Anda di halaman 1dari 23

Artiklar om organisation och

ledarskap i vlfrdssektorn
Kurs: 4SA600
Ht-13
Kursansvarig: Peter Hultgren

Kompendiet innehller 21 artiklar vilka utgr en gemensam kunskapsreferens fr


kursdeltagare p kursen i organisation och ledarskap i vlfrdssektorn hsten 2013. Artiklarna
presenteras under tre teman: Organisation/omorganisation,
Profession/kompetens/handlingsfrihet, Ledarskap/styrning, och r kategoriserade enligt
principen mest ptagliga tema, dvs. det som respektive referatskribent framhllit som mest
intressant i artikeln. I flertalet artiklar terfinns tv eller samtliga teman som utgjort grund fr
kategoriseringen i kompendiet men det kan nd vara rimligt att gra en grovsortering s att
det blir lite enklare att orientera sig i kompendiet.

Organisation/omorganisation
Angelika Johansson
Vlfrdssektorns projektifiering kortsiktiga lsningar av lngsiktiga problem? Av Agneta
Abrahamsson och Lena Agevall (2009). Kommunal ekonomi och politik, volym 13, nr 4, sid
35-60.
Sammanfattning av artikel
Abrahamsson och Agevall (2009) beskriver i artikeln Vlfrdssektorns projektifiering
kortsiktiga lsningar av lngsiktiga problem? att projekt blivit en vanligare organisationsform
fr att organisera arbete i den offentliga sektorn och i vlfrdsomrden som till exempel
omsorg och skola. Detta innebr att projektfinansering har blivit en del av verksamheternas
finansiering.
Abrahamsson och Agevalls (2009) syfte med artikel r; 1. Analysera likheter
och skillnader mellan tv uttriktade samverkansprojekt inom offentlig sektor som riktar sig
till samma mlgrupp invandrare, 2. Identifiera vilka konsekvenser de uttriktade
samverkansprojekten fr fr mlgruppen och vilka avtryck projekten gr p den permanenta
verksamheten, 3. G bortom de enskilda projekten och gra en jmfrelse med liknande
projekt och att diskutera, problematisera och analysera projektets dubbla lften.
Abrahamsson och Agevall (2009) har byggt upp sin artikel kring att analysera
tv fall av olika projekt i offentliga organisationer. Bda projekten utgr frn samverkan
mellan olika vlfrdssektioner. Fall 1 bestr av tv efterfljande projekt, det ena handlar om
flyktingkvinnors hlsa och det andra om det s kallade brobyggarprojektet. Projektens grund
lg i att finna nya lsningar fr att p ett bttre stt svara upp mot flyktingars behov av service
och vrd. Projektet byggde p samverkan mellan olika vlfrdsorganisationer. Fall 2 bestr av
ett projekt fr att bryta socialt utanfrskap som upplevdes existera i ett bostadsomrde av
befolkningen. En mtesplats skapades dr personer med olika etniska kulturer som hade
kunskap om hur det svenska samhllet fungerade fanns tillgngliga. Mlet med projektet var
att underltta integrationen, ka de boendes delaktighet, frbttra deras hlsa samt minska
kulturkrockar. Detta projekt var en del av integrationsprogrammet vilket sedan gick ver till
storstadssatsningen.
Abrahamsson och Agevall (2009) beskriver en rad likheter och olikheter i de
bda fallen. Likheterna r att de bda vergr till nya mer omfattande projekt. Olikheterna r
bland annat att projekten i frsta fallet uppkommer i anslutning till en permanent verksamhet
medans projektet i andra fallet dremot r en ny verksamhet som organiseras genom projektet.
Abrahamsson och Agevall (2009) finner i sin analys och resultatdel att projekten avslutas p
olika stt. I fall ett sjlvdr verksamheten medans projektet i fall tv implementeras i
verksamheten fast i en annan form. Forskarna uppmrksammar ven att personer som
medverkar i projektet blir engagerade. Dock framkommer det ven att det uppstr
konsekvenser i form av frustration bland de involverade personerna. I fall ett upplevs
frustration p grund av att de projektanstllda invandrarna lovades anstllning men inte fick
det pgrund av att projektet sjlvdog och frustration i fall tv uppkom p grund av att beslut
om fortsatta resurser inte kom i tid. Abrahamsson och Agevall (2009) finner dock i resultatet
att det positiva med projekt r att de legitimerar ett strre handlingsutrymme n i den
permanenta organisationen.

Johanna Johansson
Full reference to this article: Andersen, J. A. and Jonsson, P. (2006), Does organization
structure
matter?: On the relationship between structure, functioning and effectiveness, International
Journal of Innovation and Technology Management, Vol. 3, No. 2, pp. 237-263.
Andersen och Jonsson diskuterar frhllandet mellan organisationsstruktur, funktion och
effektivitet i sin artikel Does organization structure matter?: On the relationship between
structure, functioning and effectiveness. Chefer fr en organisation ser ofta nya
omorganiseringar p organisationsstrukturen som lsningen p mnga problem i
organisationen. Mnga ledare antar att strukturen avgr hur organisationen ska fungera och
drmed grs omstruktureringar inom organisationen alltmer oftare. Frfattarna ifrgastter om
organisationsstruktur gr skillnad fr organisationens funktion och effektivitet.
Organisationsstrukturen beskriver arbetsfrdelningen vilket anger vilka uppgifter varje
individ i organisationen har. De anstllda kan dremot flja reglerna och rutinerna fullt ut
alternativt att de fortstter flja deras egna informella regler och rutiner. De anstllda kan ven
ta beslut och agera utanfr sin auktoritet. Forskare ser att arbetsledare ofta ven tillter de
anstllda att kringg sina regler och krav.
Andersen och Jonsson gr en kvantitativ studie d de skickar ut frgor till 324 svenska fretag
via mail. Frfattarna undersker sambandet mellan struktur och funktion samt mellan struktur
och effektivitet. Resultatet visar att det finns ett samband mellan att organisationsstruktur
pverkar hur organisationen fungerar och dess effektivitet. Det vill sga att strukturen i
organisationen pverkar hur organisationen fungerar. Dremot r organisationsstrukturen bara
en av de mnga faktorer som pverkar det stt organisationen fungerar. Fr att gra en
organisation framgngsrik krvs det ven kompetens och engagemang hos arbetsledaren samt
ett bra arbetsklimat, samarbete, bra normer etc.
Resultatet p studien visar att den formella och informella strukturen endast marginellt
pverkar hur organisationen fungerar. Fr att frbttra effektiviteten i organisationer r
omorganiseringar drmed inte det frsta alternativet att vervga.

Linn Talmark

Privatisering av sjukvrd: politisk lsning eller komplikation?


