n

e
g
n
i
n
s
i
v
r
e
d
n
u
i
g
n
Framg
En sammanstllning av
forskningsresultat som
std fr granskning p
vetenskaplig grund i skolan.

Skolinspektionen Dnr 2010:1284

Foto: Ryno Quantz, Monica Ryttmarker

Framgng
i undervisningen
En sammanstllning av forsknings
resultat som std fr granskning p
vetenskaplig grund i skolan.
av Charlotte Johansson, fil. dr, utredare, Skolinspektionen

Fokus p

Utbildningen i svensk skola ska enligt skollagen vila p vetenskaplig grund

och beprvad erfarenhet. Efterfrgan p rd och vgledning kring hur
undervisningen ska g till r stor. Det mrks inte minst i samband med de
inspektioner som Skolinspektionen gr i skolorna. Emellant anvnder sig
skolorna av standardiserade och frenklade lsningar som frvntas bidra
till frbttrade resultat och kad mluppfyllelse, vilket dessvrre inte alltid
fr nskade effekter. Som motvikt till denna typ av lsningar menar Skol
inspektionen att det finns ett behov av en evidens
baserad utvrdering av vilka faktorer som leder till
alla barns
frbttrade resultat.

och elevers lika rtt

Fokus fr Skolinspektionens verksamhet r alla barns

och elevers lika rtt till god utbildning och kunskapsut
veckling i en trygg milj. Under perioden 20082012
har Skolinspektionen genomfrt nstan 6 000 skol
besk och drygt 40 kvalitetsgranskningar. Tretton av dessa
granskningar har avsett undervisningen i olika mnen, och har
genomfrts inom omrden dr det finns srskild risk att skolorna inte lever
upp till de krav som stlls. Verksamheternas mluppfyllelse och hur vl de
klarar sitt uppdrag att ge varje elev frutsttningar att n de nationella mlen
i varje mne har sttt i fokus. De bedmningar som genomfrts i detta
arbete har std bland annat i resultat frn den empiriska forskningen om
undervisning och lrande.

till god utbildning

I Sverige har det hittills i stort sett saknats breda sammanstllningar och
analyser av utbildningsvetenskaplig empirisk forskning. I syfte att bidra till
frbttringar i de skolor som uppvisar brister och att frankra och vidare
utveckla bedmningarna av undervisningens kvalitet gav drfr Skolinspek
tionen forskarna Jan Hkansson och Daniel Sundberg vid Linnuniversitetet
i uppdrag att ta fram en forskningsversikt som skulle belysa sambanden
mellan olika undervisningsfaktorer och elevernas studieresultat. I denna
sammanstllning presenteras kortfattat de slutsatser Skolinspektionen drar
utifrn det omfattande material som forskarna har bearbetat och tolkat. I
boken Utmrkt undervisning framgngsfaktorer i svensk och internationell
belysning (Natur och kultur, 2012) beskrivs mycket mer utfrligt de forsk
ningsstudier Hkansson och Sundberg har gtt igenom och deras analys
och slutsatser.

Sammanstllningens
tre huvudsyften
att lyfta fram ngra centrala faktorer och peka
p vsentliga slutsatser i forskarnas analys som
Skolinspektionen, liksom de som ansvarar fr
och arbetar med undervisning, kan utg ifrn i
arbetet med att frbttra verksamheten;
att bidra till den pedagogiska diskussionen om
framgngsfaktorer i undervisning;
att redovisa delar av den empiri varifrn
utgngspunkterna hmtas i Skolinspektionens
bedmning av undervisningens kvalitet.
Den forskningssammanstllning och analys som utfrts av Hkansson och
Sundberg har utifrn inriktningen p Skolinspektionens mnesgranskningar
tagit utgngspunkt i den s kallade didaktiska triangeln, det vill sga i sam
spelet mellan lrare, elev och innehll/form, inramade av en yttre kontext.1
Undervisningsinnehll/-form

Yttre kontext

Elev

Lrare

Figur: Den didaktiska triangeln

1 Kansanen, P. (2000) Kampen mellan vetenskap och lra. Alerby, E., Kansanen, P. & Kroksmark, T. (red.)
(2000) Lra om lrande. Lund: Studentlitteratur.

