Anda di halaman 1dari 28

http://apastyle.apa.

org/

Fr ISD 2012-11-02 Daniel Karstrm

ANGE ENBART EFTERNAMN INGA FRNAMN


Att referera till texter med en frfattare
Frfattarens efternamn fljt av tryckr:
[] fr andrasprksforskningen (Viberg, 2004).
I sin senaste underskning visar Viberg (2004) att
Bde namn och rtal kan vara en del av den beskrivande
texten:
Viberg visade 2004 att

Tv frfattare till samma arbete:


ANGE ALLTID BDA NAMNEN VID VARJE REFERENS:

[] om ett vl genomfrt grupparbete (Lngstrm & Viklund,


2010).
OBS! Hr anvnder man &-tecknet i stllet fr ordet och.
I sin senaste underskning om grupparbete visar
Lngstrm och Viklund (2007) att [].
OBS! Hr anvnder man ordet och, inte &-tecknet.

Tre till fem frfattare till samma arbete:


Frsta hnvisningen:

[] nya insikter (Peterson, Troedsson & berg, 2005).


Peterson, Troedsson och berg (2005) menar att
Efterfljande hnvisningar:
[] gr att sl fast (Peterson et al., 2005).

Peterson et al. (2005) menar att

Sex eller fler frfattare till samma arbete:

Endast frsta frfattaren (fljt av et al.) i samtliga


hnvisningar ven frsta hnvisningen.
[] i enlighet med annan forskning (Peters et al. 2011).
Peters et al. (2011) visar att

Sex eller fler frfattare till samma arbete:


UNDANTAG:
Om tv referenser med samma rtal fr samma frkortning skrivs s mnga
efternamn ut som behvs fr att skilja referenserna t.

[] i enlighet med annan forskning (Peters, Smith et al. 2011).


Peters, Smith et al. (2011) kan pvisa att

[] i enlighet med annan forskning (Peters, Thorn et al. 2011).


Peters, Thorn et al. (2011) kan pvisa att

Flera olika frfattare och olika verk


Sortera frfattarna i alfabetisk ordning.
Separera referenserna med semikolon:
[] vilket r i samstmmighet med tidigare forskning (Ekerot,
1995; Kllstrm, 2012; Lngstrm & Viklund, 2010).

Olika frfattare med samma efternamn:


Olika frfattare med samma efternamn srskiljes genom att
lgga till initialerna i frfattarens frnamn. Referenserna ska
ordnas alfabetiskt utifrn frsta initialen.

[] kan genomfras (A. Persson, 2009; M. Persson 2011).


Bde A. Persson (2009) och M. Persson (2011) visar att

Flera verk av samma frfattare


Frfattarens efternamn nmns endast en gng och drefter
rknas verken upp genom att ange utgivningsr:
[] vilket har pvisats (Hyltenstam 1995, 2003, 2010).
Detta frtydligas av Hyltenstam (1995, 2003, 2010) d [].

Med samma utgivningsr:

[] med tydlighet (Andersson 1996a, 1996b, 1996c).


[] i enlighet med Andersson (1996a, 1996b, 1996c) d [].

Nr en organisation eller myndighet rknas som frfattare skriver man i


princip ut hela namnet. Om det finns en vedertagen frkortning efter det
fullstndiga namnet vid den frsta hnvisningen. Vid pfljande hnvisningar kan sedan frkortningen anvndas i stllet fr det fullstndiga
namnet.

Referensen: Statens offentliga utredningar (2012).


Frsta hnvisningen:

[] enligt Statens offentliga utredningar (SOU, 2012).


Efterfljande hnvisningar:

SOU (2012) freslr att

Hgskolor och universitet frkortas aldrig, varken i


referensen eller i hnvisningen:
referensen: Stockholms universitet (2012)
Samtliga hnvisningar:
[] i denna skrivelse (Stockholms universitet, 2012).
Stockholms universitet (2012) frtydligar

Om man vill citera tidskrifter, bcker, broschyrer,


rapporter utan ngon specifik frfattare kursiverar
man titeln:
som omnmns i broschyren Sprk (2007).
Begreppet domnfrlust (Sprk 2007) br

Referenser till personlig kommunikation (dvs. intervjumaterial, e-post,


brev, telefonsamtal, etc.) hnvisas till namn och ett s exakt datum som
mjligt. Eftersom det inte r mjligt att leta upp materialet ska referenser
till personlig kommunikation inte terfinnas i referenslistan.
Exempel:

[] och dessa problem har dock upphrt enligt


verksamhetschefen Lena Petterson (telefonintervju,
19 mars 2009).
[] och nu r alla problem tgrdade (Lars Andersson,
personlig kommunikation, 10 maj 2009).

Det man anger mellan citattecknen mste terges exakt som i


originaltexten.