I artikeln Privatisering av sjukvrden: politisk lsning eller komplikation? diskuterar Paula
Blomqvist privatiseringen av sjukvrden i Sverige. Hon menar att privatisering ofta r svr
och motsgelsefull, trots att den presenteras som en enkel lsning. Blomqvist anser ocks att
det kan vara problematiskt att omstta teoretiska modeller gllande privatisering i praktiken.
Inledningsvis lyfter frfattaren fram att de flesta svenska partier haft en positiv syn p
kningen av privata vrdgivare. Privatisering kan ses som ett medel fr att effektivisera
produktionen av sjukvrd och ka patienters tillfredsstllande. Dremot existerar politisk
oenighet gllande regleringsfrgor. Trots den relativt positiva synen p privatisering har
andelen privata vrdgivare i Sverige kat lngsamt med cirka 10%, vilket till viss del ven
gller fr vriga Europa. Artikeln syftar drfr till att teoretiskt och empiriskt frklara varfr
andelen privata vrdgivare vuxit s lngsamt, ven nr det funnits starkt politiskt std fr
kad privatisering av sjukvrden. Paula Blomqvist tar ven upp ngra av de ider som legat
till grund fr privatiseringsstrvandet inom sjukvrden och hur dessa har tillmpats. Hon
belyser ocks frsken att tillmpa dessa ider i tre lnder; Sverige, Polen och Ungern.
Med artikelns inledande avsnitt introducerar Blomqvist begreppet privatisering och dess
tillmpning inom sjukvrden. Drefter presenteras de ider om konkurrens och privatiseringar
av offentligt finansierade sjukvrdssystem. Avslutningsvis menar Blomqvist att en
privatisering av vrdproduktion inom ett offentligt finansierat system i frsta hand inte
handlar om utfrsljning av produktionsenheter eller att tillta nyetableringar av privata
fretag, utan snarare om att utveckla och anpassa offentliga regelsystem. Blomqvist anser att
mycket tyder p att anledningen till den lngsamhet gllande privatiseringen av sjukvrden
beror p att politiker och tjnstemn givits alltfr bristflliga resurser fr att kunna anpassa
sig.
Kllfrteckning
Blomqvist, Paula (2005) Privatisering av sjukvrd: politisk lsning eller komplikation?,
Socialvetenskaplig tidsskrift nr 2-3, s 169-189.

Malin Andersson
Tidsskriftens namn: Socialvetenskaplig tidsskrift
Upplaga: 3-4
Publiceringsdatum: 2004
Artikelns namn: Frndrad tillmpling av offentlig ldreomsorg ett hot mot mlsttningen om demokrati och
jmstlldhet
Frfattare: Ann-Britt M Sand

Artikeln handlar om vem det egentligen r som br ansvar fr den svenska offentliga
ldreomsorgen, samt hur makten har frskjutits frn offentliga organ till anhrigvrd, den tar
ven upp genusperspektiv och hur det pverkar organisationsfretrdarna inom den offentliga
ldreomsorgen.
Artikeln visar p att vi blir ldre idag n tidigare (jmfrt med mitten p 1900talet) men samtidigt att kommunernas resurser fr ldreomsorgen minskar. Frfattaren visar
ven m.h.a. statistik hur allt frre ldre blir beviljade insatser via offentlig ldreomsorg.
Frfattaren menar dock p att dels har de ldre blivit friskare idag men att andelen ldre som
har blivit friskare fortfarande r lngt mindre neddragningarna av kommunal ldreomsorg.
terigen genom statistik visas det p hur mycket anhrigvrden har kat sedan 1980-talet och
att det frmst r kvinnor som utfr anhrigvrden och att denna r obetald.
Frfattaren menar ven p de luckor som finns inom ldreomsorgen nr det
kommer till jmstlldhet mellan svl kn som klasskillnader. Det beskriv som att
resursstarka ldre med anhriga har lttare att f resurser via offentlig ldreomsorg n vad
resurssvaga ldre har. Viktigt att pongtera r ven att i gruppen resurssvaga ldre r kvinnor
verrepresterande medan mn r underpresterande. Det gr tydligen att tyda den
diskriminering som finns mot kvinnor i beviljandet eller avslendet om offentlig ldreomsorg.
Har kvinnan tidigare i sitt liv till strsta del utfrt hemmets arbetsuppgifter, ssom tvtt, std,
mat osv. s har fr hennes man inte lika stor chans att f hemtjnst om hon fortfarande kan
utfra hemmet sysslor som om det hade varit tvrtom. Kvinnor fr drfr en strre roll i
omhndertagandet av en make som behver hemtjnst n om det varit tvrtom. Mn som
behver ta hand om sina makor har drav lttare att f hjlp genom hemtjnst.
Diskrimineringen av kvinnor gller inte enbart pensionerande kvinnor som fr ta hand som
sina makar utan ven kvinnor som r i frvrvslivet. Vid anskan om insatser via offentlig
ldreomsorg avsls oftare anskningar av de ldre som har en dotter inom samma geografiska
omrde/stad n om de hade haft en son.
Frfattarens slutsats r att sociala normer styr den offentliga ldreomsorgen till
strre del n politiska besult, d den minsta bestndsdelen i samhllet inte lngre r individen
utan familjen. Det menas ven p att Sverige (i jmfrelse med Tyskland och Spanien) r
lngst ifrn praktiskt utfrande av ldreomsorg och vad som str lagstiftat.
Artikeln r sedd ur ett anhrig och feministiskt perspektiv samt till viss del intersektionalitet.

Martina Persson

Omsorgsvardag under skiftande organisatoriska villkor


en jmfrande studie av den nordiska hemtjnsten
Titel: Omsorgsvardag under skiftande organisatoriska villkor en jmfrande studie av den
nordiska hemtjnsten
Frfattare: Marta Szebehely
Tidskriftens namn: Tidsskrift for Arbejdsliv
Upplaga: 8:2
Publiceringsdatum: 2006
Adress: http://swepub.kb.se/bib/swepub:oai:DiVA.org:su-60131
Artikelns handling:
Man tar ofta fr givet att alla nordiska lnder r lika i hur man utformar sin ldreomsorg.
Eftersom att det finns f studier angende om det r shr har frfattaren drfr valt att gra
en omfattande litteraturversikt och en kvalitativ studie av hemtjnsten i tre nordiska
huvudstder. I den hr artikeln diskuterar man hemtjnstens organisationsfrndringar och hur
de nya styrprinciperna prglar personalens omsorgsvardag. Samtidigt diskuteras ven hur
personalen aktivt och i hemlighet kringgr de organisatoriska villkoren. Programmet gr ut p
att analysera ldreomsorgens vardag, genom observationer av praktiken och intervjuer. Dessa
vardagserfarenheter relateras sedan till strukturella, historiska, kulturella, socialpolitiska,
organisatoriska och andra frhllande som utgr verksamhetens villkor.
En grupp p tta forskare, tv frn varje land, har gjort nedslag i en hemtjnstgrupp i Oslo,
Kpenhamn, Stockholm och Helsingfors. Under tre dagar studerade man verksamheten
genom observationer, intervjuer och personalenkter. Man har dock valt att utelmna
Helsingfors pga att man av sprkskl tvingades genomfra studien i en svensktalande
hemtjnstgrupp i staden.
Problem/Syfte:
Ett syfte med artikeln r att bidra till att ka forskningsutbytet i norden. Studien har ven som
metodologiskt syfte att lyfta fram en forskningstradition som r inriktad p
omsorgspersonalens vardag under olika organisatoriska villkor. Med detta vill man bidra till
ett kat intresse fr detta perspektiv.
Resultat:
Man har sett tecken p att baspersonalen aktivt kringgr sina organisatoriska villkor. De
struntar i tysthet i de frndringar som kommer uppifrn och gr istllet som de alltid har
gjort.
Man fick i studien ven fram att det finns mnga likheter mellan lnderna, men att det ven
skiljer sig i mnga delar. Alla de likheter och skillnader som tas upp kommer jag inte att
bertta om, det hade tagit fr lng tid. Dock kan jag ta ngra exempel. Ett exempel r att man
upptckte att Oslo inte r s detaljstyrt, man ger hemtjnstpersonalen relativt mycket utrymme
fr tolkning av insatser. Detta skiljer sig starkt frn Kpenhamn, dr detaljerna var betydligt
fler. Ngot som ocks skiljer sig mellan lnderna r betydelsen av sociala samtal med
vrdtagaren. I Stockholm var detta jtteviktigt hos personalen i teorin och i Kpenhamn var
det ingen av personalen som ppekade att detta var viktigt. Dock upptckte man i praktiken
att hemtjnstgrupperna i Kpenhamn var de som tog sig mest tid fr samtal med vrdtagaren.