Genom att ta utgngspunkt i den didaktiska triangeln blir det mjligt att
fokusera enbart undervisningen och mtet mellan lrare, elev och under
visningens innehll2. I sammanhanget r det dock viktigt att understryka att
elevers och skolors resultat ocks i hg grad pverkas och styrs av faktorer
som frmst relaterar till skolans omvrld, till exempel socioekonomiska
faktorer. versikten belyser allts inte sdana strukturella faktorer. Sklet
r att Skolinspektionen vill fokusera p framgngsfaktorer i undervisningen
faktorer som lrare, rektorer och skolhuvudmn p olika stt kan pverka.
I en fortsatt diskussion om kvalitet i undervisning och lrande, samt hur
denna kan frbttras, r det dock ndvndigt att beakta ven andra faktorers
betydelse3 . Detta fr att f en s nyanserad bild som mjligt av de faktiska
frutsttningar som rder, och drmed en realistisk bild av hur arbetet
i skolan faktiskt kan frndras och frbttras.

Ngra utgngspunkter vid Skolinspektionens

granskning av undervisning
Att svenska elevers resultat i internationella kunskapsmtningar sjunker
r vl knt. ven om mtningarna nog br ses mer som en indikator bland
flera utifrn vad de i realiteten mter r det intressant att man noterar bde
en generell nedgng och en nedgng som gller srskilt mer avancerade
frmgor.
I en aktuell rapport gr OECD en distinktion mellan en enskild elevs svrig
heter i skolan och skolans svrigheter (failure at school och failure by
school) och problematiserar det frra perspektivet4. Stora resurser lggs
p att utreda och frska tgrda enskilda elevers problem. Enligt rapporten
skulle resurserna gra strre nytta om de istllet frdelades utifrn att skolan
tar sikte p att lyckas med uppdraget att utmana elever
som ligger vl till i sina mnen samtidigt som man
Allmndidaktiska
ser till att elever med svrigheter i skolarbetet fr det
std de behver fr att utvecklas s lngt som mjligt
och mnesspecifika
utifrn sina frutsttningar.

aspekter

Skolinspektionens frdjupade granskning av under

visningen avser bde allmndidaktiska och mnes
specifika aspekter. Det frstnmnda rr sig om en mer
generell granskning av hur undervisningen genomfrs och om
den hller god kvalitet. Det andra handlar bland annat om mnesinnehllet r
relevant i frhllande till kursplanerna.
Skolinspektionen granskar dessutom svl direkta som indirekta frutsttning
ar fr att eleverna ska uppn goda kunskapsresultat. Det r i frsta hand de
direkta frutsttningarna fr kunskapsuppdraget; lrarens arbete tillsammans
med eleverna, som redovisas hr och som ocks forskarnas versikt belyser.
2 Avgrnsningen till vad som sker i undervisningen och de faktorer som samspelar hr innebr i sig be
grnsningar. En rad studier och versikter av god kvalitet har utelmnats, d de inte uppfyller dessa
frhllandevis snva kriterier. Inte heller har enskilda innovativa studier getts utrymme i analysen, trots att
resultat frn sdana skerligen skulle komplettera de resultatbilder som framtrder. Ett annat urval med en
annan inriktning skulle kunna generera andra hllbara resultat.
3 Se till exempel Skolverket (2009) Vad pverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsversikt om
betydelsen av olika faktorer.
4 OECD (2012) Equity and Quality in Education. Supporting Disadvantaged Students and Schools.

ven om resultatbilderna frn nationell och internationell forskning om

undervisning och lrande som Hkanssons och Sundbergs versikt och
annan forskning visar r mngfacetterade och komplexa, framtrder vissa
faktorer som klart betydelsebrande.

Undervisningen, lraren och eleven

Hattie (2009) som genomfrt den hittills mest omfattande analysen av
resultat av ett strre antal andra studier (metaanalys) inom omrdet, har
framhllit betydelsen av hur lraren agerar och vilken typ av undervisnings
situationer lraren skapar5. Goda relationer mellan lrare och elever och
hga frvntningar frn lrarens sida p samtliga elever har visat sig ha
pvisbar betydelse i detta sammanhang. Andra viktiga
faktorer r lrarens frmga att fokusera p vad som r
Lrarens kompetens,
vsentligt i undervisningen, och att elever ges regel
bunden terkoppling.
frmga och

