt anpassad
undervisning.

I stllet fr att man lr sig mer och mer ser man kunskapsutveckling
som en frga om ett alltmer frfinat urskiljande (Carlgren, Forsberg
& Lindberg, 2009).
Det r viktigt att som lrare och rektor vara observant s att organisatorisk differentiering inte resulterar i mer och mer av samma undervisning utan att eleven fr
mjlighet till en reell kunskapsutveckling genom en kvalitativt anpassad undervisning. Vi behver d anvnda oss av pedagogisk differentiering.

Pedagogisk differentiering
Tv av nyckelbegreppen vid pedagogisk differentiering r acceleration och berikning
(Pettersson, 2011).

Acceleration
Med acceleration menas att elever undervisas i innehll, till exempel genom att anvnda lromedel eller arbeta med uppgifter, som enligt styrdokumenten tillhr en
senare rskurs, kurs eller skolform. Det kan innebra snabbare undervisningstakt,
att elever hoppar ver skolr eller att eleven startar skolan tidigare. Dessutom anger
skollagen (7 kap. 14 ) att om eleven fre utgngen av vrterminen det nionde
ret uppnr de kunskapskrav som minst ska uppns fr den skolform dr eleven
fullgr sin skolplikt, upphr skolplikten. Detta betyder att eleven kan lsa in
grundskolan p kortare tid n nio r. Det r elevens hemkommun som prvar om
skolplikten ska upphra i frtid fr en elev.
Acceleration kan medfra att det krvs samarbete mellan lrare frn olika stadier
eller skolformer, eller mellan gymnasieskola och hgskola. Den gemensamma strukturen i skolans styrdokument ger std fr ett sdant samarbete. De mnesspecifika
kvaliteter eller frmgor som elever ska ges mjlighet att utveckla terfinns i svl
frskolans lroplan, lroplanen fr grundskolan, frskoleklassen och fritidshemmet
samt i lroplaner fr vriga obligatoriska skolformer, som kurs- och mnesplaner
fr grundskola och gymnasieskola. I lroplanen fr frskolan anges exempelvis att
frskolan ska strva efter att varje barn utvecklar sin frmga att urskilja, utforska,
dokumentera, stlla frgor om och samtala om naturvetenskap (Skolverket, 2010).
I grundskolans kursplaner fr fysik, kemi och biologi anges att elever ska ges frut6

Organisatorisk och pedagogisk differentiering

sttningar att utveckla sin frmga att genomfra systematiska underskningar


i fysik, kemi respektive biologi (Skolverket, 2011a). Detta preciseras ytterligare i
gymnasieskolans mnesplaner dr elever ska utveckla frmgan att att planera,
genomfra, tolka och redovisa experiment och observationer i fysik, kemi och biologi, dr ven fltstudier inkluderas i mnesplanen fr biologi (Skolverket, 2011b).
Man ska se progressionen i relation till det centrala innehllet i kurs- och mnesplanerna. Frmgorna lrs och behrskas alltid i relation till ett konkret innehll, som blir allt mer komplext och anvnds i allt mer sammansatta sammanhang.
Den sammanhngande strukturen i kurs- och mnesplaner kan ocks bidra till att
man kan undvika upprepningar av innehll, vilket annars kan medfr att srskilt
begvade elever tappar motivationen.