Man kommer i studien ocks fram till att det i alla tre grupper finns organisationsprinciper
som strider mot de villkor som finns fr god omsorg, om man ser p tidigare
omsorgsforskning. Man talar ven om en kamp mellan tv diskurser dr den ena r en
omsorgdiskurs som prglas av omsorgsideal och den andra r en effektivitetsdiskurs som
bestr av kostnadseffektivitet och marknadstnkande.
Slutligen ppekar man ven att det trots en generellt kad tidspress i hemtjnstgrupperna s
finns det fortfarande en bra omsorg i den nordiska hemtjnsten. Ibland trots de organisatoriska
villkoren och ibland fr att de organisatoriska trenderna nnu inte har slagit igenom fullt ut.

Slaven Maras

Vetenskaplig artikel
Jag har valt en artikel som blev publicerad i tidskriften Tidsskrift for Arbejdsliv 2006,
upplaga 1. Artikeln heter Omsorgsvardag under skiftande organisatoriska villkor en
jmfrande studie av den nordiska hemtjnsten och r skriven av Marta Szebehely.
Syfte/Problem:
Artikeln har en kvalitativ ansats som ska framstlla skillnader och likheter mellan hemtjnsten
i Nordens lnder. Drigenom ska omsorgspersonalens upplevelser av omorganisering och
nytillkomna styrprinciper underskas, och senare jmfra de nordiska lnderna med varandra
i en komparativ studie. P s stt kan frfattaren mta positiv respons och motstnd mot
tidigare nmnda organisatoriska frndringar och styrprinciper.
Artikeln har som huvudsakliga syfte att bidra till ett kat samarbete inom Norden gllande
hemtjnst och dess personal eftersom samarbete i dagslget inte sker inom Norden, utan
lnderna har samarbetspartners i andra lnder, exempelvis lnderna som ingr i
Storbritannien.
Teori:
Artikeln har ingen uttalad teori, utan kombinerar de teorier som anvnds i respektive land. I
Finland s bestr forskning om ldreomsorg frmst av socialpolitisk vlfrdsforskning, I
Norge bestr forskningen frmst av socialpsykologiska teorier, i Danmark s bestr
forskningen frmst av humanistisk och kulturgerontologisk forskning. I Sverige bestr
forskningen gllande ldreomsorg frmst av vardagsorienterad forskning.
D studien r av komparativ art s kommer alla dessa teorier att anvndas i artikeln.
Resultat:
Organisatoriska frndringar kan leda till oro hos omsorgspersonal och sledes ocks pverka
att de inte kan utfra sitt jobb p ett bra stt. I samtliga hemtjnstgrupper s uttrycker
personalen en rdsla fr nya styrprinciper och omorganiseringar som pverkar dem. I artikelns
slutsats str beskrivet att det r inte ambitionerna hos personalen som ska snkas, utan kraven
som nya styrprinciper medfr ska vidgas.
Lnk till artikel:
http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:433378/FULLTEXT01

Sofia Henriksson
Organisation och ledarskap inom vlfrdssektorn
4SA600
HT 2013

Willem, Annick; De Vos, Ans; Buelens, Marc (2010) Comparing private and
public sector employees psychological contracts do they attach equal
importance to generic work aspects?, Public management review,2010:12, 275302
Frfattarna till denna artikel har syftet att jmfra frvntningarna och motivationen hos
offentligt kontra privat anstllda. Detta fr att kunna se vilka faktorer som motiverar anstllda
i offentliga organisationer samt till vilken grad organisationerna har klarat att uppfylla dessa
faktorer.
Underskningen bygger p det psykologiska kontraktet, fr att kort sammanfatta
begreppet menar de att det psykologiska kontraktet r som ett anstllningskontrakt men byggt
p de anstlldas frvntningar i den sektor de arbetar inom, det psykologiska kontraktet byggs
upp nr de anstllda anser att organisationen lovat vissa belningar fr det arbete de utfr.
Frfattarna menar ocks att nr dessa lften inte uppfylls utifrn de anstlldas frvntningar r
risken strre att motivation sjunker och medarbetarna har strre bengenhet att lmna
arbetsplatsen.
De faktorer frfattarna ser som relevanta r: mjlighet till karrirutveckling,
arbetsuppgifternas innehll, ln, arbetsmilj, samt respekt fr den anstlldes fritid.
Frfattarna utvecklar sina teser genom att jmfra olika motivationsteorier med redan
genomfrda studier p omrdet.
Det resultat de fr fram genom en kvantitativ underskning r att det finns tydliga
skillnader mellan den privata och offentliga sektorn angende frvntningar och motivation.
De faktorer som frfattarna lgger strst fokus p r karrirutvecklingen och lnen. Detta fr
att underskningen visade att offentligt anstllda inte hade lika hga frvntningar p dessa
faktorer som de privat anstllda. De menar d att offentligt anstllda blir motiverade av andra
faktorer, exempelvis att den offentliga sektorn erbjuder en annorlunda uppsttning vrderingar
n privata organisationer, som jmstlld och rttvis behandling. Men de menar ocks att det
kan bero p att de offentligt anstllda frn brjan vet att karrirutveckling och ln i offentliga
organisationer inte r lika hg som i andra och drfr inte har lika hga frvntningar p
detta. Det betyder dock inte fr den sakens skull att de anser sig tillrckligt belnade.
Slutligen visade underskningen att alla faktorer frutom arbetsuppgifternas innehll,
uppfattades som icke uppfyllda av de offentligt anstllda, s ven om faktorerna inte r av
hgsta relevans fr de anstllda kan detta nd vara tillrckligt fr att motivationen ska
minskas med ndamlet att sluta p arbetsplatsen. Offentliga organisationer har drmed
mycket kvar att frbttra fr dess anstllda menar frfattarna.