engagemang

Lrarens kompetens, frmga och engagemang r

allts de undervisningsrelaterade faktorer som i hgst
grad pverkar elevers resultat. Om detta rder en hg
grad av samstmmighet i bde internationell och svensk
forskning. Inledningsvis visar forskningen att lrare som lyckas
pverka elevernas resultat i positiv riktning besitter en kombination av flera
kompetenser och frmgor. Utifrn forskningsresultaten r det ocks mjligt
att beskriva ngra av de specifika egenskaper hos lraren som har strst be
tydelse fr resultaten. Dessa forskningsresultat ger Skolinspektionen grund
fr att i sitt arbete uppmrksamma lrarens roll samt om skolhuvudman och
rektor ger lraren tillrckliga frutsttningar att axla rollen och fullgra sitt
uppdrag.
Framgngsrika lrare har goda mneskunskaper och god didaktisk kompe
tens och frmga att balansera dessa s att de skapar ett sammanhang och
en rd trd fr elevernas lrande visar forskningen. De kan anpassa innehll
och metod i undervisningen efter bde elevernas frutsttningar och den
givna situationen och har tillgng till en bred arsenal av metoder och verk
tyg att anvnda i sitt arbete. Vidare r framgngsrika lrare tveklst ledare
i klassrummet. De skapar struktur i arbetet och kan tydliggra fr eleverna
bde vilka ml man arbetar mot, och vilka anstrngningar som krvs fr att
n mlen. Framgngsrika lrare motiverar ocks eleverna, genom att ha
ndamlsenliga frvntningar p dem och samtidigt koppla undervisningen
till elevernas erfarenheter. Resultatet blir en undervisningsmilj som
stdjer och strukturerar elevens lrande. En milj dr lraren leder eleven
i kunskapsutvecklingen, gr eleven delaktig och utmanar och stimulerar
genom att variera undervisningen och stta ml och frvntningar lite bortom
elevens kunskapshorisont.
Det tycks med andra ord finnas vissa frhllanden som gynnar elevers
lrande och kunskapsutveckling mer n andra. Utifrn det tar Skolinspek
tionen i granskningen av undervisning srskilt fasta p ngra aspekter:
5 Hattie, J. (2009) Visible Learning. A synthesis of over 800 meta-analyses relating to achievement. London:
Routledge. Se ven uppfljaren i svensk versttning, Hattie, J. Synligt lrande fr lrare. Natur&Kultur

Det finns ett synligt pedagogiskt ledarskap frn lrarens sida

med en tydlighet i ml, innehll och struktur
Forskningen r samstmd om att ett knnetecken fr god undervisning r
att den har ett tydligt syfte, r vlorganiserad och planerad. Lraren behver
kontinuerligt ange mlen fr lrandet och syften med olika aktiviteter samt
strukturera innehllet i undervisningen p ett tydligt stt. Lraren behver
ven regelbundet flja upp att eleverna frstr det innehll som behandlas
och ha en frmga att uppmrksamma och underltta framgngsrika
lrandestrategier. Ett betydelsefullt inslag r likas att lraren summerar
och sammanfattar olika moment fr att skapa verblick och sammanhang
fr eleverna. Lrarens ledarskap, och hur lraren stdjer elevernas lrande,
behver vara synligt i svl helklassaktiviteter som grupparbeten och
individuellt arbete. I styrdokumenten stlls ocks krav p en mlstyrd, lrar
ledd och strukturerad undervisning.
Forskningen framhller allts att det har betydelse fr elevernas resultat att
undervisningen tydligt pekar ut riktning fr lrandet genom mlrelatering,
struktur och frankring i aktuella styrdokument men ocks att den utformas
efter kontinuerlig uppfljning av elevernas kunskapsutveckling.
Formativ bedmning, eller frbttringsorienterad feedback, beskrivs ibland i
forskningen som bryggan mellan undervisning och lrande. Mnga forskare
framhller den formativa bedmningens potential fr att generera goda
lrandeprocesser. Det handlar d om att lraren ska tydliggra fr eleven
hur den ligger till i frhllande till kunskapskraven och ge vgledning s att
eleven frstr hur den ska gra fr att komma lngre
i sin kunskapsutveckling. Feedback som frmst
Flja upp tidigare
fokuserar om eleven gjort rtt eller fel, om resultatet
r positivt eller negativt byts ut mot mer komplexa
aktiviteter och
bedmningar som innehller kunskapskorrektioner,
terkoppla snabbt
frklaringar och aktiviteter fr frdjupat lrande och
som gr eleven delaktig i bedmningsprocessen. Be
tecknande r likas att de formativa bedmningarna
kan fungera som ett viktigt underlag och medel fr lrarna i
deras arbete med att utveckla undervisningens kvalitet och
effektivitet.
Man kan allts med std i forskningen konstatera att en lrare som planerar
och genomfr sin undervisning med genomtnkt progression och genom
att relatera till tidigare moment, stadkommer bttre resultat. Drfr krvs
av lraren som ledare att han eller hon hjlper eleverna att fokusera p rtt
saker, fljer upp tidigare aktiviteter, terkopplar snabbt och adekvat samt
repeterar viktiga principer. Dessa frhllandevis strukturerade egenskaper
och uppgifter ryms enligt Hkansson och Sundberg i lrarens ledar
kompetens.
I forskningen lyfts allts betydelsen av en konstruktiv, uppgiftsorienterad
och mlinriktad feedback till eleverna. Styrdokumenten som ocks markerar
vikten av kontinuerlig uppfljning och en formativ bedmning av elevernas
kunskapsutveckling ligger vl i linje med detta.