Hnvisning med direkt citat ska sidhnvisning finnas:

Carlsson (2003, s.190) menar att mnniskor utstts fr en


diskursiv homogenisering nr de kategoriseras som invandrare.
Carlsson (2003) menar att mnniskor utstts fr en diskursiv
homogenisering nr de kategoriseras som invandrare(s.190).
Mnniskor utstts fr en diskursiv homogenisering nr de
kategoriseras som invandrare (Carlsson, 2003, s.190).

BLOCKCITAT
Innehller citatet mer n 40 ord separeras citatet frn den vriga texten.
D anvnds inga citattecken eftersom citatet urskiljs genom att stilstorleken
minskas och/eller radavstndet samt att texten dras in 1,3 cm frn vnstermarginalen.

Omarkerade strukturer lrs in tidigare n markerade:


Principen att omarkerade strukturer lrs in fre markerade frklarar
t.ex. varfr de fem vokalljus dom r de enda i spanska, grekiska,
polska och en lng rad andra sprk (i-, e-, a-, o- och -ljuden) ocks
r de vokalljud (av svenskans nio) som svenska barn frst tillgnar
sig vid sin frstasprksinlrning. (Ekerot, 1995, s. 25)

Det r denna princip som []

FELSTAVNINGAR
Ibland innehller de verk man vill citera ur stavfel. Eftersom man gr ett
citat mste man skriva exakt som det str. Att vi har uppmrksammat felet
visar vi genom att med kursiv stil och inom hakparentes skriva ordet sic.

Pettersson (2012) ppekar i sin studie att lraren


ska aggera [sic] samtalspartner (s. 673).
Lraren ska aggera [sic] samtalspartner (Pettersson,
2012, s. 673).

Hnvisningar till elektroniska dokument (webbsidor, artiklar frn etidskrifter, rapporter som finns tillgngliga p internet, etc.), skrivs p
samma stt som tryckt material, dvs. med frfattarnamn och rtal.
Saknas uppgift om svl frfattare som myndighet/organisation anges
de frsta orden i titeln.
Det r inte ovanligt att uppgift om nr ett elektroniskt dokument
publicerades saknas. D skriver du n.d. (fr no date given) dr rtalet
skulle sttt.

Ett undantag r nr du vill hnvisa till en webbsida mer


generellt (till skillnad frn en specifik del eller ett specifikt
dokument p webbsidan). Du hnvisar d genom att skriva
webbadressen inom parentes. Nr du hnvisar p detta stt
ska referensen inte skrivas i referenslistan.
Exempel:

P APA Styles hemsida (http://apastyle.apa.org/) kan man


hitta mnga goda rd om hur man refererar enligt APA-stilen.

Du br i mjligaste mn anvnda dig av originalkllor, men i


undantagsfall kan det vara ndvndigt att anvnda sig av en
andrahandsreferens. Skriv d referensen s hr:
I en studie av Derewianka (1990, refererad i Gibbons, 2003)
presenteras fyra faser [].
Alternativt:

I denna studie (Derewianka, 1990, refererad i Gibbons, 2003)


presenteras fyra faser [].
I referenslistan anges den referens du har lst andrahandsreferensen. Fr
exemplen ovan blir det slunda Gibbons som anges i referenslistan.

Den enklaste referensen (en bok) bestr av fyra element:


vem frfattare
nr utgivningsr
vad titel
var frlagsort och frlag

Dessa uppgifter terfinns p titelbladet, ibland p titelbladets baksida.


Tnk p att inte frvxla tryckeriort och tryckeri med
frlagsort och frlag!

Alfabetisk ordning efter (frsta) frfattarens efternamn. Observera


att endast frnamnsinitialer anvnds, inga frnamn
Publikationer av samma frfattare sorteras kronologisk efter
publikationsr
Publikationer av samma frfattare och med samma publikationsr
skiljs t med hjlp av ett bokstavstillgg: 2009a, 2009b, 2009c.
Publikationer med medfrfattare sorteras efter publikationer med
ensam frfattare

Publikationer med olika medfrfattare sorteras alfabetiskt efter


medfrfattares efternamn

Alfabetisk ordning efter (frsta) frfattarens efternamn:

Gibbons, P. (2006) Strk sprket strk lrandet. Uppsala: Hallgren &


Fallgren.

Lundin, K. (2009) Grammatik fr lrarstuderande. Lund: Studentlitteratur.


Lngstrm, S. & Viklund, U. (2010). Metoder undervisning och
framtrdande. Lund: Studentlitteratur

Artiklar ur verk med redaktr:


I den lpande texten refererar du till artikelfrfattaren inte till
redaktren:
Sjqvist (2004) menar att som bedmningsinstrument r
I referenslistan:
Sjqvist, L. (2004) Att arbeta med portflj. I: K. Hyltenstam, &
I. Lindberg (red) Svenska som andrasprk i forskning, undervisning och
samhlle (s. 627-643). Lund: Studentlitteratur