Sofia Lilliehorn

En sak i taget? Om specialisering inom socialtjnstens individ och familjeomsorg


Bergmark och Lundstrms (2005) berr ett organisationsrelaterat problem om p vilket stt
det sociala arbetet br organiseras. Omorganiseringar inom socialtjnsten r vanligt
frekommande fenomen, vars intention r att stadkomma en kostnadseffektiv och
ndamlsenlig socialtjnst. I detta finns det en utveckling mot en kad grad av specialisering
inom socialtjnstens individ- och familjeomsorg (IFO). Vidare finns det en kunskapslucka
gllande denna utveckling och hur det har pverkat arbetets innehll (s. 126). Artikelns
syfte r att belysa hur socialtjnstens individ- och familjeomsorg r organiserad med
avseende p specialisering inom missbruksvrd, barnavrd och frsrjningsstd samt hur
organisationsstrukturerna kan frklaras (129).
Bergman och Lundstrm (2005) undersker organiseringen inom socialtjnstens individ och
familjeomsorg utifrn ett organisationsteoretiskt perspektiv, fr att belysa specialiseringes
former (hur arbetet renodlas utifrn klientgrupp, funktion och metod m.m.). Artikeln
undersker frmst skilda uttryck fr en horisontell specialisering, d.v.s. i vilken mn
organisationen delas in i avdelningar med srskilda arbetsuppgifter. Resultatet baseras p ett
forskningsprojekt, dr anstllda inom IFO har intervjuats samt dokument insamlats. Urvalet
bestr av 100 kommuner (s. 130-131).
En gemensam organisationsfrndring inom enheterna r en funktionell specialisering. Det
innebr att missbruksvrd, barnavrd och frsrjningsstd i hgre grad r avgrnsade frn
varandra. Andra organisationsmnster r att behandlings- och utredningsarbete avskiljs frn
varandra, fler ppenvrdsenheter etc. (s. 141-143). Detta kan jmfras med den politiska
intentionen om en helhetssyn inom socialtjnsten. I frarbetena till socialtjnstlagen fungerar
begreppet helhetssyn som en princip fr organiseringen fr socialtjnsten. Socialtjnsten
skulle vara interagerad fr att mta mnniskans hela livssituation, dr socialarbetarens
arbetsuppgifter r skiftande och generella snarare n avgrnsade och specialiserade (s. 125-129).
Specialiseringen inom socialtjnsten kan frsts i ljuset av organisationens
omgivningsberoende: en lsning p diverse problem eller ett svar p omgivnings
frvntningar och krav. Drmed r specialisering inte en kortvarig trend, utan snarare en
institutionaliserad strategi: Krvs det kad kompetens i utredningsarbetet eller satsningar p
ungdomsvrd r det organisatoriska svaret att skapa en ny enhet (s. 143). Bergman och
Lundstrm (2005) identifierar ett antal drivkrafter bakom organisationsfrndringen: ssom
politisk frndring, inflytande frn professionen, ekonomisk knapphet och kad efterfrgan
(s.144-146).

Referens
Bergman, . & Lundstrm, T. (2005) En sak i taget? Om specialisering inom socialtjnsten
individ- och familjeomsorg. Socialvetenskaplig tidskrift nr 2-3
http://svt.forsa.nu/Documents/Forsa/Documents/Socialvetenskaplig
%20tidskrift/Artiklar/2005/En%20sak%20i%20taget.%20Om%20specialisering%20inom
%20socialtj%c3%a4nstens%20individ%20och%20familjeomsorg.%20%c3%85ke
%20Bergmark%20och%20Tommy%20Lundstr%c3%b6m.pdf

Annika Brodin
Kort referat av artikeln Specialisering eller integration? -En studie av socialarbetares
syn p arbetsvillkor och insatser i tre organisationsformer.
I artikeln av Stefan Morn, Bjrn Blom, Minna Lundgren och Marek Perlinski lyfts en studie
som gjorts av tre olika organisationsformer, s kallade specialiserad-, blandad- och integrerad
organisation med avsikt att se hur klientarbetet r utformat. I grova drag kan sgas att de olika
organisationsformerna bygger p olika logiska grunder, det vill sga att de har olika
utgngspunkter. I den specialiserade organisationen anges myndighetsrollen som
utgngspunkt fr att tillgodose organisatorisk helhetssyn, den integrerade markerar den
professionella kompetensen, medan den blandade organisationen r mer situationsanpassad
med ett visst fokus p myndighetsrollen.
Morn et al. menar att de olika organisationsformerna har bde fr och nackdelar och att
den begrnsade forskningen av mnet har som huvudsyfte att hitta vilken organisationsform
som ger bst utfall fr klienten. Tidigare forskning ha haft ett fokus p organisation som
struktur snarare n organisation som social process. I denna studie stlls den specialiserade
organisationen mot den integrerade i den mn att myndighetsutvning stlls mot
verkstllighet. Det finns ocks anledning att ifrgastta om att specialiserad organisation
skulle leda till kad kompetens hos socialarbetare n i en integrerad organisation, d bda
krver tillggsorganisationer. Oberoende av organisationsform krvs bde bredd och djup i
kompetens hos socialarbetare fr att uppn optimalt utfall fr klienten. Fr att mjliggra
detta har samarbete och samverkan i olika grader och former en betydande roll.
Med anledning av att allt fler socialtjnstorganisationer blir specialiserade menar Morn et
al. att det finns anledning att stlla frgan: Vilka r de optimala organisatoriska villkoren fr
att uppn en bra balans mellan bredd och djup i kompetensen hos socialarbetarna? d denna
organisationsform (specialiserade) inte har ngot tydligt std i forskningen fr att vara den
optimala.
Referens
Morn, S., Blom, B., Lundgren, M. & Perlinski, M. (2010) Specialisering eller integration? En studie av socialarbetares syn p arbetsvillkor och insatser i tre organisationer.
Socialvetenskaplig tidsskrift. 2010:2, s. 189-209.