Lrandemiljn i skolan r trygg, stdjande och uppmuntrande och

knnetecknas av individanpassning, variation och utmaningar
Forskningen anger att elever lr sig bst i integrerade och omhnder
tagande lrandemiljer, dr man inte bara tolererar utan vlkomnar misstag.
Det h
andlar om proaktiva och stdjande klassrum dr eleverna tillts ta
intellektuella risker och dr fokus stts p lrande och inte bara p att veta
och kunna eller p rtt svar. Klimatet tillter olika uppfattningar att komma
till tals och alternativa frklaringar och alternativ frstelse utvecklas och
undersks. Om lraren visar tolerans fr elevers skilda sikter, respekterar
och visar intresse fr elevernas ider och lter dem vara med och pverka,
gynnar det dessutom att motsvarande attityd utvecklas hos eleverna.
Forskningen visar ocks att lrarens uppfattning om elevernas potential fr
lrande pverkar elevernas prestationer. Om en lrare tror att alla elever kan
lra, leder detta till bttre lrande n om lraren tror att vissa elever kan lra
och andra inte. Lrandemiljn br vara tillrckligt utmanande fr att n just
bortom elevens rdande niv och kapacitet. Framgngsrika lrandemiljer
bygger p ndamlsenliga frvntningar, tillit och frstrkande motivation fr

att bland annat utveckla elevens sjlvupplevda kapacitet. Tilltro till elevernas
frmga r dock inte tillrckligt i sig, utan mste kombineras med ett aktivt
std frn lrarens sida. Fr hga frvntningar riskerar annars att leda till
rdsla och verdriven press, vilket i sin tur tenderar att premiera ytlrande
framfr frdjupat lrande. I styrdokumenten terspeglas detta i krav p en
trygg lrandemilj som stdjer elevernas sjlvtillit och har ett tydligt fokus p
lrande.
Forskningen visar p vikten av individanpassning, variation och utmaningar i
en lrandemilj som r trygg, stdjande och uppmuntrande. Utgngspunkten
tas i elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter. Lrare som kan leda och
genomfra en variation av undervisningsmetoder, alternativa ansatser och
frklaringar av innehllet och som anvnder varierat undervisningsmaterial
och utmanande uppgifter ger bttre frutsttningar fr elevernas lrande
stimulerar elevernas lust att lra. Det gller ven lrare som utgr ifrn att
elever har olika inlrningsstilar och utvecklar olika strategier i lrandet och
organiserar undervisningen drefter, jmfrt med lrare
som tror att alla elever lr p samma stt och under
Goda lrandemiljer
visar drefter.
I forskningen om lrares yrkesutvande framhlls
att genom en omfattande och rik undervisnings
repertoar och en frmga att variera och anpassa
undervisningens form och innehll till skilda kontexter
och elevernas olika frutsttningar lggs grunden fr att
eleverna ska uppn goda resultat.