Berikning
I kursplaner och mnesplaner finns rubriken centralt innehll det str inte innehll. Detta ger lrare mjlighet att utka innehllet, berika det utifrn elevers
olika behov. Berikning innebr att eleven fr bredda och frdjupa sina kunskaper.
Eleven kan f arbeta med frdjupningsuppgifter inom samma omrde som klassen
arbetar med, eller med helt andra omrden. Den inledande berttelsen i det hr
avsnittet kan vi se som ett exempel p berikning i mnet matematik, att diskutera
och analysera hur ett klot i fyra dimensioner ser ut i tre dimensioner eller hur ett
klot i tre dimensioner ser ut om det trillar ner i en tvdimensionell vrld. Detta
anges inte under centralt innehll men kan tjna som spnnande innehll att
trna de olika matematiska frmgorna p.
Berikning kan allts involvera andra omrden n det som anges i det centrala
innehllet. Det kan ven innebra delvis acceleration inom ett visst omrde. Till
exempel skulle det kunna vara att studera matematiska objekt i olika dimensioner
som grs inom universitetskurser i matematik.
Att arbeta med berikning kan vara en utmaning fr lrare, eftersom man samtidigt undervisar elever med skilda kunskaper, behov och intressen. Ett exempel
r att i svenska arbeta med en klassisk saga, d kan alla i klassen kan arbeta med
samma saga samtidigt som arbetet kan utvidgas med utmanande fljdfrgor som
r olika fr olika elever. Det kan handla om att underska sagans tolkningsmjligheter, till exempel hur kan sagan tolkas ur ett samhllsperspektiv? P vilket stt
frmedlar sagan samhllskritik? Elever kan f skapa en egen saga som gestaltar
svrfngade problem och dilemman.
Organisatorisk och pedagogisk differentiering

Att undervisa
srskilt begvade
elever kan medfra att
lraren hamnar i nya
situationer dr yrkeskunnandet utmanas.

Organisatorisk och pedagogisk differentiering


samtidigt
Exempel p organisatorisk och pedagogisk differentiering dr bde berikning och
acceleration frekommer finns hos en del huvudmn. I en del huvudmns verksamheter har man sedan mnga r jobbat med att utveckla en organisation fr att
skerstlla utmanande undervisning i matematik fr elever i olika ldrar. Grundskolorna har samordnat schemat i rskurs nio s att alla har matematiklektion
samtidigt en eftermiddag i veckan. Under denna lektion fr elever mjlighet att
komma till en gymnasieskola, fr en mer utmanande undervisning med en gymnasielrare eller universitetslektor. ven yngre elever kan delta. I ett och samma
klassrum kan det d ske undervisning p olika niver samtidigt.
Att undervisa srskilt begvade elever kan medfra att lraren hamnar i nya
situationer dr yrkeskunnandet utmanas.
Niklas har en rolig fundering! tjuter jag till klassen, vem vill testa att
tnka i fyra dimensioner? (Jahnke, 2014).
Men fr att vara srskilt begvad i matematik behver man inte springa omkring
och fantisera om fyra dimensioner. Att stimulera varje elev dr hon eller han r,
r en utmaning fr lraren. Ngot som kan stimulera en elev kan samtidigt vara
avskrckande fr en annan. Organisatorisk och pedagogisk differentiering r tv
vergripande begrepp att utg ifrn i arbetet med att mta elevers behov. Men det
stller krav p en stndig lyhrdhet frn lrarens sida, fr alla elever r olika ven
de srskilt begvade.

Organisatorisk och pedagogisk differentiering

Referenser
Carlgren, I., Forsberg, E., & Lindberg, V. (2009). Perspektiv p den svenska skolans kunskaps
diskussion. Stockholm: Stockholms universitets frlag.
Jahnke, A. (2014). Insegel till dialog. Skolans matematikutbildning en studie i fyra praktiker.
Doktorsavhandling. Bod, Norge: Universitet i Nordland.
Mattsson, L. (2013). Tracking mathematical giftedness in an egalitarian context Doktors
avhandling. Gteborg: Gteborgs universitet, Institutionen fr matematiska vetenskaper.
Pettersson, E. (2011). Studiesituationen fr elever med srskilda matematiska frmgor. Doktors
avhandling. Vxj: Linnuniversitetet, Institutionen fr datavetenskap, fysik och matematik.
Skolverket. (1996). Grundskola fr bildning: kommentarer till lroplan, kursplaner och betygskrit
erier. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2010). Lroplan fr frskolan Lpf98. Reviderad 2010. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2011a). Lroplan fr grundskolan, frskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2011b). Lroplan, examensml och gymnasiegemensamma mnen fr gymnasieskola
2011. Stockholm: Skolverket.
SOU 1992:94. Skola fr bildning. Stockholm: Allmnna frlaget.
Wallby, K. Carlsson, S. & Nystrm, P. (2001). Elevgrupperingar: en kunskapsversikt med fokus
p matematikundervisning. Stockholm: Skolverket.

Organisatorisk och pedagogisk differentiering