Profession/kompetens/handlingsfrihet
Annika Sjgren Arvidson
ARTIKEL
Titel: ndrad styrning av vlfrdsprofessioner exemplet evidensbasering i socialt arbete
Frfattare: Andreas Liljegren och Karolina Parding
Tidskrift: Socialvetenskaplig tidskrift nr 3-4, 2010
Sammanfattning:
Det som artikeln huvudsakligen tar upp r frndringen inom socialt arbete. Hur tv olika
logiker mts, yrkes och organisationsprofessionalism. Detta mte pverkar dem som arbetar
professionellt bde i och hur de frhller sig till ledningen i organisationen som de verkar i
och ven i frhllande till sina klienter.
Enligt artikelfrfattarna r ett syfte med artikeln att ta in, en forskare Everts, tv
idealtypiska logiker, yrkes och organisationsprofessionalism i en annan forskare, Abbotts,
modelldelning av professionellt arbete i tre aspekter, en diagnosdel, en reflektionsdel och en
tgrdsdel. De vill p s stt bygga en teoretisk modell som kan hjlpa till att frklara
teoretisk styrning. Deras andra syfte r att tillmpa modellen som de satt samman p
utvrderings- och bedmningsinstrument fr att frdjupa frstelsen av hur ndrade
styrningsideal kan pverka professionellt arbete.
Yrkesprofessionalism baseras p en kvalitetsskring kollegor emellan. Den tysta
kunskap som skapas av hgre utbildning i kombination med att arbeta sig in i yrket. De
professionellas eget omdme, samt att denna professionalism fr sanktionera legitimiteten i
arbetets utfrande.
Organisationsprofessionalism har sin utgngspunkt i en mer formell byrkratisk
kontroll av de professionella. De professionella kan gras ansvariga och det r bara
dokumenterad kunskap som gller, en legitimitet som hrrr frn ett byrkratiskt synstt. Som
ett stt att mta insatsers effekt har olika manualbaserade utvrderings- och
bedmningsinstrument
implementerats i socialt arbete, ett exempel p detta r BBIC.
Artikelfrfattarna menar att alltsedan 80-talet har en mer evidensbaserad syn p
socialt arbete vunnit mark. De menar att de som arbetar professionellt inom socialt arbete kan
vara lojala mot sina klienter och sina arbetsuppgifter men att den yrkesprofessionella synen
inte alltid gr dem som arbetar lojala mot organisationen. Men r organisationen fr styrande
frlorar de professionella i handlingsutrymme och yrkesstatus och det kan ocks bli negativt
fr organisationen som de arbetar i. De professionellas handlingsutrymme r ngot som
artikelfrfattarna anser vara viktigt, eftersom det genererar ett sjlvstndigt handlande i
yrkesrollen. Handlingsutrymme r grundlggande inom professionellt arbete
handlingsutrymme r en viktig beslutsmekanism nr generella regler inte r tillmpbara, r
ndvndig nr generell kunskap ska tillmpas p specifika fall och r dessutom en
frutsttning fr individanpassad behandling. Ett problem med fr stort handlingsutrymme
kan vara klienternas rttsskerhet, eftersom man kan tnja p grnserna bde till klienternas
frdel och nackdel.
Frgan om evidensbaserat arbete finns i spnningsfltet mellan yrkesprofessionalismens
handlingsfrihet och organisationsprofessionalismens standardiseringsideal. Oftast finns dock
en blandning av yrkes och organisationsprofessionalism i verkligheten.

Betty Grace
Profession, organisation, kollegialitet och ansvar
Lennart G Svensson
Problem: Enligt artikeln s frs det en debatt om hur det professionella ansvaret praktiseras
inom arenor som frvaltningsstyrning, organisationsstyrning, professionsstyrning och
marknadsstyrning. Fyra starka grundlggande vrden tas upp fr diskussion i denna artikel
som handlar om beslut, byrkratiska regler, kunskap och etik samt allmnhetens efterfrgan
p marknaden. Rtten att utkrva ansvar har frskjutits frn den kollektiva politiken till
organisationsledningars effektivitet och mottagarnas behovstillfredsstllelse. Professionella
gr i riktning mot att mer direkt behva redovisa sina resultat fr arbetsgivare och klienter n
att vara kollegialt ansvariga utifrn sina kunskaper och sin etik. Michael Power kallar detta fr
granskningssamhllet som har blivit den frmsta metoden fr legitimitet. Artikeln beskriver
ocks att den politiska styrningen och frvaltningsstyrningen har visat ansatser till att minska,
medan organisationsstyrning och organisationsledning med kvalitets och marknadsmetoder
har kat. Problemet kopplas samman till den klassiska debatten om motsttningar mellan
profession och byrkrati som ter tas upp i samtida samhllsfrndringar. Dr kollegialiteten
som organisationsform utmanas samt hur det professionella ansvaret bryts mot andra former
av ansvar.
Syfte: Att analysera olika former av kontroll, styrning, legitimitet och ansvar utifrn tre
offentliga verksamheter som skola, sjukvrd och socialtjnsten inom den offentliga sektorn.
Dr fokus riktas i likheter och motsttningar mellan kollegialitet och byrkrati samt
yrkesprofessionalism och organisatorisk professionalism. Dr syftet ven handlar om hur
kollegialitet och yrkesprofessionalism r frenad i arbetsorganisationernas styrning och
praktiker, och hur ansvar formuleras och utkrvs.
Teori. En litteraturstudiestudie om teorier som framhller olika former av styrning samt ger
nya frklaringar av yrkesprofession och som framhller organisation som en styrningsstrategi- och kontrollmekanism. Dr professioner kan uppst och utvecklas vidare utifrn
olika organisationsstyrningar som skapas samt formas utifrn och d vanligtvis av kommun,
landsting eller staten genom att passas in i en strre byrkrati. Frndringar kan genomfras
p olika stt och rttfrdigas med olika principer. Det viktigaste r inte hur frflyttningar av
ansvar, beslut, byrkratiska regler, kunskap och etik samt allmnhetens efterfrgan p
marknaden sker utan det r i frsta hand att det skett frndringar nr det finns behov av
omstruktureringar.
Kllhnvisning
http://svt.forsa.nu/Documents/Forsa/Documents/Socialvetenskaplig
%20tidskrift/Artiklar/2011/Profession,%20organisation,%20kollegialitet%20och%20ansvar
%20av%20Lennart%20G%20Svensson.pdf hmtad 2013-09-02, kl. 11:02

Mathilda Karlsson
Artikel gllande organisation- och ledarskapsrelaterad problematik inom
vlfrdssektorn
Tidsskriften Socialvetenskaplig tidsskrift presenterade r 2010 ett temanummer betrffande
Frndringar och nya riktningar inom human service. I detta temanummer lyftes sex olika
artiklar angende just detta varav fokus i detta paper kommer vara en utav dessa; ndrad
styrning av vlfrdsprofessioner exemplet evidensbasering i socialt arbete av Karolina
Parding och Anders Liljegren.
Parding och Liljegren (2010) diskuterar i sin artikel om hur arbetet fr professionella
yrkesutvare kan frndras beroende p vilken organisationsmodell man arbetar i. Parding
och Liljegren skiljer mellan tv olika organisationsmodeller i sin artikel nmligen den
yrkesprofessionella modellen samt den organisationsprofessionella modellen.
Artikelfrfattarna menar att det sociala arbetets organisering har frndrats frn ett mer
yrkesprofessionellt arbetsstt till ett mer organisationsprofessionellt fr att f bukt med
effektivitetsproblematiken inom den offentliga sektorn genom att infra privata sektorns
styrningsideal. Parding och Liljegren (2010) vill ocks i och med sin artikel belysa hur
professionellas vardagliga arbetsliv pverkas av en mer evidensbaserad kunskap i praktiken.
De teorier som anvnds i artikel r bland annat Abbots uppdelning av det professionella
arbetets delar; diagnosdel, reflektionsdel och tgrdsdel. Parding och Liljegren (2010) lyfter
ocks Evetts teori om yrkesprofessionalism och organisationsprofessionalism som presenterar
tv olika typer av organiseringsmodeller.
Artikeln diskuterar speciellt betydelsen av socionomers handlingsutrymme i praktiken
beroende p vilken organisationsmodell som styr praktiken. Frfattarna lyfter ocks
diskussionen av professionens betydelse fr praktiken och vad som kan komma att hnda med
professionen i en praktik med organisationsprofessionalism.
Kllor
Parding, K. & Liljegren A. (2010) ndrad styrning av vlfrdsprofessioner exemplet
evidensbasering i socialt arbete I: Socialvetenskaplig tidskrift nr: 3-4 s. 270-288
Lnk direkt till artikel:
http://svt.forsa.nu/Documents/Forsa/Documents/Socialvetenskaplig
%20tidskrift/Artiklar/2010/ndrad%20styrning%20av%20vlfrdsprofessioner%20%20exemplet%20evidensbasering%20i%20socialt%20arbete%20av%20Andreas
%20Liljegren%20&%20Karolina%20Parding.pdf