organiseras utifrn
unika frhllanden

I styrdokumenten stlls likas krav p en anpassning av undervisningen i fr

hllande till elevernas behov, erfarenheter och intressen och p det std och
de utmaningar eleverna behver fr att utvecklas s lngt som mjligt utifrn
sina frutsttningar.
Goda lrandemiljer kan allts inte strmlinjeformas utan mste organiseras
utifrn unika frhllanden. Fokus br enligt forskningen riktas mindre mot
frdig kunskap och mer mot elevers successiva kunskapsutveckling, som
innefattar en mjlighet fr eleven att prva sina erfarenheter, kunskaper och
frhllningsstt i olika situationer.
Forskningen indikerar allts att skolor dr eleverna uppnr goda resultat har
lrare med goda mneskunskaper och hg didaktisk kompetens som gr att
de anvnder ett varierat utbud av undervisningsmaterial och kompletterar
detta med att utmana i mnesvergripande diskussioner och uppmuntra
eleverna till abstrakta resonemang.
Samverkan mellan lrare har ocks visat sig vara en faktor av vikt. Betydelsen
har lyfts fram av professionella lrare med hga frvntningar p varandra,
som tillsammans reflekterar ver sitt arbete.6

6 McKinsey & co (2007) How the worlds best performing schools come out on top.

10

Skolan, rektorn och huvudmannen

Det rder samstmmighet i forskningen kring den betydelse individanpass
ning, tilltro till elevens frmga, elevers delaktighet och gott ledarskap har
fr att ka elevernas lust att lra och fr deras kunskapsutveckling. Skol
inspektionens resultat vittnar dock om att mnga lrare upplever att de inte
har mjlighet att hjlpa de elever som r i behov av std7 och inte heller att
de, tillsammans med den enskilda eleven har mjlighet att stlla upp och
arbeta mot ml som r meningsfulla och utmanande8 . Srskilt oroande blir
ett sdant resultat nr forskningen p omrdet pekar ut lrarens insats som
direkt avgrande fr framgng i elevens lrande. Det r drfr ndvndigt att
reflektera inte bara ver forskningsresultatens innehll utan ven kring frgan
vem som har mjlighet att pverka frutsttningar och frbttra resultat.
Mjligheten att resultat frn forskningen anvnds praktiskt kar d.
Tydligt mandat fr lraren
Lraren verkar inom ramen fr ett nationellt utbildningssystem och ska
undervisa med utgngspunkt i rdande styrdokument. Ramarna fr den
enskilda skolans verksamhet ska sttas av skolhuvudman och rektor som
ocks har ansvar fr skolans resultat och undervisningens kvalitet och att
tillrckliga resurser finns tillgngliga. Staten har ett givet ansvar i sin tur,
exempelvis genom att skra styrdokumentens relevans och kvalitet och
genom inspektion, i det hr fallet, kontrollera och granska och i samband
med det ge vgledning i vad skolorna behver rtta till utifrn de krav som
finns i lagstiftningen. Staten ska ocks skerstlla att den lrarutbildning,
inklusive kontinuerliga kompetensutvecklingsinsatser, som erbjuds r av hg
kvalitet och har ett relevant innehll.
Fr att vcka elevernas lust att lra och vidmakthlla
intresset skoltiden igenom krvs drmed gemensamt
Rektors, kommunens
ansvarstagande. Mnga lrare kmpar med den svra
och fristende huvuduppgiften att anpassa undervisningen efter elevernas
skiftande behov och frutsttningar och det r allts
mannens ansvar
rektors och kommunens och den fristende huvud
mannens ansvar att se till att lrarna fr det std de
behver. ven om det i Skolinspektionens granskning r
en skolas undervisning som str i fokus och inte den enskilda
lrarens r det dock inte s att lraren friskrivs frn ansvar. Ngra
av de mest betydelsefulla delarna fr undervisningens kvalitet, som det ocks
finns std i forskningen fr, r lrarens sjlvtillit och trygghet i undervisnings
situationen, frmgan att variera undervisningen samt att hga frvntningar
samspelar med frtroendefulla relationer. Detta r ju ngot som lraren sjlv i
hg grad rr ver men behver std i.
Lrares kompetens, frmga och engagemang r inte statiska egenskaper
utan kan pverkas och utvecklas. Framfr allt kan en vl fungerande daglig
arbetsmilj och ett professionellt pedagogiskt klimat i en skola i hg grad

7 Skolinspektionen (2012) En skola med tilltro lyfter alla elever. Skolinspektionens erfarenheter och resultat
frn tillsyn och kvalitetsgranskning 2011. Regeringsrapport.
8 Resultat frn Skolenkten 2011, dnr 2012:2831