Ingela Henningsson
Nr frpackade ider mter organisatoriska villkor
Lina Ponnert & Kerstin Svensson
Ur Socialvetenskaplig tidskrift nr.4, 2011
Artikeln analyserar spridningen och terinbddningen av manualbaserade program d det blir
mer vanligt att organisationer anvnder sig av dessa fra att leva upp till kravet p en
evidensbaserad praktik.
Syftet med artikeln r att skapa en frstelse fr de manualbaserade programmens
spridning inom det sociala arbetets flt, men ven att klargra och analysera fr hur processen
kring implementeringen gr till. Samt vad det r fr pverkansfaktorer som avgr om eller att
ett program sprids i organisationen.
Ponnert och Svenssons (2001) grundtanke r att manualbaserade program kan frklaras
som en uppsttning nedskriva ider i standardiserad form, fr att de ska kunna passa s mnga
olika organisationer som mjligt utan att behva frndras. Samtidigt lyfter de att dessa ider,
trots att de r manualbaserade och i standardiserad form, pverkas av den organisation som
anammar dem samt att organisationen blir pverkad av iderna.
Ponnert och Svensson (2001) har anvnt sig av processen kring nr Kometprogrammet
skulle infras i verksamhet vid srskilda ungdomshem fr att studera hur de berrda
grupperna sg p implementeringen av detta program. Komet r frn brjan en
kommunikationsmetod baserad p kognitiv beteendeterapi, som riktar sig till frldrar till
barn 3-11 r. Dr en av utgngspunkterna r att lra frldrarna hur viktig den sociala
samvaron med barnet r, eftersom barn ltt pverkas av sina frldrars beteenden. Efter en
viss revidering hade iderna utvecklats s de skulle vara mer anpassade till verksamheten vid
srskilda ungdomshem dr ldern p de boende r mellan 12-18 r. Implementeringen startade
dock utan att programmet var vetenskapligt utvrderat frst. Efter en kortare tid (ca tv r
senare) har programmets spridning avstannat enligt Ponnert och Svensson (2001). Vilka
faktorer kan ha pverkat detta?
Ponnert och Svensson (2001) tar upp tre olika perspektiv som detta kan analyseras
utifrn: det organisatoriska fltets, idns och personalens. Ur det organisatoriska fltets
perspektiv lg implementeringen av programmet helt rtt i tid d synen p barns rttigheter
lyftes i samband med intrdet av FN:s barnkonvention. Dremot var programmets id inte helt
anpassad till den verksamhet dr den skulle verka i samt att det var oerhrt beroende av
personalens intresse fr medverkan i processen.
Det finns bde fr- och nackdelar med processen kring detta exempel. Ponnert och
Svensson (2001) lyfter problemen med att det reviderade programmet inte riktigt fungerar i
verksamheten d det r svrt att anpassa det fullt ut, vilket leder till att den frutbestmda
manualen inte fljs strikt och den evidensbaserade praktiken uteblir. Samtidigt r tron p
ursprungs idn s stark att personalen och organisationen finner det mjligt att implementera
en reviderat program med samma resultat, men kanske mest fr att behovet av resultatet r
starkast.
Ponnert och Svensson (2001) menar att det idag r mnga manualbaserade program som
drivs vidare i organisationer endast av frhoppningarna av att de ska nskad effekt, eller att
man till och med inte ens vet vart de leder. De anser att det r av stor vikt att vara medveten
om vilka olika investeringar i bde utbildning och utveckling av personal och organisation

som kommer att krvas under processens gng, innan en implementering av ett sdant
program ska ske.

Referens:
Ponnert, L., & Svensson, K. (2011) Nr frpackade ider mter organisatoriska villkor.
Socialvetenskaplig tidskrift, nr.3. Hmtad frn:
http://svt.forsa.nu/Documents/Forsa/Documents/Socialvetenskaplig
%20tidskrift/Artiklar/2011/N%C3%A4r%20f%C3%B6rpackade%20id%C3%A9er%20m
%C3%B6ter%20organisatoriska%20villkor%20av%20Lina%20Ponnert%20och%20Kerstin
%20Svensson.pdf

Mirja Arkegrd

Artikel om debatten gllande privatisering och socialt arbete


TITEL: The heroine and the capitalist: the profession's debate about privatization of Swedish
social work. Egen versttning: Hjltinnan och Kapitalisten: professionens debatt om
privatisering inom socialt arbete.
ARTIKELFRFATTARE: Andreas Liljegren, Peter Dellgran, och Staffan Hjer
TIDSKRIFT: European Journal of Social Work, Vol. 11, No. 3, September 2008, 195-208:
Routledge (Taylor & Francis Group).
LNK:http://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/13691450802220933#.UiR3PD9A01A
SYFTE OCH METOD: Syftet med artikeln r att beskriva och analysera den professionella
debatten om privatisering, som frts inom socionomomrdets fackliga tidskrifter frn 1980talet och framt.
Syftet r att underska hur privatiseringsdebatten har frndrats i tidskrifter knutna till
Akademikerfrbundet SSR och SKTF. De har analyserat mer r 700 artiklar i fyra fackliga
tidskrifter, totalt blir det 1100 upplagor.
RESULTAT: Resultatet visar att det har skett ett ptagligt skifte i sttet att resonera och
frhlla sig, frn en mer ideologiskt prglad diskussion frn 1980-talet till ett mer pragmatiskt
och professionellt orienterat, men ven ett ambivalent, synstt som dominerar debatten nr vi
kommer fram till det nya millenniets inledning. Debatten antyder att privatisering i termer av
verflyttning av huvudmannaskap och verksamheter frn offentligt till privat ocks har andra
drivkrafter n enbart ekonomiska, politiska och ideologiska.
BAKGRUND TILL MNET: Den svenska vlfrdspolitiken har sedan 1990-talets prglats
av decentralisering, marknadsorientering och privatisering. Offentligt finansierade sociala
tjnster, utfrda i privat regi i olika former, har kat inom samtliga vlfrdssektorer. Att kpa
tjnster har kat markant inom den kommunala socialvrden, samtidigt har antalet
socionomer som startar eller vill starta egen privat verksamhet ocks kat.
SOM EN DEL AV PROFESSIONALISERING: Fokus i artikeln r att debatten om
privatisering har gtt frn en ideologisk diskussion till en debatt som r mer
professionsinriktad. Professionens attityd till privatisering str i kontrast till de allmnna
attityderna i samhllet. Nationella underskningar visar att allmnhetens attityd fortfarande
visar starkt std fr statlig vlfrdsorganisering. Samtidigt visar de p att mnga ocks
accepterar vissa vlfrdstjnster i annan regi n just statlig. Nr det gller socialarbetare finns
tv sidor. Den ena r en negativ attityd till privatisering, den andra r en positiv instllning till
att sjlva bedriva vlfrdsverksamheter i egen regi. Sammanfattningsvis skapas tv
spnningsfrhllanden genom denna professionalisering d socialarbetare lmnar sin
offentliga anstllning fr att upprtta en egen verksamhet i privat regi. Artikelfrfattarna
menar att den ena spnningen i detta r att det kan komma att skapa spnningar INOM
professionen, d vissa arbetar i offentlig regi och andra i privat regi. Detta kan ocks skapa
spnningar mellan socialt arbete och allmnheten, d den allmnna attityden till privatisering
str i kontrast till en mer positiv instllning till en offentlig vlfrd. Avslutningsvis r artikelns
fokus att debatten om privatisering i sig frndrats och att detta pverkar hur de professionella
tnker om sig sjlva och sin yrkesutvning, ven om det i allmnhet inte skett en lika stor
frndring i attityden till privatisering.

Ulrika Persson
Professional discretion and Adult Social Work: Exploring its nature and scope of the
front line of personalization.
Frfattare: Kathryn Ellis
Publicerad i: British Journal of social work, April 2013
Syftet var att studera hur socialarbetarnas handlingsutrymme frndras i relation till att de
enskildas valfrihet kat inom vlfrdsorganisationen i England. Brukarna/klienterna i England
har numera ett strre inflytande d de kan vlja vilka insatser de vill ha och vem som ska
utfra dessa insatser. De anses sjlva kunna avgra vilka insatser som behvs. Det nya
arbetssttet skall leda till att individen hamnar i fokus samt skerstlla att den enskilde
behandlas respektfullt och ges mjlighet till att ta kontroll ver sitt liv.
Artikeln visar att socialarbetarnas roll har frndras till fljd av den nya organisationsform
som rder. Socialarbetarna ska inte avgra vilka behov som finns och hur de ska tillgodoses
utan deras uppgift r att avgra om det finns ett hjlpbehov eller inte. I sin bedmning utgr
de frn de riktlinjer som finns fr organisationen. Beslutet skall ges i form av pengar dr den
enskilde sjlv ansvarar fr att tillgodose sina behov med dessa medel. Socialarbetarna fr en
mer stdjande funktion dr de skall kunna agera rdgivare fr den enskilda nr de skall vlja
insatser och utfrare. Socialarbetarna fr en kluven roll dr de dels skall se till den enskildes
bedmning av de behov som finns, samt att de mste frhlla sig till de resurser som finns att
frdela. Socialarbetarnas professionella kunskaper inom omrdet fr st tillbaka, istllet blir
deras arbetsuppgifter mer administrativa och en frga om att frdela resurserna rttvist.
Den nya organisationsformen ger den enskilde individen sjlvbestmmande och inflytande
vilket anses vara en frdel. Men det finns ven nackdelar, socialarbetarnas handlingsutrymme
minskar och de riskerar att hamna i en pressad situation dr efterfrgan r stor men de
ekonomiska resurserna r f. Det kan ven bli problematiskt fr de individer som inte har
frmgan att avgra vilka insatser de behver samt de som inte kan anvnda stdet rtt.
Socialarbetarnas uppgift r ven att se till att stdet anvnds p rtt stt vilket anses vara svrt.
Den nya organisationsformen har lett till att socialarbetarna gtt frn att arbeta med att
utforma insatser fr den enskilde till att arbeta med att informera om och frmedla kontakter
till utfrare.

Ledarskap/styrning
Emma Ingvarsson
British Journal of Social Work (2009) 39, 13601380
Effectiveness of Welfare Organizations: The Contribution of Leadership Styles, Staff Cohesion, and Worker Empowerment.

Frfattare: Amnon Boehm and Nir Yoels (Hmtad frn social abstract, Lnu-UB
Problem/Syfte:
Flertalet tidigare studier handlar om ledarskap och ledarskapsstilar fr en effektiv
organisation. Genom att anvnda tidigare studier som utgngspunkt bearbetar denna studie
stdet av ledarskapsstilar av cheferna/ledarna i vlfrdsorganisationer mot effektiviteten hos
socialarbetarena i dessa organisationer. Stdet av ledarskap fr personalens sammanhang och
empowerment i sitt arbete. Ytterligare syfte fr studien r att visa p olika niver fr en
organisations effektivitet: 1, den administrativa nivn- Chefskapets ledarskapsstil. 2,
personalnivn- Personalens sammanhllning. 3, Individniv- Den enskilde personalens
empowerment.
Metod:
Slumpmssigt utvalda avdelningar i Israel som arbetar med rehabilitering samhllsarbete,
utsatta familjer och barn, ldre, utsatta barn och vld i familjen. Totalt besvarades 216 st.
strukturerade frgeformulr. Den frsta delen mter oberoende variabler som ledarstil,
sammanhllning och egenmakt. Den andra delen mter den beroende variabeln, effektivitet.
Den tredje delen bestr av personliga och organisatoriska uppgifter.
Resultat:
Syftet var att underska relationen mellan ledarskapsstilen och effektiviteten hos
socialarbetaren. Socialarbetarnas knsla av empowerment- (pverkan av sin situation) r den
strsta faktorn som pverkar effektivitet enligt artikelfrfattarna, gentemot stdet av
ledarskapsstilen r relativt svagt i jmfrelse med detta. Individnivn och personalens knsla
av sammanhllning-nivn bidrar mer n ledarskapsstilen fr effektivitet hos socialarbetaren.
Studien visar likt med andra studier att socialarbetares knsla av empowerment r den strsta
bidragande komponenten fr att frklara bidragande komponenter. Vidare stder det
klienternas upplevelse av empowerment genom att socialarbetaren knner sig mer trygg i sitt
yrkesutvande och har en hgre sjlvknsla och r mer beslutsamma. De har en hg grad av
autonomi i sitt yrkesutvande. En socialarbetare som inte r stark i sitt empowerment har
mindre professionellt sjlvfrtroende, r mer tveksam och drfr har denne svrigheter att f
sina handlingar framgngsrika. Den mest inflytelserika komponenten av empowerment i
denna forskning r kunskap och kompetens hos socialarbetaren, de kan vidare lttare hantera
och lsa situationer och vara effektiva i sina komplexa arbeten. Ledarskap finns inte som en
central faktor fr effektiviteten.

Micaela Lundgren

Deciding to decide: Gender, Leadership and risk-taking in groups.