11

pverka och frbttra lrarens frutsttningar visar forskningen. Det r rektor

som ska borga fr en god organisation och fr ett sdant fungerande och
stdjande pedagogiskt klimat.
En sdan milj skapas genom att rektor visar tilltro till lraren och ger lraren
ett tydligt mandat visar forskningen. Vikten av att rektor tar ansvar fr under
visningens kvalitet har ocks ofta uppmrksammats i forskningen9 liksom i
Skolinspektionen granskningar10. Fr att ge eleverna en bra u
tbildning r ett
kvalificerat ledarskap fr skolan bland det viktigaste, vid sidan av lrarnas
kompetens och frmga11. Hga frvntningar p elevernas resultat, tydliga
regler och att rektorn r delaktig i dialog med lrarna om undervisningen,
samt tydliga ml och gemensamma visioner, r viktiga aspekter fr det
framgngsrika ledarskap, som forskningen indikerat i sin tur genererar en
framgngsrik skola.12
Som ledare fr den pedagogiska verksamheten driver rektor pedagogiska
diskussioner, verkar fr samhrighet och samsyn i kollegiet och pekar ut men
ocks ser till att den vergripande inriktningen fr arbetet omstts i praktisk
handling i varje lrares undervisning. P motsvarande stt behver rektor
frutsttningar och frtroende bde frn chefer och personal.
Frn Skolinspektionens sida utgr ovanstende ett tydligt argument fr
vikten av att samtliga aktrer i styrsystemet tar ndvndigt ansvar och ven
samspelar i sitt ansvarstagande.
Ytterligare en ndvndig frutsttning fr framgng
r allts skolans organisation. Denna mste stta det
En frutsttning
pedagogiska uppdraget i fokus och utformas fr att
fr framgng r
detta ska hanteras s effektivt och ndamlsenligt
som mjligt. Ska lraren kunna utfra sitt uppdrag
skolans organisation
framgngsrikt krvs ndvndiga resurser i form av tid
och adekvat utrustning fr arbetet. Drtill krvs en
genomtnkt organisation fr kompetensutveckling och
utveckling av skolans interna arbete. Utifrn detta granskar
Skolinspektionen med std i forskningen ocks ofta de in
direkta frutsttningar som kan ha betydelse fr elevernas mluppfyllelse:

9 Trnsn, M. (2009) Successful Principal Leadership: Prerequisites, Processes and Outcomes. Ak. Avh.
Ume: Ume universitet.
10 Skolinspektionens kvalitetsgranskning: Rektors ledarskap, rapport nr 2010:15: http://www.skolinspektionen.
se/Documents/ Kvalitetsgranskning/ rektor/kvalgr-rektor-slutrapport.pdf, Rektors ledarskap, rapport nr
2012:1 http://www.skolinspektionen.se/Documents/Kvalitetsgranskning/rektor2/slutrapport-rektorsledarskap-2012.pdf
11 OECD (2009) Frbttrat skolledarskap. Volym 1: Politik och praktik. Pont, B, Nusche, D, och Moorman,
H. versttning av rapporten Improving School Leadership, Policy and Practice. Stockholm: Skolverket.
12 Grosin, L. (2003) Forskning om framgngsrika skolor som grund fr skolutveckling. I: Berg, G. och
Scherp, H-. (red.) Skolutvecklingens mnga ansikten. Stockholm, Myndigheten fr skolutveckling. Liber
distribution, s 147 ff.

12

 Om lrarna har utbildning fr den undervisning de bedriver

Om lrarna fr den kompetensutveckling som krvs fr att de
professionellt ska kunna utfra sina uppgifter
Om lrarna samverkar med andra lrare i syfte att n utbildnings
mlen
Om rektorn tar ansvar fr undervisningens kvalitet, inhmtar kunskap
om lrarnas undervisning och fljer upp undervisningens resultat
Om det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete som inkluderar under
visningen i det aktuella mnet
Om de lokaler och den utrustning finns som behvs fr att uppfylla
syftet med utbildningen
Ovanstende slutsatser avseende lrarkompetenser och rektors roll ger
enligt Skolinspektionen god vgledning fr skolans huvudmn i frbttrings
arbetet. Genom att skapa en stdjande strukturerad milj fr undervisning
och lrande, samt genom att initiera och stdja lrares professionella
utveckling i en riktning enligt ovan, kan skolans huvudmn ta en central och
aktiv roll i arbetet fr frbttrade resultat. Skolinspektionen bedmer sledes
inte enbart undervisningen utan ven att rektor tar ansvar fr och utvecklar
dess kvalitet samt att huvudmnnen tar ett sdant vergripande ansvar fr
verksamheterna som anges i skollag och lroplaner.