Frfattare: Seda Ertak och Mehmet Y. Gurdal.
Journal of Economic Behavior & Organization 83 (2012) 24 30
Forskarna undersker om frnvaron av ledare av kvinnligt kn kan hrrras till
sjlvutnmnda ledare av manligt kn, d manliga ledare vanligtvis r mer bengna att fatta
riskfyllda beslut. Artikeln behandlar just det titeln anger. Studien lyfter fram skillnader och
likheter vad gller mn och kvinnors bengenhet att ta risker som ledare. Mn tar risker i
strre utstrckning n kvinnor. Studien visar ocks att de som deltagit i studien r, generellt,
mindre bengna att ta risker fr en grupps rkning n fr sin egen skull. Forskarna lyfter
ocks fram skillnader mellan de som sjlva vill vara axla ledarrollen och de som inte vill det.
Oavsett hur risktagar-bengna kvinnorna var p ett individuellt plan, tenderade kvinnorna
frivilligt axla ledarrollen. Vad gller mnnen tenderade de som tog strre risker p ett
individuellt plan i strre utstrckning frivilligt axla ledarrollen.

http://www.sciencedirect.com.proxy.lnu.se/science/article/pii/S0167268111001545#

Rebecca Salomonsson
Artikeln heter Staff opinions about the leadership and organisation of municipal dementia
care och r utgiven av tidskriften Health and Social Care in the Community, upplaga 10,
sidor 313-322. Artikeln r skriven av L. Albinsson och P. Strang. Publiceringsdatum var 6
mars 2002.
Studiens syfte r att beskriva de sikter som finns hos personalen inom demensvrden i
kommunala verksamheter angende hur vrden av patienter med demenssjukdom fungerar
idag och hur personalen upplever att det br fungera. Fokus ligger p ledarskap och andra
organisatoriska faktorer.
Den teorietiska utgngspunkt som har anvnts i studien r fenomenografi eftersom syftet fr
studien var att beskriva personalens subjektiva upplevelser. Fenomenografi beskriver
variationer i hur mnniskor upplever och frestller sig vrlden utan ngon djupare tolkning.
Resultaten visar att det saknas ett dagligt ledarskap i verksamheterna. F verksamheter hade
tydligt formulerade ml och f hade regelbunden vrdplanering fr de demenssjuka p
boendet. Det fanns ett dligt utvecklat samarbete inom vrden av demenssjuka personer
speciellt gllande lkarnas inblandning. Deras besk till verksamheten hrde inte till
vanligheten och var ofta fr korta och gav mnga gnger inget utbyte av information med
personalen. Dessutom var det lite eller ingen utbildning fr personal samt att vgledning och
tillsyn saknades av enhetschef p daglig basis.
Genom att bland annat introducera ett tydligt ledarskap i verksamheten, koncentrera sig p
multiprofessionellt samarbete och erbjuda utbildning samt vgledning och tillsyn fr
personalen skulle detta frmodligen resultera i en bttre vrd fr personer med
demenssjukdom och deras anhriga.
Lnk till artikeln:
http://search.proquest.com.proxy.lnu.se/socialservices/docview/61538086/1403A687B9C52C
504F4/1?accountid=14827

Suzette Skld
Tidskrift
Applied Ergonomics, upplaga 39 (2008), s. 803811. Accepterad 19 October 2007, publicerad
r 2008.
Artikelns namn
Leaders strategies for dealing with own and their subordinates stress in public human service
organizations.
Frfattare
Katrin Skagert, Lotta Dellve, Mats Eklf, Anders Pousette och Gunnar Ahlborg Jr.
Hmtad
http://swepub.kb.se/bib/swepub:oai:services.scigloo.org:125878?vw=full
Sammanfattning
Syfte: Att underska hur chefer inom vlfrdsorganisationer [human service organizations HSO] uppfattar sin egen och sin personals stress, och deras strategier fr att motverka det. Det
r brist p forskning inom detta omrde, vilket r anledningen till att frfattarna valt att skriva
om det.
Metod och teori: Kvalitativa intervjuer med 21 stycken chefer frn sjukhus och
Frskringskassan. Intervjuerna har analyserats utifrn Grounded Theory-metoden.
Resultat: Strategier som anvnds fr att motverka personalens stress var att cheferna
fungerade som sttdmpare. De kommunicerar, stttar och uppmuntrar sina underordnade. I
studien framkommer det att chefernas egna stress skapas d de har s stora ansvarsomrden
som de mste skta p egen hand, vilket gr att de knner sig ensamma. Stressen hanteras
genom att de frsker vara frnderliga och anpassa sina ledarskap, samtidigt som de frsker
behlla sin integritet och plitlighet, och detta genom att antingen distansera sig frn eller
identifiera sig med sin ledarroll. Frfattarna har kommit fram till att det behvs frbttrad
kommunikation som behandlar vardagliga problem och dilemman, bde fr att kunna
frbttra de grundlggande frutsttningarna fr att vara en god chef i en
vlfrdsorganisation, och fr att kunna frebygga stress hos s vl chefer som hos
underordnad personal. De anser ocks att chefer inom HSOs behver utveckla fler strategier
fr att motverka och frebygga sin egna stress.

Ulf Arvidsson
Kan ett utvecklande ledarskap dmpa anstllningsotrygghetens negativa hlsoeffekter?
Av Johan Gutenberg
Syftet med studie var att studera sambanden mellan anstllningsotrygghet och
ohlsovariablerna utbrndhet och psykisk ohlsa samt huruvida ett utvecklande ledarskap
minskar detta samband.
Tidigare studier har pvisat att ledarskap kan bde ha en positiv och en negativ pverkan p
individers hlsa. Men de flesta studierna pvisar ett stort samband mellan ledarskapet och
personalens mtt av ohlsa. Deltagarna i studien var 468st fackligt anslutna akademiker.
Anstllningsotrygghet beskrivs som personens subjektiva upplevelse angende kontinuiteten i
sin tjnst, allts inte upplevelsen nr du blivit t.ex. uppsagd. Gutenberg delar upp
anstllningsotrygghet i tv olika dimensioner: kvantitativ anstllningsotrygghet avser en
oro att mot sin vilja bli av med sin nuvarande tjnst medan kvalitativ anstllningsotrygghet
r om man knner ett hot mot exempelvis frsmrade arbetsfrhllanden eller ens karriroch lneutveckling. Flertalet tidigare studier visar att effekter av anstllningsotrygghet kan
vara t.ex. attitydfrndringar, samt minskad involvering i arbetet, och om perioden med
anstllningsotrygghet blir lngvarig riskerar individens hlsa att drabbas. Utvecklande
ledarskap innehller tre underliggande faktorer: fredme, personlig omtanke samt
inspiration och motivation.
Enligt denna studie r kvalitativ anstllningsotrygghet en strre indikator p ohlsa jmfrt
med kvantitativ anstllningsotrygghet. Resultaten indikerar ven att sambanden mellan
anstllningsotrygghet och ohlsa (utmattning, distansering frn arbetet) minskas av att ha en
chef som utvar ett utvecklande ledarskap. Mer specifikt pvisades positiva effekter av
utvecklande ledarskap p sambanden anstllningsotrygghet och svl utmattning som psykisk
ohlsa. Med detta i tanke s rekommenderar Gutenberg att utbilda chefer inom utvecklande
ledarskap fr att p s stt dmpa sambanden anstllningsotrygghet och ohlsa. Gutenberg
pekar ven p att ett utvecklande ledarskap gr att lra ut och applicera inom de flesta
verksamhetsflten. Gutenberg r dremot lite frbryllad ver sitt resultat d det inte visar s
stark pverkan som tidigare forskare pvisat. Men han har en teori d han tror att detta beror
p att de tidigare grupper som studerats har varit industriarbetare med kort eller bristfllig
utbildning och som d varit mer beroende av en bra konjunktur i samhllet.
Publicerad i Arbetsmarknad & Arbetsliv, rg. 17, nr 1, vren 2011, s. 37-53
http://www.intra.kau.se/dokument/upload/C10B993716a271665BWVpUF9843D/Guthenberg
_tryckt.pdf