13

14

Sammanfattning
Ngra slutsatser som kan dras utifrn forskningen om hur undervisningen
pverkar elevers studieprestationer och som Skolinspektionen tar fasta p
lyder:
Elever vars lrare anvnder en bred arsenal av metoder och verk
tyg och sina goda mneskunskaper i undervisningen, lr sig mer n
elever vars lrare saknar eller inte fullt utnyttjar sin didaktiska och
metodiska kompetens.
Elever vars lrare r tydliga ledare som utmanar, driver och skapar
frtroendefulla relationer, lr sig mer n elever vars lrare inte ser
det som sin uppgift att peka ut riktningen fr elevens utveckling och
erbjuda verktyg som kan leda eleven rtt.
Elever vars lrare vet att det r deras ansvar att organisera under
visningen efter elevers individuella behov, lr sig mer n elever vars
lrare tror att elever lr p samma stt och undervisar drefter.
Elever som undervisas av lrare som vet och visar att alla elever kan
lra, lr sig mer n elever vars lrare tror att vissa elever kan och
andra inte.
Elever som ges frutsttningar att vara med och vlja aktiviteter
och vars erfarenheter och kunskaper blir en utgngspunkt i under
visningen, lr sig mer n elever vars lrare tror att elever inte har det
som krvs fr att involveras och vara med och pverka.
En framgngsrik undervisning som leder till att
eleverna nr goda studieresultat kan inte beskrivas
i endimensionella termer. Det r kvaliteten i lrarens
ml, vrderingar och
kombinerade kunskaper, frmgor och handlingar
bedmning av resultat
i varje unik undervisningssituation som skapar
frutsttningar fr elevers lrande och kunskaps
utveckling. Medan forskningen pekar ut ngra speci
fika kompetenser hos lraren som visat sig ha stor betydelse;
kompetens att bygga och utveckla relationer, ledarkompetens
och didaktisk kompetens, krvs ocks en organisation som skapar tydlig
het och struktur och dr det finns kollegiala samtal om ml, vrderingar
och bedmning av resultat som rektor driver. Inom denna ram kan lraren
sedan forma sin undervisning och skapa tydliga och goda frutsttningar fr
elevernas lrande.

Kollegiala samtal om

15

Om forskningsversikten
versikten omfattar 20 internationella forskningsversikter och 23 svenska
versikter. Syftet var att peka ut de viktigaste strmningarna och att redo
visa resultat som framkommit i mnga studier. Slutsatserna i analysen r
forskarnas egna och det rder inte fullt ut samstm
mighet i forskarvrlden kring dem. Enligt forskarnas
Slutsatserna
bedmning finns det dock vad de kallar starka
konvergenser mellan olika forskningsansatser och
i analysen r
ver nationella och kulturella kontexter. Frfattarnas
forskarnas egna
slutsatser baseras ocks p oberoende forsknings
resultat med std i mnga olika underskningar och
studier kring undervisning och lrande.
De slutsatser Skolinspektionen drar av materialet och an
vnder i granskning av undervisningen grundar sig framfr allt p resultat
frn de stora internationella versikter som presenterats p senare tid, fram
fr allt John Hatties Visible Learning. A synthesis of over 800 meta-analyses
relating to achievement (2009) tack vare sitt omfng och fokus p effekter.
Vid sidan av denna utgr ven Teacher competences and pupil achieve
ment in pre-school and school, en versikt av Sven-Erik Nordenbo m fl
(2008), ett viktigt bidrag. Nordenbos versikt prvar idn att lrares kompe
tenser och stt att undervisa pverkar elevers studieprestationer. En del av
dessa har drmed effekt p resultaten, ven om Nordenbo inte uttalar sig om
effektens styrka, utan om dess riktning.
Children, their world, their education: the final report and recommenda
tion of the Cambridge Primary Review (Alexander 2010) r en mycket
omfattande versikt som tcker fler forskningsomrden n bara det klass
rumsrelaterade. versikten fokuserar brittisk utbildning, men dess s lutsatser
strcker sig ver nationsgrnser. Den innehller jmfrande perspektiv p
olika utbildningssystem och anses utifrn ambition och omfattning som
mycket genomgripande. Ytterligare en viktig klla r International Handbook
of research on teachers and teaching (Saha & Dworkin 2009) som totalt
rymmer 76 kapitel och belyser svl frskjutningar i forskningsfokus om
frndrade resultatbilder. Handbook of Educational Psychology (Alexander
& Winne 2006) belyser forskning om undervisning med lrare i fokus, och
resultat frn denna frdjupar den samlade bilden och tillfr delvis vidgade

16

perspektiv p exempelvis resonemang om lrarens roll. Detta gller ven

Learning skills and the development of learning capabilities. (Higgins
2007). Utver dessa utgr bland andra Review and meta-analyses of
school and teaching effectiveness, en metaanalys av Scheerens m fl (2007)
kring undervisningseffekter, ett viktigt bidrag.
Frgan om evidens i forskning om utbildning och undervisning r freml
fr debatt bde i Sverige och internationellt. Samtidigt som ingen forskare
(och sannolikt blott ett ftal skolpolitiker) tror p att identifiera en metod som
den bsta, efterfrgas jmfrelse mellan och analyser av metoder fr att t
minstone kunna vrdera dessa p empirisk grund. Tv aspekter r centrala
fr diskussionen kring evidens, nmligen generaliserbarhet och kumulativitet,
det vill sga i vilken grad de slutsatser en forskare kommer fram till hnger
samman med tidigare forskningsresultat.
Annorlunda uttryckt mste den som strvar efter evidens frga sig huruvida
kunskaper frn enskilda forskningsstudier kan betraktas
oberoende av kontext, det vill sga det sammanhang
i vilket forskningen utfrts. r det mjligt att dra
Ett medvetet
generella slutsatser ur pedagogisk forskning, som
frhllningsstt i
till sin natur ofta r processorienterad och kontext
bunden? Fresprkare fr evidens svarar ja p frgan.
bde teori och praktik
Motstndare hvdar motsatsen. Det viktigaste r
emellertid att reflektera ver frgan och frhlla sig
till den i arbetet. P samma stt kan kumulativitet
betraktas. ena sidan r det viktigt och rimligt att inte upp
finna hjulet p nytt, utan att istllet bygga stllningstaganden
och handlingar p knd kunskap. andra sidan finns mnga exempel p
banbrytande resultat som innebr en total frndring av vr frstelse av
omvrlden och som inte skulle kommit fram om forskarna inte hade ifrgasatt
rdande paradigm. ven hr blir det viktiga i en diskussion om evidens att
vara medveten om frgans betydelse och ha ett medvetet frhllningsstt i
bde teori och praktik.

Ls mer om Skolinspektionens sammanstllning p vr hemsida:

www.skolinspektionen.se/forskningssammanstallning

17

Regelbunden
tillsyn
Regelbunden
tillsyn av alla skolor
SKOLINSPEKTIONEN granskar lpande all skolverksamhet,

Skolinspektionen
granskar
skolverksamhet,
frskola,
nrmare 6 000
skolor. Tillsynen
gr igenom mnga
olika
omrden
i verksamheterna
fr att se om
de uppfyller det
fritidshem
och
annan pedagogisk
verksamhet.
som lagar och regler krver.
Utgngspunkten
r de lagar och regler som finns fr
verksamheten.
Kvalitetsgranskning

Kvalitetsgranskning
inom avgrnsade omrden
inomSKOLINSPEKTIONEN
avgrnsadegranskar
omrden
mer detaljerat kvaliteten
i skolverksamheten inom avgrnsade omrden.

Skolinspektionen
granskar
Granskningen
ska leda tillkvaliteten
utveckling. i skolor och
andra verksamheter inom avgrnsade omrden.
Granskningen ska leda till utveckling.
Anmlningar som gller
frhllandet fr enskilda elever
Anmlningar
som
ELEVER, FRLDRAR
ochgller
andra kan anmla missfrhllanden
skola
till Skolinspektionen,
frhllandeti enfr
enskilda
elever till exempel
krnkande behandling eller uteblivet std till en elev.

Elever, frldrar och andra kan anmla missfrhllanden i en skola till Skolinspektionen, till exempel
krnkande behandling eller uteblivet std till en elev.
Fristende skolor
kontroll av grundlggande frutsttningar
SKOLINSPEKTIONEN bedmer anskningar om att starta
Fristende
skolor kontroll
fristende skolor. Bedmningen innebr en grundav grundlggande
lggande genomgngfrutsttningar
av skolans frutsttningar infr
start.

Skolinspektionen bedmer anskningar om att starta

fristende skolor. Bedmningen innebr en grund
lggande genomgng av skolans frutsttningar infr
start.

18

www.skolinspektionen.se